EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.10.2024

COM(2024) 425 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den slutliga utvärderingen av programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) (2014–2020)

{SWD(2024) 226 final}

1INLEDNING

Syftet med denna rapport är att presentera resultaten från den slutliga utvärderingen av Cosmeprogrammet. Enligt artikel 15.4 i Cosmeförordningen 1 ska kommissionen upprätta en slutgiltig utvärderingsrapport om åtgärdernas långsiktiga effekter och effekternas hållbarhet.

Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet) inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inrättades genom Cosme-förordningen och fokuserade på utmaningar och hinder för konkurrenskraft, tillväxt och entreprenörskap när det gäller små och medelstora företag. Det syftade också till att bidra till målen att skapa fler (och bättre) arbetstillfällen och att täppa till investeringsgapen i EU.

Cosmeprogrammet försökte åtgärda ett antal marknadsbrister och problem som påverkade små och medelstora företags överlevnad och återgång till tillväxt under åren efter finanskrisen 2008, enligt beskrivningen i konsekvensbedömningen. Dessa problem inbegrep höga lånekostnader och svårigheter med att få tillgång till finansiering (delvis på grund av informationsasymmetrier som gjorde att privata finansinstitut var motvilliga att låna ut till eller investera i små och medelstora företag), svårigheter att nå kunder och internationella marknader samt svagheter i företagarkulturen.

Cosmeprogrammet gynnades av resultaten från programmet för entreprenörskap och innovation som löpte under perioden 2007–2013. Det utarbetades i ett bredare sammanhang av politiskt stöd från EU till små och medelstora företag, särskilt Europa 2020-strategin och ”Small Business Act” för Europa (småföretagsakten) 2 . Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ En integrerad industripolitik för en globaliserad tid betonade vikten av att främja skapandet av och tillväxten hos små och medelstora företag. Cosmeprogrammet var en av de elva åtgärder som lades fram för att genomföra detta flaggskeppsinitiativ. Bland andra viktiga initiativ som pågick under samma period som Cosmeprogrammet fanns Horisont 2020-programmet, som stödde innovation, och programmet för ett digitalt Europa, som bland annat var inriktat på att hjälpa små och medelstora företag att dra nytta av digital teknik.

Cosmeprogrammets främsta mål var att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. I enlighet med konsekvensbedömningen var de fyra särskilda målen för Cosmeprogrammet följande:

·Förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån (särskilt mål 1).

·Stödja små och medelstora företags marknadstillträde och internationalisering (särskilt mål 2).

·Skapa en gynnsam miljö för företag och stödja deras konkurrenskraft (särskilt mål 3).

·Främja entreprenörskap (särskilt mål 4).

Generellt hade programmet positiva effekter på de små och medelstora företag som blev slutliga stödmottagare, inom alla mål.

2BAKGRUND OCH LÄGESRAPPORT

De slutliga stödmottagarna i Cosmeprogrammet var små och medelstora företag. Många åtgärder i programmet genomfördes genom organisationer som ger företag stöd och andra mellanhänder som tillhandahåller rådgivnings- och stödtjänster och finansiering för att hjälpa små och medelstora företag att stärka sin konkurrenskraft och hållbarhet.

Genomförandet av vissa åtgärder pågår fortfarande. Cosmeprogrammets finansieringsinstrument utformades för att löpa över en längre period 3 .

Utvärderingen omfattade alla särskilda mål för programmet. Resultaten stöddes av en extern studie 4 , i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning. Metodiken för denna utvärdering inbegrep analys av övervakningsdata och statistik som tillhandahållits av kommissionen, genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag och Europeiska investeringsfonden (EIF), analys av relaterade utvärderingar, makroekonomisk kontextanalys, kontrafaktisk analys, datainsamling genom ett riktat samråd (enkäter och 73 intervjuer med viktiga berörda parter, med fokus på de viktigaste utvärderingsfrågorna och relaterade delfrågor), och triangulering av resultaten från dessa olika källor.

Genomförandet av denna utvärdering har inneburit utmaningar, i synnerhet det breda utbudet av insatser (en komplexitet som hanterades genom kartläggning och prioritering av åtgärder), de olika detaljnivåerna i tillgängliga övervakningsdata, inledningsvis långsam respons på riktade samråd och bristande intresse hos berörda parter (som motverkades med mer information om undersökningarna, längre tidsfrister och ytterligare intervjuer).

