9.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/12

—

upphäva tribunalens (andra avdelningen) dom av den 18 september 2012, i den del som talan i mål T-242/09 och frågan om rättegångskostnader avgörs,

—

bifalla klagandens i första instans framställda yrkande om att det beslut som växtsortsmyndighetens överklagandenämnd meddelande den 23 januari 2009 i ärende A010/2007 ska upphävas,

—

förplikta växtsortsmyndigheten att ersätta Ralf Schräders samtliga rättegångskostnader hänförliga till överklagandet, till handläggningen av de förenade målen T-133/08, T-134/08, T-177/08 och T-242/09 i tribunalen och till ärendet i växtsortsmyndighetens överklagandenämnd.

I.

Tribunalen har felaktigt utgått från att de faktiska omständigheterna i ett ärende vid växtsortsmyndighetens överklagandenämnd angående avslag på en ansökan om ogiltigförklaring av gemenskapsväxtsort inte ska utredas ex officio av nämnden. Enligt klaganden innebär handläggningen av ärendet vid överklagandenämnden ett åsidosättande av reglerna om bevisbörda och bevisföring och därigenom av tribunalens skyldigheter i samband med prövningen av ett överklagande. Klagandens rätt till ett rättvist förfarande, principen om god förvaltningssed samt rätten till ett effektivt rättsmedel har också åsidosatts.

II.

Tribunalen har felaktigt funnit att en ansökan om processledningsåtgärder i ett ärende vid växtsortsmyndighetens överklagandenämnde endast kan bifallas om parten har lagt fram bevis för sin talan. Enligt klaganden innebär detta ett åsidosättande av reglerna om bevisbörda och om bevisningens förebringande, ett åsidosättande av den kontradiktoriska principen, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och av bevisningen även när klaganden har bevisbördan.

III.

Tribunalen har felaktigt ansett att ett enligt klaganden ”falskt faktum”, det vill säga ett icke-existerande faktum, var ”allmänt känt”. Tribunalen har härigenom åsidosatt skyldigheten att göra en laglighetsprövning och har missuppfattat de faktiska omständigheterna samt bevisningen.

IV.

Tribunalen har dragit felaktiga slutsatser beträffande åberops- och bevisbördan genom att anse att klaganden inte lagt fram bevis för sina påståenden i fråga om verkningarna av växtregulatorer. Klaganden anser därför att den överklagande domen är motsägelsefull, att tribunalen har gjort en felaktig laglighetsprövning och att motiveringen är otillräcklig.

V.

Tribunalen har felaktigt funnit att kännetecknet ”stjälkarnas växtform” inte ska ingå i prövningen av en växtsorts särskiljbarhet eller inte ska ha avgörande betydelse för en sådan prövning. Tribunalen har härigenom åsidosatt artiklarna 7 och 20 i förordningen (1) och på ett otillåtet sätt utvidgat saken. Tribunalens har åsidosatt förbudet mot överraskande avgöranden. Den kontradiktoriska principen har dessutom åsidosatts.

VI.

Tribunalen har felaktigt funnit att ”stjälkarnas växtform” för en växtsort ska avgöras med ledning av relativa kriterier, det vill säga med hänvisning till andra i den aktuella prövningen förekommande växtsorter. Klaganden anser att tribunalen därigenom har missuppfattat de faktiska omständigheterna, åsidosatt förordningen, på ett otillåtet sätt utvidgat saken och åsidosatt skyldigheten att göra en ingående laglighetsprövning. Tribunalens avgörande är därför motsägelsefullt.