EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2026

COM(2026) 104 final

2026/0064(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partskommittén för Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i kommitténs möten när det gäller frågor som rör unionens institutioner och offentliga förvaltning

MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partskommittén 1 (kommittén) för Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen eller konventionen) i samband med det planerade antagandet av utkastet till beslut om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i möten som anordnas av partskommittén för Istanbulkonventionen (IC-CP(2026)1 prov). Enligt partskommitténs arbetsordning får kommittén tillåta företrädare för det civila samhället, särskilt icke-statliga organisationer som är verksamma inom bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, att skicka företrädare som observatörer till dess möten på ad hoc-basis (artikel 2.3 c). I utkastet till beslut fastställs hur dessa regler ska tillämpas i praktiken genom att det fastställs ett förfarande för icke-statliga organisationers tillträde till kommitténs möten och kriterier för bedömning av ansökningar om tillträde.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Istanbulkonventionen

I Istanbulkonventionen fastställs ett heltäckande och harmoniserat regelverk för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet i och utanför Europa. Konventionen trädde i kraft den 1 augusti 2014. EU undertecknade konventionen i juni 2017 och slutförde anslutningsförfarandet den 28 juni 2023 genom deponeringen av två godkännandeinstrument, vilket innebar att konventionen trädde i kraft i EU den 1 oktober 2023. EU anslöt sig till konventionen med avseende på frågor som faller inom dess exklusiva befogenhet, dvs. frågor som rör unionens institutioner och offentliga förvaltning 2 samt straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement 3 . Samtliga EU-medlemsstater har undertecknat konventionen och 22 av dem har ratificerat den 4 .

2.2.Partskommittén

Kommittén 5 är sammansatt av företrädare för de parter som anslutit sig till konventionen. Parterna måste eftersträva att till sina företrädare utse experter i högsta möjliga befattning inom arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet 6 . De uppgifter som anförtrotts kommittén finns förtecknade i artikel 1 i dess arbetsordning. Den 1 oktober 2023 blev EU part i konventionen och som sådan medlem av kommittén (artikel 67.1 i konventionen).

I enlighet med artikel 67.3 i konventionen antog kommittén sin egen arbetsordning 7 vid sitt första möte den 4 maj 2015. I artikel 2.3 c i arbetsordningen fastställs det att kommittén får tillåta företrädare för det civila samhället, särskilt icke-statliga organisationer som är verksamma inom bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, att skicka företrädare som observatörer till dess möten på ad hoc-basis.

2.3.Det planerade beslutet om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i kommitténs möten

Efter en icke-statlig organisations begäran om att få delta som observatör i ett möte hölls en preliminär diskussion om kommitténs strategi för sådana begäranden vid dess 18:e möte den 5–6 juni 2025, på grundval av dokument IC-CP (2025) 12. Med utgångspunkt i dessa diskussioner lade kommitténs sekretariat fram dokument IC-CP(2025)31 i oktober 2025, med en beskrivning av ett möjligt förfarande för att låta icke-statliga organisationer delta i möten och ett förslag på förteckning över kriterier för bedömning av ansökningar, vilket skulle ligga till grund för diskussionerna vid kommitténs nästa möte. Inledande diskussioner och skriftliga kommentarer från olika delegationer ledde till en överenskommelse i rådets arbetsgrupp för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer den 26 november 2025 om ett antal punkter som kommissionen, på EU:s vägnar, kan gå vidare med under diskussionerna vid kommitténs nästa möte. Det handlar t.ex. om förslag på kriterier som ska användas när icke-statliga organisationer godkänns som observatörer, behovet av ett tydligt och enkelt godkännandeförfarande (däribland ett skriftligt förfarande i enlighet med IC-CP (2025)12, s. 6) och att observatörernas deltagande bör ske på ad hoc-basis och begränsas till kommitténs tematiska diskussioner, och att det därmed finns en tydlig skillnad jämfört med diskussionerna om och antagandet av rekommendationer och slutsatser som riktas till parterna vad gäller deras genomförande av konventionen. Coreper godkände därefter denna strategi den 28 november 2025 (WK 15858/25).

Vid kommitténs 19:e möte den 11 december 2025 redogjorde kommissionen för den överenskomna linjen. Vid mötet beslutades att kommitténs sekretariat skulle lägga till dessa punkter i ett utkast till beslut som ska antas genom skriftligt förfarande.

Den 27 januari 2026 lade kommitténs sekretariat fram ett utkast till beslut om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i möten som anordnas av partskommittén för Istanbulkonventionen (IC-CP (2026)1 prov) (den planerade akten). Sekretariatet uppmanade parterna att godkänna förslaget genom ett skriftligt förfarande. Det meddelades vidare att om inga skriftliga invändningar inkom till sekretariatet senast den 26 mars 2026, skulle den planerade akten anses vara antagen.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Enligt partskommitténs arbetsordning får kommittén tillåta företrädare för det civila samhället, särskilt icke-statliga organisationer som är verksamma inom bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, att skicka företrädare som observatörer till dess möten på ad hoc-basis (artikel 2.3 c). I den planerade akten fastställs hur dessa regler ska tillämpas i praktiken genom att fastställa ett förfarande för icke-statliga organisationers tillträde till kommitténs möten samt kriterierna för bedömning av ansökningar om tillträde.

