EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 723 final

2021/0378(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2021) 572 final} - {SWD(2021) 344 final} - {SWD(2021) 345 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Inrättandet av en europeisk gemensam kontaktpunkt senast 2024 är en flaggskeppsåtgärd i den handlingsplan för kapitalmarknadsunionen som Europeiska kommissionen antog i september 2020 1 . Denna gemensamma kontaktpunkt kommer att bidra till att målen med kapitalmarknadsunionen uppnås genom att kontaktpunkten ger alla i EU tillgång till information om verksamhet som bedrivs och produkter som erbjuds av de olika kategorier av enheter som måste offentliggöra sådan information som rör kapitalmarknader, finansiella tjänster och hållbar finansiering. Genom denna kontaktpunkt får alla tillgång till information på ett effektivt och icke-diskriminerande sätt.

Information om enheters verksamhet och produkter är nödvändig för att kapitalkällor ska kunna fatta beslut. Genom kontaktpunkten blir de finansiella tjänsterna och kapitalmarknaderna på den inre marknaden mer integrerade, kapital kan fördelas i EU mer effektivt, och mindre nationella kapitalmarknader och ekonomier kan växa fram genom att insynen i dem blir större. Kontaktpunkten ger även små och medelstora företag som inte är börsnoterade möjlighet att frivilligt tillhandahålla information. På så sätt kan de få större tillgång till kapital.

Detta förslag ingår i ett paket som omfattar följande:

·Ett förslag till förordning om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt (detta förslag).

·Ett förslag till direktiv om ändring av vissa direktiv.

·Ett förslag till förordning om ändring av vissa förordningar.

Den gemensamma kontaktpunkten ingår i det gemensamma europeiska dataområde för finans som beskrivs i kommissionens strategi för digitalisering av finanssektorn från september 2020 2 . Enligt strategin för digitalisering av finanssektorn bör all information som ska offentliggöras enligt EU:s lagstiftning om finansiella tjänster lämnas ut i standardiserade och maskinläsbara format senast 2024.

Den gemensamma kontaktpunkten riktar sig främst till investerare, finansanalytiker och mellanhänder på marknaden, till exempel kapitalförvaltare, rådgivare och datasammanställare. Andra typer av användare, som civilsamhället, tillsynsmyndigheter och andra myndigheter, som statistikmyndigheter, kan också ha intresse av att få tillgång till informationen via den gemensamma kontaktpunkten.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag bygger på kraven i befintlig lagstiftning om finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbar finansiering. För att kapitalmarknader ska fungera effektivt är det av största vikt att marknadsaktörerna och andra berörda har tillgång till ett regelbundet flöde av relevant, tillförlitlig, fullständig, aktuell och jämförbar företagsinformation. Den gemensamma kontaktpunkten kommer att ha positiv inverkan på ändamålsenligheten i EU:s lagstiftning inom finansiella tjänster och kapitalmarknader. 

Inga nya rapporteringsskyldigheter vad gäller innehåll införs genom detta förslag, utan det bygger i stället vidare på befintliga informationskrav i de unionsrättsakter som anges i bilagan till detta förslag.

Den gemensamma kontaktpunkten kommer att inrättas separat från systemet för sammankoppling av företagsregister som utvecklas enligt bolagsrättsdirektivet 3 , så att de båda systemen kan ha olika normer och mål utifrån sin egen styrning. Den gemensamma kontaktpunkten ska fungera som ett komplement till systemet för sammankoppling av företagsregister, där allmänheten kan få information om aktiebolag på den europeiska e-juridikportalen 4 . Överlappningen av uppgifter som samlas in till systemet för sammankoppling av företagsregister och den gemensamma kontaktpunkten ska vara begränsad till vissa redovisningshandlingar (bokslut, revisionsberättelser och förvaltningsberättelser, inklusive hållbarhetsredovisning och landspecifik redovisning för utvinningsindustriföretag).

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med och bidrar till genomförandet av EU-strategin för data som beskrivs i kommissionens meddelande från februari 2020 5 i och med att den gemensamma kontaktpunkten ingår i det gemensamma europeiska dataområdet för finans som beskrivs i den strategin.

I sin strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi 6 sätter kommissionen hållbar finansiering i centrum för finanssystemet och anger att hållbar finansiering är ett måste för att det ska gå att skapa förutsättningar för privata investeringar i hållbara projekt och hållbar verksamhet.

Den gemensamma kontaktpunkten kommer att bidra till att målen i strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi och den europeiska gröna given 7 uppnås genom att den ger tillgång till information om hållbarheten i europeiska enheters verksamhet och gör det möjligt att använda den informationen. På detta sätt blir det även enklare för myndigheter, privata berörda parter och civilsamhället att bedöma hållbarheten i enheter i EU, liksom mer allmänt huruvida målen i EU:s politik för hållbar utveckling, inklusive EU:s klimatstrategi och klimatmål, är på väg att uppnås.

Till sist finns det även stöd för en gemensam kontaktpunkt i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen som antogs i september 2020 8 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom att EU ingriper för att minska fragmenteringen genom en gemensam kontaktpunkt kan den inre marknaden bli mer integrerad i och med att hinder för spridning av information inom EU på så sätt försvinner. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har EU-institutionerna rätt att fastställa lämpliga bestämmelser som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera (artikel 114 i EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen med detta initiativ kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Medlemsstaterna har i dag en viss möjlighet att själva utforma regler om rutiner och format för de rapporteringsskyldigheter som företagen har enligt EU-lagstiftningen, och främst förlitar man sig på nationella system. Det har lett till avsevärda geografiska och tematiska skillnader i rutinerna och formaten för informationsskyldigheterna, vilket i sin tur har lett till att kostnaderna för att få tillgång till och bearbeta information har ökat för de som använder företagsinformation. Ytterligare åtgärder från de enskilda medlemsstaternas sida skulle inte minska dessa skillnader såvida de inte skulle gå åt samma håll och inrätta en gemensam kontaktpunkt och undanröja ett antal hinder, vilket inte är sannolikt utan samordning.

Att ge bättre tillgång till information på EU-nivå är, med tanke på ett sådant projekts omfattning och verkningar, ett mål som bättre kan uppnås på unionsnivå. Lämpliga format, användarvillkor, språkspecifikationer och liknande bör tas fram, och för det krävs det ett visst mått av harmonisering på EU-nivå för att uppnå driftskompatibilitet och gränsöverskridande tillgång och användning. Det finns ett brett stöd för ett sådant initiativ bland till exempel medlemsstaterna, Europaparlamentet, tillsynsmyndigheter, regionala och nationella marknadsaktörer, användare och civilsamhälle. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går detta initiativ inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med initiativet. Detta förslag innebär inga tillägg eller ändringar av rapporteringsskyldigheterna vad gäller innehållet. För att minska arbetsbelastningen för enheter och nationella myndigheter bygger den gemensamma kontaktpunkten så långt som möjligt på befintliga kanaler och befintlig infrastruktur för inrapportering av uppgifter.

•Val av instrument

En förordning anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att inrätta den gemensamma kontaktpunkten eftersom de flesta bestämmelser i denna förordning gäller Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som ska inrätta och sköta plattformen, liksom insamlingsorganen. Esma är en oberoende EU-myndighet som har som uppgift att värna stabiliteten i EU:s finansiella system genom att stärka skyddet för investerare och arbeta för stabila och välordnade finansmarknader. Esma har därför fått uppgiften att inrätta och driva den gemensamma kontaktpunkten, eftersom Esma särskilt bidrar till att säkerställa finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktion.

