EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.10.2022

COM(2022) 540 final

2022/0344(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2022) 540 final} - {SWD(2022) 540 final} - {SWD(2022) 543 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Ett övergripande mål för EU:s vattenlagstiftning är att skydda människors hälsa och miljön från de kombinerade effekterna av toxiska och/eller svårnedbrytbara förorenande ämnen. Detta initiativ rör direktiv 2000/60/EG 1 (ramdirektivet för vatten) och dess två ”dotterdirektiv”, direktiv 2006/118/EGs 2 (grundvattendirektivet) och direktiv 2008/105/EG 3 (direktivet om miljökvalitetsnormer), som tillsammans fokuserar på skyddet av grundvatten och ytvatten 4 . Dessa direktiv kompletterar annan relevant vattenlagstiftning, närmare bestämt direktiv (EU) 2020/2184 (dricksvattendirektivet) 5 , rådets direktiv 91/271/EEG 6 (direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse), direktiv 2008/56/EG 7 (ramdirektivet om en marin strategi), direktiv 2006/7/EG 8 (badvattendirektivet), direktiv 2007/60/EG 9 (översvämningsdirektivet) och rådets direktiv 91/676/EEG 10 (nitratdirektivet).

Lagstiftningen innehåller förteckningar över förorenande ämnen och kvalitetsnormer, och omfattar krav på regelbunden översyn 11 . Enligt artikel 16.4 i ramdirektivet för vatten ska kommissionen regelbundet, minst vart fjärde år, se över förteckningen över prioriterade ämnen som utgör en risk för vattenmiljön, dvs. både yt- och grundvatten. När det gäller ytvatten åläggs kommissionen enligt artikel 8 i direktivet om miljökvalitetsnormer att se över bilaga X till ramdirektivet för vatten (förteckningen över prioriterade ämnen), och när det gäller grundvatten ska kommissionen enligt artikel 10 i grundvattendirektivet se över bilagorna I och II till det direktivet vart sjätte år. Denna översyn, och konsekvensbedömningen, utgör även en rapport till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 8 i direktivet om miljökvalitetsnormer.

Behovet av att uppdatera förteckningarna bekräftades i 2019 års kontroll av ändamålsenligheten 12 , då man också drog slutsatsen att andra förbättringar av lagstiftningen skulle öka dess effektivitet, ändamålsenlighet och samstämmighet. Med hänsyn till det övergripande målet för EU:s vattenpolitik är de allmänna målen för detta initiativ att

(1)förbättra skyddet för EU:s medborgare och naturliga ekosystem i linje med strategin för biologisk mångfald 13 och handlingsplanen för nollförorening 14 , som båda ingår i den europeiska gröna given 15 ,

(2)förbättra lagstiftningens ändamålsenlighet och minska den administrativa bördan, så att EU snabbare kan bemöta nya risker.

Exponering för kemikalier genom dricksvatten kan leda till en rad olika hälsoeffekter på kort och lång sikt. Kemikalier utgör också en fara för vattenmiljön som leder till förändringar av dominerande arter och en minskning eller förlust av biologisk mångfald. Fastställande och kontroller av miljökvalitetsnormer för kemikalier i vattenförekomster kompletterar lagstiftningen om utsläppskällor och spridningsvägar genom att de när så behövs driver på strängare normer för produktion, utsläpp eller användning och genom att de minskar kostnaderna för rening av dricksvatten.

1.uppdatera förteckningarna över förorenande ämnen som påverkar yt- och grundvatten genom att lägga till och ta bort ämnen och uppdatera befintliga kvalitetsnormer,

2.förbättra övervakningen av kemiska blandningar för att bättre kunna bedöma kombinationseffekterna och ta hänsyn till säsongsvariationer i koncentrationerna av förorenande ämnen,

3.i relevanta fall harmonisera hur förorenande ämnen i yt- och grundvatten hanteras i hela EU,

4.se till att den rättsliga ramen snabbare kan anpassas till vetenskapliga rön så att nya riskämnen kan hanteras snabbare,

5.förbättra tillgången till, insynen i och återanvändningen av data för att förbättra efterlevnaden, minska den administrativa bördan och förbättra samstämmigheten med EU:s bredare rättsliga ram om kemikalier.

Initiativets slutliga mål är att fastställa nya normer för en rad kemiska ämnen som inger betänkligheter i syfte att hantera kemiska föroreningar i vatten, att underlätta genomförandet genom en förenklad och mer sammanhängande rättslig ram, att säkerställa dynamisk och aktuell information om vattenstatus med stöd av Europeiska miljöbyrån (EEA), och att skapa en mer flexibel ram för att hantera nya förorenande ämnen. Detta ska bygga på ett brett deltagande av berörda parter och tillförlitligt vetenskapligt underlag från Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) för att säkerställa största möjliga synergieffekter och samstämmighet mellan de olika delarna av EU:s kemikalielagstiftning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

·Strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin 18 , som syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel, användningen av gödselmedel, förlusterna av näringsämnen och försäljningen av antimikrobiella medel senast 2030. En stor del av minskningen av användningen av bekämpningsmedel ska uppnås genom kommissionens förslag 19 till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115. En framtida översyn av förordning (EG) nr 1107/2009 20 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden skulle också kunna spela en roll.

·EU:s plaststrategi 21 och det kommande EU-initiativet om mikroplaster, som syftar till att uppnå målen i handlingsplanen för nollförorening om minskning av avfall, plastskräp till havs och mikroplast som släpps ut i miljön senast 2030.

·Direktiv (EU) 2019/904 22 (direktivet om engångsplast), som syftar till att begränsa användningen av plastprodukter för engångsbruk genom till exempel införande av avfallshanterings- och uppstädningsskyldigheter för tillverkare (inklusive system för utökat producentansvar).

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 23 , där kommissionen särskilt tillkännager åtgärder för att minska mängden mikroplaster och en utvärdering av rådets direktiv 86/278/EEG 24 (direktivet om avloppsslam), som reglerar kvaliteten på slam som används inom jordbruket.

·Kemikaliestrategin för hållbarhet 25 , som erkänner att kemikalier är nödvändiga för välbefinnandet i ett modernt samhälle, men som syftar till att bättre skydda medborgarna och miljön mot deras eventuella farliga egenskaper. I strategin fastställs också målet att gå i riktning mot en modell med ”ett ämne, en bedömning” genom att förbättra effektiviteten, ändamålsenligheten, samstämmigheten och insynen i säkerhetsbedömningarna av kemikalier i all relevant lagstiftning. I detta förslag tilldelas därför Echa en central roll för att tillhandahålla vetenskapligt stöd för framtida identifiering av vattenföroreningar och för att föreslå relevanta kvalitetsnormer. 2019 års strategi om läkemedel i miljön 26 (som utgör en direkt följd av 2013 års översyn av direktivet om miljökvalitetsnormer) och läkemedelsstrategin för Europa 27 , som båda understryker miljöpåverkan och potentiella hälsoeffekter på grund av föroreningar från läkemedelsrester och anger en rad åtgärder för att hantera dessa utmaningar. Den kommande översynen av lagstiftningen om humanläkemedel förväntas ge en lämplig uppföljning. Detta förslag är även förenligt med EU:s strategi på området antimikrobiell resistens genom att flera antimikrobiella läkemedel och metallen silver tas upp i förteckningen.

·EU-strategin för data 28 , som understryker att data som genereras av den offentliga sektorn bör göras tillgängliga för det allmännas bästa så att de kan användas på lämpligt sätt, till exempel av forskare, andra offentliga institutioner och små och medelstora företag.

·Detta förslag överensstämmer också med slutrapporten från konferensen om Europas framtid och de uttryckliga rekommendationer från medborgarna som den innehåller om nollförorening i allmänhet och framför allt förslagen om åtgärder mot föroreningar. Följande slutliga förslag är särskilt relevanta i detta sammanhang:

oFörslag 1.4 att ”[a]vsevärt minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel i linje med befintliga mål, samtidigt som livsmedelsförsörjningen tryggas, och stödja forskning för att utveckla mer hållbara och naturbaserade alternativ”.

oFörslag 2.7 att ”[s]kydda vattenresurserna och bekämpa föroreningar i hav och floder, bland annat genom forskning i och bekämpande av mikroplastföroreningar”.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Yt- och grundvattenförekomster i EU förorenas av en rad förorenande ämnen. Föroreningarna sprids nedströms och under jord, och 60 % av de europeiska avrinningsdistrikten är internationella (omfattar antingen flera medlemsstater eller en medlemsstat och ett land utanför EU). Därför är samarbete mellan medlemsstaterna och åtgärder på EU-nivå nödvändigt för att hantera föroreningar och andra gränsöverskridande effekter genom fastställande av harmoniserade normer och inrättande av harmoniserade system för datainsamling och datadelning. Utan åtgärder på EU-nivå skulle kostnaderna för att hantera föroreningar bli oöverstigliga, särskilt för nedströms belägna medlemsstater.

I 2019 års kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s vattenlagstiftning bekräftades att ramdirektivet för vatten och dess två dotterdirektiv har lett till nya eller förstärkta åtgärder för att hantera de gränsöverskridande belastningarna på vattenresurserna både nationellt och internationellt.

Särskilt när det gäller förorenande ämnen skiljer lagstiftningen mellan ämnen som anses utgöra en risk på EU-nivå och ämnen som är av regional eller nationell betydelse och hanterar dem på olika sätt. Detta initiativ syftar till att förbättra hur ämnen av regional och nationell betydelse hanteras av medlemsstaterna.

När miljökvalitetsnormer fastställs på EU-nivå innebär det att EU inför gemensamma mål baserade på vetenskaplig grund för att uppnå nollföroreningsambitionen, men att medlemsstaterna ges frihet att själva besluta om det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå målen med hänsyn till relevant källbaserad EU-lagstiftning. På detta sätt (gemensamma mål med flexibilitet i fråga om hur de ska uppnås) skapar EU en koppling till den källbaserade lagstiftningen på EU-nivå (t.ex. om hållbar användning av bekämpningsmedel) och bidrar till att målen i den lagstiftningen uppnås på ett effektivt sätt.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

År 2019 slutfördes en utvärdering av ändamålsenligheten hos EU:s vattenlagstiftning som omfattade ramdirektivet för vatten, direktivet om miljökvalitetsnormer, grundvattendirektivet och översvämningsdirektivet. Vid kontrollen av ändamålsenligheten konstaterades att lagstiftningen till stor del är ändamålsenlig, men att det finns utrymme för förbättringar när det gäller att ta itu med kemiska föroreningar. Kontrollen visade att finns tre generella skäl till att endast begränsade framsteg har gjorts för att uppnå lagstiftningens övergripande mål:

Otillräcklig integrering av mål avseende vatten i annan relevant politik.

Otillräckliga investeringar i medlemsstaterna i vattenrelaterade projekt och program.

Otillräckliga genomförandeinsatser.

När det gäller genomförandet framhölls flera brister i samband med kemiska föroreningar: de stora skillnaderna i kvalitetsnormerna för förorenande ämnen som är relevanta på nationell nivå, den administrativa bördan i samband med rapportering, brister i den rapporterade informationens detaljnivå och aktualitet, samt det resurs- och tidskrävande förfarandet för att uppdatera förteckningarna över förorenande ämnen. Detta förslag tar upp dessa brister. Det beaktar även relevanta resultat från 2019 års kontroll av ändamålsenligheten i den mest relevanta kemikalielagstiftningen 30 och de åtaganden som gjorts i kemikaliestrategin för hållbarhet. I synnerhet tas genom förslaget ett steg i riktning mot en mer holistisk övervakning (av blandningar) genom att användning av effektbaserade metoder införs, och det omfattar bestämmelser för att påskynda, effektivisera och öka samstämmigheten i faro- och riskbedömningarna (genom t.ex. underlättad datadelning och tillämpning av modellen ”ett ämne, en bedömning”).

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling (Refit)

I konsekvensbedömningen övervägdes olika alternativ för förenkling och bördeminskning. Strykningen av ämnen i förteckningen över förorenande ämnen i ytvatten innebär en begränsad bördeminskning, som även uppnås genom att översynen av bevakningslistan ändras till vart tredje år i stället för vartannat och genom att översynen av förteckningarna över förorenande ämnen i ytvatten och grundvatten ändras till att genomföras genom delegerade akter i stället för medbeslutande. Inrättandet av en automatisk dataöverföringsmekanism inom ramen för ramdirektivet för vatten och direktivet om miljökvalitetsnormer kommer att minska medlemsstaternas rapporteringsbörda, liksom avskaffandet av interimsrapporten om åtgärdsprogrammet i artikel 15.3 i ramdirektivet för vatten. Förbättring av de befintliga riktlinjerna för effektbaserade metoder och utveckling av en harmoniserad metod för övervakning av mikroplaster kommer att förenkla medlemsstaternas arbete på dessa områden.

Vid utarbetandet av konsekvensbedömningen har grunddragen i testet för små och medelstora företag tillämpats, och resultaten återges framför allt i avsnitt 6. Små och medelstora företag är verksamma inom produktion och användning av de förorenande ämnen som berörs. Det bör noteras att det generellt sett inte är möjligt att identifiera och kvantifiera effekterna i detalj, eftersom de är beroende av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppnå lagstiftningens mål.

Yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll

Nämnden för lagstiftningskontroll avgav den 24 juni 2022 ett positivt yttrande med reservationer. Nämnden begärde ändringar för att åtgärda i synnerhet följande tre aspekter: 1) utformningen av alternativen, som ansågs vara alltför komplicerade och inte tydligt framhävde de viktigaste politiska alternativen, 2) konsekvenserna för små och medelstora företag och medborgare, som inte ansågs ha analyserats tillräckligt då det i rapporten inte gjordes någon bedömning av hur enskilda medlemsstater kan påverkas, och 3) rapporten ansågs inte vara tydlig i fråga om storleksordningen på de förväntade effekterna, inte ge en kritisk bedömning av nytto- och kostnadsberäkningarnas giltighet och relevans för initiativet, och inte utgå ifrån alternativens ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet i jämförelsen av alternativen.

De politiska alternativen har därför förenklats genom färre alternativ och sammanslagning av alternativ. Konsekvenserna för små och medelstora företag har utvecklats ytterligare i hela texten, liksom informationen om effekterna för konsumenter och medlemsstater. Tolkningen av kostnads- och nyttoberäkningarna har förtydligats så att de inte ger intryck av att enbart vara kopplade till detta initiativ. Texten om principen ”en in och en ut” har kompletterats. Slutligen har bedömningen av de olika alternativens ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet lagts till i texten.

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Intern sakkunskap tillhandahölls av JRC, särskilt när det gäller urvalet av förorenande ämnen i ytvatten och utarbetandet av miljökvalitetsnormer. Extern teknisk sakkunskap, bland om förorenande ämnen i grundvatten, tillhandahölls av experter från arbetsgrupperna för kemikalier och grundvatten. Kommissionens konsekvensbedömning stöddes av en studie som utarbetats av externa konsulter, där de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av en rad möjliga politiska alternativ granskades, med beaktande av de förväntade effekterna av befintliga och planerade strategier på EU-nivå och synpunkter från berörda parter. JRC:s ämnesdokumentation, rapporter från arbetsgruppen för grundvatten, konsulternas undersökningsrapport och rapporter från workshoppar med berörda parter finns tillgängliga i CIRCAB 31 .

