52024AP0127

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52024AP0127 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52024AP0127

Help

P9_TA(2024)0127 – Utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, ändring av direktiv 2012/34/EU och upphävande av förordning (EU) nr 913/2010 – Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 mars 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010 (COM(2023)0443 – C9-0304/2023 – 2023/0271(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

EUT C, C/2025/1020, 27.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1020/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1020/oj

HTML

PDF - authentic OJ

e-signature

How to verify the authenticity of the Official Journal

Europeiska unionens
officiella tidning

C-serien

C/2025/1020

27.2.2025

P9_TA(2024)0127

Utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, ändring av direktiv 2012/34/EU och upphävande av förordning (EU) nr 913/2010

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 mars 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010 (COM(2023)0443 – C9-0304/2023 – 2023/0271(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(C/2025/1020)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0443),

—	med beaktande av artiklarna 294.2 och 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0304/2023),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 oktober 2023 (1),

—	med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 1 februari 2024 (2),

—	med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A9-0069/2024).

1.	Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C, C/2024/891, 6.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/891/oj.

(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P9_TC1-COD(2023)0271

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 mars 2024 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/… om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, (1)

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens meddelande ”Den europeiska gröna given” (3) fastställs ett övergripande klimatneutralitetsmål som unionen ska uppnå senast 2050 samt ett tydligt övergripande mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. I meddelandet efterlyses en minskning av utsläppen av växthusgaser från transporter med 90 %, samtidigt som man arbetar (4) för nollföroreningsambitionen att minska luftföroreningarnas hälsoeffekter med mer än 55 % och andelen människor som är kroniskt störda av transportbuller med 30 % fram till 2030. Utsläppen från transporter utgör omkring 25 % av unionens totala utsläpp av växthusgaser, och utsläppen har ökat under de senaste åren. I den europeiska gröna given prioriteras att en betydande andel av de 75 % av de inre godstransporterna som i dag transporteras på väg ska övergå till järnväg och inre vattenvägar. Eftersom järnvägen är ett till stor del elektrifierat och energieffektivt transportsätt bör en ökad användning av järnvägstjänster bidra till att minska transportsektorns utsläpp och energiförbrukning.

(2)

I meddelandet om hållbar och smart mobilitet (5) fastställs milstolpar för att visa unionens transportsystems väg mot att uppnå målen om en hållbar, smart och motståndskraftig mobilitet. Enligt meddelandet ska godstrafiken på järnväg öka med 50 % fram till 2030 och fördubblas fram till 2050, trafiken på höghastighetsjärnväg bör fördubblas fram till 2030 och tredubblas fram till 2050, och tidtabellsbaserad kollektivtrafik kortare än 500 km bör vara koldioxidneutral senast 2030 inom unionen. För att uppnå dessa mål måste järnvägstransporterna bli mer attraktiva när det gäller överkomlighet och , tillförlitlighet och tillgänglighet och tjänsterna måste anpassas bättre till resenärernas och godstransportörernas behov. [Ändr. 1].

(2a)

Det underliggande syftet med denna förordning är att öka utnyttjandet av järnvägsinfrastrukturen och därigenom öka järnvägstransportens andel. Denna förordning räcker dock inte i sig för att ta itu med unionens mål för minskade koldioxidutsläpp och trafikomställningen. Både medlemsstaterna och kommissionen bör fortsätta att arbeta med många andra faktorer som kan bidra till att ytterligare öka både järnvägsinfrastruktur- och transportkapaciteten, såsom kombination av tåglägen, hastighetsharmonisering, effektiv passagerarövergång, användning av längre tåg med större axellast, införandet av ett harmoniserat ERTMS i hela Europa samt automatiserad tågdrift. [Ändr. 2].

(2b)

Det är viktigt att ta itu med järnvägens effektivitet för att öka den multimodala konkurrensaspekten mellan olika transportsätt för att underlätta en betydande trafikomställning och uppnå målen i strategin för hållbar och smart mobilitet. Därför bör ytterligare åtgärder för att öka järnvägens konkurrenskraft, såsom lägre avgifter för tillträde till järnvägsspår, också övervägas. Med en ökad efterfrågan på järnvägskapacitet från både person- och godstrafik kommer det också att krävas investeringar för att genomföra de kapacitetshöjande åtgärderna. [Ändr. 3].

(2c)	Mål för övergång till järnväg på EU-nivå kräver nationella mål baserade på konkreta nationella planer som utarbetats av medlemsstaterna enligt en nedifrån-och-upp-strategi. [Ändr. 4].

(3)	I Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (6) fastställs regler för förvaltning och drift av järnvägsinfrastruktur samt principer och förfaranden för tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet för nationell och internationell järnvägstrafik.

(4)	I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 föreskrivs (7) inrättandet av godskorridorer och gemensamma kontaktpunkter för att underlätta begäranden om infrastrukturkapacitet för internationella godstransporter på järnväg.

(5)

Förvaltningen av järnvägsinfrastrukturkapacitet och trafikledning järnvägstrafiken är avgörande för att järnvägssektorn ska fungera väl. Driften av järnvägstransporttjänster måste planeras och samordnas noggrant så att tåg med mycket olika egenskaper, såsom hastighet och bromssträcka, kan dela samma spår på ett säkert sätt. Optimal kapacitetsförvaltning skapar fler möjligheter och förbättrar järnvägstrafikens tillförlitlighet , vilket är ett särskilt viktigt krav för den ökade marknaden för nattåg och ambitionerna att flytta över godstransporterna till järnväg . Förordningen bör ge infrastrukturförvaltarna tillräcklig flexibilitet för en effektiv kapacitetsförvaltning och samtidigt säkerställa att alla järnvägsföretag behandlas utan diskriminering när det gäller deras tillträde till nätet. [Ändr. 5].

(6)

I direktiv 2012/34/EU erkänns medlemsstaternas rätt att inte tillämpa reglerna om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet på vissa delar av järnvägsnätet eller på vissa järnvägstjänster, förutsatt att ett sådant undantag från unionsrättens tillämpningsområde inte skulle påverka det gemensamma europeiska järnvägsområdets funktion. Dessa undantag bör fortsätta att gälla , samtidigt som de ska vara strikt begränsade, och medlemsstaterna bör behålla rätten att begära sådana undantag i framtiden även i samband med denna förordning. [Ändr. 6].

(7)

Reglerna och förfarandena för förvaltningen av järnvägens infrastrukturkapacitet bör bättre återspegla beakta och tillgodose behoven inom alla segment av järnvägsmarknaden på ett icke-diskriminerande sätt . De bör särskilt beakta behovet av långsiktig stabilitet för tillgänglig kapacitet för persontrafik och av kortsiktig flexibilitet för godstrafik för att tillgodose efterfrågan på marknaden. Därför bör processen för kapacitetsförvaltning inte längre ha ett övervägande årligt fokus, utan bör organiseras i tre efterföljande faser av strategisk kapacitetsplanering: tidsplanering och kapacitetstilldelning för järnvägstrafik, samt anpassning och omläggning av kapacitet. Införandet av bättre definierade och strukturerade faser som ger möjlighet till långsiktig planering och kortsiktig anpassning av kapacitetsförvaltningen skulle särskilt gynna tjänster som är mindre lätta att planera i förväg eller som är mer komplicerade att hantera, såsom godståg och gränsöverskridande persontåg , inbegripet nattåg . [Ändr. 7].

(8)

En allt större del av unionens järnvägsnät är antingen överbelastad eller nära överbelastad och kan varken tillgodose sökandes behov av järnvägsinfrastrukturkapacitet eller stödja en ytterligare ökning av järnvägstransporternas volym. Infrastrukturutveckling och digitalisering, som uppfyller de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som utarbetats inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (8), särskilt det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), förväntas leda till en ökning av tillgänglig kapacitet på medellång till lång sikt. Infrastrukturförvaltarna kommer dock att vara skyldiga att fastställa prioriteringar för överbelastade avsnitt. Utan att det påverkar de allmänna principer om prioriteringar som fastställs av medlemsstaterna inom ramen för tilldelning av infrastrukturkapacitet bör infrastrukturförvaltarna fatta beslut om prioriteringar med hjälp av transparanta och harmoniserade metoder som klargör hur sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer har beaktats och hur de påverkar infrastrukturförvaltarnas beslut. Dessa socioekonomiska och miljömässiga kriterier bör baseras på vedertagna metoder och bästa tillgängliga kunskap. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta en delegerad akt som fastställer förfaranden, kriterier och metoder. När kommissionen förbereder den delegerade akten bör den samarbeta med det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare (ENIM) och Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), som har inrättats genom förordning (EU) 2016/796. [Ändr. 8].

(8a)

Den befintliga järnvägsinfrastrukturkapaciteten är inte tillräcklig för att uppnå unionens mål för 2030 och 2050 för övergång till järnväg. Mellan 1990 och 2021 minskade faktiskt järnvägsnätet i unionen med över 12 000 km. Att uppnå unionens mål för trafikomställningen beror främst på att öka järnvägseffektiviteten och stärka järnvägskapaciteten, vilket kräver investeringar för underhåll, förnyelse och nybyggnad av järnvägsinfrastruktur. Detta inbegriper nationella budgetar, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 (9) , och privata investeringar för att ta itu med viktiga saknade kopplingar och minska flaskhalsarna, samt erhållande av lämplig finansiering för underhåll. Medlemsstaterna bör i synnerhet förhindra att järnvägsinfrastrukturen försämras och bör minimera effekterna av eventuella kapacitetsbegränsningar genom att säkerställa tillräcklig, stabil och tidsbestämd långsiktig finansiering genom fleråriga prestationsavtal på minst fem år som bör ingås mellan medlemsstaten och infrastrukturförvaltaren. [Ändr. 9].

(9)

Den strategiska kapacitetsplaneringen bör förbättra utnyttjandet av järnvägsinfrastrukturen genom att man förutser efterfrågan på järnvägstjänster och tar hänsyn till planerad utveckling och modernisering och planerat underhåll av infrastruktur. Planeringen bör säkerställa att järnvägens infrastrukturkapacitet tilldelas på ett sätt som maximerar järnvägstjänsternas värde för samhället , med beaktande av socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser . Infrastrukturförvaltarna bör säkerställa att den strategiska planeringen utmynnar i alltmer detaljerade uppgifter om tillgänglig kapacitet och att den utgör grunden för kapacitetstilldelningen. Sökande, Europeiska järnvägsplattformen (ERP), järnvägstransporttjänsternas kunder och deras sammanslutningar, unionens och nationella offentliga myndigheter bör rådfrågas under den strategiska planeringen och bör ha möjlighet att lämna synpunkter på studien om analysen av den förväntade utvecklingen på transportmarknaden i artikel 15.2 samt lämna oberoende synpunkter på resultaten. [Ändr. 10].

(10)

För att säkerställa att kapacitet finns tillgänglig för tilldelning inom olika järnvägsmarknadssegment, särskilt för godstrafik och gränsöverskridande järnvägstrafik, bör infrastrukturförvaltare tillåtas att på förhand planera användningen av kapacitet på överbelastade eller starkt trafikerade avsnitt av järnvägsnätet och att, om det anses nödvändigt, utvidga denna planering till andra avsnitt av järnvägsnätet. Under denna förhandsplanering av kapacitet bör man ta hänsyn till de olika metoderna för kapacitetstilldelning och särdragen hos olika järnvägsmarknadssegment. Planeringen bör möjliggöra ett bättre utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen genom att tåg med liknande prestandaegenskaper grupperas i kapacitetstilldelningsfasen.

(11)

När infrastrukturförvaltarna tilldelar kapacitet bör de följa de strategiska planerna för tillhandahållande av kapacitet och samtidigt säkerställa att kapaciteten tilldelas på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt baserat på efterfrågan på marknaden. Av den anledningen kan vissa begäranden om kapacitet erbjudas alternativ kapacitet eller i sista hand avslås och planen för tillhandahållande av kapacitet måste uppdateras regelbundet för att återspegla den faktiska efterfrågan. [Ändr. 11].

(11a)

På flera nationella järnvägsmarknader är infrastrukturförvaltaren en del av ett vertikalt integrerat holdingbolag med en eller flera operatörer för person- och godstransporter. Samtidigt som kapacitet tilldelas dessa järnvägsföretag är det av yttersta vikt för en väl fungerande marknad att kapacitet tilldelas på ett rättvist, rimligt och icke-diskriminerande sätt. I synnerhet bör känslig information som delas med infrastrukturförvaltaren som en del av kapacitetstilldelningsprocessen betraktas som konfidentiell. [Ändr. 12].

(12)

Möjligheterna att förutse behoven av järnvägsinfrastrukturkapacitet hos olika järnvägsmarknadssegment varierar. Framför allt kanske inte vissa tillhandahållare av godstransporttjänster i tid kan identifiera sina kapacitetsbehov som ska ingå i tågplanen, det vill säga i årsplanen för rörelser av tåg och rullande materiel, vilket kanske inte passar in i den årliga tidtabellen. Därför bör infrastrukturförvaltare ges möjlighet att erbjuda kapacitet av tillräcklig kvalitet och kvantitet även för järnvägstjänster som har en instabil efterfrågan, är organiserade med relativt kort varsel, omfattar mer än ett enda tåg och som kan köras upprepade gånger under en tidsperiod som kanske inte sammanfaller med tågplaneperiodens längd. Denna typ av kapacitetserbjudande skulle också kunna erbjudas i ett paket med minsta förberäknade oreserverade tåglägen som sedan kan tilldelas med kort varsel. [Ändr. 13].

(12a)

Olika metoder för planering av tidtabeller används i medlemsstaterna och dessa bör beaktas i den strategiska kapacitetsplaneringen. Metoderna kräver ökad samordning mellan infrastrukturförvaltare över gränserna, särskilt när infrastrukturförvaltaren förplanerar kapacitet genom att använda integrerade tidtabeller. [Ändr. 14].

(13)

Sökande av järnvägsinfrastrukturkapacitet bör kunna planera och begära järnvägsinfrastrukturkapacitet på årsbasis genom tågplanen. Sökande bör också kunna begära järnvägsinfrastrukturkapacitet med större framförhållning för stabil, flerårig järnvägstrafik genom ramavtal. Slutligen bör sökande kunna begära kapacitet för enskilda tåg nära inpå driftstiden genom tillfälliga kapacitetsbegäranden eller för upprepad tågtrafik genom rullande planeringsbegäranden.

(14)

En betydande andel av godstransporterna på järnväg sker över långa sträckor och kräver gränsöverskridande samordning av infrastrukturförvaltarna. Det politiska målet att öka järnvägstrafiken är också beroende av en ökande persontrafik över gränserna. För att underlätta och främja en ökande gränsöverskridande trafik inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet är det nödvändigt att säkerställa större enhetlighet och harmonisering av regler och förfaranden för förvaltning av järnvägens infrastrukturkapacitet. Det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare bör därför få en starkare roll i syfte att ge det i uppdrag att dels utarbeta riktlinjer för ett harmoniserat genomförande av denna förordning om förfaranden och metoder för förvaltning av järnvägens infrastrukturkapacitet, dels att aktivt samordna gränsöverskridande kapacitet och trafik. I synnerhet bör det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare utveckla europeiska ramar för kapacitetsförvaltning, för samordning av gränsöverskridande trafikledning, hantering av störningar och krishantering samt för prestationsgranskning. Järnvägsföretag, sökande och andra operativa berörda parter bör också rådfrågas vid utarbetandet av dessa europeiska ramar. [Ändr. 15].

(15)

De europeiska ramar som utvecklats av det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare bör tillhandahålla riktlinjer som infrastrukturförvaltaren bör göra sitt yttersta för att följa, samtidigt som de behåller ansvaret för sina operativa beslut. Infrastrukturförvaltarna bör motivera eventuella avvikelser från de ramar som utvecklats av det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare , som endast bör tillåtas i undantagsfall och godkännas av det nationella regleringsorganet på järnvägsområdet . Detta tillvägagångssätt anses skapa balans mellan behovet av samordning och tillämpning av harmoniserade strategier inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet och behovet av att anpassa förfaranden och metoder till de specifika förhållandena i vissa geografiska områden. Efter fem års tillämpning av denna förordning bör kommissionen bedöma huruvida konvergensen av förfaranden och metoder och effektiviteten i samordningsprocessen mellan infrastrukturförvaltare samt de allmänna framstegen mot inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde motiverar att det införs sekundärlagstiftning som ersätter delar av de europeiska ramar som utvecklats av det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare. [Ändr. 16].

(15a)

För att säkerställa ett sammanhängande europeiskt järnvägsnät och för att förbättra gränsöverskridande järnvägstrafik och järnvägstrafik i flera nät för både gods- och persontransport bör nya uppgifter tilldelas ERA. ERA bör ha ett nära samarbete med ENIM och nätverkssamordnaren vid utförandet av de nya uppgifterna. [Ändr. 17].

(15b)

ERA:s resurser är otillräckliga med tanke på omfattningen av den föreslagna ökningen av byråns uppgifter och omfattningen av unionens ambitioner enligt denna förordning. Beloppet av de ekonomiska resurserna för att utföra ERA:s uppgifter enligt denna förordning bör tas från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen eller mobiliseras genom de icke-tematiska särskilda instrumenten i den fleråriga budgetramen. Eftersom kommissionens förslag till revidering av den fleråriga budgetramen inte innebar någon höjning av byråns budget kan inte de ökade anslagen till ERA uppvägas av en kompenserande minskning av de planerade utgifterna inom ramen för FSE Transport eller leda till en minskad finansiering för andra unionsprogram. [Ändr. 18].

(16)

Reglerna för förvaltning av gränsöverskridande järnvägstrafik under normala förhållanden och i händelse av störningar bör främja en smidig, motståndskraftig och sammanhängande drift av järnvägstransporttjänster. De bör omfatta ett system för strukturerad samordning mellan infrastrukturförvaltare och andra berörda parter.

(17)

Driften av järnvägsinfrastrukturen kräver inte bara ett nära samarbete mellan infrastrukturförvaltare, utan också en stark samverkan med järnvägsföretag och andra berörda parter som är direkt involverade i järnvägstransporter, multimodala transporter och logistik. Det är därför nödvändigt att sörja för en strukturerad samordning mellan infrastrukturförvaltare och andra berörda parter. För att stärka järnvägsföretagens och de sökandes roll inrättas ERP som ett rådgivande organ för ENIM. Operatörer av anläggningar för tjänster och terminaler, intressenter med multimodal kapacitet såsom hamnar till havs och på inre vattenvägar och ägare av andra anläggningar för järnvägsrelaterade tjänster kan också ingå i ERP. ENIM bör samråda med ERP innan antagandet av de europeiska ramarna för kapacitetshantering, trafikledning och resultatstyrning. ERP skulle dessutom kunna ge ENIM en närmare syn på marknadsutvecklingen och skulle också avge egna inledande yttranden om eventuella förslag eller beslut från ENIM och ERA. [Ändr. 19].

(18)

Att järnvägstjänster är tillförlitliga är en av de aspekter som järnvägskunder värdesätter mest , och inte minst ett kritiskt krav på den nya marknaden för nattåg, där järnvägskunder och sökande i god tid måste veta hur deras tjänster kan bedrivas . Att tidtabeller är tillförlitliga är också avgörande för att järnvägssystemet ska fungera smidigt, eftersom det finns ett starkt samspel mellan tjänster och externa nätverkseffekter. Avvikelser från tidtabeller bör därför begränsas till ett minimum. Dessutom bör ett system med lämpliga incitament införas som ska bidra till att infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag , operatörer av anläggningar för järnvägstjänster och andra berörda parter fullgör sina åtaganden. Dessa incitament bör vara både ekonomiska och icke-ekonomiska. [Ändr. 20].

(19)

Kontinuerlig övervakning av järnvägsinfrastrukturens och transporttjänsternas kvalitet är en förutsättning för att förbättra tjänsternas prestanda. Det är Infrastrukturförvaltarna bör därför övervaka och jämföra järnvägsinfrastrukturens och järnvägstransporttjänsternas prestanda. Infrastrukturförvaltarna bör när de fastställer sina egna prestationsmål i planen samråda med de nationella tillsynsmyndigheterna, de nationella ministerierna och kommissionen för att säkerställa att målen överensstämmer med unionens prestationsmål. Det är också nödvändigt att inrätta ett transparant och objektivt system med indikatorer som ger återkoppling om prestandaaspekter som är relevanta för de olika operativa berörda parterna och för slutkunderna av järnvägstransporttjänster. Systemets huvudsakliga funktion bör vara att övervaka hur väl de operativa berörda parterna fullgör sina åtaganden, och framstegen i fråga om prestanda över tid, samtidigt som hänsyn tas till olika omständigheter och särdrag inom järnvägssektorn. För att inrätta ett sådant system och analysera dess resultat bör kommissionen och ERA kunna förlita sig på oberoende experter med djupgående kunskaper om järnvägssektorn i form av ett organ för prestationsgranskning. Detta organ bör ha möjlighet att ge oberoende råd expertråd till kommissionen och ERA på alla områden som påverkar utförandet av järnvägstjänster och infrastrukturförvaltning. [Ändr. 21].

(20)

För att förbättra järnvägsinfrastrukturtjänsternas prestanda inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet bör infrastrukturförvaltarna, i nära samarbete med kommissionen, ERA, organet för prestationsgranskning och relevanta berörda parter, inrätta och genomföra en gemensam ram för prestationsgranskning. Denna ram bör säkerställa att alla infrastrukturförvaltare i EU använder gemensamma principer och metoder för att mäta prestanda med hjälp av överenskomna indikatorer. Ramen bör göra det möjligt att identifiera prestandabrister på EU:s järnvägsnät. Den bör säkerställa att infrastrukturförvaltarna fastställer prestationsmål på ett sätt som tar hänsyn till särdragen hos det järnvägsnät som de förvaltar, men samtidigt säkerställer samstämmighet när det gäller att identifiera de mest relevanta prestandabristerna. Ramen bör göra det möjligt för infrastrukturförvaltare att samarbeta på EU-nivå , även inom ERA, i syfte att identifiera åtgärder för att ta itu med prestandabrister och övervaka effekterna av dessa brister. Infrastrukturförvaltare bör, i samarbete med ERA i det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare, och med beaktande av yttrandet från organet för prestationsgranskning och kommissionen, regelbundet se över denna ram för att säkerställa att den är ändamålsenlig. [Ändr. 22].

(21)

För att säkerställa en effektiv EU-ram för samordning av järnvägsinfrastrukturförvaltare bör det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare, som inrättades genom direktiv 2012/34/EU, bli mer operativt. Ramen bör innehålla beslutsmekanismer som gör det möjligt för EU:s järnvägsinfrastrukturförvaltare att samordna den strategiska planeringen av järnvägens infrastrukturkapacitet på ett effektivt sätt.

(22)

Regleringsorganen på järnvägsområdet bör samarbeta på unionsnivå för att säkerställa en enhetlig tillämpning av regelverket och en enhetlig behandling av sökande i hela det gemensamma europeiska järnvägsområdet. De bör göra detta genom det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet (ENRRB) i syfte att utveckla gemensam praxis för att fatta de beslut som de har befogenhet att fatta enligt denna förordning. För att uppnå detta bör det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet ENRRB utföra samordningsuppgifter och anta icke-bindande rekommendationer och yttranden, vilket inte bör påverka järnvägsregleringsorganens eller infrastrukturförvaltarnas befogenheter. ENRRB bör kontrollera att de europeiska ramarna är förenliga med förordningens regleringsmål. Den lagstadgade tillsynen bör utformas så att nationella beslut inte undergräver de harmoniserade förfaranden som beskrivs i de europeiska ramarna, om inte annat föreskrivs i denna förordning. [Ändr. 23].

(23)

En effektiv förvaltning av järnvägskapaciteten och järnvägstrafiken kräver utbyte av data och information mellan infrastrukturförvaltare, sökande och andra operativa berörda parter. Detta utbyte kan bli betydligt mer ändamålsenligt och effektivt med stöd av interoperabla digitala verktyg och, där så är möjligt, automatisering. Specifikationer för driftskompatibilitet bör därför genomföras som en prioriterad fråga och vidareutvecklas för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och de nya processer som föreslås i denna förordning. För att säkerställa en snabb utveckling och ett snabbt genomförande bör kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för genomförande och styrning av en integrerad digital europeisk järnvägstrafikledning. Eftersom ERA är den europeiska systemmyndigheten för telematikapplikationer bör den vara nära involverad i utvecklingen och genomförandet av de digitala verktyg som avses i artikel 62 i denna förordning för att säkerställa att de överensstämmer med TSD:n för telematikapplikationer enligt definitionen i direktiv (EU) 2016/797 och i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 2016/796. [Ändr. 24].

(23a)

Arbetstagare är avgörande för att järnvägssektorn ska fungera effektivt. För att tjänsterna ska bli mer effektiva och för att höja kvaliteten är digitaliseringen avgörande. Digitaliseringen och automatiseringen av järnvägskapacitet och trafikledning måste åtföljas av utveckling av digital kompetens för sektorns anställda. Ytterligare utbildning och investeringar i utökad digital kompetens med avseende på nya digitala krav gör det möjligt för arbetstagarna att anpassa sig och bidra positivt till sektorns välfungerande genom förbättrad kommunikation och kapacitet att hantera oväntade händelser. [Ändr. 25].

(24)

Infrastrukturförvaltarna bör säkerställa anpassning, särskilt när det gäller digitalisering, till det arbete som utförs av det gemensamma företaget för Europas järnvägar, som inrättades genom avdelning IV i rådets förordning (EU) 2021/2085, med avseende på den generalplan som avses i artikel 86.5 och den systempelare som avses i artikel 85.2 c, och genom den genomförandegrupp som avses i artikel 97 i förordning (EU) 2021/2085.

(25)

Det är nödvändigt att tillhandahålla en mekanism för att fastställa kriterier, principer och förfaranden för kapacitetsförvaltning, för samarbete mellan berörda parter på järnvägsområdet och samordning på EU-nivå, för infrastrukturförvaltare och på området för lagstadgad tillsyn. Denna mekanism kräver att infrastrukturförvaltare och regleringsorgan på järnvägsområdet, i samarbete med relevanta berörda parter, utvecklar och genomför europeiska ramar och riktlinjer. Efter en utvärdering av utvecklingen och genomförandet av de europeiska ramarna, och om den frivilliga tillämpningen av sektorsriktlinjer inte leder till den nödvändiga graden av samstämmighet mellan regelverken, bör kommissionen ha möjlighet att åtgärda sådana brister i lagstiftningen genom genomförandeakter eller delegerade akter, när så är lämpligt.

(26)

I syfte att säkerställa en smidig process för kapacitetsförvaltning och trafikledning för internationell järnvägstrafik, minimera inställda tilldelade kapaciteter och avbrott i järnvägsdriften på grund av störningar i järnvägsnätet, och för att ta hänsyn till utvecklingen av infrastrukturförvaltarnas praxis och användningen av nya metoder för kapacitetstilldelning och informations- och kommunikationsteknik, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen. Dessa befogenheter bör avse resultaten av den strategiska planeringen av infrastrukturkapacitet, tidsplanen för den strategiska kapacitetsplaneringen och kapacitetstilldelningsprocessen, tidsfristerna för ändringar av tilldelad kapacitet och framtagande av alternativa lösningar för sökande, tidsplanen för samordning, samråd och offentliggörande av kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten, definitionen av starkt trafikerad och överbelastad infrastruktur samt förfaranden och metoder för att beräkna graden av kapacitetsutnyttjande, kriterierna för att identifiera och deklarera ett avbrott i järnvägsnätet, den information som ska lämnas till operativa berörda parter, samt de områden som infrastrukturförvaltarna bör samordna och de särskilda arrangemangen för den typen av samordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (10). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att införa tekniska och operativa krav för att underlätta ett smidigt fungerande gemensamt europeiskt järnvägsområde när det gäller följande: enhetliga kriterier för de krav som infrastrukturförvaltare fastställer för sökande, gemensamma förfaranden, kriterier och metoder för hantering av otillräcklig kapacitet, för beredskapsplanering och för tilldelning av kapacitet efter den period som omfattas av tågplanen, gemensam metod för ersättning som betalas ut för ändringar av tilldelad kapacitet, gemensamma kriterier och förfaranden för omplanering, fastställande av de tekniska delarna av ett system för övervakning av järnvägstjänsters och järnvägsrelaterade tjänsters prestanda, inbegripet metoder och datakrav samt översyn av dessa. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11).

(28)

De regler om kapacitetstilldelning som fastställs i direktiv 2012/34/EU ska ersättas med dem som fastställs i denna förordning. Av den anledningen bör reglerna om samarbete mellan infrastrukturförvaltare, reglerna om samarbete mellan regleringsorgan på järnvägsområdet, kraven på de delar av beskrivningen av järnvägsnätet som beskriver arten av den järnvägsinfrastruktur som är tillgänglig för järnvägsföretag, villkoren för tillträde till den samt principerna och kriterierna för kapacitetstilldelning fastställas i denna förordning. Reglerna om samarbete och samordning samt de delar av beskrivningen av järnvägsnätet som inte rör kapacitetsförvaltning bör kvarstå i direktiv 2012/34/EU.

(29)

I efterhandsutvärderingen av förordning (EU) nr 913/2010 drogs slutsatsen (12) att förordningens inverkan var för begränsad för att bidra till en omställning från vägtransporter till järnvägstransporter. Dessutom var samarbetet mellan medlemsstaterna och infrastrukturförvaltarna när det gäller förvaltningen av järnvägsinfrastrukturen fortfarande ineffektivt i fråga om gränsöverskridande transporter. Utvärderingen visade också att det inte är effektivt att separat förvalta kapaciteten i godskorridorerna och i resten av järnvägsnätet. Ett gemensamt regelverk bör gälla för användningen av järnvägsnätets kapacitet, vilket konsoliderar de relaterade bestämmelserna i direktiv 2012/34/EU och i förordning (EU) nr 913/2010. Förordning (EU) nr 913/2010 och bestämmelserna i direktiv 2012/34/EU om kapacitetstilldelning bör därför upphävas och ersättas med den här förordningen. Relevanta artiklar i förordning (EU) nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet bör ändras i enlighet med detta. [Ändr. 26].

(29a)

På samma sätt bör anpassningen till följande genomförandeförordningar säkerställas för tilldelningsreglerna för anläggningar för tjänster (genomförandeförordning (EU) 2017/2177) och för förfaranden och kriterier för ramavtal (genomförandeförordning (EU) 2016/545). [Ändr. 27].

(30)

Utarbetandet av tågplanen kräver förberedande åtgärder under de år som föregår ikraftträdandet av den nämnda tågplanen. Övergången från det regelverk som inrättats genom direktiv 2013/34/EU 2012/34/EU och förordning (EU) nr 913/2010 till det regelverk som inrättas genom den här förordningen innebär därför att förberedelserna för tågplaner enligt det nya regelverket bör inledas parallellt med tillämpningen av reglerna enligt det nuvarande regelverket. Följaktligen måste en dubbel ordning tillämpas under en övergångsfas, varvid nödvändiga förberedande åtgärder för en viss tågplan bör vara förenliga med den rättsliga ram som är tillämplig på den specifika tågplanen. Ramavtal som ingås enligt det nuvarande regelverket bör innehålla möjligheten till fortsatt tillämpning under en övergångsperiod enligt den nya ordningen tills deras avtal löper ut. [Ändr. 28].

