Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62011CN0071

    Mål C-71/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 18 februari 2011 — Förbundsrepubliken Tyskland mot Y

    EUT C 130, 30.4.2011, p. 11–12 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    30.4.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 130/11


    Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 18 februari 2011 — Förbundsrepubliken Tyskland mot Y

    (Mål C-71/11)

    2011/C 130/21

    Rättegångsspråk: tyska

    Hänskjutande domstol

    Bundesverwaltungsgericht

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Klagande: Förbundsrepubliken Tyskland

    Motpart: Y

    Ytterligare deltagare i rättegången: Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht, Bundesbeauftragte für Asylangelegenheiten beim Bundesamt für Migration und Flüchtlinge

    Tolkningsfrågor

    1.

    Ska artikel 9.1 a i direktiv 2004/83/EG tolkas så, att inte varje intrång i religionsfriheten som strider mot artikel 9 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör förföljelse i den mening som avses i den förstnämnda bestämmelsen, och har en allvarlig överträdelse av religionsfriheten som en grundläggande mänsklig rättighet bara ägt rum om dess centrala del berörs?

    2.

    Om fråga 1 besvaras jakande,

    a)

    begränsas då religionsfrihetens centrala del till trosbekännelsen och till religiös aktivitet i hemmet och i grannskapet, eller kan förföljelse i den mening som avses i artikel 9.1 a i direktiv 2004/83/EG också föreligga när trosutövningen, om den sker offentligt, leder till fara för liv, lem eller den fysiska friheten i ursprungsstaten och sökanden därför avstår från sådan trosutövning?

    b)

    För den händelse att religionsfrihetens centrala del också kan innefatta viss religiös aktivitet som sker offentligt, är det då, för att en allvarlig kränkning av religionsfriheten ska anses ha ägt rum, tillräckligt att sökanden upplever att denna trosutövning är absolut nödvändig för att han ska kunna bevara sin religiösa identitet, eller krävs det dessutom att det trossamfund som sökanden tillhör anser att denna religiösa aktivitet är en central del av dess troslära, eller kan andra omständigheter, till exempel de allmänna förhållandena i ursprungsstaten, leda till ytterligare begränsningar?

    3.

    Om fråga 1 besvaras jakande,

    föreligger då en välgrundad fruktan för förföljelse i den mening som avses i artikel 2 c i direktiv 2004/83/EG, när det står fast att sökanden när han har återvänt till ursprungsstaten kommer att utöva viss religiös aktivitet — som ligger utanför den centrala delen — trots att den kommer att leda till fara för liv, lem eller den fysiska friheten, eller kan det förväntas att sökanden inte utövar sådana aktiviteter?


    Top