This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52024DC0254
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS The ex post evaluation of the European Union Programme for Employment and Social Innovation (EaSI) including the final evaluation of the European Progress Microfinance Facility (EPMF)
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efterhandsutvärdering av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), inklusive slututvärdering av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efterhandsutvärdering av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), inklusive slututvärdering av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet
COM/2024/254 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.7.2024
COM(2024) 254 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Efterhandsutvärdering av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), inklusive slututvärdering av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet
{SEC(2024) 184 final} - {SWD(2024) 146 final}
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Utvärderingens viktigaste resultat
2.1 Ändamålsenlighet
2.2 Effektivitet
2.3 Europeiskt mervärde
2.4 Samstämmighet och komplementaritet
2.5 Relevans
3. Slutsatser
3.1 Lärdomar som redan varit till nytta
3.2 Lärdomar som ger underlag för framtida politik
1.Inledning
I denna rapport sammanfattas de viktigaste resultaten och lärdomarna i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, och resultaten av kommissionens efterhandsutvärdering av programmet för sysselsättning och social innovation 2014–2020 (EaSI) presenteras, inklusive slututvärderingen av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet 2010–2016. Kommissionen inledde utvärderingen av de två programmen 1 2021. I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning granskade man i utvärderingen programmens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet/komplementaritet och europeiska mervärde.
Programmet för sysselsättning och social innovation 2014–2020 (EaSI) 2 utformades för att bidra till att modernisera sysselsättnings- och socialpolitiken (programdelen Progress), underlätta tillgången till arbetsmarknaden och rörligheten i arbetslivet (programdelen Eures) samt öka tillgången till mikrofinansiering och socialt entreprenörskap (programdelen Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap). EaSI genomfördes av kommissionen i medlemsstaterna och övriga deltagande länder (Efta-/EES-länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer).
Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet 2010–2016 3 initierades av kommissionen för att ge särskilda riskgrupper och mikroföretag ökade möjligheter till mikrokrediter. Progress-instrumentet genomfördes i EU-medlemsstaterna av Europeiska investeringsfonden (EIF) och följdes upp med en ny generation finansieringsinstrument inom ramen för EaSI:s programdel Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap.
Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar bygger på uppgifter som samlats in i samband med en extern kompletterande studie och en utvärdering genomförd av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Företrädare för Europeiska investeringsfonden (EIF) deltog aktivt i utvärderingen genom att tillhandahålla uppgifter, information och expertis 4 . Vid utvärderingen bedömdes även de tidigare genomförda förhands- och efterhandsutvärderingarna av EaSI, samtidigt som EaSI:s halvtidsutvärdering (2017) och Progress-instrumentets interimsutvärdering (2014) beaktades. Vederbörlig hänsyn tas även till resultaten från efterhandsutvärderingen av Eures-förordningen (2021) 5 för att stödja resultaten för programdelen Eures samt även till Inova+-studien (2022) 6 om projekt för sociala experiment för att stärka resultaten för programdelen Progress.
Många olika intressenter rådfrågades, däribland nationella myndigheter, programstödmottagare, privata organisationer, sociala företag, finansiella mellanhänder, civilsamhällesorganisationer och medborgare. Totalt sett var det mer än 400 intressenter som gav återkoppling under hela samrådsprocessen 7 .
Den här rapporten sammanfattar utvärderingens viktigaste resultat och identifierar de brister/förbättringsområden som kommissionen kan fokusera särskilt på under innevarande programperiod. Rapporten ger även en översikt över de förbättringar som redan genomförts inom ramen för EaSI-delen inom Europeiska socialfonden+ (ESF+) 8 .
2.Utvärderingens viktigaste resultat
EaSI och Progress-instrumentet gav en multiplikatoreffekt genom att finansiera en rad olika komplementära verksamheter (studier, sociala experiment, kapacitetsuppbyggnad och plattformar för ömsesidigt lärande) och genom att driva pilotprojekt för att stimulera sysselsättningen, arbetskraftens rörlighet och tillgången till finansiering för utsatta grupper och sociala företag. De viktigaste resultaten presenteras nedan uppdelade på de fem utvärderingskriterierna.