(31)

Enligt det nya regelverket bör de förberedande stegen för en tågplan inledas med offentliggörandet av en kapacitetsstrategi fem år innan en viss tågplan träder i kraft. För att det nya regelverket ska börja tillämpas så snart som möjligt och med beaktande av det förberedande arbete som sektorn redan utfört, skulle tågplanerna för de två första arbetsplanerna kunna förkortas till 38 månader genom att kapacitetsstrategins fas förkortas. Den första tågplanen som omfattas av det nya regelverket bör därför vara den tågplan som börjar den [9 december 2029]. Alla berörda parter bör utan dröjsmål inleda de nödvändiga förberedelserna för att följa det nya regelverket. Ett tidigare tillämpningsdatum kan övervägas av medlemsstater som kan bevisa att de har vidtagit alla nödvändiga åtgärder före förordningens antagande. [Ändr. 29].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs de principer, bestämmelser och förfaranden som ska tillämpas på förvaltningen av infrastrukturkapacitet för järnvägen, och samordning med anläggning för tjänster, trafikledning, krishantering och resultatstyrning för inrikes och internationell järnvägstrafik. Den innehåller också bestämmelser om ett europeiskt nätverk för samordning mellan infrastrukturförvaltare och med andra berörda parter och om tillsyn av kapacitet och trafikledning.

1a. I denna förordning fastställs också regler och förfaranden för genomförandet av ett integrerat digitalt europeiskt system för ledning av järnvägstrafiken. [Ändr. 30 ]

2. Denna förordning ska tillämpas på unionens järnvägssystem enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/797, den användning av järnvägsinfrastruktur för inrikes och internationell järnvägstrafik som avses i artikel 1.2 i direktiv 2012/34/EU, inbegripet anläggningar för tjänster enligt definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. [Ändr. 31 ]

3. Kapitlen II till V i denna förordning ska inte tillämpas på järnvägsinfrastruktur eller järnvägstrafik som är undantagen från tillämpningsområdet för kapitel IV i direktiv 2012/34/EU i enlighet med artikel 2.3, 2.3a, 2.4, 2.8, 2.8a , 2.9 och 2.10 i det direktivet under giltighetstiden för de relevanta undantagen. [Ändr. 32]

4. Denna förordning ska inte gälla Republiken Cypern och Malta, så länge som inget järnvägssystem finns på deras territorium.

Artikel 2

Allmänna ansvarsområden och principer

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7c i direktiv 2012/34/EU ska infrastrukturförvaltarna ansvara för förvaltningen av infrastrukturkapacitet och trafikledning för järnvägen.

Hänvisningar till en infrastrukturförvaltare i alla bestämmelser om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i denna förordning ska anses som hänvisningar till det tilldelningsorgan som avses i artikel 7a.3 i direktiv 2012/34/EU.

2. För att underlätta tillhandahållandet av effektiv och ändamålsenlig järnvägsinfrastrukturkapacitet och trafikledning inom unionen ska infrastrukturförvaltare samarbeta inom det europeiska nätverk för infrastrukturförvaltare (ENIM) som avses i artikel 7f i direktiv 2012/34/EU och i enlighet med bestämmelserna om samarbete i denna förordning.

3. När infrastrukturförvaltarna fullgör sina skyldigheter i enlighet med punkterna 1 och 2 ska de

a)	på bästa möjliga sätt utnyttja den tillgängliga infrastrukturkapaciteten i enlighet med artikel 26 i direktiv 2012/34/EU i syfte att öka andelen järnvägstransporter , både för person- och godstrafik i enlighet med unionens klimatmål, [Ändr. 33]

b)	maximera värdet för samhället på det sociala, ekonomiska och miljömässiga planet av de järnvägstransporttjänster som möjliggörs av järnvägsinfrastruktur,

c)	säkerställa icke-diskriminerande förvaltning av och transparent tillgång till infrastrukturkapacitet, även under bygg- och anläggningsarbeten, i syfte att stödja rättvis konkurrens,

d)	möjliggöra sömlös och punktlig järnvägstrafik över mer än ett järnvägsnät och över gränserna genom att sträva efter att undanröja flaskhalsar och driftsrelaterade hinder , [Ändr. 34]

e)	säkerställa transparens i fråga om tillståndet hos och tillgängligheten tilljärnvägsinfrastrukturkapacitet,

f)	se över och förbättra järnvägsinfrastrukturens och transporttjänsternas prestanda i nära samarbete med järnvägsoperatörer, inbegripet anläggningar för tjänster som är direkt involverade i en järnvägstjänst, [Ändr. 35]

g)	bidra till genomförandet och utvecklingen av det gemensamma europeiska järnvägsområdet , särskilt genom gemensamma europeiska tekniska och operativa regler och standarder, krav på teknisk utrustning och certifiering av personal . [Ändr. 36]

Artikel 3

Infrastrukturförvaltarens opartiskhet vad gäller trafikledning och kapacitetsförvaltning, inbegripet planering av underhåll

1. Infrastrukturförvaltare ska utföra uppgifterna gällande trafikledning och kapacitetsförvaltning, inbegripet planering av underhåll, på ett transparent och icke-diskriminerande sätt och de personer som ansvarar för att fatta beslut om dessa uppgifter ska inte påverkas av någon intressekonflikt.

2. När det gäller trafikledning ska infrastrukturförvaltare säkerställa att järnvägsföretag, i händelse av störningar som rör dem, så snabbt som möjligt får fullständig tillgång till relevant information. Om infrastrukturförvaltaren beviljar ytterligare tillgång till trafikledningsprocessen ska den göra det på ett transparent och icke-diskriminerande sätt för de berörda järnvägsföretagen.

3. När det gäller kapacitetsförvaltning och långsiktig planering av omfattande underhåll, modernisering och ombyggnad av järnvägsinfrastrukturen ska infrastrukturförvaltaren samråda med sökande, enligt definitionen i artikel 3.19 i direktiv 2012/34/EU, i enlighet med denna förordning och i största möjliga utsträckning beakta de farhågor som uttryckts.

Artikel 4

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 3 i direktiv 2012/34/EU gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)

force majeure: oförutsebar , oundviklig eller ovanlig exceptionell händelse eller situation som ligger utanför infrastrukturförvaltarens eller , järnvägsföretagets eller sökandens kontroll och som inte kan undvikas eller förebyggas med rimlig framförhållning och omsorg eller och som inte kan lösas genom åtgärder som ur teknisk, finansiell eller ekonomisk synvinkel rimligen är möjliga för dem, som , inbegripet gränsöverskridande omledning. Denna händelse måste faktiskt har ha inträffat och kan måste kunna verifieras objektivt, och som gör ska göra det omöjligt för infrastrukturförvaltaren att tillfälligt eller permanent fullgöra sina skyldigheter i enlighet med denna förordning eller direktiv 2012/34/EU, eller för järnvägsföretaget att uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter gentemot en eller flera infrastrukturförvaltare. [Ändr. 37]

(2)	driftskompatibilitet: driftskompatibilitet enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (13).

2a.

sökande: järnvägsföretag eller internationell sammanslutning av järnvägsföretag eller andra fysiska eller juridiska personer, såsom till exempel behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 (14) och befraktare, speditörer samt operatörer för kombinerade transporter, som har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att ansöka om infrastrukturkapacitet. [Ändr. 38]

(3)

operativ berörd part: sökande, järnvägsföretag sammanslutning av sökande , infrastrukturförvaltare, operatörer av anläggning för järnvägstjänster tjänsteleverantörer , tillhandahållare av järnvägsrelaterade tjänster och varje annan enhet som är direkt involverad i upprätthållandet av en järnvägstransporttjänst. [Ändr. 39]

(4)	europeisk samordnare: den samordnare som avses i artikel 51 i förordning [... ny TEN-T-förordning].

(5)

ramavtal: ett rättsligt bindande allmänt avtal enligt offentligrättsliga eller privaträttsliga bestämmelser vilket fastställer rättigheterna och skyldigheterna för sökanden och infrastrukturförvaltaren i förhållande till den infrastrukturkapacitet som ska tilldelas och de avgifter som ska tas ut över en tidsperiod som är längre än en tågplaneperiod.

(6)

samtidig kapacitetstilldelning: en process genom vilken infrastrukturförvaltare tilldelar kapacitet i järnvägsinfrastrukturen som svar på en uppsättning begäranden om kapacitet som mottagits vid ett givet slutdatum, och efter samordning av dessa begäranden för att säkerställa bästa möjliga utnyttjande av infrastrukturen och så nära överensstämmelse som möjligt med dessa begäranden.

(7)	kronologisk turordning: en princip för tilldelning av kapacitet i järnvägsinfrastrukturen där begäranden om kapacitet prioriteras i tilldelningsprocessen enligt deras kronologiska ordning.

(8)

tågläge: den infrastrukturkapacitet som behövs för att framföra ett tåg mellan två platser under en viss tidsperiod, vilket beskrivs som en exakt färdväg med tidtabell för det tåget, inklusive avgångsort och destination, tidpunkt och dag för avgång och för ankomst, eventuella uppehållsplatser och tillhörande avgångstider.

(9)

kapacitetsspecifikation: en specifikation som gäller en viss kapacitetsrätt och som beskriver de kommersiella och driftsmässiga egenskaperna hos den infrastrukturkapacitet som är relevanta för den berörda sökanden så att infrastrukturförvaltaren får tillräcklig information för att kunna förbereda specifika tåglägen som har dessa egenskaper.

(10)

förbindelse för järnvägstrafik i flera nät: inrikes eller internationell järnvägstransporttjänst för gods eller passagerare som upprätthålls på två eller flera järnvägsnät som förvaltas av olika infrastrukturförvaltare. Tåget får kopplas ihop och/eller kopplas isär och vagnar eller vagngrupper får ha olika avgångsorter och destinationer, förutsatt att alla gods- eller personvagnar passerar över gränsen till minst ett järnvägsnät som förvaltas av en annan infrastrukturförvaltare.

(11)	kapacitetsrätt för flera nät: samtliga kapacitetsrätter som gör det möjligt att tillhandahålla förbindelser för järnvägstrafik i flera nät.

(12)	uppdelning av infrastrukturkapacitet: förfarande där andelar av den totala tillgängliga kapaciteten hos en viss del av infrastrukturen tilldelas olika typer av järnvägstransporttjänster och till infrastrukturarbeten som innebär kapacitetsbegränsningar.

(13)	tågplan: data som uppdateras fortlöpande om alla planerade rörelser av tåg och rullande materiel som kommer att äga rum på den berörda infrastrukturen, uttryckt som tilldelade kapacitetsrätter, under en tågplaneperiod.

(14)	tågplaneperiod: den tidsperiod under vilken en viss tågplan är giltig.

(15)	infrastrukturarbete: ingrepp i järnvägsinfrastrukturen i syfte att utveckla, underhålla, modernisera och bygga om järnvägsinfrastrukturen så som definieras i artikel 3.2a, 3.2c, 3.2d och 3.2e i direktiv 2012/34/EU.

(16)	regleringsorgan: det regleringsorgan som avses i artikel 55 i direktiv 2012/34/EU.

(17)	incident: varje händelse, eller serie av händelser med samma orsak, som orsakar störningar i järnvägstrafiken.

17a.	systematiska tåglägen: tåglägen som baseras på artiklarna 11 och 20 i denna förordning och som förplaneras enligt en regelbunden tidtabell under tågplanen, [Ändr. 40]

KAPITEL II

FÖRVALTNING AV INFRASTRUKTURKAPACITET

AVSNITT 1

Allmänna principer för förvaltning av infrastrukturkapacitet

Artikel 5

Kapacitetsförvaltning

1. Infrastrukturförvaltare ska förvalta järnvägens infrastrukturkapacitet genom ett planerings- och tilldelningsförfarande som omfattar tre faser:

a)	Strategisk kapacitetsplanering enligt avsnitt 2.

b)	Planering och tilldelning av infrastrukturkapacitet enligt avsnitt 3.

c)	Anpassning och omplanering av tilldelad infrastrukturkapacitet enligt avsnitt 4.

2. Utöver det innehåll som anges i bilaga IV till direktiv 2012/34/EU ska infrastrukturförvaltarna i den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i det direktivet inkludera ett avsnitt om den infrastruktur som ställs till järnvägsföretagens förfogande, ett avsnitt om kapacitetsförvaltning, ett avsnitt om drift, inbegripet om trafikledning, störningshantering och krishantering, samt ett avsnitt om resultatstyrning i enlighet med bilaga IV.

3. Beslutsfattande om kapacitetsförvaltning enligt punkt 1, inbegripet både definitionen och bedömningen av tillgänglighet och tilldelning av kapacitetsrätter, ska vara en väsentlig uppgift för infrastrukturförvaltaren i den mening som avses i artikel 3.2f i direktiv 2012/34/EU. De bestämmelser om väsentliga uppgifter som fastställs i det direktivet ska tillämpas på detta.

Artikel 6

Europeisk ram för kapacitetsförvaltning

1. Infrastrukturförvaltare ska sträva efter att följa gemensamma principer och förfaranden för förvaltningen av järnvägens infrastrukturkapacitet. I detta syfte ska ENIM i samråd med ERP utveckla och anta en ”europeisk ram för kapacitetsförvaltning” i enlighet med bestämmelserna i kapitel II senast [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 41]

2. Den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning ska fastställa gemensamma principer och förfaranden för förvaltningen av järnvägens infrastrukturkapacitet och för samordningen mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, andra sökande, operatörer av anläggning för järnvägstjänster och andra operativa berörda parter.

3. Den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning ska omfatta åtminstone de element som förtecknas i bilaga III och ska vid behov uppdateras för att ta hänsyn till infrastrukturförvaltares, järnvägsföretags och andra sökandes erfarenheter och ska baseras på ENIM:s verksamhet.

4. Infrastrukturförvaltarna ska ta största möjliga hänsyn till den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning när de utarbetar den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU, särskilt det innehåll som anges i bilaga IV till den här förordningen. De ska i beskrivningen av järnvägsnätet förklara motivera skälen till eventuella avvikelser från de gemensamma principer och förfaranden som fastställts i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. Avvikelser ska endast tillåtas i undantagsfall och med förbehåll för det nationella regleringsorganets godkännande. [Ändr. 42]

4a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa gemensamma principer och förfaranden för förvaltningen av järnvägsinfrastrukturkapacitet och för att ändra punkt 2 i denna artikel. Dessa delegerade akter ska antas senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 43]

Artikel 7

Sökande

1. Sökande ska begära infrastrukturkapacitet. För att använda sådan infrastrukturkapacitet ska de sökande , som inte är järnvägsföretag, ge ett järnvägsföretag ansvaret för att ingå en överenskommelse med infrastrukturförvaltaren i enlighet med artikel 28 i direktiv 2012/34/EU. Detta påverkar inte sökandes rätt att ingå ramavtal med infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 31 i denna förordning. [Ändr. 44]

2. Infrastrukturförvaltaren får ska ställa krav på sökande för att se till att berättigade förväntningar om framtida intäkter och utnyttjande av infrastrukturen infrias. Sådana krav ska vara lämpliga, transparenta och icke-diskriminerande. De ska specificeras i beskrivningen av järnvägsnätet i enlighet med punkt 1 b 2 c i bilaga IV. De får endast innefatta bestämmelser om en ekonomisk garanti som inte får överstiga en lämplig nivå som ska stå i proportion till sökandens planerade verksamhetsnivå, och en garanti avseende förmågan att begära infrastrukturkapacitet i överensstämmelse därmed. [Ändr. 45]

3. Kommissionen får ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter för att närmare specificera de kriterier som ska följas för tillämpningen av punkt 2 och för att ändra punkt 2 . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. [Ändr. 46]

Artikel 8

Förvaltning av otillräcklig infrastrukturkapacitet

1. Infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att den otillräckliga infrastrukturkapaciteten förvaltas i enlighet med principerna i artikel 26 i direktiv 2012/34/EU och i artikel 2 i denna förordning under alla faser av den kapacitetsförvaltningsprocess som avses i artikel 5.

2. När infrastrukturförvaltarna fattar beslut om otillräcklig kapacitet ska de ta hänsyn till strategisk vägledning för utnyttjande av infrastrukturkapacitet som tillhandahålls av medlemsstaterna i enlighet med artikel 11.3.

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd får ska medlemsstaterna, när så är lämpligt, bevilja infrastrukturförvaltaren ersättning som motsvarar intäktsförluster som uteslutande beror på behovet av att följa den strategiska vägledningen för användningen av järnvägens infrastrukturkapacitet. [Ändr. 47]

3. Infrastrukturförvaltare ska planera och tilldela otillräcklig kapacitet i största möjliga utsträckning genom den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36, som involverar de berörda sökandena och leder till samförståndslösningar vid motstridiga kapacitetsbehov och kapacitetsbegäranden.

4. Om den mekanism som avses i punkt 3 inte leder till en tillfredsställande lösning vad gäller motstridiga kapacitetsbehov och kapacitetsbegäranden, ska infrastrukturförvaltarna hantera den otillräckliga kapaciteten eller lösa konflikter genom objektiva, transparenta och icke-diskriminerande förfaranden.

Dessa förfaranden ska omfatta bedömningar av alternativa lösningar för användning av infrastrukturkapacitet, på grundval av följande socioekonomiska och miljömässiga kriterier, beroende på tillgången till standardiserade data som sökanden ska ställa till infrastrukturförvaltarens förfogande. Kriterierna ska omfatta, men inte begränsas till data: [Ändr. 48]

a)	Driftskostnader för operatörer av järnvägstransporttjänster och därav följande inverkan på priserna för järnvägstransporttjänsternas kunder.

b)	Tidsrelaterade kostnader för kunder av järnvägstransporttjänster.

c)	Konnektivitet och tillgänglighet , både som en näteffekt på de övergripande näten och nätsegmenten, för personer och regioner som betjänas av järnvägstransporttjänsterna. [Ändr. 49]

d)	Utsläpp av växthusgaser, lokala luftföroreningar, buller och andra externa kostnader för järnvägstransporttjänster och från deras troliga alternativ.

e)	Järnvägstransporternas och deras troliga alternativs inverkan på säkerhet och folkhälsa.

ea)	Trafikomställningseffekter till järnväg. [Ändr. 50]

5. ENIM ska i samråd med ERP förbereda och anta de förfaranden som hänvisas till i punkt 4 och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. Förfarandena ska omfatta följande: [Ändr. 51]

Utforma alternativa scenarier för att dela upp den tillgängliga kapaciteten för olika typer varje typ av järnvägstransporttjänster som ansöker om samma kapacitet , inbegripet, när så är möjligt, att tillhandahålla kapacitet på andra färdvägar eller alternativa tidpunkter med jämförbara egenskaper både för inrikes och gränsöverskridande tjänster . [Ändr. 52]

aa)	Utforma alternativa scenarier för att hantera kapacitetskonflikter mellan två begäranden, av vilka ingen av dem är förenlig med den strategiska kapacitetsplaneringen. [Ändr. 53]

b)	Utvärdera och rangordna scenarierna på grundval av objektiva och transparenta metoder med beaktande av de socioekonomiska och miljömässiga kriterier som anges i punkt 4.

c)	Välja det högst rankade scenariot på grundval av den utvärdering som avses i led b och ändra definitionen av kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen i enlighet med detta.

6. ENIM ska i samråd med ERP utveckla de metoder som avses i punkt 5 b i denna artikel . Dessa metoders parametrar ska göra det möjligt att ta hänsyn till lokala eller nationella förhållanden på grundval av vedertagen metodologi och empiriska bevis. ENIM ska inkludera dessa metoder i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 54]

7. Med beaktande av erfarenheterna av utarbetandet och genomförandet av den ram som avses i punkt 6 får ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 anta genomförandeakter som fastställer de särskilda förfaranden, standardiserade data som återspeglar olika marknadssegment för de kriterier och standardiserade metoder som ska tillämpas för att hantera den otillräckliga kapaciteten och för att ändra punkt 6 i den här artikeln . Dessa genomförandeakter delegerade akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3 senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning . [Ändr. 55]

Artikel 9

Information om infrastrukturkapacitet

1. Infrastrukturförvaltare ska förse berörda parter, särskilt sökande, potentiella sökande och regleringsorgan, med korrekt och aktuell information om tillgänglig infrastrukturkapacitet under hela kapacitetsförvaltningsprocessen, inbegripet under den strategiska planeringsfas som avses i avsnitt 2, under de planerings- och tilldelningsprocesser som anges i avsnitt 3 och när det sker ändringar av tilldelad kapacitet enligt avsnitt 4 , beroende på tillgången till den offentliggjorda kapacitetsstrategin, kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen . [Ändr. 56]

Infrastrukturförvaltare ska utan dröjsmål offentliggöra alla uppdateringar av den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18 och av den tågplan som avses i artikel 30.

2. Infrastrukturförvaltare ska offentliggöra den information som avses i punkt 1 i enlighet med artikel 62.5 och bidra till utarbetandet av relevanta specifikationer i enlighet med artikel 62.3.

3. På begäran av sökande ska infrastrukturförvaltarna tillhandahålla den information som avses i punkt 1 i denna artikel på grundval av konkreta specifikationer för kommersiella och operativa behov (genomförbarhetsbedömningar). När det gäller gränsöverskridande tjänster ska infrastrukturförvaltarna ta emot och besvara sådana begäranden på en enda plats och genom en enda åtgärd eller via ett enda gränssnitt som upprättas i enlighet med artikel 27.4 . [Ändr. 57]

Artikel 10

Kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten och försämrad infrastruktur

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 7c och 7e i direktiv 2012/34/EU ska infrastrukturförvaltare planera infrastrukturarbetet i enlighet med verksamhetsplanen och med de investerings- och finansieringsprogram som avses i artikel 8.3 i direktiv 2012/34/EU. Om ändringar av dessa program efter antagandet av verksamhetsplanen påverkar eller sannolikt kommer att påverka planeringen av infrastrukturarbeten ska infrastrukturförvaltaren i beskrivningen av järnvägsnätet tillhandahålla en översikt över sådana ändringar och deras sannolika inverkan. Medlemsstaten ska förse infrastrukturförvaltaren med stabil flerårig finansiering i rätt tid för underhåll, förnyelse och nybyggnation av järnvägsinfrastruktur under en rullande period på minst fem år genom det fleråriga prestationsavtalet i syfte att stödja infrastrukturförvaltarna för att förhindra försämringen av järnvägsinfrastrukturen och minimera inverkan på eventuella kapacitetsbegränsningar. Infrastrukturförvaltarnas årliga budget ska vara öppen för insyn och fördelas på ett tillförlitligt sätt. [Ändr. 58]

2. Vid planering av infrastrukturarbeten ska infrastrukturförvaltaren agera i enlighet med artikel 2.3 och artikel 3.

Infrastrukturförvaltaren ska särskilt på ett balanserat sätt beakta både infrastrukturarbetenas inverkan på förvaltarens egen kapitalförvaltning och ekonomiska situation och de operativa och ekonomiska konsekvenserna för alla berörda sökande.

Finansieringen från medlemsstaten till infrastrukturförvaltaren ska syfta till att upprätta en sådan balans. Den information som infrastrukturförvaltaren behöver för att uppfylla denna bestämmelse ska tillhandahållas av sökande i god tid. [Ändr. 59 och 60]

3. Infrastrukturförvaltarna ska samråda med sökande om infrastrukturarbetena inom ramen för de samordningsmekanismer som avses i artikel 7e i direktiv 2012/34/EU och, när det gäller gränsöverskridande järnvägstrafik, i enlighet med artikel 54 i denna förordning. [Ändr. 61 - berör inte den svenska versionen]

4. Infrastrukturförvaltaren ska i tillräckligt god tid planera, informera och samråda med sökande om kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten, med beaktande av den uppskattade inverkan på järnvägsföretag. Detta ska ske enligt den tidsplan som anges i avsnitt 3 i bilaga I.

För kapacitetsbegränsningar som har stor inverkan på den kapacitet som är tillgänglig för sökande får sökande begära att infrastrukturförvaltaren tillhandahåller alternativ planering för kapacitetsbegränsningen i syfte att identifiera och välja ett alternativ som tar hänsyn till konsekvenserna för sökande och infrastrukturförvaltare på ett balanserat sätt. Infrastrukturförvaltaren ska förse dessa sökande med en preliminär planering av alternativ tillgänglig kapacitet under kapacitetsbegränsningen.

Den preliminära planeringen ska omfatta både den berörda linjen och alternativa linjer och ska återspeglas i den kapacitetsmodell som avses i artikel 17 och i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18.

5. Infrastrukturförvaltarna ska beakta och begränsa infrastrukturarbetenas inverkan på den gränsöverskridande trafiken. Infrastrukturförvaltarna ska i enlighet med artikel 53 samordna alla infrastrukturarbeten på de linjer som avses i artikel 53.3 och alla andra infrastrukturarbeten med betydande gränsöverskridande inverkan.

Samordningen ska särskilt inriktas på optimering av tidsplanen för infrastrukturarbeten och tillhandahållande av alternativ kapacitet på den berörda färdvägen och på alternativa linjer, med beaktande av de olika sökandes operativa , infrastrukturmässiga och kommersiella behov. [Ändr. 62]

Styrningen av godstransporter på järnväg ska lämna en rekommendation om samordning av arbetet till sina respektive infrastrukturförvaltare tre månader före den period som anges i punkt 4. [Ändr. 63]

6. Att infrastrukturens kapacitet eller prestanda faller under dess konstruktionsvärden till följd av försämring av tillgångar, såsom begränsning av tillåten hastighet eller axellast, ska också betraktas som kapacitetsbegränsningar. De informationsskyldigheter som anges i artikel 9 ska gälla för sådana begränsningar.

7. Infrastrukturförvaltarna ska så tidigt som möjligt offentliggöra information och samråda med sökande om planerade tillfälliga kapacitetsbegränsningar, om hur dessa inverkar på kapacitet som är tillgänglig för kommersiella ändamål, och om alternativ kapacitet.

8. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra avsnitt 3 i bilaga I i syfte av att på järnvägstrafiken minska effekterna av kapacitetsbegränsningar på grund av infrastrukturarbeten, samtidigt som hänsyn tas till de berörda parternas övervägande vad gäller planering, drift, teknik samt deras affärsmässiga överväganden.

AVSNITT 2

STRATEGISK KAPACITETSPLANERING

Artikel 11

Strategisk kapacitetsplanering

1. Strategisk kapacitetsplanering ska omfatta all verksamhet som fastställs i artiklarna 12–25.

2. Strategisk kapacitetsplanering ska resultera i följande uppsättning av planeringsdokument som successivt ger alltmer detaljerad information om tillgänglig kapacitet:

a)	Den kapacitetsstrategi som avses i artikel 16.

b)	Den kapacitetsmodell som avses i artikel 17.

c)	Den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18.

Innehållet i och tidsplanen för utarbetandet av dessa dokument anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga I. Allt innehåll ska göras tillgängligt av infrastrukturförvaltaren på medlemsstatens officiella språk och på engelska. [Ändr. 64]

Infrastrukturförvaltarna ska anta planeringsdokumenten som grund för nästa fas i planeringsprocessen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra avsnitten 1 och 2 i bilaga I för att säkerställa en effektiv strategisk planeringsprocess och återspegla infrastrukturförvaltares och sökandes operativa intressen, med beaktande av en rekommendation från ERA och erfarenheterna hos ENIM, infrastrukturförvaltare, sökande och andra operativa berörda parter, regleringsorgan och ENRB ENRRB vid genomförandet av detta avsnitt. [Ändr. 65]

3. Med förbehåll för principen om förvaltningsmässigt oberoende som fastställs i artikel 4 i direktiv 2012/34/EU får medlemsstaterna ge infrastrukturförvaltaren strategisk vägledning på grundval av den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1 i direktiv 2012/34/EU. Vägledningen ska tillhandahållas av medlemsstaterna i god tid så att infrastrukturförvaltare och operativa berörda parter kan följa de tidsfrister som anges i bilaga I i denna förordning. Denna vägledning kan särskilt omfatta/innehålla följande: [Ändr. 66]

a)	Allmänna mål för den nationella järnvägspolitiken som är relevanta för strategisk kapacitetsplanering inom ramen för denna förordning.

En översikt över utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen, med beaktande av relevanta planer , inbegripet långsiktiga strategiska infrastrukturplaner och strategier på nationell eller regional nivå och de arbetsplaner för de europeiska transportkorridorerna som avses i artikel 53 i 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/... (15) [den nya TEN-T-förordningen]. [Ändr. 67]

c)	Allmänna krav och riktlinjer för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet, som infrastrukturförvaltaren ska beakta vid strategisk kapacitetsplanering, särskilt när det gäller starkt trafikerad och överbelastad infrastruktur som avses i artikel 21.

d)	En översikt över den planerade utvecklingen av järnvägstrafik som bedrivs inom ramen för skyldigheten att tillhandahålla allmänna tjänster, vid behov med beaktande av synpunkter från berörda regionala eller lokala myndigheter.

Medlemsstaterna ska samordna för att tillhandahållandet av vägledning i rätt tid och säkerställa samstämmighet mellan de respektive strategiska vägledningar som de tillhandahåller i enlighet med denna punkt i syfte att stödja utvecklingen av internationell person- och godstrafik på järnväg. Mot bakgrund av artikel 8 i direktiv 2012/34/EU ska medlemsstaterna säkerställa särskilda anslag av finansiella resurser till infrastrukturförvaltarna för regelbundet underhåll av infrastruktur och finansiella resurser för infrastrukturutveckling som beskrivs i den kapacitetsstrategi som avses i artikel 16 i denna förordning. Medlemsstaterna ska samordna sina långsiktiga strategiska planer för infrastruktur och tidtabeller, sin infrastrukturutveckling på grundval av dessa planer och samordna tidsplanerna för genomförandet av dem. [Ändr. 68]

4. Strategisk kapacitetsplanering ska inte inbegripa beviljande av kapacitetsrätter till enskilda sökande i enlighet med artikel 26.

4a. Med beaktande av erfarenheterna från utarbetandet och genomförandet av den strategiska vägledning som avses i punkt 3 får kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa den särskilda rättsliga status, mall, förfaranden, kriterier och metoder som ska tillämpas för att anta nationell strategisk vägledning för att säkerställa överensstämmelse mellan de strategiska vägledningar som utfärdats av medlemsstaterna och som är nödvändiga för att stödja utvecklingen av internationella gods- och persontrafiktjänster på järnväg. [Ändr. 69]

Artikel 12

Allmänna krav för strategisk kapacitetsförvaltning

1. Infrastrukturförvaltare ska på ett balanserat, rättvist och icke-diskriminerande sätt beakta alla typer av järnvägstransporttjänster för vilka de kan komma att få kapacitetsbegäranden om, oavsett dessas volym, storleken på marknaden i efterföljande led, stabilitet mellan på varandra följande tidtabeller, tjänsternas regelbundenhet eller deras frekvens inom en given tågplaneperiod.

2. Vid strategisk kapacitetsplanering, särskilt i den kapacitetsmodell som avses i artikel 17 och i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18, ska infrastrukturförvaltarna göra åtskillnad mellan åtminstone följande typer av järnvägstransporttjänster:

a)	Godstransport.

b)	Persontrafik mellan städer (långdistanstrafik).

c)	Persontrafik i städer och regioner.

Mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av denna förordning får ENIM i samarbete med ERP vid behov fastställa en mer detaljerad förteckning som ytterligare skiljer mellan olika typer av järnvägstransporttjänster. För att stödja enhetlighet över gränserna för den strategiska planeringsprocessen ska en harmoniserad förteckning ingå i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 70]

3. Vid strategisk kapacitetsplanering, särskilt i den kapacitetsmodell som avses i artikel 17 och i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18, ska infrastrukturförvaltarna ange den förplanerade kapacitet som är lämplig för tillhandahållandet av förbindelse för transporttjänster i flera nät.

