Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021XE0693

    Resolution av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte? — (baserad på samråd i de 27 medlemsstaterna)

    EUT C 155, 30.4.2021, p. 1–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    30.4.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 155/1

    Resolution av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte?

    (baserad på samråd i de 27 medlemsstaterna)

    (2021/C 155/01)

    Föredragande:

    Gonçalo LOBO XAVIER

    Javier DOZ ORRIT

    Luca JAHIER

    Vid sin plenarsession den 24–25 februari 2021 (sammanträdet den 25 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande resolution med 268 röster för och 5 nedlagda röster.

    1.   Inledning

    1.1

    		 EESK har antagit ett antal yttranden, resolutioner och förklaringar om återhämtningsplanen Next Generation EU och dess olika delar, särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens. Kommittén har ställt sig bakom dess innehåll och inriktningen på reformförslagen, som syftar till att stimulera den ekonomiska och sociala återhämtningen och få till stånd en förändring av produktionsmodellen.

    1.2

    		 Vi anser att alla reformer i omstruktureringsprocessen måste bygga på de principer som ligger till grund för EU: skydd av mänskliga och sociala rättigheter, demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Investeringarna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens måste syfta till att frigöra den inre marknadens fulla potential, stärka EU:s ekonomiska motståndskraft, uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, skapa en cirkulär ekonomi, uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, uppmuntra innovation och modernisering i samband med digitaliseringen av ekonomin och samhället samt säkerställa ett effektivt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att trygga social sammanhållning, utrota fattigdom och minska ojämlikheten. De måste utgöra ett svar på den ekonomiska och sociala kris som pandemin gett upphov till, med hänsyn till att dess återverkningar kommer att bli mer omfattande, betungande och djupgående än vad vi tidigare räknade med, och säkerställa en snabb återhämtning. Användningen av faciliteten för återhämtning och resiliens bör också ligga helt i linje med internationella konventioner och fördrag som EU och medlemsstaterna är parter i, såsom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. EESK anser att det är mycket viktigt att säkerställa goda styrelseformer, vaksamhet mot korruption i samband med förvaltningen av medel samt demokratisk ansvarsskyldighet.

    1.3

    		 Det är också mycket viktigt att reformerna inriktas på att både förbättra produktiviteten i ekonomin och stärka innovationen inom industrin genom stöd till små och medelstora företag och företag inom den sociala ekonomin. Kommittén betonar forskningens roll på EU-nivå och dess kopplingar till produktionsprocessen. EESK anser också att mekanismer bör införas för att säkerställa en rättvis grön och digital omställning i EU och i alla medlemsstater, och för att stödja den ekonomiska återintegreringen av dem som hamnat utanför arbetsmarknaden. I detta sammanhang upprepar vi vår oro över att otillräckliga medel har avsatts för en rättvis omställning inom den fleråriga budgetramen 2021–2027.

    1.4

    		 EU-institutionernas åtgärder skiljer sig mycket från dem som de vidtog under krisen 2008. Finansieringen av återhämtningsplanen genom emission av gemensamma europeiska obligationer är en milstolpe i EU:s historia. Kommittén anser att stödet till en fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) är en särskilt angelägen fråga. Denna fråga bör tas upp vid den kommande konferensen om Europas framtid, samtidigt som vi är medvetna om betydelsen av det toppmöte i Porto som det portugisiska ordförandeskapet ska bjuda in till och som avser ett ändamålsenligt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. EESK anser att det civila samhällets deltagande måste sträcka sig bortom de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna till att omfatta viktiga frågor såsom EU:s framtid eller anslutningsförhandlingar och föranslutningsförhandlingar med EU:s kandidatländer.

    1.5

    		 Kommissionen bör ta hänsyn till pandemins inverkan på de olika medlemsstaterna och deras kapacitet när den bedömer deras nationella planer för återhämtning och resiliens.