2.1Ändamålsenlighet
Evidensbaserat beslutsfattande och synliggörande av social innovation. EaSI har visat sig vara ändamålsenligt när det gäller att stödja evidensbaserat beslutsfattande. Programmet tillhandahöll jämförande analyser och möjligheter till ömsesidigt lärande på grundval av en bred tematisk inriktning och geografisk täckning. Sociala experiment visade sig vara en av de mest synliga och framgångsrika verksamheterna med ett brett spektrum av sociala insatser riktade mot de mest behövande. Integreringen av resultaten från de sociala experimenten i beslutsfattandet var dock begränsad på rund av bristen på lämpliga spridningskanaler och incitamentmekanismer som länkar samman EaSI och ESF och med intressenter/beslutsfattare på nationell nivå. Generellt sett visar utvärderingen att spridningen av EaSI:s finansieringsmöjligheter, resultat och bästa praxis varit otillräcklig.
Intressenternas ökade egenansvar och kapacitet att påverka beslutsfattandet. EaSI var ändamålsenligt när det gäller att stärka intressenternas kapacitet 9 att delta i och påverka beslutsfattandet. De kunskaper som genererats och utbytts gjorde det möjligt för beslutsfattarna i de deltagande länderna och på EU-nivå att basera sina politiska val på solida belägg. Även allmänhetens medvetenhet och egenansvar när det gäller EU:s socialpolitik stärktes. Stödet till icke-statliga organisationer på EU-nivå gjorde det möjligt för dem att säkra den långsiktiga hållbarheten och bli en viktig kunskapskälla för såväl nationella beslutsfattare som EU-institutionerna. Det faktum att de icke-statliga organisationernas nätverk på EU-nivå måste vara med i nya ansökningsomgångar varje år skapade dock en osäker situation för dessa nätverk och innebar administrativa bördor (både för den sökande och för kommissionens avdelningar).
Skapa en stabil kommunikationskanal mellan EU och gräsrotsorganisationer. De driftsbidrag som de icke-statliga organisationernas nätverk på EU-nivå beviljats har säkrat deras långsiktiga hållbarhet och gjort det möjligt för dem att bli mer professionella genom att de kunnat ha fast anställd personal. Stöd till kapacitetsuppbyggnad och erfarenhetsutbyten innebar även att det blev möjligt att öka de nationella medlemsantalen och föra medlemsorganisationerna närmare varandra genom att skapa ett slags samhörighetskänsla. Detta ledde till att EU:s politik ökade sin synlighet och relevans för dessa organisationer.
Ökad arbetskraftsrörlighet för att avhjälpa arbetskraftsbrister. EaSI underlättade matchningen mellan lediga tjänster och arbetssökarnas behov genom att bidra till öppenhet på arbetsmarknaden och tillhandahålla relevant information om arbets-/levnadsvillkoren inom EU. Utvärderingen visade att Euresportalen för rörlighet i arbetslivet fått ökad betydelse, precis som gränsöverskridande partnerskap och riktade rörlighetsprogram som tillsammans gjort att arbetsförmedlingen på EU-nivå ökat. Dessa tjänster ledde även till en positivare inställning till gränsöverskridande sysselsättning och underlättade arbetstagarnas geografiska/sysselsättningsmässiga rörlighet. Utvärderingen visar emellertid att dessa positiva resultat undermineras av att utannonseringen av lediga tjänster på nationell varit bristfällig fram till slutet av 2020 och av att de arbetsförmedlingstjänster som Eures erbjuder inte synliggörs i tillräcklig utsträckning för arbetsgivarna.
