This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52024DC0450
The long-term vision for the EU’s rural areas: key achievements and ways forward
Den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden: viktiga resultat och vägar framåt
Den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden: viktiga resultat och vägar framåt
COM/2024/450 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.3.2024
COM(2024) 450 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden: viktiga resultat och vägar framåt
{SWD(2024) 450 final} - {SWD(2024) 451 final}
Inledning
I juni 2021 fastställde Europeiska kommissionen en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till 2040 (landsbygdsvisionen) 1 . Ordförande Ursula von der Leyen lanserade detta initiativ 2019, då hon erkände att landsbygdsområden är en central del av EU:s identitet och ekonomiska potential och att vi måste bevara dem och investera i deras framtid 2 . Hon uttryckte också ambitionen om en rättvis omställning där ingen lämnas på efterkälken. År 2020 uppgav 40 % av de invånare på landsbygden som svarade på det offentliga samrådet om landsbygdsvisionen att de kände sig bortglömda, och bland personer i avlägsna landsbygdsområden var andelen 60 %. Målet med meddelandet om landsbygdsvisionen var att revitalisera landsbygdsområdena genom att förändra hur de uppfattas och skapa nya möjligheter där landsbygdssamhällena – som har en viktig roll i EU:s framtid – ges en starkare röst.
Covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina belyste ytterligare den avgörande roll som landsbygdsområden spelar för Europas resiliens, vilket rådet uttryckte i november 2023 och Europaparlamentet i december 2022 3 . Dessa kriser har lett till ökad oro över livsmedelstryggheten, det strategiska oberoendet, klimatanpassningen och bevarandet av naturresurser, som till största delen förvaltas i landsbygdsområden och som alla människor i Europa är beroende av. Även om dessa händelser medförde ökade möjligheter i samband med den gröna och den digitala omställningen förvärrade de också svagheterna i de mindre attraktiva och sammanlänkade landsbygdssamhällena och väckte oro bland jordbrukare, som i början av 2024 protesterade mot de betydande utmaningar de för närvarande står inför. I meddelandet Befolkningsutvecklingen i Europa: en verktygslåda med åtgärder betonades utmaningarna i samband med en åldrande befolkning, avfolkning samt brist på kompetens och arbetskraft i många landsbygdsområden 4 . Där framhölls att territoriella skillnader undergräver den sociala sammanhållningen och förtroendet för demokratiska institutioner och processer i Europa, vilket också framgår av ”missnöjets geografi” 5 .
I den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden (landsbygdsvisionen) fastställdes tio gemensamma mål och fyra åtgärdsområden för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040. För att uppnå dessa mål åtog sig kommissionen att inleda en landsbygdspakt för att mobilisera offentliga myndigheter och intressenter för att tillgodose landsbygdsbefolkningens behov och ambitioner. Kommissionen införde även en EU-handlingsplan för landsbygden med 30 åtgärder som kommissionen ska vidta inom en rad olika EU-politikområden.
Denna rapport innehåller en uppföljning av det åtagande som gjordes i meddelandet om landsbygdsvisionen att ”sammanställa vilka åtgärder som har genomförts” och tillhandahålla ”en uppsättning reflektioner om eventuella inriktningar för bättre stödåtgärder och finansiering för landsbygdsområden, samt vägen framåt […] mot bakgrund av genomförandet av EU:s handlingsplan för landsbygden”. Diskussionerna om rapporten bör ligga till grund för utarbetandet av förslag för programperioden efter 2027. Rapporten följer på en översyn av den gemensamma jordbrukspolitikens och sammanhållningspolitikens bidrag till landsbygdsområden under programperioden 2021–2027, som slutfördes i mitten av 2023. Det första kapitlet innehåller en översikt med nya indikatorer för att beskriva landsbygdsområden. I det andra kapitlet görs en tillbakablick på 30 månaders genomförande av landsbygdsvisionen, inklusive en sammanfattning av den ovannämnda översynen. Det tredje kapitlet innehåller en beskrivning av möjliga vägar framåt för EU:s handlingsplan för landsbygden och landsbygdspakten och en förteckning över idéer om stöd till landsbygdsområden som framförts av andra EU-institutioner och intressenter samt frågor för eftertanke. Kapitlet avslutas med en redogörelse av tillfällen att diskutera dessa idéer efter valet till Europaparlamentet i juni 2024.
1.Nya uppgifter inom de fyra åtgärdsområdena
Det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljde landsbygdsvisionen 6 innehöll en omfattande analys av landsbygdsområdenas situation och mångfald. Den största delen av analysen är fortfarande aktuell, men nya dataserier ger ytterligare insikter som kastar nytt ljus över landsbygdsvisionens fyra åtgärdsområden. Nedan följer några exempel på indikatorer på EU-nivå för landsbygdsområden och landsbygdsregioner 7 . Enligt de senaste uppgifterna om EU:s befolkning från 2021 bor 29,6 % i glesbefolkade rutor (1 km2), jämfört med 30,3 % under 2011, vilket motsvarar en marginell minskning med 2,6 miljoner människor 8 .
Starkare landsbygdsområden
Diagram 1 Förändring i befolkningsandelen i procentenheter per åldersgrupp 2019–2022 per typologi för stads- och landsbygdsområden
Åldrande landsbygdsbefolkning
Andelen personer över 65 år i landsbygdsregionerna har ökat med 1,1 procentenhet (0,84 miljoner), medan andelen yngre och människor i arbetsför ålder har minskat. EU:s genomsnittliga befolkningsålder ökar, men landsbygdsregionerna åldras snabbare på grund av lägre naturlig befolkningstillväxt och nettomigration.
Källa: Eurostat (onlinedatatabell: urt_pjangrp3), JRC-beräkningar baserade på det preliminära rutnätet från 2021 års befolkningsräkning.
Diagram 2 Förtroendeutveckling för EU:s institutioner efter grad av urbanisering
Stärka lokalsamhällena
Invånarna på landsbygden litar mer på lokala och regionala myndigheter (61 %) än på sina nationella myndigheter (31 %) eller EU (47 %).
Källa: EU:s observationsorgan för landsbygden, förtroende för EU:s institutioner samt nationella, regionala och lokala myndigheter.
Sammanlänkade landsbygdsområden
Diagram 3 Utvecklingen av nedladdningshastigheten för bredband efter grad av urbanisering
Förbättra digitala uppkopplingsmöjligheter
Bredbandsstatistik visar att situationen har förbättrats avsevärt på landsbygden. Den genomsnittliga nedladdningshastigheten i landsbygdsområden ligger dock fortfarande långt under motsvarande siffra i stadsområden.
Källa: EU:s observationsorgan för landsbygden, bredbandshastighet – fasta nät.
Diagram 4 Personer med minst grundläggande digitala färdigheter 2023 efter grad av urbanisering
Stärka digitala färdigheter
Antalet personer med grundläggande digitala färdigheter på landsbygden håller på att förbättras, men klyftan jämfört med städerna är densamma som 2021, nämligen 15 procentenheter lägre än i stadsområden.