•Konsekvensbedömning

Genom det föreslagna politiska paketet säkerställs att lagändringarna förblir proportionerliga, med ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar som är större än motsvarande kostnader, och att de fokuserar på frågor som bäst hanteras på EU-nivå.

Det är svårt att kvantifiera kostnaderna och särskilt fördelarna med detta initiativ, med tanke på dess samverkan med (och beroende av) andra politiska initiativ om vissa EU-omfattande åtgärder. Medlemsstaterna kan dessutom till stor del välja vilka åtgärder de vidtar för efterlevnaden: åtgärderna kommer därför att variera beroende på nationella/lokala omständigheter.

När det gäller ytvatten förväntas betydande direkta kostnader genom att till exempel ibuprofen, glyfosat, PFAS och bisfenol A läggs till i förteckningen över prioriterade ämnen och genom att miljökvalitetsnormerna för polyaromatiska kolväten (PAH), kvicksilver och nickel ändras. Detta kommer sannolikt att orsaka produktutvecklingskostnader för industrin och kostnader för användarna för att ersätta dessa ämnen, även inom jordbrukssektorn.

När det gäller grundvatten kommer sannolikt de mest betydande kostnaderna att uppstå till följd av att kvalitetsnormer införs för PFAS. Kostnaderna kan till exempel vara kopplade till begränsningar av användningen av bekämpningsmedel eller industrikemikalier för att hantera kontaminerat behandlat avloppsslam (biosolids) och förbättra reningen av avloppsvatten. Kostnaden för den digitalisering, förenklade administration och förbättrade riskhantering som föreslås är av administrativ karaktär och skulle inledningsvis uppstå på EU-nivå och generellt sett vara låg, eventuellt med undantag för den automatiska dataöverföringsmekanismen. Kostnaderna kan inte hänföras enbart till detta initiativ, eftersom det oundvikligen samverkar och har synergier med många andra EU-strategier som rör samma ämnen. Föroreningskostnaderna internaliseras främst genom direktivet om industriutsläpp och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, det framtida förbudet mot all användning av PFAS utom för viktiga användningsområden, genomförandet av det kommande initiativet om mikroplaster och andra initiativ. Översynen av direktivet om rening av avloppsvatten i tätbebyggelse kommer till exempel att främja uppgraderingen av många avloppsreningsverk och införa ett utökat producentansvar för att täcka kostnaderna, vilket avsevärt kommer att minska belastningen av mikroföroreningar i yt- och grundvatten.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

(1)Ändringar av direktiv 2000/60/EG

Artiklarna 1, 7.2, 11.3 k, 4.1 och bilagorna V (punkterna 1.4.3, 2.3.2 och 2.4.5) och VII (punkt 7.7) ändras för att ta hänsyn till den föreslagna strykningen av artiklarna 16 och 17 (se nedan).

Artikel 2 om definitioner ändras för att uppdatera definitionerna av ”god kemisk ytvattenstatus”, ”prioriterade ämnen” och ”miljökvalitetsnormer” och införa definitioner av ”prioriterade farliga ämnen” och ”förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden”. Dessa ändringar är nödvändiga för att 1) ta hänsyn till förslaget att ersätta det nuvarande medbeslutandeförfarandet för antagande av miljökvalitetsnormer med delegerade akter, 2) utvidga tillämpningsområdet för begreppet ”kemisk status” så att det även omfattar de ”förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden” som hittills ingått i definitionen av ”ekologisk status” i bilaga V, 3) ta hänsyn till eventuella framtida effektbaserade utlösande värden som en del av definitionen av ”miljökvalitetsnormer”.

Artikel 3 om administrativ samordning inom avrinningsdistrikt ändras för att införa en skyldighet för behöriga myndigheter för alla eventuellt berörda vattenförekomster, även i nedströms belägna medlemsstater, att vid exceptionella omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure, särskilt extrem översvämning, utdragen torka eller betydande föroreningsincidenter, varna varandra och samarbeta för att minimera skadorna och hantera konsekvenserna.

Utöver den ovan nämnda anpassningen för att ta hänsyn till strykningen av artikel 16 ändras artikel 4 om mål för att säkerställa att punkt 1 a iv i denna artikel innehåller en uttrycklig skyldighet för medlemsstaterna att gradvis minska föroreningar även från förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden, inte bara från prioriterade ämnen.

Artikel 8.3 om metoder för analys och övervakning av vattenstatusen ändras för att anpassa kommittéförfarandet till Lissabonfördraget genom att det tidigare ”föreskrivande förfarande med kontroll” ersätts med det ”granskningsförfarande” som fastställs i artikel 21. Dessutom införs ett nytt bemyndigande i samma punkt för att göra det möjligt att anta genomförandeakter för att fastställa ytterligare detaljer om de nya skyldigheterna att göra övervakningsdata tillgängliga för EEA och göra statusdata tillgängliga mer regelbundet, i enlighet med de nya punkterna 4 och 5. Dessa ändringar är helt i linje med befintliga skyldigheter enligt direktiv 2007/2/EG (Inspire), som ålägger medlemsstaterna att offentliggöra rumsliga datamängder, bland annat om placering och användning av miljöövervakningsanläggningar, relaterade utsläppsmätningar och miljömediernas tillstånd (luft, vatten, mark). För att minska den administrativa bördan bör spridningen av uppgifter också effektiviseras ytterligare, i enlighet med EU:s digitala strategi, direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data och modellen ”ett ämne, en bedömning” i strategin för hållbara kemikalier.

Artikel 10 om det kombinerade tillvägagångssättet för punktkällor och diffusa källor ändras för att uppdatera hänvisningarna till olika direktiv om punktkällor och diffusa föroreningar (till följd av att de upphävts och ersatts).

Artikel 12 om frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå ändras för att stärka och formalisera förfarandet för samarbete mellan medlemsstaterna.

Artikel 15.3 om den treåriga lägesrapporten om åtgärdsprogrammen utgår, eftersom den administrativa börda som den innebär anses vara oproportionerlig i förhållande till fördelarna när det gäller bättre kontroll och styrning av genomförandet.

Artiklarna 16 och 17 om det förfarande som kommissionen måste följa för att utarbeta lagstiftningsförslag för att förteckna och identifiera miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster och grundvattenförekomster utgår, eftersom de har blivit föråldrade.

Artikel 18.2 e ändras för att ta hänsyn till den föreslagna strykningen av artikel 16, medan artikel 18.4 ändras för att ta hänsyn till den föreslagna strykningen av artikel 15.3.

Artikel 20 om tekniska anpassningar ändras för att 1) ersätta det nuvarande föreskrivande förfarandet med kontroll för att ändra bilagorna I och III med förfarandet med delegerade akter, 2) ersätta det nuvarande föreskrivande förfarandet för antagande av riktlinjer för genomförandet av bilagorna II och V och för fastställande av format för överföring och behandling av data med granskningsförfarandet.

Genom den nya artikel 20a införs bestämmelser om förfarandet för antagande av delegerade akter i enlighet med Lissabonfördraget.

Ändringen av artikel 21 om kommittéförfarandet syftar till att ersätta hänvisningen till det tidigare ”beslutet om kommittéförfarande” med den nu gällande ”kommittéförfarandeförordningen”.

Artikel 22 om upphävanden och övergångsbestämmelser ändras för att uppdatera hänvisningarna med hänsyn till de föreslagna ändringarna av relevanta bilagor till direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG.

Utöver de ovan nämnda anpassningarna för att ta hänsyn till strykningen av artikel 16 ändras bilaga V för att 1) ta bort förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden från definitionerna av ekologisk status och inkludera dem i definitionen av kemisk status, i syfte att säkerställa att övervakningen av både prioriterade ämnen och förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden inte bara utförs när dessa ämnen släpps ut i vatten, utan även när de avsätts via luften, 2) ge kommissionen befogenhet att anta resultaten av interkalibreringsförfarandet genom delegerade akter, och 3) göra det möjligt för medlemsstaterna att använda nya övervakningstekniker, inklusive jordobservation och fjärranalys.

Bilaga VIII om en orienterande förteckning över huvudsakliga förorenande ämnen ska ändras så att den omfattar mikroplaster och gener för antimikrobiell resistens.

Bilaga X utgår, eftersom förteckningen i den ersätts med förteckningen i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG.

(2)Ändringar av grundvattendirektivet 2006/118/EG

Titeln ändras för att klargöra att detta direktiv endast gäller föroreningarna och inte den kvantitativa statusen för grundvattnet.

Artikel 1 om direktivets syfte ändras för att ta bort hänvisningen till artikel 17 i ramdirektivet för vatten, eftersom den utgjorde grunden för antagandet av själva grundvattendirektivet och därmed är föråldrad.

Artikel 2 om definitionerna ändras så att den omfattar definitionen av tröskelvärden som fastställs på EU-nivå tillsammans med de som fastställs på medlemsstatsnivå.

Artikel 3 om kriterier för bedömning av kemisk grundvattenstatus ändras för att ta hänsyn till den nya definitionen av ”tröskelvärden fastställda på EU-nivå”.

Artikel 4 om förfarandet för bedömning av kemisk grundvattenstatus ändras av samma skäl som artikel 3.

En ny artikel 6a läggs till för att göra bevakningslistmekanismen för grundvattenförekomster obligatorisk, i överensstämmelse med bestämmelsen i artikel 8b i direktivet om miljökvalitetsnormer. Genom denna mekanism inrättas en process på tre år där kommissionen, med bidrag från Echa och i nära samråd med medlemsstaterna, prioriterar ämnen för övervakning i grundvatten. Den information som detta ger till kommer att ligga till grund för översynen vart sjätte år av kvalitetsnormer som ska tas upp i bilaga I. Bestämmelsen innehåller också en skyldighet för Echa att göra de vetenskapliga rapporterna om bevakningslistan tillgängliga för allmänheten.

Artikel 8 om tekniska anpassningar ändras för att 1) ersätta förfarandet för genomförandeakter med förfarandet för delegerade akter för att anpassa del A och C i bilaga II respektive bilagorna III och IV till vetenskapliga och tekniska framsteg, 2) ge kommissionen delegerade befogenheter att förteckna nya förorenande ämnen i grundvatten i bilaga I och att fastställa nya EU-omfattande kvalitetsnormer för dessa samt att i del B i bilaga II förteckna förorenande ämnen för vilka medlemsstaterna måste överväga att fastställa nationella tröskelvärden, 3) ge kommissionen delegerade befogenheter att, vid behov och även för förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen som inte är av EU-omfattande betydelse, fastställa tröskelvärden på EU-nivå för att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön och uppnå ett mer harmoniserat genomförande, 4) klargöra Echas centrala roll i detta sammanhang och Echas skyldighet att offentliggöra vetenskapliga rapporter om potentiella ändringar.

En ny artikel 8a läggs till för att införa bestämmelser om förfarandet för antagande av delegerade akter i enlighet med Lissabonfördraget.

Artikel 9 om kommittéförfarandet ändras för att ersätta det tidigare ”beslutet om kommittéförfarande” med den nyare ”kommittéförfarandeförordningen”.

Artikel 10 om översyn av bilagorna I och II genom medbeslutandeförfarandet utgår för att ta hänsyn till det nya förfarande för delegerade akter som fastställs i artiklarna 8 och 8a.

Bilaga I om EU-omfattande kvalitetsnormer för förorenande ämnen i grundvatten ändras för att införa nya förorenande ämnen och tillhörande kvalitetsnormer för vissa per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS), läkemedel och icke-relevanta metaboliter av bekämpningsmedel.

Bilaga II om nationella tröskelvärden för förorenande ämnen i grundvatten ändras för att 1) lägga till läkemedlet primidon i förteckningen över syntetiska ämnen för vilka medlemsstaterna ska överväga att fastställa nationella tröskelvärden, 2) klargöra att delarna B och C endast avser mekanismen för att fastställa tröskelvärden på nationell nivå, 3) säkerställa att medlemsstaterna informerar Echa så att Echa kan göra denna information tillgänglig för allmänheten, och 4) lägga till en ny del D med harmoniserade tröskelvärden för gruppen ämnen ”summan av trikloretylen och tetrakloretylen”.

Bilaga III om bedömning av grundvattnets kemiska status och bilaga IV om identifiering och vändning av betydande och ihållande uppåtgående trender ändras för att ta hänsyn till det nya begreppet ”tröskelvärden fastställda på EU-nivå”.

(3)Ändringar av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer

Titeln ändras för att klargöra att direktivet gäller förorening av ytvatten.

Artikel 3 om miljökvalitetsnormer ändras för att klargöra tillämpningsdatumen för de nya och reviderade miljökvalitetsnormerna. Skyldigheterna om övervakning i biota i punkt 2 och om långsiktiga trendbedömningar i punkt 6 förenklas också genom att deras tillämpningsområde klargörs i bilagan. Punkt 7 i artikeln utgår för att ta hänsyn till förslaget att ersätta medbeslutandeförfarandet med förfarandet för delegerade akter för att ändra förteckningen över prioriterade ämnen.

Artikel 5 om register över utsläpp ändras för att förenkla rapporteringsskyldigheten och om möjligt anpassa den till den som enligt EU-lagstiftningen gäller för hantering av utsläpp från stora industrianläggningar (för närvarande under översyn) och för att möjliggöra förenklad rapportering till portalen för industriutsläpp, med närmare uppgifter som ska fastställas genom en framtida genomförandeakt. Rapportering inom ramen för förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt kommer därför endast att fortsätta gälla för diffusa utsläpp.

Artikel 7a om samordning mellan olika delar av EU:s kemikalielagstiftning ändras för att införa en hänvisning till EU:s läkemedelslagstiftning och ta hänsyn till den föreslagna ersättningen av medbeslutandeförfarandet med förfarandet för delegerade akter för uppdatering eller fastställande av nya miljökvalitetsnormer.

Artikel 8 ändras för att 1) ge Europeiska kommissionen delegerade befogenheter att vart sjätte år se över bilaga I för att överväga att förteckna nya prioriterade ämnen och tillhörande miljökvalitetsnormer på grundval av underlag från Echa, 2) ge kommissionen delegerade befogenheter att regelbundet se över den förteckning över kategorier av förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som nu ingår i del B i den nya bilaga II (denna bilaga II ersätter för detta ändamål punkt 1.2.6 och bilaga VIII till ramdirektivet för vatten), som kommer att ändras i enlighet med detta för att stryka förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden i definitionen av ekologisk status och göra dem till en del av systemet för kemisk status, 3) ge kommissionen delegerade befogenheter att vid behov anta EU-omfattande miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och förteckna dessa i del C i bilaga II (i förslaget förtecknas fyra prioriterade ämnen som tidigare var upptagna i bilaga I men som har avförts från förteckningen då de inte längre anses vara av EU-omfattande betydelse), 4) klargöra den centrala roll som Echa kommer att ha när det gäller att utarbeta miljökvalitetsnormer, i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter, och dess skyldighet att offentliggöra vetenskapliga rapporter om ändring av bilagorna.