När det gäller samrådens robusthet konstateras i utvärderingen att dessa på det hela taget gav tillräckliga belägg när åtgärder vidtagits för att hantera utmaningarna. Att få fram stor och tillräckligt robust kontrollgrupp för kontrafaktisk analys för lånegarantiinstrumentet innebär också vissa utmaningar, på grund av det stora antal små och medelstora företag som fick stöd av instrumentet (865 387 olika små och medelstora företag).

Cosmeprogrammet genomfördes genom årliga arbetsprogram som togs fram enligt kommissionens politiska prioriteringar, små och medelstora företags föränderliga behov och luckor i stödet. Detta skedde i samarbete med berörda enheter inom GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag. Programkommittén, som bestod av representanter för medlemsstaterna, godkände arbetsprogrammen.

I tabellen nedan förtecknas åtgärderna per särskilt mål. I utvärderingssyfte har åtgärderna även grupperats efter en rad temaområden.

Tabell 1 Förteckning över åtgärder i Cosmeprogrammet

Källa:

i) Temaområden och åtgärder: framställning baserad på den kompletterande studien för utvärderingen av Cosmeprogrammet.

ii) Åtgärdens bidrag till det särskilda målet: analys från den kompletterande studien och ytterligare information från Europeiska kommissionen.

3 BUDGET OCH STÖDMOTTAGARE

Den totala genomförda budgeten för Cosmeprogrammet för sjuårsperioden var 2,4 miljarder euro. Med tanke på den relativt begränsade sammanlagda budgeten nådde Cosmeprogrammet ett relativt stort antal små och medelstora företag 6 . Mer än 800 000 små och medelstora företag gynnades av finansieringsinstrumenten och över 2,9 miljoner av de djupgående tjänster som erbjöds inom detta program 7 , och 21 miljoner små och medelstora företag drog nytta av Cosmeprogrammets digitala tjänster

Förutom EU:s 27 8 medlemsländer deltog följande tredjeländer i Cosmeprogrammet: Albanien, Armenien, Bosnien och Hercegovina, Island, Kosovo* 9 , Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina.

4EFFEKTER

4.1Effekter på företag och berörda parter

Cosmeprogrammets finansieringsinstrument (lånegarantiinstrumentet och egetkapitalinstrumentet för tillväxt (Cosme EFG)) underlättade tillgången till finansiering för över 800 000 små och medelstora företag. Mikroföretag, som brukar ha svårt att styrka sin kreditvärdighet, utgjorde den främsta stödmottagargruppen.

Den kontrafaktiska analysen 10 visade att lånegarantiinstrumentet hade positiva och betydelsefulla effekter på antalet anställda och på överlevnadsandelen hos de små och medelstora företag som var slutmottagare.

Med egetkapitalinstrumentet för tillväxt 11  förbättrade de små och medelstora företag som var slutmottagare sina ekonomiska resultat under åren efter att de fått finansiering via systemet.

Enterprise Europe Network tillhandahöll integrerade rådgivnings- och stödtjänster för att hjälpa små och medelstora företag att dra nytta av affärsmöjligheter på nya marknader både inom och utanför EU och stödde gränsöverskridande affärssamarbete och kunskapsöverföring. Nätverkets tjänster uppfyllde eller överskred alla mål, och de riktade samråden ger belägg för de positiva effekterna av nätverkets tjänster på små och medelstora företagskunders konkurrenskraft (inklusive marknadstillträde, tillväxt eller bibehållande av arbetstillfällen och lansering av nya produkter).

Klusteråtgärderna främjade internationellt samarbete bland små och medelstora företag, stärkte deras kapacitet för innovation och spetskompetens samt utvecklingen av produkter och tjänster. Programmet stödde 130 klusterinitiativ med 51 miljoner euro. Detta gav vissa användbara resultat, såsom att stärkt kompetens och bättre förståelse av internationaliseringsprocessen bland klusterledarna, och ledde till ökat samarbete och nätverkande samt utveckling av gemensamma strategier.

Utbyten inom Erasmus för unga företagare syftade till att hjälpa nya och erfarna företagare att lära av varandra och till att främja entreprenörskap och företagarkultur. Erasmus för unga företagare stärkte entreprenörskap och internationella affärsfärdigheter hos de företagare som deltog.

Beskrivningarna av åtgärderna i de årliga arbetsprogrammen förbättrades under de senare åren av programmet 12 men en viktig faktor som påverkar Cosmeprogrammets resultat negativt är fragmenteringen av mindre åtgärder som saknade en stark tematisk koppling till de andra initiativen i Cosmeprogrammet och dess övergripande mål. En viktig orsak var målens bredd.