Källa: Eurostat (onlinedatatabell: isoc_sk_dskl_i21).
Resilienta landsbygdsområden
Diagram 5 Produktion av och potential för förnybar energi efter grad av urbanisering
Landsbygdsområden driver på energiomställningen
Landsbygdsområden står för 72 % av produktionen av förnybar energi och kommer att spela en viktig roll i energiomställningen. Landsbygdsområdena skulle kunna producera merparten av den förnybara energin i EU (78 % av den outnyttjade potentialen).
Källa: Perpiña Castillo m.fl., Renewable energy production and potential in EU Rural Areas, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2024, JRC135 612.
Diagram 6 Analys av skillnader mellan könen bland unga som varken arbetar eller studerar (15–29 år) i procentenheter efter grad av urbanisering
Minska klyftan mellan könen
Landsbygdsområdena har den högsta andelen unga i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar (12,6 %). Även om situationen har förbättrats uppgick andelen unga kvinnor i landsbygdsområden som varken arbetar eller studerar till 14,9 % jämfört med 10,5 % för män (en skillnad på 4,4 procentenheter) 2022. Andelen unga kvinnor i landsbygdsområden som varken arbetar eller studerar är den största jämfört med de andra territorierna (2022).
Källa: Eurostat (onlinedatatabell: edat_lfse_29).
Välmående landsbygdsområden
Diagram 7 Sysselsättning efter näringsgren 2021 per typologi för stads- och landsbygdsområden
En diversifierad landsbygdsekonomi
Den primära sektorn i landsbygdsregionerna är fortfarande viktig (med 11 % av sysselsättningen, jämfört med 1 % i städer och 5 % i medeltätbefolkade regioner). Den sekundära sektorn och tjänstesektorn spelar dock en dominerande roll, samtidigt som den primära sektorn har minskat en aning (–1 % mellan 2018 och 2021).
Källa: Eurostat (onlinedatatabell: nama_10r_3empers).
Diagram 8 Andel jordbruksmark, skog och naturområden efter grad av urbanisering
Landsbygdsområden är centrala för livsmedelstryggheten och naturresurser
I landsbygdsområdena finner vi merparten av jordbruksmarken (77 % – 134 miljoner hektar) samt skogar och naturområden (79 % – 148 miljoner hektar). Landsbygdsområdena består till 43 % av jordbruksmark och till 47 % av skog och naturområden. Skogsbruket spelar en avgörande roll för många landsbygdsekonomier eftersom de flesta områdena med mycket skogsmark står inför demografiska utmaningar. Skogarnas och den skogsbaserade sektorns bidrag är avgörande för att uppnå resilienta och välmående landsbygdsområden till 2040.
Källa: EU:s observationsorgan för landsbygden, jordbruksmark, skog och naturområden.
Tillbakablick över genomförandet de senaste 30 månaderna
1.1.Hur bidrar EU:s politik till landsbygdsområden?
1.1.1.Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)
Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ger medlemsstaterna en flexibel rättslig ram för att stödja landsbygdsområden genom strategiska GJP-planer som utarbetas i enlighet med principen om partnerskap (med aktivt deltagande av regionala och lokala myndigheter samt näringslivets och arbetsmarknadens partner). På grundval av en kartläggning av de 28 strategiska GJP-planerna för 2023–2027 bedömde kommissionen de gemensamma insatserna i planerna på områden som sysselsättning, tillväxt och lokal utveckling på landsbygden. Bedömningen omfattar bland annat planernas bidrag till landsbygdsvisionens mål 9 , med fokus på interventioner för landsbygdsområden utanför jordbruk. Medlemsstaterna använde främst tre interventioner för att stödja landsbygdsområden utanför jordbruk: i) investeringar (utanför gårdarna och infrastruktur), ii) samarbete (främst Leader), och iii) bildande av landsbygdsföretag som en del av startstödet. De medel som anslås till de relevanta delarna av dessa tre instrument uppgår till 24,6 miljarder euro, eller 8 % av det totala finansiella anslaget till den gemensamma jordbrukspolitiken (inklusive nationell medfinansiering och tillägg), och bidrar direkt till landsbygdsområdena utanför jordbruk, medan hela den gemensamma jordbrukspolitiken indirekt bidrar stort genom stöd till jordbruket.
Dessa instrument används för att stödja landsbygdsvisionens alla åtgärdsområden (starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden). Vissa medlemsstater har valt att stödja sociala tjänster, naturparker, mobilitetssystem på landsbygden eller skapande av företag inom andra sektorer än jordbrukssektorn. De flesta GJP-planerna är dock begränsade till ett fåtal interventioner, särskilt Leader.
De lokala utvecklingsstrategierna inom Leader är viktiga för att stärka landsbygdssamhällena och är det huvudsakliga verktyget i GJP-planerna för att tillgodose flera olika typer av behov på landsbygden inom exempelvis sysselsättning, social delaktighet och tjänster. Stöd till smarta byar 10 inom och utanför Leader förväntas bidra till att frigöra potentialen för digitala, sociala och tekniska innovationer i landsbygdsområden. Flera av planerna skapar incitament för unga och kvinnor att delta i Leader och bidrar till att ta itu med problem som rör generationsskiftet och jämställdhet. De absoluta belopp som avsatts för Leader (sammanlagt 7,7 miljarder euro för 2023–2027) ökade dock inte jämfört med föregående period. Med en ökning av den stödberättigade befolkningsandelen på landsbygden från 61 till 65 % och sänkta bidrag från andra interventioner förväntas Leader göra mer men med mindre resurser.
Utöver Leader visar bedömningen av de 28 strategiska GJP-planerna att insatser för att tillgodose behov kopplade till tillgängligheten till landsbygdsområden samt bättre grundläggande tjänster och infrastruktur har införts eller utökats, men att ambitionsnivån totalt sett har sjunkit, särskilt när det gäller digital konnektivitet och transport. Planerade åtgärder för ekonomisk utveckling omfattar investeringar i turism, bioekonomin och sociala tjänster, utöver bearbetning och saluföring samt skapandet av företag inom jordbruket och skogsbruket, med ett övergripande bidrag till sysselsättningstillväxten som återstår att bedöma.
Interventioner till stöd för jordbrukare bidrar till landsbygdsvisionens åtgärder för resilienta och välmående landsbygdsområden, där tonvikten läggs vid en hållbar livsmedelsproduktion och stöd till generationsskiftet. Inkomststöd, inbegripet inom områden som står inför naturliga begränsningar, hjälper till att upprätthålla jordbruket, även i avlägsna områden, för att bevara arbetstillfällen samt bromsa nedläggningen av jordbruksmark och avfolkningen av landsbygden. Utöver jordbruket konstateras i studien att områden som företagande och innovation på landsbygden, konnektivitet och social delaktighet förtjänar större uppmärksamhet.