Genom en förordning finns det inte heller någon risk för större skillnader mellan nationella lagar vad gäller hur den information som ska ingå och offentliggöras ska se ut, eller vad gäller vilka uppgifter som insamlingsorganen ska utföra.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Konsekvensbedömningen som åtföljer detta förslag bygger bland annat på kontrollen av ändamålsenligheten i EU:s regelverk för företagens offentliga rapportering som kommissionen offentliggjorde i april 2021 9 . En av de viktigaste slutsatserna i denna kontroll var att man så mycket som möjligt bör utnyttja digitala verktyg för att förbättra tillgången till och användningen och vidareutnyttjandet av den obligatoriska information som enheterna enligt lag måste offentliggöra. I kontrollen framhölls särskilt avsaknaden av en gemensam EU-omfattande kontaktpunkt för tillgång till information som måste offentliggöras och att den information som lämnas in av enheter endast i begränsad utsträckning är maskinläsbar.

•Samråd med berörda parter

Samrådet och de främsta slutsatserna från samrådet, som detta förslag bygger på, sammanfattas i bilaga 2 till konsekvensbedömningen 10 . Samrådet bestod bland annat av riktade samråd på nätet, workshoppar med olika typer av berörda parter, samt råd från grupper med experter på området som kommissionen inrättat, i synnerhet högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen 11 .

I allmänhet välkomnade de berörda parter som deltog i samrådet kommissionens initiativ till en gemensam kontaktpunkt och uttryckte sitt stöd för en infasning av kontaktpunkten så att informationen görs tillgänglig i kontaktpunkten enligt en viss prioriteringsordning. Parterna i samrådet betonade även vikten av att information endast ska behöva rapporteras in en gång. De som tar fram information som ska offentliggöras underströk även, liksom små och medelstora företag, att det var viktigt att det inte blir mer administrativt arbete för enheterna, till exempel att inga nya rapporteringsskyldigheter bör införas.

De flesta samrådsdeltagarna ansåg det lämpligt att det skulle finnas många olika typer av information i kontaktpunkten, både finansiell och hållbarhetsrelaterad information. En stor majoritet av samrådsparterna ansåg att standardisering av informationen i ett gemensamt rapporteringsramverk med gemensamma system och metadata skulle motverka problem vad gäller informationens jämförbarhet, tillförlitlighet och återanvändbarhet. De nämnde även att avsaknaden av sådana gemensamma normer är ett av de främsta hindren som användare och samhället träffar på när de ska bearbeta finansiell information och information avseende miljöarbete, samhällsansvar och bolagsstyrning.

De flesta samrådsparter hade liknande åsikter om infrastrukturfrågan och om hur information skulle samlas in till kontaktpunkten och föreslog att befintliga nationella eller europeiska rapporteringskanaler skulle utnyttjas. Dessutom ville samrådsparterna att informationen skulle bli tillgänglig via kontaktpunkten samtidigt som den offentliggörs på andra sätt eller i andra kanaler.

Alla typer av berörda parter ansåg i allmänhet att tillgången till informationen i den gemensamma kontaktpunkten skulle vara fri och att man inte skulle behöva betala något för den. Även om modellen med öppna data/fri tillgång rekommenderades starkt fanns det vissa berörda parter som ansåg att emittenter (när de lämnar in information) eller de som använder informationen skulle kunna betala vissa avgifter (till exempel ett årligt abonnemang). Den nytta som den gemensamma kontaktpunkten skulle ge de som lämnar in information och de som använder informationen skulle i så fall motivera någon form av avgifter för vissa tjänster.

En klar majoritet av samrådsdeltagarna uppgav att de föredrog en offentlig modell, under ledning av till exempel Esma, eventuellt med hjälp av Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Konsekvensbedömningen som åtföljer detta förslag bygger även på uppgifter som tagits fram genom skrivbordsforskning och främst från följande studier och sakkunnigutlåtanden:

·Studien Regulatory framework analysis for potential integration into the European Electronic Access Point (EEAP) 12 .

·Studien Governance for a DLT / Blockchain enabled European Electronic Access Point (EEAP) 13 .

·Impact Assessment study on the list of High Value Datasets to be made available by the Member States under the Open Data Directive 14 .

·Sakkunnigutlåtande från Business Reporting – Advisory Group (BR-AG), ett företag som anlitats särskilt för att bistå kommissionen i arbetet med detta initiativ.

Underlaget som samlats och använts i konsekvensbedömningen består i allmänhet av fakta eller kommer från ansedda och allmänt erkända källor som fungerar som riktmärken och referenspunkter på området. Den information som kom in från parterna som deltog i samrådet behandlades allmänt som åsikter, i de fall då det inte rörde sig om rena fakta.

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag kontrollerades av nämnden för lagstiftningskontroll den 22 juli 2021. Nämnden avgav ett positivt yttrande med ett antal anmärkningar, som kommissionen åtgärdade i den slutgiltiga versionen av konsekvensbedömningen (mer information finns i bilaga 1 till konsekvensbedömningen).

I konsekvensbedömningen analyseras flera alternativ för att uppnå de särskilda målen om att skapa sömlös och samlad tillgång till offentlig information från relevanta enheter på ett sådant sätt att spridningen av denna information inom unionen ökar och för att öka den digitala användningen (och vidareutnyttjandet) av sådan information. Alternativen togs fram utifrån följande fem huvudaspekter: 1) Hur omfattande informationen som ges i kontaktpunkten ska vara. 2) Vilket format informationen som ges i kontaktpunkten ska vara i. 3) Hur informationen som ges i kontaktpunkten ska samlas in och hur insamlingen ska kopplas till befintliga insamlingspunkter. 4) Öppna data. 5) Styrning. Dessa aspekter är de viktigaste när det gäller att åtgärda konstaterade problem, och de är även avgörande för kostnaderna.

Även följande aspekter undersöktes, även om de ansågs vara av mer teknisk karaktär och mindre viktiga för att de särskilda målen med kontaktpunkten ska uppnås: i) Funktionerna i den gemensamma kontaktpunkten. ii) När informationen i kontaktpunkten ska offentliggöras. iii) Hur uppgifternas integritet och trovärdigheter ska säkerställas. iv) Hur uppgifternas kvalitet ska säkerställas. v) Hur språkhinder ska övervinnas. vi) Hur vissa hinder för tillgång kan åtgärdas. vii) Principen om att uppgifter endast ska behöva lämnas in en gång. viii) Övergångsbestämmelser. ix) Lagringstid. x) Principer om frivillig information som kan lämnas in för åtkomlighet i kontaktpunkten. 

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I detta initiativ beskrivs reglerna för inrättandet av den gemensamma kontaktpunkten. Genom den gemensamma kontaktpunkten samordnas informationskanaler, vilket leder till förenkling och bättre effektivitet främst på efterfrågesidan (för användarna) som får lägre kostnader för sökning och bearbetning samt till viss del för enheterna vad gäller inrapporteringsskyldigheter.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den gemensamma kontaktpunkten kommer att ge tillgång till information där även personuppgifter ingår. Detta är nödvändigt för att främja datadriven innovation på finansområdet, integrera EU:s kapitalmarknader, kanalisera investeringar till hållbara verksamheter och skapa effektivitetsvinster för konsumenter och företag. Den gemensamma kontaktpunkten kommer dock endast att förbättra tillgången till sådana personuppgifter som måste behandlas enligt unionsrätten eller annan rättslig grund i enlighet med förordning (EU) 2016/679 15 , eftersom inga nya krav på inrapportering av uppgifter än de som redan finns införs i och med detta förslag.