4.2Särskilda effekter på konkurrenskraften

Programmet hade effekt på flera dimensioner av små och medelstora företags konkurrenskraft: det hjälpte företag att få en fördel på marknaden genom att sänka kostnaderna, öka produktiviteten, åstadkomma innovationer, introducera nya produkter och expandera till nya marknader.

Alla de fyra särskilda målen för programmet bidrog till detta mål. Det finns starkare belägg för bidragen från särskilt mål 1 och särskilt mål 2 till konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Åtgärderna för särskilt mål 3 bidrog både direkt (kluster) och indirekt (resultatgranskning av små och medelstora företag/företrädare för små och medelstora företag) till att stärka konkurrenskraften bland små och medelstora företag, t.ex. genom minskad administrativa börda. Inom ramen för detta mål stödde Cosmeprogrammet kampanjen E-skills for Jobs 2015–2016 för att avhjälpa brister, luckor och missmatchning inom digital kompetens. Åtgärder för särskilt mål 4 bidrog främst till att förbättra kompetensen. Kommissionens enkäter bland företagare kort efter utbyten inom ramen för Erasmus för unga företagare gav i ett tidigt skede belägg för positiva effekter på företagsskapande. Emellertid fanns det inga longitudinella undersökningar som kunde bekräfta Cosmeprogrammets fullständiga effekter på längre sikt. Genom det efterföljande programmet för den inre marknaden införs sådana undersökningar för att följa företagares karriärer.

Tabell 2 Effekter av särskilda mål och åtgärder för konkurrenskraften hos små och medelstora företag

Källa: Framställning baserad på den kompletterande studien för utvärderingen av Cosmeprogrammet.

4.3Bidrag till minskad administrativa börda

Cosmeprogrammet finansierade studier och möten med berörda parter, i syfte att minska administrativa bördor i EU:s och medlemsstaternas politik och hitta lösningar för att hjälpa små och medelstora företag att lösa nya problem, exempelvis följande:

•    Kommissionen använde resultatgranskningen av små och medelstora företag som underlag för den europeiska planeringsterminen och politiska åtgärder som rör små och medelstora företag, inklusive de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

•    Cosmeprogrammet finansierade mötena med EU:s företrädare för små och medelstora företag och konferensen för små och medelstora företag som ger råd och återkoppling, även när det gäller administrativa bördor. Nätverket av företrädare för små och medelstora företag tillhandahöll aktuell information om hinder/administrativa bördor och nationella stödåtgärder för små och medelstora företag. Detta gjorde det möjligt för medlemsstaternas tjänster för små och medelstora företag att lära av varandra och att samordna stödåtgärder.

•    Cosmeprogrammet gav också årligt stöd till åtgärden för att engagera små och medelstora företag och berörda parter i utformning och genomförande/förstärkning av politiken för bättre lagstiftning. 2019 stödde denna åtgärd utarbetandet av verksamhetskrav för inbjudan att lämna synpunkter. Genom 2020 års arbetsprogram stöddes arbetet med att definiera kraven och utveckla en intern kalkylator för ”en in och en ut” för kommissionen.

Den administrativa bördan i och med genomförandet av åtgärderna i Cosmeprogrammet ansågs inte vara betydande. Av de små och medelstora företag som använder Enterprise Europe Network uppgav 84 % att de inte haft några direkta eller indirekta kostnader i samband med nätverkets tjänster. Majoriteten av de slutliga stödmottagarna inom lånegarantiinstrumentet (62 %) upplevde inte en stor administrativ börda. Mindre än hälften (46 %) av lånegarantiinstrumentets tillfrågade finansiella intermediärer rapporterade en extra administrativ börda i samband med rapporteringen. Emellertid varierade det åtskilligt mellan olika finansieringsinstrument hur bördan uppfattades. Fondförvaltarna inom egetkapitalinstrumentet för tillväxt rapporterade inte någon administrativ börda kopplad till Cosmeprogrammet. För de flesta av företagarna inom Erasmus för unga företagare (64 %) var de administrativa kraven och rapporteringsskyldigheterna i värsta fall något betungande.