Artikel 8a ändras för att 1) förenkla det sätt på vilket medlemsstaterna får redovisa kemisk status för allmänt förekommande PBT-ämnen fristående från den övergripande kemiska statusen, 2) tillåta medlemsstaterna att utföra mindre intensiv övervakning av vissa ämnen, 3) ålägga medlemsstaterna att utföra effektbaserad övervakning för att bedöma förekomsten av östrogena hormoner i vattenförekomster, med tanke på möjligheten att i framtiden fastställa effektbaserade utlösande värden.

Artikel 8b ändras för att 1) förbättra övervaknings- och översynscykeln för bevakningslistmekanismen och fastställa en treårscykel i stället för den nuvarande tvåårscykeln. Detta kommer att ge mer tid att behandla uppgifterna innan förteckningen ses över, tillsammans med den föreslagna förlängningen av övervakningscykeln från 12 till 24 månader för att kunna ta bättre hänsyn till olika övervakningsfrekvens för förorenande ämnen med säsongsbundna utsläppsmönster (t.ex. bekämpningsmedel/biocider), 2) tillåta förteckning av mikroplaster och utvalda gener för antimikrobiell resistens i nästa bevakningslista, under förutsättning att lämpliga övervaknings- och analysmetoder identifieras, med bidrag från Echa.

Den nya artikel 8d innehåller en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa miljökvalitetsnormer för de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som förtecknas i del A i den nya bilaga II. Detta ersätter den skyldighet som för närvarande anges i punkt 1.2.6 i bilaga V till ramdirektivet för vatten, i linje med förslaget att säkerställa att förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden blir en del av bedömningen av ytvattenförekomsternas kemiska status snarare än den ekologiska statusen. Bestämmelsen syftar också till att säkerställa att när EU-omfattande miljökvalitetsnormer har fastställts för vissa förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden ska dessa ha företräde framför de miljökvalitetsnormer som fastställts på nationell nivå. Slutligen ålägger ändringen medlemsstaterna en skyldighet att informera Echa så att Echa, för att öka insyn och synergieffekter, ges möjlighet att offentliggöra eventuella avsikter att förteckna förorenande ämnen och/eller fastställa miljökvalitetsnormer.

Artikel 10, som klargör att bilaga X till ramdirektivet om vatten ska ersättas med texten i bilaga II till direktiv 2008/105/EG, utgår, eftersom det inte existerade någon bilaga II till direktiv 2008/105/EG och eftersom bilaga X utgår till följd av att det i direktiv 2008/105/EG införs ett förfarande för delegerade akter för att anpassa förteckningen över prioriterade ämnen och fastställa motsvarande miljökvalitetsnormer.

Titeln på bilaga I ändras för att ta bort begreppet ”andra föroreningar”, som har blivit föråldrat eftersom det avsåg ämnen som omfattades av annan lagstiftning innan direktivet om miljökvalitetsnormer antogs; det finns inte längre något behov av att skilja mellan prioriterade ämnen och dessa ”andra föroreningar”. Del A, som innehåller en förteckning över ämnena och deras miljökvalitetsnormer, ersätts med en ny bilaga där ytterligare 23 ämnen införs i förteckningen över prioriterade ämnen: läkemedel, industriella ämnen, bekämpningsmedel och metaller. I bilagan anges också vilka ämnen som är farliga, vilka som är allmänt förekommande PBT-ämnen och vilka som kräver långsiktig trendbedömning.

En ny bilaga II införs, som i del A innehåller en orienterande förteckning över förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och för vilka medlemsstaterna måste överväga att fastställa miljökvalitetsnormer och tillämpa dessa om de ger anledning till oro. Del B innehåller de allmänna principerna och hänvisar till riktlinjer för dessa, medan del C innehåller ett register över harmoniserade miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden. Det senare kommer att anpassas genom framtida delegerade akter genom vilka kommissionen kommer att fastställa harmoniserade miljökvalitetsnormer för vissa andra förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden, om detta skulle visa sig vara nödvändigt för att säkerställa ett tillräckligt och harmoniserat miljöskydd även för förorenande ämnen som ännu inte är av EU-omfattande betydelse.

2022/0344 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 33 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 34 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Kemisk förorening av yt- och grundvatten utgör ett hot mot vattenmiljön med effekter som akut och kronisk toxicitet i vattenorganismer, ackumulering av förorenande ämnen i ekosystemet och förlust av livsmiljöer och biologisk mångfald och utgör även ett hot mot människors hälsa. Fastställande av miljökvalitetsnormer bidrar till att genomföra nollföroreningsstrategin för en giftfri miljö.

(2)I enlighet med artikel 191.2 andra meningen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder ska vidtas, att miljöförstöring företrädesvis ska hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.

(3)Den europeiska gröna given 35 är EU:s strategi för att senast 2050 säkerställa en klimatneutral, ren och cirkulär ekonomi genom att optimera resursförvaltningen samtidigt som föroreningarna minimeras. EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet 36 och handlingsplanen för nollförorening 37 tar särskilt upp föroreningsaspekterna av den europeiska gröna given. Andra särskilt relevanta och kompletterande strategier är EU:s plaststrategi från 2018 38 , läkemedelsstrategin för Europa från 2021 39 , strategin för biologisk mångfald 40 , från jord till bord-strategin 41 , EU:s markstrategi för 2030 42 , EU:s digitala strategi 43 och EU:s datastrategi 44 .

(4)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG 45 fastställs en ram för skyddet av unionens inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten. Genom denna ram identifieras prioriterade ämnen bland dem som utgör en betydande risk för, eller via, vattenmiljön på unionsnivå. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG 46 fastställs unionsomfattande miljökvalitetsnormer för de 45 prioriterade ämnen som förtecknas i bilaga X till direktiv 2000/60/EG och åtta andra förorenande ämnen som redan reglerades på unionsnivå innan bilaga X infördes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG 47 . I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG 48 fastställs unionsomfattande kvalitetsnormer för grundvatten för nitrater och för aktiva ämnen i bekämpningsmedel samt kriterier för fastställande av nationella tröskelvärden för andra förorenande ämnen i grundvatten. Det innehåller också en minimiförteckning över tolv förorenande ämnen och deras indikatorer för vilka medlemsstaterna är skyldiga att överväga att fastställa sådana nationella tröskelvärden. Kvalitetsnormerna för grundvatten fastställs i bilaga I till direktiv 2006/118/EG.

(5)Ämnen övervägs för upptagande i bilaga X till direktiv 2000/60/EG eller i bilaga I eller bilaga II till direktiv 2006/118/EG på grundval av en bedömning av den risk de utgör för människor och vattenmiljön. De viktigaste faktorerna i denna bedömning är kunskap om ämnenas miljökoncentration, inklusive information som samlats in genom övervakning av bevakningslistan, och om ämnenas (eko)toxikologi samt deras persistens, bioackumulering, cancerogenitet, mutagenitet, reproduktionstoxicitet och hormonstörande potential.

(6)Kommissionen har genomfört en översyn av förteckningen över prioriterade ämnen i bilaga X till direktiv 2000/60/EG i enlighet med artikel 16.4 i det direktivet och artikel 8 i direktiv 2008/105/EG, och en översyn av förteckningarna över ämnen i bilagorna I och II till direktiv 2006/118/EG i enlighet med artikel 10 i det direktivet, och har, mot bakgrund av nya vetenskapliga rön, dragit slutsatsen att det är lämpligt att ändra dessa förteckningar genom att lägga till nya ämnen, fastställa miljökvalitetsnormer för dessa nya ämnen, se över miljökvalitetsnormerna för vissa befintliga ämnen i enlighet med den senaste vetenskapliga utvecklingen, och fastställa miljökvalitetsnormer för biota för vissa befintliga och nya ämnen. Kommissionen har också identifierat vilka ytterligare ämnen som sannolikt ackumuleras i sediment eller biota, och klargjort att trendövervakning av sådana ämnen bör utföras i sediment eller biota. Översynen av förteckningarna över ämnen har underbyggts genom ett omfattande samråd med experter från kommissionen, medlemsstaterna, grupper av berörda parter och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker.

(7)Det krävs en kombination av åtgärder för kontroll av utsläppskällorna och åtgärder på utsläppsplatserna för att effektivt hantera de flesta förorenande ämnen under hela deras livscykel, inbegripet, i tillämpliga fall, kemisk design, tillstånd eller godkännande, kontroll av utsläpp under tillverkning och användning eller andra processer samt avfallshantering. Fastställandet av nya eller strängare kvalitetsnormer för vattenförekomster kompletterar därför och är förenligt med annan unionslagstiftning som hanterar eller skulle kunna hantera föroreningsproblemet i en eller flera av dessa faser, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 49 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 50 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 51 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 52 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG 53 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG 54 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU 55 och rådets direktiv 91/271/EEG 56 .

(8)Nya vetenskapliga rön pekar på en betydande risk från flera andra förorenande ämnen i vattenförekomster utöver de som redan regleras. När det gäller grundvatten har ett särskilt problem identifierats genom frivillig övervakning av per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) och läkemedel. PFAS har påvisats vid mer än 70 % av mätpunkterna för grundvatten i unionen och befintliga nationella tröskelvärden överskrids tydligt på ett betydande antal platser, och även läkemedel förekommer i stor utsträckning. I ytvatten är perfluoroktansulfonsyra och dess derivat redan förtecknade som prioriterade ämnen, men andra PFAS-ämnen anses nu också utgöra en risk. Övervakningen av bevakningslistan enligt artikel 8b i direktiv 2008/105/EG har bekräftat en risk i ytvatten från ett antal läkemedel som därför bör införas i förteckningen över prioriterade ämnen.

(9)Enligt direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna identifiera vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, övervaka dem och vidta nödvändiga åtgärder för att undvika försämring av deras kvalitet och minska den nivå av vattenrening som krävs för produktion av tjänligt dricksvatten. I detta sammanhang har mikroplaster identifierats som en potentiell risk för människors hälsa, men det krävs mer övervakningsdata för att bekräfta behovet av att fastställa en miljökvalitetsnorm för mikroplaster i yt- och grundvatten. Mikroplaster bör därför föras in i bevakningslistorna för yt- och grundvatten och övervakas så snart kommissionen har identifierat lämpliga övervakningsmetoder. I detta sammanhang bör hänsyn tas till de metoder för övervakning och bedömning av riskerna med mikroplaster i dricksvatten som utvecklas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 57 .

(10)Det har uttryckts oro över risken för att antimikrobiell resistens utvecklas på grund av förekomsten av antimikrobiellt resistenta mikroorganismer och gener i vattenmiljön, men övervakningen har varit begränsad. Relevanta antimikrobiellt resistenta gener bör också föras in i bevakningslistorna för yt- och grundvatten och övervakas så snart lämpliga övervakningsmetoder har utvecklats. Detta är i linje med den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens, som antogs av kommissionen i juni 2017, och med läkemedelsstrategin för Europa, som också tar upp detta problem.

(11)Med tanke på den ökande medvetenheten om blandningars relevans och därmed om betydelsen av effektbaserad övervakning för att fastställa kemisk status, och med tanke på att det redan finns tillräckligt robusta effektbaserade övervakningsmetoder för östrogena ämnen, bör medlemsstaterna tillämpa sådana metoder för att bedöma de kumulativa effekterna av östrogena ämnen i ytvatten under en period på minst två år. Detta kommer att göra det möjligt att jämföra de effektbaserade resultaten med de resultat som erhålls med hjälp av konventionella metoder för övervakning av de tre östrogena ämnen som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/105/EG. Jämförelsen kommer att användas för att bedöma om effektbaserade övervakningsmetoder kan användas som tillförlitliga screeningmetoder. Användning av sådana screeningmetoder har fördelen att de skulle kunna omfatta effekterna av alla östrogena ämnen med liknande effekt, och inte bara de som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/105/EG. Definitionen av miljökvalitetsnormer i direktiv 2000/60/EG bör ändras för att säkerställa att den i framtiden också kan omfatta utlösande värden som kan komma att fastställas för att bedöma resultaten av den effektbaserade övervakningen.

(12)Utvärderingen av unionens vattenlagstiftning 58 (utvärderingen) visade att processen för att identifiera och förteckna förorenande ämnen som påverkar yt- och grundvatten och fastställa eller revidera kvalitetsnormer för dem mot bakgrund av nya vetenskapliga rön skulle kunna påskyndas. Om dessa uppgifter utfördes av kommissionen, snarare än inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarande som för närvarande föreskrivs i artiklarna 16 och 17 i direktiv 2000/60/EG och artikel 10 i direktiv 2006/118/EG, skulle funktionen hos mekanismerna för övervakning av yt- och grundvatten, särskilt när det gäller tidpunkt och ordningsföljd för förteckning, övervakning och bedömning av resultat, kunna förbättras, kopplingarna mellan bevakningslistmekanismen och översynen av förteckningarna över förorenande ämnen kunna stärkas, och ändringar av förteckningarna över förorenande ämnen snabbare kunna ta hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen. Med hänsyn till behovet av att snabbt kunna ändra förteckningarna över förorenande ämnen och miljökvalitetsnormerna mot bakgrund av nya vetenskapliga och tekniska rön bör därför befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra bilaga I till direktiv 2008/105/EG med avseende på förteckningen över prioriterade ämnen och motsvarande miljökvalitetsnormer i del A i den bilagan, och för att ändra bilaga I till direktiv 2006/118/EG med avseende på förteckningen över förorenande ämnen i grundvatten och de kvalitetsnormer som fastställs i den bilagan. I detta sammanhang bör kommissionen beakta resultaten av övervakningen av ämnen på bevakningslistorna för yt- och grundvatten. Artiklarna 16 och 17 i direktiv 2000/60/EG och bilaga X till det direktivet samt artikel 10 i direktiv 2006/118/EG bör därför utgå.

(13)I utvärderingen drogs också slutsatsen att det finns alltför stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de kvalitetsnormer och tröskelvärden som fastställts på nationell nivå för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden respektive förorenande ämnen i grundvatten. Hittills har förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och som inte identifierats som prioriterade ämnen enligt direktiv 2000/60/EG omfattats av nationella miljökvalitetsnormer och räknats som fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer till stöd för bedömningen av ekologisk status i ytvatten. När det gäller grundvatten har det också varit möjligt för medlemsstaterna att fastställa egna tröskelvärden, även för av människan framställda syntetiska ämnen. Denna flexibilitet har lett till suboptimala resultat i fråga om jämförbarheten för vattenförekomsternas status mellan medlemsstaterna och i fråga om miljöskydd. Det är därför nödvändigt att föreskriva ett förfarande som möjliggör en överenskommelse på unionsnivå om de miljökvalitetsnormer och tröskelvärden som ska tillämpas för dessa ämnen om de identifieras vara av nationell betydelse och att upprätta register över tillämpliga miljökvalitetsnormer och tröskelvärden.

(14)Genom att förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden integreras i definitionen av kemisk status i ytvatten säkerställs också en mer samordnad, enhetlig och öppen strategi när det gäller övervakning och bedömning av ytvattenförekomsters kemiska status och relaterad information till allmänheten. Det underlättar också en mer målinriktad strategi för att identifiera och genomföra åtgärder för att hantera alla ”kemikalierelaterade” frågor på ett mer holistiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Därför bör definitionerna av ”ekologisk status” och ”kemisk status” ändras och räckvidden för ”kemisk status” utvidgas till att även omfatta de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som hittills ingått i definitionen av ”ekologisk status” i bilaga V till direktiv 2000/60/EG. Konceptet med miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och därmed sammanhängande förfaranden bör därför införas i direktiv 2008/105/EG.