4.BUDGETKONSEKVENSER

För att målen med detta initiativ ska uppnås på bästa möjliga sätt medför detta förslag konsekvenser i form av kostnader och administrativt arbete för Esma och insamlingsorganen på medlemsstats- och EU-nivå, i synnerhet de officiellt utsedda mekanismerna, de nationella behöriga myndigheterna, de europeiska tillsynsmyndigheterna och deras gemensamma kommitté. Exakt hur stora dessa kostnader kommer att bli och hur de kommer att fördela sig beror på slutspecifikationerna för it-infrastrukturen och på hur omfattande och frekventa de tillhörande tillsyns-, styrnings- och kontrolluppgifterna blir, som till viss del avgörs genom beslut som fattas efter att denna akt antagits.

I finansieringsöversikten till detta initiativ finns en detaljerad översikt över de kostnader som Esma antas få för att driva den gemensamma kontaktpunkten. För Esmas del kommer det att med tiden behövas sammanlagt tre heltidsanställda (heltidsekvivalenter) som ska ansvara för, och leda utvecklingen och driften av, detta projekt. De finansiella resurser som behövs för att genomföra detta förslag uppgår under perioden 2022 till 2027 sammanlagt till 16,5 miljoner euro, varav 2,3 miljoner euro är för administrativa kostnader och upp till 14,2 miljoner euro för driftskostnader. Till denna summa kommer EU att bidra med 9,6 miljoner euro inom ramen för den pågående fleråriga budgetramen (2022–2027). Fem miljoner euro av denna summa kommer att komma från programmet för ett digitalt Europa under 2022 och 2023 16 . Under perioden 2024 till 2027 skulle Esmas kostnader för den gemensamma kontaktpunkten uppgå till 11,5 miljoner euro. Dessa kostnader skulle finansieras genom EU-budgeten till 40 procent, vilket motsvarar 4,6 miljoner euro, och de nationella behöriga myndigheterna skulle ombes att bidra med 6,9 miljoner euro via sina bidrag till Esma.

Finansiering ska gå till kostnader för att utveckla, upprätthålla, driva och stötta stödfunktionerna och stöduppgifterna som behövs för den gemensamma kontaktpunkten, bland annat till att utföra årliga kontroller.

Vad gäller de tillsynsuppgifter som antas behövas för den gemensamma kontaktpunkten måste ett antal genomförandeakter utarbetas. Dessa ska vara färdiga vid olika tidpunkter enligt vad som anges i förordningen. I förordningen ges de europeiska tillsynsmyndigheternas (Esma, EBA och Eiopa) gemensamma kommitté befogenhet att utarbeta vissa av dessa akter. EBA och Eiopa ska dessutom i samarbete med Esma utföra vissa uppgifter som rör drift och kontroll av den gemensamma kontaktpunkten. I utförandet av dessa uppgifter ska Esma, EBA respektive Eiopa inom ramen för sina allmänna arbetsuppgifter fortsätta att arbeta för att maximera synergieffekterna och effektivitetsvinsterna och övervaka den ytterligare arbetsbörda och de extra heltidsekvivalenter som behövs för detta förslag.

Insamlingsorganens kostnader för sammankoppling av medlemsstaternas och EU:s insamlingsorgan å ena sidan med den gemensamma kontaktpunkten å andra sidan (främst genom programmeringsgränssnitt) beräknas till cirka 50 800 euro för varje enskilt organ (engångsbelopp), medan de årliga utgifterna skulle ligga på runt 6 500 euro per organ. I vissa fall finns det stora synergier med arbete som insamlingsorganen utför redan i dag eller med projekt som redan är planerade, som det senaste förslaget om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 17 som ger EBA befogenhet att centralisera offentliggörandet av de upplysningar som institut måste lämna varje halvår och kvartal. EBA ska fungera som insamlingsorgan för den information som ska finnas i den gemensamma kontaktpunkten 18 . I detta förslag utnyttjas även de befintliga officiellt utsedda mekanismerna som i dag samlar in obligatorisk information som enligt insynsdirektivet 19 måste uppges av emittenter av överlåtbara värdepapper som är noterade på EU:s reglerade marknader.

Genom kommissionens instrument för tekniskt stöd kan EU:s medlemsstater få skräddarsydd sakkunskap och hjälp med att utforma och genomföra tillväxtfrämjande reformer inom en rad olika politikområden. Medel från kommissionens instrument för tekniskt stöd kan användas för att, på de nationella behöriga myndigheternas begäran, till viss del finansiera det tekniska stödet för upprättandet av den gemensamma kontaktpunkten. Genom instrumentet för tekniskt stöd kan kommissionen även hjälpa till med de tekniska aspekterna i reformer. Det kan bland annat röra sig om strategiska eller juridiska råd, studier, utbildning och besök av experter. Finansiering från instrumentet för tekniskt stöd kan fås genom årliga stödansökningar. 

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Det behövs ingen genomförandeplan för detta förslag, men det finns vissa bestämmelser i det om att Esma ska övervaka genomförandet av den gemensamma kontaktpunkten och hur ändamålsenlig den är.

Detta förslag innehåller ett krav på att kommissionen inför Europaparlamentet och rådet ska redovisa hur driften av den gemensamma kontaktpunkten fungerar senast fem år efter att kontaktpunktsförordningen har trätt i kraft. När kommissionen utvärderar detta initiativ ska den genomföra ett offentligt samråd och diskutera med Esma, EBA, Eiopa och insamlingsorganen. Utvärderingen ska genomföras enligt kommissionens riktlinjer om bättre lagstiftning 20 .

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 ges Esma befogenhet att senast den 31 december 2024 inrätta den gemensamma kontaktpunkten, där allmänheten ska ha tillgång till den information som enheter måste offentliggöra enligt den lagstiftning som anges i bilagan till denna förordning, liksom till andra typer av information, till exempel finansiell eller hållbarhetsrelaterad information, som enheter frivilligt lämnar in för åtkomlighet i den gemensamma kontaktpunkten.

I artikel 2 definieras de olika begrepp som används i denna förordning.

I artikel 3 anges de villkor och krav enligt vilka enheterna frivilligt kan lämna in information för offentliggörande via den gemensamma kontaktpunkten.

Enligt artikel 4 ska Esma upprätthålla en aktuell förteckning över de insamlingsorgan som ansvarar för att ta emot den information som enheterna offentliggör, offentliggöra denna förteckning på den gemensamma kontaktpunktens webbportal samt underrätta kommissionen om förteckningen.

I artikel 5 beskrivs insamlingsorganens ansvar och uppgifter, samt de tekniska standarder som de ska tillämpa när de kontrollerar att den information som enheterna lämnar uppfyller specifikationerna i denna förordning och i de tillhörande ändringarna av den sektorsspecifika lagstiftningen. Här anges även hur länge information ska finnas kvar i den gemensamma kontaktpunkten, vilket är tio år om inget annat anges i tillämplig EU-rättsakt i bilagan. Denna artikel innehåller även en bestämmelse om att lagstiftningen om skydd för personuppgifter ska följas.

Enligt artikel 6 ska Esma ta fram en ändamålsenlig it-säkerhetspolicy för den gemensamma kontaktpunkten.

I artikel 7 anges de funktioner som ska finnas i den gemensamma kontaktpunkten för att användarna ska kunna söka och få tillgång till informationen.