4. I den strategiska kapacitetsplaneringen ska också hänsyn tas till följande:

a)	Den observerade strukturen för och utvecklingen av efterfrågan på infrastrukturkapacitet, såsom den identifierats genom kapacitetstilldelning under tidigare tågplaneperioder och genom den marknadsövervakning som avses i artikel 15 i direktiv 2012/34/EU.

b)	Den förväntade utvecklingen av transportbehoven och den därav följande efterfrågan på järnvägstransporttjänster och infrastrukturkapacitet, i enlighet med den analys som avses i artikel 15 i denna förordning.

c)	Tillkännagivanden om kapacitetsbehov från operativa berörda parter och synpunkter från samrådet med nuvarande och potentiella sökande i enlighet med artikel 13. [Ändr. 71]

Den förväntade eller planerade utvecklingen av infrastrukturkapacitet, särskilt i enlighet med den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1 i direktiv 2012/34/EU och den verksamhetsplan för infrastrukturförvaltaren som avses i artikel 8.3 i direktiv 2012/34/EU.

e)	De planerade infrastrukturarbeten som förväntas påverka järnvägsnätet.

Särdragen hos olika järnvägstransportmarknader, särskilt när det gäller följande:

Fart.

ii)

Frekvens.

iii)	Tolerans för avvikelser från det tilldelade tågläget.

iv)	Möjlighet att leda om, planera om eller ersätta tjänster med andra transportsätt i händelse av störningar i järnvägsnätet.

v)	Volatilitet i efterfrågan på järnvägstransporter och det därav följande behovet av att planera järnvägstrafik med en annan tidshorisont.

fa)	Så långt det är möjligt, de socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att använda infrastrukturkapacitet. [Ändr. 72]

5. Den strategiska kapacitetsplaneringen ska återspegla den tilldelade kapaciteten genom ramavtal och löpande planering.

6. Strategisk kapacitetsplanering ska omfatta linjedelen av TEN-T:s stomnät och utvidgade stomnät som avses i artikel 6 i och bilaga I till [den nya TEN-T-förordningen]. Infrastrukturförvaltare får inkludera andra linjer och knutpunkter i det järnvägsnät som de förvaltar det gemensamma europeiska järnvägsområdet. [Ändr. 73]

Strategisk kapacitetsplanering ska genomföras på en nivå som är tillräckligt detaljerad för att möjliggöra kapacitetsplanering för specifika banavsnitt. I detta syfte ska järnvägsnätet representeras av knutpunkter och sträckor som gör det möjligt att ta hänsyn till relevanta egenskaper för tillgång och efterfrågan på kapacitet.

Dessa knutpunkter och sträckor ska anges i det register över infrastruktur som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797.

7. Strategisk kapacitetsplanering ska omfatta en period som sträcker sig minst fem år framåt i tiden. Infrastrukturförvaltare får förlänga perioden till mer än fem år, särskilt för att stödja utvecklingen av infrastrukturen inom ramen för den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1 i direktiv 2012/34/EU.

8. Infrastrukturförvaltarna ska regelbundet se över och uppdatera resultaten av den strategiska kapacitetsplaneringen och särskilt beakta följande:

a)	Utveckling av järnvägsinfrastrukturen.

b)	Förändringar i efterfrågan på infrastrukturkapacitet på marknaden , med beaktande av de behov som tillkännagivits av sökande för nya eller ändrade tjänster . [Ändr. 74]

c)	Resultaten av de tilldelningsprocesser som fastställs i avsnitten 3 och 4 under tidigare tågplaneperioder, inbegripet i vilken grad de sökande har utnyttjat infrastrukturkapaciteten.

d)	Insikter från trafikledning utförd i enlighet med kapitel III.

e)	Resultatet av hantering av trafikstörningar och krishantering utförd i enlighet med kapitel III.

f)	Resultaten av prestationsgranskning i enlighet med kapitel IV.

9. ENIM ska senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] utarbeta riktlinjer med gemensamma principer, förfaranden och metoder för strategisk kapacitetsplanering. ENIM ska inkludera dessa riktlinjer i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6 i denna förordning. Dessa riktlinjer bör åtminstone innehålla de element som förtecknas i bilaga III till denna förordning. Infrastrukturförvaltarna ska ta största möjliga hänsyn till dessa riktlinjer i den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU. De ska i beskrivningen av järnvägsnätet förklara skälen till eventuella avvikelser från de gemensamma principer, förfaranden och metoder som fastställts i riktlinjerna. [Ändr. 75]

9a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa gemensamma principer, förfaranden och metoder för strategisk kapacitetsplanering och för att ändra punkt 9 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 76]

Artikel 13

Samråd med berörda parter om strategisk kapacitetsplanering

1. Infrastrukturförvaltare ska samråda med alla operativa berörda parter om strategisk kapacitetsplanering i enlighet med artikel 7e i direktiv 2012/34/EU.

2. Infrastrukturförvaltare ska samråda med alla operativa berörda parter som driver förbindelser för järnvägstrafik i flera nät om strategisk kapacitetsplanering under hela fasen för strategisk kapacitetsförvaltning, och åtminstone i enlighet med de delmål som anges i bilaga I i enlighet med artiklarna 53 och 54. [Ändr. 77]

2a. Infrastrukturförvaltarna ska ge sökande möjlighet att tillkännage sina kapacitetsbehov i ett strukturerat format under hela processen för kapacitetsförvaltning, för vilket ENIM ska ange lämpliga tidsramar. Infrastrukturförvaltarna ska göra sitt yttersta för att integrera de behov som tillkännagivits av de sökande i de dokument för strategisk kapacitetsplanering som avses i artikel 11.2. Om alternativ inte är tillgängliga för alla tillkännagivna kapacitetsbehov ska infrastrukturförvaltarna göra sitt yttersta för att lösa potentiella konflikter genom den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36. [Ändr. 78]

2b. Regleringsorganet ska övervaka infrastrukturförvaltarens verksamhet vid strategisk kapacitetsplanering i enlighet med artikel 63. [Ändr. 79]

Artikel 14

Samordning av strategisk kapacitetsplanering mellan infrastrukturförvaltare

1. Infrastrukturförvaltare ska samordna sin verksamhet gällande strategisk kapacitetsplanering i enlighet med artikel 53.

Samordningen ska i synnerhet säkerställa följande:

a)	Att den strategiska planeringen är konsekvent för alla de berörda järnvägsnäten, särskilt när det gäller kapacitetsstrategin, kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen, planeringen av infrastrukturarbeten och beredskapsplanering.

b)	Att kapacitetsbehoven för förbindelse för järnvägstrafik i flera nät övervägs på ett lämpligt sätt i kapacitetsstrategin, kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen.

c)	Att den strategiska kapacitetsplaneringen och dess resultat ses över i enlighet med kapitel IV.

d)	Att alla operativa berörda parter och ERP , regleringsorgan och det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet (ENRRB), de europeiska samordnarna och, vid behov, medlemsstaternas myndigheter och andra berörda parter deltar. [Ändr. 80]

2. ENIM ska beakta alla relevanta klagomål från sökande eller potentiella sökande om de planeringsdokument som avses i artikel 11.2 och begära ytterligare information från de enheter som deltar i samordningen i enlighet med artikel 53 och från de operativa berörda parter som rådfrågats i enlighet med artikel 54, innan ett yttrande eller en rekommendation antas, för att förbättra samstämmigheten i dessa planeringsdokument. ENIM ska delge ENRRB sitt yttrande om utkastet till planeringsdokument eller informera ENRRB om inget yttrande antagits. ENRRB ska agera i enlighet med artikel 65.3.

3. Infrastrukturförvaltare ska beakta alla rekommendationer som ENIM antar i enlighet med punkt 2. Om infrastrukturförvaltarna inte följer rekommendationen ska de förklara skälen till detta i planeringsdokumenten. ENRRB ska övervaka samordningsprocessen och dess genomförande. ENRRB ska informera kommissionen om sina synpunkter på behovet av att åtgärda eventuella brister i samordningsprocessen.

3a. Styrningen av godstransporter på järnväg ska lämna en rekommendation om samordnad kapacitetsstrategi till respektive infrastrukturförvaltare tre månader före den period som anges i artikel 10.4. [Ändr. 81]

Artikel 15

Analys av den förväntade utvecklingen på transportmarknaden

1. Infrastrukturförvaltare och ENIM ska i samråd med ENRRB och ERP regelbundet övervaka och analysera transportmarknaderna och relevanta multimodala aspekter för järnvägen för att få underlag till sin övergripande verksamhetsstrategi, kapacitetsförvaltning och beredskapshantering samt sina investeringsbeslut. Infrastrukturförvaltare ska meddela resultaten av denna analys till andra berörda parter för liknande ändamål, inbegripet till de europeiska samordnarna. [Ändr. 82]

2. Vid tillämpningen av denna förordning ska den transportmarknadsanalys som avses i punkt 1 särskilt bidra till den strategiska kapacitetsplanering som avses i artikel 11, till den uppdelning av infrastrukturkapacitet som avses i artikel 25 och till den tilldelning av kapacitet på grundval av den formella konfliktlösningsmekanismen som avses i artikel 37.

3. ENIM ska genomföra en undersökning av den europeiska transportmarknaden som omfattar passagerar- och godstransporter i ett multimodalt sammanhang senast till den [31 december 2028]. Undersökningen ska särskilt omfatta följande:

a)	Prognoser för efterfrågan på passagerar- och godstransporter för alla transportsätt i unionen.

b)	Uppskattningar av potentialen att öka volymen av järnvägstransporter, både person- och godstransporter, och de villkor som krävs för att uppnå en sådan tillväxt.

c)	Om möjligt, en geografisk uppdelning av de prognostiserade transportflödena som underlag för strategisk kapacitetsplanering.

ca)	Om möjligt, inverkan av prognostiserade klimatförändringseffekter på både infrastruktur och de tjänster som tillhandahålls. [Ändr. 83]

4. ENIM ska samråda med sökande , ERP , kunder till järnvägstransporttjänster och deras sammanslutningar samt nationella och europeiska offentliga myndigheter om undersökningens mandat, särskilt när det gäller undersökningens syfte och processen för de berörda parternas deltagande. [Ändr. 84]

5. ENIM ska se över och uppdatera undersökningen när så är lämpligt, och under alla omständigheter minst vart femte år.

5a. Alla data i studien och studien i sig ska offentliggöras och vara fritt tillgängliga. Dessa data ska vara maskinläsbara. [Ändr. 85]

Artikel 16

Kapacitetsstrategi

1. Infrastrukturförvaltaren ska anta en kapacitetsstrategi som fastställer dennes förväntningar på den framtida utvecklingen av efterfrågan på och tillgången till järnvägsinfrastrukturkapacitet och dennes vision om hur denna utveckling ska tillgodoses.

Kapacitetsstrategin ska fungera som ett verktyg för kommunikation, samråd och samordning mellan operativa berörda parter.

2. Kapacitetsstrategin ska innehålla information om den framtida utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen, en prognos för utvecklingen av efterfrågan på olika järnvägstransporttjänster och all annan relevant information om järnvägsinfrastrukturens tillgänglighet och användning.

3. Kapacitetsstrategin ska omfatta en strategisk färdplan som definierar följande:

a)	Det geografiskt tillämpningsområde för kapacitetsstrategin som avses i artikel 16, för kapacitetsmodellen som avses i artikel 17 och för kapacitetsförsörjningsplanen som avses i artikel 18.

b)	De alternativa linjer som övervägs i händelse av kapacitetsbegränsningar som avses i artikel 10 och i samband med den beredskapsplanering som avses i artikel 19.

Den strategiska färdplanen ska ingå i det register över infrastruktur som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797.

4. Infrastrukturförvaltaren ska utarbeta, offentliggöra och regelbundet vid behov uppdatera kapacitetsstrategin i enlighet med den tidsplan och det innehåll som anges i avsnitt 2 i bilaga I. [Ändr. 86]

5. Infrastrukturförvaltare ska samråda med sökande och berörda anläggningar för tjänster om kapacitetsstrategin i enlighet med artikel 13 och samordna kapacitetsstrategier med andra infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 14. [Ändr. 87]

5a. Infrastrukturförvaltaren ska lämna in kapacitetsstrategin till regleringsorganet. Inom tre månader efter offentliggörandet ska regleringsorganet efter analysen ha befogenhet att kräva att infrastrukturförvaltaren ändrar den. [Ändr. 88]

Artikel 17

Kapacitetsmodell

1. Infrastrukturförvaltaren ska fastställa en kapacitetsmodell för att förbättra kapacitetsstrategin på grundval av resultatet av den samråds- och samordningsverksamhet som avses i artiklarna 13 och 14.

Kapacitetsmodellen ska stödja en balanserad bedömning av kapacitetsbehoven för olika segment av järnvägstransporttjänster och infrastrukturförvaltarnas behov av att underhålla, modernisera och utveckla (ombyggnad av befintlig infrastruktur och uppbyggnad av ny) järnvägsinfrastruktur. Kapacitetsmodellen ska fungera som ett instrument för kommunikation, samråd och samordning av strategisk kapacitetsplanering mellan operativa berörda parter.

2. Kapacitetsmodellen ska åtminstone innehålla information om den totala kapacitetsvolym som är tillgänglig per banavsnitt, den kapacitetsandel som reserverats för olika segment av järnvägstransporttjänsterna och om kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten. Den ska också innehålla information om kapaciteten hos de respektive anläggningar för tjänster som avses i artikel 29.1. Infrastrukturförvaltarna ska utarbeta och offentliggöra kapacitetsmodellen för varje tågplaneperiod och regelbundet vid behov uppdatera kapacitetsmodellen i enlighet med det innehåll och den tidsplan som anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga I. [Ändr. 89]

3. Infrastrukturförvaltare ska dokumentera och, i förekommande fall, motivera eventuella avvikelser mellan kapacitetsmodellen och kapacitetsstrategin för samma tågplaneperiod. Vid behov ska Kapacitetsstrategin ses över mot bakgrund av utvecklingen sedan antagandet av eller den senaste uppdateringen av kapacitetsstrategin. behöver inte uppdateras om kapacitetsmodellen redan har offentliggjorts för samma period. [Ändr. 90]

4. Infrastrukturförvaltare ska samråda med sökande och regleringsorganet om kapacitetsmodellen i enlighet med artikel 13 och samordna kapacitetsstrategier med andra berörda infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 14. [Ändr. 91]

4a. Infrastrukturförvaltaren ska lämna in kapacitetsmodellen till regleringsorganet för kontroll två månader före offentliggörandet. Regleringsorganet får fatta ett beslut senast en månad före offentliggörandet om att infrastrukturförvaltaren ska ändra kapacitetsmodellen innan den offentliggörs. I syfte att säkerställa gränsöverskridande konsekvens i kapacitetsmodellerna ska regleringsorganets beslut i förekommande fall beakta yttranden eller rekommendationer från ENIM, ERA eller andra regleringsorgan. [Ändr. 92]

Artikel 18

Kapacitetsförsörjningsplan

1. Infrastrukturförvaltaren ska upprätta en kapacitetsförsörjningsplan i syfte att tillhandahålla omfattande information om

a)	infrastrukturkapacitet tillgänglig för tilldelning till sökande i tågplanen och som skyddas för senare ansökningar enligt artikel 33 , inbegripet anläggningar för tjänster, [Ändr. 93]

b)	infrastrukturkapacitet som inte är tillgänglig för tilldelning.

Kapacitetsförsörjningsplanen ska ligga till grund för kapacitetstilldelning.

2. Infrastrukturförvaltarna ska offentliggöra kapacitetsförsörjningsplanen för varje tågplaneperiod senast inom den tidsfrist som anges i avsnitt 2 i bilaga I och ska kontinuerligt uppdatera planen fram till slutet av den tågplaneperiod som planen hänvisar till. Kapacitetsförsörjningsplanen ska omfatta varje enskild dag i den berörda tågplaneperioden.

3. Infrastrukturförvaltarna ska utarbeta kapacitetsförsörjningsplanen på grundval av resultaten av den strategiska kapacitetsplaneringsprocess som avses i artiklarna 11–17 och i avsnitten 1 och 2 i bilaga I.

Infrastrukturförvaltare ska dokumentera och, i förekommande fall, motivera eventuella avvikelser mellan kapacitetsförsörjningsplanen och kapacitetsmodellen för samma tågplaneperiod.

4. I kapacitetsförsörjningsplanen får infrastrukturförvaltarna ange infrastrukturkapacitet och infrastrukturkapacitet i anläggningar för tjänster som det hänvisas till i artikel 29.1 som förplanerade som förplanerad. Förplanerad kapacitet innebär att infrastrukturförvaltaren definierar egenskaper och volymer för den kapacitet som sökanden kan begära, fastställer regler för tilldelning av sådan kapacitet och definierar förfarandet för hur sådan kapacitet kan begäras, i enlighet med artikel 20. De angivna egenskaperna, reglerna och tilldelningsprocesserna ska beaktas vid tilldelningen av förplanerad kapacitet. [Ändr. 94]

5. Förplanerad kapacitet ska presenteras i kapacitetsförsörjningsplanen i form av kapacitetsobjekt enligt artikel 20, som specificerar kapacitetens volym och egenskaper och som är kopplade till tilldelningsregler och tilldelningsprocesser genom vilka sådan kapacitet görs tillgänglig.

6. Om inte annat följer av punkt 7 ska kapacitetsförsörjningsplanen omfatta följande element:

Kapacitet tillgänglig för tilldelning till sökande för den tågplaneperiod som anges i kapacitetsförsörjningsplanen:

i)	Kapacitet som inte har förplanerats av infrastrukturförvaltare.

ii)	Kapacitet som har förplanerats av infrastrukturförvaltare.

Kapacitet som inte är tillgänglig för tilldelning till sökande:

i)	Kapacitet som reserverats för infrastrukturarbeten med betydande kommersiell och operativ inverkan på sökande och järnvägsföretag enligt avsnitt 3 i bilaga I.

ii)	Kapacitet reserverad för regelbundna tidsfönster som gör det möjligt att planera infrastrukturarbeten med begränsad påverkan i ett senare skede.

iii)	Kapacitet som redan tilldelats genom ramavtal i enlighet med artikel 31 eller genom den fleråriga löpande planeringsprocessen i enlighet med artikel 33.

iv)	Kapacitet som reserverats för andra ändamål än de som anges i leden i, ii och iii, vilka tydligt ska anges av infrastrukturförvaltaren.

I kapacitetsförsörjningsplanen ska de begränsningar för användning av specialiserad infrastruktur som avses i artikel 24 anges.

7. Infrastrukturförvaltarna ska i kapacitetsförsörjningsplanen inkludera de element som förtecknas i punkt 6 b för den järnvägsinfrastruktur som de förvaltar.

Infrastrukturförvaltarna ska i kapacitetsförsörjningsplanen inkludera alla element som förtecknas i punkt 6 för alla linjer och knutpunkter som ingår i TEN-T:s stomnät och utvidgade stomnät enligt definitionen i [den nya TEN-T-förordningen och säkerställa överensstämmelse med kapacitetsstrategin. [Ändr. 95].

Infrastrukturförvaltarna får i kapacitetsförsörjningsplanen inkludera de element som avses i punkt 6 för andra linjer och knutpunkter i järnvägsnätet som de förvaltar.

8. När infrastrukturförvaltarna förplanerar kapacitet i enlighet med punkt 6 a ii ska de följa de principer som anges i artikel 8.4.

Infrastrukturförvaltarna ska förplanera kapaciteten på grundval av medlemsstaternas strategiska vägledning i enlighet med artikel 11.3, resultaten av samrådet med sökande i enlighet med artikel 13 samt samordningen mellan infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 14.

9. Infrastrukturförvaltaren ska lämna in utkastet till kapacitetsförsörjningsplan till regleringsorganet för kontroll två månader före offentliggörandet. Regleringsorganet ska analysera kapacitetsförsörjningsplanen denna plan och får fatta ett beslut senast en månad före offentliggörandet om att infrastrukturförvaltaren ska ändra kapacitetsförsörjningsplanen. Regleringsorganets beslut ska beakta yttranden eller rekommendationer från ENIM, om sådana har lämnats. [Ändr. 96]

9a. I syfte att säkerställa gränsöverskridande konsekvens i kapacitetsförsörjningsplanerna ska regleringsorganets beslut i förekommande fall beakta yttranden eller rekommendationer från ENRRB, ERA eller andra regleringsorgan. [Ändr. 97]

10. ENIM ska senast den … [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] och i samråd med ERP anta riktlinjer, och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6, i vilka följande ska anges: [Ändr. 98]

a)	Metoderna för offentliggörande av kapacitetsförsörjningsplanen, inbegripet digitala tjänster, verktyg, funktioner och gränssnitt.

b)	Förfarandet för samråd med sökande om kapacitetsförsörjningsplanen.

10a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa gemensamma principer, förfaranden och metoder för de riktlinjer som avses i punkt 10 i den här artikeln och för att ändra punkt 10 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 99]

Artikel 19

Beredskapsplanering

1. Infrastrukturförvaltare ska inrätta och genomföra en kontinuerlig process för beredskapsplanering för att förbereda sig på störningar i nätdriften och på andra krissituationer som påverkar järnvägstrafiken.

Beredskapsplanering ska utgöra grunden för trafikförvaltning samt störnings- och krishantering i enlighet med artikel 42, i syfte att möjliggöra snabba insatser i sådana situationer och minimera deras inverkan på järnvägstrafiken.

Infrastrukturförvaltarna ska dokumentera resultaten av beredskapsplaneringen i en beredskapsplan.

2. Beredskapsplaneringen ska särskilt omfatta följande:

a)	Fastställande av alternativa linjer som gör det möjligt att leda om trafiken om de linjer som ingår i stomnätet och det utvidgade stomnätet för TEN-T i enlighet med artikel 6 i och bilaga I till [den nya TEN-T-förordningen] en linje inte är tillgängliga tillgänglig. [Ändr. 100]

En preliminär planering av den tillgängliga infrastrukturkapaciteten på de alternativa linjer som utsetts i enlighet med led a, som ger insyn i den infrastrukturkapacitet som finns tillgänglig på sådana linjer och som kan utnyttjas vid incidenter och, i synnerhet, vid störningar i järnvägsnätet i enlighet med artikel 46.

Fastställande av regler och förfaranden för trafik- och krishantering, inbegripet utbyte av information mellan infrastrukturförvaltare, andra operativa berörda parter och andra berörda parter, såsom myndigheter med ansvar för järnvägs- eller säkerhets- och katastrofinsatser, samt kriterier för aktivering av dessa förfaranden.

d)	Identifiering av och förteckning över organ som ska informeras i händelse av allvarliga incidenter eller allvarliga störningar i tågtrafiken.

e)	Alla andra förberedelser som är nödvändiga för störnings- och krishantering i enlighet med artikel 42 och med den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44.

3. Infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att beredskapsplaneringen är förenlig med strategisk kapacitetsplanering, i synnerhet kapacitetsstrategin, kapacitetsmodellen, kapacitetsförsörjningsplanen samt planeringen av infrastrukturarbeten som avses i artikel 10.

4. Resultaten av beredskapsplaneringen, särskilt fastställandet av alternativa linjer i enlighet med punkt 2 a och den vägledande kapacitetsplaneringen för alternativa linjer i enlighet med punkt 2 b, ska ingå i kapacitetsmodellen och i kapacitetsförsörjningsplanen.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 anta genomförandeakter med närmare uppgifter om det förfarande och de kriterier som ska följas vid tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln , särskilt i situationer som kan påverka gränsöverskridande trafik. Dessa genomförandeakter delegerade akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3 senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 101]

Artikel 20

Kriterier och förfaranden för tilldelning av förplanerad kapacitet och för fastställande av kapacitetsplaneringsobjekt

1. Infrastrukturförvaltare ska tilldela förplanerad kapacitet som ingår i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18 genom transparenta och icke-diskriminerande kriterier och förfaranden.

2. Kapacitetsplaneringsobjekt ska definiera kännetecken och egenskaper hos olika typer av förplanerad kapacitet, inbegripet kapacitet som sökande kan begära, kapacitet som reserverats för infrastrukturarbeten och redan tilldelad kapacitet. Dessa kännetecken och egenskaper ska omfatta alla aspekter som är relevanta för specifika typer av förplanerad kapacitet, såsom färdväg, tidsplanering, garanterad eller erforderlig minimihastighet, teknisk kompatibilitet mellan rullande materiel och infrastruktur, parametrar och antal tåglägen tåg som ingår. [Ändr. 102]

3. ENIM ska senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] och i samråd med ERP utarbeta en gemensam ram för de kriterier och förfaranden som avses i punkt 1 i denna artikel och ska inkludera den i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. I denna gemensamma ram ska fördelarna med att reservera kapacitet för särskilda typer av järnvägstjänster eller tilldelningsprocesser balanseras motbehovet av att säkerställa flexibilitet för att tillgodose marknadens behov vad gäller kapacitetstilldelning. Därför ska det i den gemensamma ramen ges tillhandahållas möjlighet att beakta begäranden om kapacitetsrätt som inte är förenliga med förplanerad kapacitet inom ramen för den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36. [Ändr. 103]

4. ENIM ska utarbeta och anta formella specifikationer för kapacitetsplaneringsobjekt i läsbart och maskinläsbart format. ENIM ska inkludera dessa specifikationer i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6 i denna förordning . ENIM ska på grundval av sina erfarenheter av tillämpningen av denna artikel och efter samråd med ERP informera kommissionen om möjliga ändringar av de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/797 och de genomförandeakter som antagits på grundval av det direktivet, i enlighet med artikel 62.3 i den här förordningen. [Ändr. 104]

4a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 med närmare uppgifter om det förfarande och de kriterier som ska följas vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel, särskilt i situationer som kan påverka gränsöverskridande trafik, och för att ändra punkt 1 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 105]

Artikel 21

Starkt trafikerad och överbelastad infrastruktur

1. Infrastrukturförvaltare ska utan dröjsmål förklara en del av infrastrukturen som antingen starkt trafikerad eller överbelastad om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

a)	Kapacitetsutnyttjandet har överskridit tröskelvärdena för starkt trafikerad infrastruktur eller överbelastad infrastruktur under de referensperioder som anges i punkt 1 i bilaga II under föregående eller innevarande tågplaneperiod.

b)	Resultaten av den strategiska kapacitetsplanering som genomförts i enlighet med detta avsnitt visar att de kapacitetsbehov som uttrycks under de strategiska kapacitetsplaneringsfaserna överstiger den kapacitet som är tillgänglig för tilldelning under en viss tågplaneperiod.

c)	Infrastrukturarbeten som leder till kapacitetsbegränsningar och som planeras i enlighet med artikel 10 leder till att kapaciteten blir otillräcklig.

2. I den förklaring som avses i punkt 1 ska tågplaneperioden, infrastrukturdelen och de specifika tidsperioder som det handlar om anges.

3. Enskilda begäranden om kapacitet som står i konflikt med varandra och som avser tilldelning under tågplaneperioden får inte utgöra skäl för att förklara en del av infrastrukturen som starkt trafikerad eller överbelastad, såvida inte villkoren i punkt 1 är uppfyllda. [Ändr. 106 - berör inte den svenska versionen]

4. Om infrastruktur har förklarats som starkt trafikerad eller överbelastad ska infrastrukturförvaltaren göra en kapacitetsanalys i enlighet med artikel 22, såvida inte en kapacitetsförstärkningsplan i enlighet med artikel 23 redan håller på att genomföras.

5. För infrastrukturdelar som förklarats som starkt trafikerade eller överbelastade ska infrastrukturförvaltarna reservera kapacitet i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18, med beaktande av resultatet av den kapacitetsanalys som avses i artikel 22.

6. Om avgifter i enlighet med artikel 31.4 i direktiv 2012/34/EU inte har tagits ut eller om de inte har gett ett tillfredsställande resultat, och infrastrukturen har förklarats vara överbelastad, ska infrastrukturförvaltaren tillämpa ett förfarande för att dela upp eller tilldela otillräcklig infrastrukturkapacitet på grundval av transparenta och objektiva kriterier. Detta förfarande ska genomföras i enlighet med artikel 8 i denna förordning och ska tillsammans med tillämpliga kriterier anges i beskrivningen av järnvägsnätet.

7. Infrastrukturförvaltare ska ange infrastruktur som förklarats som starkt trafikerad eller överbelastad i det register över infrastruktur som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797.

8. De förfaranden och kriterier som ska tillämpas när infrastrukturen är överbelastad ska fastställas i beskrivningen av järnvägsnätet och ska ta hänsyn till alla åtgärder och kriterier som antagits i enlighet med punkt 7 6 . [Ändr. 107]

9. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 i syfte av att ändra bilaga II för att säkerställa en effektiv kapacitetsförvaltning på starkt trafikerad och överbelastad infrastruktur och för att återspegla infrastrukturförvaltares och sökandes operativa intressen, med beaktande av erfarenheter från ENIM, infrastrukturförvaltare, sökande och andra operativa berörda parter, regleringsorgan och det europeiska nätverket av regleringsorgan på järnvägsområdet vid genomförandet av denna artikel. [Ändr. 108]

Artikel 22

Kapacitetsanalys för starkt trafikerad eller överbelastad infrastruktur

1. Infrastrukturförvaltaren ska utföra en kapacitetsanalys inom sex månader efter det att infrastruktur förklarats vara starkt trafikerad eller överbelastad.

I kapacitetsanalysen ska man fastställa de begränsningar av infrastrukturkapacitet som förhindrar att de kapacitetsbehov som uttrycks av de sökande tas med i kapacitetsmodellen, eller i kapacitetsförsörjningsplanen, eller som förhindrar att begäranden om infrastrukturkapacitet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Kapacitetsanalysen ska också innehålla en första vägledande uppsättning möjliga åtgärder som ska vidtas på kort, medellång och lång sikt för att minska överbelastningen och öka tillgången till kapacitet. Kapacitetsanalysen ska skilja mellan åtgärder för starkt trafikerad infrastruktur och för överbelastad infrastruktur. [Ändr. 109]

2. Kapacitetsanalysen ska omfatta infrastrukturens egenskaper när det gäller kapacitet, förmåga och driftskompabilitet, driftsförfaranden, arten av använda tjänster och effekten av alla dessa faktorer på infrastrukturkapaciteten. De åtgärder som ska beaktas ska särskilt avse omledning av trafik, även via olika nät om tillämpligt, ändring av tidtabell, ändrade hastigheter, harmonisering av driftsförfaranden och förbättringar av infrastrukturen. [Ändr. 110]

3. Infrastrukturförvaltare ska samråda med sökande om utkastet till kapacitetsanalys i enlighet med artikel 7e i direktiv 2012/34/EU och, om den berörda delen av infrastrukturen ingår i en europeisk transportkorridor, i enlighet med artikel 54.

Infrastrukturförvaltaren ska offentliggöra resultatet av kapacitetsanalysen. ENIM ska se till att dessa publikationer är lättillgängliga.

4. Infrastrukturförvaltarna ska ta hänsyn till resultaten av alla kapacitetsanalyser som utförts , inbegripet i andra berörda nät i enlighet med denna artikel vid strategisk kapacitetsplanering, särskilt i kapacitetsstrategin, kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen. [Ändr. 111]

Resultaten av kapacitetsanalysen ska överlämnas till de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för utarbetandet av den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1 i direktiv 2012/34/EU och till den europeiska samordnare som ansvarar för den berörda europeiska transportkorridoren.

