15.11.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 296/22

(1)

Med harmoniserade konsumentprisindex (HIKP) avses harmoniserade inflationstal som kommissionen och Europeiska centralbanken behöver för att kunna fullgöra sina förpliktelser enligt artikel 121 i EG-fördraget. Syftet med de harmoniserade konsumentprisindexen är att möjliggöra internationella jämförelser av konsumentprisinflationen. De är viktiga styrmedel för penningpolitiken.

(2)

HIKP-systemet är en i det närmaste heltäckande begreppsram. Det har gjorts stora framsteg i fråga om samordning av metoderna sedan de första tillämpningsåtgärderna antogs, men uppgifter som gäller urval, ersättning, kvalitetsjustering och aggregering är fortfarande inte helt jämförbara.

(3)

Enligt nuvarande rambestämmelser definieras HIKP som ett index av Laspeyres-typ som mäter hur pengars köpkraft ändras när det gäller köp av varor och tjänster som används för att direkt tillgodose konsumenternas behov. Denna definition återspeglar aktuell kunskap om konsumentprisinflationen i EU och i synnerhet i euroområdet.

(4)

Harmoniserade konsumentprisindex gäller priserna på alla produkter som konsumenterna köper när de försöker upprätthålla sina konsumtionsmönster, dvs. produkter som definieras utifrån elementära utgiftskategorier (vägningstal). Dessa kategorier består av uttryckligen fastställda konsumtionssegment som definieras utifrån konsumtionsändamål. Hela utbudet av produkter som omfattas av statistiken kan delas in i olika konsumtionssegment. Dessa segment är relativt stabila över tiden medan produkterbjudandena i ett konsumtionssegment förändras när marknaden utvecklas.

(5)

Begreppet konsumtionssegment efter ändamål är därför centralt för urval och för betydelsen av kvalitetsförändring och kvalitetsjustering. Det är emellertid inte helt klart vid vilken aggregationsnivå som begreppet ska definieras och tillämpas.

(6)

Produkterbjudandet kommer att förändras över tiden eftersom produkter ändras eller ersätts av återförsäljare och tillverkare. Alla nu tillgängliga produkterbjudanden inom de konsumtionssegment efter ändamål som väljs ut för referensperioden måste vara representerade i indexet för att deras inverkan på inflationen ska kunna mätas. Detta gäller särskilt nya modeller eller varianter av tidigare produkter.

(7)

Begreppet kvalitetsförändring avser i vilken grad tillgängliga produkter i ett visst konsumtionssegment kan uppfylla ändamålet för det segmentet. Kvalitetsförändringen bör bedömas utifrån specifikationerna av konkreta produkter inom ett konsumtionssegment.

(8)

För att kunna lösa dessa frågor är det nödvändigt med vissa förtydliganden och ändringar av kommissionens förordning (EG) nr 1749/96 av den 9 september 1996 om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 2494/95 om harmoniserade konsumentprisindex gällande initiala åtgärder för implementering (3) för att säkerställa att de harmoniserade konsumentprisindexen är jämförbara, tillförlitliga och relevanta i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2494/95.

(9)

Det är därför nödvändigt att ytterligare specificera HIKP:s definition och syften, att klargöra i vilka fall dessa avgör vilka metoder för urval, ersättning och kvalitetsjustering som ska användas, att bestämma indexets form och vad som måste ingå samt att fastställa ytterligare minimistandarder när det gäller metoder för urval, ersättning, kvalitetsjustering och aggregering.

(10)

Det är i synnerhet nödvändigt att fastställa ett tydligt statistiskt mål när det gäller urval, ersättning och kvalitetsjustering och se till att indexet mäter nära målvärdet, med tämligen liten osäkerhet, få systematiska fel och liten varians. Rätt avvägning måste göras mellan väntevärdesriktighet och precision.

(11)

För att ytterligare specificera HIKP:s målpopulation och lösa frågan med indexkorgens ”oföränderlighet” kan begreppet ”konsumtionssegment efter ändamål” vara en möjlig lösning eftersom det ger indexet av Laspeyres-typ den nödvändiga oföränderligheten och blir ett meningsfullt begrepp i en föränderlig marknadsekonomi.

(12)

Det är nödvändigt att se till att konsumtionssegmenten för referensperioden väljs ut så att de representerar hela andelen av samtliga transaktioner och att representationen av nuvarande produkterbjudanden inom konsumtionssegment som redan ingår i HIKP behålls i samband med ersättningar. Uppdelningen av hushållens slutliga monetära utgifter efter konsumtionsändamål bör återspegla att marknader i utveckling är dynamiska.