Lättillgängligare finansiering för utsatta grupper, mikroföretag och sociala företag. Både EaSI och Progress-instrumentet var mycket ändamålsenliga när det gäller att stödja finansiella mellanhänder så att de kan nå ut till personer som har svårt att få tillgång till finansiering för att starta eller vidareutveckla ett företag och tillhandahålla finansiering till sociala företag. Avtal med finansiella mellanhänder gjorde det möjligt att erbjuda fler lån till de slutliga målgrupperna, och mer likvida medel än väntat utnyttjades, både inom Progress-instrumentet och inom EaSI 10 . En annan effekt var att såväl den geografiska som den målgruppsmässiga täckningen ökat stadigt 11 . Utvärderingen visade på att det stöd till vissa kategorier (framför allt kvinnor och arbetslösa) minskade över tid, samtidigt som stödet till äldre och människor från tredjeländer ökade markant.
Stärkta ekosystem för mikrofinansiering och sociala företag. I syfte att stärka de finansiella mellanhändernas kapacitet att genomföra de finansiella produkter som ingår i programdelen Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap tillhandahöll EaSI utbildning och rådgivning till mikrokreditgivare. Kvantitativt sett gavs mer stöd än vad som fastställts i det ursprungliga målet. Kvalitativt sett framstod mikrokreditgivarnas ökade kapacitet som ett av EaSI:s viktigaste resultat och innebar en stärkning av ekosystemen för mikrofinansiering och socialt entreprenörskap i de deltagande länderna.
Ländernas ojämlika deltagande i EaSI. Även om EaSI:s ansökningsomgångar var öppna för alla stödberättigade länder kom det in relativt sett fler högkvalitativa ansökningar från sökande från länder med mer erfarenhet/kunskaper när det gäller att ansöka om EU-finansiering (på grund av närhet till EU-institutionerna och/eller mer intensiv/proaktiv spridning av information om finansieringsmöjligheter via EU) jämfört med andra länder (framför allt mindre länder, nyare medlemsstater, kandidatländer eller potentiella kandidatländer). Sökanden från sådana mer erfarna länder hade därmed större chans att bli utvalda inom ramen för direkt förvaltning (baserat på ansökningsomgångens kvalitetskriterier).
Integrering av övergripande principer i de två programmen. Utvärderingen visade att för intressenterna – framför allt de icke-statliga organisationernas nätverk på EU-nivå, men även mottagare av EaSI-bidrag och finansiella mellanhänder inom ramen för EaSI eller Progress-instrumentet – har de övergripande principer som fastställs i de båda rättsliga grunderna 12 varit vägledande vid programmens genomförande.
2.2Effektivitet
Kostnadseffektivt genomförande av verksamheterna. En kostnadseffektivitetsanalys visade på att tillräckliga resurser fördelats mellan verksamheterna och att målen nåtts på ett effektivt sätt. Intressenterna ansåg 13 att arbetsinsatserna för att genomföra verksamheterna stod i proportion till nyttan och menade att den tilldelade budgeten var tillräcklig för att de uppsatta målen skulle kunna nås. Denna effektivitet dämpades dock av tung administration i projektens ansökning-, tilldelnings- och genomförandefaser, i synnerhet för mindre strukturer och icke-statliga organisationers nätverk på EU-nivå som har begränsade ekonomiska och personella resurser.
Korrekt fördelning av resurser och inget generellt slöseri. En analys av den ekonomiska effektiviteten visade på att omvandlingen av insatser till resultat gjorts ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Efterfrågan på programdelen Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap var högre än väntat, men detta kunde lösas genom en garanti från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Utvärderingen visar även på att de administrativa kostnaderna varit välplanerade och förblivit konstanta under hela perioden. De styrningsrelaterade kostnaderna var betydligt lägre än väntat, vilket tyder på en hög effektivitetsnivå 14 .