I artikel 8 anges under vilka villkor användarna ska ha tillgång till informationen i den gemensamma kontaktpunkten. I allmänhet ska tillgången vara kostnadsfri. Esma får ta ut avgifter från användare som behöver stora mängder uppgifter eller som ofta måste ha uppdaterad information. EU:s institutioner, byråer och organ och flera olika nationella organ och behöriga myndigheter ska dock alltid kostnadsfritt ha direkt och omedelbar tillgång till den gemensamma kontaktpunkten så att de kan utföra sina respektive uppdrag och uppfylla sitt ansvar och sina skyldigheter.

Enligt artikel 9 ska Esma säkerställa att användningen och återanvändningen av informationen i den gemensamma kontaktpunkten inte inkräktar på databasrättigheter av sitt eget slag och att det inte finns några villkor för användningen och vidareutnyttjandet såvida inte vissa villkor är uppfyllda.

Enligt artikel 10 ska Esma genomföra vissa automatiska kontroller av den information som insamlingsorganen lämnar in för att säkerställa att den uppfyller kraven i denna förordning och tillämplig sektorsspecifik lagstiftning som anges i bilagan.

I artikel 11 beskrivs Esmas uppgifter vad gäller driften av den gemensamma kontaktpunkten, som ska utföras i nära samarbete med EBA och Eiopa.

Artikel 12 innehåller krav på att Esma i samarbete med EBA och Eiopa ska kontrollera att den gemensamma kontaktpunkten fungerar enligt vissa kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Här finns även krav på att Esma i samråd med EBA och Eiopa en gång om året ska sammanställa en rapport om den gemensamma kontaktpunkten. Enligt denna artikel ska Esma avseende denna årsrapport även rådgöra med intressentgruppen för värdepapper och marknader.

Enligt artikel 13 ska kommissionen se över hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och hur ändamålsenlig den är senast fem år efter att denna förordning har trätt i kraft.

Enligt artikel 14 ska denna förordning träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

För att inrätta en väl fungerande och effektiv gemensam kontaktpunkt med offentlig information om finansiella tjänster som saluförs i unionen, om kapitalmarknaderna i unionen och om hållbarhet behöver ett antal direktiv och förordningar inom dessa områden ändras, vilket görs genom ett samlingsdirektiv och en samlingsförordning. Genom detta samlingsdirektiv och denna samlingsförordning införs en fristående bestämmelse om formatet på informationen som ska lämnas in till den gemensamma kontaktpunkten och om hur informationen ska lämnas in till ett insamlingsorgan. Den gemensamma kontaktpunktens omfattning bör utökas gradvis på ett proportionerligt sätt mellan 2024 och 2026 så att det hela tiden blir mer information som samlas in och lämnas in till plattformen under denna övergångsperiod. Enligt vad som framkommit i de riktade samråden om den gemensamma kontaktpunkten är det särskilt viktigt att minst information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, till exempel informationen från taxonomiförordningen, liksom den information som emittenter av värdepapper ska tillhandahålla enligt insynsdirektivet och prospektförordningen, finns med i den gemensamma kontaktpunkten så fort den har upprättats. Hänsyn har tagits till detta i kommissionens förslag. Kommissionen föreslår även att insamlingen och inlämningen av information till den gemensamma kontaktpunkten ska börja med information som enligt sektorsspecifik lagstiftning redan finns i maskinläsbart format. Kravet på maskinläsbart format kommer att utökas till fler slag av information genom framtida beslut från kommissionen genom delegerade akter för varje enskilt slag av information.

2021/0378 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 21 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen 22 föreslår kommissionen att en europeisk gemensam kontaktpunkt (den gemensamma kontaktpunkten eller kontaktpunkten) ska inrättas för att allmänheten ska få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell information om enheter. I kommissionens strategi för digitalisering av finanssektorn 23 beskrivs i allmänna drag hur EU kan stödja den digitala omställningen inom finanssektorn under de kommande åren och framför allt främja datadriven innovation. I strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi 24 ger kommissionen hållbar finansiering en central plats i finanssystemet som ett viktigt medel för att få till stånd den gröna omställningen av ekonomin i unionen som en del i den gröna given 25 . 

(2)Att beslutsfattare inom ekonomi och samhälle enkelt har tillgång till information är viktigt för att de ska kunna fatta välgrundade beslut som gör att marknaden fungerar effektivt. Att införa gemensamma europeiska dataområden i viktiga sektorer, som finanssektorn, skulle tjäna det syftet. Finanssektorn genomgår en digital omställning, som förväntas fortgå de kommande åren, och unionen bör stödja denna omställning, särskilt genom att främja datadriven innovation. Att ge hållbar finansiering en central plats i finanssystemet är ett viktigt medel för att vi ska klara den gröna omställningen av ekonomin i unionen. För att den gröna omställningen ska komma till stånd genom hållbar finansiering är det viktigt att investerare lätt kan få tag på information om företags hållbarhet så att de kan fatta investeringsbeslut på goda grunder. Därför måste allmänheten få bättre tillgång till finansiell och icke-finansiell information om sådana enheter som företag och finansinstitut. Ett effektivt sätt att åstadkomma detta på EU-nivå är att inrätta en central plattform, en europeisk gemensam kontaktpunkt (den gemensamma kontaktpunkten eller kontaktpunkten), där all relevant information finns att tillgå elektroniskt.

(3)I den gemensamma kontaktpunkten bör allmänheten enkelt få centraliserad tillgång till sådan information om enheter och deras produkter som offentliggörs och som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet. Den gemensamma kontaktpunkten ska även innehålla information som rör finansiella tjänster och kapitalmarknader som offentliggörs frivilligt av enheter enligt den aktuella medlemsstatens lagar i de fall då en sådan enhet väljer att få denna information offentliggjord i kontaktpunkten. Så som framgår av strategin för digitalisering av finanssektorn ska kontaktpunkten vara upprättad senast 2024.

(4)Information som ska offentliggöras i den gemensamma kontaktpunkten ska samlas in av insamlingsorgan som utsetts för att samla in den information som enheterna har skyldighet att offentliggöra. För att den gemensamma kontaktpunkten ska fungera effektivt ska insamlingsorganet säkerställa att informationen läggs in i den gemensamma kontaktpunkten på automatiserade sätt genom ett programmeringsgränssnitt. För att informationen ska kunna användas digitalt ska enheterna lämna in informationen i ett format som uppgifter kan extraheras från eller, i de fall då det krävs enligt unionsrätten, i maskinläsbart format. Till skillnad från format som uppgifter kan extraheras från är maskinläsbara format filformat som är strukturerade på ett sådant sätt att tillämpningsprogramvara enkelt kan identifiera, känna igen och extrahera specifika uppgifter, inklusive enskilda faktauppgifter, och uppgifternas interna struktur. För att säkerställa att enheterna lämnar in informationen i rätt format och för att åtgärda eventuella tekniska problem som enheterna kan stöta på ska insamlingsorganen erbjuda dessa enheter hjälp.

(5)Förutom den information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet som måste offentliggöras enligt unionsrätten kan investerare, marknadsaktörer, rådgivare och allmänheten ha intresse av att få annan information som en enhet vill offentliggöra. Små och medelstora företag kan vilja offentliggöra mer information för att bli mer synliga för potentiella investerare för att på så sätt öka sin finansiering och diversifiera finansieringsmöjligheterna. För att komplettera den information som allmänheten har tillgång till på unionsnivå kan marknadsaktörer även vilja tillhandahålla mer information än vad som krävs enligt lag eller offentliggöra den information som de måste offentliggöra enligt nationell rätt men som inte finns att tillgå på unionsnivå. Alla enheter bör därför kunna få finansiell, hållbarhetsrelaterad eller annan information offentliggjord i den gemensamma kontaktpunkten. Enligt principen om uppgiftsminimering bör enheterna säkerställa att det inte finns några personuppgifter i informationen, förutom i de fall då personuppgifter utgör en nödvändig del av informationen om deras ekonomiska verksamhet, till exempel när namnet på en enhet sammanfaller med namnet på ägaren. När informationen innehåller personuppgifter ska enheterna säkerställa att minst ett av villkoren för laglig behandling av personuppgifter enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2016/679 26 är uppfyllt för att den ska få offentliggöras.