    1.6

    		 I denna resolution vill vi också uttrycka vår tillfredsställelse med den överenskommelse som nåddes i december förra året mellan Europaparlamentet och rådet, inom ramen för trepartsdialogen, och som innefattar godkännandet av en förordning som föreskriver (artikel 18) att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer ska delta, genom samråd, i utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

    1.7

    		 Denna resolution handlar om just detta – det civila samhällets deltagande i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Utifrån de rapporter som utarbetats av de nationella delegationerna i gruppen för den europeiska planeringsterminen skulle vi vilja göra en första bedömning av hur detta deltagande utvecklas och kunna informera EU-institutionerna och de nationella regeringarna om de brister som vi finner. På så sätt skulle kommittén kunna bidra till att de nationella regeringarna och EU-institutionerna vidtar lämpliga korrigerande åtgärder före tidsfristen för de nationella regeringarnas färdigställande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och deras godkännande av kommissionen. Denna bedömning bör inte bara visa i vilken utsträckning det civila samhället har deltagit i utformningen av planerna, utan även vilken kvalitet deras deltagande har haft och hur öppna de olika medlemsstaterna har varit i fråga om att göra sina utkast till de nationella planerna för återhämtning och resiliens tillgängliga för allmänheten.

    1.8

    		 När det gäller de alleuropeiska arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas deltagande i återhämtningsplanen Next Generation EU har de konstaterat att framsteg har gjorts jämfört med de vanliga förfarandena inom den europeiska planeringsterminen. De konstaterar också att kommissionens spelar en positiv roll när det gäller att främja det civila samhällets deltagande på nationell nivå. De flesta av dem anser dock att det faktiska deltagandet i hög grad fortfarande är otillräckligt och att processerna inte ger utrymme för ett tillräckligt genomslag för civilsamhällesorganisationernas synpunkter. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer anser att dessa brister bör åtgärdas vid genomförandet och utvärderingen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens genom att det införs mer formella förfaranden som underlättar verkliga utbyten.

    2.   Bakgrund

    2.1

    		 Den 18 december 2020 nådde Europeiska unionens råd och Europaparlamentet en överenskommelse om faciliteten för återhämtning och resiliens. För att få tillgång till medlen ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens där ett paket med investeringar och reformer fastställs, i enlighet med EU:s riktlinjer för samrådsprocessen. Redan i den första vägledningen, som offentliggjordes i september, uppmanas medlemsstaterna att beskriva eventuella samråd med och bidrag från arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter vid utarbetandet och genomförandet av planen för återhämtning och resiliens (1).

    2.2

    		 Den överenskommelse som Europaparlamentet och rådet nådde i december innehåller bland annat en punkt om arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets deltagande. Enligt artikel 18.4 q ska de nationella planerna för återhämtning och resiliens innehålla en ”sammanfattning av den samrådsprocess som i enlighet med den nationella rättsliga ramen har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer […] och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen […] och hur intressenternas synpunkter återspeglas i planen” (2).

    2.3

    		 Arbetsprogrammet för perioden 2020–2023 för gruppen för den europeiska planeringsterminen antogs vid gruppens första sammanträde den 16 december 2020. Ett nytt viktigt inslag i arbetsprogrammet var att EESK-ledamöterna skulle anordna samråd online i medlemsstaterna under januari 2021. Syftet med samråden var att samla in information om det organiserade civila samhällets deltagande i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, för att EESK skulle kunna anta en resolution vid plenarsessionen i februari.

    3.   Metod

    3.1

    		 De uppgifter och den information som krävdes för denna rapport samlades in i januari 2021.

    Totalt inkom 26 nationella bidrag. Samråden genomfördes på grundval av ledamöternas egna kunskaper och omfattade arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer. I vissa länder deltog nationella ekonomiska och sociala råd eller motsvarande organ, och i andra hölls samråd även med regeringsföreträdare.

    3.2

    		 Följande fem frågor låg till grund för samråden:

    1)

    Finns det mekanismer för samråd om planerna för återhämtning och resiliens i ert land? Anser ni att de är tillräckliga och lämpliga?

    2)

    Finns det olika samrådsmekanismer för arbetsmarknadens parter och resten av det civila samhället i ert land?

    3)

    Ert land måste lämna in sin nationella plan för återhämtning och resiliens senast den 30 april. Var befinner sig ert land i processen?