2.3Europeiskt mervärde
Skapa genomslagskraft och främja samarbeten som annars inte skulle uppstått. Utvärderingen visade att EaSI erbjudit de deltagande länderna en konkret plattform för kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande, konsoliderat de icke-statliga organisationernas nätverk på EU-nivå och gjort det möjligt för dem att mångdubbla sina medlemsantal i EU. EaSI förbättrade även samarbetet inom Eures-systemet för att underlätta arbetskraftens rörlighet på EU-nivå. Såväl EaSI som Progress-instrumentet ökade stödet för mikrofinansiering och socialt entreprenörskap på EU-nivå genom ett innovativt samarbete med EIF. De stimulerade även till samarbete och ömsesidigt lärande bland intressenter inom den offentliga och privata sektorn och det civila samhället, som annars skulle ha få incitament att arbeta tillsammans, samt även till en bättre anpassning till målgruppernas behov.
Europeiskt respektive nationellt mervärde. Utvärderingen visade att EaSI var det lämpligaste verktyget för sådana EU-omfattande produkter som jämförande databaser och verksamheter för undersökningar och ömsesidigt lärande, dvs. för frågor som inte är så högt prioriterade på andra myndighetsnivåer. Utan EaSI-stödet vore det inte heller troligt att nationella system skulle kunna stödja sociala experiment i de deltagande länderna och icke-statliga organisationers nätverk på EU-nivå. Det fanns dessutom inga andra tillgängliga EU-resurser särskilt utformade för gränsöverskridande partnerskap, riktade rörlighetsprogram eller en EU-portal för lediga tjänster.
Ökad tillgång till finansiering för mikroföretag och sociala företag på EU-nivå. Genom EaSI fick särskilda målgrupper tillgång till stöd som de inte kunnat få på annat sätt. Utvärderingen visade att på nationell nivå kunde EaSI och Progress-instrumentet fylla den uppenbara lucka som identifierats på motsvarande marknader för mikrofinansiering och socialt entreprenörskap. Detta kunde uppnås genom att programmen minskade riskerna för de finansiella mellanhänderna och på så sätt underlättade tillgänglighet och tillgång till finansiering för arbetslösa, personer med sämre förutsättningar, mikroföretag och sociala företag.
2.4Samstämmighet och komplementaritet
Undvika dubbelarbete och öka effektiviteten. Genom att samla fragmenterade men komplementära fonder under ett gemensamt ”paraply” stärkte EaSI det europeiska mervärdet, samtidigt som dubbelarbete undveks. Rationaliseringen av instrument, regler och förfaranden inom ramen för EaSI minskade den tid som gått åt till programplanering och genomförande och även minskade investerade monetära/icke-monetära resurser, vilket resulterat i effektivitetsvinster. Utvärderingen bekräftade att EaSI-stödet var mer ändamålsenligt och effektivt när det gäller att svara mot intressenternas behov än det fragmenterade stöd som tillhandahållits separat inom ramen för EaSI-programmets föregångare 15 .
Komplementaritet mellan EaSI och ESF. De två programmen hade liknande mål medan de skiljer sig åt när det gäller sättet att nå målen, dvs. direkt/indirekt förvaltning respektive delad förvaltning. Utvärderingen visade emellertid att det brister i synergier mellan dem, något som oftast har att göra med vidareutvecklingen av sociala innovationer som testats under EaSI. Utvärderingen pekar mot att spridningen av EaSI-resultaten varit otillräcklig på nationell nivå, framför allt bland de myndigheter som förvaltar ESF, och mot att det saknats incitament/mekanismer för att underlätta en övergång från direkt till delad förvaltning. Viss komplementaritet identifierades mellan EaSI:s tredje programdel och ESF – något som var sällsynt innan EaSI inleddes 16 – och detta utgör en förbättring jämfört med tidigare perioder då den potentiella komplementariteten mellan Progress-instrumentet och ESF varit underutnyttjad.
