Talan väckt den 7 maj 2007 – Thyssen Krupp Liften Ascenseurs NV/SA mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-144/07)

(2007/C 155/55)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Thyssen Krupp Liften Ascenseurs NV/SA (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna V. Turner och D. Mes)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden(a)s yrkanden

Sökanden(a) yrkar att förstainstansrätten skall

Grunder och huvudargument

Sökanden anser att kommissionens beslut C(2007)512 slutlig (ärende COMP/E-1/38.823 – PO/Elevators and escalators) är felaktigt. Sökanden yrkar att beslutet skall ogiltigförklaras i den del som berör sökanden eller att de böter som påförts sökanden skall nedsättas.

Sökanden anför inledningsvis till stöd för sin talan att kommissionen saknar behörighet att tillämpa artikel 81 EG, eftersom förseelsen inte har haft någon märkbar effekt på handeln mellan medlemsstaterna.

Sökanden åberopar dessutom att kommissionen saknar behörighet att fatta beslut, eftersom det inte var kommissionen som i detta fall var den behöriga konkurrensmyndighet som skulle tillämpa artikel 81 EG i den mening som avses i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom nätverket av konkurrensmyndigheter (1). Sökanden anser att kommissionen redan genom att inleda förfarandet har åsidosatt sökandens berättigade förväntningar av hur meddelandet skall tillämpas.

Sökanden anser likaså att kommissionen genom att inleda förfarandet och påföra böter har åsidosatt principen om ”ne bis in idem”, rättsäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om god förvaltningssed, eftersom den belgiska konkurrensmyndigheten gett sökanden immunitet mot böter för deltagande i de karteller som avses i det angripna beslutet.

Kommissionen har tillika felaktigt fastställt att sökanden ThyssenKrupp Elevators AG och ThyssenKrupp AG var individuellt ansvariga för sökandens åsidosättande av konkurrensreglerna.

Sökanden åberopar även att kommissionen har åsidosatt artikel 23 i förordning 1/2003 (2), kommissionens riktlinjer för beräkning av böter (3), likhetsprincipen och proportionalitetsprincipen när den påförde böterna. Kommissionen har inte heller respekterat det tak för böter som föreskrivs i ovannämnda artikel 23 i förordning 1/2003.

Sökanden åberopar vidare att kommissionen har åsidosatt eftergiftsreglerna (4), och likhetsprincipen när den fastställde nedsättningen av de böter som påfördes sökanden på grund av att sökanden samarbetat i den mening som avses i eftergiftsreglerna.

Sökanden anser slutligen att kommissionen ar åsidosatt likhetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om god förvaltningssed när den fastställde nedsättningen av de böter som påfördes sökanden på grund av att sökanden samarbetat med kommissionen men som inte omfattas av eftergiftsregflerna.

(1)  EUT C 2004 C 101, s. 43.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).

(3)  Meddelande från kommissionen: Riktlinjer för beräkning av böter som dämts ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget (EGT 1998 C 9, s. 3).

(4)  Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT 2002 C 45, s. 3).