(15)För att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt och lika villkor i unionen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra del B i bilaga II till direktiv 2006/118/EG genom att anpassa förteckningen över förorenande ämnen för vilka medlemsstaterna måste överväga att fastställa nationella tröskelvärden.

(16)Med hänsyn till behovet av snabb anpassning till vetenskapliga och tekniska rön och av att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt och lika villkor i unionen när det gäller förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att anpassa bilaga II till direktiv 2008/105/EG med avseende på förteckningen över kategorier av förorenande ämnen i del A i den bilagan och för att anpassa del C i bilaga II med avseende på de harmoniserade miljökvalitetsnormerna i den bilagan för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden. Dessa harmoniserade miljökvalitetsnormer bör tillämpas av medlemsstaterna vid bedömningen av deras ytvattenförekomsters status när en risk har identifierats från dessa förorenande ämnen.

(17)Vid översynen av förteckningen över prioriterade ämnen i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG drogs slutsatsen att flera prioriterade ämnen inte längre är av unionsomfattande betydelse och därför inte längre bör tas upp i del A i bilaga I till det direktivet. Dessa ämnen bör därför betraktas som förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och tas upp i del C i bilaga II till direktiv 2008/105/EG tillsammans med motsvarande miljökvalitetsnormer. Eftersom dessa förorenande ämnen inte längre anses vara av unionsomfattande betydelse behöver miljökvalitetsnormerna endast tillämpas om ämnena fortfarande kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse.

(18)För att säkerställa lika villkor och göra det möjligt att jämföra statusen för vattenförekomster mellan medlemsstaterna finns det ett behov av att harmonisera nationella tröskelvärden för vissa förorenande ämnen i grundvatten. Därför bör ett register med harmoniserade tröskelvärden för förorenande ämnen i grundvatten som är av nationell, regional eller lokal betydelse införas som en ny del D i bilaga II till direktiv 2006/118/EG. De harmoniserade tröskelvärden som fastställs i det registret behöver endast tillämpas i de medlemsstater där de förorenande ämnen som omfattas av dessa tröskelvärden påverkar grundvattenstatusen. För summan av de två syntetiska förorenande ämnena trikloretylen och tetrakloretylen finns det ett behov av att harmonisera de nationella tröskelvärdena, eftersom inte alla medlemsstater där ämnena är relevanta tillämpar ett tröskelvärde för summan av dessa förorenande ämnen och alla nationella tröskelvärden som fastställts inte är desamma. Det harmoniserade tröskelvärdet bör överensstämma med det parametervärde som fastställts för summan av dessa föroreningar i dricksvatten enligt direktiv (EU) 2020/2184.

(19)För att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt och lika villkor i unionen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra del D i bilaga II till direktiv 2006/118/EG i syfte att anpassa registret med harmoniserade tröskelvärden till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen med avseende på de förorenande ämnen som förtecknas och de harmoniserade tröskelvärdena.

(20)Alla bestämmelser i direktiv 2006/118/EG som rör bedömning av kemisk grundvattenstatus bör anpassas till införandet av den tredje kategorin harmoniserade tröskelvärden i del D i bilaga II till det direktivet, utöver de kvalitetsnormer som anges i bilaga I till det direktivet och de nationella tröskelvärden som fastställs i enlighet med den metod som anges i del A i bilaga II till det direktivet.

(21)För att säkerställa ett effektivt och samstämmigt beslutsfattande och utveckla synergier med det arbete som utförs inom ramen för annan unionslagstiftning om kemikalier bör Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) ges en permanent och tydligt avgränsad roll i prioriteringen av ämnen som ska tas upp på bevakningslistorna och i förteckningarna över ämnen i bilagorna I och II till direktiv 2008/105/EG och bilagorna I och II till direktiv 2006/118/EG, och i utarbetandet av lämpliga vetenskapligt baserade kvalitetsnormer. Echas riskbedömningskommitté och kommitté för samhällsekonomisk analys bör stödja utförandet av vissa uppgifter som tilldelas Echa genom att avge yttranden. Echa bör också säkerställa bättre samordning mellan olika delar av miljölagstiftningen genom ökad öppenhet när det gäller förorenande ämnen på en bevakningslista eller utveckling av unionsomfattande eller nationella miljökvalitetsnormer eller tröskelvärden, genom att göra relevanta vetenskapliga rapporter tillgängliga för allmänheten.

(22)I utvärderingen drogs slutsatsen att en mer frekvent och rationaliserad elektronisk rapportering är nödvändig för att främja bättre genomförande och tillämpning av unionens vattenlagstiftning. Mot bakgrund av dess roll att också mer regelbundet övervaka föroreningsläget i enlighet med handlingsplanen för nollförorening bör Europeiska miljöbyrån (EEA) stödja en sådan mer frekvent och rationell rapportering från medlemsstaternas sida. Det är viktigt att allmänheten och kommissionen i god tid får tillgång till miljöinformation om statusen för unionens ytvatten och grundvatten. Medlemsstaterna bör därför åläggas att göra de övervakningsdata som samlas in inom ramen för direktiv 2000/60/EG tillgängliga för kommissionen och EEA, med hjälp av mekanismer för automatisk rapportering och dataöverföring genom användning av applikationsprogrammeringsgränssnitt eller motsvarande mekanismer. Den administrativa bördan förväntas bli begränsad i den mån medlemsstaterna redan är skyldiga att offentliggöra teman för rumsliga data inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG 59 , liksom enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 60 . I dessa teman för rumsliga data ingår placering och användning av anläggningar för miljöövervakning, relaterade utsläppsmätningar och miljömediernas tillstånd.

(23)Bättre integrering av de dataflöden som rapporteras till EEA enligt unionens vattenlagstiftning, särskilt de register över utsläpp som krävs enligt direktiv 2008/105/EG, med de dataflöden som rapporteras till portalen för industriutsläpp enligt direktiv 2010/75/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 61 , kommer att göra registerrapporteringen enligt artikel 5 i direktiv 2008/105/EG enklare och effektivare. Det kommer samtidigt att minska den administrativa bördan och arbetstoppen vid utarbetandet av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. I kombination med avskaffandet av interimsrapporteringen om framstegen i åtgärdsprogrammen, som inte visade sig vara effektiv, kommer denna förenklade rapportering att göra det möjligt för medlemsstaterna att lägga mer arbete på att rapportera utsläpp som inte omfattas av lagstiftningen om industriutsläpp men som omfattas av utsläppsrapporteringen enligt artikel 5 i direktiv 2008/105/EG.

(24)Genom Lissabonfördraget infördes en åtskillnad mellan å ena sidan befogenheter som delegeras till kommissionen så att den kan anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt (delegerade akter), och å andra sidan befogenheter som tilldelas kommissionen så att den kan anta akter för att säkra enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter (genomförandeakter). Direktiven 2000/60/EG och 2006/118/EG bör anpassas till den rättsliga ram som infördes genom Lissabonfördraget.

(25)Befogenheterna i artikel 20.1 första stycket i direktiv 2000/60/EG och i punkt 1.4.1 ix i bilaga V till det direktivet, där det föreskrivs att det föreskrivande förfarandet med kontroll ska användas, uppfyller kriterierna i artikel 290.1 i EUF-fördraget, eftersom de avser anpassningar av bilagorna till det direktivet och antagande av bestämmelser som kompletterar det. De bör därför ändras till befogenheter för kommissionen att anta delegerade akter.

(26)Befogenheten i artikel 8 i direktiv 2006/118/EG, som föreskriver användning av det föreskrivande förfarandet med kontroll, uppfyller kriterierna i artikel 290.1 i EUF-fördraget, eftersom den avser anpassningar av bilagorna till det direktivet. Den bör därför ändras till en befogenhet för kommissionen att anta delegerade akter.

(27)Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd vid utarbetandet av delegerade akter, under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)Befogenheten enligt artikel 8.3 i direktiv 2000/60/EG, som föreskriver användning av det föreskrivande förfarandet med kontroll, uppfyller kriterierna i artikel 290.2 i EUF-fördraget, eftersom den avser antagandet av tekniska specifikationer och standardmetoder för analys och övervakning av vattenstatus och därför syftar till att fastställa enhetliga villkor för ett harmoniserat genomförande av det direktivet. Den bör därför ändras till en befogenhet för kommissionen att anta genomförandeakter. För att säkerställa jämförbara data bör befogenheten även utvidgas till att omfatta fastställandet av format för rapportering av övervaknings- och statusdata i enlighet med artikel 8.4. De befogenheter som kommissionen tilldelas bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 62 .

(29)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2000/60/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta tekniska format för rapportering av övervakningsdata och data om vattenstatus i enlighet med artikel 8.3 i direktiv 2000/60/EG. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(30)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2008/105/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta standardiserade format för rapportering till EEA av utsläpp från punktkällor som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… 63 +. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(31)Det är nödvändigt att beakta vetenskapliga och tekniska framsteg när det gäller övervakningen av vattenförekomsters status i enlighet med övervakningskraven i bilaga V till direktiv 2000/60/EG. Därför bör medlemsstaterna tillåtas att använda data och tjänster från fjärranalysteknik, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats eller data från medborgarforskning, med utnyttjande de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.

(32)Med tanke på ökningen av oförutsedda väderhändelser, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, och betydande föroreningsincidenter som leder till eller förvärrar gränsöverskridande oavsiktlig förorening, bör medlemsstaterna åläggas att se till att omedelbar information om sådana incidenter lämnas till andra potentiellt berörda medlemsstater och effektivt samarbeta med potentiellt berörda medlemsstater för att mildra effekterna av händelsen eller incidenten. Det är också nödvändigt att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och effektivisera förfarandena för gränsöverskridande samarbete i händelse av mer strukturella, dvs. icke oavsiktliga, och långsiktiga gränsöverskridande frågor som inte kan lösas på medlemsstatsnivå, i enlighet med artikel 12 i direktiv 2000/60/EG. Om europeiskt bistånd är nödvändigt kan de behöriga nationella myndigheterna skicka en begäran om bistånd till kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap, som kommer att samordna eventuella erbjudanden om bistånd och deras insättande genom unionens civilskyddsmekanism, i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU 64 .

(33)Direktiven 2000/60/EG, 2006/118/EG och 2008/105/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(34)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkerställa en hög miljöskyddsnivå och en förbättring av miljökvaliteten i Europas sötvatten, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, utan snarare, på grund av vattenföroreningarnas gränsöverskridande karaktär, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2000/60/EG

Direktiv 2000/60/EG ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1 ska fjärde strecksatsen ersättas med följande:

”— uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser, inbegripet sådana som syftar till att förebygga och eliminera förorening av den marina miljön, genom unionsåtgärder för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller gradvis elimineras, med det slutgiltiga målet att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och nära noll för av människan framställda syntetiska ämnen.”  

(2)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

(a)Led 24 ska ersättas med följande:

”24) god kemisk ytvattenstatus: den kemiska status som krävs för att uppfylla miljömålen för ytvatten enligt artikel 4.1 a i detta direktiv, det vill säga den kemiska status som uppnås hos en ytvattenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande ämnen inte överskrider de miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG* och de miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som fastställs i enlighet med artiklarna 8.2 c och 8d.1 i det direktivet.”

(b)Led 30 ska ersättas med följande:

”30) prioriterade ämnen: ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG, det vill säga ämnen som innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön i en stor andel av medlemsstaterna.”

(c)Följande led ska införas som led 30a och 30b:

”30a) prioriterade farliga ämnen: prioriterade ämnen som anges som ’farligt’ på grundval av att de i vetenskapliga rapporter, i relevant unionslagstiftning eller i relevanta internationella avtal erkänns som toxiska, beständiga och med benägenhet för bioackumulering eller ger upphov till motsvarande farhågor, om detta är relevant för vattenmiljön.

30b) förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden: förorenande ämnen som inte eller inte längre identifieras som prioriterade ämnen men som medlemsstaterna, på grundval av den bedömning av påverkan på och konsekvenser för ytvattenförekomster som utförts i enlighet med bilaga II till detta direktiv, har identifierat som ämnen som innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön inom deras territorium.”

(d)Led 35 ska ersättas med följande:

”35) miljökvalitetsnormer: den koncentration av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota som, för att skydda människors hälsa eller miljön, inte får överskridas, eller ett utlösande värde för de negativa effekterna på människors hälsa eller miljön av ett sådant förorenande ämne eller en sådan grupp av förorenande ämnen som uppmätts med en lämplig effektbaserad metod.”

”* Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG om förebyggande och begränsning av förorening i ytvatten och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).”

(3)I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. I händelse av exceptionella omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, eller betydande föroreningsincidenter, som kan påverka nedströms belägna vattenförekomster i andra medlemsstater, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna för nedströms belägna vattenförekomster i dessa medlemsstater, samt kommissionen, omedelbart informeras och att nödvändigt samarbete inrättas för att undersöka orsakerna till och hantera konsekvenserna av de exceptionella omständigheterna eller incidenterna.”

(4)Artikel 4.1 ska ändras på följande sätt:

(a)I led a ska led iv ersättas med följande:

”iv) genomföra nödvändiga åtgärder för att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras.” 

(b)I led b iii ska andra stycket ersättas med följande:

”åtgärder för att motverka sådana tendenser ska genomföras i enlighet med artikel 5 i direktiv 2006/118/EG och bilaga IV till det direktivet, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 i den här artikeln och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i den här artikeln.”

(5)Artikel 7.2 ska ersättas med följande:

”2. I fråga om de vattenförekomster som identifieras enligt punkt 1, ska medlemsstaterna se till att uppfylla målen i artikel 4 i enlighet med detta direktivs krav för ytvattenförekomster, inklusive de kvalitetsnormer som fastställs på unionsnivå, och dessutom se till att det resulterande vattnet enligt det vattenreningssystem som används och i enlighet med unionslagstiftningen uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184*.  

* Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).”

(6)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa tekniska specifikationer och standardmetoder för analys och övervakning av vattenstatusen i enlighet med bilaga V och för att fastställa format för rapportering av övervaknings- och statusdata i enlighet med punkt 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.”  

(b)Följande punkter ska införas som punkterna 4 och 5:

”4. Medlemsstaterna ska se till att tillgängliga enskilda övervakningsdata som samlats in i enlighet med punkt 1.3.4 i bilaga V och den resulterande statusen i enlighet med bilaga V görs tillgängliga för allmänheten och för Europeiska miljöbyrån (EEA) minst en gång om året i maskinläsbart format i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG*, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG** och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024***. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda de format som fastställs i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

5. EEA ska se till att den information som görs tillgänglig i enlighet med punkt 4 regelbundet behandlas och analyseras i syfte att göra den tillgänglig, via relevanta unionsportaler, för vidareutnyttjande av kommissionen och relevanta unionsorgan och i syfte att förse kommissionen, medlemsstaterna och allmänheten med aktuell, objektiv, tillförlitlig och jämförbar information, särskilt om status, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009****.  