4.4Geografisk spridning

Cosmeprogrammet hade stor spridning i fråga om antal, typ och geografisk och sektoriell fördelning bland sina stödmottagare. Det förvånar knappast att det finns fler stödmottagare i de största medlemsstaterna, dvs. Italien, Frankrike och Spanien, där finansieringsinstrumenten har varit särskilt gynnsamma för små och medelstora företag. Effekterna av vissa åtgärder kan också förklaras av skillnader mellan regionala finansiella ekosystem och bankstrukturer. Länder som sedan länge har utvecklade finansmarknader, t.ex. Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna, kan dra mest nytta programmet. Dessutom har regioner med starkare internationella handelsförbindelser eller strategiska positioner gynnats ytterligare av Enterprise Europe Networks stöd till internationalisering. I och med att företagarkulturen också varierar i Europa kan effekterna vara kraftigare i regioner med robusta entreprenörsekosystem, stödjande nätverk och utbildningsinstitutioner. Länder som Litauen och Cypern var i förhållande till befolkningsstorleken bland de främsta stödmottagarna i programmet Erasmus för unga företagare, medan Frankrike och Tyskland rapporterade relativt sett det lägsta antalet utbyten.  

4.5Bidrag till bredare politiska mål

På politisk nivå var programmet anpassat till viktiga politiska prioriteringar, som småföretagsakten 13 , strategin för den inre marknaden 14 och initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag 15 . Programmet spelade en avgörande roll för kommissionens prioriteringar för tillväxt och sysselsättning genom att förbättra tillgång till finansiering, underlätta nätverkande och samarbete mellan företag och utbyte av information och bästa praxis samt för större marknadsmöjligheterna för EU:s små och medelstora företag 16 .

Cosmeprogrammet värderades högt av berörda parter för att det fokuserade på att främja ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen och på att underlätta hållbar tillväxt. Programmets bidrag på områden bortom den ekonomiska sfären och dess hantering av samhällsutmaningar och inkluderande och hållbar tillväxt är svåra att bedöma på programnivå mot bakgrund av de insamlade uppgifterna. En del överväganden kan dock göras på delprogramsnivå, till exempel för åtgärder som berör social ekonomi eller turism.

Inom det bredare målet för konkurrenskraft togs vid flera åtgärder hänsyn till klimatrelaterade utmaningar, såsom innovationer för energieffektivitet och hållbart byggande. Cosmeprogrammets bidrag till integreringen av klimatåtgärder, som är ett mål för alla kommissionens program (totalt 20 % av EU:s budget 2014–2020), och uppskattas till 25,6 miljoner euro 17 .

Egetkapitalinstrumentet för tillväxt underlättade till exempel investeringar på över 62 miljoner euro i små och medelstora företag i energi- och miljösektorn 18 . Mer än 200 av Enterprise Europe Networks expertrådgivare specialiserar sig på klimatrelaterade frågor. Inom ramen för Clusters Go International hade sex av tolv projekt särskilt fokus på att hjälpa små och medelstora företag förbättra sin resurseffektivitet och genomföra den gröna omställningen 2020 19 . Flera studier tillhandahöll underlag för klimatpolitiska åtgärder. Framför allt gav den europeiska klimatneutrala industrins konkurrenskraft (CIndECS) underlag för det politiska arbetet avseende observationsorganet för ren energiteknik och till rättsakten om nettonollindustri 20 .

Turismåtgärder, åtgärder till stöd för kvinnligt företagande och uppdrag för den sociala ekonomin hade mestadels framgångsrika resultat och visade vilken roll små och medelstora företag kan spela för territoriell och social sammanhållning. Ett fokusområde för uppdragen för den sociala ekonomin var lokala eller regionala åtgärder mot arbetslöshet. I turismsektorn behandlades i workshoppar och rapporter t.ex. hållbarhet, digitalisering och resiliens vilket gav underlag och erfarenheter till Omställningsväg för turismen 21 som publicerades av kommissionen i februari 2022 22 .

Andra åtgärder på området social ekonomi stödde interregionalt lärande och samarbete för mer hållbar tillväxt. Till exempel kan nämnas att uppdragen för den europeiska sociala ekonomin år 2020 23 inbegrep ett stort antal paraplyorganisationer med fokus på den sociala ekonomin.

Dessutom gav resultatgranskningen av små och medelstora företag och åtgärderna för att hantera grundförutsättningarna starka belägg till stöd för beslutsfattande och material som ökade programmets synlighet publicerades. Rapporterna från resultatgranskningen av små och medelstora företag har varit viktiga för att fördjupa förståelsen av marknadstrender genom nyckelprestationsindikatorer och för att stödja nationell politisk utveckling. Andra initiativ hjälpte till med att stödja evidensbaserat beslutfattande och nationella reforminsatser 24 .

5PROGRAMMETS EU-MERVÄRDE

Cosmeprogrammet har skapat mervärde för EU genom att stödja åtgärder som går längreoch djupare än åtgärder som stöds på nationell eller regional nivå. Rådgivningstjänsterna och bidragsprojekten medförde betydande additionalitet genom att samla expertis från många länder. Detta skulle inte ha kunnat uppnås genom ett nationellt eller regionalt program. Antalet företag som tog emot finansiering och/eller rådgivning var för stort för ett nationellt eller regionalt stödsystem.