Artikel 23

Kapacitetsförstärkningsplan

1. För infrastruktur som förklarats vara överbelastad i enlighet med artikel 21 och senast sex månader efter det att den kapacitetsanalys som avses i artikel 22 har avslutats ska infrastrukturförvaltaren utarbeta en kapacitetsförstärkningsplan. [Ändr. 112]

I kapacitetsförstärkningsplanen ska man identifiera

a)	orsakerna till överbelastningen,

b)	den sannolika framtida trafikutvecklingen,

c)	hinder för infrastrukturutveckling,

d)	alternativ och kostnader för kapacitetsförstärkning, inklusive åtgärder som beskrivs i artikel 22.2 och sannolika ändringar av tillträdesavgifter. [Ändr. 113]

På grundval av en kostnads-/nyttoanalys för de möjliga åtgärder som angetts ska kapacitetsförstärkningsplanen också fastställa åtgärder som ska vidtas för att förstärka infrastrukturkapaciteten, inbegripet en tidsplan för genomförande av åtgärderna.

2. Kapacitetsförstärkningsplanen ska upprättas efter samråd med användare av den relevanta överbelastade infrastrukturen i enlighet med artikel 13.

Planen får underkastas medlemsstatens förhandsgodkännande.

3. Den berörda medlemsstaten ska ta hänsyn till kapacitetsförstärkningsplaner vid förnyelsen av den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1 i direktiv 2012/34/EU.

Den europeiska samordnaren för den berörda europeiska transportkorridoren ska beakta kapacitetsförstärkningsplanen i den arbetsplan som avses i artikel 53 i [den nya TEN-T-förordningen].

På grundval av en kapacitetsanalys ska medlemsstaten bygga eller uppgradera den infrastruktur som behövs. [Ändr. 114]

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40 i denna förordning ska infrastrukturförvaltaren upphöra att ta ut avgifter för den relevanta infrastrukturen enligt artikel 31.4 i direktiv 2012/34/EU i något av följande fall:

a)	Om infrastrukturförvaltaren inte lägger fram en kapacitetsförstärkningsplan.

b)	Om infrastrukturförvaltaren inte lyckas genomföra de åtgärder som anges i kapacitetsförstärkningsplanen.

5. Trots vad som sägs i punkt 4 får infrastrukturförvaltaren, med förbehåll för godkännande från regleringsorganet, fortsätta att ta ut dessa avgifter i något av följande fall:

a)	Om kapacitetsförstärkningsplanen inte kan genomföras på grund av faktorer utanför infrastrukturförvaltarens kontroll.

b)	Om de alternativ som står till buds är inte ekonomiskt eller finansiellt hållbara.

Artikel 24

Särskild infrastruktur

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska infrastrukturkapacitet anses vara tillgänglig för användning av alla typer av trafik som är förenlig med den färdväg som är avsedd för trafik i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och de specifikationer som fastställs i genomförandeakter som antagits i enlighet med det direktivet.

2. Om det finns lämpliga alternativa linjer och det i enlighet med förfarandet i artikel 25 kan visas att detta är motiverat ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, får infrastrukturförvaltaren, efter samråd med berörda parter, ange att viss infrastruktur är avsedd för användning av specificerade typer av trafik. I sådana fall ska infrastrukturförvaltaren ange detta i de planeringsdokument som avses i artikel 11.2 och reservera kapacitet för de angivna typerna av trafik i kapacitetsförsörjningsplanen.

Att infrastrukturen reserverats för ett visst ändamål ska inte hindra andra typer av trafik från att använda sådan infrastruktur om kapacitet finns tillgänglig.

3. Infrastruktur som fastställts i enlighet med punkt 2 ska anges i beskrivningen av järnvägsnätet, i det infrastrukturregister som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797, i kapacitetsstrategin, i kapacitetsmodellen och i kapacitetsförsörjningsplanen.

Artikel 25

Uppdelningen av infrastrukturkapacitetbaserad på socioekonomiska kriterier och miljökriterier

1. Om en del av infrastrukturen har förklarats som starkt trafikerad eller överbelastad under en framtida tågplaneperiod, ska infrastrukturförvaltaren dela upp kapaciteten på denna del av infrastrukturen i den kapacitetsmodell som avses i artikel 17 och i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18 och som avser den berörda tågplaneperioden.

2. Vid uppdelningen av infrastrukturkapacitet som förklarats vara överbelastad i enlighet med punkt 1 ska infrastrukturförvaltaren agera i enlighet med artikel 8. [Ändr. 115]

Senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska infrastrukturförvaltaren agera i enlighet med artikel 8 om uppdelningen av infrastrukturkapacitet förklarats vara starkt trafikerad i enlighet med punkt 1 i den här artikeln. [Ändr. 116]

Infrastrukturförvaltaren ska ta hänsyn till behovet av kapacitet för förbindelse för järnvägstrafik i flera nät , särskilt internationella godstransporter på järnväg . [Ändr. 117]

AVSNITT 3

Planering och tilldelning av kapacitet

Artikel 26

Kapacitetsrätter

1. Sökande får, i enlighet med offentligrättsliga eller civilrättsliga bestämmelser, hos infrastrukturförvaltaren begära ett avtal som ger rätt att använda järnvägsinfrastruktur mot den avgift som avses i kapitel IV avsnitt 2 i direktiv 2012/34/EU.

Infrastrukturförvaltare ska tilldela sökande rätten att använda infrastrukturkapacitet i form av något av följande:

a)	Kapacitetsspecifikationer.

Tåglägen.

ENIM ska fastställa kapacitetsspecifikationernas innehåll och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

2. Infrastrukturförvaltare ska omvandla de kapacitetsrätter som tilldelas i form av en kapacitetsspecifikation till kapacitetsrätter i form av ett tågläge före tågets faktiska avgång, i enlighet med de tidsfrister som fastställs i avsnitten 4, 5 och 6 i bilaga I.

3. Kapacitetsrätter i form av ett tågläge får tilldelas sökande för högst en tågplaneperiod. Kapacitetsrätter i form av en kapacitetsspecifikation får tilldelas för mer än en tågplaneperiod i enlighet med artiklarna 31 och 33.

4. Såvida inget annat anges i denna förordning ska infrastrukturförvaltares och sökandes respektive rättigheter och skyldigheter i samband med tilldelning av kapacitet fastställas i avtal eller i medlemsstaters lagstiftning.

5. När en sökande avser att begära infrastrukturkapacitet för att bedriva persontrafik i en medlemsstat där rätten till tillträde till järnvägsinfrastruktur är begränsad i enlighet med artikel 11 i direktiv 2012/34/EU, ska sökanden informera de berörda infrastrukturförvaltarna och regleringsorganen minst 18 månader innan den tågplan som begäran om kapacitet avser träder i kraft. För att de berörda regleringsorganen ska kunna bedöma den potentiella ekonomiska inverkan på befintliga avtal om allmän trafik, ska regleringsorganen säkerställa att varje behörig myndighet som har beviljat persontrafik på järnväg på den berörda sträckan i enlighet med ett avtal om allmän trafik, varje annan berörd behörig myndighet med rätt att begränsa tillträdet enligt artikel 11 i direktiv 2012/34/EU och varje järnvägsföretag som fullgör avtalet om allmän trafik på denna persontrafiksträcka informeras utan dröjsmål och senast inom tio dagar.

6. En kapacitetsrätt som tilldelats en sökande får av mottagaren inte överlåtas till ett annat företag eller för en annan verksamhet.

Varje form av överlåtelse ska medföra uteslutning från ytterligare tilldelning av kapacitet.

När ett järnvägsföretag utnyttjar kapacitet för att utföra tjänster för en sökande som inte är ett järnvägsföretag ska detta inte anses som en överlåtelse.

Artikel 27

Metoder för tilldelning av kapacitet

1. Infrastrukturförvaltare ska bevilja sökande kapacitetsrätter genom de tilldelningsförfaranden som avses i artiklarna 31–34.

Ändring av tilldelad kapacitet ska också anses som tilldelning av kapacitet.

2. Sökande ska ha rätt att begära kapacitetsrätter för flera nät, och ska ta emot svar på sådana begäranden, på en enda plats och genom ett enda förfarande i enlighet med punkt 4 i denna artikel . Infrastrukturförvaltare ska samarbeta vid tilldelningen av kapacitet för förbindelser för järnvägstrafik i flera nät, inbegripet i synnerhet internationella godstransporttjänster och internationella persontrafiktjänster. [Ändr. 118]

Infrastrukturförvaltare ska tilldela och förvalta kapacitetsrätter för flera nät och förvalta kapacitetsrätt för flera nät i enlighet med artikel 28.

3. Infrastrukturförvaltarna ska respektera den konfidentiella naturen hos den företagsinformation som de erhåller , särskilt när det gäller vertikalt integrerade järnvägsföretag . Information som den specifika linje som begäran avser, dess nummer eller frekvens ska anses vara konfidentiell. [Ändr. 119]

4. Infrastrukturförvaltare ska tilldela infrastrukturkapacitet via digitala verktyg och digitala tjänster i enlighet med artikel 62.

För kapacitetsrätter för flera nät ska ENIM , efter ERA:s godkännande av överensstämmelse med TSD:er och senast den... [12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] inrätta en gemensam kontaktpunkt i ett enda gränssnitt eller ett gemensamt system som utvecklats i enlighet med artikel 62 . Infrastrukturförvaltarna ska använda detta enda gränssnitt för att förvalta tilldelningen av kapacitet på en enda plats och genom ett enda förfarande. Ansluten eller grupperad järnvägstrafik ska ha en infrastrukturförvaltare som gemensam kontaktpunkt. Sådan ansluten eller grupperad järnvägstrafik ska redovisas i kapacitetsansökan. [Ändr. 120]

5. I samband med begäran om eller ändringar av tilldelad kapacitet ska sökande och infrastrukturförvaltare uppfylla kraven i artikel 39.

6. Infrastrukturförvaltaren ska återkalla en kapacitetsrätt som under minst en månad har utnyttjats under en tröskelkvot, som ska fastställas i beskrivningen av järnvägsnätet, om inte det berodde på andra orsaker än ekonomiska som sökanden inte kunnat råda över. ENIM ska samråda med ERP för att fastställa intervallerna för tröskelkvoterna och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 121]

Regleringsorganet ska övervaka att denna punkt tillämpas på ett transparent och icke-diskriminerande sätt och utreda eventuella klagomål som inkommer.

7. Om infrastrukturförvaltare i enlighet med punkt 6 återkallar kapacitetsrätter för flera nät ska denne underrätta det regleringsorgan som ansvarar för den berörda infrastrukturförvaltaren . Regleringsorganet ska underrätta berörda regleringsorgan och ENRRB. [Ändr. 122]

7a. Infrastrukturförvaltaren ska i tillämpliga fall ha rätt att använda särskilda metoder för tidtabelläggning. Om infrastrukturförvaltaren beslutar att förplanera kapacitet genom att använda systematiska tåglägen med gränsöverskridande relevans ska infrastrukturförvaltaren samordna med angränsande infrastrukturförvaltare och andra berörda infrastrukturförvaltare för att finna ömsesidigt överenskomna lösningar för gränsöverskridande trafik. Oavsett vilket nationellt val medlemsstaterna väljer ska infrastrukturförvaltarna säkerställa en balanserad, rättvis och icke-diskriminerande tilldelning av tåglägen. När det gäller ersättning för ändringar av kapacitetsrättigheter enligt artikel 40 som även inbegriper systematiska tåglägen ska dess värde fastställas minst 1,25 gånger det värde som definieras för icke-systematiska tåglägen i enlighet med förfarandet i artikel 40. [Ändr. 123]

7b. Infrastrukturförvaltare ska informera regleringsorganet om alla inkomna begäranden om kapacitet som inte motsvarar parametrarna för den tillgängliga kapaciteten enligt kapacitetsförsörjningsplanen, oavsett om de har godkänts eller avslagits. På grundval av denna information ska regleringsorganet utfärda ett yttrande minst vartannat år, där det kan rekommendera att infrastrukturförvaltaren ändrar kapacitetsmodellen. [Ändr. 124]

Artikel 28

Samordning av tilldelningen av kapacitetsrätter för flera nät

1. Om infrastrukturförvaltaren tar emot en begäran om kapacitetsrätter för flera nät i enlighet med artikel 27.2 ska denne säkerställa samordning med övriga berörda infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 53.

2. Samordningen ska i synnerhet säkerställa följande:

Att det utses en gemensam kontaktpunkt , som avses i artikel 27.4, som ansvarar för kommunikationen med sökanden när det gäller varje begäran om kapacitetsrätter för flera nät, som ska meddelas sökanden utan dröjsmål efter mottagandet av begäran. Detta ska också gälla för gränsöverskridande tågförbindelser som utgör internationell tågtrafik till och från en destination i en annan medlemsstat. [Ändr. 125]

b)	Att kapacitetsrätten för flera nät uppfyller minimikvalitetskriterier vad gäller enhetlighet mellan nät och sådana aspekter som rutter, tidpunkter, tillgång på olika trafikdagar och tilldelningens status.

c)	Att förfarandet för tilldelning av kapacitetsrätter för flera nät genomförs på ett konsekvent sätt, inbegripet i synnerhet den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36 och den formella mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 37.

d)	Att samordning sker av alla förändringar av tilldelade kapacitetsrätter för flera nät i enlighet med avsnitt 4 i syfte att vid alla tidpunkter säkerställa integriteten hos kapacitetsrätter för flera nät.

Om infrastrukturförvaltare inte utser en gemensam kontaktpunkt ska den infrastrukturförvaltare på vars nät den första avgångsorten är belägenfungera som gemensam kontaktpunkt för förfrågningar om den specifika begäran om kapacitet.

3. Infrastrukturförvaltare ska inte tillhandahålla kapacitetsrätter som är av sämre kvalitet vid begäranden om kapacitetsrätter för flera nät än vid begäranden om kapacitet som avser ett enda nät.

4. När det gäller ersättning för ändringar av kapacitetsrätter enligt artikel 40 ska en kapacitetsrätt för flera nät anses som en enda kapacitetsrätt. I synnerhet ska ett återkallande på grund av force majeure på ett nät anses som ett återkallande på grund av force majeure för kapacitetsrätten längs hela den rutt som den täcker.

5. ENIM ska senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] och i samråd med ERP fastställa de detaljerade förfarandena och metoderna för genomförandet av denna artikel samt de minimikvalitetskrav som avses i punkt 2 b och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 126]

5a. Kommissionen ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter med detaljerade förfaranden och metoder för att genomföra denna artikel och de minimikvalitetskrav som avses i punkt 2 b och för att ändra punkt 5 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3 De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 127]

Artikel 29

Samarbete vid tilldelning av kapacitet i järnvägsinfrastruktur och anläggningar för tjänster

1. Operatör av anläggning som tillhandahåller vägledande information om tillgänglig kapacitet i anläggningar för tjänster i enlighet med artikel 6.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2177 (16) ska samarbeta med infrastrukturförvaltare i syfte att dessa ska erbjuda tåglägen som inbegriper kapacitet i anläggningar för järnvägstjänster tjänster . Andra operatörer av anläggningar för tjänster får ingå avtal med infrastrukturförvaltare om gemensamt tillhandahållande av kapacitet. [Ändr. 128]

2. Infrastrukturförvaltare ska i beskrivningen av järnvägsnätet tillhandahålla en förteckning över de anläggningar för tjänster som avses i punkt 1.

3. Infrastrukturförvaltare ska säkerställa att sökande på en plats som fastställs i enlighet med artikel 27.4 och hos en verksamhet kan begära kapacitetsrätter avseende järnvägsinfrastruktur och de anläggningar för tjänster som avses i punkt 1. [Ändr. 129]

4. Vid tillämpning av punkt 3 ska infrastrukturförvaltare och operatörer av anläggningar samordna kapaciteten och tillhandahålla kapacitetsrätter som inkluderar kapacitet i den anläggning för tjänster som uppfyller den sökandes krav eller ska anstränga sig för att hitta ett fungerande alternativ. [Ändr. 130]

5. Operatörer av berörda anläggningar som avses i punkt 1 ska, på begäran eller i realtid vid behov, förse infrastrukturförvaltaren med information om den tillgängliga kapaciteten i ett digitalt format i enlighet med artikel 62. [Ändr. 131]

5a. Vid begäran om kapacitetsrättigheter för tillträde till en anläggning för tjänster ska de sökande dokumentera tjänsteanläggningens ägares samtycke till att ta emot deras fordon. [Ändr. 132]

6. Vid tillämpning av denna artikel och i enlighet med artikel 62 ska ENIM , efter godkännande av ERA och senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande], tillhandahålla vägledning om de funktionsmässiga och tekniska kraven för utbyte av information mellan operatörer av anläggningar för järnvägstjänster tjänster och infrastrukturförvaltare för denna artikels syften. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2017/2177 kan operatörer av anläggningar för tjänster begära att undantas från tillämpningen av denna artikel. Sådana begäranden ska lämnas till regleringsorganet och ska vara vederbörligen underbyggda. Regleringsorganen får besluta att förlänga ett undantag i vederbörligen motiverade fall. [Ändr. 133]

7. Det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet ska övervaka tillämpningen av punkt 7 6 och lämna rekommendationer om de kriterier som ska användas vid bedömningen av begäranden om undantag. [Ändr. 134]

7a. Infrastrukturförvaltare ska informera regleringsorganet om alla inkomna begäranden om kapacitet som inte motsvarar parametrarna för den tillgängliga kapaciteten enligt kapacitetsförsörjningsplanen och som därför avslogs. På grundval av denna information ska regleringsorganet utfärda ett yttrande minst vartannat år, där det kan rekommendera att infrastrukturförvaltaren ändrar kapacitetsmodellen. [Ändr. 135]

7b. Kommissionen ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter med närmare uppgifter om de funktionella och tekniska kraven för utbyte av information mellan operatörer av anläggningar för järnvägstjänster och infrastrukturförvaltare vid tillämpningen av denna artikel och för att ändra punkt 6 i den. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. [Ändr. 136]

Artikel 30

Tågplan

1. Infrastrukturförvaltare ska fastställa en ny tågplan innan varje ny tågplaneperiod inleds. Tågplaneperioden ska vara ett år.

Infrastrukturförvaltarna ska inleda arbetet med att förbereda tågplanen när de tilldelar kapacitet genom det årliga tilldelningsförfarande som avses i artikel 32, med beaktande av kapacitetsrätter som tilldelats genom ramavtal i enlighet med artikel 31 och genom det rullande planeringsförfarande som avses i artikel 33.

2. Infrastrukturförvaltarna ska fortlöpande regelbundet uppdatera tågplanen fram till tågplaneperiodens utgång, med beaktande av kapacitetsrätter som tilldelats genom det rullande planeringsförfarande som avses i artikel 33, kapacitet som tilldelats genom det ad hoc-förfarande som avses i artikel 34, ändringar av kapacitetsrätter i enlighet med artikel 39 och omläggning i samband med hantering av trafikstörning och krishantering i enlighet med artikel 41. [Ändr. 137]

Artikel 31

Tilldelning av kapacitet genom ramavtal

1. En sökande ska ha rätt att begära infrastrukturkapacitet under en tidsperiod som överstiger en tågplaneperiod. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 101, 102 och 106 i EUF-fördraget ska infrastrukturförvaltaren tilldela sådan kapacitet genom ramavtal som ingås med sökanden, om inte annat följer av punkterna 3 och 4.

Ramavtalen ska specificera de kapacitetsrätter som beviljas i form av en kapacitetsspecifikation enligt artikel 26.1 a. De får inte innefatta kapacitetsrätter i form av ett tågläge.

Medlemsstaterna får kräva att ramavtal förhandsgodkänns av regleringsorganet.

Ramavtal ska anmälas till regleringsorganet och godkännas av det. Vid ramavtal om flera nät ska godkännandet beakta ENRRB:s yttrande. [Ändr. 138]

2. En sökande som är part i ett ramavtal ska begära att de kapacitetsspecifikationer som ingår i ramavtalet omvandlas till ett motsvarande tågläge i enlighet med ramavtalet,

3. Infrastrukturförvaltare ska ingå ramavtal endast om den kapacitetsrätt som begärs överensstämmer med planeringsdokumenten för den strategiska kapacitetsplanering som avses i artikel 11.2. Infrastrukturförvaltarna ska efter samråd med grannäten ska i dessa planeringsdokument ange den kapacitet som de planerar att reservera för tilldelning genom ramavtal. [Ändr. 139]

4. Ramavtal får inte utformas på ett sätt som hindrar andra sökande eller trafiktjänster från att använda den berörda infrastrukturen. Därför ska infrastrukturförvaltarna , efter samråd med regleringsorganet, fastställa de maximala andelar av den totala kapaciteten som kan tilldelas genom ramavtal och inkludera dessa i beskrivningen av järnvägsnätet. Infrastrukturförvaltare i grannländer som har ingått gränsöverskridande ramavtal ska anpassa dessa maximala andelar av den totala kapaciteten och göra dem så enhetliga som möjligt. [Ändr. 140]

5. Villkoren i ramavtal ska kunna ändras för att göra det möjligt att bättre utnyttja järnvägsinfrastrukturen, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 39 och 40.

6. Ändringar av kapacitetsrätter som tilldelats genom ramavtal ska omfattas av ersättning i enlighet med artikel 40, utom i den situation som avses i punkt 5.

7. Ramavtalen ska i princip omfatta den period som anges i avsnitt 5 i bilaga I. Infrastrukturförvaltaren får samtycka till en kortare eller längre period i särskilda fall. Varje period som är längre än den period som anges i punkt avsnitt 5 i bilaga I ska motiveras av kravet på särskilda investeringar av nya aktörer eller av att tjänsten till stora delar är ny. [Ändr. 141]

8. För trafik som utnyttjar sådan särskild infrastruktur som avses i artikel 24 och som kräver omfattande och långsiktiga investeringar, som sökanden motiverat, får ramavtal ingås för en period på 15 år. En längre period än 15 år får endast tillåtas i undantagsfall, när det krävs omfattande och långsiktiga investeringar och när sådana investeringar omfattas av åtaganden i avtal, inbegripet en flerårig amorteringsplan.

9. Infrastrukturförvaltare ska inkludera kapacitet som tilldelats genom ramavtal i den kapacitetsmodell som avses i artikel 17 och den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18.

10. Samtidigt som den konfidentiella naturen hos företagsinformationen respekteras ska alla berörda parter få tillgång till det allmänna innehållet i varje ramavtal.

11. På grundval av erfarenheter hos regleringsorgan, behöriga myndigheter och järnvägsföretag och på grundval av erfarenheterna från verksamheten inom det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet kan ska kommissionen senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta en genomförandeakt för att närmare specificera förfarandet och kriterierna för en enhetlig tillämpning av denna artikel och artikel 33. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. [Ändr. 142]

Artikel 32

Tilldelning av kapacitet genom det årliga tilldelningsförfarandet

1. Infrastrukturförvaltaren ska fastställa den första operativa versionen av tågplanen för en viss tågplaneperiod på grundval av följande:

a)	begäran om kapacitetsrätter som inkommer inom ramen för det årliga tilldelningsförfarandet.

b)	Kapacitetsrätter som rör den berörda tågplaneperioden och som beviljats genom ramavtal i enlighet med artikel 31.

c)	Kapacitetsrätter som rör den berörda tågplaneperioden och som beviljats genom det rullande planeringsförfarandet i enlighet med artikel 33.

2. Infrastrukturförvaltaren ska tilldela kapacitet genom samtidig kapacitetstilldelning, med sikte på att i möjligaste mån tillgodose alla begäranden om infrastrukturkapacitet enligt punkt 1, om inte annat följer av punkterna 5 och 6. Infrastrukturförvaltaren ska i möjligaste mån ta hänsyn till alla förhållanden av betydelse för sökande, inklusive den ekonomiska effekten på deras verksamhet.

3. I händelse av en konflikt mellan två eller flera begäranden om kapacitet , eller om begärandena inte överensstämmer med kapacitetsförsörjningsplanen, ska infrastrukturförvaltarna först försöka lösa konflikten genom den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36. [Ändr. 143]

4. Om kapacitetskonflikten inte har lösts genom den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i punkt 3 ska infrastrukturförvaltarna tillämpa den formella mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 37.

5. I enlighet med artiklarna 18 och 20 ska infrastrukturförvaltaren prioritera begäranden som överensstämmer med den förplanerade kapacitet som anges i kapacitetsförsörjningsplanen , under förutsättning att operativa berörda parter vederbörligen har rådfrågats och att deras kapacitetsmeddelanden har beaktats i största möjliga utsträckning . Följaktligen får infrastrukturförvaltare antingen godta eller avslå begäranden som inte överensstämmer med kapacitetsförsörjningsplanen. . [Ändr. 144]

När begäranden som inte överensstämmer med kapacitetsförsörjningsplanen godtas ska infrastrukturförvaltaren sträva efter att upprätthålla den övergripande balansen mellan de aspekter av kapacitetsförsörjningsplanen som förtecknas i artikel 18.6 och själva begäran . Dessa ansökningar ska beaktas om det finns tillräckligt med ledig kapacitet tillgänglig utan att behoven av efterföljande begäranden begränsas. [Ändr. 145]

När begäranden som inte överensstämmer med kapacitetsförsörjningsplanen behandlas bör infrastrukturförvaltaren erbjuda ett alternativ och om det är möjligt i tid före samråd med berörda sökande. Om inget annat erbjudande är möjligt när en begäran avslås ska infrastrukturförvaltaren utan dröjsmål informera den berörda sökande om sin avsikt att avslå en begäran. Sökanden ska ha rätt att lämna in ett klagomål till regleringsorganet. [Ändr. 146]

6. Kapacitetsrätter som beviljas genom det årliga tilldelningsförfarandet får omfatta följande:

Tåglägen.

b)	Kapacitetsspecifikationer.

Infrastrukturförvaltare ska omvandla kapacitetsrätter som beviljats i form av kapacitetsspecifikationer till tåglägen i enlighet med avsnitt 4 i bilaga I.

7. Infrastrukturförvaltaren ska iaktta den tidsplan för tilldelning av kapacitet som anges i avsnitt 4 i bilaga I.

8. Infrastrukturförvaltaren ska beakta begäranden som inkommer efter utgången av den initiala tidsfristen, men före den slutliga tidsfrist som anges i punkt avsnitt 4 i bilaga I. I sådana fall ska infrastrukturförvaltarna tilldela kapacitetsrätter i enlighet med avsnitt 4 punkt 2 i bilaga I. [Ändr. 147]

9. När det gäller begäranden avseende tågplanen som inkommer efter den initiala tidsfristen, vilka inte kan tillgodoses vare sig med restkapacitet som reserverats för tågplanen eller med tillgänglig oplanerad kapacitet, ska infrastrukturförvaltaren försöka erbjuda alternativ via en annan färdväg.

10. Infrastrukturförvaltaren ska samråda med berörda parter om utkastet till tågplan. Berörda parter ska inkludera alla som har begärt infrastrukturkapacitet och andra parter som vill ha möjlighet att lämna synpunkter på hur tågplanen kan komma att påverka deras möjlighet att upphandla järnvägstjänster under tågplaneperioden.

11. Infrastrukturförvaltaren ska vidta lämpliga åtgärder för att lösa de problem som tas upp.

Artikel 33

Tilldelning av kapacitet genom det rullande planeringsförfarandet

1. Infrastrukturförvaltare ska tilldela kapacitet genom det rullande planeringsförfarandet i enlighet med de tidsfrister som anges i punkt avsnitt 6 i bilaga I. Infrastrukturförvaltare ska reservera kapacitet för detta ändamål i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18. [Ändr. 148]

2. Kapacitetsrätter som beviljas genom det rullande planeringsförfarandet får omfatta följande:

a)	Tåglägen eller kapacitetsspecifikationer för alla trafikdagar under den tågplaneperiod som omfattar den första trafikdag som ingår i begäran.

b)	Kapacitetsspecifikationer för alla trafikdagar som går utöver den tågplaneperiod som omfattar den första dag som ingår i begäran, för en maximal period som anges i punkt avsnitt 6 i bilaga I. [Ändr. 149]

Infrastrukturförvaltare ska omvandla kapacitetsrätter som beviljats i form av kapacitetsspecifikationer till tåglägen i enlighet med avsnitt 6 i bilaga I.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 ska infrastrukturförvaltare tilldela kapacitet som är reserverad för det rullande planeringsförfarandet i enlighet med den tilldelningsprincip som anges i avsnitt 5 6 punkt 2 i bilaga I. [Ändr. 150]

4. I enlighet med de regler och förfaranden som anges i artikel 20 får ska infrastrukturförvaltare avslå göra sitt yttersta för att erbjuda alternativa begäranden om tilldelning av kapacitet inom det rullande planeringsförfarandet om begärandena inte överensstämmer med den kapacitetsförsörjningsplan som antagits i enlighet med artikel 18. Detta avslag ska meddelas sökanden utan dröjsmål Om det inte är möjligt att erbjuda ett alternativ får infrastrukturförvaltaren vägra att tilldela kapacitet till en sådan inkonsekvent begäran . Sökanden ska ha rätt att lämna in ett klagomål till regleringsorganet. [Ändr. 151]

5. Infrastrukturförvaltare ska informera regleringsorganet om alla inkomna begäranden om kapacitet som inte motsvarar parametrarna för den tillgängliga kapaciteten enligt kapacitetsförsörjningsplanen, oavsett om de har godkänts eller avslagits. På grundval av denna information ska regleringsorganet utfärda ett yttrande minst vartannat år, där det kan rekommendera att infrastrukturförvaltaren ändrar kapacitetsmodellen, [Ändr. 152]

6. Infrastrukturförvaltaren ska, efter en anmälan till regleringsorganet eller till följd av en rekommendation från regleringsorganet, avslå begäranden inom ramen för den rullande planeringen om dessa är av repetitiv karaktär och har samma egenskaper som kapacitet som normalt tilldelas genom ramavtal i enlighet med artikel 31. Regleringsorganet ska informera ENRRB om sådana beslut och rekommendationer och ENRRB ska säkerställa en enhetlig tillämpning av denna punkt.

Artikel 34

Tilldelning av kapacitet genom ad hoc-förfarandet

1. Infrastrukturförvaltaren ska snabbt, och under alla omständigheter inom de tidsfrister som anges i avsnitt 7 i bilaga I, besvara ad hoc-ad hoc-begäranden om infrastrukturkapacitet oavsett när de inkommer under tågplanens giltighetstid. Information om tillgänglig reservkapacitet ska göras tillgänglig, i enlighet med artikel 9, för alla sökande som eventuellt önskar använda denna kapacitet.

Kapacitetsrätter som beviljas genom ad hoc-förfarandet ska vara i form av tåglägen.

2. Tilldelning av infrastrukturkapacitet till följd av ad hoc-begäranden ska baseras på en kronologisk turordning.

Artikel 35

Planering av kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten

1. Infrastrukturförvaltare ska snarast möjligt planera kapacitetsbegränsning till följd av infrastrukturarbeten som inte ingår i den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18.

2. Vid planering av infrastrukturarbeten ska infrastrukturförvaltarna i möjligaste mån begränsa inverkan på den förplanerade kapacitet som ingår i kapacitetsmodellen eller kapacitetsförsörjningsplanen.

3. Om det för planeringen av en kapacitetsbegränsning till följd av infrastrukturarbeten krävs en ändring av en tilldelad kapacitetsrätt i den mening som avses i artikel 39, ska berörd/berörda sökande ha rätt till den ersättning som avses i artikel 40.

4. Om det för planeringen av en kapacitetsbegränsning till följd av infrastrukturarbeten krävs en ändring av en tilldelad kapacitetsrätt i den mening som avses i artikel 39, ska infrastrukturförvaltaren göra sitt yttersta för att förse berörda sökande med alternativ kapacitet.