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

** Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

*** Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

**** Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13).”

(7)Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För att uppfylla de mål, kvalitetsnormer och tröskelvärden som har upprättats i enlighet med detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att följande upprättas och genomförs:

a) Utsläppsregleringar som grundas på bästa tillgängliga teknik.

b) Relevanta gränsvärden för utsläpp.

c) I fall av diffusa konsekvenser, regleringarna inklusive, när det är lämpligt, bästa miljöpraxis enligt

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG*,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU**,

–rådets direktiv 91/271/EEG***,

–rådets direktiv 91/676/EEG****,

–all annan unionslagstiftning som är relevant för hantering av föroreningar från punktkällor eller diffusa föroreningar.

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

** Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

*** Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

**** Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).”

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om ett kvalitetsmål, en kvalitetsnorm eller ett tröskelvärde, oavsett om det/den har upprättats i enlighet med detta direktiv, i enlighet med direktiven 2006/118/EG eller 2008/105/EG, eller i enlighet med någon annan unionslagstiftning, uppställer strängare villkor än de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 2, ska strängare utsläppsregleringar fastställas.”

(8)I artikel 11.3 ska led k ersättas med följande:

”k) Åtgärder för att eliminera förorening av ytvatten genom prioriterade farliga ämnen och för att progressivt minska förorening genom andra ämnen som annars skulle hindra medlemsstaterna från att uppnå de miljömål för ytvattenförekomster som anges i artikel 4.”

(9)Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

 Frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå

1. Om en medlemsstat identifierar en fråga som har konsekvenser för förvaltningen av dess vatten, men som inte kan lösas av medlemsstaten själv, ska medlemsstaten underrätta kommissionen och varje annan berörd medlemsstat om frågan och lämna rekommendationer om hur frågan kan lösas.

2. De berörda medlemsstaterna ska samarbeta för att identifiera källorna till de frågor som avses i punkt 1 och de åtgärder som krävs för att hantera dessa frågor.

Medlemsstaterna ska svara varandra i god tid och senast tre månader efter det att en annan medlemsstat har lämnat underrättelser om frågan i enlighet med punkt 1.

(10)3. Kommissionen ska informeras om och bjudas in att delta i allt samarbete som avses i punkt 2. Vid behov ska kommissionen, med beaktande av de rapporter som upprättats i enlighet med artikel 13, överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas på unionsnivå för att minska den gränsöverskridande påverkan på vattenförekomster.”

(11)Artikel 15.3 ska utgå.

(12)Artiklarna 16 och 17 ska utgå.

(13)Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska led e ersättas med följande:

”e) En sammanfattning av alla förslag, regleringsåtgärder och strategier för att reglera kemisk förorening eller för att upphöra med eller stegvis eliminera farliga ämnen.” 

(b)Punkt 4 ska utgå.  

(14)Artikel 20 ska ersättas med följande:

”Artikel 20

Tekniska anpassningar och genomförande av detta direktiv

1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20a för att ändra bilagorna I och III samt avsnitt 1.3.6 i bilaga V i syfte att anpassa informationskraven avseende behöriga myndigheter, innehållet i den ekonomiska analysen respektive de valda övervakningsstandarderna till vetenskapliga och tekniska framsteg.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20a för att komplettera detta direktiv genom att bestämma de värden som fastställs för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem i enlighet med interkalibreringsförfarandet i punkt 1.4.1 i bilaga V.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa de tekniska formaten för överföringen av de data som avses i artikel 8.4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. När kommissionen fastställer dessa format ska den, om så krävs, biträdas av EEA.”

(15)Följande artikel ska införas som artikel 20a:

”Artikel 20a

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20.1 ges till kommissionen tills vidare från och med [Publikationsbyrån: infoga datum = dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 20.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

(16)Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011*.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”

(17)Artikel 22.4 ska ersättas med följande:

 ”4. Miljömålen i artikel 4, de miljökvalitetsnormer som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG och de tröskelvärden för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som fastställs i enlighet med artiklarna 8 och 8d i det direktivet ska betraktas som miljökvalitetsnormer med avseende på direktiv 2010/75/EU.”

(18)Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

(19)I del A i bilaga VII ska punkt 7.7 ersättas med följande:

”7.7 En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen av prioriterade ämnen och stegvis eliminera utsläppen av prioriterade farliga ämnen.”   

(20)Bilaga VIII ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

(21)Bilaga X ska utgå.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2006/118/EG

Direktiv 2006/118/EG ska ändras på följande sätt:

(1)Titeln ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om förebyggande och begränsning av förorening av grundvatten”.

(2)Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

”1. Genom detta direktiv inrättas särskilda åtgärder för att förebygga och begränsa förorening av grundvatten i syfte att uppnå de miljömål som fastställs i artikel 4.1 b i direktiv 2000/60/EG. Dessa åtgärder omfattar följande:

a) Kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus.

b) Kriterier för identifiering och vändning av betydande och ihållande uppåtgående trender och för fastställande av utgångspunkter för att vända trender.”

(3)I artikel 2 ska led 2 ersättas med följande:

”2. tröskelvärde: en kvalitetsnorm för grundvatten som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.1 b eller på unionsnivå i enlighet med artikel 8.3.” 

(4)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 första stycket ska följande led läggas till som led c:

”c) De tröskelvärden som fastställs på unionsnivå i enlighet med artikel 8.3 och som förtecknas i del D i bilaga II till detta direktiv.”

(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. De tröskelvärden som avses i punkt 1 b får fastställas på nationell nivå, för ett avrinningsdistrikt eller för den del av det internationella avrinningsdistriktet som ligger inom en medlemsstats territorium eller för en grundvattenförekomst eller en grupp av grundvattenförekomster.”

(c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Alla tröskelvärden som avses i punkt 1 ska offentliggöras i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som ska utarbetas enligt artikel 13 i direktiv 2000/60/EG, tillsammans med en sammanfattning av den information som fastställs i del C i bilaga II till det här direktivet.

Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] informera Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) om de nationella tröskelvärden som avses i punkt 1 b. Echa ska offentliggöra denna information.”

(d)I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska ändra förteckningen över de tröskelvärden som tillämpas inom deras territorier så snart som ny information om förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer visar att ett tröskelvärde behöver fastställas för ytterligare ett ämne eller att ett befintligt tröskelvärde behöver ändras eller att ett tröskelvärde som tidigare tagits bort från förteckningen behöver återinföras. Om relevanta tröskelvärden fastställs eller ändras på unionsnivå ska medlemsstaterna anpassa förteckningen över de tröskelvärden som tillämpas inom deras territorier till dessa värden. ”

(5)I artikel 4.2 ska led b ersättas med följande:

”b) de värden för kvalitetsnormerna för grundvatten som förtecknas i bilaga I och de relevanta tröskelvärden som avses i artikel 3.1 b och c inte överskrids vid någon övervakningspunkt i denna grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster, eller”.

(6)Följande artikel ska införas som artikel 6a:

”Artikel 6a

Bevakningslista

1. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att, med beaktande av vetenskapliga rapporter som utarbetats av Echa, upprätta en bevakningslista över ämnen för vilka unionsomfattande övervakningsdata ska samlas in av medlemsstaterna och för att fastställa de format som medlemsstaterna ska använda för att rapportera resultaten av övervakningen och tillhörande information till kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.

Bevakningslistan ska innehålla högst fem ämnen eller grupper av ämnen, och den ska för varje ämne ange övervakningsmatris och möjliga analysmetoder. Dessa övervakningsmatriser och metoder får inte medföra orimliga kostnader för de behöriga myndigheterna. De ämnen som ska inkluderas i bevakningslistan ska väljas ut bland ämnen för vilka tillgänglig information tyder på att de kan utgöra en betydande risk på unionsnivå för, eller via, vattenmiljön och för vilka övervakningsdata är otillräckliga. Denna bevakningslista ska omfatta nya riskämnen.

Så snart lämpliga övervakningsmetoder för mikroplaster och utvalda antimikrobiellt resistenta gener har identifierats ska dessa ämnen föras upp på bevakningslistan.

Echa ska utarbeta vetenskapliga rapporter för att bistå kommissionen vid valet av ämnen till bevakningslistan, med beaktande av följande information:

(a)Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG* och resultaten av den senaste översynen av den bilagan.

(b)De bevakningslistor som upprättats i enlighet med direktiv 2008/105/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184**.

(c)Krav för att hantera markföroreningar, inbegripet tillhörande övervakningsdata.

(d)Medlemsstaternas karakterisering av avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och resultaten av övervakningsprogram som upprättats i enlighet med artikel 8 i det direktivet.

(e)Information om produktionsvolymer, användningsmönster, inneboende egenskaper (däribland rörlighet i mark och, i relevanta fall, partikelstorlek), koncentrationer i miljön och skadliga effekter på människors hälsa och vattenmiljön av ett visst ämne eller en viss grupp av ämnen, inbegripet information som samlats in i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006***, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009****, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012*****, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6******, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG******* och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG********.

(f)Forskningsprojekt och vetenskapliga publikationer, inklusive information om trender och prognoser baserade på modeller eller andra prediktiva bedömningar och data och information från teknik för fjärranalys, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats eller data från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.

(g)Rekommendationer från berörda parter.

Echa ska vart tredje år utarbeta en rapport som sammanfattar resultaten av de vetenskapliga rapporter som upprättats enligt fjärde stycket och offentliggöra denna rapport. Den första rapporten ska offentliggöras senast den X [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den tjugoförsta månaden efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

2. Den första bevakningslistan ska upprättas senast den … [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 24 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Bevakningslistan ska därefter uppdateras var 36:e månad.

Vid uppdatering av bevakningslistan ska kommissionen ta bort alla ämnen eller grupper av ämnen från den befintliga bevakningslistan för vilka den anser det möjligt att bedöma risken för vattenmiljön utan ytterligare övervakningsdata. När bevakningslistan uppdateras får ett enskilt ämne eller en grupp av ämnen behållas på bevakningslistan under ytterligare tre år om ytterligare övervakningsdata behövs för att bedöma risken för vattenmiljön. Den uppdaterade bevakningslistan ska också innehålla ett eller flera ytterligare ämnen för vilka kommissionen, med beaktande av Echas vetenskapliga rapporter, anser att det kan finnas en risk för vattenmiljön.

3. Medlemsstaterna ska övervaka varje ämne eller grupp av ämnen på bevakningslistan vid utvalda representativa övervakningsstationer under en 24-månadersperiod. Övervakningsperioden ska inledas inom sex månader efter det att bevakningslistan upprättats.

Varje medlemsstat ska välja åtminstone en övervakningsstation plus det antal stationer som motsvarar medlemsstatens totala areal av grundvattenförekomster i km2 dividerat med 60 000 (avrundat till närmaste heltal).

Vid urvalet av representativa övervakningsstationer, övervakningsfrekvens och säsongstidpunkt för varje ämne eller grupp av ämnen ska medlemsstaterna beakta användningsmönster för och möjlig förekomst av ämnet eller gruppen av ämnen. Övervakningsfrekvensen får inte vara mindre än en gång per år.

I de fall där en medlemsstat för ett visst ämne eller en viss grupp av ämnen kan generera tillräckliga, jämförbara, representativa och aktuella data från redan befintliga övervakningsprogram eller studier, får den besluta att inte utföra någon ytterligare övervakning av det ämnet eller den gruppen av ämnen inom ramen för bevakningslistmekanismen, under förutsättning att ämnet eller gruppen av ämnen övervakades med hjälp av en metod som överensstämmer med de övervakningsmatriser och de analysmetoder som avses i genomförandeakten om upprättande av bevakningslistan.

4. Medlemsstaterna ska tillhandahålla resultaten av den övervakning som avses i punkt 3 i denna artikel i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 2000/60/EG och den genomförandeakt om upprättande av bevakningslistan som antagits enligt punkt 1. De ska också tillhandahålla information om övervakningsstationernas representativitet och om övervakningsstrategin.

5. Echa ska granska övervakningsresultaten vid utgången av den 24-månadersperiod som avses i punkt 3 och bedöma vilka ämnen eller grupper av ämnen som behöver övervakas under ytterligare en 24-månadersperiod och därför ska behållas på bevakningslistan, och vilka ämnen eller grupper av ämnen som kan tas bort från bevakningslistan.

Om kommissionen, med beaktande av Echas bedömning enligt första stycket, drar slutsatsen att det inte krävs någon ytterligare övervakning för att ytterligare bedöma risken för vattenmiljön, ska den bedömningen beaktas i den översyn av bilaga I eller II som avses i artikel 8.

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG om förebyggande och begränsning av förorening av ytvatten och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

** Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).

*** Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

**** Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

***** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

****** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).

******* Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).

******** Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).”

(7)Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Översyn av bilagorna I–IV

1. Kommissionen ska för första gången göra en översyn senast den … [Publikationsbyrån: infoga datum = sex år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] och därefter vart sjätte år av förteckningen över förorenande ämnen i bilaga I och kvalitetsnormerna för dessa förorenande ämnen i den bilagan samt av förteckningen över förorenande ämnen och indikatorer i del B i bilaga II.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8a för att ändra bilaga I för att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen genom att lägga till eller ta bort förorenande ämnen i grundvatten och kvalitetsnormer för de förorenande ämnen som anges i den bilagan, och för att ändra del B i syfte att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen genom att lägga till förorenande ämnen eller indikatorer för vilka medlemsstaterna måste överväga att fastställa nationella tröskelvärden.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8a för att ändra del D i bilaga II i syfte att anpassa den till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen genom att lägga till eller ändra harmoniserade tröskelvärden för ett eller flera förorenande ämnen som förtecknas i del B i den bilagan.

4. Vid antagandet av de delegerade akter som avses i punkterna 2 och 3 ska kommissionen beakta de vetenskapliga rapporter som utarbetats av Echa i enligt punkt 6 i denna artikel.

5. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8a för att ändra delarna A och C i bilaga II samt bilagorna III och IV i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

6. För att bistå kommissionen med översynen av bilagorna I och II ska Echa utarbeta vetenskapliga rapporter. I dessa rapporter ska följande beaktas:

a) Yttranden från Echas riskbedömningskommitté och kommitté för samhällsekonomisk analys.

b) Resultaten av de övervakningsprogram som upprättats i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.

c) Övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 6a.4 i det här direktivet.

d) Resultatet av översynen av bilagorna till direktiv 2008/105/EG och direktiv (EU) 2020/2184.

e) Information och krav för att hantera markföroreningar.

f) Unionens forskningsprogram och vetenskapliga publikationer, inklusive information från teknik för fjärranalys, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats och/eller data från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.

g) Synpunkter och information från relevanta berörda parter.

6. Echa ska vart sjätte år utarbeta och offentliggöra en rapport som sammanfattar resultaten av den översyn som avses i punkterna 2 och 3. Den första rapporten ska lämnas till kommissionen den … [Publikationsbyrån: infoga datum = fem år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].”

(8)Följande artikel ska införas som artikel 8a:

”Artikel 8a

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.1 och 8.2 ges till kommissionen tills vidare från och med [Publikationsbyrån: infoga datum = dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.1 och 8.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 8.1 eller artikel 8.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

(9)Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011*.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas. 

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).” 

(10)Artikel 10 ska utgå.

(11)Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga III till detta direktiv.

(12)Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga IV till detta direktiv.

(13)I bilaga III ska punkt 2 c ersättas med följande:

”c) All annan relevant information, inbegripet en jämförelse mellan det årliga aritmetiska medelvärdet för koncentrationen av de relevanta förorenande ämnena vid en övervakningspunkt och de kvalitetsnormer för grundvatten som fastställs i bilaga I och de tröskelvärden som avses i artikel 3.1 b och c.”