För det första föreslås det, när det gäller förfarandet för icke-statliga organisationers tillträde till kommitténs möten, att beslutet att låta en viss icke-statlig organisation delta som ad hoc-observatör ska fattas av alla medlemmar i kommittén. I detta syfte ska kommitténs sekretariat, efter att ha mottagit en begäran från en icke-statlig organisation och före det berörda mötet, anordna ett förenklat skriftligt förfarande och begära godkännande från alla kommitténs medlemmar. Om inga invändningar framförs under detta förfarande ska sekretariatet underrätta den icke-statliga organisationen om att dess begäran att delta som ad hoc-observatör har beviljats. Om invändningar framförs bör beslutet om tillträde fattas vid det relevanta mötet i kommittén, i enlighet med arbetsordningen. Eventuella invändningar bör vara väl underbyggda, hänga samman med tillträdeskriterierna och framföras inom en viss tidsfrist. Om möjligt kommer den berörda icke-statliga organisationen sedan omedelbart att underrättas om beslutet om tillträde och, om beslutet är positivt, bjudas in att delta i kommitténs möte i samband med den relevanta punkten på dagordningen.

För det andra föreslås det, när det gäller deltagande, att rätten att delta ska begränsas till kommitténs tematiska debatter samt till personlig närvaro. Godkännandets omfattning ska anges i beslutet om beviljande av ad hoc-observatörsstatus och termen ”ad hoc” (som används i artikel 2.3 c i kommitténs arbetsordning) kan innebära att tillträde beviljas för fler än ett möte om den tematiska debatten pågår under flera möten.

För det tredje föreslås följande kriterier för bedömning av ansökningar om tillträde: a) inlämning i god tid av en vederbörligen motiverad begäran från den organisation som ansöker om ad hoc-tillträde (minst fyra veckor före mötet), b) organisationens respekt för Europarådets värden, c) organisationens verksamhet på området våld mot kvinnor och våld i hemmet och relevansen av dess arbete för kommitténs övervakningsverksamhet, och d) organisationens registrering i, eller verksamhet inom, Europarådets medlemsstater eller länder som har varit eller har uttryckt intresse för att bli parter i Istanbulkonventionen.

Det föreslås att EU:s ståndpunkt bör vara att inte invända mot antagandet av utkastet till beslut om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i kommitténs möten, i enlighet med dokument IC-CP (2026)1 prov. Utkastet till beslut återspeglar de punkter som unionen tog upp i samband med kommitténs möte den 11 december 2025, särskilt att icke-statliga organisationers deltagande bör begränsas till de tematiska debatterna. Det föreslagna förfarandet framstår som rimligt, effektivt och tillräckligt tydligt, samtidigt som de föreslagna kriterierna förefaller vara lämpliga och utformade för att säkerställa att relevanta icke-statliga organisationer godtas.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 8 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Partskommittén är ett organ som inrättats genom Istanbulkonventionen. Den akt som ska antas av partskommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt. Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar konventionens institutionella ram. Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

Vad gäller en planerad akt som samtidigt har flera syften eller beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra utan att det eller den ena är av underordnad betydelse i förhållande till det eller den andra, måste den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget undantagsvis inbegripa de däremot svarande olika rättsliga grunderna.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med den planerade akten är att ge vägledning om hur artikel 2.3 c i kommitténs arbetsordning ska tillämpas i praktiken, genom att fastställa ett förfarande för att tillåta icke-statliga organisationer att delta som observatörer i kommitténs möten och de kriterier som ska användas för att bedöma sådana ansökningar. När det gäller den materiella rättsliga grunden anslöt sig EU till Istanbulkonventionen med avseende på frågor som faller inom dess exklusiva befogenhet, närmare bestämt frågor som rör unionens institutioner och offentliga förvaltning 9 och straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement 10 . EU:s anslutning till Istanbulkonventionen delades upp på två separata rådsbeslut för att beakta Danmarks och Irlands särskilda ställning med avseende på avdelning V i EUF-fördraget. Beslutet om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i kommittén bör följaktligen också, vad gäller den planerade akten, delas upp på två parallella beslut. Den rättsliga grunden för detta beslut gäller frågor som rör unionens institutioner och offentliga förvaltning. Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 336 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 336 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

2026/0064 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partskommittén för Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i kommitténs möten när det gäller frågor som rör unionens institutioner och offentliga förvaltning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 336 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2023/1075 11 , vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning, och genom rådets beslut (EU) 2023/1076 12 , vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement, i den mån sådana frågor omfattas av unionens exklusiva befogenhet, och trädde i kraft i unionen den 1 oktober 2023.