Vad gäller lånegarantiinstrumentet gav Cosmeprogrammet ett EU-mervärde eftersom små och medelstora företag fick bättre villkor än inom nationella och regionala stödsystem. Det såg också till att det fanns finansiering för mer riskfyllda företag som inte hade några säkerheter. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt innebar additionalitet eftersom tillämpningsområdet var större och stöden flera än i nationella eller regionala egetkapitalsystem. Det spelade en viktig roll i utvecklingen av det europeiska ekosystemet för eget kapital tack vare ett alleuropeiskt perspektiv som bidrog till minskad fragmentering på den europeiska aktiemarknaden. Det gav också med mer kapital till enskilda små och medelstora företag (större kupongstorlek) än EU-genomsnittet.

Cosmeprogrammet stödde en rad djupgående rådgivningstjänster för små och medelstora företag i stor och internationell skala. Den internationella komponenten fanns i många medlemsstater inte i nationella tjänster och stödsystem, och var därför inte tillgänglig för många av EU:s små och medelstora företag. I synnerhet gav Enterprise Europe Network fullständig additionalitet och skapade ett EU-mervärde genom att stödja nätverkande och informationsutbyte mellan nätverkets rådgivare i hela EU. De internationella hjälpcentralerna för immateriella rättigheter gav också fullständig additionalitet genom att ge små och medelstora företag individuella svar med komplex information från flera länder.

Utvärderingen från 2021 av klusterinitiativ inom ramen för Cosmeprogrammet, Horisont 2020 och FPI 25 fann att klusterorganisationer som deltog i Clusters Go International betraktade de klusterpartnerskap som stöddes som unika med avseende på att utveckla marknadstillträde för små och medelstora företag i tredjeländer.

Erasmus för unga företagare erbjöd additionalitet och skapade ett stort mervärde för EU genom att tillhandahålla företagare gränsöverskridande mobilitetsmöjligheter som annars inte skulle ha varit tillgängliga. Även om medlemsstaterna erbjuder ett brett utbud av stöd för företagare så finns det få, om några, nationella program som stöder gränsöverskridande mobilitet och definitivt inga i samma skala och med samma internationella profil som Erasmus för unga företagare.

Att Cosmeprogrammet var knutet till EU och omfattade hela EU gav europeiskt mervärde i form av en stärkt internationell profil för programmet. Vissa av åtgärderna i Cosmeprogrammet, som Enterprise Europe Network eller Erasmus för unga företagare, är nu allmänt erkända bland små och medelstora företag. Enterprise Europe Networks namn används utbrett och dess roll för EU-relaterat stöd är erkänt, men det finns utrymme för att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om att dess tjänster samfinansieras av EU 26 .

6EFFEKTIVITET

Bedömningen av Cosmeprogrammets effektivitet omfattar budget- och genomförandestrukturer och styrning, proportionalitet i kostnader och förmåner samt administrativa kostnader för sökande och stödmottagare. Den bygger på programdata om nyckeltal, i synnerhet ”Tid för att informera” och ”Tid för att bevilja” i samband med öppna ansökningsomgångar 27 . Den använder också resultaten av halvtidsöversynen av Cosmeprogrammet som omfattar genomförandet under 2014–2016, och uppgifter som samlats in i intervjuer och riktade undersökningar.

Budgeten för programmet har genomförts i hög grad varje år som programmet har genomförts, fastän den årliga budgeten har ökat stadigt från år till år. Genomförandegraden har varierat från 94 % år 2016 till 99 % (år 2014, 2015 och 2020), och genomsnittet för hela programmets löptid var 98 % 28 . 

Cosmeprogrammets åtgärder gav en mängd kvantifierbara fördelar för deltagare och stödmottagare, liksom för hela EU i allmänhet.

Tabell 3 Huvudsakliga kvantifierbara fördelar med specifika Cosmeåtgärder

Källa: Framställning baserad på den kompletterande studien för utvärderingen av Cosmeprogrammet.

7RELEVANS

Cosmeprogrammets mål var att hantera utmaningar för europeiska små och medelstora företag, och programmet anpassades efter framväxande behov. Ändringar i budgetanslagen gjordes under genomförandet av programmet för att tillgodose behov i förändring. Flexibilitet nämndes i återkopplingen från parter som berördes av åtgärder för offentlig upphandling, social ekonomi och turism 31 . Alla programplaneringsdokument tog hänsyn till det ökade intresset för hållbarhet, den digitala och den gröna omställningen och kvinnligt företagande.

