EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.12.2022

COM(2022) 707 final

2022/0413(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

{SEC(2022) 438 final} - {SWD(2022) 400 final} - {SWD(2022) 401 final} - {SWD(2022) 402 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Välfungerande och samordnad rapportering och samordnat utbyte av upplysningar behövs också för att förbättra villkoren för att vidta nödvändiga åtgärder för tillämpning av sanktioner mot Ryssland. Detta innebär att frågan är ännu mer brådskande och visar att det är viktigt att införa bestämmelser för att säkerställa att upplysningar om både innehav av och transaktioner med kryptotillgångar rapporteras och utbyts mellan medlemsstaterna.

En annan tanke med förslaget är att stärka direktivets befintliga bestämmelser så att det avspeglar den utveckling som observerats på den inre marknaden och på internationell nivå. Detta bör leda till ändamålsenlig rapportering och ändamålsenligt utbyte av upplysningar, bland annat genom att de senaste tilläggen till den gemensamma rapporteringsstandarden tas med, inbegripet bestämmelser om e-pengar och centralbankers digitala valutor, genom att tillhandahålla ett tydligt och harmoniserat regelverk för efterlevnadsåtgärder och genom att utvidga gränsöverskridande skattefrågor till att omfatta fysiska personer med stor nettoförmögenhet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Direktivet om administrativt samarbete, som utgör regelverket för det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om beskattning, har ändrats flera gånger med följande initiativ:

–Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 12 (DAC2) om automatiskt informationsutbyte om finansiella konton i skattefrågor mellan medlemsstaterna på grundval av OECD:s gemensamma rapporteringsstandard som föreskriver det automatiska utbytet av information om finansiella konton som innehas av utländska aktörer.

–Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 13 (DAC3) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor.

–Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 14 (DAC4) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om landsrapportering mellan skattemyndigheter.

–Rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 15 (DAC5) vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt.

–Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 16 (DAC6) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. och

–Rådets direktiv (EU) 2021/514 17 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (vad gäller säljare på digitala plattformar).

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Skatteförvaltningarna saknar uppgifter för att kunna övervaka intäkter som förvärvats genom användning av kryptotillgångar och eventuella skattekonsekvenser av detta. Med andra ord har skatteförvaltningarna inte tillräcklig information om kryptotillgångar, trots att marknaden för kryptotillgångar har blivit viktigare under de senaste åren.

De flesta medlemsstaterna har redan lagstiftning eller åtminstone administrativa riktlinjer för att beskatta inkomst som förvärvats via investeringar i kryptotillgångar. De saknar dock de uppgifter som krävs för att kunna beskatta sådana inkomster.

Rättslig säkerhet och klarhet kan endast säkerställas genom att dessa brister på nationell nivå åtgärdas med hjälp av en enda regeluppsättning som gäller för alla medlemsstater. Den inre marknaden behöver en robust mekanism för att ta itu med dessa kryphål på ett enhetligt sätt och korrigera befintliga snedvridningar genom att säkerställa att skatteförvaltningarna får relevant information i god tid. Ett harmoniserat regelverk för rapportering som gäller i hela EU förefaller vara oumbärlig mot bakgrund av den rådande gränsöverskridande dimensionen av de tjänster som tillhandahålls av rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar. Med tanke på att rapporteringskravet avseende inkomst som förvärvas via investeringar i kryptotillgångar främst syftar till att informera skatteförvaltningarna om gränsöverskridande transaktioner med kryptotillgångar, är det nödvändigt att genomföra ett sådant initiativ genom åtgärder på EU-nivå för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt för att lösa det identifierade problemet.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

Medlemsstaterna rådfrågades via ett frågeformulär och särskilda möten. Den 13 november 2020 och den 24 mars 2021 anordnade kommissionens avdelningar ett möte i arbetsgrupp IV, där medlemsstaterna gavs möjlighet att diskutera ett eventuellt förslag om ändring av direktivet. Mötet inriktades på rapportering och utbyte av upplysningar om inkomst från investeringar i kryptotillgångar.

Stödet var överlag brett för ett eventuellt EU-initiativ för utbyte av upplysningar om inkomster som användare av kryptotillgångar har förvärvat via rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar. Merparten av medlemsstaterna gav sitt stöd till att räckvidden skulle anpassas till det arbete som utförs på OECD-nivå.

Överlag visar resultaten från såväl det offentliga samrådet som de riktade samråden att det förefaller råda enighet kring de utmaningar som de nya reglerna för rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar bör sikta på att åtgärda: den bristande rapporteringen om innehav och transaktioner som omfattar kryptotillgångar och behovet av att klargöra om elektroniska penningprodukter ska omfattas av rapporteringskravet och utbytet av upplysningar mellan medlemsstaterna.

•Konsekvensbedömning

Kommissionen gjorde en konsekvensbedömning av relevanta policyalternativ. Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll den 12 november 2021 (SEC(2022) 438). Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande med reservationer och utfärdade ett antal rekommendationer om förbättringar som har beaktats i den slutliga konsekvensbedömningsrapporten (SWD(2022) 401). Nämnden för lagstiftningskontroll gav sina synpunkter på de eventuella förbättringarna av beskrivningen av initiativets räckvidd och alla tillgängliga och genomförbara policyalternativ, med hänsyn till små och medelstora företag. Konsekvensbedömningen omarbetades för att förtydliga initiativets räckvidd och närmare analysera de olika policyalternativen med beaktande av ett eventuellt undantag för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar baserat på deras storlek.

De olika alternativen har bedömts mot kriterierna om ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet i jämförelse med ett grundscenario. På den högsta analysnivån görs ett val mellan utgångsscenariot (status quo) eller grundscenariot och ett scenario där kommissionen skulle agera antingen via lagstiftningsåtgärder eller via andra åtgärder. Andra åtgärder skulle innebära utfärdande av en rekommendation. Lagstiftningsalternativen omfattar ett lagstiftningsinitiativ för att ändra specifika delar av det befintliga regelverket för administrativt samarbete.

Lagstiftningsalternativen rörde samspelet mellan olika rapporteringsformer (dvs. transaktion för transaktion, aggregerad rapportering eller hybridrapportering) och möjligheten att fastställa en tröskel för företagen baserat på storlek (omsättning). Det rekommenderade alternativet är hybridrapportering, där rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar aggregerar uppgifter per typ av kryptotillgång och typ av transaktion, vilket säkerställer att skatteförvaltningarna kan hantera mängden av upplysningar som de tar emot för att utföra nödvändiga riskanalyser. Det rekommenderade alternativet omfattar ingen tröskel baserat på storleken på rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar, eftersom detta kan skapa kryphål.

Vad beträffar rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar visar konsekvensbedömningen att alternativet med lagstiftning på EU-nivå är det lämpligaste för att uppfylla de fastställda politiska målen. Utgångs- eller grundscenariot visade sig vara det minst ändamålsenliga, effektiva och samstämmiga alternativet. Till skillnad från grundscenariot skulle en obligatorisk gemensam standard på EU-nivå säkerställa att alla skatteförvaltningar i EU har tillgång till samma typ av upplysningar. Med andra ord skulle alternativet med lagstiftningsåtgärder på EU-nivå innebära att alla skatteförvaltningar har samma förutsättningar att få tillgång till upplysningar som samlas in för ett fastställt skatteändamål. Detta möjliggör även automatiskt informationsutbyte på EU-nivå baserat på gemensamma standarder och specifikationer. När det genomförs är detta scenario det enda genom vilket skatteförvaltningen i den medlemsstat där en användare av kryptotillgångar kan kontrollera att användaren korrekt har rapporterat sin kapitalinkomst via investeringar i kryptotillgångar, utan behov av tillfälliga och tidskrävande begäranden och förfrågningar. En obligatorisk gemensam rapporteringsstandard på EU-nivå skulle dessutom säkerställa att tjänsteleverantörer av kryptotillgångar inte ställs inför splittrade nationella lösningar när det gäller skatterelaterade rapporteringskrav.

Ekonomiska konsekvenser

Fördelar

Skyldigheten att rapportera inkomst från investeringar i kryptotillgångar och utbytet av sådana upplysningar kommer att bidra till att medlemsstaterna får fullständig information för att uppbära skatteinkomster. Baserat på uppskattningar skulle de ytterligare skatteinkomsterna kunna uppgå till 2,4 miljarder euro. Gemensamma rapporteringsregler kommer också att bidra till att skapa lika villkor för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar. Transparens kring de inkomster som investerare i kryptotillgångar förvärvar skulle skapa mer likvärdiga villkor jämfört med mer traditionella tillgångar.

Ett enhetligt och obligatoriskt EU-instrument skulle även ha positiva sociala verkningar och bidra till en positiv uppfattning i fråga om skatterättvisa och en rättvis bördefördelning mellan skattebetalarna. Det antas att ju bredare räckvidden för reglerna är desto starkare blir uppfattningen om skatterättvisa, med tanke på att det finns problem med underrapportering inom alla verksamheter. Samma resonemang är tillämpligt på fördelarna i form av en rättvis bördefördelning: desto bredare räckvidd för initiativet, desto bättre kan medlemsstaterna säkerställa att den skatt som ska betalas verkligen uppbärs. De skattemässiga fördelarna med åtgärder på EU-nivå är mycket större om rapporteringskravet har en bred räckvidd,

Kostnader

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.INGÅENDE REDOGÖRELSE FÖR DE SPECIFIKA BESTÄMMELSERNA I FÖRSLAGET

Förslaget innehåller ändringar av de befintliga bestämmelserna om utbyte av upplysningar och administrativt samarbete. Det utvidgar också direktivets räckvidd till att omfatta automatiskt utbyte av upplysningar med avseende på de upplysningar som rapporteras av rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar. Reglerna om förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom, rapporteringskrav och andra regler som är tillämpliga på rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar grundar sig på OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar.

i) Automatiskt utbyte av upplysningar

•Kategorier av inkomst och kapital

I artikel 8.1 fastställs de inkomstkategorier som omfattas av det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar mellan medlemsstaterna. Utdelningar ej kopplade till depåkonton läggs till i de kategorier av inkomst och kapital som redan omfattas av utbyte av upplysningar. En ändring kommer också att innebära att medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.3 blir skyldiga att utbyta alla upplysningar som finns tillgängliga om alla kategorier av inkomst och kapital 21 för beskattningsperioder som börjar i januari 2026 eller senare.

•Förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet

I artikel 8a fastställs regler för automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning för andra personer än fysiska personer. Denna bestämmelse utvidgas till att omfatta fysiska personer med stor nettoförmögenhet som innehar minst 1 000 000 euro i finansiell eller investerbar förmögenhet eller tillgångar under förvaltning, med undantag för personens huvudsakliga privata bostad. Ändringen kommer att innebära att medlemsstaterna blir skyldiga att utbyta upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet som har utfärdats, ändrats eller förlängts mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2025. Sådana upplysningar ska lämnas under förutsättning att de fortfarande var giltiga den 1 januari 2026.

•Upplysningar som rapporteras av rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar

I artikel 8ad fastställs räckvidd och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar avseende de upplysningar som rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar ska rapportera till de behöriga myndigheterna. Detaljerade regler om de skyldigheter som rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar ska uppfylla fastställs i bilaga VI som införs genom bilaga III. Som ett första steg föreskriver reglerna en skyldighet för rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar att samla in och kontrollera upplysningarna enligt de förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom som fastställs i förslaget. Som ett andra steg ska rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar till den relevanta behöriga myndigheten rapportera upplysningar om användare av kryptotillgångar, dvs. de som anlitar tjänsteleverantören för att handla med och utbyta sina kryptotillgångar. I det tredje steget ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har tagit emot upplysningarna från den rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar överföra dessa upplysningar till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den rapporteringsskyldiga användaren av kryptotillgångar är bosatt.

Tillämpningsområde 

I bilaga V avsnitt IV anges definitioner som avgör räckvidden för rapporteringsreglerna.

–Vem bär rapporteringsbördan?

Enligt direktivet är kryptotillgångsoperatörer i och utanför EU rapporteringsskyldiga, i den mån operatörer utanför EU har rapporteringspliktiga användare som är bosatta i unionen. Detta är avgörande för att säkerställa lika villkor mellan alla rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar och förhindra illojal konkurrens.

Det kan göras undantag från kravet på en enda registrering och rapportering för operatörer utanför EU om det finns lämpliga förfaranden för att säkerställa att motsvarande upplysningar utbyts mellan en jurisdiktion utanför EU och en medlemsstat.

Sådana lämpliga förfaranden ska fastställas av kommissionen i enlighet med de kriterier och förfaranden som anges i artikel 8ad. Om motsvarande upplysningar utbyts görs undantag från registrerings- och rapporteringsskyldigheterna. Om så inte är fallet ska de registrerings- och rapporteringsskyldigheter som fastställs i detta direktiv gälla.

–Vilka transaktioner är rapporteringspliktiga?

–Vems transaktioner är rapporteringspliktiga?

I avsnitt III punkt D fastställs de allmänna kraven för förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom.

De insamlade och kontrollerade upplysningarna ska rapporteras senast den 31 januari året efter det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod för den rapporteringspliktiga transaktionen. Rapportering ska endast ske i en medlemsstat (dvs. en enda registrering i en valfri medlemsstat eller den medlemsstat som har beviljat auktorisationen). En rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar ska rapportera i den medlemsstat där den är auktoriserad enligt förordning XXX. En rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som inte har auktoriserats enligt förordning XXX ska rapportera i den medlemsstat där den har registrerat sig i enlighet med artikel 8ad.11.

I enlighet med den ändrade artikel 25.3 ska en rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar informera alla berörda personer om att upplysningarna om dessa personer kommer att samlas in och rapporteras till de behöriga myndigheterna enligt detta förslag till direktiv. Den rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar ska också lämna alla upplysningar som personuppgiftsansvariga är skyldiga att tillhandahålla enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar ska lämna alla upplysningar till varje person senast innan upplysningarna rapporteras. Detta påverkar inte den registrerades rättigheter enligt det allmänna dataskyddsdirektivet.

Automatiskt utbyte av upplysningar mellan behöriga myndigheter

En rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar ska rapportera upplysningarna till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tjänsteleverantören har auktoriserats, har sin skatterättsliga hemvist eller är registrerad senast den 31 januari året efter det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod för den rapporteringspliktiga transaktionen.

Snabba utbyten ger skatteförvaltningarna fullständiga upplysningar så att de kan utarbeta förhandsifyllda årliga taxeringar.

ii) Administrativt samarbete

•Sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder

Artikel 25a Sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder

Artikel 25a om sanktioner ändras genom att det särskilt anges att medlemsstaterna måste fastställa regler för sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv och avseende artikel 8.3a, 8aa, 8ab, 8ac och 8ad. De sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. En minimistraffavgift ska tillämpas vid underlåtelse att rapportera efter två giltiga administrativa påminnelser eller om mer än 25 % av de upplysningar som ska rapporteras är ofullständiga, felaktiga eller falska.

iii) Andra bestämmelser

•Användning av upplysningar

Artikel 16 ändras genom att en ny punkt 7 införs, enligt vilken medlemsstaterna ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de upplysningar som förvärvats genom rapporteringen och det automatiska utbytet av upplysningar enligt artikel 8 till 8ad. Artikel 16.2 ändras för att säkerställa att de upplysningar som rapporteras och utbyts enligt direktivet om administrativt samarbete kan användas för andra ändamål än direkt beskattning i situationer där det finns en överenskommelse på EU-nivå om att sådana upplysningar ska användas för att tillämpa sanktioner i ett internationellt sammanhang. Sådana situationer avser särskilt situationer där beslut om restriktiva åtgärder har fattats enligt artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Upplysningar som utbyts enligt direktiv 2011/16/EU kan nämligen vara mycket viktiga för att upptäcka överträdelser eller kringgående av restriktiva åtgärder. Eventuella överträdelser av sanktionerna kommer i sin tur att vara relevanta för beskattningsändamål, eftersom undvikande av restriktiva åtgärder i de flesta fall även utgör skatteflykt vad gäller dessa tillgångar. Med tanke på de sannolika synergierna och den nära kopplingen mellan de två områdena är det därför lämpligt att godkänna ytterligare användning av upplysningarna.