1.1.2.Sammanhållningspolitik
Under 2021–2027 tillhandahålls stöd till landsbygdsområden inom ramen för sammanhållningspolitiken i syfte att minska skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer. Detta stöd är omfattande och täcker alla politiska mål och åtgärdsområden inom landsbygdsvisionen samt går betydligt längre än de interventioner som är fysiskt baserade i landsbygdsområdena. Stödet kanaliseras genom integrerade strategier för territoriell utveckling som utformas och genomförs av respektive regional myndighet för att stärka den ekonomiska och sociala strukturen i landsbygdsområden.
Sammanhållningspolitiska interventioner för alla politiska mål bidrar med stöd till landsbygdsområden. Dessutom har Europeiska regionala utvecklingsfonden under 2021–2027 ett särskilt investeringsmål för integrerad utveckling av landsbygds- och kustregioner, inom ramen för det särskilda målet 5.2, för vilket 18 medlemsstater har planerat anslag. Eftersom sammanhållningspolitiken sköts genom delad förvaltning är det medlemsstaterna som utformar platsbaserade strategier och anslår medel i enlighet därmed.
Sammanhållningspolitiken är främst inriktad på ”mindre utvecklade regioner" och ”övergångsregioner”, som vanligtvis har en lägre befolkningstäthet och mindre värdstäder. De flesta landsbygdsregioner är belägna i sådana regioner. Sammanhållningspolitiska interventioner har omfattande territoriella effekter (dvs. de kan inte begränsas till ett litet område inom administrativa gränser) och det är därför svårt att rikta åtgärderna till en viss typ av territorium.
Det viktigaste politiska målet för att säkerställa riktad finansiering för landsbygdsutveckling är politiskt mål 5: ”Ett Europa närmare medborgarna”. Utöver detta nya platsbaserade, övergripande politiska mål bidrar även de fyra andra tematiska politiska målen till landsbygdsutvecklingen, särskilt genom territoriella instrumentstödda interventioner. EU:s handlingsplan för landsbygden har en fyrdelad struktur där i) ”Starkare landsbygdsområden” omfattas av politiskt mål 1 (Ett smartare Europa) och politiskt mål 4 (Ett mer socialt Europa), t.ex. strategier för smart specialisering, däribland prioriteringar kopplade till jordbruksbaserade livsmedel och bioekonomin, ii) ”Sammanlänkade landsbygdsområden” omfattas av politiskt mål 3 (Ett mer sammanlänkat Europa) och politiskt mål 1 (Ett smartare Europa), t.ex. infrastruktur för att säkerställa internetuppkoppling i avlägsna områden utan tillgång till höghastighetsbredband med mycket hög kapacitet, iii) ”Resilienta landsbygdsområden” omfattas av politiskt mål 4 och politiskt mål 2 (Ett grönare Europa), t.ex. stöd till förnybar energi och bevarande av biologisk mångfald, och iv) ”Välmående landsbygdsområden” omfattas av politiskt mål 1, t.ex. stöd till små och medelstora företag inom maskiner, livsmedelsbearbetning och logistik.
Stödet till landsbygden kommer inte bara från investeringar som är baserade i landsbygdsområden, utan även från mer omfattande interventioner, inbegripet sådana som syftar till att stärka samverkan mellan stad och landsbygd. Landsbygdsområdena drar också nytta av stöd till små stadsområden, som är många och geografiskt utspridda. Små stadsområden fungerar som förankringspunkter och infrastruktur- och tjänstenav för landsbygden, genom ekonomisk och social samverkan, arbetskraftsflöden, konnektivitet och miljökopplingar, som alla kan omfattas av strategiskt stöd inom ramen för politiskt mål 5 inom sammanhållningspolitiken och med användning av integrerade territoriella instrument.
Nedan följer några exempel: Projektet för integrerad hälso- och sjukvård och social omsorg i Banská Bystrica (Slovakien) visar hur sammanhållningspolitiska medel (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden) bidrar till landsbygdsutveckling. Här gick ett förbund av byar och småstäder samman med samhällsbaserade vårdinrättningar för att, i samarbete med lokala intressenter, inrätta en byrå för integrerad äldreomsorg (projektet kommer att fortsätta under den nuvarande programperioden i flera mikroregioner). Inom ramen för den nationella strategin för inre områden i Italien identifierade man pilotområden (främst på landsbygden), fastställde en lokal bottom-up-strategi och finansierade interventioner kopplade till energieffektivitet, social infrastruktur, hållbar mobilitet och digitalisering. Initiativet fortsätter också under programperioden 2021–2027.
1.1.3.Övrig politik
Den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken kompletteras av en lång rad andra EU-fonder och EU-åtgärder som bidrar till landsbygdsvisionens mål. I arbetsdokumentet kopplat till meddelandet om landsbygdsvisionen beskrivs hur EU:s politik bidrar till t.ex. social delaktighet, jämställdhet, klimat och miljö, energi, fiske och vattenbruk, djurs välbefinnande, mobilitet, digitalisering, grannskap och utvidgning, utbildning, hälso- och sjukvård, kultur, industri och konkurrens.
Bidragen från olika program såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för den inre marknaden och Erasmus framgår också i beskrivningen av åtgärderna i EU:s handlingsplan för landsbygden, där syftet är att integrera landsbygdsfrågor inom dessa EU-politikområden. Medel från faciliteten för återhämtning och resiliens och återhämtningsinstrumentet spelar också en viktig roll 11 . Dessutom kan instrumentet för tekniskt stöd bistå vid utformningen och genomförandet av reformer för landsbygdsutveckling i EU:s medlemsstater och regioner.
För närvarande finns det ingen övergripande källa som anger och kvantifierar i vilken utsträckning dessa medel bidrar till landsbygdsområden. Europaparlamentet och rådet har föreslagit att man ska arbeta för en tydligare identifiering och övervakning av EU-instrumentens bidrag till landsbygdsområden i framtiden.
1.2.Hur går genomförandet av EU:s handlingsplan för landsbygden?
Inom ramen för landsbygdsvisionen infördes en EU-handlingsplan för landsbygden med 24 tematiska åtgärder, som är inriktade på visionens fyra åtgärdsområden, och sex övergripande åtgärder. Översikten nedan kompletteras med utförlig information i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
1.2.1.
Tematiska åtgärder
1.2.1.1. Starkare landsbygdsområden
Genom att bygga vidare på expertarbete 12 utgör plattformen för revitalisering av landsbygden 13 , som lanserades i juni 2023, ett utrymme för att samarbeta och få tillgång till resurser av särskilt intresse för att motverka avfolkningen av landsbygden. Det politiska laboratoriet ”Taking action to tackle rural depopulation” 14 med 100 deltagare, 20 exempel på god praxis och studieresorna under högnivåforumet för landsbygdspolitik i Sigüenza (Kastilien-La Mancha i Spanien) bidrog med ytterligare stöd till flaggskeppsåtgärden i form av kunskap och personligt utbyte.