I detta syfte ska infrastrukturförvaltaren informera alla berörda sökande om den planerade ändringen av de berörda kapacitetsrätterna. Infrastrukturförvaltaren ska erbjuda berörda sökande alternativa kapacitetsrätter eller inleda en samordning med de berörda sökandena i syfte att komma överens om alternativa kapacitetsrätter.

5. Vid planering av infrastrukturarbeten i enlighet med denna artikel ska infrastrukturförvaltarna följa den tidsplan som anges i avsnitt 3 i bilaga I.

6. Infrastrukturförvaltare ska inkludera alla kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten i kapacitetsmodellen och kapacitetsförsörjningsplanen, oavsett när de planeras.

Artikel 36

Frivillig mekanism för konfliktlösning och samordning av begäranden

1. Om infrastrukturförvaltaren i samband med samtidig kapacitetstilldelning behöver hantera olika begäranden om infrastrukturkapacitet som står i konflikt med varandra ska infrastrukturförvaltaren sträva efter att finna bästa möjliga lösning på alla önskemål, genom samordning av begärandena.

2. Om det uppstår en situation som kräver samordning ska infrastrukturförvaltaren inom rimliga gränser ha rätt att föreslå en annan infrastrukturkapacitet än den som har begärts. Infrastrukturförvaltaren ska fastställa de tillämpliga gränserna i sin beskrivning av järnvägsnätet. ENIM ska tillhandahålla riktlinjer för fastställandet av sådana gränser och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

3. Infrastrukturförvaltaren ska sträva efter att genom samråd med lämpliga sökande lösa eventuella konflikter. Detta samråd ska bygga på att följande uppgifter kostnadsfritt och inom rimlig tid lämnas ut i elektronisk form:

a)	Tåglägen som begärts av alla andra sökande på samma linjer.

b)	Tåglägen som preliminärt tilldelats andra sökande på samma linjer.

c)	Föreslagna alternativa tåglägen för de berörda linjerna i enlighet med punkt 2.

d)	Fullständig information om de kriterier som används i kapacitetstilldelningsförfarandet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.3 och förutsatt att alla sökande samtycker, får infrastrukturförvaltaren upprätta kontakter mellan alla sökande som kan vara involverade i lösningen av en konflikt för att underlätta samordningen av begäranden.

4. De principer som styr samordningen när det gäller begäranden om kapacitet för inrikestrafik ska anges i beskrivningen av järnvägsnätet.

5. Om begäranden om infrastrukturkapacitet inte kan tillgodoses utan samordning ska infrastrukturförvaltaren sträva efter att tillmötesgå alla begäranden genom en samordning.

6. Utan att det påverkar befintliga förfaranden för överklaganden och tillämpningen av artikel 56 i direktiv 2012/34/EU ska medlemsstaterna, i händelse av tvister som rör tilldelningen av infrastrukturkapacitet, säkerställa att en metod för tvistlösning finns tillgänglig för att skyndsamt lösa sådana tvister. Denna metod ska anges i beskrivningen av järnvägsnätet för begäranden om kapacitet för inrikestrafik. Om denna metod tillämpas ska ett beslut fattas inom tio arbetsdagar.

7. Vid begäranden om kapacitet i flera nät ska den frivilliga mekanism för konfliktlösning som anges i punkterna 1, 2 och 3 genomföras i enlighet med artikel 53 och ska involvera nätverkssamordnaren.

8. ENIM ska senast den … [24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft] och efter samråd med ERP utarbeta riktlinjer för den frivilliga mekanismen för konfliktlösning när det gäller begäranden om kapacitet i flera nät och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 153]

8a. Kommissionen ska senast den... [24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft] anta en genomförandeakt med närmare uppgifter om det förfarande och de kriterier som ska följas för den frivilliga mekanismen för konfliktlösning för begäranden om kapacitet i flera nät och för att ändra punkt 8 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 154]

Artikel 37

Formell mekanism för konfliktlösning baserad på socioekonomiska kriterier och miljökriterier

1. Om kapacitetskonflikten har lösts genom den frivilliga mekanism för konfliktlösning som avses i punkt 36 ska infrastrukturförvaltarna tilldela infrastrukturkapaciteten i enlighet med artikel 8.

2. I samband med det den formella konfliktlösningsförfarandet mekanismen för konfliktlösning ska begäranden om kapacitetsrätter för flera nät beaktas i sin helhet. Om det, i enlighet med artikel 8.6 är olika nationella parametrar som är tillämpliga ska dessa parametrar användas för de respektive avsnitten. [Ändr. 155]

3. Om begäranden om kapacitet som berör järnvägstjänster med liknande egenskaper och socioekonomisk profil står i konflikt med varandra ska infrastrukturförvaltaren fördela kapaciteten på grundval av en auktion eller på det sätt som ger flest sökande tillgång. Den sistnämnda metoden ska tillämpas under förutsättning att den godkänns av regleringsorganet.

3a. I detta avseende ska ENRRB sammanställa riktlinjer för att underlätta en harmoniserad tillämpning av artikel 3. [Ändr. 156]

Artikel 38

Tidsplan för förfarandet för kapacitetstilldelning

1. Infrastrukturförvaltaren och de sökande ska iaktta den tidsplan för förfarandet för kapacitetstilldelning som anges i avsnitt 4, 5, 6 och 7 i bilaga I.

2. Infrastrukturförvaltare får besluta om andra tidsperioder och tidsfrister för tidsplanen för tilldelning av kapacitet än de som avses i denna förordning och i punkt 2 b i bilaga VI till direktiv 2012/34/EU, om fastställandet av tåglägen för internationell trafik i samarbete med infrastrukturförvaltare i tredjeländer där järnvägsnätet har en annan spårvidd än unionens huvudjärnvägsnät har en väsentlig inverkan på tidsplanen för tilldelning av kapacitet i allmänhet.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra avsnitten 4, 5, 6 och 7 i bilaga I i syfte att säkerställa ett effektivt tilldelningsförfarande och hantera berörda parters planeringsmässiga, driftsmässiga, tekniska och kommersiella intressen i samband med planering och kapacitetstilldelning.

AVSNITT 4

Anpassning och omplanering

Artikel 39

Ändringar av kapacitetsrätter efter tilldelningen

1. Infrastrukturförvaltare får ändra kapacitetsrätter som tilldelats en sökande på eget initiativ endast i enlighet med denna förordning. Sökande får begära ändring av tilldelad kapacitet vid alla tidpunkter. Ett återkallande ska anses som en specifik typ av ändring.

Vid ändringar av tilldelade kapacitetsrätter ska artikel 40 tillämpas. Infrastrukturförvaltare ska utan dröjsmål uppdatera den tågplan som avses i artikel 30.

2. Infrastrukturförvaltare och sökande ska i största möjliga utsträckning begränsa ändringarna av kapacitetsrätter efter tilldelningen, i enlighet med målen i artikel 2.3.

3. Ändringar av kapacitetsrätter ska inbegripa fall där infrastrukturförvaltaren inte kan tillåta att ett tåg framförs i enlighet med den tilldelade kapacitetsrätten och har tillräckligt med tid för att erbjuda sökanden en alternativ kapacitetsrätt efter att ha underrättat sökanden om behovet av ändring.

Infrastrukturförvaltare får ange olika tidsfrister för tilldelningen av kapacitetsrätter för ett enda nät och tilldelningen av kapacitetsrätter för flera nät. Infrastrukturförvaltare ska i beskrivningen av järnvägsnätet tillhandahålla information om den tid som krävs för att konstruera ett tågläge. Denna tidsrymd ska inte vara längre än de tidsfrister som anges i avsnitt 8 i bilaga I.

4. De regler och förfaranden som ska tillämpas vid ändring av en kapacitetsrätt ska ta hänsyn till hur ändringen inverkar på sökandens driftsmässiga och kommersiella villkor. I detta syfte ska ändringarna kategoriseras baserat på deras inverkan i enlighet med punkt 8 i denna artikel och ska medföra olika ersättningsnivåer enligt artikel 40.

4a. Om kapacitet reserveras men inte används ska en ersättning tillämpas i enlighet med artikel 40. [Ändr. 157]

5. Om en kapacitetsrätt för flera nät ändras ska de berörda förvaltarna göra alla rimliga ansträngningar för att säkerställa att kapacitetsrätterna är konsekventa längs tågets hela färdväg.

Infrastrukturförvaltare som ändrar en kapacitetsrätt för flera nät ska vara ansvariga för förfarandet för att samordna tilldelningen av en alternativ kapacitetsrätt för flera nät med andra berörda infrastrukturförvaltare och ska underrätta sökanden och alla berörda parter om resultatet av samordningen. Resultatet kan antingen vara tilldelning av en alternativ kapacitetsrätt för flera nät eller informationen att inga alternativa kapacitetsrätter för flera nät finns tillgängliga.

6. Vid tillämpningen av denna förordning ska en tilldelad kapacitetsrätt som inte utnyttjas av ett järnvägsföretag anses motsvara en återkallelse på dagen för den berörda färden.

7. Om en infrastrukturförvaltare ändrar en tilldelad kapacitetsrätt ska den utan dröjsmål informera den sökande och det berörda järnvägsföretaget.

Infrastrukturförvaltaren ska erbjuda sökanden alternativa kapacitetsrätter inom de tidsfrister som anges i avsnitt 8 i bilaga I. Om detta inte är möjligt inget alternativt erbjudande är genomförbart i enlighet med artiklarna 32.5 och 33.4 ska infrastrukturförvaltaren förse sökanden med relevant information som gör det möjligt för sökanden att inkomma med en ny begäran om infrastrukturkapacitet. I de fall då detta är relevant ska det i informationen hänvisas till den kapacitetsförsörjningsplan som avses i artikel 18 och till den tågplan som avses i artikel 19. [Ändr. 158]

8. ENIM ska senast den … [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] förbereda och anta harmoniserade förfaranden för att hantera ändringar av kapacitetsrätter efter tilldelningen och inkludera dessa i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 159]

Dessa harmoniserade förfaranden ska göra åtskillnad mellan ändringar som har en betydande inverkan på de sökandes och järnvägsföretagens kommersiella och driftsmässiga villkor och ändringar med mindre inverkan. De kriterier som ska användas för att kategorisera en ändring som betydande ska beakta bland annat järnvägsföretagets förmåga att utföra tjänsten i enlighet med sina avtalsenliga skyldigheter, förseningar vid avgång eller ändringar av sträckan till följd av ökade avstånd, restider, avgifter för tillträde till järnvägsspår eller andra relaterade kostnader, samt trösklarna för dessa ändringar. Striktare kriterier ska tillämpas på ändringar med betydande inverkan.

8a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa regler och förfaranden för att hantera ändringar av kapacitetsrättigheter efter tilldelning och för att ändra punkt 8 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 160]

9. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra avsnitt 8 i bilaga I i syfte att säkerställa effektiva anpassnings- och omplaneringsförfaranden som beaktar berörda parters planeringsmässiga, driftsmässiga, tekniska och kommersiella intressen.

Artikel 40

Ersättning för ändringar av kapacitetsrätter

1. Om infrastrukturförvaltaren eller en sökande inte uppfyller sina åtaganden med avseende på en tilldelad kapacitetsrätt och om detta medför en ändring som kategoriseras som betydande i enlighet med artikel 39, ska den part som tar initiativet till ändringen betala en ersättning till den andra parten.

2. Den ersättning som avses i punkt 1 ska inte betalas vid fall av force majeure.

3. Efter samråd med ENRRB och ERP ska ENIM senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] fastställa harmoniserade villkor för rätten till ersättning. Dessa villkor ska ta hänsyn till de regler som fastställs i artikel 39.4 och 39.8. ENIM ska inkludera dessa villkor i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. ENRRB ska offentliggöra ett yttrande om de villkor som fastställts av ENIM. [Ändr. 161]

4. Efter godkännande från regleringsorganet ska infrastrukturförvaltaren i beskrivningen av järnvägsnätet ange de ersättningsnivåer som ska betalas av de sökande.

Efter ett förslag från infrastrukturförvaltaren och samråd med sökande och potentiella sökande ska regleringsorganet fastställa nivåerna på den ersättning som ska betalas av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska offentliggöra denna information i beskrivningen av järnvägsnätet.

Ersättningsnivåerna ska vara sådana att de ger infrastrukturförvaltaren och de sökande effektiva incitament att iaktta den planerade användningen av kapacitet och minimera störningarna. Dessa nivåer ska vara proportionella och icke-diskriminerande.

Infrastrukturförvaltare och regleringsorgan får fastställa olika ersättningsnivåer beroende på ändringens inverkan och om kapaciteten kan omfördelas och användas av en annan sökande. Dessa nivåer ska i synnerhet fastställas med beaktande av reglerna i artikel 39.4 och 39.8, hur mycket tid som återstår till tågets framförande från det att ändringen begärdes eller ägde rum samt utnyttjandegraden för den järnvägsinfrastruktur som ingår i kapacitetsrätten.

5. När det gäller kapacitetsrätter för flera nät ska skyldigheten att betala ersättning till sökanden tillämpas på den eller de infrastrukturförvaltare som är ansvariga för ändringen av kapacitetsrätten, med beaktande av kapacitetsrätten i dess helhet och, i de fall då mer än en infrastrukturförvaltare är ansvarig samt förhållandet mellan längden på deras nät i kapacitetsrätten. Ersättningen för kapacitetsrätten som helhet får inte överstiga den ersättning som ska betalas för den kapacitetsrätt som tilldelats av infrastrukturförvaltaren multiplicerad med tre.

6. Regleringsorganen ska besluta om tvister som rör orsaken till ändringen av en kapacitetsrätt, eller försenad förseningar i utbetalningen av ersättning, och ska fatta ett beslut utan dröjsmål och inom en månad från det att de samlat in all information som är nödvändig för att bedöma orsaken till ändringen. Regleringsorganen ska informera och får rådfråga ENRRB om sådana beslut. ENRRB ska säkerställa att sådana beslut är konsekventa och baseras på allmänt erkända principer. [Ändr. 162]

7. Kommissionen får anta genomförandeakter ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 som fastställer under vilka villkor som ersättning ska betalas samt kategoriseringen av ändringar av kapacitetsrätter och metoder för fastställande av ersättningsnivåerna och för att ändra punkt 2 i denna artikel . Dessa genomförandeakter delegerade akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3 senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning . [Ändr. 163]

Artikel 41

Omplanering i samband med störningshantering och krishantering

1. I händelse av en trafikstörning i nätet enligt artikel 46 eller en krissituation enligt artikel 47 ska den eller de infrastrukturförvaltare som berörs göra sitt yttersta för att omplanera trafik som påverkas av störningen. I detta syfte ska infrastrukturförvaltarna tilldela kapacitet i järnvägsinfrastruktur i enlighet med den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44, på grundval av de beredskapsplaner som utarbetats i enlighet med artikel 19 och i nära samordning med operativa berörda parter och, i förekommande fall, andra berörda parter,

2. ENIM ska senast den... [tolv månader efter denna förordnings ikraftträdande] på ett transparent och icke-diskriminerande sätt utarbeta och anta riktlinjer för förvaltning och tilldelning av infrastrukturkapacitet i händelse av en störning i nätet. ENIM ska i synnerhet tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen av förfarandet för samtidig kapacitetstilldelning och den kronologiska turordningen. [Ändr. 164]

Om förfarandet för samtidig kapacitetstilldelning gäller ska ENIM tillhandahålla riktlinjer för de förfaranden som ska tillämpas, vid behov med användning av det den frivilliga förfarande mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 36 och det den formella förfarande mekanism för konfliktlösning som avses i artikel 37.ENIM ska inkludera dessa riktlinjer i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6. [Ändr. 165]

3. Vid omplanering ska infrastrukturförvaltare inte ensidigt ändra eller återkalla befintliga kapacitetsrätter i syfte att hantera störningar. Baserat på regleringsorganens, infrastrukturförvaltarnas och järnvägsföretagens erfarenheter, samt ENIM:s och ENRRB:s verksamhet, får ges dock kommissionen befogenhet att anta en genomförandeakt delegerad akt i enlighet med artikel 71 för att fastställa kriterierna och förfarandena för omplanering, inbegripet ensidiga ändringar av tilldelade kapacitetsrätter i syfte att hantera störningar i nätet. och för att ändra punkt 2 i denna genomförandeakt artikel. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3 senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning . [Ändr. 166]

4. Infrastrukturförvaltare och sökande kan på frivillig grund ingå avtal om ersättning av vissa kapacitetsrätter i händelse av en störning i nätet. Sådana avtal ska nämnas i den beredskapsplan som avses i artikel 19.

5. I händelse av en nätstörning som påverkar trafiken på mer än ett nät ska de berörda infrastrukturförvaltarna samordna tilldelningen av alternativ kapacitet i enlighet med artikel 53 och med den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44.

KAPITEL III

TRAFIKLEDNING, HANTERING AV TRAFIKSTÖRNINGAR OCH KRISHANTERING

Artikel 42

Trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering

1. Infrastrukturförvaltare ska utföra trafikledning i enlighet med denna förordning och direktiv (EU) 2016/797, samt de specifikationer som fastställs i genomförandeakter som antagits i enlighet med det direktivet.

I detta syfte ska infrastrukturförvaltarna utföra

a)	trafikledning under normala driftsförhållanden vilket innefattar hantering av incidenter som medför begränsade avvikelser från tågplanen,

b)	hantering av trafikstörningar för att ta itu med betydande störningar av driften av nätet vilka kräver samordnade åtgärder i enlighet med artikel 46,

c)	trafikledning under krissituationer i enlighet med artikel 47.

2. I händelse av storskaliga krissituationer, både inom och utanför transportsektorn, får medlemsstaterna genomföra åtgärder som avviker från de regler som ska tillämpas i normala situationer i enlighet med artikel 47. I sådana fall och när så är relevant ska infrastrukturförvaltarna anta och tillämpa särskilda regler och förfaranden, med tillämpning av de villkor som anges i artikel 47.

2a. Infrastrukturförvaltarna ska offentliggöra och tillgängliggöra de särskilda regler och förfaranden som avses i punkt 2. De ska anmäla dessa till kommissionen. [Ändr. 167]

3. I trafikledningsarbetet ska infrastrukturförvaltarna iaktta de principer som anges i artikel 2.

Infrastrukturförvaltarna ska i synnerhet minimera trafikstörningarna och deras inverkan på järnvägstrafiken och ska

a)	säkerställa en omedelbar och samordnad reaktion på störningar, i synnerhet i händelse av störningar i nätet och krissituationer,

b)	stabilisera och optimera järnvägstrafiken under den tid som störningarna i nätet och kriserna pågår,

förse operativa berörda parter och alla andra parter som berörs, i synnerhet myndigheter som ansvarar för hantering av krissituationer utanför järnvägssektorn, med relevant, korrekt och aktuell information. Denna information ska tillhandahållas på lämpligt sätt, inbegripet de som avses i artikel 62.

Artikel 43

Regler och förfaranden för trafikledning och hantering av trafikstörningar

1. Infrastrukturförvaltare ska senast den … [18 månader efter denna förordnings ikraftträdande] införa regler och förfaranden för att hantera avvikelser från tågplanen för tågtrafik. Dessa regler och förfaranden ska offentliggöras i den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU och ska omfatta trafikledning i de situationer som anges i artikel 42.1 a, b och c i denna förordning. [Ändr. 168]

2. De regler och förfaranden som avses i punkt 1 ska syfta till att minimera de totala konsekvenserna för tågtrafiken av avvikelser från tågplanen, med beaktande av behoven för alla typer av trafik. Principerna Reglerna och förfarandena kan inbegripa prioriteringsregler för ledningen av olika typer av trafik och de särskilda förfaranden, kriterier och mål som ska tillämpas i en optimeringsbaserad metod som baseras på optimeringen av en målfunktion, såsom minimering av antalet förseningsminuter och den tid det tar att återgå till normal drift, snarare än uttryckliga prioriteringsregler. [Ändr. 169]

3. I händelse av störningar i tågtrafiken på grund av tekniska missöden eller olyckor ska infrastrukturförvaltaren utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder för att återställa situationen till det normala. I detta syfte ska infrastrukturförvaltaren genomföra en beredskapsplan i enlighet med artikel 19. I händelse av en störning som har en potentiell inverkan på gränsöverskridande trafik ska de berörda infrastrukturförvaltarna samarbeta med varandra för att återställa den gränsöverskridande trafiken till det normala i enlighet med den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44. [Ändr. 170]

4. Vid fastställandet av de regler och förfaranden som avses i punkt 1 ska infrastrukturförvaltarna ta yttersta hänsyn till den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44. De ska i beskrivningen av järnvägsnätet förklara skälen till eventuella avvikelser från de gemensamma regler och förfaranden som fastställts i den europeiska ramen för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering.

4a. Avvikelser ska endast tillåtas av vederbörligen motiverade skäl och ska godkännas av det nationella regleringsorganet. [Ändr. 171]

5. I händelse av force majeure, och om det är absolut nödvändigt på grund av en incident som gör att infrastrukturen under en period blir oanvändbar, får tilldelade kapacitetsrätter återtas utan förvarning under den tid som behövs för att reparera systemet samtidigt som alla ansträngningar görs för att tillhandahålla möjliga alternativ . [Ändr. 172]

Om infrastrukturförvaltaren anser det nödvändigt får denne begära att järnvägsföretagen ger tillgång till de resurser som infrastrukturförvaltaren anser vara mest lämpliga för att återställa situationen till det normala så snart som möjligt.

5a. Vid återkallelse av kapacitet ska infrastrukturförvaltarna i god tid informera järnvägsföretagen om deras tidshantering, om hur reparationerna fortskrider och om möjliga alternativ till deras tilldelade kapacitet. [Ändr. 173]

6. Medlemsstaterna får kräva av järnvägsföretagen att dessa medverkar till att säkerställa efterlevnad och övervakning när det gäller deras uppfyllande av säkerhetsstandarder och säkerhetsbestämmelser.

6a. Kommissionen ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter med gemensamma principer, förfaranden och metoder för att hantera avvikelser från tågplanen i samband med tågrörelser och för att ändra punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. [Ändr. 174]

Artikel 44

Europeisk ram för samordning av gränsöverskridande trafikledning, hantering av störningar och krishantering

1. ENIM ska utarbeta och anta en europeisk ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering i enlighet med artikel 42 senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande].

ENIM ska utarbeta den europeiska ramen för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering i samarbete med operativa berörda parter och andra berörda parter genom det samrådsförfarande som avses i artikel 54, med beaktande av arbetet i det gemensamma företaget för Europas järnvägar som inrättats i enlighet med avsnitt IV i förordning (EU) 2012/2085 2021/2085 . [Ändr. 175]

2. Den europeiska ramen för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering ska omfatta riktlinjer för samordningen mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och andra operativa berörda parter , inbegripet ENRRB . [Ändr. 176]

3. Den europeiska ramen för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering ska i synnerhet omfatta de delar som förtecknas i bilaga V.

3a. Med beaktande av den ram som antagits av ENIM i enlighet med punkt 1 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att fastställa närmare bestämmelser för samordningen av gränsöverskridande trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering och för att ändra punkt 2 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den … [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 177]

Artikel 45

Samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering

Infrastrukturförvaltare ska samordna trafikledningen i enlighet med artikel 53 och på grundval av den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44.

Samordningen ska i synnerhet säkerställa följande:

a)	Att internationell järnvägstrafik bedrivs med ett minimum av trafikstörningar både under normal drift och i störningssituationer.

Att tillräcklig hänsyn tas till de särskilda utmaningar som är förbundna med gränsöverskridande avsnitt, till följd av bland annat begränsad driftskompatibilitet i fråga om infrastruktur, teknisk utrustning och drift, språk- och utbildningskrav för personalen, administrativa förfaranden och gränsförfaranden.

c)	Att ett effektivt utbyte av aktuell och relevant information sker mellan infrastrukturförvaltare, sökande, järnvägsföretag och andra operativa berörda parter, samt alla andra berörda strukturer för styrning av krishantering som finns på EU-nivå, inbegripet i enlighet med artikel 62.

Artikel 46

Störningar i järnvägsnätet

1. Om en incident medför eller sannolikt kommer att medföra begränsningar av nätdriften, vilket kräver samordnade åtgärder av operativa berörda parter för att säkerställa bästa möjliga trafikledning under begränsningen, ska de infrastrukturförvaltare som påverkas bedöma incidentens sannolika varaktighet och konsekvenser på grundval av all tillgänglig information och tidigare erfarenheter.

Om den uppskattade varaktigheten och de uppskattade konsekvenserna uppfyller kriterierna för en nätstörningsdeklaration enligt bilaga VI ska de berörda infrastrukturförvaltarna deklarera en störning i nätet och genomföra de åtgärder som fastställs i artikel 43.

2. Om incidenten har, eller sannolikt kommer att ha, en inverkan på mer än ett nät ska infrastrukturförvaltaren för det nät förvaltaren av den infrastruktur där incidenten inträffade deklarera en trafikstörning i flera nät och samordna åtgärder i enlighet med artiklarna 44, 45 och 53. [Ändr. 178]

3. ENIM ska fastställa en harmoniserad metod för att uppskatta den sannolika varaktigheten och de sannolika konsekvenserna av nätstörningar och inkludera den i den europeiska ram för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering som avses i artikel 44. [Ändr. 179]

4. Infrastrukturförvaltaren ska snarast möjligt informera berörda parter om att infrastrukturkapacitet inte finns att tillgå, särskilt när det beror på en incident.

Regleringsorganet får, om det anser att det är nödvändigt, begära att infrastrukturförvaltaren ställer sådana uppgifter till dess förfogande.

4a. Vid ett partiellt eller fullständigt avbrott i trafiken till följd av ett tekniskt fel, en incident eller en olycka på en gränsöverskridande linje som varar längre än 15 dagar ska de berörda infrastrukturförvaltarna inom 30 dagar efter händelsen utarbeta en incidentrapport. Incidentrapporten ska minst innehålla följande:

a)	Information om alla operativa åtgärder som vidtagits för att säkerställa alternativa rutter.

b)	Information om alla åtgärder som vidtagits för att återställa trafiken på den avbrutna linjen.

Rapporten ska offentliggöras och uppdateras regelbundet tills avbrottet hävs.

ERA får utfärda rekommendationer om förbättrade åtgärder för att hantera störningar och begränsningar av trafikkapaciteten som orsakas av olyckan. [Ändr. 180]

5. Nätverkssamordnaren ska samla in information om nätstörningar, analysera svaren, dra slutsatser om hur effektiv hanteringen av sådana incidenter varit och rådfråga operativa berörda parter i enlighet med artikel 54 och rapportera till ENIM och organet för prestationsgranskning.

6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra bilaga VI i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av nätstörningar, med beaktande av berörda parters planeringsmässiga, driftsmässiga, tekniska och kommersiella intressen.

Artikel 47

Krissituationer

1. I händelse av kriser som rör allmän säkerhet, hälsoepidemier, naturkatastrofer samt miljö- försvars- och säkerhetskriser som har eller förväntas ha en kritisk inverkan på tillgången till eller efterfrågan på järnvägstransporttjänster, ska medlemsstater ha rätt att tillämpa nödåtgärder som, med avvikelse från reglerna i denna förordning, inbegriper

a)	återkallande av kapacitetsrätter utan ersättning,

b)	alternativa principer, regler och förfaranden för kapacitetsförvaltning, i synnerhet för tilldelningen av otillräcklig infrastrukturkapacitet,

c)	alternativa förfaranden för trafikledning,

d)	användning av alternativa rutter,

e)	ändring av kapacitetsförsörjningsplaner.

De berörda medlemsstaterna ska säkerställa att nödåtgärderna i möjligaste mån följer de principer för kapacitetsförvaltning och trafikledning som anges i denna förordning och att de utnyttjar befintliga planer som utarbetats i enlighet med artikel 19. De Den ska samordna sådana nödåtgärder med andra medlemsstater. [Ändr. 181]

2. Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och ENIM om sitt beslut att tillämpa nödåtgärder och ska tillhandahålla en motivering och en beskrivning av dessa åtgärder och den förväntade varaktigheten för tillämpningen. Om tillämpligt ska medlemsstaterna också underrätta kommissionen och de centrala sambandskontoren enligt artikel 8 i [förordningen om ett krisinstrument för den inre marknaden].

3. Infrastrukturförvaltaren ska utse en kontaktpunkt i den mening som avses i artikel 60, vilken ska förse kommissionen, ENIM, andra infrastrukturförvaltare och andra berörda parter med information om nödåtgärderna och ska bidra till samordningen av sådana åtgärder.

4. Om nödåtgärder har en betydande inverkan på gränsöverskridande trafik ska infrastrukturförvaltarna samordna sin verksamhet i enlighet med artiklarna 53 och 54. När samordning görs genom särskilda samordningsstrukturer i enlighet med artikel 53.2 a ska kommissionen och den berörda medlemsstaten involveras.

5. På kommissionens begäran ska regleringsorgan och ENRRB lämna ett yttrande till kommissionen inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen. Kommissionen får anta beslut som föreskriver att en medlemsstat ska upphäva nödåtgärderna, om dessa inte anses nödvändiga.

6. Medlemsstater ska tillhandahålla aktuell information vid behov eller på kommissionens begäran. Medlemsstaterna ska lämna all information om nödåtgärderna som kommissionen begär inom de tidsfrister som fastställs av kommissionen.

7. Myndigheter med ansvar för hantering av krissituationer, däribland militären, civilskyddsorgan och andra, får anordna övningar för att simulera krissituationer som omfattas av denna artikel. I sådana fall ska infrastrukturförvaltaren tilldela den kapacitet som behövs, inbegripet återkallande av tilldelade kapacitetsrätter, om nödvändigt. De berörda myndigheterna ska kompensera berörda sökande i enlighet med artikel 40.

Artikel 48

Utbyte av information om trafikledning

1. Alla operativa berörda parter som direkt medverkar i driften av en järnvägstransporttjänst ska ha rätt att få tillgång till den information om den järnvägstransporttjänsten som anges i bilaga VIII.

De berörda parterna får endast använda den informationen för denna förordnings syften och för syftena enligt direktiv (EU) 2016/797, samt genomförandeakter som antagits inom ramen för det direktivet, om inte annat anges i avtalsöverenskommelser.

2. Denna information ska göras tillgänglig i enlighet med artikel 62.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att ändra bilaga VIII i syfte att säkerställa att den återspeglar alla ändringar av de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som fastställs i de berörda genomförandeakter som antas i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och med beaktande av berörda parters planeringsmässiga, driftsmässiga, tekniska och kommersiella intressen.