(13)

Det måste säkerställas att medlemsstaternas bedömning av om det skett en kvalitetsförändring grundas på belägg för skillnader i prisbestämmande faktorer som är relevanta för konsumtionsändamålet i fråga. Därför bör specifika standarder för kvalitetsjustering utarbetas av kommissionen (Eurostat) från fall till fall.

(14)

Det är dessutom nödvändigt att utvidga definitionen av elementärt aggregat och att ytterligare harmonisera metoder för aggregering och ersättning inom ett elementärt aggregat.

(15)

Principen om kostnadseffektivitet har beaktats i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 2494/95.

(16)

Förordning (EG) nr 1749/96 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet som inrättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (4).

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter (enligt bilaga Ib): den del av hushållens slutliga konsumtionsutgifter som uppstår för hushåll, oavsett nationalitet eller hemvist, vid monetära transaktioner på medlemsstatens ekonomiska territorium för varor och tjänster som används för att direkt tillfredsställa individuella behov eller önskningar, under en av eller båda de tidsperioder som jämförs.

2.   produkterbjudande: en viss vara eller tjänst som saluförs till ett angivet pris, i ett visst försäljningsställe eller av en viss leverantör, enligt vissa köpevillkor; begreppet avser således en unik enhet vid en viss tidpunkt.

3.   omfattningen av HIKP (dvs. den målpopulation som HIKP ska representera): alla de transaktioner som ingår i hushållens slutliga monetära konsumtionsutgifter.

4.   konsumtionssegment efter ändamål eller konsumtionssegment: en uppsättning transaktioner som gäller produkterbjudanden som på grundval av gemensamma egenskaper anses tjäna ett gemensamt ändamål, såtillvida att de

marknadsförs för att huvudsakligen användas i liknande situationer,

till stor del kan beskrivas med en gemensam specifikation, och

kan betraktas som likvärdiga av konsumenterna.

5.   nya varor och tjänster av betydelse: sådana varor och tjänster där förändringarna i priset inte uttryckligen finns med i en medlemsstats HIKP och på vilka konsumenterna spenderar åtminstone en promille av de kostnader som täcks in av denna HIKP.

6.   urval: alla rutiner när det gäller upprättandet av HIKP där en del av samtliga produkterbjudanden väljs ut för beräkning av prisförändringen för konsumtionssegment som omfattas av HIKP.

7.   riktat urval: den uppsättning produkterbjudanden inom konsumtionssegment där medlemsstaterna har för avsikt att observera priser för att säkerställa att målpopulationen för HIKP representeras på ett tillförlitligt och jämförbart sätt.

8.   vägningstal (som används i HIKP-aggregat): lämplig beräkning av relativa utgifter för någon av undergrupperna av målpopulationen, i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2454/97 (5).

9.   observerat pris: ett pris som i verkligheten bekräftats av medlemsstaten.

10.   ersättande produkterbjudande: ett produkterbjudande med ett observerat pris som ersätter ett produkterbjudande i det riktade urvalet.

11.   ersättningspris: det observerade priset på ett ersättande produkterbjudande.

12.   beräknat pris: ett pris som ersätter ett observerat pris och som är baserat på ett lämpligt beräkningsförfarande. Ett tidigare observerat pris kan inte anses vara ett beräknat pris annat än om det kan visas att det är en rimlig beräkning.

13.   elementär produktgrupp: en uppsättning produkterbjudanden som ingår i ett urval där de representerar ett eller flera konsumtionssegment i HIKP.

14.   elementärt aggregat: en elementär produktgrupp som stratifierats efter t.ex. region, stad eller typ av försäljningsställe (termen hänför sig alltså till den nivå där observerade priser tas med i HIKP). Om en elementär produktgrupp inte har stratifierats ska termerna elementär produktgrupp och elementärt aggregat ha samma betydelse.

15.   index över elementära aggregat: ett prisindex för ett elementärt aggregat.

16.   kvalitetsförändring: en förändring som enligt en medlemsstat lett till en påtaglig skillnad avseende i vilken grad ett ersättande produkterbjudande uppfyller ändamålet för det konsumtionssegment det hör till.

17.   kvalitetsjustering: en rutin när man gör ett förbehåll för en observerad kvalitetsförändring genom att öka eller minska det aktuella priset eller referenspriset med en faktor av eller ett belopp motsvarande värdet på kvalitetsförändringen.

2.

Följande artikel ska införas som artikel 2a:

”Artikel 2a

Principer

1.   HIKP baseras på stickprov och är ett mått på de genomsnittliga prisförändringarna för målpopulationen mellan den kalendermånad som det gällande indexet avser och den period som det jämförs med.

2.   Alla transaktioner som omfattas av statistiken kan delas in i undergrupper som motsvarar de produkterbjudanden som transaktionerna gäller. De ska klassificeras enligt de fyrsiffriga kategorier och undergrupper som anges i bilaga Ia enligt den internationella klassificeringen COICOP och ska ha namnet COICOP/HIKP (ändamålsklassificering av individuell konsumtion, anpassad till behoven i HIKP).

3.   HIKP ska beräknas med hjälp av en formel som överensstämmer med Laspeyresformeln.

4.   De fasta objekten i den indexkorg som ligger till grund för HIKP ska utgöras av konsumtionssegment.

5.   De priser som används i HIKP ska vara de konsumentpriser hushållen betalar vid köp av enskilda varor och tjänster genom monetära transaktioner.

6.   Om konsumenterna har erhållit varor och tjänster avgiftsfritt och man därefter tar ut ett faktiskt pris ska förändringen från ett nollpris till det faktiska priset, och vice versa, beaktas i HIKP.

7.   HIKP ska ge ett mått på ren prisförändring som inte beror på kvalitetsförändring. Indexet ska

8.   När det gäller kvalitetsförändring ska bedömningen baseras på belägg för en skillnad i specifikationen av ett ersättande produkterbjudande och det produkterbjudande som det ersätter i urvalet. Med detta menas en skillnad i väsentliga prisbestämmande faktorer för produkterbjudandet, som märke, material eller fabrikat, som är relevanta för konsumtionsändamålet i fråga.

Det ska inte betraktas som kvalitetsförändring då man företar en omfattande revidering, årligen eller mer sällan, av HIKP-urvalet. Kvalitetsförändringen ska beaktas i indexet med hjälp av lämpliga länkningar. Även om HIKP-urvalet revideras måste ändå ersättande produkterbjudande snabbt införas mellan två revideringar.

9.   Vad som ska ingå i en elementär produktgrupp eller ett elementärt aggregat ska bestämmas utifrån det vägningstal för utgifterna som gäller för gruppen eller aggregatet. Andra vägningstal får användas inom ett elementärt aggregat under förutsättning att indexet med säkerhet är representativt.

10.   ’Tillförlitlighet’ ska bedömas på grundval av ’precision’, som avser skalan av urvalsfel, och ’representativitet’, som avser avsaknaden av systematiska fel.”

3.

I artikel 4 andra stycket ska orden ”artikel 2 b” ersättas med ”artikel 2.5”.

4.

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Minimistandarder för ersättningar och kvalitetsjustering

1.   Metoder för kvalitetsjustering ska klassificeras enligt följande:

2.   Standarder för att klassificera kvalitetsjusteringsmetoder ska från fall till fall utarbetas av kommissionen (Eurostat) efter samråd med kommittén för det statistiska programmet och med vederbörlig hänsyn till kostnadseffektivitetsaspekter och det sammanhang där de används.

Klassificeringen av kvalitetsjusteringsmetoderna hindrar inte att tillämpningsåtgärder kan antas i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 2494/95.

3.   A- och B-metoder ska anses vara lämpliga kvalitetsjusteringsmetoder. De HIKP som har justerats på lämpligt sätt ska anses vara jämförbara. Under i övrigt lika förhållanden ska A-metoder användas framför B-metoder.

4.   Om det inte finns några lämpliga nationella beräkningar ska medlemsstaterna använda sig av beräkningar som grundar sig på information från kommissionen (Eurostat) när sådana är tillgängliga och relevanta.

5.   Under inga omständigheter får en kvalitetsförändring beräknas som hela prisskillnaden mellan två olika produkterbjudande, om detta inte kan motiveras som en lämplig beräkning.

6.   I de fall då inga lämpliga beräkningar finns tillgängliga ska prisförändringar beräknas som skillnaden mellan ersättningspriset och priset på det produkterbjudande som ersatts.

7.   Ersättande produkterbjudanden