Över 250 miljoner euro i investeringar i över 60 forsknings- och innovationsprojekt inom Horisont Europa under 2021–2024 bidrog till att förbättra innovationen på landsbygden. Vid Startup Village Forum informerades om särdragen hos och drivkrafterna för innovation på landsbygden.
Inom projekten SmartRural21 och SmartRural27 utarbetades vägledning för att stödja framväxten av strategier för smarta byar och utforma och genomföra stödjande politik. Projekten omfattade även nätverksevenemang och idéer till smarta lösningar. EU:s nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken anordnade flera evenemang och tillfällen för reflektion för Leader, bland annat en undergrupp för ”Leader och territoriell utveckling” och workshoppar som bidrog till att visa Leaders mervärde, skapa en förståelse av svårigheterna när Leader finansieras från flera håll och öka användningen av förenklade kostnadsalternativ.
Den pågående undersökningen om konkurrens för markanvändning och hållbart jordbruk kommer i slutet av 2024 att ha ökat kunskapen om hur sektorsutvecklingen påverkar markanvändningen i EU:s landsbygdsområden. Ungdomar på landsbygden har ägnats större uppmärksamhet genom åtgärder för att öka inkluderingen som är tillgängliga för medlemsstaterna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Inom Europaåret för ungdomar anordnades 13 000 aktiviteter för att ”verka för ungdomar på landsbygden”, och ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet utvecklade ett arbetsflöde i landsbygdsområdena enligt vilket de utförde en studie om de politiska åtgärder som vidtas för att hantera utmaningar för ungdomar på landsbygden.
1.2.1.2. Sammanlänkade landsbygdsområden
Investeringar på sammanlagt 23,5 miljarder euro i bidrag och uppdaterade regler för statligt stöd bidrar till att förbättra den digitala konnektiviteten i områden där marknaderna inte levererar. Bredbandstäckningen med gigabitkompatibel teknik ökade med 8,1 procentenheter mellan juni 2021 och juni 2022, och uppgick i mitten av 2022 till 45 % av hushållen på landsbygden. Den nya stödfaciliteten för EU-nätverket för bredbandskompetens, som inrättades 2022, har utvecklat kapaciteten hos förvaltningar och andra berörda parter. Dessutom investerades 100 miljoner euro i forskning och innovation för digitalisering av jordbruket och landsbygden inom ramen för Horisont Europa 2021–2024.
Fysisk konnektivitet gynnas även av det europeiska nätverket för mobilitet på landsbygden som sammanlänkar landsbygdskommuner som arbetar med mobilitetslösningar skapade genom det EU-finansierade projektet SMARTA-NET, tillsammans med verktyg och riktlinjer. Människor som bor i städernas utkant bör få mer information om kopplingarna mellan stad och landsbygd i enlighet med den nya ramen för mobilitet i städer, som antogs 2021, och de nya planerna för hållbar mobilitet i städer.
1.2.1.3.
Resilienta landsbygdsområden
Sedan juni 2022 har 27 energigemenskaper på landsbygden fått tekniskt stöd via rådgivningscentrumet för landsbygdens energigemenskaper, som är integrerat i den nybildade faciliteten för energigemenskaper. Som en del av Mission Soil investerades över 300 miljoner euro i projekt för att förbättra markhälsan i EU, bland annat genom att uppmuntra människor på landsbygden att delta i levande laboratorier. Ett nytt system för certifiering av koldioxidupptag skapar incitament för kolinlagrande jordbruk.
Genomförandet av den europeiska strategin för vård och omsorg stöder landsbygdens sociala resiliens. Kommissionen riktade också uppmärksamheten på jämställdhet under en särskild workshop inom EU:s nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken och inledde en ny studie om jordbruksarbetares arbetsvillkor (resultaten väntas i mitten av 2025). Den europeiska barngarantin, för vilken alla medlemsstater hade lämnat in sina handlingsplaner före utgången av 2023, syftar till att säkerställa att socialt utestängda barn på landsbygden har tillgång till minst en hälsosam måltid per dag i skolan. Dessutom syftar EU-finansierade forskningsprojekt till att öka kunskapen om migranters integration i landsbygdsområden
15
, och åtgärder har införts för att säkerställa faktisk tillgång till faciliteter för personer med funktionsnedsättning som bor på landsbygden.
1.2.1.4. Välmående landsbygdsområden
Landsbygdsföretagande främjades genom stöd till detaljhandeln på landsbygden och genom handlingsplanen för den sociala ekonomin, enligt vilken kommissionen uppmanade medlemsstaterna att utarbeta en ram för den sociala ekonomin. Kommissionen offentliggjorde även god praxis för den sociala ekonomin i landsbygdsområden samt gav stöd till kapacitetsuppbyggnad för den sociala ekonomin på landsbygden inom programmet för den inre marknaden (fyra initiativ) och initiativet för den sociala ekonomin i europeiska regioner, och visade därigenom upp finansieringsmöjligheter.
Ungdomsgarantin och det europeiska utbildningsområdet syftar till att stödja möjligheter till formell utbildning och sysselsättning i landsbygdsområden. Sedan 2021 har medlemsstaterna fortsatt att genomföra den förstärkta ungdomsgarantin på alla nivåer. Europeiska skolutbildningsplattformen och nätgemenskapen eTwinning för lärare innehåller särskilt material om skolutbildning i landsbygdsområden och avlägsna områden, inklusive god praxis, artiklar och expertutlåtanden.
Vidare kommer utvecklingen av geografiska beteckningar (171 antagna sedan juni 2021) och den sysselsättningsmässiga och ekonomiska utvecklingspotential som dessa beteckningar utgör i landsbygdsområden att stödjas ytterligare genom en ny förordning om geografiska beteckningar för jordbruksprodukter vars antagande planeras till våren 2024. En särskild tematisk grupp inom EU:s nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken undersökte behovet av nätverkande mellan kommuner med mycket skogsmark.
1.2.2.Övergripande åtgärder
1.2.2.1.Förbättra samt tillvarata landsbygdsstatistik
Kommissionen ökade antalet tillgängliga dataserier för landsbygdsområden, vilka lyfts fram i den nya publikationen Rural Europe. EU:s folkräkningsprogram för 2021, som ska offentliggöras i mitten av 2024, kommer för första gången att tillhandahålla uppgifter i form av ett rutnät på 1 km2, vilket gör det möjligt att analysera befolkningstrender över flexibla geografiska gränser. I förslaget till en ny förordning om europeisk statistik om befolkning och bostäder 16 åtgärdas de statistiska luckorna för landsbygdsområden genom effektiva bestämmelser om att samla in fler uppgifter om bl.a. migration inom regioner. Kommissionen arbetar också med att utveckla paneuropeiska geospatiala dataserier som gör det möjligt att framställa statistik om landsbygdsområden i frågor som tillgång till tjänster.