Komplementaritet mellan EaSI och andra unionsprogram. Trots likheter i fråga om mål och målgrupper var EaSI:s fokus ändå tillräckligt annorlunda (vad gäller mål, verksamheter, målgrupper, geografisk omfattning och politiska prioriteringar) jämfört med andra fonder på EU-nivå (Erasmus+, Horisont 2020, Euraxess, Interreg, Cosmeprogrammet, InnovFin) för att överlappningar ska kunna undvikas. Utvärderingen visade att det råder samförstånd om hur viktigt det är med olika typer av stöd på EU-nivå, samtidigt som ökad samordning mellan olika EU-program som riktar sig till samma grupper ska säkerställas.
2.5Relevans
Tydligt fortsatt behov av alla de typer av verksamheter som bedömts. Utvärderingen visade att det finns ett tydligt fortsatt behov av analysverksamhet för att stödja evidensbaserat beslutsfattande, däribland sociala experiment, kapacitetsuppbyggnad för att stärka intressenternas delaktighet i/påverkan på politiska beslut, instrument för att underlätta den geografiska rörligheten och arbetskraftens rörlighet samt för att öka tillgången till finansiering, framför allt för utsatta grupper.
Framgångsrik anpassning till nya prioriteringar och utmaningar. Utvärderingen visade att EaSI varit framgångsrikt när det gäller en anpassning till nya utmaningar och prioriteringar (flyktingkrisen, brexit, covid-19-pandemin, den gröna och den digitala omställningen), tack vare programmets varierade och komplementära verksamheter och programmets relativt enkla programplanering/genomförande inom ramen för direkt/indirekt förvaltning.
Bidrar till målgruppernas välbefinnande och de övergripande politiska målen. Genom att studera de ekonomiska, sociala och finansieringsmässiga fördelarna för målgrupperna kunde man i utvärderingen dra slutsatsen att Progress-instrumentet och EaSI förbättrat människors välbefinnande, miljö och egenmakt i linje med Europa 2020-strategin, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling. Troligtvis håller dessa fördelar i sig på medellång och lång sikt, även med hänsyn till verksamheternas fortsatta relevans och hållbarhet.
Samförstånd om vikten av fortsatt stöd av denna typ på EU-nivå. Utvärderingen visade på att den nuvarande ESF+-strukturen med ett system med en kombination av delad, direkt och indirekt förvaltning kan stärka EaSI-verksamheternas positiva effekter och skalbarhet, samtidigt som en ökad samordning med EU-program med samma målgrupper säkerställs.
3.Slutsatser
Även om de två programmen har relevans genom att bidra till att samhällsutmaningar kan mötas innebär dock programmens begränsade omfattning och finansieringskällor att de inte kunnat påverka den socioekonomiska utvecklingen i stort. Vid utvärderingen identifierades även ett antal potentiella förbättringsområden som kommissionen särskilt skulle kunna uppmärksamma vid planeringen av åtgärder inom ramen för efterträdaren ESF+ och även andra partner involverade i det pågående genomförandet, t.ex. Europeiska arbetsmyndigheten och InvestEU 17 .
3.1Lärdomar som redan varit till nytta
Baserat i synnerhet på slutsatserna från halvtidsutvärderingen av EaSI förklaras här nedan hur man i ESF+-strukturen integrerat de lärdomar som dragits och som bekräftats i efterhandsutvärderingen av EaSI.
·Strukturerad kommunikation och informationsspridning. Programdelen EaSI:s finansieringsmöjligheter och resultat presenteras sedan 2021 på finansierings- och anbudsportalen . Denna portal utgör en reell gemensam kontaktpunkt, inte bara för att söka olika möjligheter, utan även för den dagliga kommunikationen mellan projekten och EU 18 . Den erbjuder en gemensam ingång till en fullt ut elektronisk handläggning av centralt förvaltade bidrag och upphandlingskontrakt. Alla centralt förvaltade EU-program omfattas, och det är lätt att söka efter finansierings- och anbudsmöjligheter med hjälp av nyckelord eller fulltextsökning. Upphandlingsavsnittet kommer att vidareutvecklas med tanke på en fullständig integrering av upphandlingstjänsten (papperslös handläggning av bidrag). EaSI-delens möjligheter och resultat presenteras även på de deltagande ländernas språk via de nationella kontaktpunkterna för EaSI-delen. Ett strukturerat samråd 19 med intressenterna anordnas dessutom innan det årliga arbetsprogrammet för varje EaSI-del antas.
