—

Det hävdas i detta avseende särskilt att kommissionen, med hänsyn till den nationella konkurrensmyndighetens (Autoridad Nacional de la Competencia) konstateranden inte kan bortse från att REPSOL har underlåtit att iaktta sina åtaganden genom att fortsätta att fastställa försäljningspriser trots att REPSOL hade lovat att inte göra detta. De omständigheter som konkurrensmyndigheten har fastställt avseende överträdelse av artikel 101 FEUF borde i själva verket ha räckt för att kommissionen skulle anse det till fullo styrkt att REPSOL inte har iakttagit sina åtaganden.

—

Vidare innebär kommissionens underlåtelse att ingripa vid en underlåtelse att iaktta de åtaganden som hade gjorts bindande genom beslut till följd av att kommissionen ansåg att den kan välja att utöva sin behörighet efter eget skön i detta avseende att kommissionen äventyrar det grundläggande i de mekanismer som ligger bakom godtagandet av åtaganden som en alternativ lösning till att inleda ett ärende om påföljd. Härigenom omvandlas kommissionens möjlighet att ingripa till en godtycklig möjlighet, vilket kan medföra att det blir uppenbart svårt att försvara sig.

—

Enligt sökanden borde kommissionen vid en överträdelse av artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003, såsom den som är föremål för förevarande förfarande, utfärda böter och vite enligt nämnda bestämmelser.