Kommissionen lanserade EU:s observationsorgan för landsbygden 2022, en dataplattform 17 för att underlätta förståelsen av hur landsbygdsområden fungerar som underlag för beslutsfattandet. Genom att visa, framställa och analysera data och indikatorer kopplade till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter ger observationsorganet tillgång till en rad indikatorer och visualiseringar när det gäller landsbygdsområden. Observationsorganet tillhandahåller även tematiska analyser via vetenskapliga publikationer om viktiga landsbygdsfrågor, såsom avlägsna landsbygdsområden, fungerande landsbygdsområden och förnybar energi 2023.
Kommissionen har utarbetat en metod för att definiera fungerande landsbygdsområden vilken används för att kartlägga de platser där landsbygdsinvånarna tillbringar sin vardag. Mervärdet med denna metod är att erbjuda en skala för statistiska analyser och dataanalyser som förbättrar jämförbarheten genom att utjämna arealstorlekarna jämfört med kommuner och Nuts 3-regioner och att erbjuda en relevant skala för att analysera tillhandahållandet av tjänster. Kartografin 18 och dess parametrar offentliggjordes som ett av de analytiska dokumenten från observationsorganet för landsbygden i november 2023 och är öppen för debatt med statistikbyråer och berörda parter i EU.
1.2.2.2.Inrätta och genomföra en mekanism för landsbygdssäkring
Kommissionen integrerade landsbygdssäkring i meddelandet om bättre lagstiftning, som antogs i april 2021 19 . I meddelandet uppmanas kommissionens avdelningar att vid utarbetandet av nya lagstiftningsinitiativ beakta potentiella regionala effekter (bland annat på landsbygden) när det är relevant och att samla in underlag från olika typer av territorier, inklusive landsbygdsområden. I kommissionens arbetsprogram för 2022 20 påminns också om vikten av territoriella konsekvensbedömningar och landsbygdssäkring. Precis som i EU:s territoriella agenda 2030 uppmanades i meddelandet om den åttonde sammanhållningsrapporten 21 om integreringen av ett territoriellt perspektiv i EU:s politik. Verktygslådan för bättre lagstiftning inbegriper en kontroll av om territoriella konsekvensbedömningar är nödvändiga, så att kommissionen kan fastställa när territoriella konsekvensbedömningar behöver genomföras, samt verktyg och metoder. Verktyget för territoriell konsekvensbedömning kan visserligen vara kraftfullt, men det har också visat sig vara resurskrävande (i både tid och kompetens) och har använts i mindre utsträckning än vad som ursprungligen förväntades. Kommissionen genomförde en territoriell konsekvensbedömning 2022, och 2023 utforskades de territoriella konsekvenserna av två initiativ men det konstaterades att det sannolikt inte förekom några sådana konsekvenser 22 .
Utöver möjligheten att identifiera konsekvenserna för landsbygden inom ramen för en territoriell konsekvensbedömning undersökte kommissionen, i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning för lagstiftningsinitiativ, vilka konsekvenser nya initiativ som inte rör lagstiftning har på landsbygden, och i många fall beaktades landsbygdsaspekterna på ett framgångsrikt och positivt sätt.
1.2.2.3.Skapa en verktygslåda för finansiering i landsbygdsområden
I december 2023 färdigställde kommissionen verktygslådan för EU:s finansieringsmöjligheter i landsbygdsområden. Genom verktygslådan centraliseras information i en resultattavla för lokala myndigheter, aktörer, projektansvariga och förvaltningsmyndigheter. Den bidrar också med inspirerande lösningar och exempel på territoriella och lokala utvecklingsstrategier och utvecklingsprojekt för att dra full nytta av EU:s budgetmöjligheter 2021–2027.
1.3.Lanseringen och utvecklingen av landsbygdspakten
Kommissionen lanserade landsbygdspakten i december 2021 genom att bjuda in alla berörda parter som stöder de tio gemensamma målen för landsbygdsvisionen att ansluta sig till den nya landsbygdspaktsgemenskapen. Deltagarinriktade diskussioner med EU:s institutioner och organ
23
och nätverk som styr det europeiska landsbygdsparlamentet
24
, kombinerat med samråd med landsbygdspaktsgemenskapen, ledde till ett godkännande av landsbygdspaktens koncept
25
vid den första konferensen om landsbygdspakten i Bryssel i juni 2022. Den pakt som därmed skapades är ett formellt utrymme och en formell ram för att främja samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, organisationer i det civila samhället, företag, akademiker och privatpersoner i arbetet mot landsbygdsvisionens gemensamma mål.
Kommissionen befäste dessutom landsbygdspakten i praktiken genom att
·i december 2022 inrätta ett stödkontor för landsbygdspakten som tillhandahåller nätverksbyggande och möjliggörande tjänster för gemenskapen,
·inrätta en samordningsgrupp för landsbygdspakten som fungerar som det styrande organet för utvecklingen av landsbygdspakten,
·i juni 2023 lansera plattformen för landsbygdspaktsgemenskapen 26 , ett samarbetsverktyg på nätet som stöder samverkan inom gemenskapen.
Sedan 2022 har landsbygdspakten, i linje med sina tre mål, stärkt landsbygdsinvånarnas röster genom att under nio evenemang 27 erbjuda ett nytt utrymme för att diskutera frågor av betydelse för landsbygdens framtid inom alla politikområden och vidareutveckla särskilda idéer till åtgärder och rekommendationer för politiska förbättringar. Högnivåforumet för landsbygdspolitik – ”Trygga landsbygdens framtid”, som anordnades i september 2023 inom ramen för landsbygdspakten och under det spanska ordförandeskapet i rådet, spelade stor roll för antagandet av rådets slutsatser om landsbygdsvisionen i november 2023. Flera nationella och regionala förvaltningar har redan antagit sina egna pakter eller agendor som inspirerats av EU:s landsbygdspakt (t.ex. Tjeckien och Katalonien). Dessutom arbetar samordningsgruppen för landsbygdspakten, med sina 30 ledamöter som företräder EU:s institutioner och organ23, de organisationer som styr det europeiska landsbygdsparlamentet och det civila samhället, näringslivet samt forskare och akademiker, för ökad hänsyn till landsbygdsområden på tematiska områden och förvaltningsnivåer.
Landsbygdspakten har även bidragit till att strukturera samarbete och ömsesidigt lärande för en gemenskap som har vuxit från 1 300 till 2 350 medlemmar 2023. Medlemmarna kommer från alla sektorer och samhällsgrupper och många av dem är nya inom landsbygdsnätverkande på EU-nivå, vilket återspeglar paktens heltäckande strategi. På den nya plattformen, som besöks av omkring 1 500 personer per månad, får de 560 användarna tillgång till en användbar resursdatabas, där de kan samarbeta inom sju ”gemenskapsgrupper” och hålla sig uppdaterade om intressanta trender. Pakten har dessutom sammanfört, och förmedlat kunskap till, aktörer på landsbygden över hela Europa genom 40 exempel på god praxis, fyra webbinarier för god praxis och upprättandet av strategiska förbindelser med 20 andra EU-nätverk.