·Bättre villkor för vidareutvecklingen av social innovation. ESF+-förordningen ger medlemsstaterna incitament att dra nytta av en ny integrerad strategi för att främja social innovation. Inom ramen för EaSI-delen fortsätter således nya politiska strategier att testas i liten skala genom sociala experiment, och programdelen fortsätter att ligga till grund för insatser för vidareutveckling, integrering och/eller replikering av social innovation i ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning eller andra fonder. Dessa rättsliga bestämmelser 20 kombinerades dock med nya sätt att stödja social innovation, framför allt det transnationella samarbetet 21 för att finansiera kompetenscentrumen för social innovation och de nationella kontaktpunkterna 22 . Målen för den gröna och den digitala omställningen integreras i allt högre utsträckning i verksamheterna inom EaSI-delen. Som exempel kan nämnas den ansökningsomgång som inleddes redan 2022 i syfte att testa metoder för social innovation för att främja den gröna och den digitala omställningen i skolan, på utbildningscentrum, på jobbet och i lokalsamhällena.
·Synergier med andra unionsprogram. ESF+ ska framför allt säkerställa komplementaritet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) samt Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa. Ett exempel på synergier mellan ESF+ och Erasmus+ är den gemensamma finansieringen av systemet Europass som är ett utmärkt exempel på samarbete mellan ESF+ och Erasmus+ 23 .
·Förenklad styrning. ESF+ tillämpar både delad och direkt förvaltning och har en ny och enklare styrningsstruktur. Kommittén för ESF+ stöds av två specialinriktade tekniska arbetsgrupper: en för delad förvaltning och en för EaSI-delen. Styrningsstrukturen innebär starkare synergier inom både programplanerings- och genomförandefasen, samtidigt som sammanlänkningen av olika typer av verksamheter och stödmottagare förbättras. När det gäller resursfördelningen är EaSI-delen nu allt mer inriktad på att balansera konkurrerande behov och prioriteringar, medan de tidigare gränsdragningarna (vägledande fördelning av andelar) mellan programdelarna har avlägsnats helt.
·Stärkt budgetflexibilitet. Efterhandsutvärderingen av EaSI bekräftade halvtidsutvärderingens slutsatser om att den planerade flexibilitetsklausulen för att justera anslagen mellan de tre programdelarna (artikel 33 i EaSI-förordningen 24 ) i praktiken var en ineffektiv bestämmelse med tanke på den betydande potentiella administrativa börda som ett genomförande av dessa förändringar skulle innebära. Med anledning av resultaten från halvtidsutvärderingen av EaSI föreslogs i omnibusförordningen (2018) ändringar i EaSI-förordningen för att budgeten skulle bli flexiblare. Som en konsekvens av detta blev artikel 33 inaktuell och ströks därför från den rättsliga grunden för EaSI. För perioden 2021–2027 avskaffades de tre delarna i det tidigare EaSI-programmet (Progress, Eures och Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap), samtidigt som finansieringen blivit enklare och flexiblare.