•Rapportering

Artikel 27.2 ersätts av en bestämmelse som ålägger medlemsstaterna att inom sin egen jurisdiktion övervaka och bedöma det administrativa samarbetets ändamålsenlighet när det gäller att bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt enligt direktivet. I syfte att utvärdera direktivet ska medlemsstaten årligen underrätta kommissionen om resultaten av sina bedömningar. Denna ändring innebär att utvärderingen vartannat år av kännetecknen för gränsöverskridande arrangemang i bilaga IV tas bort.

·Rapportering av upplysningar om skatteregistreringsnummer

Artikel 27c läggs till för att införa en bestämmelse som ålägger medlemsstaterna att säkerställa att de skatteregistreringsnummer som bosättningsmedlemsstaten har utfärdat för rapporterade privatpersoner eller enheter ingår i de upplysningar som översänds enligt artikel 8.1, 8.3a, 8a.6, 8aa.3, 8ab.14, 8ac.2 och 8ad.3. Skatteregistreringsnummer ska anges även om det inte uttryckligen krävs enligt dessa artiklar.

·Översyn av bestämmelserna i direktiv 2014/107/EU

Eftersom rådets direktiv 2014/107/EU (DAC2) genomför OECD:s gemensamma rapporteringsstandard i EU, beaktar detta förslag de ändringar av den gemensamma rapporteringsstandarden som överenskoms den 26 augusti 2022 under översynen av den gemensamma rapporteringsstandarden. Dessa ändringar innebär att den gemensamma rapporteringsstandardens räckvidd utvidgas till att omfatta elektroniska penningprodukter och centralbankers digitala valutor. Fler ändringar har överenskommits för att ytterligare förbättra förfarandena för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringsresultaten i syfte att göra upplysningar från den gemensamma rapporteringsstandarden mer användbara för skatteförvaltningarna och om möjligt minska finansinstitutens bördor.

·Identifieringstjänster

Identifieringstjänster införs som en förenklad och standardiserad metod för identifiering av tjänsteleverantörer och skattebetalare. På så sätt kan medlemsstater som så önskar använda detta identifieringsformat utan att det på något sätt påverkar flödet av och kvaliteten på de upplysningar som utbyts med andra medlemsstater som inte använder identifieringstjänster.

·Användning av utbyte av upplysningar för andra ändamål

Generellt sett föreskriver direktivet en möjlighet att använda de upplysningar som utbyts för andra ändamål än direkt och indirekt beskattning i den utsträckning den avsändande medlemsstaten i en förteckning har angett de ändamål som upplysningarna får användas för. Genom förslaget undanröjs behovet av att rådfråga den avsändande medlemsstaten i fall där det ändamål som upplysningarna ska användas för ingår i en förteckning som har upprättats av den avsändande medlemsstaten.

Förslaget klargör dessutom på lämpligt sätt att de upplysningar som utbyts mellan medlemsstaterna även får användas för bedömning, administration, indrivande av tullavgifter, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

·Datum för tillämpning av direktivet

Direktivet om administrativt samarbete ska gälla från den 1 januari 2026. Två undantag föreskrivs i direktivet. Bestämmelserna om identifieringstjänster gäller från januari 2025. Bestämmelserna om kontroll av skatteregistreringsnummer kommer att börja gälla först från januari 2027.

2022/0413 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 22 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 23 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt utgör en stor utmaning för unionen och på global nivå. Utbyte av upplysningar är avgörande för att bekämpa sådana metoder.

(2)Europaparlamentet har betonat den politiska betydelsen av rättvis beskattning och av att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, bland annat genom ökat administrativt samarbete och utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna.

(3)Den 1 december 2021 godkände Europeiska rådet en rapport från Ekofinrådet med en uppmaning till Europeiska kommissionen att under 2022 lägga fram ett lagstiftningsförslag med ytterligare översyner av rådets direktiv 2011/16/EU 24 om utbyte av upplysningar om kryptotillgångar och skattebeslut för förmögna fysiska personer 25 .

(4)Europeiska revisionsrätten offentliggjorde en rapport om granskning av det rättsliga regelverket och genomförandet av direktivet. I rapporten dras slutsatsen att det övergripande regelverket för direktiv 2011/16/EU är stabilt, men att vissa bestämmelser behöver stärkas för att säkerställa att den fulla potentialen i utbytet av upplysningar utnyttjas och att effektiviteten i det automatiska utbytet av upplysningar mäts. I rapporten dras dessutom slutsatsen att direktivets tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta ytterligare kategorier av tillgångar och inkomster, såsom kryptotillgångar.

(5)Marknaden för kryptotillgångar har blivit allt mer betydande och ökat sin kapitalisering väsentligt och snabbt under de senaste tio åren. Kryptotillgångar är en digital återgivning av ett värde eller en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik.

(6)Medlemsstaterna har infört regler och vägledning, även om de skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, för att beskatta inkomster från transaktioner med kryptotillgångar. Kryptotillgångarnas decentraliserade karaktär gör det dock svårt för medlemsstaternas skatteförvaltningar att säkerställa efterlevnad av skattereglerna.

(7)Genom Europaparlamentets och rådets förordning XXX om marknader för kryptotillgångar 26 (förordning XXX) har unionens regleringsområde utvidgats till att omfatta frågor om kryptotillgångar som hittills inte reglerats genom unionsakter om finansiella tjänster samt tjänsteleverantörer med avseende på sådana kryptotillgångar (tjänsteleverantörer av kryptotillgångar). I förordning XXX anges de definitioner som används i detta direktiv. Detta direktiv tar också hänsyn till auktorisationskravet för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar enligt förordning XXX för att minimera den administrativa bördan för dessa tjänsteleverantörer. Kryptotillgångarnas inneboende gränsöverskridande karaktär kräver ett starkt internationellt administrativt samarbete för att säkerställa en effektiv reglering.

(8)Unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utvidgar tillämpningsområdet för ansvariga enheter som omfattas av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till tjänsteleverantörer av kryptotillgångar som regleras av förordning XXX. Genom förordning XXX 27 utvidgas dessutom skyldigheten för tillhandahållare av betaltjänster att åtfölja överföringar av medel med uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren till tjänsteleverantörer av kryptotillgånga för att säkerställa spårbarheten vid överföringar av kryptotillgångar i syfte att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

(9)På internationell nivå syftar Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) regelverk för rapportering av kryptotillgångar 28 till att införa större skattetransparens för kryptotillgångar och dess rapportering. Unionsreglerna bör ta hänsyn till det regelverk som utarbetats av OECD för att öka effektiviteten i utbytet av upplysningar och minska den administrativa bördan.

(10)I rådets direktiv 2011/16/EU 29 fastställs skyldigheter för finansiella intermediärer att rapportera upplysningar om finansiella konton till skatteförvaltningar som sedan är skyldiga att utbyta dessa uppgifter med andra berörda medlemsstater. Det finns dock ingen skyldighet att rapportera merparten av kryptotillgångarna enligt det direktivet, eftersom de inte består av pengar på ett inlåningskonto eller i finansiella tillgångar. Dessutom omfattas tjänsteleverantörer av kryptotillgångar och kryptotillgångsoperatörer i de flesta fall inte av den befintliga definitionen av finansinstitut enligt direktiv 2011/16/EU.

(11)För att hantera nya utmaningar till följd av den ökande användningen av alternativa betalningsmedel och investeringar, som medför nya risker för skatteundandragande och som ännu inte omfattas av direktiv 2011/16/EU, bör reglerna om rapportering och utbyte av upplysningar omfatta kryptotillgångar och deras användare.

(12)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad bör rapporteringen vara både effektiv, enkel och tydligt definierad. Det är svårt att upptäcka beskattningsgrundande händelser som inträffar när man investerar i kryptotillgångar. De tjänsteleverantörer av kryptotillgånga som är rapporteringsskyldiga är bäst lämpade att samla in och kontrollera nödvändiga upplysningar om sina användare. Den administrativa bördan bör minimeras för industrin så att den kan utveckla sin fulla potential inom unionen.

(13)Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skatteförvaltningarna är avgörande för att ge dem den information som behövs så att de ska kunna göra en korrekt bedömning av de inkomstskattebelopp som ska betalas. Rapporteringsskyldigheten bör omfatta både gränsöverskridande och inhemska transaktioner för att säkerställa att rapporteringsreglerna är ändamålsenliga, att den inre marknaden fungerar väl, att likvärdiga förutsättningar råder och att principen om icke-diskriminering respekteras.

(14)Direktivet är tillämpligt på tjänsteleverantörer av kryptotillgångar som regleras av och är auktoriserade enligt förordning XXX och på kryptotillgångsoperatörer som inte är det. Båda benämns som rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar eftersom de är skyldiga att rapportera enligt detta direktiv. Den allmänna förståelsen av vad som utgör kryptotillgångar är mycket bred och omfattar även de kryptotillgångar som har emitterats på ett decentraliserat sätt, samt stablecoins och vissa icke-fungibla token (NFT). I detta direktiv omfattar rapporteringsskyldigheten kryptotillgångar som används för betalnings- eller investeringsändamål. Därför bör tjänsteleverantörer av kryptotillgångar som är rapporteringsskyldiga från fall till fall överväga om kryptotillgångar kan användas för betalnings- och investeringsändamål, med beaktande av de undantag som föreskrivs i förordning XXX, särskilt när det gäller ett begränsat nätverk och vissa nyttotoken.

(15)För att göra det möjligt för skatteförvaltningarna att analysera de upplysningar de mottar och använda dem i enlighet med nationella bestämmelser, till exempel för matchning av upplysningar och värdering av tillgångar och kapitalvinster, är det lämpligt att föreskriva rapportering och utbyte av upplysningar som delas upp i olika delar för varje kryptotillgång med avseende på vilken användaren av kryptotillgången har gjort transaktioner.

(16)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar mellan behöriga myndigheter bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta de praktiska arrangemang som krävs för genomförandet av det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar som rapporteras av tjänsteleverantörer av kryptotillgångar, inbegripet ett standardformulär för utbyte av upplysningar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 30 .

(17)Tjänsteleverantörer av kryptotillgångar som omfattas av förordning XXX får utöva sin verksamhet i unionen genom ett passförfarande när de har fått sin auktorisation i en medlemsstat. För detta ändamål har Esma ett register över auktoriserade tjänsteleverantörer av kryptotillgångar. Dessutom upprätthåller Esma en svartlistning över kryptotillgångsoperatörer som kräver auktorisation enligt förordning XXX.

(18)Kryptotillgångsoperatörer som inte omfattas av den förordningen men som är skyldiga att rapportera upplysningar om användare av kryptotillgångar med hemvist i EU i enlighet med detta direktiv bör vara skyldiga att registrera sig och rapportera i en enda medlemsstat för att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

(19)För att främja administrativt samarbete på detta område med jurisdiktioner utanför unionen bör kryptotillgångsoperatörer som är belägna i jurisdiktioner utanför unionen och som tillhandahåller tjänster till användare av kryptotillgångar i EU, såsom tillhandahållare av NFT-tjänster eller operatörer som tillhandahåller tjänster på omvänd basis, tillåtas att endast rapportera upplysningar om användare av kryptotillgångar med hemvist i unionen till skatteförvaltningarna i en jurisdiktion utanför unionen, i den mån de rapporterade upplysningarna är likvärdiga med de upplysningar som anges i detta direktiv och i den mån det finns ett effektivt utbyte av upplysningar mellan jurisdiktionen utanför unionen och en medlemsstat. Tjänsteleverantörer av kryptotillgångar som är auktoriserade enligt förordning XXX kan undantas från skyldigheten att rapportera sådana upplysningar i de medlemsstater där de innehar auktorisationen, om korrespondentrapporteringen sker i en jurisdiktion utanför unionen och i den mån det finns ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter. Den kvalificerade jurisdiktionen utanför unionen skulle i sin tur vidarebefordra sådana upplysningar till skatteförvaltningarna i de medlemsstater där användare av kryptotillgångar har sin hemvist. När så är lämpligt bör denna mekanism tas i bruk för att förhindra att likvärdiga upplysningar rapporteras och lämnas mer än en gång.

(20)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa om upplysningar som ska utbytas enligt ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga med de upplysningar som anges i detta direktiv. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Närmare bestämt bör kommissionen genom genomförandeakter fastställa om de upplysningar som måste utbytas enligt ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga med de som anges i detta direktiv. Med tanke på att ingåendet av avtal med jurisdiktioner utanför unionen om administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning fortfarande faller inom medlemsstaternas befogenhet kan kommissionens åtgärder också inledas på begäran av en medlemsstat. Därför måste fastställandet av likvärdighet, på begäran av en medlemsstat, också kunna göras före det planerade ingåendet av ett sådant avtal. Om utbytet av sådana upplysningar grundar sig på ett multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter bör beslutet om likvärdighet fattas med avseende på hela det relevanta regelverk som omfattas av ett sådant avtal mellan behöriga myndigheter. Det bör dock fortfarande vara möjligt att vid behov fatta beslut om likvärdighet om ett bilateralt avtal mellan behöriga myndigheter.

(21)I den mån den internationella standarden för rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar (Crypto-Asset Reporting Framework), är en minimistandard eller likvärdig standard, som fastställer minimiomfattningen av och innehållet i jurisdiktionernas genomförande därav, bör det inte krävas att kommissionen fastställer likvärdighet mellan detta direktiv och OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar genom en genomförandeakt, förutsatt att det finns ett gällande kvalificerande avtal med behöriga myndigheter mellan jurisdiktioner utanför unionen och alla medlemsstater.

(22)Även om G20 godkände OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar och rekommenderade att det genomförs, har det ännu inte fattats något beslut om det skulle betraktas som en minimistandard eller likvärdig standard. I avvaktan på detta beslut innehåller förslaget två olika tillvägagångssätt för att fastställa likvärdighet.

(23)Detta direktiv ersätter inte några mer omfattande skyldigheter som följer av förordning XXX.

(24)För att främja konvergens och främja en konsekvent tillsyn med avseende på förordning XXX bör de nationella behöriga myndigheterna samarbeta med andra nationella behöriga myndigheter eller institut och utbyta relevanta upplysningar.

(25)Befrielse från den registrerings- och rapporteringsskyldighet som föreskrivs i detta direktiv och som är beroende av fastställandet av likvärdiga rapporterings- och utbytesmekanismer i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen och medlemsstaterna bör endast anses gälla på skatteområdet, särskilt vid tillämpningen av detta direktiv, och bör inte ses som en grund för erkännande av likvärdighet på andra områden av EU-rätten.