Allt eftersom genomförandet av programmet fortskred under programperioden betonades innovation och digitalisering allt mer. Bland de nya EU-politiska initiativ som godkändes under de sista åren av programmet fanns 2018 års förslag om programmet för ett digitalt Europa 32 för att stärka EU:s digitala kapacitet.

Under perioden 2014–2020 ägnades särskild uppmärksamhet även åt hållbarhet och den gröna omställningen. Den europeiska gröna given (2019) 33 blev ett centralt politiskt ramverk som syftade till att göra EU klimatneutralt senast 2050. Cosmeprogrammet har hjälpt företag och kluster att utveckla gröna och hållbara produkter, och en del av Cosmeprogrammets ekonomiska stöd tilldelades små och medelstora företag som gjorde miljövänliga investeringar.

8SAMSTÄMMIGHET

De åtgärder som är mest samstämmiga sinsemellan är finansieringsinstrumenten, Enterprise Europe Network, internationaliseringsåtgärder för kluster, hjälpdeskarna för IP-frågor och centrumet för samarbete mellan EU och Japan.

Den kompletterande studien visar att framsteg har gjorts (ytterligare synergieffekter, utnyttjande av komplementaritet och minimering av överlappningar) under hela perioden sedan halvtidsöversynen, som visade att synergieffekterna i Cosmeprogrammet vid den tidpunkten inte var så starka 34 . Emellertid tyder den kompletterande studien även på ett behov av en mer systematisk metod för att identifiera och genomföra synergieffekter och av bättre samverkan mellan kommunikationsverktyg för olika åtgärder.

Tabell 4 Synergieffekter, komplementaritet och/eller samverkan med andra program eller stödtjänster

Källa: Framställning baserad på den kompletterande studien för utvärderingen av Cosmeprogrammet.

9SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR

Programmet byggde på resultaten från det föregående programmet för entreprenörskap och innovation (2007–2013). Många av åtgärderna som stöddes inom det programmet fick fortsätta inom ramen för Cosmeprogrammet. Samtidigt som Cosmeprogrammet erkände vikten av innovation i sina insatser fokuserade det på konkurrenskraft. Programmet gjorde betydande framsteg mot sina allmänna och särskilda mål, och hanterade framgångsrikt en rad komplexa frågor samtidigt utifrån analysen av tillgängliga hårda data och återkopplingen från undersökningarna.

Programmet hjälpte små och medelstora företag med att få tillgång till finansiering, med att förstå hur de kan driva verksamhet på nya marknader och i globala värdekedjor och med att samarbeta över gränser och inom kluster. Mer allmänt främjade det entreprenörskap och företagsskapande och en mer företagsvänlig miljö.

9.1Cosmeprogrammets främsta styrkor

·Användning av intermediärer som förstod behoven hos små och medelstora företag i specifika sektorer och ekosystem.

·Flexibiliteten i programmet.

·Starka resultat i ekonomiskt genomförande och sund budgetövervakning som möjliggjorde budgetomfördelningar när det behövdes.

·Positiva effekter på de små och medelstora företag som blev slutliga stödmottagare inom alla mål.

·Mycket relevant och fortsatt relevant under hela löptiden, vilket visar kapaciteten att hjälpa små och medelstora företag att hantera nya problem.

Lånegarantiinstrumentet visade sig ha goda effekter på överlevnadsandelen, men inget orsakssamband påvisades för sysselsättning, omsättning och totala tillgångar. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt hade goda effekter på överlevnadsandelen, sysselsättning och de ekonomiska resultaten i allmänhet 36 .

Enterprise Europe Network visade sig vara effektivt. Programmet hjälpte nästan 2,9 miljoner små och medelstora företag att erhålla rådgivningstjänster, information om att bedriva verksamhet på nya marknader och stöd med att hitta partner. Belägg från undersökningarna tyder på att nätverkets tjänster hjälpte små och medelstora företag att överleva, behålla och öka sin arbetskraft, expandera till nya marknader samt bibehålla eller öka sin omsättning. Erasmus för unga företagare uppvisade också några mycket positiva effekter, i synnerhet på kompetens.

9.2Cosmeprogrammets främsta svagheter

·Ofullständigt system för övervakning och rapportering med mätbara indikatorer som inte fullt ut täckte alla insatser.

·Övervakningen av mindre insatser fokuserade främst på ekonomiskt genomförande, resultat och hantering av eventuella problem.