·Förenklat och förbättrat prestationsmätningssystem. Utvärderingen visar att det behövs en förenkling och effektivisering av programmets övervaknings-/utvärderingssystem för att minska den administrativa bördan för kommissionens avdelningar och intressenterna 25 . I ESF+-förordningen (baserat på resultaten från halvtidsutvärderingen av EaSI-programmet som bekräftats i efterhandsutvärderingen) identifieras fem lättbegripliga, praktiska och genomförbara nyckelprestationsindikatorer för rapportering om vilka framsteg som görs när det gäller att nå målen för EaSI-delen. För att få en god förståelse av intressenternas uppfattningar och interagerande omfattar det nya övervaknings-/utvärderingssystemet uppgifter som samlats in med hjälp av komplementära metoder som intervjuer, fokusgrupper och enkäter. För att på ett effektivt sätt se över kopplingarna mellan politikens och programmens genomförande används datatrianguleringsmetoder som sammanställer olika tillgängliga uppgifter, inklusive kvantitativ och kvalitativ information.
3.2Lärdomar som ger underlag för framtida politik
Flera områden för förbättring kan hanteras inom EaSI-delen eller också – där så är lämpligt – inom ELA (som sedan 2019 äger Euresportalen) och InvestEU (som för samman de många tidigare EU-finansieringsinstrumenten, inklusive de som genomförts inom ramen för EaSI).
·Synliggöra EaSI-delen bättre genom att information om finansieringsmöjligheter offentliggörs oftare och vid bättre avpassade tidpunkter, genom ökad spridning av resultat, landsspecifika exempel och god praxis, genom att skapa projektdatabaser online, genom att säkerställa att informationen når ut till en bred publik när det gäller geografisk täckning och olika typer av intressenter och genom att göra webbsidornas innehåll mer användarvänligt och tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att tillhandahålla informationen på många olika språk.
·Säkerställa bättre synlighet för resultaten från de sociala experimenten (framför allt bland förvaltningsmyndigheter inom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och för Euresportalen (framför allt bland arbetsgivare).
·Utforska nya sätt/incitament att öka andelen vidareutvecklade sociala experiment, andelen lediga tjänster på nationell nivå som offentliggörs på Euresportalen och kvinnors och arbetslösas tillgång till marknaden för finansieringsinstrument.
·Stärka kopplingen mellan Euresportalen och Europassportalen genom att föreslå ett gemensamt konto för tillgång till alla ansökningar med hjälp av samma EU-inloggning för både Eures och Europass, genom att göra det lättare att navigera mellan Eures och Europass och genom att ta bort överlappande funktioner 26 .
·Utforska sätt att minska den administrativa bördan i samband med drifts- och verksamhetsbidrag för såväl de sökande som kommissionens avdelningar.
·Stärka synergierna med fonder på EU-nivå med liknande målgrupper, framför allt fonder som genomförts av GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag och GD Forskning och innovation samt även synergier med andra fonder, t.ex. fonder som riktar sig till människor på landsbygden (Ejflu).
·Förbättra integreringen av övergripande principer inom EaSI-delens verksamheter, framför allt sådana som rör funktionsnedsättnings- och tillgänglighetsfrågor.
·Förbättra integreringen av målen för den gröna och den digitala omställningen inom EaSI-delens verksamheter. Bidra till en ökad användning av digitala finansieringstjänster, i synnerhet när det gäller utsatta människor som har svårast att dra nytta av digitaliseringen av finanstjänsterna (t.ex. på landsbygden).
·Tillhandahålla ytterligare finansiering så att beprövade sociala experiment kan vidareutvecklas och/eller överföras till andra aktörer eller kontexter för att ge ökad genomslagskraft, så att de sociala företagens tillväxt underlättas, utvecklingen av mikrofinanssektorn 27 främjas och nya sociala, miljömässiga och digitala utmaningar hanteras.
·Säkerställa en rimlig tidsram och omfattning för utvärderingen, särskilt för sådana verksamheter som rör kapacitetsuppbyggnad, sociala experiment och en öppen arbetsmarknad och som kräver tid för att ge effekt.