(26)Det är av avgörande betydelse att stärka bestämmelserna i direktiv 2011/16/EU om de upplysningar som ska rapporteras eller utbytas för att anpassa sig till ny utveckling på olika marknader och därmed effektivt hantera identifierade beteenden vad avser skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Dessa bestämmelser bör återspegla den utveckling som observerats på den inre marknaden och på internationell nivå och som leder till en effektiv rapportering och ett effektivt utbyte av upplysningar. Följaktligen innehåller direktivet bland annat de senaste tilläggen till OECD:s gemensamma rapporteringsstandard, integreringen av bestämmelser om e-pengar och centralbankernas digitala valuta, ett tydligt och harmoniserat regelverk för efterlevnadsåtgärder och utvidgningen av tillämpningsområdet för förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor till fysiska personer med stor nettoförmögenhet.

(27)E-pengaprodukter används, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EU 31 , ofta i unionen och antalet transaktioner och deras sammanlagda värde ökar stadigt. E-pengaprodukter omfattas dock inte uttryckligen av direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna antar olika tillvägagångssätt när det gäller e-pengar. Därmed omfattas relaterade produkter inte alltid av de befintliga kategorierna av inkomst och kapital i direktiv 2011/16/EU. Det bör därför införas regler som säkerställer att rapporteringsskyldigheterna gäller för e-pengar och e-pengartoken enligt förordning XXX.

(28)För att täppa till kryphål som möjliggör skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägeri bör medlemsstaterna vara skyldiga att utbyta upplysningar om inkomster som härrör från utdelningar ej kopplade till depåkonton. Inkomster från utdelningar ej kopplade till depåkonton bör därför ingå i de inkomstkategorier som omfattas av obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar.

(29)Skatteregistreringsnumret (TIN-numret) är avgörande för att medlemsstaterna ska kunna matcha mottagna uppgifter med uppgifter i nationella databaser. Det ökar medlemsstaternas förmåga att identifiera de berörda skattebetalarna och korrekt bedöma relaterade skatter. Det är därför viktigt att medlemsstaterna kräver att skatteregistreringsnummer anges i samband med utbyten som rör finansiella konton, förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, landsspecifika rapporter, rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang och information om säljare på digitala plattformar.

(30)Avsaknaden av utbyte av förhandsbesked i skattefrågor som rör fysiska personer med stor nettoförmögenhet innebär att skatteförvaltningarna kanske inte är medvetna om dessa förhandsbesked. Denna situation riskerar att skapa möjligheter till skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Därför bör det automatiska utbytet av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning utvidgas till att omfatta situationer där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor avser skatteärenden som rör fysiska personer med stor nettoförmögenhet.

(31)För att utnyttja fördelarna med det obligatoriska automatiska utbytet av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet bör det utvidgas till att omfatta sådana förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som utfärdades, ändrades eller förnyades mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2025 och som fortfarande är giltiga den 1 januari 2026.

(32)Ett antal medlemsstater förväntas införa identifieringstjänster som ett förenklat och standardiserat sätt att identifiera tjänsteleverantörer och skattebetalare. De medlemsstater som vill använda detta format för identifiering bör tillåtas att göra detta, förutsatt att det inte påverkar flödet av och kvaliteten på information från andra medlemsstater som inte använder sådana identifieringstjänster.

(33)Det är viktigt att upplysningar som lämnas enligt direktiv 2011/16/EU av principskäl används för fastställande, administration och verkställighet av de skatter som omfattas av det direktivets materiella tillämpningsområde. Även om detta hittills inte varit uteslutet har oklara regelverk gett upphov till frågetecken gällande användningen av upplysningar. Med tanke på kopplingarna mellan skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt och bekämpning av penningtvätt och synergierna när det gäller kontroll av efterlevnaden är det lämpligt att klargöra att upplysningar som utbyts mellan medlemsstaterna också får användas för fastställande, administration och verkställighet av tullar och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(34)I direktiv 2011/16/EU föreskrivs möjligheten att använda de upplysningar som utbyts för andra ändamål än för direkta och indirekta skatteändamål i den mån den avsändande medlemsstaten i en förteckning har angett de ändamål som är tillåtna vid användningen av sådana upplysningar. Förfarandet vid sådan användning är dock svårhanterligt, eftersom den avsändande medlemsstaten måste rådfrågas innan den mottagande medlemsstaten kan använda upplysningarna för andra ändamål. Avskaffandet av kravet på sådant samråd bör minska den administrativa bördan och vid behov möjliggöra snabba åtgärder från skatteförvaltningarnas sida. Den bör därför inte vara skyldig att samråda med den avsändande medlemsstaten om den avsedda användningen av upplysningarna omfattas av en förteckning som den avsändande medlemsstaten har upprättat i förväg.

(35)Med tanke på mängden och arten av de upplysningar som samlas in och utbyts på grundval av direktiv 2011/16/EU, i dess ändrade lydelse, kan upplysningarna vara användbara på andra områden än beskattning. Även om användningen av dessa upplysningar på andra områden generellt bör begränsas till områden som godkänts av den avsändande medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, finns det ett behov av att tillåta en bredare användning av upplysningarna i situationer med särskilda och allvarliga egenskaper och när man på unionsnivå har kommit överens om att vidta åtgärder. Sådana situationer skulle särskilt vara sådana där beslut har fattats i enlighet med artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende restriktiva åtgärder. Upplysningar som utbyts enligt direktiv 2011/16/EU kan vara mycket relevanta för att upptäcka överträdelser eller kringgående av restriktiva åtgärder. I gengäld kommer eventuella överträdelser av sanktionerna att vara relevanta för skatteändamål, eftersom undvikande av restriktiva åtgärder i de flesta fall också kommer att innebära skatteflykt avseende dessa tillgångar. Med tanke på de sannolika synergieffekterna och den nära kopplingen mellan de två områdena är det därför lämpligt att tillåta ytterligare användning av uppgifterna.

(36)För att främja ett effektivt nyttjande av resurserna, underlätta utbytet av upplysningar och undvika att medlemsstaterna var och en för sig behöver ändra sina system för att lagra upplysningar bör en central katalog upprättas som är tillgänglig för samtliga medlemsstater men bara för statistiska ändamål för kommissionen och i vilken medlemsstaterna kan lägga upp och lagra rapporterade upplysningar i stället för att utbyta dessa upplysningar via säker överföring av e-post. De praktiska arrangemang som krävs för att upprätta en sådan central katalog bör antas av kommissionen.

(37)För att säkerställa att ett korrekt skatteregistreringsnummer kan användas av medlemsstaterna ska kommissionen utveckla och förse medlemsstaterna med ett verktyg som möjliggör en elektronisk och automatiserad kontroll av att det skatteregistreringsnummer som har tillhandahållits dem av den skattskyldige eller den rapporterande personen är korrekt. Detta it-verktyg bör bidra till att höja matchningsgraderna för skatteförvaltningarna och förbättra kvaliteten på de upplysningar som generellt utbyts.

(38)Den kortaste lagringstiden för registrerade upplysningar som erhållits genom utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2011/16/EU bör inte vara längre än nödvändig, men under alla omständigheter inte understiga fem år. Medlemsstaterna bör inte lagra upplysningar längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv.

(39)För att säkerställa efterlevnaden av direktiv 2011/16/EU bör medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder som bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Varje medlemsstat bör tillämpa dessa regler i enlighet med sin nationella lagstiftning och bestämmelserna i detta direktiv.

(40)För att garantera en lämplig effektivitetsnivå i alla medlemsstater bör miniminivåer för sanktioner fastställas för två beteenden som anses vara allvarliga: Underlåtenhet att rapportera efter två administrativa påminnelser och när den lämnade informationen innehåller ofullständiga, felaktiga eller falska uppgifter, vilka väsentligt påverkar den rapporterade informationens integritet och tillförlitlighet. Ofullständiga, felaktiga eller falska uppgifter påverkar i hög grad integriteten och tillförlitligheten hos de rapporterade upplysningarna när de uppgår till mer än 25 % av de totala uppgifter som den skattskyldige eller den rapporterande enheten korrekt borde ha rapporterat i enlighet med de uppgifter som krävs enligt avsnitt II led B i bilaga VI. Dessa miniminivåer vad gäller sanktioner bör inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa strängare sanktioner för dessa två typer av överträdelser. Medlemsstaterna måste fortfarande tillämpa effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner för andra typer av överträdelser.

(41)För att ta hänsyn till eventuella prisändringar på varor och tjänster bör kommissionen utvärdera de sanktioner som föreskrivs i detta direktiv vart femte år.

(42)För att harmonisera tidsramen mellan utvärderingen av tillämpningen av direktiv 2011/16/EU och utvärderingen vartannat år av relevansen av kännetecken i bilaga IV har processerna anpassats och kommer att äga rum vart femte år efter den 1 januari 2023.

(43)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 32 .

(44)Detta direktiv iakttar de grundläggande rättigheter och principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv eftersträvar att säkerställa fullständig respekt för rätten till skydd av personuppgifter samt näringsfriheten.

(45)Eftersom målet med direktiv 2011/16/EU, nämligen ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstaterna under förutsättningar som är förenliga med en väl fungerande inre marknad, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(46)Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 9 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska led a ersättas med följande:

”a) vid tillämpning av artiklarna 8.1 och 8a–8ad, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skatteförvaltningarnas akter i den medlemsstat som lämnar informationen, vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.”

ii)Punkt 1 c ska ersättas med följande:

”c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a och 8a–8ad, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt.”

iii)Andra stycket ska ersättas med följande:

”I artiklarna 8.3a, 8.7a, 21.2 och bilaga IV ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I. I artikel 25.3 och 25.4 ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I eller VI. ”I artikel 8aa och i bilaga III ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III. I artikel 8ac och bilaga V ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga V. I artikel 8ad och bilaga VI ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga VI.”

(b)Följande punkter ska läggas till:

28. en fysisk person med stor nettoförmögenhet: en fysisk person som innehar sammanlagt minst 1 000 000 EUR i finansiell eller investeringsbar förmögenhet eller förvaltade tillgångar, med undantag för den personens huvudsakliga privata bostad. Vid tillämpningen av detta direktiv ska en fysisk person anses vara en fysisk person med stor nettoförmögenhet när denna minimitröskel uppnås vid någon tidpunkt under det kalenderår under vilket utbytet äger rum.

29. efterlevnadsåtgärder: icke-monetära åtgärder som en medlemsstat kan använda för att åtgärda bristande efterlevnad av rapporteringskraven.

30. användning av upplysningar: bedömning av data som erhållits genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad inom detta direktivs tillämpningsområde.

31. utdelningar ej kopplade till depåkonton: inkomst från utdelningar som inte betalas till eller inlånas på ett depåkonto.

32. ”livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder: andra försäkringsavtal än försäkringsavtal med kontantvärde som omfattas av rapportering enligt direktiv 2014/107/EU, där förmåner enligt avtalen ska betalas ut vid försäkringstagarens död.

33. hemmedlemsstat: hemmedlemsstat enligt definitionen i förordning XXX.

34. adress i distribuerad liggare: adress i distribuerad liggare enligt definitionen i förordning XXX.

(2)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Första stycket ska ersättas med följande:

”Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska genom ett automatiskt utbyte av upplysningar till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna alla tillgängliga upplysningar avseende personer med hemvist i den andra medlemsstaten när det gäller följande specificerade kategorier av inkomst och kapital såsom de får förstås enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna:

(a)Inkomster från anställning.

(b)Styrelsearvoden.

(c)Livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder.

(d)Pensioner.

(e)Ägande av och inkomster från fast egendom.

(f)Royalties.

(g)Utdelningar ej kopplade till depåkonton.

ii)Följande stycke ska läggas till:

”För beskattningsperioder som inleds den 1 januari 2026 eller senare ska medlemsstaterna inkludera det skatteregistreringsnummer som utfärdats av hemvistmedlemsstaten till personer med hemvist i det lämnande av upplysningar som avses i första stycket.”

(b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska genom automatiskt utbyte till den behöriga myndigheten i varje annan medlemsstat lämna upplysningar om alla kategorier av inkomst och kapital som avses i punkt 1 första stycket avseende personer med hemvist i den andra medlemsstaten. Upplysningarna ska avse beskattningsbara perioder som inleds den 1 januari 2026 eller senare.”

(c)Punkt 7a ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att enheter och konton som ska betraktas som Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och Undantagna konton uppfyller alla de krav som anges i punkterna B.1 c och C.17 g i avsnitt VIII i bilaga I och i synnerhet att ett Finansiellt instituts status som ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut eller ett kontos status som Undantaget konto inte äventyrar syftet med detta direktiv.”

(3)Artikel 8a ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för en fysisk person med stor nettoförmögenhet har utfärdats, ändrats eller förnyats efter den 31 december 2023 ska genom automatiskt utbyte lämna upplysningar om detta till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater, med den begränsning av de fall som anges i punkt 8 i denna artikel, i enlighet med de tillämpliga praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.”

(b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Första stycket ska ersättas med följande:

”Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska, i enlighet med tillämpliga praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21, också lämna upplysningar till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater samt Europeiska kommissionen, med den begränsning av de fall som anges i punkt 8 i denna artikel, om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning som utfärdats, ändrats eller förnyats inom en period med början fem år före den 1 januari 2017 och om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet som utfärdats, ändrats eller förnyats inom en period som inleds fem år före den 1 januari 2026.”.

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet har utfärdats, ändrats eller förnyats mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2025 ska sådana upplysningar lämnas under förutsättning att de fortfarande var giltiga den 1 januari 2026.”

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas i fall där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor uteslutande gäller och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden, utom när minst en av dessa fysiska personer är en fysisk person med stor nettoförmögenhet.”

(d)Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

i)Led a ska ersättas med följande:

”a) Identiteten på personen, med undantag av en fysisk person som inte är en fysisk person med stor nettoförmögenhet, och när så är lämpligt den grupp av personer som den tillhör.”

ii)Led k ska ersättas med följande:

”k) En angivelse av varje person, med undantag av en fysisk person som inte är en fysisk person med stor nettoförmögenhet, i eventuella andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning (med angivande av vilka medlemsstater som de berörda personerna har anknytning till).”

(4)I artikel 8ab.14 ska led c ersättas med följande:

”c) En sammanfattning av innehållet i det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget, inbegripet en hänvisning till det namn som allmänt används, om sådant finns, och en beskrivning av relevanta arrangemang och eventuella andra upplysningar som skulle kunna hjälpa den behöriga myndigheten att bedöma en potentiell skatterisk, utan att det leder till att det röjs någon affärshemlighet, företagshemlighet eller yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt eller upplysning vars lämnande skulle strida mot allmän ordning.”

(5)I artikel 8ac.2 ska följande led läggas till som led m:

”m) Om den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören förlitar sig på en direkt bekräftelse av ”Säljarens” identitet och hemvist genom en ”Identifieringstjänst” som tillhandahålls av en medlemsstat eller unionen för att fastställa Säljarens identitet och skatterättsliga hemvist, ska namn, identifierare för Identifieringstjänsten och utfärdande medlemsstat anges, i sådana fall är det inte nödvändigt att lämna de upplysningar som avses i leden c–g.”.

(6)Följande artikel ska införas:

”Artikel 8ad
Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar som rapporteras av Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar

1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar genomför de förfaranden för kundkännedom och uppfyller de rapporteringskrav som fastställs i avsnitten II och III i bilaga VI. Varje medlemsstat ska också säkerställa ett effektivt genomförande och efterlevnad av sådana åtgärder i enlighet med avsnitt V i bilaga VI.

2. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den rapportering som avses i punkt 1 i denna artikel sker ska, genom automatiskt utbyte och inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5 i denna artikel, lämna de upplysningar som anges i punkt 3 i denna artikel till de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater i enlighet med de praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.

3. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska lämna följande upplysningar om varje Rapporteringspliktig användare av kryptotillgångar:

(a)namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), skatteregistreringsnummer och, när det gäller fysiska personer, födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringspliktig användare, och, när det gäller en enhet som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom i avsnitt III i bilaga VI har fastställts ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, enhetens namn, adress, hemvistmedlemsstat(er) och skatteregistreringsnummer samt namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringsskyldig person samt den eller de roller enligt vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande över enheten,

(b)namn, adress, skatteregistreringsnummer och, om tillgängligt, det individuella identifieringsnummer som avses i punkt 7 och den globala identifieringskoden för juridiska personer, för den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar.

(c)för varje Rapporteringspliktig kryptotillgång för vilken den Rapporteringspliktiga användaren av kryptotillgångar har genomfört Rapporteringspliktiga transaktioner under det relevanta kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod,

(a)det fullständiga namnet på den Rapporteringspliktiga kryptotillgången,

(b)det sammanlagda bruttobelopp som betalats, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner avseende förvärv mot Fiatvaluta,

(c)det sammanlagda bruttobelopp som mottagits, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner avseende avyttringar mot Fiatvaluta,

(d)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

(e)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner avseende förvärv mot Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

(f)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner,

(g)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, och uppdelat efter typ av överföring, om detta är känt av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar, med avseende på överföringar till den Rapporteringspliktiga användaren som inte omfattas av leden b och d,

(h)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, och uppdelat efter typ av överföring, om detta är känt av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar, med avseende på överföringar av den Rapporteringspliktiga användaren som inte omfattas av leden c, e och f, och

(i)det sammanlagda skäliga marknadsvärdet samt värdet av antalet kryptoenheter som överförts av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar till adresser i distribuerad liggare enligt definitionen i förordning XXX och som inte är som inte är kända för att förknippas med en tjänsteleverantör av virtuella tillgångar eller ett finansinstitut.

Vid tillämpning av leden b och c i denna punkt ska det belopp som betalats eller mottagits rapporteras i den Fiatvaluta i vilken det betalades eller mottogs. Om beloppen har betalats eller mottagits i flera Fiatvalutor ska beloppen rapporteras i en enda valuta, konverterade vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion, på ett sätt som konsekvent tillämpas av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar. Den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar får tillämpa vilken konverteringsmetod som helst vid tidpunkten för transaktionen/transaktionerna för att omvandla sådana belopp till en enda Fiatvaluta som fastställs av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar.

Vid tillämpning av leden d–h i denna punkt ska det verkliga marknadsvärdet fastställas och rapporteras i en enda Fiatvaluta, värderad vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion på ett sätt som konsekvent tillämpas av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar.

I de uppgifter som rapporteras ska det anges i vilken Fiatvaluta varje belopp rapporteras.

4. För att underlätta det utbyte av upplysningar som avses i punkt 3 i denna artikel ska kommissionen genom genomförandeakter anta de praktiska arrangemang som krävs, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av upplysningar enligt punkt 3 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa standardformuläret i artikel 20.5.

5. Lämnandet av upplysningar enligt punkt 3 i denna artikel ska ske med användning av det standardiserade datorformat som avses i artikel 20.5 inom två månader efter utgången av det kalenderår som de rapporteringskrav som gäller för den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar avser. De första upplysningarna ska lämnas för det berörda kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod från och med den 1 januari 2027.

6. Trots vad som sägs i punkt 3 är det inte nödvändigt att rapportera upplysningar om en Användare av kryptotillgångar om den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar har fått tillräckliga garantier om att en annan Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar uppfyller alla rapporteringskrav i denna artikel med avseende på denna Användare av kryptotillgångar.

7. För att uppfylla de rapporteringskrav som avses i punkt 1 i denna artikel ska varje medlemsstat fastställa de regler som krävs för att kräva att en Kryptotillgångsoperatör ska registrera sig inom unionen. Den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten ska tilldela sådana Kryptotillgångsoperatörer ett unikt identifieringsnummer.

Medlemsstaterna ska fastställa regler enligt vilka Kryptotillgångsoperatörer kan välja att registrera sig hos de behöriga myndigheterna i en enda medlemsstat i enlighet med de regler som fastställs i punkt F i avsnitt V i bilaga VI.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kräva att en Kryptotillgångsoperatör, vars registrering har återkallats i enlighet med punkt F.7, avsnitt V i bilaga VI, endast kan tillåtas att registrera sig igen om den för myndigheterna i en berörd medlemsstat tillhandahåller bevis för att de sanktioner som ålagts i enlighet med artikel 25a har efterlevts och tillhandahåller tillräckliga garantier för sitt åtagande att uppfylla rapporteringskraven inom unionen, inbegripet eventuella ännu ej uppfyllda rapporteringskrav.

8. Punkt 7 ska inte tillämpas på Tjänsteleverantörer av kryptotillgångar i den mening som avses i punkt B.1, avsnitt IV i bilaga VI.

9. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de praktiska och tekniska arrangemang som är nödvändiga för registrering och identifiering av Kryptotillgångsoperatörer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

10. Kommissionen ska senast den 31 december 2026 upprätta ett centralt register där upplysningar som ska anmälas och meddelas i enlighet med punkt F.2 avsnitt V i bilaga VI ska registreras. Det centrala registret ska vara tillgängligt för de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater. När kommissionen behandlar personuppgifter i enlighet med detta direktiv ska den anses behandla personuppgifterna på de personuppgiftsansvarigas vägnar och uppfylla kraven för personuppgiftsbiträde i förordning (EU) 2018/1725. Behandlingen ska regleras av ett avtal i den mening som avses i artikel 28.3 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 29.3 i förordning (EU) 2018/1725.

11. Kommissionen ska genom genomförandeakter, på motiverad begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, fastställa huruvida de upplysningar som ska utbytas automatiskt enligt ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och en jurisdiktion utanför unionen motsvarar de som anges i punkt B, avsnitt II i bilaga VI, i den mening som avses i avsnitt IV.F.5 i bilaga VI. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

En medlemsstat som begär en sådan åtgärd som avses i första stycket ska sända en motiverad begäran till kommissionen.

Om kommissionen anser sig sakna de upplysningar som krävs för att bedöma begäran ska den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter mottagandet av begäran och ange vilka ytterligare upplysningar som krävs. När kommissionen har erhållit alla de upplysningar som den anser vara nödvändiga ska den inom en månad underrätta den begärande medlemsstaten om detta och lämna de relevanta upplysningarna till den kommitté som avses i artikel 26.2.

När kommissionen agerar på eget initiativ ska den anta en genomförandeakt enligt första stycket endast med avseende på avtal mellan behöriga myndigheter och en jurisdiktion utanför unionen som kräver automatiskt utbyte av upplysningar om en fysisk person eller enhet som är kund till en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantörer av kryptotillgångar i syfte att genomföra Rapporteringspliktiga transaktioner som ingåtts av en medlemsstat.

Vid fastställandet av huruvida upplysningarna är likvärdiga i den mening som avses i första stycket med avseende på en Rapporteringspliktig transaktion, ska kommissionen vederbörligen beakta i vilken mån det system som upplysningarna grundar sig på motsvarar vad som anges i bilaga VI, särskilt med avseende på följande:

i)Definitionerna av Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar, Rapporteringspliktig användare, Rapporteringspliktig transaktion.

ii)De förfaranden som ska tillämpas för att identifiera Rapporteringspliktiga användare.

iii)Rapporteringskraven.

iv)De regler och administrativa förfaranden som jurisdiktioner utanför unionen ska ha infört för att säkerställa faktiskt genomförande och efterlevnad av de förfaranden för kundkännedom och rapporteringskrav som fastställs i det systemet.

Det förfarande som anges i denna punkt ska också tillämpas för att fastställa att upplysningarna inte längre är likvärdiga i den mening som avses i avsnitt IV.F.5 i bilaga VI.

12. Utan hinder av vad som sägs i punkt 11 i denna artikel ska det, om en internationell standard för rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar fastställs vara en minimistandard eller likvärdig standard, inte längre krävas att kommissionen genom genomförandeakter fastställer huruvida de upplysningar som ska utbytas automatiskt till följd av genomförandet av denna standard och avtalet om behörig myndighet mellan den eller de berörda medlemsstaterna och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga. Dessa upplysningar ska anses motsvara de upplysningar som krävs enligt detta direktiv, förutsatt att det finns ett Effektivt kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter i kraft mellan de behöriga myndigheterna i alla berörda medlemsstater och jurisdiktionen utanför unionen. Motsvarande bestämmelser i denna artikel och i bilaga VI till detta direktiv ska inte längre tillämpas för sådana ändamål.”

(7)Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Alla upplysningar, oavsett form, som utväxlas mellan medlemsstaterna vid tillämpning av detta direktiv ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten. Sådana upplysningar får användas för taxering, administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som avses i artikel 2 samt mervärdesskatt och andra indirekta skatter, tullar och bekämpning av penningtvätt och motverkan av finansiering av terrorism.”

(b)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Upplysningar och dokument som tagits emot i enlighet med detta direktiv får med tillstånd av den behöriga myndighet i den medlemsstat som lämnade upplysningar i enlighet med detta direktiv, användas för andra ändamål än dem som avses i punkt 1, dock endast i den utsträckning som detta är tillåtet enligt lagstiftningen i den medlemsstat vars behöriga myndighet tagit emot upplysningarna.

Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater lämna en förteckning över de andra ändamål än dem som avses i punkt 1 för vilka upplysningar och handlingar får användas i enlighet med dess nationella rätt. En behörig myndighet som tar emot upplysningar får använda mottagna upplysningar och handlingar utan det tillstånd som avses i första stycket för de ändamål som har angetts av den medlemsstat som lämnade upplysningarna.

Den förteckning över upplysningar och dokument som får användas för andra ändamål än de som avses i punkt 1, och som avses i punkt 2, ska göras tillgänglig för allmänheten av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat.

Den behöriga myndighet som tar emot upplysningar får också använda dessa upplysningar utan det tillstånd som avses i första stycket för varje ändamål som omfattas av en akt som grundar sig på artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och för detta ändamål dela dem med den behöriga myndighet som ansvarar för restriktiva åtgärder i den berörda medlemsstaten.

3. Om en behörig myndighet i en medlemsstat anser att upplysningar som den har tagit emot från en annan medlemsstats behöriga myndighet sannolikt kan vara till nytta för de ändamål som avses i punkt 1 för en tredje medlemsstats behöriga myndighet, får den vidarebefordra upplysningarna till denna senare behöriga myndighet, under förutsättning att det överlämnandet av upplysningar står i överensstämmelse med reglerna och förfarandena i detta direktiv. Den ska underrätta den behöriga myndighet i den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör om sin avsikt att vidarebefordra dessa upplysningar till en tredje medlemsstat. Den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör kan motsätta sig ett sådant vidarebefordrande av upplysningarna inom 15 kalenderdagar från mottagandet av meddelandet från den medlemsstat som önskar vidarebefordra upplysningarna.”

(c)Följande punkt ska läggas till som punkt 7:

”7. Varje medlemsstats behöriga myndighet ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa bedömning av data som erhållits genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad inom detta direktivs tillämpningsområde.”

(8)I artikel 20 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5. Kommissionen ska, på medlemsstaternas behöriga myndigheters vägnar, anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datoriserade formulär, inbegripet språkordningen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2, i följande fall:

a) För det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a före den 1 januari 2017.

b) För det automatiska utbytet av upplysningar om Rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang i enlighet med artikel 8ab före den 30 juni 2019.

c) För det automatiska utbytet av upplysningar om Rapporteringspliktiga kryptotillgångar i enlighet med artikel 8ad före den 1 januari 2026.

Dessa standardformulär ska inte gå utöver de komponenter för utbyte av upplysningar som förtecknas i artiklarna 8a.6, 8ab.14 och artikel 8a.3 och andra besläktade områden med anknytning till dessa komponenter som är nödvändiga för att man ska uppnå målen med artiklarna 8a, 8ab respektive 8ad.

Den språkordning som avses i första stycket ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artiklarna 8a, 8ab och 8ad på något av unionens officiella språk. I denna språkordning kan emellertid föreskrivas att de centrala delarna av sådana upplysningar också ska lämnas på något annat av unionens officiella språk.”

(9)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt 5a ska införas:

”5a Kommissionen ska, på medlemsstaternas vägnar, senast den 31 december 2025 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8ad.2 och 8ad.3 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.

De behöriga myndigheterna i alla medlemsstater ska ha tillgång till de upplysningar som registreras i denna katalog. Kommissionen ska också ha tillgång till upplysningar som registrerats i katalogen för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv, dock med de begränsningar som anges i artikel 8a.8, artikel 8ab.17 och artikel 8ad.8. De nödvändiga praktiska arrangemangen ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Fram till dess att denna säkra centrala katalog tas i drift ska det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2, artikel 8ab.13, 8ab.14 och 8ab.16 samt artikel 8ad.2, 8ad.3 och 8ad.8 utföras i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och tillämpliga praktiska arrangemang.”

(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 8:

”8. Kommissionen ska på medlemsstaternas vägnar utveckla och förse medlemsstaterna med ett verktyg som möjliggör en elektronisk och automatiserad kontroll av att det skatteregistreringsnummer som tillhandahålls av en Rapporteringsskyldig enhet eller en skattebetalare för automatiskt utbyte av upplysningar är korrekt.”

(10)I artikel 22 ska följande punkter läggas till som punkterna 3 och 4:

”3. För att uppnå syftet med detta direktiv ska medlemsstaterna bevara registren över de upplysningar som mottagits genom automatiskt utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt men under alla omständigheter inte kortare än 5 år från dagen för mottagandet.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att en Rapporteringsskyldig enhet har möjlighet att på elektronisk väg få bekräftelse på giltigheten av skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som är föremål för utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad. Bekräftelse av information om skatteregistreringsnummer kan endast begäras för validering av riktigheten hos de uppgifter som avses i artikel 8.1, artikel 8.3a, artikel 8a.6, artikel 8aa.3, artikel 8ab.14 artikel 8ac.2 och artikel 8ad.3 c. ”

(11)I artikel 23 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbytet av upplysningar som avses i artiklarna 8–8ad samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”

(12)Artikel 25 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Rapporteringsskyldigt finansiellt institut, förmedlare, Rapporteringsskyldig plattformsoperatör, Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar och behöriga myndigheter i medlemsstaterna ska anses vara personuppgiftsansvariga som agerar på egen hand eller gemensamt. När kommissionen behandlar personuppgifter i enlighet med detta direktiv ska den anses behandla personuppgifterna på de personuppgiftsansvarigas vägnar och ska uppfylla kraven för personuppgiftsbiträde i förordning (EU) 2018/1725. Behandlingen ska regleras av ett avtal i den mening som avses i artikel 28.3 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 29.3 i förordning (EU) 2018/1725.”

(b)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”Utan hinder av punkt 1 ska varje medlemsstat säkerställa att varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut, förmedlare, Rapporteringsskyldig plattformsoperatör och Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar, beroende på omständigheterna, som omfattas av dess jurisdiktion

(a)underrättar varje berörd fysisk person om att upplysningar om denne kommer att samlas in och överföras i enlighet med detta direktiv, och

(b)i tillräcklig god tid tillhandahåller alla upplysningar som den fysiska personen har rätt att få från den personuppgiftsansvarige för att kunna utöva sina dataskyddsrättigheter, och i alla händelser innan upplysningarna rapporteras.”

(13)Artikel 25a ska ersättas med följande:

”Artikel 25a Sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artikel 8.3a, och artiklarna 8aa till 8ad och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas och verkställs. De sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att sanktioner och åtgärder för efterlevnadskontroll kan tillämpas på juridiska personer vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv, och på personer i ledningsorganet och andra fysiska personer som enligt nationell rätt är ansvariga för den bristande efterlevnaden i enlighet med nationell lagstiftning.

Medlemsstaterna ska säkerställa att juridiska personer kan hållas ansvariga för bristande efterlevnad av de nationella bestämmelser genom vilka detta direktiv införlivas av en person som agerar enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och som har en ledande ställning inom den juridiska personen. Någon av följande omständigheter ska ange ledande ställning inom den juridiska personen:

(a)Befogenhet att företräda den juridiska personen.

(b)Befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar.

(c)Befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

3. Vid underlåtenhet att rapportera efter två administrativa påminnelser eller när de lämnade upplysningarna innehåller ofullständiga, felaktiga eller falska uppgifter som uppgår till mer än 25 % av den information som skulle ha rapporterats i enlighet med den information som anges i avsnitt II B i bilaga VI, ska medlemsstaterna säkerställa att de sanktioner som kan tillämpas omfattar åtminstone följande lägsta sanktionsavgift:

(a)Vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som antagits för att följa artikel 8.3a ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 50 000 EUR när det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets årsomsättning understiger 6 miljoner EUR och 150 000 EUR om omsättningen är minst 6 miljoner EUR.

(b)Vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som antagits för att följa artikel 8aa ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 500 000 EUR.

(c)Vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som antagits för att följa artikel 8ab ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 50 000 EUR när förmedlarens eller den berörda skattebetalarens årsomsättning understiger 6 miljoner EUR och 150 000 EUR när omsättningen är minst 6 miljoner EUR. Den lägsta sanktionsavgiften ska vara minst 20 000 EUR om förmedlaren eller den berörda skattebetalaren är en fysisk person.

(d)Vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som antagits för att följa artikel 8ac ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 50 000 EUR när den Rapporteringsskyldiga operatörens årsomsättning understiger 6 miljoner EUR och 150 000 EUR om omsättningen är minst 6 miljoner EUR; om den Rapporteringsskyldig plattformsoperatören är en fysisk person ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 20 000 EUR.

(e)Vid bristande efterlevnad av nationella bestämmelser som antagits för att följa artikel 8ad ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 50 000 EUR när den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångars årsomsättning understiger 6 miljoner EUR och 150 000 EUR när omsättningen är minst 6 miljoner EUR; om den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar är en fysisk person ska den lägsta sanktionsavgiften vara minst 20 000 EUR.

Kommissionen ska utvärdera lämpligheten av de belopp som anges i denna punkt d i den rapport som avses i artikel 27.1.

Medlemsstater som inte har euron som valuta ska tillämpa motsvarande värde i den nationella valutan den dag då detta direktiv träder i kraft.

Den lägsta sanktionsavgift som anges i punkt 3 ska inte påverka medlemsstaternas rätt att fastställa andra sanktioner eller andra åtgärder för efterlevnadskontroll för andra överträdelser av nationella bestämmelser än de som definieras i detta direktiv.

4. Medlemsstaterna ska ange om de sanktioner som föreskrivs i nationell lagstiftning tillämpas med hänvisning till enskilda fall av överträdelser eller kumulativt. Den lägsta sanktionsavgift som anges i punkt 3 ska tillämpas kumulativt.

5. Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för falsk självcertifiering enligt avsnitt I i bilaga I och avsnitt III i bilaga VI till detta direktiv.

6. När de behöriga myndigheterna inför sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder ska de, när så är relevant, ha ett nära samarbete med varandra och med andra relevanta behöriga myndigheter och vid behov samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.”

(14)I artikel 27 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska inom sina jurisdiktioner övervaka och bedöma hur ändamålsenligt det administrativa samarbetet enligt detta direktiv är för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt, och ska en gång om året meddela resultaten av sina bedömningar till kommissionen.”

(15)Följande artikel ska införas som artikel 27c:

”Artikel 27c
Rapportering av skatteregistreringsnummer

För beskattningsperioder som inleds den 1 januari 2026 eller senare ska medlemsstaterna säkerställa att skatteregistreringsnumret för rapporterade fysiska eller juridiska personer som utfärdats av hemvistmedlemsstaten inkluderas i de upplysningar som avses i artikel 8.1 och 3a, artikel 8a.6, artikel 8aa.3, artikel 8ab.14, artikel 8ac.2 och artikel 8ad.3. Skatteregistreringsnumret ska anges även om det inte uttryckligen krävs enligt dessa artiklar.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att skatteregistreringsnumret för rapporterade personer eller enheter obligatoriskt rapporteras av den Rapporteringsskyldiga enheten även om det inte krävs enligt bilaga I, bilaga III, bilaga V eller bilaga VI.”

(16)Bilaga I ska ändras enligt bilaga I till detta direktiv.

(17)Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

(18)En bilaga VI som anges i bilaga III i detta direktiv ska läggas till.

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2026.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2024 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.5 i detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2025.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 31 december 2027 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.10 i detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2028.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

4.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

X en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 33  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

X obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 34   

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europeiska kommissionen, Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, 2019–2024 – En ambitiösare union, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf .

(2)    COM(2020) 312 final.

(3)    Dokument 13350/20, FISC 226.

(4)    Dokument 14651/21, FISC 227.

(5)    EUT C 347, 9.9.2022, s. 211.

(6)    https://www.oecd.org/tax/exchange-of-tax-information/oecd-presents-new-transparency-framework-for-crypto-assets-to-g20.htm.

(7)    http://www.g20.utoronto.ca/2022/G20%20Bali%20Leaders-%20Declaration,%2015-16%20November%202022.pdf.

(8)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.

(9)    Särskild rapport nr 03/2021: ”Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men sprickor i genomförandet”.

(10)    Europaparlamentet. (2021). Europaparlamentets resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna, hämtad från https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2021-0392_SV.pdf .

(11)    Europeiska revisionsrätten. (2021). ”Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet”. Utbytet av upplysningar har ökat, men vissa uppgifter rapporteras fortfarande inte. S. 33–34, hämtad från https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR21_03/SR_Exchange_tax_inform_SV.pdf .

(12)    Rådets direktiv (EU) 2014/107 av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).

(13)    Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1).

(14)    Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).

(15)    Rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt (EUT L 342, 16.12.2016, s. 1).

(16)    Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1).

(17)    Rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L 104, 25.3.2021, s. 1).

(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(19)    https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2021-0193_SV.pdf.

(20)    T.ex. att inkludera nya kategorier av inkomst och kapital, skattefrågor angående privatpersoner med stor nettoförmögenhet, e-pengar och kryptotillgångar, bestämmelser om användning av utbytta upplysningar osv.

(21)    Inkomster från anställning, styrelsearvoden, livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder, pensioner, ägande av och inkomster från fast egendom och royaltyer.

(22)    Ännu ej offentliggjort i EUT.

(23)    Ännu ej offentliggjort i EUT.

(24)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(25)    Dokument 14651/21 FISC 227, Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor.

(26)    https://www.oecd.org/tax/exchange-of-tax-information/crypto-asset-reporting-framework-and-amendments-to-the-common-reporting-standard.pdf

(27)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 064, 11.3.2011, s. 1).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(29)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för e-pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(31)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(32)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(33)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 1).

(34)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(35)    Diff.= differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(36)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(37)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(38)    Enligt den officiella kontoplanen.

(39)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(41)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(42)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(43)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(44)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(45)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(46)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.12.2022

COM(2022) 707 final

BILAGOR

till

Förslag till rådets direktiv

om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

{SEC(2022) 438 final} - {SWD(2022) 400 final} - {SWD(2022) 401 final} - {SWD(2022) 402 final}

BILAGA I

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1) Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt A ska ändras på följande sätt:

”i)Det inledande stycket och punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

A. Med förbehåll för bestämmelserna i punkterna C–G ska varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut med avseende på varje Rapporteringspliktigt konto som hålls vid institutet rapportera följande upplysningar till den behöriga myndigheten i dess medlemsstat:

(1)

(a)Namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av kontot och huruvida Kontohavaren har lämnat ett giltigt intygande

(b)och när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom i enlighet med avsnitten V, VI och VII fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress, den eller de medlemsstater där Enheten har sin hemvist samt namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort samt den eller de roller genom vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande i enheten och huruvida ett giltigt intygande har lämnats in för varje Rapporteringsskyldig person.

(c)Huruvida kontot är ett gemensamt konto, inbegripet antalet gemensamma Kontoinnehavare.

(2)Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, en funktionell motsvarighet till ett sådant), typ av konto och huruvida kontot utgör ett redan befintligt eller ett nytt konto.”

ii)Följande stycke 6a ska införas:

”6a. I händelse av intresse i eget kapital som innehas i en Investeringsenhet som utgör ett rättsligt arrangemang, den eller de roller enligt vilka den Rapporteringsskyldiga personen innehar Intressen i eget kapital och.”

(b)Punkt C ska ändras på följande sätt:

”C. Utan hinder av punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer eller födelsedatum rapporteras för Rapporteringspliktiga konton som är Redan befintliga konton om Skatteregistreringsnumret eller födelsedatumet inte finns i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv och inte i övrigt ska inhämtas av en sådan Rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt nationell lag eller något av unionens rättsliga instrument. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta Skatteregistreringsnummer och födelsedatum för Redan befintliga konton före utgången av det kalenderår som följer på det år då Redan befintliga konton identifierats som Rapporteringspliktiga konton och när det är skyldigt att uppdatera upplysningarna om det redan befintliga kontot enligt nationella AML/KYC-förfaranden.”

(c)Följande punkt F ska läggas till:

F. Utan hinder av punkt A.5 b och om inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet beslutar något annat med avseende på en tydligt identifierad grupp av konton, behöver inte bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av en Finansiell tillgång rapporteras i den mån sådan bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av en Finansiell tillgång rapporteras av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet enligt artikel 8ad.

(1)I avsnitt VI ska punkt 2b ersättas med följande:

”b) Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden, under förutsättning att sådana förfaranden är förenliga med direktiv (EU) 2015/849. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte är rättsligt skyldigt att tillämpa AML/KYC-förfaranden som är förenliga med direktiv (EU) 2015/849, ska det tillämpa förfaranden som i huvudsak överensstämmer med sådana förfaranden i syfte att fastställa personer med bestämmande inflytande.”

(2)I avsnitt VII ska följande punkt läggas till:

”AA. Tillfällig avsaknad av intygande Under exceptionella omständigheter när det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan erhålla ett intygande med avseende på ett Nytt konto i tid för att uppfylla sina skyldigheter rörande förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom och rapporteringsskyldigheter när det gäller den rapporteringsperiod under vilken kontot öppnades, ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet tillämpa förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom på Redan existerande konton till dess att ett sådant intygande erhålls och valideras.”

(3)Avsnitt VIII ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna A5, A6 och A7 ska ersättas med följande:

”5.    Inlåningsinstitut: en Enhet som

(a)tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet eller

(b)innehar e-pengar, e-pengartoken eller centralbankers digitala valutor för sina kunders räkning.

6.    Investeringsenhet:

(a)en Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter i en kunds namn eller för en kunds räkning:

i)Handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvaruterminer.

ii)individuell och kollektiv portföljförvaltning eller

iii)annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning eller

b)en Enhet vars bruttointäkter till övervägande del kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 a.

En Enhet anses till övervägande del först och främst bedriva en eller flera av de verksamheter som tas upp i punkt A.6 a, eller anses främst få sina bruttointäkter från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar enligt tillämpningen av punkt A.6 b, om minst 50 % av Enhetens bruttoinkomster kan hänföras till verksamheterna i fråga under den kortare av följande två perioder: i) den treårsperiod som avslutas den 31 december det år som föregår det år då bedömningen görs, eller ii) den period som Enheten har existerat. Vid tillämpning av punkt A.6 a iii, omfattar begreppet ”annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning” inte tillhandahållande av tjänster avseende bytestransaktioner i en kunds namn eller för en kunds räkning. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.9 d–g är en Aktiv icke-finansiell enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med motsvarande formuleringar i definitionen av ”finansiellt institut” i direktiv (EU) 2015/849.

7.    Finansiella tillgångar: värdepapper (till exempel aktier i företag, andelar i en delägarbeskattad juridisk person eller förmånsintresse i ett bolag eller en trust med ett stort antal delägare eller ett börsnoterat bolag eller trust, skuldebrev, obligationer, lånebevis för en delägarbeskattad juridisk person, eller andra skuldbevis), delägarandelar, råvaror, swappar (till exempel ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal), Försäkringsavtal eller Livränteavtal eller en andel (inklusive ett termins- eller forwardkontrakt eller en option) i ett värdepapper, delägarandel, råvara, swap, Försäkringsavtal eller Livränteavtal. Med Finansiella tillgångar avses inte icke belånade direkta fastighetsinnehav.

(b)I punkt A ska följande stycken läggas till:

”9.    Elektroniska pengar eller e-pengar: elektroniska pengar eller e-pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG. Vid tillämpningen av detta direktiv omfattar begreppen elektroniska pengar eller e-pengar inte en produkt som endast har skapats för att underlätta överföring av medel från en kund till en annan person enligt kundens instruktioner. En produkt har inte skapats för att underlätta överföring av medel från en kund till en annan person enligt kundens instruktioner om, under den överförande Enhetens normala affärsverksamhet, de medel som är kopplade till en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter mottagandet av instruktioner att underlätta överföringen, eller om inga instruktioner mottas, de medel som är förknippade med en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter det att medlen mottagits.

10.    Elektroniska pengartoken eller e-pengartoken: elektroniska pengartoken eller e-pengartoken enligt definitionen i förordning XXX.

11.    Fiatvaluta: den officiella valutan för en jurisdiktion, utfärdad av en jurisdiktion eller en jurisdiktions utsedda centralbank eller penningpolitiska myndighet, som utgörs av fysiska sedlar eller mynt eller pengar i olika digitala former, inklusive bankreserver, affärsbankers pengar, elektroniska penningprodukter och Centralbankers Digitala valutor.

12.    En centralbanks Digitala valuta: fiatvalutor som utfärdas av en Centralbank eller en annan penningpolitisk myndighet.

13.    Kryptotillgång: Kryptotillgång enligt definitionen i förordning XXX.

14.    Rapporteringspliktig Kryptotillgång: andra Kryptotillgångar än Centralbankers Digitala valutor, Elektroniska pengar, Elektroniska penningtoken eller Kryptotillgångar för vilka den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångar på lämpligt sätt har fastställt att de inte kan användas för betalnings- eller investeringsändamål.

15.    Bytestransaktion:

(a)byte mellan Rapporteringspliktiga kryptotillgångar och Fiatvalutor och

(b)byte mellan en eller flera former av Rapporteringspliktiga kryptotillgångar.

(c)I punkt B.1 ska led a ersättas med följande:

”1.    Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut: ett Finansiellt institut som är

(a)en Myndighetsenhet, en Internationell organisation eller en Centralbank, förutom avseende 

i)en utbetalning som hänför sig till en skyldighet som uppstått i samband med sådan kommersiell finansiell verksamhet som ett Specificerat försäkringsföretag, ett Depåinstitut eller ett Inlåningsinstitut ägnar sig åt, eller

ii)med avseende på verksamheten att inneha Centralbankers Digitala valutor för Kontohavare som inte är Finansiella institut, Myndighetsenheter, Internationella organisationer eller Centralbanker.