KAPITEL IV

PRESTATIONSGRANSKNING

Artikel 49

Allmänna principer för prestationsgranskning

1. Kommissionen ska anta unionens prestationsmål för de prestationsområden som anges i bilaga VII. Målen ska vara förenliga med trafikomställningsmålen och ska uppdateras regelbundet. I enlighet med artikel 7f d i direktiv 2012/34/EU ska ENIM , med stöd av järnvägsinfrastrukturförvaltarna, övervaka och jämföra prestandan för järnvägsinfrastrukturtjänster och järnvägstransporttjänster med beaktande av de allmänna mål som anges i artikel 2 i den här förordningen. Järnvägsinfrastrukturförvaltarna ska också övervaka järnvägstransporttjänsternas prestanda unionens och infrastrukturförvaltarnas prestationsmål. ENIM ska regelbundet informera organet för prestationsgranskning och kommissionen . [Ändr. 182]

2. För detta ändamål ska infrastrukturförvaltarna fastställa sina egna prestationsmål i den plan som avses i artikel 8.3 i direktiv 2012/34/EU, med beaktande av eventuella mål som anges i de avtalsöverenskommelser som avses i artikel 30 i det direktivet . Infrastrukturförvaltarna ska samråda med relevanta nationella och europeiska organ för att säkerställa att dessa mål överensstämmer med unionens prestationsmål . De ska fastställa och genomföra förfaranden för att övervaka och rapportera om arbetet med att uppnå målen, identifiera orsakerna till brister i prestandan med operativa berörda parter och utforma och genomföra korrigerande åtgärder för att förbättra prestandan. Dessa förfaranden ska ta hänsyn till den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50 i denna förordning. Infrastrukturförvaltare ska i beskrivningen av järnvägsnätet förklara skälen till eventuella avvikelser från de gemensamma förfaranden som fastställts i den europeiska ramen för prestationsgranskning. Avvikelser tillåts endast i vederbörligen motiverade fall och ska godkännas av regleringsorganet. [Ändr. 183]

3. ENIM ska samarbeta med de europeiska samordnarna om prestationsgranskningar i enlighet med de operativa kraven för de europeiska transportkorridorer som anges i artikel 18 i [den nya TEN-T-förordningen].

Artikel 50

Europeisk ram för prestationsgranskning

1. ENIM ska ERA ska med stöd av ENIM senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] inrätta och genomföra en europeisk ram för prestationsgranskning. Denna ram ska särskilt beakta de principer som definieras i artikel 2.3, artikel 8.4 och artikel 42.3 samt de operativa krav, prestationsmål och målvärden som anges i [artikel 18 i 19 i förordning (EU) 2024/... [ den nya TEN-T-förordningen]. [Ändr. 184]

1a. ENRRB ska anta en rekommendation om den europeiska ramen för prestationsgranskning senast den... [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande]. Vid upprättandet och genomförandet av den europeiska ramen för prestationsgranskning ska ERA beakta den rekommendation som utfärdats av ENRRB. [Ändr. 185]

2. De prestationsområden som anges i bilaga VII ska ingå i den europeiska ramen. Den ska särskilt innehålla följande:

a)	En förteckning över prioriterade prestationsfrågor som ska behandlas inom de prestationsområden som anges i bilaga VII.

b)	Prestationsindikatorer som gör det möjligt att övervaka framstegen i prestationsfrågorna, inbegripet metoder och krav på data för beräkning av dessa indikatorer.

c)	Kriterier och förfaranden för att fastställa prestationsmål på infrastrukturförvaltarnivå.

d)	Förfaranden för att övervaka och se över momenten i led a-c samt genomförandet av korrigerande åtgärder och uppnåendet av de prestationsmål som avses i punkt 4.

3. Med utgångspunkt i punkt 2.d ska ENIM regelbundet se över den europeiska ramen för prestationsgranskning och resultaten av dess genomförande och föreslå lämpliga ändringar av ramen.

4. Infrastrukturförvaltarna ska ta största möjliga hänsyn till den europeiska ramen för prestationsgranskning när de fullgör sina uppgifter. Infrastrukturförvaltarna ska särskilt inkludera de mål som fastställts i punkt 2.c i denna artikel i den verksamhetsplan som avses i artikel 8.3 i direktiv 2012/34/EU. Dessa mål ska omfatta de målvärden som anges i [artikel 18.1 a och b i den nya TEN-T-förordningen].

5. Kommissionen får ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter med enhetliga villkor för tillämpningen av de moment som avses i punkt 2 i denna artikel senast den... [36 månader efter denna förordnings ikraftträdande, inklusive utförliga regler avseende de moment som anges i punkt 2 b-d och prestationsmålen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 72.2. Vid antagandet ska kommissionen beakta det arbete som utförts av ENIM i enlighet med punkt 3 och eventuella rekommendationer från samråda med ENIM, ERP, ENRRB, organet för prestationsgranskning , ERA och det gemensamma företaget för Europas järnvägar . [Ändr. 186]

Artikel 51

Rapport om den europeiska prestationsgranskningen

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 i direktiv 2012/34/EU och artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1100 (17) ska ENIM senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] utarbeta och offentliggöra ett utkast till en rapport om den europeiska prestationsgranskningen på grundval av den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50 i denna förordning och offentliggöra uppdatera den varje år. På grundval av denna rapport ska ERA stödja kommissionen i övervakningen av och rapporteringen om framstegen när det gäller unionens mål för järnvägen, inbegripet den prognostiserade ökningen av järnvägstrafiken som planeras för 2030 och 2050. Utkastet till rapporten om den europeiska prestationsgranskningen ska skickas till organet för prestationsgranskning. [Ändr. 187]

2. Organet för prestationsgranskning ska utarbeta ett separat avsnitt i och anta rapporten om den europeiska prestationsgranskningen med sin bedömning av järnvägsinfrastrukturtjänsternas och järnvägstransporttjänsternas prestanda, tvister som tagits upp och rekommendationer om prestationsfrågor som ska prioriteras och rekommendationer om , inbegripet åtgärder för att förbättra prestandan , vilken ska ingå i det kommande programmet i enlighet med artikel 55.8 . [Ändr. 188]

3. Rapporten om den europeiska prestationsgranskningen ska minst omfatta de linjer som ingår i de det gemensamma europeiska transportkorridorer som avses i förordning [ny TEN-T-förordning] järnvägsområdet och innehålla den information som krävs enligt [artikel 53.3 g] i den förordningen 54.2 g i förordning (EU) 2024/...[ny TEN-T-förordning] . Informationen i rapporten ska vara tillräckligt detaljerad i fråga om geografisk spridning och bör omfatta en tillräckligt lång tidsperiod för att möjliggöra meningsfulla jämförelser. [Ändr. 189]

4. Rapporten om prestationsgranskning den europeiska prestationsgranskningen ska innehålla ett särskilt avsnitt om hur samordningen mellan infrastrukturförvaltare framskrider i enlighet med artikel 53 och om den samrådsmekanism som avses i artikel 54 i denna förordning. [Ändr. 190]

4a. Rapporten om den europeiska prestationsgranskningen ska innehålla ett separat avsnitt om genomförandet av de processer som införts genom ENIM. Den ska också innehålla en analys av framstegen i genomförandet i olika medlemsstater, inklusive rapporter om nationella undantag och rekommendationer för ytterligare harmonisering. [Ändr. 191]

Artikel 52

Organ för prestationsgranskning

1. I enlighet med det förfarande som avses i artikel 73.3 får kommissionen inrätta eller utse ett opartiskt och behörigt organ som ska fungera som Senast den... [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska ett organ för prestationsgranskning inrättas som ett opartiskt, kompetent och fristående organ . Dess medlemmar ska utses på grundval av meriter samt för att säkerställa en blandning av färdigheter och erfarenheter som är relevanta för förvaltningen av järnvägskapaciteten.

Ledamöterna i organet för prestationsgranskning ska utses av kommissionen genom ett förfarande för expertinbjudan. Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 71 för att närmare fastställa organisationen, styrningen och finansieringen av organet för prestationsgranskning. Den delegerade akten ska antas senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande].

När organet för prestationsgranskning utför de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning ska den vara självständig och inte efterfråga eller följa instruktioner från någon medlemsstats regering, kommissionen, ERA eller någon annan offentlig eller privat enhet. [Ändr. 192]

2. Organet för prestationsgranskning ska på begäran av kommissionen , ERA eller de europeiska samordnarna ge dessa och ENIM råd i frågor som rör järnvägsinfrastrukturtjänsternas och järnvägstransporttjänsternas prestanda. [Ändr. 193]

3. Organet för prestationsgranskning ska ha följande uppgifter:

Ge rekommendationer till kommissionen och ENIM när det gäller inrättande och översyn av den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50, inbegripet om prestationsområden, prestationsfrågor som ska behandlas inom vart och ett av prestationsområdena, harmonisering av metoder, förfaranden, kriterier samt definitioner för insamling och analys av data som rör prestanda och prestationsindikatorer. [Ändr. 194]

Ge rekommendationer till ENIM , ERA , ENRRB, infrastrukturförvaltare, sökande, regleringsorgan, myndigheter i medlemsstaterna och, i förekommande fall, andra intressenter som vidtar korrigerande åtgärder i frågor som rör kapacitetsförvaltning, trafikledning, hantering av störningar och krishantering. [Ändr. 195]

c)	Granska utkastet till europeisk prestationsrapport rapport om den europeiska prestationsgranskningen och utarbeta det separata avsnitt den rapport som avses i artikel 51.2. [Ändr. 196]

Avge yttranden och rekommendationer om järnvägsinfrastrukturtjänsternas prestanda i förhållande till den indikativa strategi för utveckling av järnvägsinfrastrukturen som avses i artikel 8.1, den verksamhetsplan som avses i artikel 8.3, de avtalsöverenskommelser som avses i artikel 30.2 och den verksamhetsstyrning som avses i artikel 35 i direktiv 2012/34/EU.

e)	Ge råd till de europeiska samordnarna i frågor som rör järnvägsinfrastrukturtjänsternas och järnvägstransporttjänsternas prestanda.

4. Mottagarna av de yttranden och rekommendationer som avses i punkt 3 ska lämna svar till organet för prestationsgranskning inom de tidsfrister som fastställs av organet.

5. ENIM, nätverkssamordnaren, infrastrukturförvaltarna, regleringsorganen, ENRRB , ERA och, i förekommande fall, andra berörda parter, ska samarbeta med organet för prestationsgranskning, särskilt genom att på eget initiativ tillhandahålla information rörande prestanda eller på organets begäran och göra sitt yttersta för att beakta organets rekommendationer i sitt arbete med förvaltningen av järnvägarnas prestanda. [Ändr. 197]

6. Organet för prestationsgranskning ska respektera sekretessen för affärshemligheter när det hanterar information som tillhandahålls av berörda parter eller kommissionen.

KAPITEL V

EUROPEISKT NÄTVERK FÖR SAMORDNING

Artikel 53

Samordning mellan infrastrukturförvaltare

1. När det hänvisas till denna artikel ska infrastrukturförvaltarna sinsemellan och med andra berörda parter samordna de ansvarsområden och uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

2. Infrastrukturförvaltare ska samordna åtminstone de frågor som anges i bilaga IX och uppfylla de särskilda samordningskrav som fastställs i de artiklar som det hänvisas till i den bilagan.

Infrastrukturförvaltarna ska särskilt

a)	upprätta organisatoriska strukturer, förfaranden och verktyg, beroende på vad som är lämpligt, inbegripet de digitala verktyg som avses i artikel 62,

b)	samordna på den geografiska nivå som är mest lämplig, med deltagande av de enheter som är bäst lämpade att uppnå ändamålsenliga och effektiva resultat, i enlighet med subsidiaritetsprincipen,

c)	samarbeta med andra infrastrukturförvaltare genom de utsedda kontaktpunkter som avses i artikel 60,

d)	involvera ENIM eller nätverkssamordnaren, beroende på vad som är lämpligt, i frågor som är relevanta för unionen. Samordning mellan infrastrukturförvaltare kan ske på mer än en nivå, särskilt i frågor där samordning krävs både på unionsnivå och inom ett mer specifikt geografiskt område,

e)	utse en ledande enhet, när samordningsverksamheten inbegriper flera aktörer, som ska rapportera till ENIM och ansvara för att organisera samråden i enlighet med artikel 54,

f)	hänvisa ärenden till ENIM när en överenskommelse inte kan nås i första instans,

g)	se över resultaten av samordningen i enlighet med kapitel IV.

3. Samordningen ska omfatta alla linjer särskilt stärkas för de TEN-T-linjer och knutpunkter som ingår i de europeiska transportkorridorer som anges i artikel 7 i och bilaga III till [den nya TEN-T-förordningen]. [Ändr. 198]

Infrastrukturförvaltare får utvidga samordningen till att omfatta ytterligare linjer under förutsättning att det finns en överenskommelse mellan alla berörda infrastrukturförvaltare.

Medlemsstaterna och de offentliga myndigheterna kan utvidga täckningen till andra linjer. [Ändr. 199]

4. Samordningen mellan infrastrukturförvaltare när det gäller tilldelning av kapacitetsrätter för flera nät i enlighet med artikel 29 ska omfatta alla de nät som förvaltas av infrastrukturförvaltare som är medlemmar i ENIM.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 för att kunna ändra bilaga IX i syfte att säkerställa en effektiv samordning mellan infrastrukturförvaltare, med beaktande av alla berörda parters planering och driftsmässiga och kommersiella intressen och mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av denna förordning.

Artikel 54

Samrådsmekanism för europeiska och gränsöverskridande frågor

1. ENIM ska , senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] utarbeta, anta och genomföra riktlinjer i syfte att säkerställa lämpliga och regelbundna samråd med berörda parter , inbegripet företrädare för ERA och medlemsstaterna, samt med de representativa organ som avses i artikel 38.4 i förordning (EU) 2016/796 och inbegripa dem i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6, den europeiska ram för samordning av gränsöverskridande trafikledning, hantering av störningar och krishantering som avses i artikel 44 och den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50. Förfarandet Mekanismen ska utarbetas och genomföras med stöd av nätverkssamordnaren och med deltagande av de kontaktpunkter som utses av infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 60. [Ändr. 200]

2. Om ENIM antar ett yttrande eller en rekommendation som sannolikt kommer att påverka järnvägsföretag, andra sökande, andra operativa berörda parter och berörda parter , inbegripet företrädare för ERA och medlemsstaterna, samt de representativa organ som avses i artikel 38.4 i förordning (EU) 2016/796 , ska ENIM offentliggöra ett utkast som alla parter som berörs får yttra sig om. Alla parter som berörs ska ges tillräckligt med tid för att kunna lämna synpunkter på utkastet till beslut. Medlemsstaternas myndigheter ska involveras när så krävs. När ENIM fattar ett beslut som sannolikt kommer att påverka ERP ska ENIM samråda med respektive rådgivande grupper. [Ändr. 201]

3. ENIM ska beakta återkopplingen från alla parter som berörs i enlighet med punkt 2 när det antar det slutliga yttrandet eller den slutliga rekommendationen. Om ENIM inte tar hänsyn till väsentliga delar av den återkoppling som lämnats ska ENIM ange de motiverade skälen till detta. [Ändr. 202]

3a. Vid avvikande åsikter mellan ENIM och de rådgivande organen ska de rådgivande organen informera ENRRB. ENRRB ska beakta sådana avvikande åsikter i sin rapport om den europeiska prestationsgranskningen enligt artikel 51. [Ändr. 203]

3b. Kommissionen ska senast den... [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta genomförandeakter för att fastställa enhetliga villkor för att säkerställa lämpliga och regelbundna samråd med berörda parter och för att ändra punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 72.3. De ska ingå i den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning. [Ändr. 204]

Artikel 55

Organisering av det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare (ENIM)

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska det europeiska nätverk för infrastrukturförvaltare som avses i artikel 7f i direktiv 2012/34/EU organiseras i enlighet med denna artikel.

2. Alla järnvägsinfrastrukturförvaltare, som ansvarar för linjer som ingår i stomnätet och det utvidgade stomnätet för TEN-T, som avses i [artikel 6 i och bilaga I till den nya TEN-T-förordningen], i det gemensamma europeiska järnvägsområdet ska vara medlemmar i ENIM. De ska utse en företrädare och en suppleant. [Ändr. 205]

3. Järnvägsinfrastrukturförvaltare som inte uppfyller det kriterium som anges i punkt 2 får utse en företrädare som inte är medlem för att delta i ENIM:s överläggningar.

4. Efter samråd med och godkännande av kommissionen ska ENIM anta och offentliggöra sin arbetsordning. Nätverket ska organisera sin verksamhet i enlighet med arbetsordningen.

5. ENIM ska fatta sina beslut med enkel majoritet, om inte annat föreskrivs i arbetsordningen. Alla medlemmar från en medlemsstat ska tillsammans ha en röst. Om en medlem är frånvarande ska suppleanten ha rätt att utöva rösträtten.

6. ENIM ska sammanträda regelbundet. Nätverket ska välja en ordförande bland sina medlemmar med två tredjedelars majoritet av sina medlemmar.

7. Kommissionen och ERA ska vara medlem utan rösträtt i ENIM. Den De ska stödja nätverkets arbete och underlätta samordningen. [Ändr. 206]

8. ENIM ska fastställa sitt arbetsprogram. Arbetsprogrammet ska omfatta en period på minst två år. ENIM ska samråda med ERP, rådgivande grupper enligt artikel 55 a, sökande och andra operativa parter genom den samrådsmekanism som avses i artikel 54 om utkastet till arbetsprogram. Dessutom ska nätverket samråda med Europeiska kommissionen, Europeiska unionens järnvägsbyrå och det gemensamma företaget för Europas järnvägar och, när så är lämpligt, med andra berörda parter. [Ändr. 207]

8a. Vid utvecklingen av de europeiska ramarna för kapacitetshantering, trafikledning och prestationshantering ska ENIM samråda med ERP. [Ändr. 208]

8b. Järnvägsinfrastrukturförvaltare och tilldelningsorgan i tredjeländer som ansvarar för linjer i det transeuropeiska transportnätet ska tillåtas att ansluta sig till ENIM som observatörer. [Ändr. 209]

Artikel 55a

Europeiska järnvägsplattformen

1. Den europeiska järnvägsplattformen (ERP) inrättas härmed som ENIM:s rådgivande organ.

2. ERP ska bestå av företrädare för järnvägsföretag som använder europeisk järnvägsinfrastruktur. ERP kan också som medlem omfatta alla sökande som använder europeisk järnvägsinfrastruktur enskilt eller genom sammanslutningar, tjänsteleverantörer och terminaler, aktörer inom multimodal kapacitet såsom hamnar till havs och på inre vattenvägar samt ägare till andra anläggningar för järnvägsrelaterade tjänster. Varje ledamot ska utse en företrädare och en suppleant. Kommissionen och ERA ska också utses till observatörer inom ERP. Järnvägsindustrin kan inbjudas att delta i rådgivande grupper och diskussioner för att möjliggöra bättre information och beredskap.

3. Kommissionen ska bistå ERP genom att fastställa närmare villkor för hur ERP ska fungera, inklusive villkor för tillträde till plattformen för företrädare för kategorierna enligt punkt 2.

4. Efter samråd med och godkännande av kommissionen ska ERP anta och offentliggöra sin arbetsordning. Nätverket ska organisera sin verksamhet i enlighet med arbetsordningen. ERP:s arbetsordning ska bland annat fastställa hur ofta möten ska hållas och hur dess verksamhet ska organiseras. ERP får organisera sin verksamhet i undergrupper som grupperar typer av berörda parter och regionala kluster.

5. ENIM ska samråda med ERP innan de europeiska ramarna för kapacitetshantering, trafikledning och resultatstyrning utarbetas och antas. ERP får avge egna yttranden som ska beaktas av ENIM. ERP får också avge yttranden på eget initiativ till ERA och/eller kommissionen.

6. Samråd enligt denna artikel ska inte påverka sökandenas rätt att överklaga ENIM:s beslut.

7. ERP ska till ERA och kommissionen överlämna en årlig verksamhetsrapport. Denna rapport ska offentliggöras. [Ändr. 210]

Artikel 56

ENIM:s ansvarsområden

1. Utöver de uppgifter som anges i artikel 7f i direktiv 2012/34/EU ska ENIM ansvara för alla uppgifter som det åläggs genom denna förordning. Uppgifterna omfattar särskilt följande:

a)	Anta den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

b)	Anta den europeiska ram för samordning av trafikledning och krishantering som avses i artikel 44.

c)	Anta den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50.

d)	Anta yttranden och rekommendationer till infrastrukturförvaltare i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och på eget initiativ.

e)	Anta yttranden och rekommendationer till infrastrukturförvaltare i de fall som avses i artikel 53.2 f.

f)	Organisera samordningen mellan infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 53.

2. I samband med samordningen genom särskilda samordningsgrupper utser infrastrukturförvaltarna de enheter som ska delta i denna grupp, inbegripet kontaktpunkter som utses av infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 60, nätverkssamordnaren eller båda.

Artikel 57

Transparens

1. ENIM ska säkerställa att dess medlemmar, arbetsmetoder och all relevant information om dess arbete offentliggörs på ENIM:s webbplats. Den ska innehålla kontaktuppgifter till särskilda samordningsgrupper som sammanställts av infrastrukturförvaltarna och hänvisningar till samordningsverktyg och samordningsförfaranden i enlighet med artikel 53.

2. ENIM ska bjuda in kommissionen, inbegripet de europeiska samordnarna , ERP och, i förekommande fall, företrädare för ERA och medlemsstaterna , samt de representativa organ som avses i artikel 38.4 i förordning (EU) 2016/796 , till sina sammanträden i syfte att diskutera frågor som rör utvecklingen av järnvägsinfrastruktur och för att säkerställa samarbete med de europeiska samordnarna, i enlighet med [den nya TEN-T-förordningen]. ENIM ska tillhandahålla den information som krävs enligt [artikel 53 tredje stycket i den nya TEN-T-förordningen]. [Ändr. 211]

Artikel 57a

ERA:s ansvarsområden

1. Utöver de uppgifter som anges i förordning (EU) 2016/796 ska ERA ansvara för alla uppgifter som det åläggs genom denna förordning. Uppgifterna omfattar att

a)	på begäran av kommissionen ge stöd vid utarbetandet av de särskilda genomförandeakter och delegerade akter som föreskrivs i denna förordning,

b)	samordna, som systemmyndighet, de uppgifter som anges i artikel 62 i denna förordning i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 2016/796,

c)	utföra uppgifterna i artikel 50 i denna förordning,

d)	på begäran bistå regleringsorganen med att identifiera regler, förfaranden och verktyg som omfattas av denna förordning,

e)	identifiera hinder för järnvägstrafik med flera nätverk.

2. Byrån ska i sitt arbete

a)	utarbeta sina rekommendationer på grundval av det arbete som utförs av ENIM och nätverkssamordnaren,

b)	i förekommande fall ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och erkänt forskningsarbete,

c)	ta hänsyn till de beräknade kostnaderna och fördelarna med dess rekommendationer och understryka de mest genomförbara lösningarna,

d)	uppfylla kriterierna för öppenhet, samförstånd och insyn enligt definitionen i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012.

3. Beloppet av de ekonomiska resurserna för utförandet av ERA:s uppgifter enligt denna förordning bör tas från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen eller mobiliseras genom de icke-tematiska särskilda instrumenten i den fleråriga budgetramen. [Ändr. 212]

Artikel 58

Nätverkssamordnare

1. Infrastrukturförvaltarna ska förse ENIM med de resurser som krävs för att ENIM ska kunna fullgöra sina uppgifter. För detta ändamål ska de kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna och ENIM, senast [12 sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] utse en opartisk och kompetent enhet som ska fullgöra de uppgifter som avses i artikel 59. Den enheten ska utses till nätverkssamordnare. ENIM får besluta att byta ut den enhet som utsetts till nätverkssamordnare med kommissionens samtycke. [Ändr. 213]

Innan nätverkssamordnaren utses ska infrastrukturförvaltarna inhämta kommissionens samtycke när det gäller den utsedda enheten och följande aspekter:

a)	Villkor och förutsättningar för utnämningen av nätverkssamordnaren.

b)	Villkor för att återkalla utnämningen.

c)	Förfarande för att regelbundet övervaka samordnarens arbete och bedöma om denne har fullgjort sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

d)	Eventuella ytterligare operativa uppdrag och uppgifter för nätverkssamordnaren.

2. Nätverkssamordnaren ska utföra sina uppgifter på ett opartiskt och kostnadseffektivt sätt och ska agera på ENIM:s och kommissionens vägnar. För detta ändamål ska samordnaren till ENIM och kommissionen överlämna sitt årliga arbetsprogram med avseende på de uppgifter som fastställs i denna förordning samt en årlig rapport om genomförandet av arbetsprogrammet. [Ändr. 214]

Artikel 59

Nätverkssamordnarens uppgifter och ansvar

Nätverkssamordnaren ska stödja ENIM genom att utföra följande uppgifter:

a)	Fungera som sekretariat och förbereda ENIM:s möten, dokument, beslut och yttranden.

Bidra till utarbetandet av den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6, den europeiska ram för samordning av gränsöverskridande trafikledning, hantering av störningar och krishantering som avses i artikel 44 och den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50.

c)	Bidra till den operativa samordningen mellan infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 53.

d)	Kartlägga regler, förfaranden och verktyg som omfattas av denna förordning och som antagits på nationell nivå eller infrastrukturförvaltarnivå, men som skapar hinder för förbindelser för järnvägstrafik i flera nät, i enlighet med denna förordning.

e)	Fungera som kontaktpunkt för infrastrukturförvaltarna för förfrågningar om kapacitetsplanering och kapacitetstilldelning, särskilt när det gäller potentiella begäranden om kapacitet, för information eller som kontaktpunkter i samband med järnvägsincidenter och tillfälliga kapacitetsbegränsningar.

f)	Fungera som en första kontaktpunkt för berörda parter utanför järnvägssektorn som önskar använda järnvägstjänster, bl.a. genom att tillhandahålla kontakter med relevanta aktörer hos infrastrukturförvaltare och andra operativa berörda parter.

Fungera som kontaktpunkt för ENIM för sökande och andra operativa berörda parter i frågor som inte uttryckligen omfattas av denna förordning, i synnerhet uppstart eller ändring av gränsöverskridande järnvägstransporttjänster eller organisering av stöd till tillfällig verksamhet, särskilt för att hantera de krissituationer som avses i artikel 47.

ga)	Tillhandahålla befintliga och nya gemensamma B2B-tjänster till infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag för att förbättra järnvägstjänsterna och främja den transeuropeiska järnvägstrafiken. [Ändr. 215]

Artikel 60

Kontaktpunkter för samordning av infrastrukturförvaltare

1. För att säkerställa samordning mellan infrastrukturförvaltare i enlighet med artikel 53 ska infrastrukturförvaltarna utse kontaktpunkter. Kontaktpunkten ska fungera som centralt gränssnitt mellan infrastrukturförvaltarens organisation och de andra enheter som deltar i samordningsverksamheten.

2. Infrastrukturförvaltarna ska utan dröjsmål informera ENIM om kontaktpunkterna skulle ändras så att dessa kan offentliggöras på det sätt som avses i artikel 57.1 (Transparens).

Artikel 61

Gemensam struktur, gemensamt innehåll och gemensam tidsplan för beskrivningar av järnvägsnät

1. ENIM ska senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] utarbeta och anta en gemensam struktur för den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU, i vilken den information ska beaktas som förtecknas i bilaga IV till det direktivet och bilaga IV till denna förordning, och en gemensam tidsplan för samråden med berörda parter om utkastet till beskrivning av järnvägsnätet. Infrastrukturförvaltarna ska ta största möjliga hänsyn till denna struktur och tidsplan när de utarbetar beskrivningen av järnvägsnätet. [Ändr. 216]

2. Vid utarbetandet av den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU ska infrastrukturförvaltaren ta största möjliga hänsyn till den europeiska ramen för kapacitetsförvaltning, den europeiska ramen för gränsöverskridande samordning av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering samt den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artiklarna 6, 44 respektive 50 i denna förordning.

3. Om infrastrukturförvaltaren inte uppfyller kraven i punkt 1 eller 2 ska denne lämna en motivering i beskrivningen av järnvägsnätet och informera det behöriga regleringsorganet och ENIM.

Artikel 62

Digitalisering av kapacitetsförvaltning och trafikledning

1. Infrastrukturförvaltare ska säkerställa att de förfaranden för kapacitetsförvaltning och trafikledning som omfattas av denna förordning genomförs med hjälp av digitala verktyg och digitala tjänster.

2. De digitala verktyg som används och de digitala tjänster som tillhandahålls ska

a)	förbättra prestanda och kvalitet, inbegripet fullständig driftskompatibilitet, hos de tjänster som infrastrukturförvaltarna tillhandahåller sökande,

b)	förbättra transparensen i alla faser av förvaltningen av järnvägskapaciteten och trafikledningen, inbegripet digitala lösningar och realtidslösningar, som gradvis ska utarbetas tillsammans med relevanta intressenter, [Ändr. 217]

c)	minska den administrativa bördan för sökande genom att endast en gång begära att få in varje enskild uppgift och genom att tillhandahålla information eller data på en och samma plats, även när det gäller gränsöverskridande tjänster.

I tillämpliga fall ska de digitala verktygen och tjänsterna överensstämma med TSD:n TAF/TAP och registret över järnvägsinfrastruktur, som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797, för att säkerställa driftskompatibilitet mellan relevanta system. [Ändr. 218]

2a. Infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att de digitala verktygen och tjänsterna uppfyller kraven för den kapacitetsplanerings- och tilldelningsprocess som anges i avsnitt 3 i denna förordning. För att uppnå de förbättringar som anges i punkt 2 a i denna artikel ska infrastrukturförvaltarna också använda ett verktyg för digitalisering av tillfälliga kapacitetsbegränsningar och en digital illustration av de tåg som trafikerar det europeiska järnvägsnätet. [Ändr. 219]

3. Om de digitala verktyg eller digitala tjänster som krävs för att stödja kapacitetsförvaltningen eller trafikledningen behöver omfattas av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, eller om befintliga specifikationer som omfattar eller delvis omfattar dessa verktyg, i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och de genomförandeakter som antagits enligt det direktivet, behöver ändras, ska ENIM och infrastrukturförvaltarna bidra till utarbetandet och underhållet av sådana specifikationer i samarbete med ERA och det gemensamma företaget för Europas järnvägar och genom det förfarande som avses i artikel 5 i direktiv (EU) 2016/797. [Ändr. 220]

4. I frågor som omfattas av denna förordning ska infrastrukturförvaltarna bidra till arbetet i det gemensamma företaget för Europas järnvägar. I detta syfte ska ENIM och infrastrukturförvaltarna sträva efter att på lämpligt sätt vara representerade i styrgruppen för systempelaren och den genomförandegrupp som avses i artiklarna 96 respektive 97 i förordning (EU) 2021/2085.

5. Infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, andra sökande och, i förekommande fall, operatörer av anläggningar för järnvägstjänster ska utbyta digital information om kapacitetsförvaltning och trafikledning med hjälp av digitala verktyg och digitala tjänster som bygger på en harmoniserad arkitektur och som innebär standardiserade gränssnitt eller gemensamma system i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och de specifikationer som fastställs i genomförandeakter som antagits enligt det direktivet.

När det gäller förbindelser för järnvägstrafik i flera nät ska infrastrukturförvaltarna tillhandahålla digitala tjänster och digital information genom ett enda gränssnitt eller gemensamma system som utvecklas och införs under samordning av ENIM i enlighet med punkt 3.

5a. Infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att de digitala verktyg och tjänster som avses i punkt 1 är fullt funktionsdugliga i enlighet med de tidsfrister som fastställs i denna förordning. Följande digitala europeiska system för styrning av järnvägskapacitet och trafikledning ska genomföras:

Ett europeiskt digitalt system för de kapacitetsförvaltningsprocesser som anges i kapitel II i denna förordning, bestående av

i)	en digital visning av de kapacitetsmodeller som avses i artikel 17 senast den 1 juli 2025 (nedan kallat det europeiska verktyget för kapacitetsförvaltning) som ska användas från och med perioden 2027,

ii)	ett verktyg för att lämna in årliga ansökningar om kapacitet för flera nätverk och få svar på en enda plats och genom ett enda förfarande senast den 1 januari 2026 (nedan kallat system för samordning av tåglägen) som ska användas från och med perioden 2027,

iii)	en digital visning av den kapacitetsförsörjningsplan i realtid som avses i artiklarna 9 och 18 senast den 1 december 2028 (nedan kallat det europeiska verktyget för kapacitetsförvaltning) och som ska användas från och med perioden 2030,

iv)	en digital visning och ett verktyg för samordning av tillfälliga kapacitetsbegränsningar som avses i artikel 10 senast den 1 december 2027 (verktyget för tillfälliga kapacitetsbegränsningar) som ska användas från och med perioden 2029.

v)	en kapacitetsombud för begäran om kapacitet för flera nätverk i enlighet med de processer som beskrivs i artiklarna 32–34 senast den 1 januari 2029 (kapacitetsombud) som ska användas från och med perioden 2030.