(14)I bilaga IV del B punkt 1 ska den inledande meningen ersättas med följande:

”Utgångspunkten för genomförande av åtgärder för att vända betydande och ihållande uppåtgående trender ska vara när koncentrationen av det förorenande ämnet uppnår 75 % av parametervärdena för de kvalitetsnormer för grundvatten som anges i bilaga I och av de tröskelvärden som avses i artikel 3.1 b och c, såvida inte”.

Artikel 3

Ändringar av direktiv 2008/105/EG

Direktiv 2008/105/EG ska ändras på följande sätt:

(1)Titeln ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om förebyggande och begränsning av förorening av ytvatten och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG”.

(2)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1a första stycket ska följande led läggas till som led iii:

”iii) ämnen nr 5, 9, 13, 15, 17, 21, 23, 24, 28, 30, 34, 37, 41 och 44 i del A i bilaga I, för vilka reviderade miljökvalitetsnormer fastställs, och de nyligen identifierade ämnena nr 46–70 i del A i bilaga I, med verkan från och med … [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv], i syfte att förhindra en försämring av ytvattenförekomsters kemiska status och uppnå god kemisk ytvattenstatus i fråga om dessa ämnen.”

(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För ämnen för vilka miljökvalitetsnormer för biota eller miljökvalitetsnormer för sediment fastställs i del A i bilaga I ska medlemsstaterna tillämpa sådana miljökvalitetsnormer för biota eller miljökvalitetsnormer för sediment.

För andra ämnen än de som avses i första stycket ska medlemsstaterna tillämpa de miljökvalitetsnormer för vatten som anges i del A i bilaga I.”  

(c)I punkt 6 första stycket ska första meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska se till att det görs långsiktiga trendanalyser av koncentrationen av de prioriterade ämnen som i del A i bilaga I identifieras som ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota, på grundval av övervakning i sediment eller biota som en del av den övervakning av ytvattenstatus som utförts i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.” 

(d)Punkt 7 ska utgå.

(e)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9a för att ändra del B punkt 3 i bilaga I i syfte att anpassa den till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen.”

(3)Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. På grundval av den information som samlats in i enlighet med artiklarna 5 och 8 i direktiv 2000/60/EG samt andra tillgängliga uppgifter ska medlemsstaterna upprätta ett register, inklusive kartor om de finns tillgängliga, över utsläpp och spill för alla de prioriterade ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till det här direktivet och för alla de förorenande ämnen som förtecknas i del A i bilaga II till det här direktivet, för varje avrinningsdistrikt eller del av ett avrinningsdistrikt inom medlemsstatens territorium, inbegripet deras koncentrationer i sediment och biota där så är lämpligt.

Första stycket ska inte tillämpas på utsläpp och spill som rapporteras till kommissionen elektroniskt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… 65+. ”

(b)Punkterna 2 och 3 ska utgå.

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska uppdatera sina register som en del av översynen av analyserna enligt artikel 5.2 i direktiv 2000/60/EG, och ska se till att de utsläpp som inte rapporteras till den portal för industriutsläpp som inrättats enligt förordning (EU) …/…++ offentliggörs i deras förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som uppdateras i enlighet med artikel 13.7 i det direktivet.

Referensperioden för fastställandet av värden i de uppdaterade registren ska vara det år som föregår det år då de analyser som avses i första stycket ska slutföras.

För prioriterade ämnen och förorenande ämnen som omfattas av förordning (EG) nr 1107/2009 får värdena beräknas som medelvärden för de tre år som föregår slutförandet av den analys som avses i första stycket.

För utsläpp från punktkällor som inte rapporteras i enlighet med förordning (EU) …/… +++, eftersom de inte omfattas av den förordningen eller eftersom de ligger under de tröskelvärden för årlig rapportering som fastställs i den förordningen, ska rapporteringsskyldigheten i första stycket i den här artikeln uppfyllas genom elektronisk rapportering till den portal för industriutsläpp som inrättats enligt den förordningen.

Kommissionen ska, med bistånd av Europeiska miljöbyrån, anta en genomförandeakt som fastställer format, detaljnivå och frekvens för den rapportering som avses i fjärde stycket. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.”

(d)Punkt 5 ska utgå.

(4)I artikel 7a.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. För prioriterade ämnen som omfattas av förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009, förordning (EU) nr 528/2012, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6*, eller av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG**, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG*** eller direktiv 2010/75/EU, ska kommissionen, som en del av den rapport som avses i artikel 18.1 i direktiv 2000/60/EG, bedöma om nuvarande åtgärder på unionsnivå och i medlemsstaterna är tillräckliga för att uppnå miljökvalitetsnormerna för prioriterade ämnen samt målet om att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras i enlighet med artikel 4.1 a i direktiv 2000/60/EG.

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).

** Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).

*** Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).”

(5)Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Översyn av bilagorna I och II

1. Kommissionen ska för första gången göra en översyn senast den … [Publikationsbyrån: infoga datum = sex år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] och därefter vart sjätte år av förteckningen över prioriterade ämnen och motsvarande miljökvalitetsnormer för dessa ämnen i del A i bilaga I samt av förteckningen över förorenande ämnen i del A i bilaga II.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, med beaktande av de vetenskapliga rapporter som utarbetats av Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) enligt punkt 6 i denna artikel, i enlighet med artikel 9a för att ändra bilaga I i syfte att anpassa den till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen genom att

a)    lägga till eller ta bort ämnen i förteckningen över prioriterade ämnen,

b)    klassificera eller avklassificera utvalda ämnen som prioriterade farliga ämnen och/eller som allmänt förekommande svårnedbrytbara, bioackumulerande och toxiska ämnen och/eller som ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota i den förteckningen,

c)    fastställa motsvarande miljökvalitetsnormer för ytvatten, sediment eller biota, beroende på vad som är lämpligt.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, med beaktande av de vetenskapliga rapporter som utarbetats av Echa i enligt punkt 6 i denna artikel, i enlighet med artikel 9a för att ändra bilaga II i syfte att anpassa den till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen genom att

(a)lägga till eller ta bort förorenande ämnen i förteckningen över kategorier av förorenande ämnen i del A i bilaga II,

(b)uppdatera de metoder som anges i del B i bilaga II,

(c)i del C i bilaga II till detta direktiv förteckna de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och för vilka det har fastställts att miljökvalitetsnormer fastställda på unionsnivå ska tillämpas, i förekommande fall, för att säkerställa ett harmoniserat och vetenskapligt baserat genomförande av de mål som anges i artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, och genom att förteckna motsvarande miljökvalitetsnormer för dessa förorenande ämnen i del C i bilaga II till det här direktivet.

4. Vid identifieringen av förorenorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och för vilka det kan bli nödvändigt att fastställa miljökvalitetsnormer på unionsnivå ska kommissionen beakta följande kriterier:

a) Den risk som de förorenande ämnena utgör, inklusive den fara de medför, deras miljökoncentrationer och den koncentration över vilken effekter kan förväntas.

b) Skillnaden mellan de nationella miljökvalitetsnormer som fastställts av olika medlemsstater för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och i vilken utsträckning sådana skillnader är motiverade.

c) Det antal medlemsstater som redan tillämpar miljökvalitetsnormer för ifrågavarande förorenande ämnen som är typiska för avrinningsområden.

5. Prioriterade ämnen som, till följd av den översyn som avses i punkt 1, har tagits bort från förteckningen över prioriterade ämnen eftersom de inte längre utgör en risk för hela unionen, ska tas upp i del C i bilaga II, i en förteckning över de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och tillhörande harmoniserade miljökvalitetsnormer som ska tillämpas om de förorenande ämnena är av nationell eller regional betydelse, i enlighet med artikel 8d.

6. För att bistå kommissionen med översynen av bilagorna I och II ska Echa utarbeta vetenskapliga rapporter. I dessa vetenskapliga rapporter ska följande beaktas:

a) Yttranden från Echas riskbedömningskommitté och kommitté för samhällsekonomisk analys.

b) Resultaten av de övervakningsprogram som upprättats i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.

c) Övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8b.4 i det här direktivet.

d) Resultatet av översynen av bilagorna till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG* och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184**.

e) Krav för att hantera markföroreningar, inbegripet tillhörande övervakningsdata.

f) Unionens forskningsprogram och vetenskapliga publikationer, inklusive information från teknik för fjärranalys, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats och/eller data från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.    

e) Synpunkter och information från relevanta berörda parter.

7. Echa ska vart sjätte år utarbeta och offentliggöra en rapport som sammanfattar resultaten av de vetenskapliga rapporter som upprättats enligt punkt 6. Den första rapporten ska lämnas till kommissionen den … [Publikationsbyrån: infoga datum = fem år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om förebyggande och begränsning av förorening av grundvatten (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

** Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).”

(6)Artikel 8a ska ersättas med följande:

”Artikel 8a

Särskilda föreskrifter för vissa ämnen

1. I de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som tagits fram i enlighet med artikel 13 i direktiv 2000/60/EG får medlemsstaterna, utan att det påverkar kraven i avsnitt 1.4.3 i bilaga V till det direktivet beträffande redovisning av den övergripande kemiska statusen och de mål och skyldigheter som fastställs i artikel 4.1 a i det direktivet, tillhandahålla kompletterande kartor som redovisar informationen om den kemiska statusen för ett eller flera av följande ämnen fristående från den information för övriga ämnen som anges i del A i bilaga I till det här direktivet:

(a)Ämnen som i del A i bilaga I identifieras som ämnen som uppträder som allmänt förekommande PBT-ämnen.

(b)Ämnen som nyligen fastställts i den senaste översynen i enlighet med artikel 8.

(c)Ämnen för vilka strängare miljökvalitetsnormer har fastställts i den senaste översynen i enlighet med artikel 8.

Medlemsstaterna får redovisa omfattningen av eventuella avvikelser från miljökvalitetsnormerna för de ämnen som avses i första stycket leden a, b och c i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetats i enlighet med artikel 13 i direktiv 2000/60/EG. Medlemsstater som tillhandahåller sådana kompletterande kartor som avses i första stycket ska sträva efter att säkerställa att de är jämförbara mellan olika avrinningsområden och på unionsnivå, och ska göra uppgifterna tillgängliga i enlighet med direktiv 2003/4/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG* och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024**.

2. Medlemsstaterna får övervaka ämnen som i del A i bilaga I identifieras som ämnen som uppträder som allmänt förekommande PBT-ämnen mindre intensivt än vad som krävs för prioriterade ämnen i enlighet med artikel 3.4 i detta direktiv och i bilaga V till direktiv 2000/60/EG, förutsatt att övervakningen är representativ och att det redan finns ett statistiskt tillförlitligt referensvärde tillgängligt när det gäller förekomsten av dessa ämnen i vattenmiljön. Som riktlinje, i överensstämmelse med artikel 3.6 andra stycket i det här direktivet, bör övervakning ske vart tredje år, såvida inte teknisk kunskap och expertutlåtande motiverar ett annat intervall.

3. Medlemsstaterna ska från och med den … [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] under en period av två år övervaka förekomsten av östrogena ämnen i vattenförekomster med hjälp av effektbaserade övervakningsmetoder. De ska genomföra övervakningen åtminstone fyra gånger under vart och ett av de två åren på platser där de tre östrogena hormonerna 7-beta-estradiol (E2), estron (E1) och alfa-etinylestradiol (EE2), som förtecknas i del A i bilaga I till detta direktiv, övervakas med konventionella analysmetoder i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG och bilaga V till det direktivet. Medlemsstaterna får använda det nätverk av övervakningsstationer som identifierats för övervakning av representativa ytvattenförekomster i enlighet med punkt 1.3.1 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG.

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

** Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).”

(7)Artikel 8b ska ersättas med följande:

”Artikel 8b

Bevakningslista

1. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att, med beaktande av vetenskapliga rapporter som utarbetats av Echa, upprätta en bevakningslista över ämnen för vilka det är nödvändigt att samla in unionsomfattande övervakningsdata från medlemsstaterna och för att fastställa de format som medlemsstaterna ska använda för att rapportera resultaten av övervakningen och tillhörande information till kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.

Bevakningslistan ska innehålla högst tio ämnen eller grupper av ämnen samtidigt, och den ska för varje ämne ange övervakningsmatris och möjliga analysmetoder. Dessa övervakningsmatriser och metoder får inte medföra orimliga kostnader för de behöriga myndigheterna. De ämnen som ska inkluderas i bevakningslistan ska väljas ut bland ämnen för vilka tillgänglig information tyder på att de kan utgöra en betydande risk på unionsnivå för, eller via, vattenmiljön och för vilka övervakningsdata är otillräckliga. Bevakningslistan ska omfatta nya riskämnen.

Så snart lämpliga övervakningsmetoder för mikroplaster och utvalda antimikrobiellt resistenta gener har identifierats ska dessa ämnen föras upp på bevakningslistan.

Echa ska utarbeta vetenskapliga rapporter för att bistå kommissionen vid valet av ämnen till bevakningslistan, med beaktande av följande information:

(a)Resultaten av den senaste regelbundna översynen av bilaga I till detta direktiv.

(b)Rekommendationer från de berörda parter som avses i artikel 8 i direktiv 2008/105/EG.

(c)Medlemsstaternas karakterisering av avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och resultaten av övervakningsprogram som upprättats i enlighet med artikel 8 i det direktivet.

(d)Information om produktionsvolymer, användningsmönster, inneboende egenskaper (däribland i relevanta fall partikelstorlek), koncentrationer i miljön och skadliga effekter på människors hälsa och vattenmiljön av ett ämne, inbegripet information som samlats in i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009, förordning (EU) nr 528/2012, förordning (EU) 2019/6, direktiv 2001/83/EG och direktiv 2009/128/EG.

(e)Forskningsprojekt och vetenskapliga publikationer, inklusive information om trender och prognoser baserade på modeller eller andra prediktiva bedömningar och data och information från teknik för fjärranalys, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats eller data från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.

Echa ska vart tredje år utarbeta en rapport som sammanfattar resultaten av de vetenskapliga rapporter som upprättats enligt fjärde stycket och offentliggöra denna rapport. Echas första rapport ska offentliggöras senast den … [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den tjugoförsta månaden efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

2. Bevakningslistan ska uppdateras senast den X [Publikationsbyrån: infoga datum = sista dagen i den tjugotredje månaden efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] och därefter var 36:e månad. Vid uppdatering av bevakningslistan ska kommissionen ta bort alla ämnen från den befintliga bevakningslistan för vilka den anser det möjligt att bedöma risken för vattenmiljön utan ytterligare övervakningsdata. När bevakningslistan uppdateras får ett enskilt ämne eller en grupp av ämnen behållas på bevakningslistan under ytterligare tre år om ytterligare övervakningsdata behövs för att bedöma risken för vattenmiljön. Varje uppdaterad bevakningslista ska också innehålla ett eller flera nya ämnen för vilka kommissionen, på grundval av Echas vetenskapliga rapporter, anser att det finns en risk för vattenmiljön.

3. Medlemsstaterna ska övervaka varje ämne eller grupp av ämnen på bevakningslistan vid utvalda representativa övervakningsstationer under en 24-månadersperiod. Övervakningsperioden ska inledas inom sex månader efter det att ämnet tas upp på listan.