(d)Punkt C.2 ska ersättas med följande:

”2.    Inlåningskonto: ett företags-, löne-, spar-, termins- eller kapitalkonto eller ett konto som finns dokumenterat genom bankcertifikat, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett Inlåningsinstitut.

(a)Ett Inlåningskonto omfattar även belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller kreditering av ränta,

(b)ett konto eller hypotetiskt konto som utgör alla e-pengar eller e-pengartoken som innehas för en kunds räkning och

(c)ett konto som innehar en eller flera av en Centralbanks Digitala valutor för en kunds räkning.

(e)Punkterna C.9 och C.10 ska ersättas med följande:

”9.    Redan befintligt konto:

(a)ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 31 december 2015, eller om kontot behandlas som ett Finansiellt konto endast enligt ändringarna av direktiv 2011/16/EU, från och med den 1 januari 2024;

(b)varje Finansiellt konto tillhörande en Kontohavare, oavsett vilket datum detta Finansiella konto öppnades om

i)Kontohavaren även innehar ett Finansiellt konto som är ett Redan befintligt konto enligt punkt C.9 a hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (eller hos en Närstående enhet inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet),

ii)det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (och, i tillämpliga fall, den Närstående enheten inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet) behandlar de två ovannämnda Finansiella kontona, samt Kontohavarens eventuella andra Finansiella konton som behandlas som Redan befintliga konton enligt led b, som ett enda Finansiellt konto i syfte att följa standarderna för kunskapskrav i avsnitt VII.A och i syfte att fastställa saldot eller värdet av något av de Finansiella kontona vid tillämpning av något av tröskelvärdena för konton,

iii)det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, med avseende på ett Finansiellt konto som omfattas av AML/KYC-förfaranden, får uppfylla kraven för sådana förfaranden för det Finansiella kontot genom att använda de AML/KYC-förfaranden som genomförs för det Redan befintliga kontot enligt punkt C.9 a, och

iv)det för att öppna det Finansiella kontot inte krävs att Kontohavaren tillhandahåller nya, kompletterande eller ändrade kundupplysningar utöver dem som krävs för detta direktivs tillämpning.

10.    Nytt konto: ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och har öppnats från och med den 1 januari 2016, eller om kontot behandlas som ett Finansiellt konto endast enligt ändringarna av direktiv 2011/16/EU, från och med den 1 januari 2024.”

(f)I punkt 17e ska följande led läggas till:

”v)grundande av ett företag eller ett företags kapitalökning, under förutsättning att kontot uppfyller följande krav:

–kontot används endast för att deponera kapital som ska användas för grundandet av eller företagets kapitalökning enligt vad som föreskrivs i lag;

–eventuella belopp som innehas på kontot blockeras till dess att det Rapporteringsskyldiga institutet erhåller en oberoende bekräftelse angående grundandet eller kapitalökningen;

–kontot stängs eller omvandlas till ett konto i företagets namn efter grundandet eller kapitalökningen;

–eventuella återbetalningar till följd av att grundandet eller kapitalökningen misslyckats, med avdrag för tjänsteleverantörers avgifter eller liknande avgifter, görs endast till de personer som bidrog med beloppen och

–kontot har inte öppnats mer än 12 månader tidigare.”

(g)I punkt C.17 ska följande led införas som led ee:

”ee)    Ett Inlåningskonto som innehåller alla elektroniska pengar och elektroniska pengatoken som innehas för en kunds räkning, om det glidande 90-dagars medelvärdets sammanlagda saldo eller värde under en period av 90 på varandra följande dagar inte överskrider 10 000 US-dollar någon dag under kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod.”

(h)punkt D.2 ska ersättas med följande:

”2.    Rapporteringsskyldig person: en person från en medlemsstat som inte är i) en Enhet vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader, ii) en Enhet som är en Närstående enhet till en Enhet som beskrivs i led a, iii) en Offentlig enhet, iv) en Internationell organisation, v) en Centralbank eller vi) ett Finansiellt institut.”

(i)I punkt E ska följande läggas till som punkt 7:

”7.    Identifieringstjänst: en elektronisk process som en medlemsstat utan kostnad tillhandahåller till ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut för att det institutet ska kunna fastställa identitet och skatterättslig hemvist för en Kontohavare eller en Person med bestämmande inflytande.”

(4)I avsnitt IX ska följande stycke läggas till:

”De register som avses i punkt 2 i detta stycke ska inte finnas tillgängliga längre än nödvändigt, men i alla händelser minst fem år för att uppfylla syftena med detta direktiv.”

(5)Följande avsnitt XI ska läggas till:

”Avdelning XI

Övergångsbestämmelser

Enligt punkt A.1 b och A.6a i avsnitt I ska, med avseende på varje Rapporteringspliktigt konto som innehas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 1 januari 2024 och för rapporteringsperioder som avslutas till det andra kalenderåret efter detta datum, upplysningar om den roll eller de roller enligt vilka varje Rapporteringspliktig person är en Person med bestämmande inflytande eller har eget kapital i Enheten endast rapporteras om sådana upplysningar finns tillgängliga i de elektroniskt sökbara upplysningar som upprätthålls av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.”

BILAGA II

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

(1)I avsnitt I C ska följande stycke läggas till:

”10. Identifieringstjänst: en elektronisk process som en medlemsstat utan kostnad tillhandahåller till en Rapporteringsskyldig plattformsoperatör för att det institutet ska kunna fastställa identitet och skatterättslig hemvist för en Säljare.”

(2)I avsnitt II ska punkt B.3 ersättas med följande:

”3. Utan hinder av vad som anges i punkterna B.1 och B.2 ska den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören inte vara skyldig att samla in de upplysningar som avses i punkt B.1 b–e och punkt B.2 b–f om den använder sig av en direkt bekräftelse av Säljarens identitet och hemvist genom en identifieringstjänst som tillgängliggörs av en medlemsstat eller av unionen för att fastställa Säljarens identitet och skatterättsliga hemvist. Om den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören använde en identifieringstjänst för att fastställa den Rapporteringspliktiga säljarens identitet och skatterättsliga hemvist krävs namn, identifieringstjänstens identifierare och utfärdande medlemsstat.”

(3)I avsnitt IV ska inledningen till avsnitt punkt F.5 ersättas med följande:

”5. Den medlemsstat där den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören är registrerad ska stryka Plattformsoperatören från det centrala registret i följande fall:

BILAGA III

”BILAGA VI
FÖRFARANDEN FÖR RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM, RAPPORTERINGSKRAV OCH ANDRA REGLER FÖR LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

I denna bilaga fastställs förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom, rapporteringskrav och andra regler som ska tillämpas av Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster för att göra det möjligt för medlemsstaterna att genom automatiskt utbyte lämna de upplysningar som avses i artikel 8ad i detta direktiv.

I denna bilaga fastställs också de regler och administrativa förfaranden som medlemsstaterna ska ha infört för att säkerställa faktiskt genomförande och efterlevnad av de förfaranden för kundkännedom och rapporteringskrav som fastställs i den.

AVSNITT I

SKYLDIGHETER FÖR RAPORTERANDE TJÄNSTELEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGAR

A. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar enligt definitionen i avsnitt IV punkt B.3 omfattas av de förfaranden för kundkännedom och rapporteringskrav som anges i avsnitten II och III i en medlemsstat om den är

1.en Enhet som har auktoriserats enligt förordning XX,

2.en Enhet eller en privatperson som har skatterättslig hemvist i en medlemsstat,

3.en enhet som a) har bildats eller organiserats enligt en medlemsstats lagar och b) antingen är en juridisk person i en medlemsstat eller är skyldig att deklarera inkomsten från Enheten till skatteförvaltningen i en medlemsstat,

4.en Enhet som förvaltas från en medlemsstat eller

5.en Enhet eller privatperson som bedriver sin dagliga affärsverksamhet i en medlemsstat och inte är en kvalificerad Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar från ett tredjeland eller

6.en Enhet eller en privatperson som har skatterättslig hemvist i en jurisdiktion utanför unionen.

B. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar omfattas av kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i en medlemsstat i enlighet med punkt A med avseende på Rapporteringspliktiga transaktioner som genomförts via en filial baserad i en medlemsstat.

C. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en Enhet är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i den medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.3, A.4 eller A.5 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat där den har sin skatterättsliga hemvist.

D. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en Enhet är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III enligt punkt A.3, A.4 eller A.5 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat på grund av att den är en Enhet som a) har bildats eller organiserats enligt en medlemsstats lagar och b) antingen är en juridisk person i en medlemsstat eller är skyldig att deklarera inkomsten från Enheten till skatteförvaltningen i den andra medlemsstaten.

E. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en Enhet är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i den medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.5 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat på grund av att den förvaltas från en sådan medlemsstat.

F. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en Enhet är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i den medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.6 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan kvalificerad jurisdiktion utanför unionen på grund av att den förvaltas från en sådan jurisdiktion.

G. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en privatperson är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i den medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.5 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat där den har sin skatterättsliga hemvist.

H. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som är en privatperson är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i den medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.6 om tjänsteleverantören uppfyller dessa krav i en annan kvalificerad jurisdiktion utanför unionen på grund av att privatpersonen har sin skatterättsliga hemvist i en sådan jurisdiktion.

I. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i en medlemsstat med avseende på Rapporteringspliktiga transaktioner som den genomför via en filial i en annan medlemsstat om dessa krav uppfylls av filialen i den andra medlemsstaten.

J. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i en medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.2, A.3, A.4, A.5 eller A.6 om den har ingett en anmälan i en medlemsstat i ett format som medlemsstaten har angett där tjänsteleverantören av kryptotillgångar bekräftar att den uppfyller kraven enligt reglerna i en annan medlemsstat enligt kriterier som i sak motsvarar punkterna A.2, A.3, A.4, A.5 respektive A.6.

K. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar är inte skyldig att uppfylla kraven angående förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom samt rapporteringskraven i avsnitten II och III i en medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.2, A.3, A.4, A.5 eller A.6 om den har ingett en anmälan i en medlemsstat i ett format som medlemsstaten har angett där tjänsteleverantören av kryptotillgångar bekräftar att den uppfyller kraven enligt ett Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter enligt artikel 8ad.11.

AVSNITT II

RAPPORTERINGSKRAV

A. En rapporterande tjänsteleverantör av kryptotillgångar i den mening som avses i avsnitt I punkt A ska rapportera de upplysningar som anges i punkt B i detta avsnitt till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tjänsteleverantören har auktoriserats, har sin skatterättsliga hemvist eller är registrerad senast den 31 januari året efter det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod för den rapporteringspliktiga transaktionen.

B. För varje relevant kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod och enligt de krav som gäller för Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar i avsnitt I samt förfarandena för rapportering och åtgärder för kundkännedom ska Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar rapportera följande upplysningar med avseende på sina användare av kryptotillgångar som är Rapporteringspliktiga användare eller har personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringspliktiga personer:

1.Namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringspliktig användare, och när det gäller enheter som efter tillämpning av de förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom som fastställs i avsnitt III har en eller flera personer med bestämmande inflytande som konstateras vara Rapporteringspliktiga personer, namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringspliktig person samt den eller de roller enligt vilka varje Rapporteringspliktig person är en person med bestämmande inflytande i enheten,

2.namn, adress, skatteregistreringsnummer samt, om tillgängligt, individuellt identifieringsnummer och identifieringskoden enligt det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer för den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar,

3.för varje Rapporteringspliktig tjänsteleverantör av kryptotillgångar genom vilken den har genomfört Rapporteringspliktiga transaktioner under det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod i förekommande fall:

(a)fullständig benämning på typen av Rapporteringspliktig kryptotillgång,

(b)det aggregerade bruttovärde som betalats, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot Fiatvaluta,

(c)det aggregerade bruttovärde som mottagits, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot Fiatvaluta,

(d)aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

(e)aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

(f)aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner,

(g)aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, indelat per överföringstyp om den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar känner till denna, med avseende på överföringar till de Rapporteringspliktiga användare som inte omfattas av punkt A.3 b och d,

(h)aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, indelat per överföringstyp om den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar känner till denna, med avseende på överföringar till de Rapporteringspliktiga användare som inte omfattas av punkt A.3 c,e och f, och

(i)aggregerat skäligt marknadsvärde samt det aggregerade antalet överförda enheter som genomförts av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar till adresser i distribuerade liggare som inte är kända som förknippade med en tjänsteleverantör av virtuella tillgångar eller finansiella institut.

Vid tillämpning av punkt B.3 b och c ska det belopp som betalats eller mottagits rapporterats i den Fiatvaluta som det betalades eller mottogs i. Om beloppen betalades i flera Fiatvalutor ska de rapporteras i en enda valuta, konverterad vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion enligt en metod som tillämpas konsekvent av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar.

Vid tillämpning av punkt B.3 d–i ska det skäliga marknadsvärdet fastställas och rapporteras i en enda valuta som värderas vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion enligt en metod som tillämpas konsekvent av den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar.

De upplysningar som rapporteras ska ange den Fiatvaluta i vilken varje belopp rapporteras.

C. De upplysningar som anges i punkt 3 ska rapporteras senast den 31 januari det kalenderår som följer på det år vilket upplysningarna avser. De första upplysningarna ska rapporteras för det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod från och med den 1 januari 2026.

D. Utan hinder av vad som anges i punkt C i detta avsnitt ska en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar i den mening som avses i avsnitt I punkt A.6 inte vara skyldig att tillhandahålla de upplysningar som anges i punkt B i detta avsnitt med avseende på Kvalificerade rapporteringspliktiga transaktioner som omfattas av ett Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter som redan föreskriver automatiskt utbyte av motsvarande upplysningar med en medlemsstat om Rapporteringspliktiga användare som har sin hemvist i den medlemsstaten.

AVSNITT III

FÖRFARANDEN FÖR RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

En användare av kryptotillgångar behandlas som en Rapporteringspliktig användare från det datum då användaren identifieras som sådan enligt de förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom som beskrivs i detta avsnitt.

A. Förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom för individuella användare av kryptotillgångar

Följande förfaranden gäller för att fastställa huruvida en individuell användare av kryptotillgångar är en Rapporteringspliktig användare.

1.När ett förhållande fastställs med den Individuella användaren av kryptotillgångar eller med avseende på Redan befintliga användare av kryptotillgångar 12 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inhämta ett intygande som ger den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar möjlighet att fastställa användarens hemvist för skatteändamål och bekräfta att intygandet är skäligt baserat på de upplysningar som den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar har inhämtat, inklusive eventuell dokumentation som har samlats in enligt förfarandena för rapportering och åtgärder.

2.Om omständigheterna förändras vid någon tidpunkt avseende en Individuell användare av kryptotillgångar på ett sätt som gör att den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar får kännedom om eller ges anledning till att känna till att det ursprungliga intygandet är felaktigt eller otillförlitligt kan den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inte förlita sig på det ursprungliga intygandet och ska inhämta ett giltigt intygande eller en rimlig förklaring och, i förekommande fall dokumentation som styrker giltigheten hos det ursprungliga intygandet.

B. Förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom för enheter som är användare av kryptotillgångar

Följande förfaranden tillämpas för att fastställa om en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är en Rapporteringspliktig användare eller enhet, annan än en Undantagen person eller Aktiv enhet, med en eller flera personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringspliktiga personer.

1.Fastställa huruvida Enheten är en Rapporteringsskyldig person.