Ett europeiskt digitalt system som stöd för konceptet för det europeiska nätverket för trafikledning för de trafikledningsprocesser som anges i kapitel III i denna förordning (informationssystemet för tåg), som föreskriver

i)	en Europaomfattande översikt över tåg med flera nät från ursprung till destination från och med den dag då förordningen börjar tillämpas,

ii)	ett regelbundet informationsutbyte om beräknad ankomsttid senast i december 2027,

iii)	rapportering av incidenter till eller via detta gemensamma system senast i december 2030,

iv)	en gemensam plattform för kommunikation och samarbete mellan nationella trafikkontrollcentrum senast i december 2030.

ERA ska i samarbete med ENIM och nätverkssamordnaren, i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2016/796, tillhandahålla senast den... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande], en rekommendation till kommissionen om fastställande av verktyg för genomförande och styrning av det digitala europeiska systemet för järnvägskapacitet och trafikledning. Rekommendationen ska beakta de verktyg som redan är i drift eller utvecklas och de investeringar som gjorts samt de verktyg och tidsfrister som anges i denna punkt. På grundval av denna rekommendation ges kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 71 för att fastställa dessa verktyg för genomförande och styrning av det digitala europeiska systemet för järnvägskapacitet och trafikledning och för att identifiera uppgifterna för det gemensamma företaget för Europas järnvägar, ERA, infrastrukturförvaltare, ENIM, ENRRB och nätverkssamordnaren i denna process. [Ändr. 221]

5b. ERA ska samordna dessa uppgifter.

Nätverkssamordnaren ska sköta de centrala verktygen för de europeiska systemen för digital kapacitet och trafikledning.

ERA ska säkerställa att de digitala system som utvecklas av sektorn överensstämmer med de tekniska standarderna för driftskompatibilitet. [Ändr. 222]

5c. Kommissionen och medlemsstaterna ska stödja finansieringen av de verksamheter som anges i denna artikel, inbegripet från FSE, för att säkerställa ett snabbt, gränsöverskridande harmoniserat och driftskompatibelt genomförande av digitala verktyg och tjänster. [Ändr. 223]

KAPITEL VI

TILLSYN ÖVER KAPACITETSFÖRVALTNING OCH TRAFIKLEDNING

AVSNITT 1

Regleringsorgan

Artikel 63

Regleringsorganens ansvarsområden

1. De uppgifter och befogenheter som fastställs i artikel 56 i direktiv 2012/34/EU ska också utövas med avseende på de frågor som omfattas av denna förordning. Regleringsorganet ska särskilt övervaka infrastrukturförvaltarnas och den europeiska nätverkssamordnarens verksamheter enligt kapitlen II–V i denna förordning och kontrollera efterlevnaden av denna förordning på eget initiativ och i syfte att förhindra diskriminering av sökande. [Ändr. 224]

1a. Regleringsorganet ska delta i och övervaka den strategiska kapacitetsplanering som föreskrivs i avsnitt II i denna förordning. Regleringsorganet ska också utvärdera proportionalitet, icke-diskriminering och öppenhet. Regleringsorganet får avge och dela yttranden med infrastrukturförvaltare, ENIM och ERP. Infrastrukturförvaltarna ska beakta regleringsorganens förslag vid utarbetandet av den strategiska kapacitetsplaneringen. [Ändr. 225]

2. Järnvägsföretag, andra sökande, potentiella sökande eller nationella, regionala eller lokala myndigheter med ansvar för transport ska ha rätt att överklaga till regleringsorganet i enlighet med artikel 56 i direktiv 2012/34/EU om de anser sig orättvist behandlade, har diskriminerats eller på något annat sätt kränkts av infrastrukturförvaltaren i samband med dennes arbete inom de verksamheter som anges i kapitlen II, III, IV och V i denna förordning (förvaltning av infrastruktur, trafikledning och krishantering, prestationsgranskning och prestationshantering, Europeiskt nätverk för samordning). [Ändr. 226]

Artikel 64

Samarbete mellan regleringsorgan inom det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet (ENRRB)

1. För att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med denna förordning ska regleringsorganen samarbeta inom ramen för det regleringsorgan på järnvägsområdet som avses i artikel 57.1 i direktiv 2012/34/EU, inbegripet genom gemensamma samråd och utredningar, genom att anta yttranden eller rekommendationer eller genom annan relevant verksamhet. Regleringsorganen ska lämna all nödvändig information till ENRRB och beakta de yttranden och rekommendationer som antagits av ENRRB . [Ändr. 227]

När ENRRB agerar inom denna förordnings tillämpningsområde ska nätverket ha de uppgifter och det ansvar samt organisera sitt arbete i enlighet med vad som avses i avsnitt 2 i detta kapitel.

2. I händelse av ett klagomål eller en utredning på eget initiativ i en fråga som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och som påverkar tillträdet till eller användningen av järnvägsnät i mer än en medlemsstat, ska det berörda regleringsorganet informera ENRRB och kommissionen om klagomålet eller utredningen.

3. Ett regleringsorgan kan sända alla relevanta frågor, klagomål eller utredningar till ENRRB för diskussion eller antagande av ett yttrande eller en rekommendation.

4. När de berörda regleringsorganen fattar beslut i frågor som berör mer än en medlemsstat ska de samarbeta vid utarbetandet av sina respektive beslut under samordning av ENRRB för att få till stånd en lösning av frågan. I detta syfte ska de berörda regleringsorganen utföra sina uppgifter i enlighet med punkt 1 i denna artikel och artikel 56 i direktiv 2012/34/EU. De ska beakta eventuella relevanta yttranden och rekommendationer som antagits av ENRRB och förelägga dessa beslut för ENRRB.

5. Om ett regleringsorgan antar ett beslut som avviker från ett relevant yttrande eller en relevant rekommendation från ENRRB eller om det vägrar att anta ett beslut, ska det lämna en förklaring till ENRRB med en redogörelse för meningsskiljaktigheterna och anledningen till att det inte följer ENRRB:s yttranden eller rekommendationer och inkludera den relevanta förklaringen i sitt beslut . [Ändr. 228]

6. De regleringsorgan som ENRRB konsulterar ska svara inom de tidsfrister som fastställs av ENRRB och de ska, på ENRRB:s begäran, tillhandahålla all information som de själva har rätt att begära enligt sin nationella lagstiftning. Denna information får endast användas i samband med den verksamhet som bedrivs av regleringsorganen i enlighet med denna förordning.

7. Infrastrukturförvaltare ska utan dröjsmål tillhandahålla all information som är nödvändig för handläggningen av det klagomål eller den utredning som avses i den här artikeln och som begärs av regleringsorganet i den medlemsstat där infrastrukturförvaltaren har sin hemvist. Regleringsorgan ska ha rätt att begära information från ENIM rörande utredningar inom ramen för deras behörighet. Regleringsorgan ska ha rätt att översända sådan information till ENRRB.

8. Regleringsorgan på järnvägsområdet ska tillhandahålla de resurser som krävs för att ENRRB ska kunna fungera.

8a. ENRRB ska säkerställa att dess struktur, arbetsmetoder och all relevant information om dess arbete, inklusive yttranden och rekommendationer, offentliggörs på dess webbplats. Den ska innehålla arbetsgruppernas kontaktuppgifter. [Ändr. 229]

AVSNITT 2

Uppgifter och ansvarsområden för det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet

Artikel 65

Uppgifter och ansvarsområden

1. Utöver ENRRB:s uppgifter enligt direktiv 2012/34/EU ingår också de uppgifter och ansvarsområden som fastställs i denna förordning.

2. ENRRB ska samordna allt samarbete mellan regleringsorganen på järnvägsområdet i enlighet med artikel 64 och främja anpassningen av regleringsorganens beslut i fråga om internationell järnvägstrafik.

2a. ENRB ska, innan de antas, bedöma de europeiska ramarna för kapacitetsförvaltning, trafikledning och prestationsgranskning samt den gemensamma strukturen i beskrivningen av järnvägsnätet och utfärda och dela ett yttrande med nationella regleringsorgan som får vidta åtgärder i enlighet med artikel 56 i direktiv 2012/34/EU. ENRRB får bedöma alla ENIM-beslut och utfärda och dela yttranden med ENIM, regleringsorgan, ERP och infrastrukturförvaltarna. [Ändr. 230]

3. På grundval av begäranden från sökande, infrastrukturförvaltare och andra berörda parter ska ENRRB avge yttranden eller rekommendationer som avser pågående eller antagna beslut rörande klagomål som lämnats in till regleringsorganen på järnvägsområdet. [Ändr. 231]

4. Berörda parter får inge ett klagomål till ENRRB i frågor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eller som påverkar tillträdet till eller användningen av järnvägsinfrastruktur i mer än en medlemsstat. När ENRRB tar emot ett sådant klagomål ska det utan dröjsmål överlämna det till det behöriga regleringsorganet eller de behöriga regleringsorganen.

ENRRB ska i dessa fall omedelbart informera de berörda regleringsorganen på järnvägsområdet om sin avsikt att anta ett yttrande eller en rekommendation i den frågan.

5. ENRRB ska lämna sitt yttrande eller sin rekommendation till berörda regleringsorgan på järnvägsområdet inom en månad från mottagandet av all relevant information rörande klagomålet. ENRRB får förlänga perioden för särskilt komplexa frågor.

5a. ENRRB ska lämna rekommendationer till ENIM när det gäller inrättande och översyn av den europeiska ram för prestationsgranskning som avses i artikel 50, inbegripet om prestationsområden, prestationsfrågor som ska behandlas inom vart och ett av prestationsområdena, harmonisering av metoder, förfaranden, kriterier samt definitioner för insamling och analys av data som rör prestanda och prestationsindikatorer. [Ändr. 232]

6. ENRRB ska utarbeta gemensamma principer och gemensam praxis för de beslut som regleringsorganen är bemyndigade att fatta enligt denna förordning.

6a. ENRRB ska bedöma de europeiska ramarna för kapacitetsförvaltning, trafikledning och prestationsgranskning samt den gemensamma strukturen för beskrivningen av järnvägsnätet och avge ett yttrande. Regleringsorganen ska ta största möjliga hänsyn till ENRRB:s yttrande när de kontrollerar beskrivningar av järnvägsnätet. [Ändr. 233]

Artikel 66

Organisering av och struktur för det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet (ENRRB)

Vid tillämpningen av denna förordning ska ENRRB vara organiserat enligt följande:

a)	Regleringsorganens styrelse.

b)	Ett sekretariat.

Regleringsorganen ska säkerställa sekretariatets drift.

ENRRB ska säkerställa att dess arbetsmetoder och all relevant information om dess arbete offentliggörs på en gemensam webbplats. Den ska innehålla kontaktuppgifter för klagomål, kontaktuppgifter för särskilda arbetsgrupper och information om förfaranden. [Ändr. 234]

ENRRB ska offentliggöra sina yttranden och rekommendationer på en särskild webbplats. [Ändr. 235]

Artikel 67

Sammansättningen av regleringsorganens styrelse

1. Regleringsorganens styrelse ska bestå av en ledamot med rösträtt från varje medlemsstat som har ett järnvägsnät i drift och en ledamot som utses av kommissionen. ERA ska vara en observatör utan rösträtt. [Ändr. 236]

2. De röstberättigade ledamöterna ska vara chefen, eller en biträdande chef, för det regleringsorgan som avses i artikel 55 i direktiv 2012/34/EU. De ska ha en suppleant som företräder ledamoten i dennes frånvaro. Suppleanten ska utses av regleringsorganet bland dess ledning eller styrelse eller, om detta inte är möjligt, bland dess personal.

3. Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska agera oberoende och objektivt i unionens intresse, oavsett eventuella särskilda nationella eller personliga intressen. De får varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering, institution, person eller något organ.

4. En uppdaterad förteckning över styrelseledamöterna och deras suppleanter, tillsammans med deras intresseförklaringar, ska offentliggöras av ENRRB:s sekretariat.

Artikel 68

Styrelsens roll och uppgifter

1. Styrelsen ska fullgöra alla de uppgifter som åläggs ENRRB i denna förordning.

2. Styrelsen ska i synnerhet

a)	anta yttranden eller rekommendationer rörande klagomål eller utredningar som läggs fram för styrelsen av dess ordförande eller av ett eller flera regleringsorgan i enlighet med de regler som fastställs i artikel 69,

aa)	anta yttranden och rekommendationer om beslut som fattats av ENIM i samarbete med nätverkssamordnaren inom ramen för denna förordning, [Ändr. 237]

ab)	till följd av klagomål från järnvägsföretag, operatörer av anläggningar för tjänster och andra berörda parter, anta ENRRB:s rekommendationer och yttranden i samband med de samråd som det hänvisas till i artikel 55a, samt de beslut som fattats av ENIM i samarbete med nätverkssamordnaren. [Ändr. 238]

b)	utarbeta och anta en årsrapport om ENRRB:s verksamhet,

c)	inrätta arbetsgrupper och utse gruppernas ordföranden.

ca)	utarbeta och anta en rekommendation till ENIM om inrättande och översyn av den europeiska ramen för prestationsgranskning. [Ändr. 239]

Artikel 69

Organisationen av styrelsens arbete

1. Styrelsen ska anta sin egen arbetsordning, efter kommissionens godkännande.

1a. Styrelsen ska sammanträda regelbundet. Den ska välja en ordförande bland sina medlemmar med två tredjedelars majoritet av sina medlemmar och ska inneha en mandatperiod på ett år. [Ändr. 240]

2. Kommissionen ska vara ordförande vid delta i, stödja och underlätta samordning under styrelsens sammanträden. Den ska inte ha rösträtt. [Ändr. 241]

3. Sekretariatet ska tillhandahålla de tjänster som behövs för att organisera styrelsens möten och arbete.

4. Styrelsen ska fatta beslut med enkel majoritet av dess ledamöter, om inte annat anges i arbetsordningen.

5. Varje ledamot ska ha en röst. Om en medlem är frånvarande ska suppleanten ha rätt att utöva rösträtten.

6. I arbetsordningen får närmare bestämmelser om omröstningar fastställas, särskilt för förfarandet för omröstning i brådskande frågor och när det gäller rekommendationer rörande beslut av regleringsorgan på järnvägsområdet.

Artikel 70

ENRRB:s arbetsgrupper

1. På eget initiativ eller på förslag av kommissionen, och i enlighet med styrelsens arbetsordning, får styrelsen med enkel majoritet besluta att inrätta arbetsgrupper för att organisera arbetet i ENRRB i särskilda frågor som rör genomförandet av denna förordning.

2. Styrelsen ska fastställa arbetsgruppens mandat och utse arbetsgruppernas ordföranden, som om möjligt ska företräda olika regleringsorgan på järnvägsområdet.

3. Arbetsgrupperna ska på inbjudan vara öppna för deltagande av experter från regleringsorgan på järnvägsområdet, kommissionen, operativa berörda parter ERA, och, i förekommande fall, från operativa berörda parter och andra offentliga eller privata organ. [Ändr. 242]

4. Sekretariatet ska tillhandahålla administrativt stöd till arbetsgrupperna.

5. Styrelsen eller ordförandena för arbetsgrupperna får vid behov bjuda in experter från regleringsorgan på järnvägsområdet, kommissionen, ERA, operativa berörda parter och, i förekommande fall, från andra offentliga eller privata organ samt enskilda experter med erkänd kompetens på det relevanta området för att delta i arbetsgruppernas möten, efter en bedömning i varje enskilt fall. [Ändr. 243]

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 71

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.14a, 8.17, 10.8, 11.2 och 11.4a, 12.9a, 18.10a, 19.5, 20.4a , 21.9, 38.3, 39.9 39.8a och 9.4, 40.7, 41.3, 44.3a , 46.6, 48.3 , 52.1, 53.5 och 62.5a, och och 53.5 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [1 januari 2026]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före femårsperiodens utgång. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. [Ändr. 244]

Artikel 72

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som avses i artikel 62 i direktiv 2012/34EU. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 73

Rapport och översyn

Kommissionen ska senast den [31 december 2030] utvärdera denna förordnings effekter på järnvägssektorn och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om dess genomförande.

Rapporten ska särskilt utvärdera

a)	denna förordnings inverkan på järnvägsinfrastrukturtjänsternas prestanda,

b)	denna förordnings inverkan på utvecklingen av järnvägstjänster, särskilt internationell trafik, fjärrtrafik och godstrafik,

det arbete som utförs av det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare, nätverkssamordnaren, det europeiska nätverket för regleringsorgan på järnvägsområdet och organet för prestationsgranskning i allmänhet och i samband med utveckling, antagande och genomförande av gemensamma kriterier, metoder och förfaranden,

d)	behovet av att stärka samordningsmekanismerna genom att ersätta delar av de europeiska ramar som avses i artiklarna 6 och 44 med bindande regler,

e)	behovet av att stärka tillsynen genom att inrätta ett unionsregleringsorgan på järnvägsområdet.

Artikel 74

Ändringar av direktiv 2012/34/EU

1. Direktiv 2012/34/EU ska ändras på följande sätt:

I artikel 1 ska led c ersättas med följande:

”c)	de principer och förfaranden som ska tillämpas vid fastställande och uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur som anges i kapitel IV.”

b)	Artikel 2.6 ska utgå.

c)	I artikel 3 ska leden 20, 22, 23, 27 och 28 ska utgå. [Ändr. 245]

d)	Artikel 7b ska utgå.

e)	Artikel 36 ska utgå.

f)	Artiklarna 38–54 ska utgå.

g)	I bilaga IV ska punkterna 1 och 3 utgå.

h)	Bilaga VII ska utgå.

2. Hänvisningar till de bestämmelser i direktiv 2012/34/EU som utgår ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i avsnitt 1 i bilaga X.

Artikel 74a

Artikel 74a Ändringar av förordning (EU) 2016/796

1. Förordning (EU) 2016/796 ska ändras på följande sätt:

I artikel 19.1 ska följande led läggas till:

” m)

på begäran utfärda rekommendationer till kommissionen om utarbetande och uppdatering av genomförandeakter och delegerade akter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... [Förordning om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010]. ” [Ändr. 246]

Artikel 74b

Ändringar av direktiv (EU) 2016/797

1. Direktiv (EU) 2016/797 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 i bilaga II ska följande led läggas till:

” 2.9

Användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet: de strukturer, organ och förfaranden som avses i förordning (EU).../... i Europaparlamentets och rådets förordning [denna förordning] ” [Ändr. 247]

Artikel 75

Övergångsbestämmelser

1. Ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 42 i direktiv 2012/34/EU före den 1 januari 2026 ska fortsätta att gälla tills de löper ut. [Ändr. 248]

2. Artikel 3.20, 3.22, 3.23, 3.27 och 3.28, artiklarna 7b, 36 och 38–54, punkt 3 i bilaga IV samt bilaga VII till direktiv 2012/34/EU ska inte tillämpas på aktiviteter och uppgifter som utförs i samband med de tågplaner som träder i kraft efter den [8 december 2029].

Artikel 76

Upphävande

1. Förordning (EU) nr 913/2010 ska upphöra att gälla med verkan från och med den [9 december 2029].

2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i avsnitt 2 i bilaga X.

Artikel 77

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den [1 januari 2026]. Dock gäller följande:

Artiklarna 1, 2 och 3, kapitel II, med undantag för artikel 9.1 och 9.2 och artikel 27.4 artiklarna 26, 27, 28, 31, 39 och 50 , och kapitel III, med undantag för artikel 48, i denna förordning ska endast tillämpas på aktiviteter och uppgifter som utförs i samband med de tågplaner som träder i kraft efter den [8 december 2029] 2027 . [Ändr. 249]

b)	Artikel 9.1 och 9.2 ska tillämpas från och med den [1 januari 2028] 2027 . [Ändr. 250]

c)	Artikel 27.4 ska tillämpas från och med den [1 mars 2026].

ca)	Artikel 35 ska tillämpas från och med den 1 december 2028. [Ändr. 251]

cb)	Artikel 40 ska tillämpas från och med den 1 december 2027. [Ändr. 252]

d)	Artiklarna 48 och 62 ska tillämpas från och med den [13 december 2026].

e)	Artikel 74 ska tillämpas från och med den [9 december 2029] 2027 . [Ändr. 253]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i … den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C,, s..

(2) EUT C,, s..

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final av den 11 december 2019.

(4) Kommissionens meddelande Vägen till en frisk planet för alla – EU:s handlingsplan: Mot nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final av den 12 maj 2021.

(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden” (COM(2020) 789 final av den 9 december 2020).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38).

(10) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(12) SWD(2021) 134 final av den 2 juni 2021.

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/... av den...om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1153 och (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013 (EUT...).

(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2177 av den 22 november 2017 om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster (EUT L 307, 23.11.2017, s. 1).

(17) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1100 av den 7 juli 2015 om medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter inom ramen för övervakning av järnvägsmarknaden (EUT L 181, 9.7.2015, s. 1).

Bilaga I

RESULTAT OCH TIDSPLAN FÖR DEN KAPACITETSFÖRVALTNING SOM AVSES I ARTIKLARNA 11, 16, 18 OCH 38

Resultat som ska utarbetas av infrastrukturförvaltare i den strategiska kapacitetsplanering som avses i artiklarna 11, 16, 17 och 18

Resultat

Innehåll

Kapacitetsstrategi (Artikel 16)

—	Planerad utveckling av fysisk infrastruktur, inbegripet nybyggnation, uppgradering, förnyelse och nedläggning/avveckling.

—	Förväntad utveckling av efterfrågan på järnvägstransporttjänster.

—	Strategisk vägledning om medlemsstaternas kapacitetsutnyttjande, inbegripet en prognos för utvecklingen av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster.

—	Kapacitet som tilldelats genom ramavtal och kapacitet som krävs för att tillhandahålla transporttjänster enligt avtal om allmän trafik.

—	Infrastruktur som förklarats vara kraftigt utnyttjad eller överbelastad.

—	Större kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten.

Kapacitetsmodell (Artikel 17)

—	All information som ingår i kapacitetsstrategin, i förekommande fall uppdaterad och mer detaljerad.

—	Kapacitetsvolym som är tillgänglig för sökande per marknadssegment för järnvägstransport och/eller per tilldelningsprocess , inklusive skyddad kapacitet för senare ansökningar som tilldelats genom ramavtal .

—	Kapacitetsvolym som krävs för infrastrukturarbeten efter påverkan på trafiken (kategorier).

—	Geografisk täckning: åtminstone de linjer som ingår i TEN-T-stomnätet och det utvidgade stomnätet.

—	Geografisk uppgift: uppdelning i lämpliga planeringssektioner som återspeglar infrastrukturens och efterfrågans egenskaper.

—	Tidsmässig omfattning: en tågplaneperiod.

—	Tidsuppgift: minst en årlig översikt (kapacitetsbegränsningar) och en eller flera representativa dagar (kapacitet tillgänglig för ansökningar).

Kapacitetsförsörjningsplan (Artikel 18)

—	All information som ingår i kapacitetsmodellen, i förekommande fall uppdaterad och mer detaljerad.

—	Förplanerad kapacitet tillgänglig för ansökningar, definierad i form av kapacitetsobjekt.

—	Kapacitetsbegränsningar, definierade i form av kapacitetsobjekt.

—	Alternativ tillgänglig kapacitet under kapacitetsbegränsningar.

—	Alternativ tillgänglig kapacitet vid nätavbrott.

[Ändr. 254]

Plan för den strategiska kapacitetsförvaltning som avses i artiklarna 11, 16, 17 och 18

När infrastrukturförvaltarna utarbetar resultaten av den strategiska kapacitetsplaneringen för en viss tågplaneperiod ska de följa den tidsplan som anges i detta avsnitt.

Infrastrukturförvaltare får fastställa kortare tidsfrister. Dessa tidsfrister ska harmoniseras på EU-nivå och ingå i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

Samrådet med berörda parter ska genomföras i enlighet med artikel 54 och ska omfatta åtminstone järnvägsföretag och andra sökande, operativa berörda parter och offentliga myndigheter. Infrastrukturförvaltarna ska samordna resultaten kontinuerligt när de samordnar i enlighet med artikel 53.

Resultat

Delmål

(senast) Tidsfrist

Kapacitetsstrategi (artikel 16)

Offentliggörande av de första delarna av kapacitetsstrategin Utarbetandefasen av kapacitetsstrategin

X–60

Första samrådet med berörda parter.

X–58

Offentliggörande av utkastet till strategi och ett andra samråd med berörda parter.

X–38 48

Offentliggörande av den slutliga kapacitetsstrategin efter slutlig samordning mellan infrastrukturförvaltare.

X–36

Offentliggörande av kapacitetsmodellen

X–18

Offentliggörande av den slutliga kapacitetsförsörjningsplanen efter samrådet med infrastrukturförvaltaren och ERP

X - 11

Kapacitetsmodell

(artikel 17)

Förberedelser inleds.

X–36

Samråd med sökande och operativa berörda parter.

X–24

Samordning mellan infrastrukturförvaltare och deltagare i insatser och genomförbarhetsbedömningar för tillhandahållna kapacitetsbehov som kanske inte beaktas fullt ut i utkastet till kapacitetsmodell

X-22

Offentliggörande av utkast till kapacitetsmodell och inledande av det andra samrådet med de sökande och deltagarna i insatserna

X–21

Samordning med sökande och operativa berörda parter.

X–19

Offentliggörande av den slutliga kapacitetsmodellen efter slutlig samordning mellan infrastrukturförvaltare.

X–18

Kapacitetsförsörjningsplan

(artikel 18)

Förberedelser inleds.

X–18

Samråd med sökande och operativa berörda parter.

X–14

Regleringsorganet ska analysera utkastet till kapacitetsförsörjningsplan och får fatta ett beslut om att infrastrukturförvaltaren ska ändra kapacitetsförsörjningsplanen.

X–14 till X–13

Offentliggörande av de kapacitetsbegränsningar som avses i avsnitt 3.1 i denna bilaga.

X–12

Offentliggörande av den slutliga kapacitetsförsörjningsplanen efter slutlig samordning mellan infrastrukturförvaltare.

X–11

Uppdatering av kapacitetsförsörjningsplanen för sena ansökningar

X–6.5

Offentliggörande av de kapacitetsbegränsningar som avses i avsnitt 3.5 i denna bilaga.

X–4

Ändrad användning av kapacitet som reserverats för tilldelning genom tågplanen för andra tilldelningsförfaranden.

X–2

Uppdatering av kapacitetsförsörjningsplanen för att återspegla eventuella ändringar av förplanerad eller tilldelad kapacitet.

Till och med X + 12 utan dröjsmål.

Anmärkning:

(1)	Till och med X + 12 utan dröjsmål. Anmärkning:

[Ändr. 255]

Genom undantag från punkt 1 ska följande förenklade och förkortade tidtabell tillämpas på resultatet ”Kapacitetsstrategi” för de tågplaneperioder som inleds i december 2029 och december 2030:

Kapacitetsstrategi (artikel 16)	Offentliggörande av utkastet till strategi och samråd med berörda parter.	X–38
Kapacitetsstrategi (artikel 16)	Offentliggörande av den slutliga kapacitetsstrategin efter slutlig samordning mellan infrastrukturförvaltare.	X–36

Tidsplan för samordning, samråd och offentliggörande av kapacitetsbegränsningar till följd av de infrastrukturarbeten som avses i artiklarna 10 och 35

När det gäller tillfälliga begränsningar av järnvägslinjernas kapacitet, till exempel på grund av infrastrukturarbeten, inbegripet därmed sammanhängande hastighetsbegränsningar, axellast, tåglängd, dragkraft eller fria rummet (kapacitetsbegränsningar), med en varaktighet på mer än sju på varandra följande dagar och för vilka mer än 30 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje per dag inställs, leds om eller ersätts med andra transportslag, ska de berörda infrastrukturförvaltarna offentliggöra alla kapacitetsbegränsningar , i den mån de är kända, och de preliminära resultaten av ett samråd med de sökande för första gången minst 24 månader och, i en uppdaterad form, för andra gången minst tolv månader före ändringen av den berörda tågplanen. Dessa infrastrukturbegränsningar ska ingå i den plan för kapacitetsförsörjning som avses i artikel 18. [Ändr. 256]

Som en del av samordningen mellan infrastrukturförvaltarna i enlighet med artikel 53 ska de enheter som utses i punkt 5 i den artikeln också gemensamt diskutera dessa kapacitetsbegränsningar, om effekterna av kapacitetsbegränsningarna inte är begränsade till ett enda nät, med berörda sökande och de huvudsakliga berörda tjänsteleverantörerna när de offentliggörs för första gången.

När infrastrukturförvaltaren för första gången offentliggör kapacitetsbegränsningar i enlighet med punkt 1 ska infrastrukturförvaltaren inleda ett samråd om kapacitetsbegränsningarna med de sökande och de huvudsakliga berörda tjänsteleverantörerna. Om det krävs samordning i enlighet med punkt 4 mellan det första och andra offentliggörandet av kapacitetsbegränsningar ska de enheter som har utsetts enligt artikel 53.5 samråda en andra gång med de sökande och de huvudsakliga berörda tjänsteleverantörerna mellan slutet av den samordningen och det andra offentliggörandet av kapacitetsbegränsningen.

Om effekterna av kapacitetsbegränsningarna inte är begränsade till ett enda järnvägsnät ska de enheter som har utsetts enligt artikel 53.5, inklusive infrastrukturförvaltare som kan påverkas av omdirigeringen av tåg, innan de offentliggör kapacitetsbegränsningar i enlighet med punkt 1, sinsemellan samordna kapacitetsbegränsningar som kan innebära en inställelse, en ruttomläggning av ett tågläge eller en ersättning med andra transportslag.

Samordningen före det andra offentliggörandet ska vara avslutad

(a)	senast 18 månader före ändringen av tågplanen om mer än 50 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje per dag ställs in, leds om eller ersätts med andra transportslag under en period på mer än 30 på varandra följande dagar,

(b)	senast 13 månader och 15 dagar före ändringen av tågplaneperioden om mer än 30 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje per dag ställs in, leds om eller ersätts med andra transportslag under en period på mer än sju på varandra följande dagar,

(c)	senast 13 månader och 15 dagar före ändringen av tågplaneperioden om mer än 50 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje per dag ställs in, leds om eller ersätts med andra transportslag under en period på högst sju på varandra följande dagar.

De enheter som utför samordningen mellan infrastrukturförvaltarna i enlighet med artikel 53.5 ska, om så är nödvändigt, bjuda in de sökande som är verksamma på de berörda linjerna och de huvudsakliga berörda tjänsteleverantörerna att delta i denna samordning.