Slutligen har pakten lett till 120 åtaganden för landsbygden från organisationer (70 %) och privatpersoner (30 %) på en mängd olika områden 28 . Arbetet under 2023 inriktades särskilt på att uppmuntra nationella och regionala myndigheter att vidta åtgärder, vilket ledde till ett policydokument med beskrivning av sju ingredienser för ett framgångsrikt genomförande av landsbygdspakten i medlemsstaterna (se avsnitt 3.2).
Framåtblick
1.4.Konsolidera resultaten av genomförandet av EU:s handlingsplan för landsbygden
Alla åtgärder i EU:s handlingsplan för landsbygden har inletts, men vissa kräver extra ansträngningar för att slutföras, medan andra behöver kontinuitet för att målen ska kunna uppnås. I de åtföljande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar ges en översikt över läget för varje åtgärd och de kommande steg som planeras för de kontinuerliga åtgärderna 29 , tillsammans med en reviderad version av handlingsplanen.
1.4.1.Arbeta för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden
Som en del av åtgärderna för starkare landsbygdsområden kommer kommissionen att vidareutveckla plattformen för revitalisering av landsbygden med nya funktioner samt uppdatera resursavsnittet 2024. Kommissionen kommer att fortsätta att investera i nya forsknings- och innovationsprojekt genom Horisont Europas arbetsprogram 2025–2027 och koppla samman innovatörer på landsbygden över hela Europa med nästa Startup Village Forum 2024. En studie om deltagandet i Erasmus+ av ungdomar på landsbygden kommer att vara utgångspunkt för rekommendationer om möjligheter till lärande för ungdomar på landsbygden 2024.
När det gäller åtgärder för sammanlänkade landsbygdsområden kommer kommissionen att slutföra SMARTA-NET-projektet med en avslutande konferens hösten 2024. Kommissionen kommer också att fortsätta att förbättra lagstiftningen för att stimulera investeringar i digital infrastruktur i områden med dålig täckning (främst på landsbygden) samt fortsätta att stödja innovation inom den digitala omvandlingen för jordbruket och andra landsbygdssektorer.
I strävan efter resilienta landsbygdsområden kommer arbetet med energigemenskaper på landsbygden att fortsätta inom ramen för den facilitet för energigemenskaper som upprättades 2024. Antalet levande laboratorier som gemensamt arbetar för att förbättra markhälsan inom ramen för Mission Soil kommer att öka genom ansökningsomgångar för projekt 2025–2027. Dessutom kommer kommissionen 2024 att prioritera utvecklingen av metoder för återvätande av torvmark.
För välmående landsbygdsområden kommer kommissionen att fortsätta arbetet med den sociala ekonomin och formell utbildning. Kontaktpunkterna för den lokala sociala ekonomin kommer att erbjuda peer-to-peer-baserat stöd i landsbygdsregioner, och översynen av de framsteg som medlemsstaterna gjort i fråga om ungdomsgarantin och den interimsutvärdering av det europeiska utbildningsområdet som planeras 2025 kommer att bidra till att undanröja hinder för rättvisa, såsom klyftan mellan stad och landsbygd.
1.4.2.Fortsätta att förbättra och tillvarata landsbygdsdata och observationsorganet för landsbygden
Kommissionen kommer att fortsätta att förbättra landsbygdsstatistiken. Efter offentliggörandet av 2021 års befolkningsräkning 2024 kommer kommissionen att offentliggöra artiklar i Statistics Explained med ny forskning om landsbygdsområden. Kommissionen förbereder också genomförandet av den nya ramen för europeisk statistik om befolkning och bostäder och fortsätter arbetet med geospatiala data, de dataserier som finns tillgängliga för landsbygdsområden och publikationen Rural Europe.
Kommissionen är fast besluten att fortsätta att stödja EU:s observationsorgan för landsbygden med målet att fortsätta att tillhandahålla forskning och data om landsbygdsområden. Under 2024 kommer fokus att ligga på samverkan mellan ekonomi och demografi, bostäder och energieffektivitet.
Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla konceptet fungerande landsbygdsområden, med beaktande av synpunkter från berörda parter och internationella organisationer, däribland Världsbanken och OECD, som arbetar med fungerande geografiska områden för både stad och landsbygd. Kommissionen kommer att bedöma nyttan av denna territoriella typologi för statistiska ändamål och för politiska ändamål på längre sikt.
1.4.3.Konsolidera landsbygdssäkring
Tvååriga pilotprojekt för landsbygdssäkring belyste behovet av att öka medvetenheten, förbättra tillgången till data, bidra med bättre resurser till processen och förbättra samordningen. Kommissionen kommer att fortsätta att använda mekanismen för landsbygdssäkring för sin egen lagstiftningsprocess, vilket successivt kommer att leda till förbättrad kompetens när det gäller att integrera landsbygdsfrågor i EU:s beslutsfattande inom alla avdelningar. Landsbygdssäkringen kommer att gynnas av bättre statistik och data om landsbygdsområden och av utvecklingen av EU:s observationsorgan för landsbygden. Kommissionen kommer även att fortsätta dialogen med medlemsstaterna om utvecklingen av mekanismer för landsbygdssäkring på nationell och regional nivå, med utgångspunkt i den ram som utarbetats av den tematiska gruppen inom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling om landsbygdssäkring på nationell, regional och lokal nivå 30 och i rådets slutsatser om i) stärkt landsbygdssäkring på alla nivåer3 och ii) ökad användning av territoriella konsekvensbedömningar i lagstiftningsförslag för att ta itu med territoriella konsekvenser när så är relevant 31 . Kommissionen kommer också att fortsätta att samverka med internationella organisationer som OECD och Världshälsoorganisationen om landsbygdssäkring.
1.4.4.Övervaka framstegen mot landsbygdsvisionens mål
Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att införa ett enkelt indikatorsystem med relevanta indikatorer för landsbygdsvisionens fyra åtgärdsområdena och tio gemensamma mål, med utgångspunkt i vad som fastställts i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet om landsbygdsvisionen. Indikatorsystemet kommer att bygga på vad som redan existerar inom olika EU-politikområden som bidrar till visionen, på det arbete som utförs inom ramen för EU:s observationsorgan för landsbygden, på landsbygdsstatistik och på Horisont Europa-projekt som arbetar med att förbättra data om landsbygden, såsom Rustik och Granular. De indikatorer som används bör finnas tillgängliga för hela EU och bör bidra till att regelbundet mäta framstegen mot landsbygdsvisionen fram till 2040.
1.5.Konsolidering av landsbygdspakten
Kommissionen kommer att fortsätta att främja landsbygdspakten genom stödkontoret för landsbygdspakten och vidareutvecklingen av plattformen för landsbygdspaktsgemenskapen29.