(a)När ett förhållande fastställs med en Enhet som använder kryptotillgångar eller med avseende på Redan befintliga enheter som är användare av kryptotillgångar 12 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inhämta ett intygande som ger den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar möjlighet att fastställa Enhetens hemvist för skatteändamål och bekräfta att intygandet är skäligt baserat på de upplysningar som den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar har inhämtat, inklusive eventuell dokumentation som har samlats in enligt förfarandena för rapportering och åtgärder. Om en Enhet som är en användare av kryptotillgångar intygar att den inte har skatterättslig hemvist får den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar förlita sig på den plats där förvaltningen sker eller adressen till huvudkontoret för att fastställa hemvisten för en Enhet som är en användare av kryptotillgångar.

(b)Om intygandet anger att en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är bosatt i en medlemsstat ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar behandla Enheten som en Rapporteringspliktig användare, om den inte på ett rimligt sätt baserat på intygandet eller upplysningar som tjänsteleverantören förfogar över eller som är allmänt tillgängliga kan fastställa att Enheten är en Undantagen person.

2.Fastställa huruvida Enheten har en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Med avseende på en Enhet som är en användare av kryptotillgångar, och inte är en Undantagen person, ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar fastställa huruvida enheten har en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringspliktiga personer om den inte fastställer att Enheten är en Aktiv enhet, baserat på ett intygande från Enheten.

(a)Fastställa Personer med bestämmande inflytande hos en Enhet som är en användare av kryptotillgångar. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över en Enhet som är en användare av kryptotillgångar får en Rapporteringspliktig tjänsteleverantör av kryptotillgångar förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden, under förutsättning att sådana förfaranden är förenliga med direktiv (EU) 2015/849. Om den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inte är rättsligt skyldig att tillämpa AML/KYC-förfaranden som är förenliga med direktiv (EU) 2015/849, ska det tillämpa förfaranden som i huvudsak överensstämmer med sådana förfaranden i syfte att fastställa personer med bestämmande inflytande.

(b)Fastställa huruvida en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är en Rapporteringspliktig person. För att fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande är en Rapporteringsskyldig person ska en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar förlita sig på ett intygande från en Enhet som är en användare av kryptotillgångar eller en sådan person med bestämmande inflytande för att fastställa den skatterättsliga hemvisten för Personer med bestämmande inflytande och bekräfta rimligheten i ett sådant intygande på grundval av de upplysningar som har inhämtats från den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar, inklusive eventuell dokumentation som har insamlats enligt åtgärder för kundkännedom.

3.Om omständigheterna ändras avseende en Individuell användare av kryptotillgångar eller dess Personer med bestämmande inflytande på ett sätt som gör att den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar får kännedom om eller ges anledning till att känna till att det ursprungliga intygandet är felaktigt eller otillförlitligt, kan den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inte förlita sig på det ursprungliga intygandet och ska inhämta ett giltigt intygande eller en rimlig förklaring och, i förekommande, fall dokumentation som styrker det ursprungliga intygandets giltighet.

C. Krav avseende intygandens giltighet

1.Ett intygande som lämnas av en Individuell användare av kryptotillgångar eller en Person med bestämmande inflytande är endast giltigt om det undertecknas eller på annat sätt bekräftas av den Individuella användaren av kryptotillgångar, om det är daterat senast dagen för mottagande och innehåller följande upplysningar med avseende på den Individuella användaren av kryptotillgångar eller Personen med bestämmande inflytande:

(a)Förnamn och efternamn.

(b)Bostadsadress.

(c)Medlemsstat(er) där varje Rapporteringspliktig person har sin skatterättsliga hemvist.

(d)Skatteregistreringsnummer för varje Rapporteringspliktig person, med avseende på varje medlemsstat.

(e)Födelsedatum.

2.Ett intygande som lämnas av en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är endast giltigt om det undertecknas eller på annat sätt bekräftas av den Enheten om det är daterat senast dagen för mottagande och innehåller följande upplysningar med avseende på den Individuella användaren av kryptotillgångar eller Personen med bestämmande inflytande:

(a)Officiellt namn.

(b)Adress.

(c)Medlemsstat(er) där varje Rapporteringspliktig person har sin skatterättsliga hemvist.

(d)Skatteregistreringsnummer för varje Rapporteringspliktig person, med avseende på varje medlemsstat.

(e)Vad gäller en Enhet som är en användare av kryptotillgångar och som inte är en Aktiv enhet eller en Undantagen person, de upplysningar som anges i punkt C.1 med avseende på varje Person med bestämmande inflytande i Enheten samt den eller de roller enligt vilka varje Rapporteringspliktig användare är en Person med bestämmande inflytande i Enheten, om detta inte redan fastställts på grundval av åtgärder för kundkännedom.

(f)I förekommande fall, upplysningar om de kriterier som den måste uppfylla för att behandlas som en Aktiv enhet eller en Undantagen person.

3.Utan hinder av vad som anges i punkt C.1 och C.2 ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar inte vara skyldig att samla in de upplysningar som avses i punkt C.1 b–e och punkt C.2 b–f, när den förlitar sig på ett intygande från Användaren av kryptotillgångar via en identifieringstjänst som tillhandahålls av en medlemsstat eller unionen för att fastställa identitet och skatterättslig hemvist för Användaren av kryptotillgångar om den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören förlitade sig på en identifieringstjänst för att fastställa identitet och skatterättslig hemvist för Användaren av kryptotillgångar. Upplysningar om namn, identifieringstjänstens identifierare samt utfärdande medlemsstat kommer att krävas

D. Allmänna krav avseende åtgärder för kundkännedom

1.En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar som även är ett finansiellt institut enligt detta direktiv kan förlita sig på och åtgärder för kundkännedom som slutförts enligt avsnitten IV och VI i bilaga I till detta direktiv avseende åtgärderna för kundkännedom enligt detta avsnitt. En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar kan också förlita sig på ett intygande som redan inhämtats för andra skatteändamål, under förutsättning att ett sådant intygande uppfyller kraven i punkt C i detta avsnitt.

2.En Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar kan också förlita sig på en tredje part för att uppfylla de skyldigheter avseende åtgärder för kundkännedom som anges i avsnitt III, men den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören förblir ansvarig för denna skyldighet.

AVSNITT IV

DEFINITIONER

Följande begrepp ska ha den betydelse som anges nedan:

A. Rapporteringspliktig kryptotillgång

1.Kryptotillgång: kryptotillgång enligt definitionen i förordning XXX.

2.En centralbanks Digitala valuta: fiatvalutor som utfärdas av en Centralbank eller en annan penningpolitisk myndighet.

3.Centralbank: en institution som enligt lag eller regeringsbeslut är den centrala myndighet, förutom jurisdiktionens regering, som utfärdar instrument avsedda att användas som cirkulerande valuta. En sådan institution kan inbegripa ett organ som är skilt från jurisdiktionens regering, oavsett om det helt eller delvis ägs av jurisdiktionen.

4.Rapporteringspliktig kryptotillgång: andra Kryptotillgångar än Centralbankers Digitala valutor, Elektroniska pengar, Elektroniska penningtoken eller Kryptotillgångar för vilka den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar på lämpligt sätt har fastställt att de inte kan användas för betalnings- eller investeringsändamål.

5.Elektroniska pengar eller e-pengar: elektroniska pengar eller e-pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG. Vid tillämpningen av detta direktiv omfattar begreppen elektroniska pengar eller e-pengar inte en produkt som endast har skapats för att underlätta överföring av medel från en kund till en annan person enligt kundens instruktioner. En produkt har inte skapats för att underlätta överföring av medel från en kund till en annan person enligt kundens instruktioner om, under den överförande Enhetens normala affärsverksamhet, de medel som är kopplade till en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter mottagandet av instruktioner att underlätta överföringen, eller om inga instruktioner mottas, de medel som är förknippade med en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter det att medlen mottagits.

6.Elektroniska pengartoken eller e-pengartoken: Elektroniska pengartoken eller e-pengartoken enligt definitionen i förordning XXX.

7.Teknik för distribuerade liggare eller DLT: teknik för distribuerade liggare eller DLT enligt definitionen i förordning XXX.

B. Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar

1.Tjänsteleverantör av kryptotillgångar: en tjänsteleverantör av kryptotillgångar enligt definitionen i förordning XXX.

2.Kryptotillgångsoperatör: en annan tjänsteleverantör av kryptotillgångar än en Tjänsteleverantör av kryptotillgångar:

3.Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar: en tjänsteleverantör av kryptotillgångar eller en kryptotillgångsoperatör som utför en eller flera kryptotillgångstjänster som gör det möjligt för Rapporteringsskyldiga användare att slutföra en Bytestransaktion och som inte är en Kvalificerad rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar från ett tredjeland.

4.Kryptotillgångstjänster: kryptotillgångstjänster enligt definitionen i förordning XXX, inbegripet staking och utlåning.

C. Rapporteringspliktig transaktion

1.Rapporteringspliktig transaktion:

(a)bytestransaktioner och

(b)överföring av rapporteringspliktiga kryptotillgångar.

2.Bytestransaktion:

(a)byte mellan Rapporteringspliktiga kryptotillgångar och Fiatvalutor och

(b)byte mellan en eller flera Rapporteringspliktiga kryptotillgångar.

3.Kvalificerad rapporteringspliktig transaktion: alla rapporteringspliktiga transaktioner som omfattas av det automatiska utbytet enligt ett kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter.

4.Rapporteringspliktig massbetalningstransaktion: en överföring av rapporteringspliktiga kryptotillgångar avseende varor eller tjänster till ett värde som överstiger än 50 000 euro.

5.Överföring: en transaktion som innebär att en Rapporteringspliktig kryptotillgång flyttas från eller till en annan adress eller konto för en Användare av kryptotillgångar än den adress eller det konto som den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar innehar för samma Användares räkning, där den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar, på grundval av den kunskap som leverantören hade tillgång till vid tidpunkten för transaktionen, inte kan fastställa att transaktionen är en bytestransaktion.

6.Fiatvaluta: den officiella valutan för en jurisdiktion, utfärdad av en jurisdiktion eller en jurisdiktions utsedda centralbank eller penningpolitiska myndighet, som utgörs av fysiska sedlar eller mynt eller pengar i olika digitala former, inklusive bankreserver, affärsbankers pengar, elektroniska penningprodukter och Centralbankers Digitala valutor. Begreppet omfattar även affärsbankers pengar och elektroniska penningprodukter (inbegripet elektroniska pengar och e-pengartoken):

D. Rapporteringsskyldig användare

1.Rapporteringsskyldig användare: en användare av kryptotillgångar som är en Rapporteringsskyldig person bosatt i en medlemsstat.

2.Användare av en kryptotillgång: en privatperson eller Enhet som är kund till en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar i syfte att utföra Rapporteringspliktiga transaktioner. En privatperson eller en Enhet som inte är ett Finansiellt institut eller en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar, som i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare agerar som en användare av kryptotillgångar behandlas inte som en Användare av kryptotillgångar, utan denna andra privatperson eller Enhet ska behandlas som Användare av kryptotillgångar. Om en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar tillhandahåller en tjänst för att verkställa Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner för en säljare eller för en säljares räkning ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar även behandla den kund som är motpart till säljaren som en användare av kryptotillgångar med avseende på en sådan Rapporteringspliktig massbetalningstransaktion, under förutsättning att den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar enligt nationella regler för bekämpning av penningtvätt är skyldig att kontrollera en sådan kunds identitet avseende den Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktionen.

3.Individuell användare av kryptotillgångar: en användare av kryptotillgångar som är en privatperson.

4.Redan befintlig individuell användare av kryptotillgångar: en individuell användare av kryptotillgångar som har upprättat en relation med den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar från och med den 31 december 2025.

5.Enhet som är en användare av kryptotillgångar: en användare av kryptotillgångar som är en Enhet.

6.Redan befintlig Enhet som är en användare av kryptotillgångar: en Enhet som är en användare av kryptotillgångar som har upprättat en relation med den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar från och med den 31 december 2025.

7.Rapporteringsskyldig person: en annan person i en medlemsstat än en undantagen person.

8.En person i en medlemsstat: med avseende på en medlemsstat en fysisk person eller Enhet som har sin hemvist i en annan medlemsstat i enlighet med den andra medlemsstatens skattelagstiftning eller ett dödsbo efter en avliden som hade sin hemvist i en annan medlemsstat. I detta syfte ska en Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som inte har någon skatterättslig hemvist behandlas som om den hade sin hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns.

9.Personer med bestämmande inflytande: de fysiska personer som utövar kontroll över en Enhet. När det är fråga om en trust avser detta begrepp stiftare, förvaltare, beskyddare (i förekommande fall), förmånstagare eller förmånstagarkrets(ar) och andra fysiska personer som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser begreppet personer i motsvarande eller liknande ställning. Begreppet person med bestämmande inflytande ska tolkas i överensstämmelse med begreppet huvudman enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/849 med avseende på tjänsteleverantörer av kryptotillgångar.

10.Aktiv icke-finansiell enhet: varje Enhet som uppfyller något av följande kriterier:

(a)Mindre än 50 % av Enhetens bruttointäkter under det föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av passiva intäkter, och mindre än 50 % av de tillgångar som innehades av den Enheten under det föregående kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter.

(b)I huvudsak all verksamhet i den Enheten består i att äga (hela eller delar av) det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut, där dock en Enhet inte ska anses ha denna status om Enheten fungerar som (eller utger sig för att vara) en investeringsfond, såsom exempelvis en privat equity-fond, riskkapitalfond, leveraged buy-out-fond eller någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan äga andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål.

(c)Enheten bedriver ännu inte någon affärsverksamhet och har inte tidigare bedrivit någon affärsverksamhet men investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva annan affärsverksamhet än verksamhet i en Finansiell enhet, under förutsättning att Enheten inte anses uppfylla kraven för detta undantag efter det datum som infaller 24 månader efter det datum då Enheten först etablerades.

(d)Enheten har inte varit en ett Finansiellt institut under de senaste fem åren och håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

(e)Enheten ägnar sig huvudsakligen åt finansierings- och hedgingtransaktioner med eller åt Närstående enheter som inte är Finansiella enheter, och tillhandahåller inte några finansierings- eller hedgingtjänster till någon Enhet som inte är en Närstående enhet, förutsatt att den grupp som sådana Närstående enheter ingår i huvudsakligen ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

(f)Enheten uppfyller samtliga följande krav:

i)Den har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist uteslutande för religiösa, välgörenhetsmässiga, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller utbildningsmässiga ändamål eller den har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist och är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jordbruks- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

ii)Den är befriad från inkomstskatt i den jurisdiktion där den har sin hemvist.

iii)Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar.

iv)Gällande lagstiftning i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller Enhetens stiftelseurkund tillåter inte att några av Enhetens intäkter eller tillgångar utdelas till eller används till förmån för privatperson eller Enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av Enhetens välgörenhetsverksamhet eller som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som Enheten har förvärvat.

v)Gällande lagstiftning i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller den Icke-finansiella enhetens stiftelseurkund föreskriver att alla tillgångar vid Enhetens likvidation eller upplösning överförs till en Myndighetsenhet eller annan organisation utan vinstsyfte eller tillfaller regeringen i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller något politiskt förvaltningsområde under sådan regering.

E. Undantagen person

1.Undantagen person: a) en Enhet vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader. b) en Enhet som är en Närstående enhet till en Enhet som beskrivs i led a. c) En Statlig Enhet. d) En Internationell organisation. e) En Centralbank. f) Ett annat Finansiellt institut än en sådan investeringsenhet som beskrivs i avsnitt IV E.5b.