När det gäller kapacitetsbegränsningar som varar i högst sju på varandra följande dagar, som inte behöver offentliggöras i enlighet med punkt 1 och på grund av vilka mer än 10 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje per dag ställs in, leds om eller ersätts med andra transportslag, som uppstår under den följande tågplaneperioden och som infrastrukturförvaltaren får kännedom om senast sex månader och 15 dagar före ändringen av tågplanen, ska infrastrukturförvaltaren samråda med de berörda sökandena om de planerade kapacitetsbegränsningarna och meddela de uppdaterade kapacitetsbegränsningarna minst fyra månader före ändringen av tågplanen. Infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla detaljerade uppgifter om de erbjudna tåglägena för persontåg senast fyra månader, och för godståg senast en månad, före början av kapacitetsbegränsningen, om inte infrastrukturförvaltaren och de berörda sökandena kommer överens om en kortare ledtid.

Infrastrukturförvaltare får besluta att tillämpa strängare tröskelvärden för kapacitetsbegränsningar på grundval av lägre procentsatser av uppskattade trafikvolymer eller kortare varaktighet än vad som anges i avsnitt 3 i denna bilaga eller att tillämpa ytterligare kriterier utöver dem som nämns i denna bilaga, efter samråd med sökande och tjänsteleverantörer. De ska offentliggöra tröskelvärdena och kriterierna för gruppering av kapacitetsbegränsningar i sina beskrivningar av järnvägsnätet enligt punkt 3 i bilaga IV till direktiv 2012/34/EU.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40 får infrastrukturförvaltaren besluta att inte tillämpa de frister som anges i punkterna 1–5 om kapacitetsbegränsningen är nödvändig för att återställa säker tågtrafik, om tidpunkten för begränsningarna är utanför infrastrukturförvaltarens kontroll, om tillämpningen av dessa frister skulle vara kostnadsineffektiv eller onödigt skadlig när det gäller tillgångens livslängd eller skick eller om alla berörda sökande samtycker. I sådana fall och vid alla andra kapacitetsbegränsningar som inte är föremål för samråd i enlighet med andra bestämmelser i denna bilaga ska infrastrukturförvaltaren omgående samråda med de sökande och de huvudsakliga berörda tjänsteleverantörerna. [Ändr. 257]

Den information som ska lämnas av infrastrukturförvaltare när de agerar i enlighet med punkterna 1, 5 eller 7 ska omfatta

(a)	den planerade dagen,

(b)	tid på dygnet och, så snart som det kan fastställas, klockslag för kapacitetsbegränsningens början och slut,

(c)	vilket banavsnitt som påverkas av begränsningen,

(d)	i tillämpliga fall, kapaciteten hos alternativa linjer.

Infrastrukturförvaltaren ska offentliggöra denna information, eller en länk där den kan hittas, i sin beskrivning av järnvägsnätet enligt punkt 3 i bilaga IV till direktiv 2012/34/EU. Infrastrukturförvaltaren ska hålla denna information uppdaterad. Dessutom ska infrastrukturförvaltarna offentliggöra denna information i digitalt format i enlighet med artiklarna 9 och 62.

När det gäller de kapacitetsbegränsningar som varar i minst 30 på varandra följande dagar och berör mer än 50 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje ska infrastrukturförvaltaren, på begäran av de sökande under första samrådsrundan, tillhandahålla en jämförelse av de förhållanden som gäller vid minst två alternativa kapacitetsbegränsningar. Infrastrukturförvaltaren ska utarbeta dessa alternativ på grundval av återkopplingen från de sökande i samband med deras ansökan och tillsammans med dem.

Jämförelsen ska för varje alternativ minst innehålla följande:

(a)	Kapacitetsbegränsningens varaktighet.

(b)	Förväntade preliminära infrastrukturavgifter.

(c)	Tillgänglig kapacitet på alternativa linjer.

(d)	Tillgängliga alternativa linjer.

(e)	Ungefärliga restider.

Innan infrastrukturförvaltaren gör ett val mellan de alternativa kapacitetsbegränsningarna ska infrastrukturförvaltaren rådgöra med berörda sökande samt ta hänsyn till effekterna av de olika alternativen på dessa sökande och på användarna av tjänsterna.

Analysen av alternativa kapacitetsbegränsningar ska omfatta situationer som berör mer än en infrastrukturförvaltare. Infrastrukturförvaltarna ska i detta fall samordna planeringen av den alternativa kapacitetsbegränsningen i enlighet med artikel 53.

10.

När det gäller de kapacitetsbegränsningar som varar i mer än 30 på varandra följande dagar och berör mer än 50 % av den uppskattade trafikvolymen på en järnvägslinje ska infrastrukturförvaltaren fastställa kriterier för vilka tåg för varje typ av trafik som ska ledas om, med beaktande av den sökandes kommersiella och operativa begränsningar, såvida inte dessa operativa begränsningar härrör från den sökandes förvaltningsmässiga eller organisatoriska beslut, och utan att det påverkar målet att minska kostnaderna för infrastrukturförvaltaren i enlighet med artikel 30.1 i direktiv 2012/34/EU. Infrastrukturförvaltaren ska offentliggöra dessa kriterier i beskrivningen av järnvägsnätet.

11.

Det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare ska på sin webbplats offentliggöra den information som krävs enligt punkt 8.

12.

Kommissionen ska se över genomförandet av avsnitt 3 i denna bilaga till och med den 31 december 2024 och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Tidsplan för kapacitetstilldelning genom den årliga tilldelningsprocess som avses i artiklarna 32 och 38

Infrastrukturförvaltaren och de sökande ska följa följande tidsplan:

Delmål eller tidsperiod

Tidsfrist eller varaktighet(1)

Tågplanens giltighetstid (tågplaneperiod).

Ett år.

Ikraftträdande av tågplanen.

Midnatt den andra lördagen i december.

Offentliggörande av plan för kapacitetsförsörjning.

I enlighet med avsnitt 2 i denna bilaga.

Offentliggörande av kapacitetsbegränsningar till följd av infrastrukturarbeten.

I enlighet med avsnitten 2 och 3 i denna bilaga.

Tidsfrist för sökande att lämna in ansökningar om kapacitetsrättigheter.

X–8,5

Utarbetande av utkast till tågplan. Tidsfrist för infrastrukturförvaltare att lämna in ett utkast till kapacitetserbjudande till sökande.

X–6,5

Slutförande av samordningen med de sökande , för att säkerställa att alla förutsättningar är uppfyllda före detta 2 veckors slutförande av ”fasen för synpunkter” .

X–6

Sista dag för infrastrukturförvaltare att lämna in slutligt kapacitetserbjudande till sökande.

X–5,5

Offentliggörande av den slutliga tågplanen. Tidsfrist för infrastrukturförvaltaren att tilldela sökande kapacitetsrättigheter.

X–5,25

Omvandling av kapacitetsspecifikationer för tåglägen.

Ska specificeras i den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

Anmärkning:

1) Med X–m avses m månader före dagen för ikraftträdandet av tågplanen (X).

[Ändr. 258]

Infrastrukturförvaltare ska tilldela kapacitetsansökningar som erhålls i enlighet med artikel 32.8 enligt den kronologiska turordningen.

Tidsfristen för sökande att lämna in ansökningar om kapacitetsrättigheter enligt tabellen i punkt 1 ska vara den tidsfrist för ansökningar om infrastrukturkapacitet som avses i artikel 27.4 i direktiv 2012/34/EU.

Tidsplan för kapacitetstilldelning genom de ramavtal som avses i artiklarna 31 och 38

Infrastrukturförvaltaren ska följa följande tidsplan:

Tidsperiod

Varaktighet(1)

Standardgiltighetstid för ramavtal.

5 år.

Omvandling av kapacitetsspecifikationer för tåglägen.

Mellan X–8,5 och X–6,5 (tillsammans med samordning inom ramen för den årliga tilldelningsprocess som avses i avsnitt 4).

Anmärkning:

1) Med X–m avses m månader före dagen för ikraftträdandet av tågplanen (X), i enlighet med avsnitt 4.

Tidsplan för den rullande planeringsprocess för kapacitetstilldelning som avses i artiklarna 33 och 38

Infrastrukturförvaltaren och de sökande ska följa följande tidsplan under den rullande planeringsprocessen:

Delmål eller tidsperiod

Tidsfrist eller varaktighet(1)

Tidigaste tidpunkt för sökande att lämna in kapacitetsansökningar inom ramen för den rullande planeringstilldelningsprocessen.

4 månader före den första tåggången.

Sista tidpunkt för sökande att lämna in kapacitetsansökningar inom ramen för den rullande planeringstilldelningsprocessen.

1 månad före den första tåggången.

Maximal varaktighet för kapacitetsrättigheter som beviljas inom ramen för den rullande planeringstilldelningsprocessen.

36 månader från och med den första tåggången.

Omvandling av kapacitetsspecifikationer i tåglägen för kapacitetsrättigheter som beviljats i enlighet med artikel 33.2 a.

Mellan X–8,5 och X–6,5 (tillsammans med samordning inom ramen för den årliga tilldelningsprocess som avses i avsnitt 4).

Omvandling av kapacitetsspecifikationer i tåglägen för kapacitetsrättigheter som beviljats i enlighet med artikel 33.2 b.

Ska specificeras av infrastrukturförvaltarna med beaktande av den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6.

Anmärkning:

1) Med X–m avses m månader före dagen för ikraftträdandet av tågplanen (X), i enlighet med avsnitt 4.

Infrastrukturförvaltarna ska tilldela kapacitet genom den rullande planeringsprocessen på grundval av den kronologiska turordningen.

Tidsplan för kapacitetstilldelning genom den ad hoc-process som avses i artiklarna 34 och 38

Vid tilldelning av infrastrukturkapacitet genom ad hoc-processen ska infrastrukturförvaltaren följa följande tidsplan:

Tidsperiod	Varaktighet
Längsta tid för infrastrukturförvaltare att utarbeta ett erbjudande om kapacitetsrättigheter för ett enda järnvägsnät om ad hoc-begäran görs efter offentliggörandet av den slutliga tågplanen .	1 dag. 24 timmar.
Längsta tid för infrastrukturförvaltare att utarbeta ett erbjudande om kapacitetsrättigheter för flera nät.	5 dagar.

[Ändr. 259]

Tidsplan för ändringar av den tilldelade kapacitet som avses i artikel 39

När infrastrukturkapacitetsrättigheter ändras ska infrastrukturförvaltaren följa följande tidsplan:

Delmål eller tidsperiod	Tidsfrist eller varaktighet
Längsta tid för infrastrukturförvaltaren att erbjuda en alternativ kapacitetsrätt som omfattar ett enda järnvägsnät om den ska användas inom de närmaste två arbetsdagarna .	24 timmar.
Längsta tid för berörda infrastrukturförvaltare att erbjuda en alternativ kapacitetsrätt för flera nät med särskilda parametrar (t.ex. extraordinära försändelser, testkörningar) .	5 kalender dagar.

[Ändr. 260]

Bilaga II

Kraftigt utnyttjad och överbelastad infrastruktur enligt artikel 20

Tröskelvärden för deklaration av kraftigt utnyttjad och överbelastad infrastruktur

Utnyttjande	Klassificering	Kapacitetsutnyttjande	Referensperiod
Heterogen trafik	Kraftigt utnyttjad	> 65 % av den teoretiska kapaciteten [värde som ska fastställas av ENIM]	Mer än fyra timmar under mer än 200 dagar per år
Heterogen trafik	Överbelastad	> 95 % av den teoretiska kapaciteten [värde som ska fastställas av ENIM]	Mer än fyra timmar under mer än 250 dagar per år
Homogen trafik	Kraftigt utnyttjad	> 80 % av den teoretiska kapaciteten [värde som ska fastställas av ENIM]	Mer än fyra timmar under mer än 200 dagar per år
Homogen trafik	Överbelastad	> 95 % av den teoretiska kapaciteten [värde som ska fastställas av ENIM]	Mer än fyra timmar under mer än 250 dagar per år

[Ändr. 261]

Med kapacitetsutnyttjande avses förhållandet mellan tilldelad kapacitet, eller, för tidigare tågplaneperioder, det faktiska antalet tåg som är i trafik, och den teoretiska tillgängliga kapaciteten på en del av infrastrukturen på grundval av den metod som avses i avsnitt 2.

Homogen trafik innebär att tåg på den berörda sträckan i allmänhet har liknande egenskaper som är relevanta för kapacitetsutnyttjandet, särskilt hastighet, stoppmönster och acceleration.

Heterogen trafik innebär att tåg på den berörda sträckan skiljer sig åt i fråga om egenskaper som är relevanta för kapacitetsutnyttjandet, särskilt hastighet, stoppmönster och acceleration.

Förfaranden och metoder för att beräkna graden av kapacitetsutnyttjande

Infrastrukturförvaltarna ska bedöma graden av kapacitetsutnyttjande på grundval av objektiva, transparenta och lämpliga förfaranden och metoder.

Infrastrukturförvaltare får fortsätta att använda befintliga förfaranden och metoder som uppfyller dessa kriterier. Senast tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska det europeiska nätverket för infrastrukturförvaltare utarbeta en rekommendation om användningen av ett harmoniserat EU-förfarande och en harmoniserad EU-metod för att bedöma utnyttjandet av järnvägsinfrastrukturens kapacitet.

Alternativt kan kapacitetsutnyttjandet bedömas som förhållandet mellan efterfrågan på kapacitet (observerad/tidigare eller uppskattning av framtida efterfrågan) och tillgänglig kapacitet i kapacitetsutnyttjandeplanen i enlighet med artikel 18.

Bilaga III

INNEHÅLLET I DEN EUROPEISKA RAM FÖR KAPACITETSFÖRVALTNING SOM AVSES I ARTIKEL 6

Den europeiska ram för kapacitetsförvaltning som avses i artikel 6 ska minst innehålla följande:

Del	Hänvisning(ar)
Förfaranden och metoder för att förvalta och tilldela begränsad infrastrukturkapacitet på grundval av socioekonomiska och miljömässiga kriterier.	Artikel 8.5, artikel 8.6
Typer och beskrivning av järnvägstransporttjänster som ska användas för strategisk planering av järnvägsinfrastrukturens kapacitet.	Artikel 12.2
Gemensamma principer, förfaranden och metoder för strategisk kapacitetsplanering, inbegripet för samordning mellan infrastrukturförvaltare och samråd med berörda parter.	Artikel 12.9 artikel 13, artikel 14
Metoder för offentliggörande av planen för kapacitetsförsörjning och förfarandet för samråd med sökande.	Artikel 18.10
Regler och förfaranden för tilldelning av förplanerad kapacitet som ingår i planen för kapacitetsförsörjning.	Artikel 20.3
Egenskaper hos kapacitetsspecifikationer.	Artikel 26.1
Intervall för tröskelkvoter för indragning av outnyttjade kapacitetsrättigheter.	Artikel 27.6
Förfaranden och metoder för att samordna tilldelningen av kapacitetsrättigheter för flera nät, inbegripet minimikrav på kvalitet.	Artikel 28.5
Riktlinjer för gränserna vad gäller skillnaderna mellan ansökningar om kapacitet från sökande och infrastrukturkapacitet som föreslås av infrastrukturförvaltare i konfliktlösningsprocessen i godo.	Artikel 36.2
Förfaranden för att hantera ändringar av kapacitetsrättigheter efter tilldelning.	Artikel 39.8
Villkor som ger upphov till kompensation för ändringar av kapacitetsrättigheter.	Artikel 40.3
Principer, regler och förfaranden för förvaltning och tilldelning av infrastrukturkapacitet i händelse av ett avbrott i nätet.	Artikel 41.2

Bilaga IV

Innehållet i den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU – avsnittet om kapacitetsförvaltning och trafikledning

Den beskrivning av järnvägsnätet som avses i artikel 27 i direktiv 2012/34/EU ska innehålla följande:

(1)	Ett avsnitt som visar beskaffenheten på den infrastruktur som järnvägsföretag har tillträde till och villkoren för att få tillträde till den. Detta avsnitt ska hänvisa till information som finns tillgänglig i det register över infrastruktur som avses i artikel 49 i direktiv (EU) 2016/797.

(2)

Ett avsnitt om principerna och kriterierna för kapacitetsförvaltning. I detta ska anges de allmänna kapacitetsegenskaperna hos den infrastruktur som järnvägsföretagen har tillträde till och alla eventuella begränsningar i fråga om användningen av den, inbegripet sannolika behov av kapacitet för underhåll. I detta avsnitt ska också anges de förfaranden och tidsfrister som gäller för kapacitetsförvaltningsförfarandet. Det ska innehålla de specifika kriterier som används i det förfarandet, särskilt följande:

(a)	De förfaranden enligt vilka de sökande rådfrågas , som avses i artikel 55a, om strategisk kapacitetsplanering. [Ändr. 262]

(b)	De förfaranden enligt vilka sökande kan ansöka om kapacitet hos infrastrukturförvaltaren.

(c)	De krav som ställs på sökande.

(d)	Tidsramen för strategisk kapacitetsplanering, för ansöknings-, tilldelnings-, anpassnings- och omläggningsprocesser och de förfaranden som ska följas vid begäran om information om planeringen och förfarandena för planering av planerade och oförutsedda underhållsarbeten.

(e)	De principer som styr den mekanism för konfliktlösning i godo som avses i artikel 36, inbegripet det tvistlösningssystem som görs tillgängligt som en del av denna process, och den formella tvistlösningsmekanism som avses i artikel 37.

(f)	Strukturen för och nivån på kompensationer för ändringar av kapacitetsrättigheter.

(g)	De förfaranden och kriterier som ska användas när infrastrukturen är kraftigt utnyttjad eller överbelastad.

(h)	Närmare upplysningar om begränsningar av infrastrukturutnyttjande.

(i)	En förklaring till eventuella avvikelser från den europeiska ram som avses i artikel 6.

(3)

Ett avsnitt om drift, inbegripet om trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering. I avsnittet ska genomförandet av de krav som anges i denna förordning och i direktiv (EU) 2016/797, direktiv (EU) 2016/798 och direktiv 2007/59/EG fastställas, inbegripet

(a)	driftsregler, däribland prioriteringsregler eller prioritetsprinciper för trafikledning, en förteckning över eller hänvisningar till tekniska regler, drifts- och säkerhetsbestämmelser och regler för operativ personal,

(b)	operativa åtgärder, inbegripet regler och förfaranden för störningshantering och krishantering, operativ kommunikation och datautbyte med järnvägsföretag och andra operativa berörda parter,

(c)	en förteckning över och hänvisningar till informationssystem som används i verksamheten,

(d)	en förklaring till eventuella avvikelser från den europeiska ram som avses i artikel 44.

(4)

Ett avsnitt om de viktigaste delarna av resultatstyrningen, särskilt följande:

(a)	Hänvisningar till prestationsmål som anges i den affärsplan som avses i artikel 8.2 i direktiv 2012/34/EU och i den avtalsöverenskommelse som avses i artikel 30 i det direktivet.

(b)	Förfaranden för att övervaka och rapportera om framstegen mot uppnåendet av målen, identifiera orsakerna till prestationsbrister med operativa berörda parter och utforma och genomföra korrigerande åtgärder för att förbättra prestandan.

(c)	En förklaring till eventuella avvikelser från den europeiska ram som avses i artikel 50.

Bilaga V

INNEHÅLLET I DEN EUROPEISKA RAM FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMORDNING AV TRAFIKLEDNING, STÖRNINGSHANTERING OCH KRISHANTERING SOM AVSES I ARTIKEL 44

Den europeiska ramen för samordning av gränsöverskridande trafik, störningshantering och krishantering ska innehålla åtminstone följande delar:

Del	Hänvisning(ar)
Gemensamma principer för trafikledning, störningshantering och krishantering som ska beaktas av infrastrukturförvaltare när de fastställer regler och förfaranden för trafikledning.	Artikel 43
Gemensamma regler och förfaranden för samordning av trafikledning, störningshantering och krishantering mellan infrastrukturförvaltare och med operativa berörda parter.	Artikel 42, artikel 43, artikel 45, artikel 46, artikel 47, artikel 48
Gemensamma regler och förfaranden för förvaltning och tilldelning av kapacitet i händelse av nätavbrott och krissituationer.	Artikel 41.1
Fastställande av ansvarsområden för operativa berörda parter som deltar i förvaltningen av gränsöverskridande trafik, på grundval av en uppsättning överenskomna operativa förfaranden, delmål och gränssnitt.	Artikel 45
Förfaranden, regler, verktyg och gränssnitt för kommunikation och informationsutbyte, inbegripet harmoniserade digitala verktyg och gränssnitt, mellan infrastrukturförvaltare, operativa berörda parter och andra berörda parter, särskilt offentliga myndigheter.	Artikel 45, artikel 48, artikel 62
Principer för att inrätta särskilda samordningsgrupper för trafikledning, störningshantering och krishantering.	Artikel 53.2
Arrangemang för simulering och utbildning, särskilt i samband med nätstörningar och krissituationer.	Artikel 42, artikel 46, artikel 47
Arrangemang för att se över resultaten av trafikledning, hantering av trafikstörningar och krishantering, inbegripet samordningen mellan operativa berörda parter.	Artikel 50, artikel 51

Bilaga VI

Nätstörningar enligt artikel 46

Typ av incident

Beräknad sannolik varaktighet

Beräknad sannolik inverkan

Nätstörning

Återgången till de nivåer av tillgänglig kapacitet för utnyttjande av tåg som rådde före incidenten kräver tre eller fler dagar.

—	Det krävs en operativ hantering av 50 % eller mer av de tåg på det berörda avsnittet som trafikerar ett enda järnvägsnät.

—	Mindre än 50 % av de tåg på det berörda avsnittet som trafikerar mer än ett järnvägsnät behöver eller förväntas behöva en operativ behandling.

Avbrott i flera nät

Återgången till de nivåer av tillgänglig kapacitet för utnyttjande av tåg som rådde före incidenten kräver tre eller fler dagar.

—	En operativ hantering behövs eller förväntas behövas för 50 % eller mer av de tåg på det berörda avsnittet som trafikerar mer än ett järnvägsnät.

Villkoren för varaktighet och den sannolika inverkan på trafiken är kumulativa.

Bilaga VII

Prestationsområden som omfattas av den prestationsgranskning som avses i artikel 50

Prestationsområde

Relevanta frågor (vägledande)

Infrastruktur och utrustning

—	Kapaciteten hos den fysiska infrastrukturen och dess utrustning, inbegripet införande av TEN-T-standarder.

—	Minskningar av infrastrukturens kapacitet på grund av att förnyelse, underhåll eller reparation av infrastruktur skjuts upp.

Infrastrukturkapacitet

—	Kapacitetserbjudande i fråga om kvantitet och kvalitet , inklusive överensstämmelse över nätgränserna .

—	Kapacitetsutnyttjande, outnyttjad kapacitet för att hantera trafikökning.

—	Överensstämmelse mellan tillgänglig kapacitet (planerad eller oplanerad) och marknadens behov.

—	Stabilitet i kapacitetserbjudandet, särskilt i samband med infrastrukturarbeten.

—	Överbelastad infrastruktur.

—	Planerade tider för stationsuppehåll för tåg vid gränsstationer.

Trafikledning

—	Punktlighet/förseningar för olika typer av järnvägstrafik, vid avreseorten, mellanliggande hållplatser och bestämmelseorter och på operativt viktiga platser.

—	Inställd tågtrafik.

—	Faktiska tider för stationsuppehåll för tåg vid gränsstationer.

Störningshantering och krishantering

—	Andel trafik som kan omdirigeras eller läggas om under störningen eller krisen.

—	Störningarnas inverkan på järnvägstrafiken i form av förseningar och inställda avgångar.

—	Störningarnas inverkan på järnvägsoperatörerna och deras kunder.

—	Särskilda problem som påträffats (kvalitativa).

Införande av och prestanda hos digitala tjänster, verktyg och gränssnitt

—	Stöd för processerna i samband med kapacitetsförvaltning, trafikledning och störningshantering.

—	Informationens och uppgifternas fullständighet och kvalitet samt lättillgängligheten för operativa berörda parter .

—	Anpassning till den europeiska arkitektur som utvecklats i det gemensamma företaget för Europas järnvägar och till relevanta tekniska specifikationer i enlighet med direktiv (EU) 2016/797.

Efterlevnad av förordningen, tillsyn

—	Processindikatorer för övervakning av efterlevnaden av regler och förfaranden.

—	Klagomål som lämnats in till regleringsorgan och det europeiska nätverket av regleringsorgan på järnvägsområdet (European Network of Rail Regulatory Bodies, ENRRB).

[Ändr. 263]

Bilaga VIII

Information som ska lämnas till de operativa berörda parter som avses i artikel 48

Följande information som tillhandahålls i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och relevanta genomförandeakter enligt den förordningen ska omfattas av artikel 48:

—	Tågnummer.

—	Tågrapportering.

—	Uppgifter på fraktsedeln.

—	Ansökan om tågläge och tilldelning av tågläge.

—	Iordningställande av tåg.

—	Tågföringsinformation och tågföringsprognos.

—	Information om trafikstörning.

—	Sändningens beräknade avgångstid (ETD), beräknade tidpunkt för utväxling (ETI), beräknade ankomsttid (ETA).

—	Vagnrörelse.

—	Datautväxling för kvalitetsförbättring.

Bilaga IX

Förteckning över de frågor som ska samordnas mellan infrastrukturförvaltare som avses i artikel 53

Samordningsfrågor

Bestämmelser som ska omfattas av samordning

Strategisk kapacitetsplanering

Kapitel II avsnitt 1, särskilt följande:

—	Artikel 10.

Kapitel II avsnitt 2, särskilt följande:

—	Artikel 11.

—	Artikel 13.

—	Artikel 14.

—	Artikel 15.

—	Artikel 16.

—	Artikel 17.

—	Artikel 18.

—	Artikel 19.

—	Artikel 21.

—	Artikel 22.

—	Artikel 25.

Planering, kapacitetstilldelning och omläggning

Kapitel II avsnitt 3, särskilt följande:

—	Artikel 27.

—	Artikel 28.

—	Artikel 31.

—	Artikel 32.

—	Artikel 33.

—	Artikel 34.

—	Artikel 35.

—	Artikel 36.

—	Artikel 37.

Kapitel II avsnitt 4:

—	Artikel 39.

—	Artikel 40.

—	Artikel 41.

Trafikledning, störningshantering och krishantering

Kapitel III, särskilt följande:

—	Artikel 45.

—	Artikel 46.

—	Artikel 47.

Prestationsgranskning

Kapitel IV, särskilt följande:

—	Artikel 51.

Införande av digitala tjänster, verktyg och gränssnitt, bidrag till utvecklingen av tekniska specifikationer

—	Artikel 9.2.

—	Artikel 20.4.

—	Artikel 27.4.

—	Artikel 29.5, artikel 29.6.

—	Artikel 42.3 c.

—	Artikel 45 c.

—	Artikel 48.2, artikel 48.3.

—	Artikel 62.

Bilaga X

Jämförelsetabeller

Jämförelsetabell för de bestämmelser som strukits i direktiv 2012/34/EU

Direktiv 2012/34/EU	Denna förordning
Artikel 2.6	Artikel 36.2
Artikel 3.20	Artikel 21
Artikel 3.22	Artikel 36
Artikel 3.23	Artikel 31
Artikel 3.27	Artikel 4.8
Artikel 3.28	Artikel 4.13
Artikel 7b.1	Artikel 3.1
Artikel 7b.2	Artikel 3.2
Artikel 7b.3	Artikel 3.3 och artikel 2.3 b
Artikel 36	Artikel 40
Artikel 38.1	Artikel 26.1 andra stycket och artikel 26.6
Artikel 38.2	Artikel 26.3
Artikel 38.3	Artikel 26.4
Artikel 38.4	Artikel 26.5
Artikel 39.1	Artikel 11.3
Artikel 39.2	Artikel 27.3
Artikel 40.1	Artiklarna 14.2 och 14.3 och artikel 28
Artikel 40.2	Artikel 55.7, artikel 57.2, artiklarna 63.1 och 63.4, artiklarna 64.1 och 64.7
Artikel 40.3	Artiklarna 55.2, 55.5 och 55.7
Artikel 40.4	Artikel 57.1
Artikel 40.5
Artikel 41.1	Artikel 7.1
Artikel 41.2	Artikel 7.2
Artikel 41.3	Artikel 7.3
Artikel 42.1	Artikel 31.1
Artikel 42.2	Artikel 31.4
Artikel 42.3	Artikel 31.5
Artikel 42.4	Artiklarna 31.5 och 31.6
Artikel 42.5	Artikel 31.7 och bilaga I, avsnitt 5
Artikel 42.6	Artikel 31.8
Artikel 42.7	Artikel 31.10
Artikel 42.8	Artikel 31.11
Artikel 43.1	Artikel 38.1, artiklarna 32.6, 32.7 och 32.8 och artiklarna 33.1 och 33.2
Artikel 43.2	Artikel 10.8, artikel 11.2, artikel 21.9, artikel 38.3 och artikel 39.9
Artikel 43.3	Ej tillämpligt
Artikel 44.1	Artikel 26.1
Artikel 44.2	Artiklarna 32.7 och 32.8
Artikel 44.3	Artikel 31.2
Artikel 44.4	Artikel 28
Artikel 45.1	Artikel 32.2
Artikel 45.2	Artikel 32.4
Artikel 45.3	Artikel 32.10
Artikel 45.4	Artikel 32.11
Artikel 46.1	Artikel 8.3 Artikel 20.3 Artikel 32.3
Artikel 46.2	Artikel 36.2
Artikel 46.3	Artikel 36.3
Artikel 46.4	Artikel 36.4
Artikel 46.5	Artikel 36.5
Artikel 46.6	Artikel 36.6
Artikel 47.1	Artikel 21.1
Artikel 47.2	Artikel 21.4
Artikel 47.3	Artikel 21.5, artikel 25.1
Artikel 47.4	Artiklarna 8.1, 8.2 och 8.4 och artikel 11.3
Artikel 47.5	Artiklarna 8.1 och 8.4
Artikel 47.6	Artikel 21.6
Artikel 48.1	Artikel 34.1
Artikel 48.2	Artikel 18.4
Artikel 49.1	Artikel 24.1
Artikel 49.2	Artikel 24.2
Artikel 49.3	Artikel 24.3
Artikel 50.1	Artikel 22.1
Artikel 50.2	Artikel 22.2
Artikel 50.3	Artikel 22.1
Artikel 51.1	Artikel 23.1
Artikel 51.2	Artiklarna 23.1 och 23.2
Artikel 51.3	Artikel 23.4
Artikel 51.4	Artikel 23.5
Artikel 52.1	Artikel 12.8
Artikel 52.2	Artikel 27.6
Artikel 53.1	Artikel 35.1
Artikel 53.2	Artiklarna 10.2 och 10.4 och artikel 35.4
Artikel 53.3	Artikel 9.1
Artikel 54.1	Artikel 43.3
Artikel 54.2	Artikel 43.5
Artikel 54.3	Artikel 43.6

Jämförelsetabell för förordning (EU) nr 913/2010

Förordning (EU) nr 913/2010	Denna förordning
Artiklarna 1–7
Artikel 8	Artiklarna 55.1–55.4, 55.6, 55.7 och 55.8 samt artikel 56.1 a–c, f och artikel 56.2
Artikel 9.1	Artikel 14.1, artiklarna 22.3 och 22.4, artikel 23.3 och artikel 57
Artikel 9.1 a, c, d och e samt artiklarna 9.2, 9.3, 9.4 och 9.5
Artikel 9.1 b	Artikel 15 och artiklarna 22.3 och 22.4
Artikel 10
Artikel 11	Artikel 55.1–55.4 och artiklarna 55.6, 55.7 och 55.8
Artiklarna 12–18
Artikel 19	Artikel 49 och artikel 52
Artiklarna 20–25

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1020/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Top

Choose the experimental features you want to try