Kommissionen kommer att förbättra samarbetsplattformens interaktiva funktioner under 2024. En verktygslåda för informationsförmedling kommer att hjälpa medlemmarna i gemenskapen att öka medvetenheten om pakten och plattformen hos personer som inte är medlemmar.
Under 2024 kommer prioriteringen att genomföra pakten på nationell och regional nivå att kompletteras med ett fokus på ett ökat egenansvar hos och deltagande av lokala aktörer i landsbygdspakten.
De ansträngningar som gjordes för att få medlemsstaterna att stödja landsbygdspakten 2023 kommer att fortsätta, med utgångspunkt i momentumet från rådets slutsatser om landsbygdsvisionen från november 2023 där medlemsstaterna uppmuntras att delta i landsbygdspakten och utforma heltäckande strategier och handlingsplaner för landsbygdsområden. I policydokumentet Att genomföra landsbygdspakten i EU-länderna 32 får nationella och regionala myndigheter vägledning om hur de kan förbättra styrningen av och stödet till landsbygdsområden genom heltäckande strategier, samordning av medel, ökat deltagande och kapacitetsuppbyggnad. Stödkontoret för landsbygdspakten kommer att utarbeta en första uppsättning ”landssidor” för att visa hur ingredienserna för ett framgångsrikt genomförande av landsbygdspakten ter sig i nationella sammanhang och inspirera andra medlemsstater att vidta åtgärder genom att lyfta fram god praxis. Kommissionen kommer även att fortsätta samarbetet med internationella organisationer som samverkar med EU:s medlemsstater om landsbygdspolitiken, såsom OECD, Världshälsoorganisationen och UN-Habitat.
Samordningsgruppen för landsbygdspakten kommer att fortsätta att spela sin roll och kommer tillsammans med stödkontoret för landsbygdspakten och dess nationella experter att öka medvetenheten om landsbygdsfrågor bland nationella myndigheter och EU-institutioner. Utifrån de överväganden som gruppen enats om kommer dess medlemmar att vidta åtgärder för att ytterligare styra och utveckla landsbygdspakten.
Stödkontoret för landsbygdspakten kommer 2024 att fortsätta att samarbeta med lokala aktörer genom ett särskilt politiskt laboratorium där man undersöker hur landsbygdspakten ska omsättas i handling på lokal nivå samt utbyter god praxis och bedriver ett nära samarbete med gemenskapen, särskilt medlemmar som har åtagit sig att agera. Vid webbinarier för god praxis kommer man att utforska möjligheter kring specifika teman av intresse för gemenskapen, i samarbete med relevanta nätverk.
Vid nästa konferens om landsbygdspakten i början av 2025 kommer lokala aktörer att samlas för att diskutera resultat, utvecklingen inom viktiga tematiska områden, vägar framåt för landsbygdspakten och idéer om EU:s politik efter 2027.
1.6.Hur kan stödet till landsbygdsområden förbättras i framtiden?
1.6.1.Bidrag från berörda parter och institutioner
Meddelandet om landsbygdsvisionen gav upphov till en innehållsrik och givande dialog och förslag om hur stödet till landsbygdsområden skulle kunna förbättras i framtiden. Förslagen kommer från
·den interinstitutionella dialogen om landsbygdsvisionen: Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén avgav yttranden i början av 2022 33 , följt av Europaparlamentets resolution i december 2022 34 , betänkandet från Europaparlamentets utskott för regional utveckling om EU:s territoriella agenda 2030 35 och rådets slutsatser från november 2023 36 ,
·resultaten från landsbygdspaktens viktigaste evenemang: stora konferenser om landsbygdspakten 37 , däribland högnivåforumet för landsbygdspolitik om att trygga landsbygdens framtid, samordningsgruppen för landsbygdspakten 38 och utbyten med landsbygdspaktsgemenskapen 39 , vilket återspeglar visionens bottom-up-karaktär,
·det europeiska landsbygdsparlamentet, som i meddelandet om landsbygdsvisionen beskrivs som ett forum för informationsutbyte om landsbygdsvisionens genomförande, i synnerhet landsbygdsdeklarationen i Kielce 40 och manifestet 41 .
En icke uttömmande översikt presenteras nedan, med fokus på idéer för framtiden. De representerar inte kommissionens officiella ståndpunkt.
I många av bidragen förespråkades behovet av att omvandla landsbygdsvisionen till en EU-strategi för landsbygden33,34,36,37, utarbeta integrerade landsbygdsstrategier på medlemsstatsnivå33,34,36,37, förbättra kommissionens samordning mellan olika bidragande generaldirektorat till förmån för landsbygdsområden37, integrera indikatorer och mål som är relevanta för landsbygdsområden i befintliga övervakningsmekanismer33,34,37 och förbättra det ekonomiska stödet till landsbygdsområden genom att antingen inrätta en särskild EU-fond eller genom att stärka flerfondsstrategier33,34,37,39. I bidragen förespråkades även en konsolidering och effektivisering av det ekonomiska stödet till gemensamma kontaktpunkter för vägledning och finansiering för landsbygdsområden37, öronmärkning av medel för landsbygdsområden och landsbygdsregioner med naturbetingade eller demografiska nackdelar35 samt anslag av en större andel av de ekonomiska resurserna till de instrument som är avsedda för lokal landsbygdsutveckling, särskilt Leader och lokalt ledd utveckling34, 37. Berörda parter anser att det är viktigt att göra uppgifterna på lokal nivå mer detaljerade33,36,37, att vidareutveckla tillämpningen av landsbygdssäkring på politiska förslag på EU-nivå33,34,37 och uppmuntra medlemsstaterna att tillämpa landsbygdssäkring33,36,37 samt att förbättra tillgången till och deltagandet i de aktiviteter som anordnas av observationsorganet för landsbygden33,34.
På EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå är bidragen inriktade på att förenkla förfarandena och kraven för stödmottagare med begränsad administrativ kapacitet att få tillgång till medel34,36,39,40 och skapa ett program för Leader och lokalt ledd utveckling under direkt förvaltning som är direkt tillgängligt för deltagarna, t.ex. lokala aktionsgrupper37,40. I många bidrag föreslås tillhandahållande av politiskt och ekonomiskt stöd för att bygga upp landsbygdssamhällenas kapacitet, bland annat genom strategi- och projektutveckling, peer-to-peer-mentorskap och utbyte av god praxis33,34,36,37,41. I samma anda föreslår berörda parter att man använder lokala aktionsgrupper för att även bygga upp kapacitet och nätverk på lokal nivå(37,41, inrättar gemensamma kontaktpunkter för att tillhandahålla bistånd, tjänster och innovationsförmedling37 samt upprättar mekanismer för att utbyta god praxis med länder och regioner utanför EU33,41.