·Programmets styrningsstruktur och, i synnerhet, deltagandet av flera intermediära organ gjorde det svårare att samla in data om slutliga effekter.

Vid utvärderingen konstaterades att en svaghet i programplaneringen är det ofullständiga övervakningssystemet som förklarar hur alla åtgärder, särskilt de mindre, motsvarar specifika behov och marknadsbrister på ett enhetligt sätt och bidrar till programmets övergripande mål och EU:s bredare politiska prioriteringar.

Vissa mindre åtgärder lyckades bättre än andra. För en del åtgärder förelåg problem i genomförande och resultat som övervakades noga av kommissionen.

9.3Lärdomar för framtiden

Cosmeprogrammet uppvisade flera viktiga styrkor. Programmet hade positiva effekter på de små och medelstora företag som var slutliga stödmottagare. Det var och förblev relevant, uppvisade goda resultat vad gäller genomförandet och bekräftade att genomförande via intermediärer är effektivt. Ändå kan ett flera viktiga förbättringar föreslås för framtiden:

·Utveckla ett enklare och mer logiskt ramverk för övervakning som skulle underlätta bedömningen av programmet och se till att alla åtgärder förblir högst relevanta.

·Lägga mer uppmärksamhet på resultaten och effekterna av programmet, även på längre sikt, och på mätningen av indikatorerna i Cosmeförordningen och efterföljande programplaneringsdokument för alla åtgärderna.

·Förbättra samstämmigheten mellan mindre åtgärder. Synergieffekter bör identifieras och aktiveras regelbundet.

En förbättringsmöjlighet vore att utveckla ett enklare övervaknings- och rapporteringssystem med mätbara indikatorer. Fastän många aspekter av rapporteringen om mindre åtgärder förbättrades under de senare åren av Cosmeprogrammet fanns inte tillräckligt detaljerade övervakningsdata och information om resultaten av dessa och hur de bidrog till programmets övergripande mål.

Studien identifierade också ett behov av förbättrad datainsamling om programmets slutliga stödmottagare, när det gäller deras resultat och hur de bidrog till programmets övergripande mål. Behovet av mer fullständiga övervakningsdata bör inte innebära krav på ytterligare rapportering. Lösningar utforskas, däribland automatisering och användning av befintliga data, så att information tillhandahålls utan ökad administrativ börda.

Finansieringsinstrumenten har uppvisat stor samstämmighet, och lånegaranti och egetkapitalfinansiering är ömsesidigt stödjande. Större åtgärder som Enterprise Europe Network, finansieringsinstrumenten och åtgärder som de internationella hjälpcentralerna för immateriella rättigheter för små och medelstora företag skapade synergieffekter med åtgärder inom andra EU-fonder och program t.ex. Horisont 2020. Även om många mindre åtgärder utgjorde värdefulla bidrag till programmets mål och gav goda effekter var vissa mindre samstämmiga.

Flaggskeppsinitiativ i Cosmeprogrammet, såsom Enterprise Europe Network, kunde också dra ytterligare nytta av ökad synlighet gentemot små och medelstora företag. Att marknadsföra dessa inom hela EU kan förbättra programmets internationella profil, ytterligare förbättra små och medelstora företags användning av åtgärderna samt skapa nya möjligheter till samarbete.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG Text av betydelse för EES.

(2)  ”Small Business Act” för Europa, som antogs 2008 och uppdaterades 2011, utgjorde en övergripande ram för EU:s politik för små och medelstora företag, med tonvikt på tillgång till finansiering, marknader och entreprenörskap.

(3) Exempelvis ska den sista verksamheten inom egetkapitalinstrumentet för tillväxt avvecklas senast den 31 december 2034.

(4)  Studie för Cosmeprogrammets slutliga utvärdering 2024.

(5)  Övervakningsrapport 2020 för Cosmeprogrammet.

(6)  Detta antal står sig väl jämfört med målet för konkurrenskraft för små och medelstora företag för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), som fick ett avsevärt större belopp i EU-finansiering (26,5 miljarder euro från Eruf). Källa: Efterhandsutvärdering av de sammanhållningspolitiska programmen för 2014–2020 som finansierades av Eruf.

(7)  Inklusive det fördjupade stödet från Enterprise Europe Network, Erasmus för unga företagare och hjälpcentraler för immateriella rättigheter för små och medelstora företag.

(8) Förenade kungariket upphörde att vara en EU-medlemsstat den 31 januari 2020. Stödmottagare i Förenade kungariket som deltog i Cosmeåtgärder finansierade genom EU:s budget för 2019 eller tidigare fortsatte att delta fram till dess att åtgärderna var avslutade, och de fick delta i Cosmeprogrammet fram till utgången av övergångsperioden (den 31 december 2020).