2.Finansiellt institut: ett Depåinstitut, ett Inlåningsinstitut, en Investeringsenhet eller ett Specificerat försäkringsföretag.

3.Depåinstitut: en Enhet där innehav av Finansiella tillgångar för andras räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. En Enhet anses inneha Finansiella tillgångar för andras räkning som en väsentlig del av sin verksamhet om den andel av Enhetens bruttoinkomster som kan hänföras till innehav av Finansiella tillgångar och därtill knutna finansiella tjänster uppgår till minst 20 % under den kortare av följande två perioder: i) Den treårsperiod som slutar den 31 december (eller den sista dagen av ett räkenskapsår som inte sammanfaller med ett kalenderår) året före det år då avgörandet sker eller ii) den period som Enheten har existerat.

4.Inlåningsinstitut: en Enhet som

(a)tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet eller

(b)innehar e-pengar, e-pengartoken eller centralbankers digitala valutor för sina kunders räkning.

5.investeringsenhet:

(a)en Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter för en kund eller för en kunds räkning:

i)Handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.) valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvaruterminer.

ii)individuell och kollektiv portföljförvaltning eller

iii)annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar eller pengar eller rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning eller

(b)en Enhet vars bruttointäkter till övervägande del kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt E.5 a.

En Enhet anses till övervägande del först och främst bedriva en eller flera av de verksamheter som tas upp i punkt E.5 a, eller anses främst få sina bruttointäkter från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar enligt tillämpningen av punkt E.5 b, om minst 50 % av Enhetens bruttoinkomster kan hänföras till verksamheterna i fråga under den kortare av följande två perioder: i) den treårsperiod som avslutas den 31 december det år som föregår det år då bedömningen görs, eller ii) den period som Enheten har existerat. Vid tillämpning av punkt E.5 a iii, omfattar begreppet ”annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning” inte tillhandahållande av tjänster avseende bytestransaktioner i en kunds namn eller för en kunds räkning. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.11 b–e är en Aktiv enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med motsvarande formuleringar i definitionen av ”finansiellt institut” i direktiv (EU) 2015/849.

6.Specificerat försäkringsföretag: en Enhet som är ett försäkringsföretag (eller ett försäkringsföretags holdingbolag) och som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal.

7.Myndighetsenhet: en jurisdiktions regering, ett subnationellt politiskt förvaltningsområde i en jurisdiktion (för att undvika oklarheter omfattar subnationellt politiskt förvaltningsområde stat, provinser, län och kommuner), eller ett av en annan jurisdiktion eller en eller flera av de ovannämnda, helägt organ eller verk. Denna kategori omfattar integrerade delar, kontrollerade enheter och subnationella politiska förvaltningsområden i en jurisdiktion.

(a)Integrerad del (av en jurisdiktion): en person, organisation, förvaltning, byrå, fond, verk eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en styrande myndighet i en jurisdiktion. Myndighetens nettoinkomster ska krediteras myndighetens eget konto eller annat konto som tillhör jurisdiktionen, och ingen del härav får utfalla till förmån för en privatperson. Med integrerad del avses inte en fysisk person som är statschef, tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

(b)Kontrollerad enhet: Enhet som till sin form är skild från jurisdiktionen eller som på annat sätt utgör en separat juridisk person, under förutsättning att

i)Enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera Myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

ii)Enhetens nettoinkomster krediteras Enhetens eget konto eller konton hos en eller flera Offentliga enheter, och ingen del av Enhetens inkomster utfaller till förmån för någon privatperson och

iii)Enhetens tillgångar tillfaller en eller flera Offentliga enheter vid upplösning.

(c)Inkomster anses inte utfalla till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning. Utan hinder av det som anges ovan ska inkomsterna anses utfalla till förmån för privatpersoner om inkomsterna härrör från en myndighetsenhet som används för att bedriva kommersiell näringsverksamhet, t.ex. kommersiell bankverksamhet som tillhandahåller tjänster till privatpersoner.

8.Internationell organisation: internationell organisation, eller organ eller verk som ägs helt av sådan organisation. Denna kategori omfattar mellanstatliga organisationer (inbegripet överstatliga organisationer) som a) huvudsakligen består av regeringar, b) har en gällande överenskommelse om säte eller ett i huvudsak liknande avtal med jurisdiktionen och c) vars inkomster inte utfaller till förmån för privatpersoner.

9.Finansiella tillgångar: värdepapper (till exempel aktier i företag, andelar i en delägarbeskattad juridisk person eller förmånsintresse i ett bolag eller en trust med ett stort antal delägare eller ett börsnoterat bolag eller trust, skuldebrev, obligationer, lånebevis för en delägarbeskattad juridisk person, eller andra skuldbevis), delägarandelar, råvaror, swappar (till exempel ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal), Försäkringsavtal eller Livränteavtal eller en andel (inklusive ett termins- eller forwardkontrakt eller en option) i ett värdepapper, delägarandel, råvara, swap, Försäkringsavtal eller Livränteavtal. Med Finansiella tillgångar avses inte icke belånade direkta fastighetsinnehav.

10.Andel i eget kapital: när det gäller en delägarbeskattad juridisk person som är ett Finansiellt institut, en andel antingen i den juridiska personens kapital eller i dess avkastning. När det gäller en trust som är ett Finansiellt institut ska Andel i eget kapital anses innehas av en person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller del av trusten eller annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten. En Rapporteringsskyldig person ska betraktas som förmånstagare av en trust om den Rapporteringsskyldiga personen har rätt att direkt eller indirekt (t.ex. genom ombud) erhålla en fixerad utdelning eller kan, direkt eller indirekt, erhålla en diskretionär utdelning från trusten.

11. Försäkringsavtal: ett avtal (dock inte Livränteavtal) som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specificerad oförutsedd händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskaderisk.

12.Livränteavtal: ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis fastställs med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera fysiska personer. Begreppet innefattar även avtal som betraktas som Livränteavtal i enlighet med lagstiftning, föreskrifter eller praxis inom den jurisdiktion inom vilken avtalet slöts och i enlighet med vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år.

13.Försäkringsavtal med kontantvärde: ett Försäkringsavtal (som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag) med ett Kontantvärde.

14.Kontantvärde: det belopp som är det högsta av i) det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet (utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning) och ii) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Utan hinder av detta innefattar begreppet Kontantvärde inte ett belopp som ska betalas enligt ett Försäkringsavtal

(a)endast då en fysisk person som är försäkrad enligt ett livförsäkringsavtal avlider,

(b)som en personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med en sådan händelse som försäkringen gäller för,

(c)som en återbetalning till försäkringstagaren av premie (exklusive försäkringsavgifter, oavsett om de faktiskt uppkommit) som tidigare erlagts i enlighet med ett Försäkringsavtal (som inte är ett investeringsrelaterat livförsäkringsavtal eller livränteavtal) på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under avtalets löptid eller premien ändrats till följd av en korrigering av ett räknefel eller liknande fel,

(d)som en återbäring till försäkringstagaren (utom utbetalning vid uppsägning) förutsatt att återbäringen avser ett Försäkringsavtal enligt vilket de enda förmåner som ska betalas beskrivs i punkt E.14 b eller

(e)som avkastning på en förskottspremie eller en premieinbetalning för ett Försäkringsavtal för vilket premien ska betalas minst årligen, om beloppet av förskottspremien eller premieinbetalningen inte överstiger nästa årspremie som ska betalas enligt avtalet.

F. Övrigt

1.Åtgärder för kundkännedom: en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångars åtgärder för kundkännedom enligt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 eller liknande krav som den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar omfattas av.

2.Enhet: en juridisk person eller rättslig konstruktion, såsom ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person , en trust eller en stiftelse.

3.En enhet är en Närstående enhet till en annan Enhet om den ena kontrollerar den andra, eller om båda Enheter står under gemensam kontroll. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av över 50 % av rösterna och värdet i en Enhet.

4.Filial: en enhet, verksamhet eller ett kontor som tillhör en rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar och behandlas som en filial enligt en jurisdiktions regelverk eller som på annat sätt enligt en jurisdiktions lagar regleras som separat från andra kontor, enheter eller filialer som tillhör den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar. Alla enheter, verksamheter eller kontor som tillhör en rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar i en jurisdiktion ska behandlas som en enda filial.

5.Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter: ett avtal mellan behöriga myndigheter i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen som kräver automatiskt utbyte av upplysningar som motsvarar dem som anges i avsnitt II punkt B i denna bilaga, vilket bekräftas genom en genomförandeakt i enlighet med artikel 8ad.11.

6.Kvalificerad Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar utanför unionen: en Rapporteringsskyldig tjänsteleverantör av kryptotillgångar för vilken alla Rapporteringspliktiga transaktioner också är kvalificerade rapporteringspliktiga transaktioner och som har sin skatterättsliga hemvist i en kvalificerad jurisdiktion utanför unionen, eller en tjänsteleverantör av kryptotillgångar som inte har sin skatterättsliga hemvist i en Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen men som uppfyller något av följande villkor:

(a)Den är registrerad i enlighet med lagstiftningen i en Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen.

(b)Den har sin plats för företagsledning (inbegripet den faktiska företagsledningen) i en Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen.

7.Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen: en jurisdiktion utanför unionen som har ett Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter med de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater som identifieras som rapporteringspliktiga jurisdiktioner enligt en förteckning som offentliggörs av jurisdiktionen utanför unionen.

8.Skatteregistreringsnummer: identifikationsnummer för skattebetalare (eller funktionell motsvarighet om sådant nummer saknas). Ett skatteregistreringsnummer är ett nummer eller en kod som en behörig myndighet använder för att identifiera en skattebetalare.

9.Identifieringstjänst: en elektronisk process som en medlemsstat utan kostnad tillhandahåller till en Rapporteringsskyldig plattformsoperatör för att operatören ska kunna fastställa identitet och skatterättslig hemvist för en Användare av kryptotillgångar.

AVSNITT V

FAKTISKT GENOMFÖRANDE

A. Regler för att genomföra de krav för insamling och kontroll som fastställs i avsnitt III

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar uppfyller insamlings- och kontrollkraven enligt avsnitt III med avseende på sina användare av kryptotillgångar.

2.Om en Användare av kryptotillgångar inte lämnar de upplysningar som krävs enligt avsnitt III efter två påminnelser efter den första begäran från den rapporterande tjänsteleverantören av kryptotillgångar, dock inte före utgångstiden på 60 dagar, ska den Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantören av kryptotillgångar hindra Användaren av kryptotillgångar från att utföra bytestransaktioner.

B. Regler enligt vilka det krävs att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar för register över de åtgärder som vidtas och de upplysningar som åberopas för att genomföra rapporteringskraven och förfarandena för kundkännedom samt lämpliga åtgärder för att inhämta dessa registrerade uppgifter.

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar för register över de åtgärder som vidtas och de upplysningar som åberopas för att genomföra de rapporteringskrav och förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitten II och III. Sådana register ska finnas tillgängliga under tillräckligt lång tid och i alla händelser under en period på minst fem men högst sju år efter utgången av den Rapporteringspliktiga period som de avser.

2.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs, även tvingande åtgärder för att se till att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar fullgör sina rapporteringsskyldigheter, i syfte att säkerställa att alla nödvändiga upplysningar rapporteras till den behöriga myndigheten så att den kan uppfylla skyldigheten att lämna upplysningar i enlighet med artikel 8ad.3.

C. Administrativa förfaranden för att kontrollera att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar uppfyller förfarandena för rapportering och åtgärder för kundkännedom.

Medlemsstaterna ska fastställa administrativa förfaranden för att kontrollera att Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar uppfyller de förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom som anges i avsnitten II och III.

D. Administrativa förfaranden för uppföljning med Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar om de rapporterar ofullständiga eller felaktiga uppgifter

Medlemsstaterna ska fastställa administrativa förfaranden för uppföljning med Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar om de rapporterade upplysningarna är ofullständiga eller felaktiga.

E. Administrativt förfarande för auktorisation av Rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar

Den hemmedlemsstat som beviljar tjänsteleverantörer av kryptotillgångar auktorisation enligt förordning XXX ska regelbundet och senast före den 31 december lämna in en förteckning över alla auktoriserade tjänsteleverantörer av kryptotillgångar till den behöriga myndigheten.

F. Administrativt förfarande för en enda registrering av Kryptotillgångsoperatörer

En Kryptotillgångsoperatör i den mening som avses i avsnitt IV punkt B.2 i denna bilaga ska registrera sig hos den behöriga myndigheten i en medlemsstat enligt artikel 8ad.7.

1.Före början av varje beskattningsår ska kryptotillgångsoperatörenar lämna följande upplysningar till den medlemsstat där den gör sin enda registrering:

a)Namn.

b)Postadress.

c)Elektroniska adresser, inbegripet webbplatser.

d)Eventuellt skatteregistreringsnummer som utfärdats till kryptotillgångsoperatören.

e)De medlemsstater i vilka Rapporteringsskyldiga Användare av kryptotillgångar har sin hemvist i den mening som avses i avsnitt III punkterna A och B.

2.Kryptotillgångsoperatören ska anmäla eventuella ändringar av de uppgifter som har lämnats enligt punkt F.1 till den medlemsstat där den är registrerad.

3.Den enda registreringsmedlemsstaten ska tilldela ett unikt identifieringsnummer till kryptotillgångsoperatören och ska anmäla det till de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater på elektronisk väg.

4.Den medlemsstat där en kryptotillgångsoperatör gör sin enda registrering ska kunna stryka Operatören från registret i följande fall:

(a)Om kryptotillgångsoperatören underrättar den medlemsstaten om att den inte längre har Rapporteringsskyldiga användare av kryptotillgångar i unionen.

(b)Om det i avsaknad av en underrättelse enligt punkt a finns skäl att anta att Kryptotillgångsoperatören har upphört med sin verksamhet.

(c)Om Kryptotillgångsoperatören inte längre uppfyller kraven i avsnitt IV punkt B.2. Om medlemsstaten har återkallat registreringen hos sin behöriga myndighet enligt punkt F.7.

5.Varje medlemsstat ska genast underrätta kommissionen om alla Kryptotillgångsoperatörer i den mening som avses i avsnitt IV punkt B.2 som har användare av kryptotillgångar bosatta i unionen utan att ha registrerat sig enligt denna punkt. Om en Rapporteringsskyldig kryptotillgångsoperatör inte fullgör registreringsskyldigheten eller har fått sin registrering återkallad i enlighet med punkt F.7 i detta avsnitt ska medlemsstaterna utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a vidta ändamålsenliga, proportionella och avskräckande åtgärder för att säkerställa efterlevnad inom sina jurisdiktioner. Det står medlemsstaterna fritt att själva välja sådana åtgärder. Medlemsstaterna ska också sträva efter att samordna sina åtgärder för säkerställande av efterlevnad, inbegripet att, som en sista utväg, hindra en Rapporteringsskyldig kryptotillgångsoperatör från att bedriva verksamhet inom unionen.

6.Om en Kryptotillgångsoperatör inte fullgör rapporteringsskyldigheten i enlighet med avsnitt II punkt B i denna bilaga efter två påminnelser från den enda registreringsmedlemsstaten ska medlemsstaten utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a vidta nödvändiga åtgärder för att återkalla den registrering som Kryptotillgångsoperatören har gjort enligt artikel 8ad.7. Registreringen ska återkallas senast 90 dagar och tidigast 30 dagar efter den andra påminnelsen.