    4)

    Hur skiljer sig förfarandet för återhämtning och resiliens från samrådet med det organiserade civila samhället under det normala förfarandet för planeringsterminen i ert land?

    5)

    I vilken utsträckning motsvarar ert lands plan för återhämtning och resiliens de politiska målen för det organiserade civila samhället i ert land?

    4.   Iakttagelser från resultaten av samråden

    4.1   Fråga 1: Finns det mekanismer för samråd om planerna för återhämtning och resiliens i ert land?

    4.1.1

    		 I de allra flesta svar anges att någon form av samrådsmekanism har inrättats av den berörda nationella regeringen för att det organiserade civila samhället ska kunna delta i utarbetandet av den nationella planen. I vissa medlemsstater har samråd med det civila samhället redan genomförts, medan de i andra medlemsstater fortfarande pågår eller planeras äga rum i ett senare skede.

    4.1.2

    		 Olika mekanismer används, bland annat inlämning av skriftliga förslag, högnivåmöten med ansvariga ministrar, utvärdering av specifikt utformade frågeformulär som skickats tillbaka samt rundabordssamtal mellan företrädare för regeringen och det civila samhällets organisationer. Vissa medlemsstater har också använt och byggt vidare på mekanismer som inrättats för samråd inom ramen för det ordinarie förfarandet för den europeiska planeringsterminen, efter nödvändig anpassning, den särskilda nya kalendern för 2021 års förfarande och de begränsande omständigheter som covid-19-pandemin innebär.

    4.1.3

    		 Trots detta pekade flera svar på en brist på verkligt deltagande från det civila samhällets sida. Ett hinder för deltagande som noterades var vissa nationella regeringars uppenbara ovilja att inkludera det civila samhället i utarbetandet av sin plan. I stället för att regeringen försökte involvera det civila samhället genomfördes samråden ofta på initiativ av och efter vädjanden från arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället.

    4.1.4

    		 Även om det civila samhället formellt inkluderades, pekades den otillräckliga tid som avsatts för samråd med det civila samhället ut som ytterligare ett hinder för verkligt deltagande. Deltagarna kritiserade de snäva tidsplaner som antagits av vissa regeringar, eftersom de sannolikt kommer att förhindra en reell debatt och att det civila samhällets bidrag till planerna faktiskt beaktas. Även om ett stort antal medlemsstater har någon form av mekanism för samråd med det organiserade civila samhället som en del av processen för utarbetande av sin plan, är det således betydligt färre som möjliggör ett verkligt deltagande för det civila samhället och ett faktiskt genomslag för de resulterande förslagen.

    4.1.5

    		 Tyvärr rapporterade ett antal deltagare att inget samråd har genomförts eller planeras äga rum i samband med utarbetandet av den nationella planen. Dessutom rapporterade vissa svarande att samråd visserligen har ägt rum, men att de hittills endast omfattat arbetsmarknadens parter och inte det bredare organiserade civila samhället.

    4.1.6

    		 På grundval av den information som vi erhållit (3) har vi delat in medlemsstaterna i tre kategorier med avseende på ämnet för denna resolution: de medlemsstater där det, åtminstone hittills, i stort sett inte förekommit något deltagande alls (Danmark, Slovakien); de där det förekommit ett visst formellt eller informellt deltagande, men där ingen förmåga att påverka har kunnat iakttas (Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Estland, Frankrike, Kroatien, Ungern, Irland, Litauen, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Sverige, Slovenien); och slutligen de där det förekommit ett mer strukturerat deltagande, som i vissa fall fått genomslag i vissa aspekter av planerna (Bulgarien, Cypern, Finland, Italien, Malta).

    4.1.7

    		 På det hela taget visar svaren på en stark önskan hos det organiserade civila samhället att bidra till utarbetandet av planerna. Svarande som företräder arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer beskriver hur de försökt att få delta, bland annat genom att ta fram förslag och kontakta regeringsföreträdare. I vissa medlemsstater har dessa initiativ lett till att det civila samhället blivit mer delaktigt i utarbetandet av planerna, medan de i andra tyvärr inte verkar ha gett några resultat.

    4.2   Fråga 2: Finns det olika samrådsmekanismer för arbetsmarknadens parter och resten av det organiserade civila samhället i ert land?

    4.2.1

    		 De flesta medlemsstater har olika förfaranden för samråd med arbetsmarknadens parter och resten av det organiserade civila samhället. De svarande anger att arbetsmarknadens parter inkluderas på ett mer strukturerat, institutionaliserat och permanent sätt, medan samråd med övriga organisationer i det civila samhället i stället sker på ad hoc-basis och på ett informellt sätt. Som nämnts ovan har ett antal medlemsstater endast samrått med arbetsmarknadens parter och inte det bredare civila samhället som en del av utarbetandet av sin plan. En variant som förekommer i en medlemsstat innebär att regeringen endast samråder med det civila samhället på ett bredare plan, där även arbetsmarknadens parter involveras, men inte på ett snävare plan där endast arbetsmarknadens parter involveras. Ett mindre antal medlemsstater har valt att använda ett gemensamt förfarande som omfattar alla berörda parter.

    4.3   Fråga 3: Ert land måste lämna in sin nationella plan för återhämtning och resiliens senast den 30 april. Var befinner sig ert land i processen?

    4.3.1

    		 De insamlade svaren skiljer sig åt. Alla deltagare angav visserligen att deras nationella regering har börjat arbeta med sin plan, men medlemsstaterna befinner sig i olika skeden av processen.

    4.3.2

    		 I de flesta medlemsstater håller en första version av planen på att utarbetas av ansvarigt ministerium, oftast finansministeriet. Vissa har slutfört samråd med det civila samhället, medan andra ännu inte har genomfört samråd med externa intressenter. Ett antal svarande rapporterade också att deras regering genomför nära samråd med kommissionen eller planerar att inleda samråd inom kort.

    4.3.3

    		 Det rapporteras att några medlemsstater arbetar med en andra version av sin nationella plan, efter samråd med kommissionen i ett tidigare skede.

    4.4   Fråga 4: Hur skiljer sig förfarandet för återhämtning och resiliens från samrådet med det organiserade civila samhället under det normala förfarandet för planeringsterminen i ert land?

    4.4.1

    		 Svaren är också här blandade och ger ingen tydlig bild. Dock kan vissa av de tendenser som förekommer i svaren på de föregående frågorna observeras även här: Enligt några av dem som svarat är det är för tidigt att yttra sig, vissa säger att tiden inte räcker till för ett ordentligt samråd och vissa att arbetsmarknadens parter deltar i större utsträckning än resten av det organiserade civila samhället. Några rapporterar att förfarandet för återhämtning och resiliens har varit mer öppet för eller anpassat till det organiserade civila samhället än det normala förfarandet för planeringsterminen, men ännu fler anger att den etablerade ramen för samråd med det organiserade civila samhället under det normala förfarandet för planeringsterminen inte används för förfarandet för återhämtning och resiliens.

    4.5   Fråga 5: I vilken utsträckning motsvarar ert lands plan för återhämtning och resiliens de politiska målen för det organiserade civila samhället i ert land?

    4.5.1

    		 Svaren på denna fråga kan delas in i tre breda kategorier, ungefär lika stora. En grupp anser att målen i allmänhet överensstämmer, antingen till följd av ett samrådsförfarande eller eftersom intressena redan var desamma. En annan grupp beklagar att regeringarna har ignorerat de offentliga och välkända intressena i det organiserade civila samhället vid utarbetandet av planerna, och den tredje och sista gruppen kan inte svara, antingen på grund av brist på ingående kunskaper eller eftersom det fortfarande är för tidigt i processen.

    5.   Slutsatser

    5.1

    		 Samråden med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer om de nationella planerna för återhämtning och resiliens har generellt sett förbättrats jämfört med samråden inom ramen för den reguljära europeiska planeringsterminen från tidigare år. EESK anser dock att de i de flesta medlemsstater är långt ifrån tillfredsställande i förhållande till det civila samhällets motiverade krav och till och med i förhållande till villkoren i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Arbetsmarknadens parter har i allmänhet större möjligheter att delta, genom antingen social dialog eller processer som är specifika för de nationella planerna för återhämtning och resiliens, medan andra organisationer i det civila samhället har mer begränsade alternativ.

    5.2

    		 Resultaten av den undersökning som ligger till grund för denna resolution överensstämmer med resultaten av andra studier (4) som genomförts av alleuropeiska civilsamhällesorganisationer om deltagandet av medlemsstaternas civilsamhällesorganisationer i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Enligt dessa studier har det civila samhällets organisationer i de flesta länder endast deltagit i liten eller mycket begränsad utsträckning. De uppgifter som vi samlade in i januari för vår studie visar endast en liten förbättring i detta avseende. Europeiska regionkommitténs samråd (5) om regionala och lokala politiska institutioners deltagande i de nationella planerna visar på ett liknande missnöje.

    5.3

    		 Kommittén anser att ett verkligt deltagande äger rum när det civila samhällets organisationer, i formella samrådsprocesser som grundar sig på lagstiftning och offentliga och öppna förfaranden, vederbörligen informeras genom skriftlig dokumentation och har tillräckligt med tid för att analysera regeringens förslag och utarbeta sina egna förslag, som antingen beaktas eller på goda grunder avslås, och som under alla omständigheter anges i protokoll eller offentliga handlingar. När nya ramvillkor gäller bör detta samråd upprepas. Det civila samhällets deltagande syftar inte på något sätt till att ersätta eller ifrågasätta de parlamentariska demokratiska institutionernas företräde, endast till att komplettera dessa institutioner genom att samarbeta med dem.

    5.4

    		 EESK uppmanar regeringarna i de medlemsstater som inte har infört lämpliga förfaranden för samråd med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer att skyndsamt införa sådana förfaranden och att följa förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Kommittén uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att utnyttja sina befogenheter för att kräva att de nationella regeringar som inte har gjort det fullgör sina skyldigheter i detta avseende. Det är fortfarande möjligt att göra detta inom de fastställda tidsfristerna för antagande av de nationella planerna. EESK delar de andra politiska och sociala aktörernas åsikt att resurserna för att finansiera investeringar för återhämtning och omvandling av de europeiska ekonomierna och samhällena måste nå medlemsstaterna och deras samhällen så snart som möjligt.

    5.5

    		 Erfarenheterna från det civila samhällets deltagande i utarbetandet av de nationella planerna och bedömningen av luckor och brister i detta avseende måste utnyttjas för att se till att dessa luckor och brister i framtiden åtgärdas under genomförandet av dessa planer och inför utarbetandet av planerna för 2022. Ett starkt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer är, generellt sett, en garanti för nedifrån och upp-styrda förändringar som kommer att vara hållbara och effektiva. Det civila samhällets organisationer måste också beaktas i samband med genomförandet av planerna, eftersom många sociala tjänster tillhandahålls av det civila samhällets organisationer.

    5.6

    		 När offentliga och sociala aktörer måste investera betydande ekonomiska medel på kort tid finns det bl.a. en risk för att medlen inte kan absorberas och genomföras inom den planerade tidsramen och att medlen inte används på ett effektivt sätt. Korruption är en ännu allvarligare risk. Kommittén uppmanar de nationella regeringarna att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra förvaltningskapaciteten och främja insyn och administrativ och parlamentarisk kontroll för att hantera dessa risker, men betonar att deltagandet av representativa civilsamhällesorganisationer i övervakningen av genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens är ett kraftfullt verktyg i kampen mot korruption och ineffektivitet.

    5.7

    		 Kommittén är bekymrad över att det vid tidpunkten för utarbetandet av de nationella rapporter som ligger till grund för denna resolution inte råder tillräcklig klarhet i de flesta medlemsstater om förvaltningssystemen för de nationella planerna och om ansvarsfördelningen mellan de centrala, regionala och lokala nivåerna när det gäller genomförandet av dem. Naturligtvis råder det inte heller tillräcklig klarhet om de lämpliga mekanismerna för att involvera det organiserade civila samhället och arbetsmarknadens parter i genomförandet, övervakningen och anpassningen av planerna.

    5.8

    		 Denna resolution fokuserar på arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas deltagande i de nationella planerna för återhämtning och resiliens vid en tidpunkt då processen med att utarbeta dessa planer ännu inte har slutförts, i syfte att kunna förbättra dessa processer och även verka för att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer involveras ordentligt i genomförandet, övervakningen och anpassningen av planerna. Vi är medvetna om innehållet i planerna såsom det kommer till uttryck i ramprogrammen och de första utkasten till vissa medlemsstaters nationella planer. Av svaren på fråga 5 i frågeformuläret kan man dock sluta sig till att det bland dem som uttalar sig i detta skede av processen i de flesta länder – tio av sexton – finns en bred eller partiell överensstämmelse mellan civilsamhällesorganisationernas mål och vad som anges i ramprogrammen och utkasten till nationella planer, i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställts av kommissionen och Europaparlamentet för Next Generation EU och dess facilitet för återhämtning och resiliens. I de återstående sex länderna är det civila samhällets organisationer kritiska, och i tio länder svarar de inte, främst för att de anser att det är för tidigt.

    5.9

    		 Kommittén skulle dock vilja ta upp vissa farhågor och krav från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer när det gäller innehållet i de nationella planerna:

    —

    Investeringar som är förenliga med målen för den gröna given och den digitala omvandlingen – och de därmed sammanhängande rättvisa omställningarna – och de som rör nationell social sårbarhet, sysselsättning, hälsa och socialt skydd, tillsammans med genomförandet av de nödvändiga strukturreformer som anges i de landsspecifika rekommendationerna för 2019 och 2020, bör leda till en omställning till en mer produktivitetshöjande samt miljömässigt och socialt hållbar ekonomisk modell.

    —

    I planerna bör förhållandet mellan investeringsprojekt och varje lands reformagenda klargöras, med lämpliga indikatorer, tidsplaner och övervakningsmetoder.

    —

    Genom programmet Next Generation EU tillhandahåller EU ett ekonomiskt stöd utan motstycke till de nationella budgetarna. När kommissionen bedömer de nationella planerna bör den kräva att EU-medlen också används för att skapa ett verkligt europeiskt mervärde genom stöd till investeringar och projekt avseende gränsöverskridande infrastruktur. Gränsöverskridande investeringar har tydliga positiva ekonomiska och sociala spridningseffekter, vilka måste främjas mer kraftfullt.

    —

    Investeringarna inom ramen för planerna bör fungera som hävstång för andra privata investeringar i de sektorer som identifierats som prioriterade i planerna. Investeringsprogrammen måste ta tillräcklig hänsyn till stödberättigade projekt från små och medelstora företag och företag inom den sociala ekonomin.

    —

    Såsom FN:s särskilde rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Olivier De Schutter, mycket tydligt framförde i sitt tal vid kommitténs plenarsession den 28 januari 2021 finns det en risk för att sociala frågor, däribland verktyg för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, inte ges tillräcklig tyngd i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Det är viktigt att understryka hur stor risken är att den digitala klyftan inte kommer att minska, med tanke på att digitaliseringen av ekonomin och samhället är en av huvudprioriteringarna i Next Generation EU.

    —

    Investeringar i högkvalitativ utbildning, livslångt lärande och FoU är avgörande för att driva på och komplettera de ekonomiska och sociala förändringar som Next Generation EU främjar, liksom investeringar som stärker hälso- och sjukvårdssystemen och folkhälsopolitiken i samhällen som drabbats hårt av covid-19-pandemin.

    5.10

    		 EESK uppmanar de nationella regeringarna och EU-institutionerna att ta hänsyn till dessa synpunkter från det europeiska civila samhället i fråga om innehållet i de nationella planerna för återhämtning och resiliens när de antar dem.

    Bryssel den 25 februari 2021.

    Christa SCHWENG

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    (1)  SWD(2020) 205 final.

    (2)  EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

    (3)  Rapporterna från de olika medlemsstaterna analyseras i bilagan till denna resolution. Detta material finns i sin helhet på kommitténs webbplats.

    (4)  Civil Society Europe och European Center for Not-for-Profit Law: Participation of civil society organisations in the preparation of the EU National Recovery and Resilience Plans, december 2020.

    (5)  ReK–CEMR: Kommuners, städers och regioners medverkan i utarbetandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, den 20 januari 2021.

    Top