I bidragen läggs vikt vid att stödja särskilda interventioner för landsbygdssamhällen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken utöver jord- och skogsbrukssektorerna, t.ex. för energieffektiv byggverksamhet och renovering av bostäder samt rörlighet33,34, tillhandahålla samhällsviktiga tjänster och viktig infrastruktur som omfattar aspekter såsom tillgång till mark, utbildning, hälso- och sjukvård, digital infrastruktur och konnektivitet33,34,36,37 samt stödja ungdomar och kvinnor på landsbygden genom att underlätta deras tillgång till finansiering, tillhandahålla olikartade och flexibla sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter och involvera dem i politikens utformning och lokala beslutsprocesser34,36,37,39.
1.6.2.Vägar framåt
Sammantaget är de förslag och rekommendationer som sammanfattas ovan ett användbart underlag för diskussioner om den framtida landsbygdspolitiken och kommer att ligga till grund för diskussionerna om den fleråriga budgetramen efter 2027. Kommissionen välkomnar yttrandena från Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och noterar deras rekommendationer. Kommissionen noterar också de förslag som inkommit från nationella myndigheter och andra berörda parter. Denna rapport påverkar inte besluten om förslaget till nästa fleråriga budgetram, som kommissionen kommer att lägga fram 2025. Inom de viktigaste ämnen som hittills tagits upp av EU:s institutioner och organ samt andra berörda parter behöver följande frågor beaktas:
-Vilka är de viktigaste utmaningarna i samband med avfolkning, pågående omställningar och strukturella förändringar för vilka EU:s interventioner ger mervärde?
-Vilka är de bästa metoderna för att hantera dessa utmaningar på ett målinriktat sätt som tar hänsyn till olika landsbygdssamhällens behov?
-Hur kan man förbättra det ekonomiska stödet till landsbygdsområden och landsbygdssamhällen genom EU-medel samt nationella och regionala medel, och hur kan synergierna och komplementariteten mellan dem förbättras?
-Vad behövs för att förbättra finansieringen, kvaliteten på tillhandahållandet och effektiviteten genom territoriella verktyg såsom lokalt ledd utveckling/Leader?
-Hur kan man förbättra övervakningen och bedömningen av de resurser som riktas till landsbygdsområden och landsbygdssamhällen från EU:s olika fonder och program?
-Vad behövs för att förbättra den slutliga stödmottagarens tillgång till stöd genom enklare regler, optimerade förfaranden och förbättrad administrativ kapacitet?
-Vad kan göras för att underlätta ett mer omfattande och effektivare genomförande av mekanismen för landsbygdssäkring på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå?
-Vilka är de bästa politiska verktygen för att säkerställa institutionellt, styrningsrelaterat och integrerat stöd till landsbygdsområden på alla nivåer?
oSkulle en omvandling av landsbygdsvisionen till en strategi på EU-nivå ha ett mervärde i fråga om meningsfulla åtgärder på plats?
oHur kan EU ytterligare hjälpa medlemsstater, regioner och lokalsamhällen att utarbeta nationella och regionala landsbygdsstrategier och handlingsplaner?
-Hur kan man förbättra tillgången till politiskt relevant statistik om landsbygden utan att öka den administrativa bördan?
Slutsatser och nästa steg
Alla de 30 åtgärder som kommissionen åtog sig att vidta i sitt meddelande av den 30 juni 2021 har inletts. Nio är avslutade, och sju av dessa följs upp med nya åtgärder. Samtidigt har landsbygdspakten tagit fart, med en växande gemenskap, ett styrande organ, en plattform och ett stödkontor för att stärka landsbygdsinvånarnas röster, underlätta nätverkande mellan aktörer och ge vägledning till offentliga myndigheter och intressenter om hur de kan agera i förhållande till landsbygdsinvånarnas behov och önskemål. Landsbygdspakten måste nå den lokala nivån genom att omsättas i meningsfulla åtgärder på plats. För att åstadkomma detta kan åtgärder på EU-nivå bidra till att uppnå visionen för landsbygdsområden 2040, men det är inte tillräckligt; det krävs också ett starkt engagemang och deltagande från medlemsstaternas sida samt på regional och lokal nivå.
Den inventering som gjorts för att identifiera vad som har planerats för landsbygdsområden i både den gemensamma jordbrukspolitiken och de sammanhållningspolitiska programmen visar hur EU:s politik bidrar till målen i landsbygdsvisionen för perioden 2021–2027 (eller 2023–2027 för den gemensamma jordbrukspolitiken) och vilka de nuvarande begränsningarna är när det gäller att identifiera stöd till landsbygdsområden. Resultaten kommer att ligga till grund för diskussionerna om framtiden för dessa politikområden.
Att uppnå de tio gemensamma målen för landsbygdsvisionen senast 2040 är ett långsiktigt arbete som kräver att åtgärder och politik upprätthålls under hela programperioden på alla förvaltningsnivåer.
Kommissionen har åtagit sig att genomföra och konsolidera de åtgärder som vidtagits för att genomföra EU:s handlingsplan för landsbygden och landsbygdspakten inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Kommissionen kommer att överväga förslag och reflektioner från EU:s institutioner och organ, intresseorganisationer och landsbygdssamhället i allmänhet under utarbetandet av EU:s budgetförslag för tiden efter 2027 vilkas antagande förväntas senast i mitten av 2025.
Inom ramen för landsbygdspakten utgör ett politiskt laboratorium under hösten 2024 och konferensen om landsbygdspakten i början av 2025 tillfällen att diskutera de strategiska frågor som ställs i denna rapport och uppmuntra medlemmar av landsbygdspaktsgemenskapen och samtliga landsbygdsaktörer att säga sitt om framtiden. Kommissionen kommer att fortsätta att informera landsbygdssamhället om möjligheter att bidra till offentliga samråd och engagemangsaktiviteter inom olika politikområden. Samordningsgruppen för landsbygdspakten kommer att samarbeta med kommissionen och stödkontoret för landsbygdspakten för att se till att gemenskapens åsikter samlas in och ligger till grund för de politiska utvecklingsprocesserna.
Utöver diskussionerna inom ramen för landsbygdspakten kommer särskild verksamhet att bedrivas inom vart och ett av de stödjande EU-politikområdena. Kommissionen kommer att se till att aktörer på landsbygden är väl representerade i dessa processer, i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning, som uppdaterades 2021. Det innebär samråd med intressenter från olika typer av territorier. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken kommer resultaten av den strategiska dialog om jordbrukets framtid som inleddes av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att ligga till grund för diskussionen. När det gäller sammanhållningspolitiken innehåller den nionde sammanhållningsrapporten några inriktningar för eftertanke, bland annat beträffande landsbygdsområden. Riktlinjerna och frågorna kommer att vara föremål för en bred debatt vid sammanhållningsforumet den 11 och 12 april 2024. På andra politikområden kommer kommissionen att uppmanas att beakta den framtida politikens konsekvenser för landsbygdsområdena i linje med den mekanism för landsbygdssäkring som inrättades efter antagandet av landsbygdsvisionen.