(6)Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska ha som mål att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och ändamålsenlighet till gagn för unionens ekonomi, invånare och företag. Esma ska särskilt säkerställa finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktion. En av Esmas uppgifter är att förbättra investerarskyddet. Därför bör Esma ges uppgiften att upprätta och sköta den gemensamma kontaktpunkten.

(7)För att enheter och allmänheten ska veta vilka insamlingsorgan som tillhandahåller informationen till den gemensamma kontaktpunkten ska Esma på sin webbplats offentliggöra en förteckning över insamlingsorgan och säkerställa att förteckningen hela tiden är aktuell.

(8)Den gemensamma kontaktpunkten är utsatt för risker för obehörigt tillträde till konfidentiella uppgifter, integritetsrisker och risker avseende systemets tillgänglighet och tillgången till informationen som behandlas i systemet. Dessa hot inbegriper olyckor, misstag, avsiktliga attacker och naturfenomen och måste erkännas som operativa risker. Esma bör efter behov tillämpa lämpliga och proportionerliga strategier för att säkerställa att informationen som behandlas i den gemensamma kontaktpunkten är skyddad, liksom kontaktpunktens funktioner.

(9)För att göra det enklare för användarna att söka efter, hitta, hämta och använda uppgifter ska Esma säkerställa att det finns ett antal funktioner i den gemensamma kontaktpunkten, som en sökfunktion, maskinöversättning och möjligheter att extrahera information. Sökfunktionerna ska finnas på alla unionens officiella språk, och det ska minst gå att söka efter de metadata som ska tillhandahållas enligt de direktiv och förordningar som anges i bilagan. Esma ska säkerställa att det finns en grunduppsättning funktioner i den gemensamma kontaktpunkten senast den 31 december 2024 och att den är helt färdig senast den 31 december 2025.

(10)Återanvändning av den information som tillhandahålls i den gemensamma kontaktpunkten kan göra att den inre marknaden fungerar bättre och uppmuntra till att nya tjänster tas fram där denna information kombineras och används. Där så är motiverat utifrån ett allmänintresse måste därför vidareutnyttjande av den information som tillhandahålls i den gemensamma kontaktpunkten vara tillåtet även för andra syften än för de som informationen togs fram för. Det bör dock finnas objektiva, proportionerliga och icke-diskriminerande villkor för användningen och vidareutnyttjandet av informationen. Därför bör villkor som motsvarar de som finns i öppna standardiserade licenser i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 27 tillämpas. Enligt licensvillkoren i dessa standardiserade licenser bör tillgången till uppgifterna vara fri och de bör fritt kunna användas, ändras och vidarebefordras av vem som helst för valfritt ändamål. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska inte kunna hållas ansvarig för hur informationen i den gemensamma kontaktpunkten används eller vidareutnyttjas. Det ska antingen inte finnas några villkor för insamlingsorganens inlämning av information, eller så ska inlämningen ske enligt en öppen standardiserad licens som möjliggör samma licensvillkor som gäller för informationen som finns i den gemensamma kontaktpunkten.

(11)Informationen i den gemensamma kontaktpunkten ska offentliggöras utan dröjsmål. Tiden mellan att informationen samlas in och att den offentliggörs bör alltså vara rimlig och, i alla händelser, så kort som det är tekniskt möjligt. För att informationens kvalitet ska vara jämn bör insamlingsorganen utföra automatiska kontroller och inte ta emot information som inte uppfyller kraven. 

(12)Användare bör ha kostnadsfri tillgång till informationen i den gemensamma kontaktpunkten utan diskriminering, och användarna bör kunna söka, ta del av och ladda ned informationen genom kontaktpunkten. För att se till att Esma inte får alltför stora kostnader för att tillgodose eventuella storanvändares behov bör dock Esma ha möjlighet att generera intäkter. Som ett undantag från principen om att tillgången till informationen bör vara kostnadsfri bör Esma därför ha möjlighet att ta ut avgifter för sådana specifika tjänster, som kan vara tjänster med höga underhållskostnader på grund av sökningar efter väldigt stora informationsvolymer eller för frekvent användning av den gemensamma kontaktpunkten. De avgifter som tas ut bör dock inte överstiga kostnaderna som Esma har för att tillhandahålla den aktuella tjänsten.

(13)För att främja datadriven innovation på finansområdet, bidra till att integrera EU:s kapitalmarknader, kanalisera investeringar till hållbara verksamheter och skapa effektivitetsvinster för konsumenter och företag bör tillgången till information som innehåller personuppgifter förbättras genom den gemensamma kontaktpunkten. Det är endast tillgången till sådana personuppgifter som måste behandlas enligt unionsrätten, eller som behandlas frivilligt förutsatt att behandlingen uppfyller villkoren för laglig behandling i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, som bör förbättras genom den gemensamma kontaktpunkten. För all behandling av personuppgifter som sker i samband med offentliggörande av information i den gemensamma kontaktpunkten bör insamlingsorganen och Esma, som ansvarig för driften av kontaktpunkten, säkerställa att Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 28 följs.

(14)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [för in datum].

(15)För att bygga upp och upprätthålla allmänhetens förtroende för den gemensamma kontaktpunkten och skydda enheterna från att få sin information ändrad på otillbörligt sätt bör integriteten i den information som lämnas in till insamlingsorganen, samt källans trovärdighet, säkerställas i den gemensamma kontaktpunkten. Därför bör den information som enheterna lämnar in förses med en kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 29 . En särskild identifieringskod för juridiska personer kan vara ett obligatoriskt attribut i sådana certifikat. De stämplar och underskrifter som kommer in till den gemensamma kontaktpunkten bör offentliggöras.

(16)För att information ska kunna jämföras över tid bör användarna ha tillgång till tidigare information. Det måste därför finnas krav på att informationen i den gemensamma kontaktpunkten ska vara tillgänglig i kontaktpunkten en rimlig tid i den utsträckning som är förenlig med andra tillämpliga bestämmelser i unionsrätten. Esma bör därför säkerställa att inga personuppgifter är offentliga längre än vad som är nödvändigt enligt unionsrätten. För att Esma och insamlingsorganen ska kunna förbereda sig för driften av den gemensamma kontaktpunkten bör den gemensamma kontaktpunkten endast innehålla information som lämnats in från och med den 1 januari 2024.

(17)För att den information som lämnas in till, eller sammanställs av, insamlingsorganen för åtkomlighet i den gemensamma kontaktpunkten ska kunna behandlas på ett smidigt sätt måste vissa krav ställas på format och metadata och på vilka insamlingsorgan som ska samla in informationen. För att säkerställa att informationen som insamlingsorganen lämnar in till den gemensamma kontaktpunkten håller hög kvalitet är det även nödvändigt att ange beskaffenheten hos de automatiska kontroller som ska utföras på all information som insamlingsorganen får in, liksom beskaffenheten hos den kvalificerade elektroniska stämpel som enheterna ska förse informationen med. För att uppgifterna i den gemensamma kontaktpunkten ska kunna användas och vidareutnyttjas måste en förteckning över utsedda öppna standardiserade licenser upprättas. Även beskaffenheten hos programmeringsgränssnitt och de metadata som ska användas måste fastställas för att det ska gå enkelt och snabbt att söka, hitta och hämta uppgifter. Ytterligare krav måste ställas för att sökfunktionerna ska fungera effektivt, till exempel avseende den särskilda identifieringskoden för juridiska personer, klassificeringen av informationstyp och kategorierna för enheternas storlek. Avseende detta bör de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande. Esma kan dessutom utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som anger art och omfattning för de särskilda tjänster som avgifter kan tas ut för, samt avgiftsstrukturen för dessa tjänster. Kommissionen ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 30 , nr 1094/2010 31 och nr 1095/2010 32 .