(2)Partskommittén (kommittén) är ett organ inom konventionens övervakningsmekanism. I enlighet med artikel 67.3 i konventionen har kommittén antagit sin egen arbetsordning (arbetsordningen) 13 . Enligt arbetsordningen får kommittén tillåta företrädare för det civila samhället, särskilt icke-statliga organisationer som är verksamma inom bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, att skicka företrädare som observatörer till dess möten på ad hoc-basis (artikel 2.3 c). I artikel 2.3 d föreskrivs vidare att observatörer inte har rösträtt eller rätt att få ersättning för utgifter.

(3)Efter en begäran från en icke-statlig organisation om att få delta i ett kommittémöte som observatör blev det uppenbart att förfarandet och kriterierna för tillträde för icke-statliga organisationer som ad hoc-observatörer behövde fastställas med tanke på genomförandet av den relevanta arbetsordningen. Det hölls diskussioner om hur kommittén skulle hantera sådana begäranden vid dess 18:e och 19:e möte i juni 2025 och december 2025.

(4)På grundval av diskussionerna i kommittén lade sekretariatet den 27 januari 2026 fram ett utkast till beslut om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i möten som anordnas av partskommittén för Istanbulkonventionen (IC-CP (2026)1 prov) (den planerade akten). Sekretariatet uppmanade parterna att godkänna förslaget genom ett skriftligt förfarande. Det meddelades vidare att om inga skriftliga invändningar inkom till sekretariatet senast den 26 mars 2026, skulle den planerade akten anses vara antagen.

(5)När det gäller det föreslagna förfarandet föreskrivs det i den planerade akten att kommittén ska besluta om tillträde för icke-statliga organisationer som ad hoc-observatörer genom ett förenklat skriftligt förfarande som anordnas av sekretariatet före det berörda mötet, där ett beslut ska fattas vid själva mötet i händelse av invändningar. Deltagandet ska begränsas till kommitténs tematiska debatter och kan omfatta flera möten. Kriterierna för bedömning av ansökningar om tillträde bör omfatta inlämning i god tid av en begäran, organisationens respekt för Europarådets värden, dess verksamhet på området bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet och dess registrering i, eller verksamhet inom, Europarådets medlemsstater eller länder som har varit eller har uttryckt intresse för att bli parter i Istanbulkonventionen.

(6)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar eftersom den planerade akten kommer att vara rättsligt bindande för unionen enligt internationell rätt.

(7)För att genomföra den arbetsordning som gör det möjligt för icke-statliga organisationer att delta som observatörer i kommitténs möten på ad hoc-basis måste kommittén besluta om ett förfarande för att ge icke-statliga organisationer tillträde till dess möten och enas om en förteckning över kriterier för att bedöma sådana ansökningar. Det föreslagna förfarandet framstår som rimligt, effektivt och tillräckligt tydligt, samtidigt som de föreslagna kriterierna förefaller vara lämpliga och utformade för att säkerställa att endast relevanta icke-statliga organisationer godtas som observatörer.

(8)Unionens ståndpunkt bör därför vara att inte invända mot antagandet av utkastet till beslut i enlighet med dokument IC-CP(2026)1 prov.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partskommittén, som inrättats genom artikel 67 i konventionen, ska vara att inte invända mot antagandet av utkastet till beslut om icke-statliga organisationers deltagande som observatörer i möten som anordnas av partskommittén för Istanbulkonventionen [IC-CP(2026)1 prov].

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

(1)     Partskommittén – Istanbulkonventionen – Bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet .    

(2)    Rådets beslut (EU) 2023/1075 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning, EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/1075/oj/swe.    

(3)    Rådets beslut (EU) 2023/1076 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement, EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/1076/oj.    

(4)    Ratificeringsläget den 28 januari 2026: AT (2013), BE (2016), CY (2017), DE (2017), DK (2014), IE (2019), EL (2018), ES (2014), EE (2017), FI (2015), FR (2014), HR (2018), IT (2013), LU (2018), MT (2014), NL (2015), PL (2015), PT (2013), RO (2016), SI (2015), SV (2014), LV (2023).

(5)     Partskommittén – Istanbulkonventionen – Bekämpning av våld mot kvinnor och våld i   hemmet (coe.int) .

(6)    Artikel 2.1 b i partskommitténs arbetsordning.    Dokument IC-CP(2015)2, antaget den 4 maj 2015.

(7)    Dokument IC-CP(2015)2, antaget den 4 maj 2015, arbetsordning .    

(8)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

(9)    Rådets beslut (EU) 2023/1075 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning, EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 1.    

(10)    Rådets beslut (EU) 2023/1076 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement, EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 4.            

(11)    Rådets beslut (EU) 2023/1075 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning (EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 1), beslut - 2023/1075 - SV - EUR - Lex .  

(12)    Rådets beslut (EU) 2023/1076 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement (EUT L 143 I, 2.6.2023, s. 4), beslut - 2023/1076 - SV - EUR - Lex .  

(13)    Dokument IC-CP(2015)2, antaget den 4 maj 2015, arbetsordning .