Varje medlemsstat ska välja åtminstone en övervakningsstation, plus en station om medlemsstaten har minst en miljon invånare, plus det antal stationer som motsvarar medlemsstatens areal i km2 delad med 60 000 (avrundat till närmaste heltal), plus det antal stationer som motsvarar medlemsstatens befolkningstal delat med fem miljoner (avrundat till närmaste heltal).

Vid urvalet av representativa övervakningsstationer, övervakningsfrekvens och säsongstidpunkt för varje ämne eller grupp av ämnen ska medlemsstaterna beakta användningsmönster för och möjlig förekomst av ämnet eller gruppen av ämnen. Övervakningsfrekvensen får inte vara mindre än två gånger per år, med undantag för ämnen som är känsliga för väderleks- eller säsongsvariationer, för vilka övervakningen ska utföras oftare, i enlighet med den genomförandeakt om upprättande av bevakningslistan som antagits enligt punkt 1.

I de fall där en medlemsstat för ett visst ämne eller en viss grupp av ämnen kan generera och tillhandahålla kommissionen tillräckliga, jämförbara, representativa och aktuella data från redan befintliga övervakningsprogram eller studier, får den besluta att inte utföra någon ytterligare övervakning av det ämnet eller den gruppen av ämnen inom ramen för bevakningslistmekanismen, under förutsättning att ämnet eller gruppen av ämnen övervakades med hjälp av en metod som överensstämmer med de övervakningsmatriser och de analysmetoder som avses i genomförandeakten om upprättande av bevakningslistan samt med direktiv 2009/90/EG*.

4. Medlemsstaterna ska tillhandahålla resultaten av den övervakning som avses i punkt 3 i denna artikel i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 2000/60/EG och den genomförandeakt om upprättande av bevakningslistan som antagits enligt punkt 1. De ska också tillhandahålla information om övervakningsstationernas representativitet och om övervakningsstrategin.

5. Echa ska granska övervakningsresultaten vid utgången av den 24-månadersperiod som avses i punkt 3 och bedöma vilka ämnen eller grupper av ämnen som behöver övervakas under ytterligare en 24-månadersperiod och därför ska behållas på bevakningslistan, och vilka ämnen eller grupper av ämnen som kan tas bort från bevakningslistan.

Om kommissionen, med beaktande av Echas bedömning enligt första stycket, drar slutsatsen att det inte krävs någon ytterligare övervakning för att ytterligare bedöma risken för vattenmiljön, ska denna bedömning beaktas i den översyn av bilaga I eller II som avses i artikel 8.

* Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus (EUT L 201, 1.8.2009, s. 36).”

(8)Följande artikel ska införas som artikel 8d:

”Artikel 8d

Förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden

1. Medlemsstaterna ska fastställa och tillämpa miljökvalitetsnormer för de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och som omfattas av de kategorier som förtecknas i del A i bilaga II till detta direktiv, om dessa förorenande ämnen utgör en risk för vattenförekomster i ett eller flera av deras avrinningsdistrikt på grundval av analys och översyn enligt artikel 5 i direktiv 2000/60/EU, i enlighet med förfarandet i del B i bilaga II till det här direktivet.

Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] informera Echa om de miljökvalitetsnormer som avses i första stycket. Echa ska offentliggöra denna information.

2. Om miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden har fastställts på unionsnivå och förtecknats i del C i bilaga II, i enlighet med artikel 8, ska dessa miljökvalitetsnormer ha företräde framför de miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och som fastställts på nationell nivå i enlighet med punkt 1. De miljökvalitetsnormer som fastställts på unionsnivå ska också tillämpas av medlemsstaterna för att avgöra om de förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden och som förtecknas i del C i bilaga II utgör en risk.

3. Efterlevnad av tillämpliga nationella miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsnormer som fastställts på unionsnivå, i förekommande fall, krävs för att en vattenförekomst ska ha god kemisk status, i enlighet med definitionen i artikel 2.24 i direktiv 2000/60/EG.”  

(9)Artikel 10 ska utgå.

(10)Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga V till detta direktiv.

(11)Bilaga II, som anges i bilaga VI till detta direktiv, ska läggas till.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

2. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT för
PAKETET OM NOLLFÖRORENINGAR

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Förslagets eller initiativets titel

Berörda politikområden 

Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 66  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

Mål

Allmänna mål

Särskilda mål

Verkan eller resultat som förväntas

Prestationsindikatorer

Grunder för förslagen/initiativen

Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

    budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Efter en inledande period 2024 (rening av avloppsvatten från tätbebyggelse), 2024–2025 (integrerad vattenförvaltning) och 2024–2027 (lagstiftningen om luftkvalitet),

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

Planerad metod för genomförandet 67  

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

 av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

 tredjeländer eller organ som de har utsett

 internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

 EIB och Europeiska investeringsfonden

 organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

 offentligrättsliga organ

 privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

 organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

 personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.

FÖRVALTNING

Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Förvaltnings- och kontrollsystem

Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd 

Nya budgetrubriker som föreslås

Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Det belopp som rapporteras ovan i budgetrubrik 09 02 02 kommer att behövas för att finansiera ett administrativt arrangemang med JRC och ett ytterligare ekonomiskt stöd på omkring 100 000 euro per år för följande uppgifter:

Stödja och vägleda utvecklingen av förbättrade metoder för övervakning av luftföroreningar och användning av luftkvalitetsmodellering.

Stödja metodförbättringar kopplade till luftkvalitetsövervakningens geografiska representativitet, harmoniserade luftkvalitetsutvärderingar och källfördelning.

Stödja utarbetandet av praktiska riktlinjer om övervakning och modellering av luftkvaliteten för genomförandet av luftkvalitetsdirektivet.

Organisera och leda viktiga stödnätverk för att främja genomförandet av politiken för ren luft nationellt, regionalt och på stadsnivå (t.ex. Aquila och Fairmode).

Stödja utvecklingen av standarder för övervakning och modellering av luftkvaliteten i samarbete med Europeiska standardiseringskommittén (CEN).

Echas kostnader omfattar kostnaden för ytterligare 11 heltidsekvivalenter, fördelade på 7 tillfälligt anställda och 4 kontraktsanställda, för följande syften:

 Vetenskapligt stöd som för närvarande tillhandahålls av uppdragstagare inom JRC och GD Miljö samt av GD Hälsa och livsmedelssäkerhets Scheer-kommitté (för närvarande 6,35 heltidsekvivalenter per år; enligt Echas förslag skulle detta uppgå till ca 5,15 heltidsekvivalenter, vilket innebär en effektiv omfördelning av resurser).

 Vetenskapligt stöd till följd av nya skyldigheter enligt förslaget:

–    För fastställande av EU-omfattande miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen av ”nationell/regional” betydelse (1 heltidsekvivalent per år för grundvatten, 1 heltidsekvivalent för ytvatten).

–    För uppdatering av bilaga I till grundvattendirektivet (1 heltidsekvivalent per år).

–    För stöd avseende bevakningslistan för grundvatten (0,6 heltidsekvivalenter per år).

–    För att identifiera/utveckla metoder för övervakning och analys av mikroplaster och antimikrobiellt resistenta gener (ca 0,5 heltidsekvivalenter plus ca 1 för it-stöd plus 1,5 heltidsekvivalenter för styrning).

EEA:s kostnader omfattar kostnaden för ytterligare 8 heltidsekvivalenter (5 tillfälligt anställda och 3 kontraktsanställda) samt driftsutgifter, för följande syften:

Hantering av den ytterligare skyldigheten om årlig rapportering, till EEA, av övervaknings- och statusdata via ”system-till-system”-rapportering (automatisk dataöverföringsmekanism): 4 heltidsekvivalenter (varav 3 är ytterligare/nya tillfälligt anställda och 1 tillfälligt anställd har omfördelats inom EEA) plus 130 000 euro för konsultstöd år 1 och 80 000 euro för konsultstöd år 2 och därefter. Utveckling av en standardiserad databas om återanvändning av vatten (inom ramen för genomförandet av förordning (EU) 2020/741 om återanvändning av vatten) och förvaltning av tillhörande dataflöden samt utarbetande av EU-omfattande översikter. EEA måste säkerställa kontrollkvaliteten så att medlemsstaterna rapporterar regelbundet på ett harmoniserat och jämförbart sätt (2 ytterligare kontraktsanställda). Totalt kommer de ytterligare resurser som tilldelas EEA för rapportering avseende integrerad vattenförvaltning och arbete avseende återanvändning av vatten att uppgå till ytterligare 5 heltidsekvivalenter, fördelade på 3 tillfälligt anställda och 2 kontraktsanställda.

En expert på direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (1 ytterligare kontraktsanställd) samt it-stöd för att upprätta och anpassa databaser i enlighet med artikel 20 i den föreslagna omarbetningen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Detta kommer också att stödja utvecklingen av nya efterlevnadsindikatorer, t.ex. för energi och mikroföroreningar, som för närvarande anges i det nya lagstiftningsförslaget om direktivet. Detta kommer också att användas för att se över och uppdatera landsprofilerna enligt direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, som nu ersätter de nationella rapporterna (https://water.europa.eu/freshwater/countries/uwwt), och för att se över befintliga dataflöden så att de kan uppfylla de nya rapporteringskraven. Ytterligare anpassningar till relaterade dataflöden (t.ex. det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar och Wise) kommer att genomföras. Behovet av it-stöd uppgår till totalt 760 000 euro, varav 240 000 euro år 1, 260 000 euro år 2 och 130 000 euro därefter.

Uppgifter som rör rapportering och utbyte av information om luftkvalitetsdata kommer att kräva resurser för utbyggnad och efterföljande underhåll av den befintliga luftkvalitetsportalen och centrala databasen. Uppgifter i samband med utvärdering av luftkvaliteten kommer att kräva resurser för att utöka de luftkvalitetsutvärderingar som för närvarande tillhandahålls på årsbasis, särskilt när det gäller nya förorenande ämnen och sambanden mellan luftföroreningar, klimatförändringar och människors och ekosystemens hälsa. Detta kommer att kräva särskild ytterligare kompetens och därmed ytterligare långsiktiga specialisttjänster (2 heltidsekvivalenter, båda tillfälligt anställda).

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Den ytterligare personalen i GD Miljö (1 handläggare för integrerad vattenförvaltning och 1 handläggare för luftkvalitet) kommer att göra följande:

Utarbeta nya genomförandeakter från kommissionen och få dem antagna samt upprätta bevakningslistor över nya förorenande ämnen i yt- och grundvatten för övervakning av dessa i syfte att bedöma behovet av att fastställa EU-normer.

Utarbeta nya delegerade akter från kommissionen och få dem antagna, vart sjätte år, för översyn och uppdatering av förteckningen över förorenande ämnen och motsvarande EU-omfattande normer som behöver hanteras i syfte att skydda människors hälsa och miljön.

Föra en dialog om vattenförvaltning med medlemsstaterna, EEA och Echa, inbegripet inom ramen för relevanta expertgrupper och kommittéer.

Utarbeta nya genomförandeakter och delegerade akter från kommissionen och få dem antagna i samband med genomförandet av det nya luftkvalitetsdirektivet.

Stödja teamet i genomförandet av det reviderade luftkvalitetsdirektivet, särskilt i fråga om nya bestämmelser som kräver ett fördjupat samarbete med behöriga myndigheter.

Förbereda och leda utarbetandet av tekniska riktlinjer för övervakning, modellering och luftkvalitetsplaner som tas fram till följd av översynen.

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på Echas, EEA:s och kommissionens administrativa anslag

Beräknad inverkan på Echas personalresurser

    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

Beräknad inverkan på EEA:s personalresurser

    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

Beräknat behov av administrativa anslag inom kommissionen

Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

     Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beräknat personalbehov

    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Life-anslaget (budgetrubrik 09 02 02) kommer att användas för att kompensera för det utökade bidraget till Echa och EEA.

    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på inkomsterna 

    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

    Påverkan på egna medel

    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter     

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(2)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

(3)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

(4)    Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

(5)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).

(6)    Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

(7)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(8)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG (EUT L 64, 4.3.2006, s. 37).

(9)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27).

(10)    Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

(11)    Artikel 16.4 och 16.7 i direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten), artikel 7 i direktiv 2008/105/EG (direktivet om miljökvalitetsnormer) och artikel 10 i direktiv 2006/118/EG (grundvattendirektivet).

(12)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Fitness Check of the Water Framework Directive, Groundwater Directive, Environmental Quality Standards Directive and Floods Directive (SWD(2019) 439 final).

(13)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(14)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM(2021) 400 final).

(15)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

(17)        COM(2022) 156 final/3 och COM(2022) 157 final.

(18)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final).

(19)    COM(2022) 305 final.

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(21)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 28 final).

(22)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (EUT L 155, 12.6.2019, s. 1).

(23)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020) 98 final).

(24)    Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).

(25)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö (COM(2020) 667 final).

(26)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön (COM(2019) 128 final).

(27)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En läkemedelsstrategi för Europa (COM(2020) 761 final).

(28)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En EU-strategi för data (COM(2020) 66 final).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(30)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Fitness Check of the most relevant chemicals legislation (excluding REACH), as well as related aspects of legislation applied to downstream industries (SWD (2019) 199 final).

(31)     wfd - Library (europa.eu) .

(32)    Ares(2022)4634431, 24 juni 2022.

(33)    EUT C , , s. .

(34)    EUT C , , s. .

(35)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(36)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö (COM(2020) 667 final).

(37)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM(2021) 400 final).

(38)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 28 final).

(39)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En läkemedelsstrategi för Europa (COM(2020) 761 final).

(40)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(41)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final).

(42)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s markstrategi för 2030 – Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat (COM(2021) 699 final).

(43)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att forma EU:s digitala framtid     (COM(2020) 67 final).

(44)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En EU-strategi för data (COM(2020) 66 final).

(45)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(46)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

(47)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

(48)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

(49)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(50)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(51)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

(52)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).

(53)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).

(54)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(55)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

(56)    Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

(57)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning) (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).

(58)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Fitness Check of the Water Framework Directive, Groundwater Directive, Environmental Quality Standards Directive and Floods Directive (SWD(2019) 439 final).

(59)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(60)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(61)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

(62)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(63) +    Publikationsbyrån: infoga numret på den förordning som finns i dokumentet COM(2022) 157 och i fotnoten förordningens nummer, datum, titel och hänvisning till EUT.

(64)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(65) +    Publikationsbyrån: infoga numret på den förordning som finns i dokumentet COM(2022) 157.++ Publikationsbyrån: infoga numret på den förordning som finns i dokumentet COM(2022) 157.+++    Publikationsbyrån: infoga numret på den förordning som finns i dokumentet COM(2022) 157.

(66)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(67)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(68)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(69)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(70)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(71)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(72)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.