Om vi blickar framåt framstår en EaSI-del som integrerats i ESF+ som ett av de viktigaste verktygen för att främja sysselsättning och social innovation i Europa, skapa synergier med ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, stödja EU:s och medlemsstaternas sysselsättnings-, social- och kompetenspolitik (inte minst genom att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter), stärka intressenternas kapacitet samt främja en bredare användning av finansierade initiativ.
Budgeten för EaSI förvaltades mestadels direkt av GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering på grundval av ansökningsomgångar och anbudsinfordringar. Av de tre instrument som ingår i EaSI:s tredje programdel (Mikrofinansiering/socialt entreprenörskap) genomfördes garantiinstrumentet och investeringar för kapacitetsuppbyggnad indirekt (kommissionen överlät förvaltningen av dem på EIF), medan det finansierade instrumentet genomfördes av kommissionen direkt. De båda finansieringsinstrument som inrättats under Progress-instrumentet (garantiinstrumentet och det finansierade instrumentet) genomfördes av EIF samt genom indirekt förvaltning.
Den metod och de instrument som användes för att genomföra samråden anpassades efter vilken intressentgrupp det rörde sig om: enkätbaserat offentligt onlinesamråd, semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper respektive undersökningar riktade mot särskilt viktiga intressenter. Dessa samråd utgjorde komplement till uppgifter och information som samlats in med hjälp av andra metoder, t.ex. skrivbordsforskning och fallstudier.
EIF kunde nå många fler länder via EaSI tack vare den utökade budgeten och den utvidgade geografiska räckvidden (så att även kandidatländer, potentiella kandidater och EES- och Eftaländer inkluderades). Det stöd som gavs via EaSI omfattade cirka 30 länder, medan Progress-instrumentets stöd omfattade cirka 20 länder.
EaSI bygger på och utgör en fortsättning på de verksamheter som genomförts genom tre tidigare instrument: Programmet för sysselsättning och social solidaritet ( Progress-programmet ), det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar ( Eures ) och det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter ( Progress-instrumentet ).
Under perioden 2021–2027 blev EaSI en integrerad del av en samlad, konsoliderad fond: Europeiska socialfonden+ (ESF+). Många av bestämmelserna i det tidigare fristående EaSI-programmet bibehölls för att ge kontinuitet åt målen, samtidigt som deras sociala dimension lyftes fram för att stödja den europeiska pelaren för sociala rättigheter. De finansieringsinstrument för mikrofinansiering och sociala företag som genomfördes inom ramen för det tidigare EaSI-programmet används inom InvestEU-fonden , medan Euresnätverkets samordningsfunktion överförts till Europeiska arbetsmyndigheten , som inrättades 2019.
Projekten presenteras under avsnittet Projects & results , medan eGrants-systemet – som nås via samma portal – blivit den gemensamma ingången för all kommunikation (inlämning, utvärdering, genomförande och rapportering) mellan de sökande och kommissionen. Portalen innehåller även ytterligare information och statistik om ansökningar, andel godkända ansökningar, projekt som beviljats finansiering samt deltagare. Det finns även ett avsnitt med nyheter som rör programdelen EaSI. Kommissionen informerar här om olika EaSI-evenemang, även sådana som anordnas i medlemsstaterna och deltagande länder, och lägger ut artiklar med information om programdelen.
Medan ESF-förordningen innehöll en bestämmelse (artikel 9) om att främja social innovation anges det i ESF+- förordningen att medlemsstaterna ska ägna minst en prioritering åt att stödja social innovation och sociala experiment och/eller vidareutveckla innovationer som testats i liten skala inom ramen för EaSI-delen och andra unionsprogram. Den maximala medfinansieringsgraden för sådana prioriteringar får höjas till 95 % för maximalt 5 % av de nationella medlen inom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
Baserat på erfarenheterna från EaSI:s prestationsmätningssystem – med totalt 42 överordnade och komplementära indikatorer – skapades ett förenklat system med ett begränsat antal kvantitativa indikatorer för att mäta EaSI-delens resultat under perioden 2021–2027.