(9)  *Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(10)  Den kontrafaktiska analysen utfördes inom ramen för den kompletterande studien och använde data från Orbis databas, Bureau van Dijk.

(11)

 Enligt data från Orbis är det för tidigt för att formellt fastställa ett direkt orsakssamband. Andra studier av liknande system för eget kapital som fått stöd inom tidigare EU-program tyder emellertid på att de positiva effekterna av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på sysselsättning, omsättning och totala tillgångar enligt data från Orbis också skulle konstateras i ett kontrafaktiskt scenario som kan tas fram när alla företagsdata för den kontrafaktiska analysen blir tillgängliga.

(12)  Detta noterades i punkt 4.1.1.1 i den kompletterande studien.

(13)  Europeiska kommissionen. 2008. Meddelande från Europeiska kommissionen (KOM(2008) 394 slutlig), Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa.

(14) Finns på Europeiska kommissionen. 2023. Strategin för den inre marknaden.

(15) Finns på Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. 2016. Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag.

(16) Bevis finns bland annat i effektivitetsanalysen för finansieringsinstrumenten och Enterprise Europe Network.

(17)  Övervakningsrapport 2020 för Cosmeprogrammet.

(18) EIF. 2022. COSME-Equity Facility for Growth Implementation Update, https://www.eif.org/what_we_do/equity/single_eu_equity_instrument/cosme_efg/cosme-efg-implementation-update.pdf .

(19)

Ansökningsomgång Clusters Go International– ”alla sektorer” (GRO/SME/20/C/02).

(20)  Övervakningsrapport 2020 för Cosmeprogrammet.

(21)

https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/404a8144-8892-11ec-8c40-01aa75ed71a1

(22)

 Övervakningsblad. GRO/SME/20/C/081.

(23)

 Dessa syftade till att bidra till bättre, högkvalitativ sysselsättning, den gröna, den sociala och den digitala omställningen på lokal nivå och införande av resilienta och hållbara affärsmodeller. Monitoring fiche: GRO/SME/20/D/01 – European Social Economy Missions.

(24)

 Exempelvis producerade initiativet för byggd miljö ett verktyg för att stödja utformningen och övervakningen av byggrelaterade åtgärder i samband med uppföljningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens (GRO/SME/20/C/103).

(25)  Evaluation Study of & Potential Follow-Up to Cluster Initiatives under COSME, H2020 & FPI: https://www.ideaconsult.be/en/projects/evaluation-study-of--potential-follow-up-to-cluster-initiatives-under-cosme-h2020--fpi .

(26) En del av de intervjuade medlemmarna i Enterprise Europe Network rapporterade att små och medelstora företag främst känner igen namnet på nätverkets medlemsorganisation.

(27)

 Tid för att informera syftar på tiden från deadline för ansökningsomgången till inbjudan att underteckna avtalet, medan tid för att bevilja syftar på tiden som går mellan avslutandet av en ansökningsomgång och underteckningen av bidragsavtalet, vilket vanligtvis markerar projektets början.

(28)

 Källa: Europeiska kommissionens årliga övervakningsrapporter.

(29) Detta tal baseras på rapporten om tillväxt och sysselsättning för Cosmes lånegarantiinstrument, 31.12.2019.

(30) Detta tal baseras på rapporten om tillväxt och sysselsättning för Cosmes lånegarantiinstrument, 31.12.2019.

(31) Återkoppling som samlats in från intervjuer om ämnet för studien.

(32) https://commission.europa.eu/funding-tenders/find-funding/eu-funding-programmes/digital-europe-programme_sv

(33) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52019DC0640

(34)

 Genomförandet av rekommendationerna för halvtidsöversynen föreskrivs i bilaga VI A till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Ytterligare information om dessa synergieffekter finns i övervakningsrapporterna från 2019 och 2020.

(35)  Dessa började som nationella/regionala initiativ. Från och med 2023 togs den europeiska digitala innovationsknutpunkten i drift. 

(36) Baserat på kontrafaktisk analys. Trots att statistiskt signifikanta och positiva ekonomiska fördelar för egetkapitalinstrumentet för tillväxt inte kunde konstateras, till stor del på grund av att det slutliga urvalet var mycket litet, visade analysen inte bara att överlevnadsandelen bland slutmottagarna inom egetkapitalinstrumentet för tillväxt över tid var stor, utan även att deras ekonomiska resultat visade en signifikant positiv utveckling, t.ex. ökande omsättning och tillgångar.