(73)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(74)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(75)    Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(76)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.10.2022

COM(2022) 540 final

BILAGOR

till

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

{SEC(2022) 540 final} - {SWD(2022) 540 final} - {SWD(2022) 543 final}

BILAGA I

Bilaga V till direktiv 2000/60/EG ska ändras på följande sätt:

(1)Punkterna 1.1.1–1.1.4 ska ersättas med följande:

”1.1.1   Floder

Biologiska faktorer

Sammansättning och förekomst av vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologiskt system

kvantitet och dynamik för vattenflöde

förbindelser med grundvattenförekomster

Flodens kontinuitet

Morfologiska förhållanden

variation i floddjup och flodbredd

flodbäddens struktur och substrat

strandzonens struktur

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

1.1.2 Sjöar

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologiskt system

kvantitet och dynamik för vattenflöde

uppehållstid

förbindelser med grundvattenförekomster

Morfologiska förhållanden

variation i sjövattendjup

sjöbäddens volym, struktur och substrat

sjöstrandens struktur

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

1.1.3   Vatten i övergångszon

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning och förekomst av fiskfauna

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden

djupvariation

bäddens volym, struktur och substrat

tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

sötvattenflöde

vågexponering

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden

1.1.4 Kustvatten

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden

djupvariation

kustbäddens struktur och substrat

tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

de dominerande strömmarnas riktning

vågexponering

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden”.

(2)I punkt 1.2.1 ska tabellen ”Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer” ersättas med följande:

”Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer 

(3)I punkt 1.2.2 ska tabellen ”Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer” ersättas med följande:

”Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

(4)I punkt 1.2.3 ska tabellen ”Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer” ersättas med följande:

”Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

(5)I punkt 1.2.4 ska tabellen ”Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer” ersättas med följande:

   ”Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

(6) I punkt 1.2.5 ska tabellen ändras på följande sätt:

(a)Femte raden för posten ”Särskilda syntetiska förorenande ämnen” ska utgå.

(b)Sjätte raden för posten ”Särskilda icke-syntetiska förorenande ämnen” ska utgå.

(c)Sjunde raden för tabellfotnot (1) ska utgå.

(7)Punkt 1.2.6 ska utgå.

(8)I punkt 1.3 ska följande stycken läggas till som fjärde och femte styckena:

”Om övervakningsnätet omfattar jordobservation och fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska kartan över övervakningsnätet innehålla information om de kvalitetsfaktorer och vattenförekomster eller grupper av vattenförekomster som har övervakats med hjälp av sådana övervakningsmetoder. Hänvisning ska göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.

Medlemsstaterna får tillämpa passiva provtagningsmetoder för att övervaka kemiska föroreningar, där så är lämpligt, särskilt för screeningändamål, under förutsättning att dessa provtagningsmetoder inte underskattar de koncentrationer av förorenande ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormer, och därmed på ett tillförlitligt sätt identifierar vattenförekomster där god status inte har kunnat uppnås, och att kemisk analys av prover av vatten, biota eller sediment, i enlighet med de miljökvalitetsnormer som tillämpas, utförs där sådana misslyckanden observeras. Medlemsstaterna får också tillämpa effektbaserade provtagningsmetoder på samma villkor.”

(9)I punkt 1.3.1 ska sista stycket, ”Val av kvalitetsfaktorer”, ersättas med följande:

”Val av kvalitetsfaktorer

Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom förvaltningsplanens tidsram. Den kontrollerande övervakningen ska omfatta följande:

a) Parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer.

b) Parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

c) Parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

d) Prioriterade förorenande ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet.

e) Andra förorenande ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet.

Om den tidigare kontrollerande övervakningen visat att förekomsten i fråga har uppnått god status och det inte finns något tecken enligt översynen av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i enlighet med bilaga II på att konsekvenserna för vattenförekomsten har förändrats, ska den kontrollerande övervakningen dock utföras en gång under den period som omfattas av tre på varandra följande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.”

(10)Punkt 1.3.2 ska ändras på följande sätt:

a) I tredje stycket, ”Val av övervakningsstationer”, ska första meningen ersättas med följande:

”Operativ övervakning ska utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan enligt bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut eller på annat sätt avsätts eller i vilka förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder.”

b) I fjärde stycket, ”Val av kvalitetsfaktorer”, ska andra strecksatsen ersättas med följande:

”– alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i vattenförekomster och alla förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden som släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder, eller”.

(11)I punkt 1.3.4, tabellen, sjätte raden under rubriken ”Fysikalisk-kemiska”, ska orden ”Andra förorenande ämnen” ersättas med ”Förorenande ämnen som är specifika för avrinningsområden”.

(12)Punkt 1.4.1 ska ändras på följande sätt:

(a)I led vii ska den andra meningen utgå.

(b)Led viii ska utgå.

(c)Led ix ska ersättas med följande:

”ix) Resultaten av interkalibreringen och de värden som fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem i enlighet med leden i–viii, ska offentliggöras inom sex månader efter antagandet av den delegerade akten i enlighet med artikel 20.”

(13)I punkt 1.4.2 ska led iii utgå.

(14)I punkt 1.4.3 första stycket ska första meningen ersättas med följande:

”En vattenförekomst ska registreras med klassificeringen god kemisk status om den uppfyller alla de miljökvalitetsnormer som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG och de miljökvalitetsnormer som fastställs i enlighet med artiklarna 8 och 8d i det direktivet.”

(15)I punkt 2.2.1 ska följande stycke läggas till:

”Om övervakningsnätet omfattar jordobservationsmetoder eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.”

(16)Punkt 2.3.2 ska ersättas med följande:

”2.3.2   Definition av god kemisk status hos grundvattnet

(17)I punkt 2.4.1 ska följande stycke läggas till:

”Om övervakningsnätet omfattar jordobservation eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.”

(18)Punkt 2.4.5 ska ersättas med följande:

”2.4.5 Tolkning och redovisning av grundvattnets kemiska status

Vid bedömningen av grundvattnets kemiska status ska resultaten från individuella övervakningspunkter inom en grundvattenförekomst läggas samman för hela förekomsten. Medelvärdet av resultaten av övervakningen på varje punkt i grundvattenförekomsten eller gruppen av förekomster ska beräknas för följande parametrar:

a) Kemiska parametrar för vilka kvalitetsnormer har fastställts i bilaga I till direktiv 2006/118/EG.

b) Kemiska parametrar för vilka nationella tröskelvärden har fastställts i enlighet med artikel 3.1 b i direktiv 2006/118/EG.

c) Kemiska parametrar för vilka unionsomfattande tröskelvärden har fastställts i enlighet med artikel 8.3 i direktiv 2006/118/EG.

De medelvärden som avses i första stycket ska användas för att påvisa överensstämmelse med god kemisk grundvattenstatus, som fastställs med hänvisning till de kvalitetsnormer och tröskelvärden som avses i första stycket.

Om inte annat följer av avsnitt 2.5 ska medlemsstaterna tillhandahålla en karta över grundvattnets kemiska status, med följande färgkoder:

God status: grön

Otillfredsställande status: röd

Medlemsstaterna ska också med en svart prick på kartan markera de grundvattenförekomster som företer en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av mänsklig verksamhet. En omsvängning i denna tendens ska markeras med en blå prick på kartan.

Dessa kartor ska föras in i förvaltningsplanerna för avrinningsområden.”

BILAGA II

Bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG ska ändras på följande sätt:

1. Punkt 10 ska ersättas med följande:

”10. Uppslammade ämnen, inklusive mikro- och nanoplaster.”

2. Följande punkt ska läggas till som punkt 13:

”13. Mikroorganismer, gener eller genetiskt material som avspeglar förekomsten av mikroorganismer som är resistenta mot antimikrobiella medel, särskilt mikroorganismer som är patogena för människor eller husdjur.”

BILAGA III

”BILAGA I

KVALITETSNORMER (KN) FÖR GRUNDVATTEN

Anmärkning 1: Kvalitetsnormerna för de förorenande ämnen som förtecknas i posterna 3–7 ska tillämpas från och med den … [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv], i syfte att uppnå en god kemisk vattenstatus senast den 22 december 2033.

(1)CAS: Chemical Abstracts Service.

(2)EU-nummer: Europeiska förteckningen över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elincs).

(3)Denna parameter är kvalitetsnormen uttryckt som ett medelvärde på årsnivå. Om inte annat anges gäller den för den totala koncentrationen av alla ämnen och isomerer.

(4)Med ’bekämpningsmedel’ avses de växtskyddsmedel och biocidprodukter som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden respektive artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

(5)Med ’totalt’ avses summan av alla enskilda bekämpningsmedel som upptäcks och kvantifieras vid övervakningsförfarandet, inbegripet relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter.

(6)Detta avser följande föreningar, förtecknade med CAS-nummer, EU-nummer och relativ potensfaktor (RPF): perfluoroktansyra (PFOA) (CAS-nr 335-67-1, EU-nr 206-397-9) (RPF 1), perfluoroktansulfonsyra (PFOS) (CAS-nr 1763-23-1, EU-nr 217-179-8) (RPF 2), perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) (CAS-nr 355-46-4, EU-nr 206-587-1) (RPF 0,6), perfluornonansyra (PFNA) (CAS-nr 375-95-1, EU-nr 206-801-3) (RPF 10), perfluorbutansulfonsyra (PFBS) (CAS-nr 375-73-5, EU-nr 206-793-1) (RPF 0,001), perfluorhexansyra (PFHxA) (CAS-nr 307-24-4, EU-nr 206-196-6) (RPF 0,01), perfluorbutansyra (PFBA) (CAS-nr 375-22-4, EU-nr 206-786-3) (RPF 0,05), perfluorpentansyra (PFPeA) (CAS-nr 2706-90-3, EU-nr 220-300-7) (RPF 0,03), perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) (CAS-nr 2706-91-4, EU-nr 220-301-2) (RPF 0,3005), perfluordekansyra (PFDA) (CAS-nr 335-76-2, EU-nr 206-400-3) (RPF 7), perfluordodekansyra (PFDoDA eller PFDoA) (CAS-nr 307-55-1, EU-nr 206-203-2) (RPF 3), perfluorundekansyra (PFUnDA eller PFUnA) (CAS-nr 2058-94-8, EU-nr 218-165-4) (RPF 4), perfluorheptansyra (PFHpA) (CAS-nr 375-85-9, EU-nr 206-798-9) (RPF 0,505), perfluortridekansyra (PFTrDA) (CAS-nr 72629-94-8, EU-nr 276-745-2) (RPF 1,65), perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) (CAS-nr 375-92-8, EU-nr 206-800-8) (RPF 1,3), perfluordekansulfonsyra (PFDS) (CAS-nr 335-77-3, EU-nr 206-401-9) (RPF 2), perfluortetradekansyra (PFTeDA) (CAS-nr 376-06-7, EU-nr 206-803-4) (RPF 0,3), perfluorhexadekansyra (PFHxDA) (CAS-nr 67905-19-5, EU-nr 267-638-1) (RPF 0,02), perfluoroktadekansyra (PFODA) (CAS-nr 16517-11-6, EU-nr 240-582-5) (RPF 0,02), ammoniumperfluor(2-metyl-3-oxahexanoat) (HFPO-DA eller Gen X) (CAS-nr 62037-80-3) (RPF 0,06), propionsyra/ammonium 2,2,3-trifluor-3-(1,1,2,2,3,3-hexafluor-3-(trifluormetoxi)propoxi)propanoat (ADONA) (CAS-nr 958445-44-8) (RPF 0,03), 2-(perfluorhexyl)etylalkohol (6:2 FTOH) (CAS-nr 647-42-7, EU-nr 211-477-1) (RPF 0,02), 2-(perfluoroktyl)etanol (8:2 FTOH) (CAS-nr 678-39-7, EU-nr 211-648-0) (RPF 0,04) och ättiksyra/2,2-difluor-2-((2,2,4,5-tetrafluor-5-(trifluormetoxi)-1,3-dioxolan-4-yl)oxi)- (C6O4) (CAS-nr 1190931-41-9) (RPF 0,06).

(7)Kvalitetsnormen avser summan av de 24 PFAS-ämnen som anges i fotnot 6 uttryckt som PFOA-ekvivalenter baserat på ämnenas potens i förhållande till PFOA, dvs. de relativa potensfaktorerna (RPF) i fotnot 6.

(8)Med ’totalt’ avses summan av alla enskilda läkemedel som upptäcks och kvantifieras vid övervakningsförfarandet, inbegripet relevanta metaboliter och nedbrytningsprodukter.

(9)Tillämpligt på ’datafattiga’ icke-relevanta metaboliter, dvs. icke-relevanta metaboliter för vilka det saknas tillförlitliga experimentella data om deras kroniska eller akuta effekter på den taxonomiska grupp som med säkerhet förutses vara den känsligaste.

(10)Tillämpligt på icke-relevanta metaboliter för vilka vissa data finns tillgängliga, dvs. icke-relevanta metaboliter för vilka det finns tillförlitliga experimentella data om deras kroniska eller akuta effekter på den taxonomiska grupp som med säkerhet förutses vara den känsligaste, men där data är otillräckliga för att klassificera ämnena som ’datarika’.

(11)Tillämpligt på ’datarika’ icke-relevanta metaboliter, dvs. icke-relevanta metaboliter för vilka det finns tillförlitliga experimentella data, eller lika tillförlitliga data som erhållits genom alternativa vetenskapligt validerade metoder, om deras kroniska eller akuta effekter på minst en art vardera av alger, ryggradslösa djur och fisk, vilket gör att den mest känsliga taxonomiska gruppen kan fastställas med säkerhet, och för vilka en kvalitetsnorm kan beräknas med deterministiska metoder baserade på tillförlitliga experimentella data om kronisk toxicitet för den taxonomiska gruppen. Medlemsstaterna kan för detta ändamål tillämpa den senaste vägledning som fastställts inom ramen för den gemensamma genomförandestrategin för direktiv 2000/60/EG (vägledningsdokument nr 27, i dess uppdaterade lydelse). Kvalitetsnormen på 2,5 för enskilda icke-relevanta metaboliter ska tillämpas såvida inte den kvalitetsnorm som beräknats med deterministiska metoder är högre, i vilket fall en kvalitetsnorm på 5 ska tillämpas.

(12)Med ’totalt’ avses summan av alla enskilda icke-relevanta metaboliter för varje datakategori som upptäcks och kvantifieras vid övervakningsförfarandet.”

BILAGA IV

Bilaga II till direktiv 2006/118/EG ska ändras på följande sätt:

(1)I del A ska följande stycke läggas till efter första stycket:

”Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna informerar Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om tröskelvärden för förorenande ämnen och föroreningsindikatorer. Echa ska offentliggöra denna information utan dröjsmål.”   

(2)I del B ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.    Av människan framställda syntetiska ämnen

Primidon

Trikloretylen

Tetrakloretylen”.

(3)I del C ska titeln ersättas med följande:

”Information som medlemsstaterna ska lämna avseende de förorenande ämnen och deras indikatorer för vilka tröskelvärden har fastställts av medlemsstaterna”.

(4)Följande del ska läggas till som del D:

”Del D

Register över harmoniserade tröskelvärden för förorenande ämnen i grundvattnet som är av nationell, regional eller lokal betydelse

(1)CAS: Chemical Abstracts Service.

(2) EU-nummer: Europeiska förteckningen över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elincs).

(3) Med ’totalt’ avses summan av koncentrationerna av trikloretylen och tetrakloretylen.”

BILAGA V

Bilaga I till direktiv 2008/105/EG ska ändras på följande sätt:

(1)Titeln ska ersättas med följande:

”MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) FÖR PRIORITERADE ÄMNEN I YTVATTEN”.

(2)Del A ska ersättas med följande:

”DEL A: MILJÖKVALITETSNORMER

Anmärkning 1: Om en miljökvalitetsnorm anges mellan [] ska detta värde bekräftas mot bakgrund av det yttrande som begärts från vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker.