23.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/7

1.

Ska artikel 15 i direktiv 2006/54/EG (1) (återgång till arbete efter mammaledighet) tillämpas i fråga om deltagande i en yrkesutbildning som har samband med ett anställningsförhållande, och tolkas så, att en kvinnlig arbetstagare, efter mammaledighetens slut, har rätt att återuppta samma utbildning som fortfarande pågår, eller kan bestämmelsen tolkas så att hon kan antas till den därpå följande utbildningen även om det är osäkert när den kommer att ordnas?

2.

Ska artikel 2.2 c i direktiv 2006/54/EG, enligt vilken varje form av mindre förmånlig behandling av en kvinna som har samband med mammaledighet anses som diskriminering, tolkas så att den innebär ett absolut skydd för kvinnliga arbetstagare — på vilket inte någon intresseavvägning får inkräkta — mot varje form av faktisk särbehandling (domstolens dom av den 30 april 1998 i mål C-136/95, Thibault), och att artikeln således utgör hinder för en nationell bestämmelse som, genom att föreskriva uteslutning från en yrkesutbildning samtidigt som möjligheten att delta i påföljande utbildning säkerställs, har till syfte att garantera att lämplig utbildning tillhandahålls men som innebär att kvinnliga arbetstagare inte har möjlighet att, vid en tidigare tidpunkt, samtidigt som de manliga deltagarna i uttagningsprovet och utbildningen tillträda en ny befattning och därmed erhålla motsvarande lön?

3.

Ska artikel 14.2 i direktiv 2006/54/EG, enligt vilken särbehandling som grundas på egenskaper som utgör ett verkligt yrkeskrav inte är diskriminering, tolkas så att en medlemsstat får fördröja tillgången till anställning till förfång för kvinnliga arbetstagare som på grund av mammaledighet inte har kunnat fullgöra en yrkesutbildning?

4.

Om det antas att artikel 14.2 är tillämplig i den situation som avses ovan i fråga [3] ska den bestämmelsen, i förening med den allmänna proportionalitetsprincipen, tolkas så att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att en arbetstagare, som på grund av mammaledighet är frånvarande från en utbildning, ska uteslutas från denna i stället för att föreskriva att parallell extraundervisning ska ges för att kompensera för frånvaron och på detta sätt finna en balans mellan de rättigheter som tillkommer den arbetstagare som fött barn och det allmänna intresset, även om detta medför organisatoriska och finansiella kostnader?

5.

För det fall direktiv 2006/54/EG ska tolkas så, att det utgör hinder för den ovannämnda nationella lagstiftningen, är direktivets bestämmelser self-executing, det vill säga kan de tillämpas direkt av nationella domstolar?