(18)Målet för denna förordning är att den ska bidra till att finansiella tjänster och kapitalmarknader i EU integreras genom att allmänheten får enkel centraliserad tillgång till information om enheter och deras produkter. Eftersom det målet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den gemensamma europeiska kontaktpunkten

1.Senast den 31 december 2024 ska Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ha inrättat och börjat driva en europeisk gemensam kontaktpunkt som ska ge centraliserad elektronisk tillgång till följande information:

(a)Information som ska offentliggöras enligt tillämpliga bestämmelser i de direktiv och förordningar som anges i bilagan samt enligt eventuella andra rättsligt bindande unionsakter som rör centraliserad elektronisk tillgång till information genom den gemensamma europeiska kontaktpunkten.

(b)Annan information om sin ekonomiska verksamhet som enheter frivilligt vill få offentliggjord i den gemensamma kontaktpunkten i enlighet med artikel 3.1 och som är av relevans för finansiella tjänster som tillhandahålls i unionen eller för unionens kapitalmarknader eller som rör hållbarhet.

2.Information som lämnas in före den 1 januari 2024 kommer inte att finnas med i den gemensamma kontaktpunkten. 

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)enhet: en fysisk eller juridisk person som måste offentliggöra information enligt någon av de rättsakter som avses i artikel 1.1 a eller en fysisk eller juridisk person som i enlighet med artikel 3.1 frivilligt lämnar in den information som avses i artikel 1.1 b till ett insamlingsorgan för åtkomlighet i den gemensamma kontaktpunkten.

(2)insamlingsorgan: ett organ, en myndighet eller ett register på unions- eller medlemsstatsnivå som utsetts som insamlingsorgan i enlighet med någon av de rättsakter som avses i artikel 1.1 a eller genom de tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 3.2.

(3) format som uppgifter kan extraheras från: alla öppna format enligt definitionen i artikel 2.14 i direktiv (EU) 2019/1024 som är allmänt använda eller som krävs enligt lag och som uppgifter kan extraheras från maskinellt och som inte endast kan läsas av en människa.

(4)maskinläsbart format: ett format enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv (EU) 2019/1024.

(5)kvalificerad elektronisk stämpel: en kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.27 i förordning (EU) nr 910/2014.

(6)programmeringsgränssnitt: en uppsättning funktioner, processer, definitioner och protokoll för kommunikation från maskin till maskin och sömlöst datautbyte. Kallas även API.

(7)metadata: strukturerad information som exempelvis beskriver eller förklarar en informationsresurs eller berättar var den finns och som på så sätt gör det enklare att hämta, använda och hantera informationsresursen.

Artikel 3

Frivillig inlämning av information för åtkomlighet i den europeiska gemensamma kontaktpunkten

1.Alla fysiska och juridiska personer får lämna in den information som avses i artikel 1.1 b till ett insamlingsorgan för åtkomlighet i den gemensamma kontaktpunkten. När den fysiska eller juridiska personen lämnar in information ska denne

(a)förse insamlingsorganet med metadata om den information som lämnas in,

(b)för insamlingsorganet uppge sin identifieringskod för juridiska personer enligt specifikationen som tagits fram i enlighet med artikel 7.4,

(c)se till att informationen tillhandahålls i ett format som uppgifter kan extraheras från,

(d)säkerställa att det inte finns några personuppgifter i informationen, förutom i de fall då personuppgifter utgör en nödvändig del av informationen om den ekonomiska verksamheten.

2.De europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för följande:

(a)De metadata som ska uppges om den inlämnade informationen.

(b)De specifika format som informationen ska tillhandahållas i.

(c)De insamlingsorgan som utsetts och som informationen ska lämnas in till.

De europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast [Publikationsbyrån: för in tre år efter ikraftträdandet].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.När den information som avses i första stycket innehåller personuppgifter ska enheten säkerställa att minst ett av de villkor för laglig behandling som anges i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 är uppfyllt. Denna förordning ger inte dessa enheter någon rättslig grund för behandling av personuppgifter.

Artikel 4

Förteckning över insamlingsorgan

Esma ska på den webbportal som avses i artikel 7.1 a offentliggöra en förteckning över insamlingsorganen innehållande uppgifter om insamlingsorganens webbadresser.

Esma ska säkerställa att den förteckning som avses i första stycket är aktuell och ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar i förteckningen.

Artikel 5

Insamlingsorganens uppgifter 

1.Insamlingsorganen ska göra följande:

a)Samla in och lagra den information som enheterna lämnar in.

b)Genomföra automatiska kontroller av att den inlämnade informationen uppfyller alla följande krav:

i)Informationen har lämnats in ett format som uppgifter kan extraheras från eller i ett sådant maskinläsbart format som anges i en av de rättsakter som avses i artikel 1.1 a, i de fall då informationen lämnas in i enlighet med någon av dessa rättsakter, eller som anges i de tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 3.2 b. 

ii)De metadata som anges enligt punkt 6 d finns med och är fullständiga.

iii)Informationen innehåller en kvalificerad elektronisk stämpel.

c)Se till att det antingen inte finns några villkor för användning och vidareutnyttjande av informationen som lämnas in till kontaktpunkten eller att användning och vidareutnyttjande tillåts enligt öppna standardiserade licenser som motsvarar de licensvillkor som avses i artikel 9.

d)Installera programmeringsgränssnittet och, utan kostnad och inom de tidsgränser som har angetts, förse den gemensamma kontaktpunkten med information, alla metadata om informationen och, i förekommande fall, den kvalificerade elektroniska stämpeln.

e)Bistå de enheter som lämnar in information med tekniskt stöd.

f)Se till att den information som avses i artikel 1.1 ligger kvar i den gemensamma kontaktpunkten i minst tio år, såvida inget annat anges i de rättsakter som avses i artikel 1.1 a. Personuppgifter i den information som lämnas in i enlighet med artikel 1.1 ska inte sparas och vara tillgängliga längre än fem år, såvida inget annat anges i de rättsakter som avses i artikel 1.1 a.

För att uppfylla kravet i led f ska insamlingsorganen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att se till uppgifterna inte sparas eller är tillgängliga längre tid än vad som anges i led f.

2.Insamlingsorganen ska inte ta emot information som lämnas in av enheter i följande fall:

a)Om det i den automatiska kontrollen som avses i punkt 1 b upptäcks att informationen inte uppfyller de krav som anges i denna punkt 1 b.

b)Om informationen är uppenbart olämplig, kränkande eller helt klart inte av det slag som avses i artikel 1.1.

3.Enheterna får endast lämna in den information som avses i artikel 1.1 a en gång till ett av de aktuella insamlingsorganen.

4.Enheterna ska säkerställa att den information som de lämnar in till insamlingsorganen är korrekt.

5.Vad gäller den information som omfattas av denna förordning ska tillsynsorganen inte utöva den rätt som databasproducenter enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG 33 har att förhindra eller begränsa vidareutnyttjande av innehållet i databasen.

6.De europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för följande: 

a)Hur de automatiska kontroller som avses i punkt 1 b ska utföras för de olika typer av information som enheterna lämnar in.

b) Hur den kvalificerade elektroniska stämpel som avses i punkt 1 b iii ska vara beskaffad.

c)De öppna standardiserade licenser som avses i punkt 1 c.

d)Hur det programmeringsgränssnitt som ska användas enligt punkt 1 d ska vara beskaffat, liksom de metadata som avses i den punkten.

e)De tidsgränser som avses i punkt 1 d.

Den gemensamma kommittén ska till kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande avseende led b, c och d senast den [Publikationsbyrån: för in ett år efter ikraftträdandet] och avseende led a och e senast den [Publikationsbyrån: för in två år efter ikraftträdandet].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

Artikel 6

Cybersäkerhet

Esma ska ha en ändamålsenlig och proportionerlig it-säkerhetspolicy för den gemensamma kontaktpunkten och säkerställa att den information som offentliggörs via kontaktpunkten är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad och oavvislig och att personuppgifter skyddas.

Artikel 7

Den gemensamma kontaktpunktens funktioner

1.Esma ska säkerställa att minst följande funktioner finns i den gemensamma kontaktpunkten:

a)En webbportal med användarvänligt gränssnitt på alla officiella unionsspråk varifrån användarna får tillgång till informationen i den gemensamma kontaktpunkten.

b)Ett programmeringsgränssnitt för enkel åtkomst till informationen i den gemensamma kontaktpunkten.

c)En sökfunktion på alla officiella unionsspråk.

d)Ett visningsprogram som informationen visas i.

e)Maskinöversättning av den information som hämtas.

f)Möjlighet till nedladdning, även av stora datamängder.

g)Aviseringar som informerar användarna om att ny information tillkommit i den gemensamma kontaktpunkten.

2.Esma ska säkerställa att de funktioner som avses i punkt 1 e och g finns i den gemensamma kontaktpunkten senast den 31 december 2025.

3.I den sökfunktion som avses i punkt 1 c ska det vara möjligt att göra sökningar utifrån följande metadata:

a)Namnen på den enhet som har lämnat in informationen.

b)Identifieringskoden för juridiska personer avseende den enhet som har lämnat in informationen.

c)Typen av information som den enhet som har lämnat in informationen har lämnat in.

d)År och månad då informationen lämnades in av den enhet som har lämnat in informationen.

e)Storleken på den enhet som har lämnat in informationen.

f)Källan till den information som har lämnats in.

4.De europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för följande:

a)Hur programmeringsgränssnittet som avses i punkt 1 b ska vara beskaffat.

b)Den särskilda identifieringskod för juridiska personer som avses i punkt 3 b.

c)Klassificering av de informationstyper som avses i punkt 3 c.

d)Kategorier för storleken på enheterna som avses i punkt 3 e.

De europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast [Publikationsbyrån: för in ett år efter ikraftträdandet].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010. 

Artikel 8

Tillgång till information i den gemensamma kontaktpunkten

1.Esma ska säkerställa att alla har tillgång till den gemensamma kontaktpunkten utan diskriminering.

2.Esma ska säkerställa att alla kostnadsfritt har direkt och omedelbar tillgång till den information som finns i den gemensamma kontaktpunkten. 

Esma får dock ta ut en avgift för sökningar av väldigt stora informationsmängder eller av information som uppdateras ofta. Dessa avgifter får inte överstiga de kostnader som Esma har för att utföra tjänsten. 

3.Som en avvikelse från punkt 2 andra stycket ska Esma tillåta att alla följande enheter kostnadsfritt har direkt och omedelbar tillgång till den gemensamma kontaktpunkten i den utsträckning som de behöver det för att kunna utföra sina respektive uppdrag och uppfylla sitt ansvar och sina skyldigheter

a)Alla EU:s institutioner, byråer och organ.

b)Alla nationella behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna enligt de rättsakter som avses i artikel 1.1 a.

c)Alla myndigheter som enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 34 ingår i det europeiska statistiksystemet.

d)Alla centralbanker som ingår i det europeiska centralbankssystemet.

e)De resolutionsmyndigheter som utsetts enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU 35 .

4.Vad gäller punkt 2 andra stycket kan Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som anger art och omfattning för de särskilda tjänster som avgifter kan tas ut för samt avgiftsstrukturen för dessa tjänster.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 9

Användning och vidareutnyttjande av informationen i den gemensamma kontaktpunkten

Esma ska säkerställa att användningen och vidareutnyttjandet av informationen i den gemensamma kontaktpunkten inte inkräktar på databasrättigheter av sitt eget slag enligt artikel 7.1 i direktiv 96/9/EG och att det inte finns några villkor för användningen och vidareutnyttjandet såvida inte dessa villkor uppfyller alla följande krav:

(a)Villkoren är objektiva och icke-diskriminerande.

(b)Villkoren är motiverade av ett allmänintresse.

(c)Villkoren motsvarar villkoren i öppna standardiserade licenser i den mening som avses i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2019/1024 så att informationen får användas fritt, ändras och vidarebefordras av vem som helst i vilket syfte som helst.

Artikel 10

Informationens kvalitet

1.Esma ska genomföra automatiska kontroller av den information som insamlingsorganen lämnar in för att säkerställa att den uppfyller kraven i artikel 5.1 b.

2.Esma ska se till att det finns lämpliga tekniska rutiner som gör att insamlingsorganen automatiskt underrättas om att informationen som de har lämnat in inte uppfyller kraven i artikel 5.1 b.

Artikel 11

Esmas uppgifter

1.Esma ska i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) utföra följande uppgifter:

a)Se till att den information som insamlingsorganen lämnar in utan otillbörligt dröjsmål offentliggörs i den gemensamma kontaktpunkten.

b)Bistå insamlingsorganen genom en supporttjänst.

c)Se att den gemensamma kontaktpunkten är tillgänglig minst 95 % av tiden varje månad.

d)Vid behov rådgöra med insamlingsorganen avseende gemensamma frågor och etiska principer och särskilt diskutera

i)hur den gemensamma kontaktpunkten ska skötas,

ii)utarbetande och införande av en kvalitetspolicy och, i tillämpliga fall, av servicenivåavtal mellan Esma och insamlingsorganen,

iii)finansieringsvillkoren för den gemensamma kontaktpunkten, till exempel i vilka fall avgifter kan tas ut och hur dessa avgifter ska beräknas,

iv)hot vad gäller cybersäkerhet.

e)Kontrollera att den gemensamma kontaktpunkten upprättas och fungerar enligt artikel 12 och årligen avlägga rapport om detta till kommissionen.

2.Vad gäller punkt 1 ska Esma rådgöra med den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.Esma ska inte lagra information som innehåller personuppgifter förutom för automatisk, mellanliggande och tillfällig bearbetning, vilket inbegriper lagring av sådan information i den mån det är absolut nödvändigt för att tillhandahålla tillgång till informationen som insamlingsorganen lämnar in.

Artikel 12

Kontroll av att den gemensamma kontaktpunkten upprättas och fungerar

1.Esma ska i nära samarbete med EBA och Eiopa kontrollera att den gemensamma kontaktpunkten fungerar minst enligt de kvalitativa och kvantitativa indikatorer som anges i punkt 2 och ska en gång om året sammanställa en rapport om hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar.

2.De kvantitativa och kvantitativa indikatorer som nämns i punkt 1 är följande:

a)Antalet besökare och sökningar.

b)Andelen sökningar som leder till visning eller nedladdning.

c)Mängden maskinläsbar information i den gemensamma kontaktpunkten angivet i siffror och procent samt hur mycket av denna maskinläsbara information som har visats och laddats ned angivet i siffror och procent.

d)Andelen underrättelser till följd av de automatiska kontroller som avses i artikel 10.

e)Eventuella väsentliga funktionsstörningar eller incidenter som har inträffat.

f)En bedömning av hur tillgänglig, användbar och aktuell informationen i den gemensamma kontaktpunkten är, samt av vilken kvalitet det är på den.

g)En bedömning av om den gemensamma kontaktpunkten uppfyller målen för kontaktpunkten med beaktande av hur användningen av den har utvecklats och av hur informationsflödena inom unionen ser ut.

h)En bedömning av hur nöjda slutanvändarna är med kontaktpunkten.

i)En jämförelse med liknande system i tredjeländer.

3.Esma ska rådgöra med den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010 innan den rapport som avses i punkt 1 läggs fram.

Artikel 13

Översyn

Kommissionen ska senast den [ Publikationsbyrån: för in det datum som inträffar fem år efter att denna förordning har trätt i kraft] se över hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och utvärdera dess ändamålsenlighet. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna översyn.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget avser 

☑ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 36  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål: 

1.4.2.Specifikt/specifika mål: 

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer 

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

◻    Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☑ obegränsad varaktighet

Efter en startfas 2022–2026

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 45  

◻ Direkt förvaltning av kommissionen genom

◻    genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på Esmas anslag 

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

☑    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på Esmas personalresurser 

3.2.3.1.Sammanfattning

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

☑    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

◻    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

☑    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 59 .

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Det ingår ingen samfinansiering från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

◻    Påverkan på egna medel

◻    Påverkan på andra inkomster

◻    Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Bilaga till finansieringsöversikten

De förväntade konsekvenserna för EU-budgeten, förutsatt att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft 2024, har beräknats utifrån följande:

Avdelning I – Personalkostnader

De tre tillfälligt anställda som Esma förväntas behöva för att leda arbetet med utveckling, underhåll och drift av den gemensamma kontaktpunkten anställs med lönegrad AD 5. De förväntas (i genomsnitt) tillträda sina tjänster i början av juli, vilket innebär att kostnaderna för dem har budgeterats för sex månader 2024 och för hela år därefter.

Den uppskattade kostnaden för en enskild tillfälligt anställd beräknades som den genomsnittliga standardkostnaden för tillfälligt anställda som ska användas i uppskattningar av personalkostnader i finansieringsöversikter för rättsakter 2021 (152 000 euro) minus schablonersättningen (25 000 euro) för lokal- och it-kostnader (kringkostnader) som ingår den genomsnittliga standardkostnaden (dvs. 127 000 euro) med justering med korrigeringskoefficienten för Paris (120,5) och för en inflation som antas ligga på 2 % efter 2022 62 .

Avdelning II – Infrastrukturs- och driftsutgifter

Kostnaderna beräknades genom multiplicering av personalstyrkan med andelen årsanställda utifrån standardkostnaden för kringkostnader, dvs. 25 000 euro plus 2 500 euro per anställd för att täcka övriga administrativa kostnader, båda kostnaderna justerade för en inflation som förväntas ligga på 2 % efter 2022.

Avdelning III – Driftsutgifter

Utgifterna gäller en infrastruktur som ska göra att den gemensamma kontaktpunkten har de funktioner och uppfyller de specifikationer som anges i lagstiftningen och att teknisk operabilitet 63 uppnås i systemet. Infrastrukturen ska säkerställa att tjänsten fungerar utan hinder och håller hög kvalitet, liksom säker lagring och kommunikation och hög tillgänglighet. Hur infrastrukturen tekniskt ska utformas är upp till styrorganet för den gemensamma kontaktpunkten. Denna bilaga innehåller därför ett antal förslag på realistiska valmöjligheter, som har valts ut för att tjäna som underlag för kostnadsberäkningarna.

De preliminära kostnaderna är kostnaderna i de fem faser som ska genomföras från mitten av 2022 till 2027, bland annat för konceptprovning, utveckling av funktionerna, licensavgifter, systemunderhåll, molntjänster/molnlagring/nätverk.

De beräknade kostnaderna har justerats för en inflation som förväntas ligga på 2 % efter 2022.

(1)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, 24.9.2020, COM(2020) 590 final.

(2)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, 24.9.2020, COM(2020) 591 final.

(3)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(4)     https://e-justice.europa.eu/489/SV/business_registers__search_for_a_company_in_the_eu?init=true .

(5)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, En EU-strategi för data, 19.02.2020, COM(2020) 66 final.

(6)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, 6.7.2021, COM(2021) 390 final .

(7)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given, 11.12.2019, COM(2019) 640 final.

(8)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, 24.9.2020, COM(2020) 590 final.

(9)    SWD(2021) 81 final, 21.4.2021.

(10)    SWD(2021) 344.

(11)    Enligt högnivåforumets rekommendation bör den gemensamma kontaktpunkten ge tillgång till offentlig finansiell och icke-finansiell information eller verksamhetsrelaterad information om enheter, och allmänheten bör ha fri tillgång till informationen utan avgifter eller licenser. Se slutrapporten från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen: A New Vision for Europe’s Capital markets, juni 2020.

(12)    ISBN 978-92-76-13304-9.

(13)    ISBN 978-92-76-13305-6.

(14)    ISBN 978-92-76-25267-2.

(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(16)    Denna planering påverkar inte antagandet av det påföljande arbetsprogrammet (2023–2024), särskilt inte bedömningarna av finansieringsprioriteringarna och respektive programkommittés godkännande.

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(18)    Se kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller kraven för kreditrisker risken för kreditvärdighetsjustering, operativa risker, marknadsrisker och schablongolv, särskilt ändringarna av artikel 433.

(19)    Se artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 i ändrad lydelse.

(20)    SWD(2021) 305 final, 3.11.2021.

(21)    EUT C […], […], s. […].

(22)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, 24.9.2020, COM(2020) 590 final.

(23)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, 24.9.2020, COM(2020) 591 final.

(24)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, 6.7.2021, COM(2021) 390 final.

(25)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given, 11.12.2019, COM(2019) 640 final.

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(33)    Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).

(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(35)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(36)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i förordningen.

(37)    De format som specificerats på unionsnivå är bland annat de format som beskrivs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat.

(38)    Enligt strategin för digitalisering av finanssektorn: ”Senast 2024 bör all information som ska offentliggöras enligt EU:s lagstiftning om finansiella tjänster lämnas ut i standardiserade och maskinläsbara format.”, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, COM(2020) 591 final.

(39)    Kommissionens prioriteringar för 2019–2024, Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern .

(40)     Meddelande: En EU-strategi för data , Europeiska kommissionen, 19.02.2020.

(41)    COM(2020) 591 final, 24.9.2020.

(42)    Meddelande: Den europeiska gröna given , Europeiska kommissionen, 11.12.2019.

(43)    Paketet för digitalisering av finanssektorn, meddelande om en strategi för digitalisering av finanssektorn , Europeiska kommissionen, 24.09.2020.

(44)    Meddelande: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan , 24.09.2020.

(45)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(46)    Diff. = differentierade anslag/icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(47)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(48)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(49)    Enligt punkt 2.2.1.9 Preparatory actions for the Financial Data Space i bilagan till kommissionens genomförandebeslut om finansiering av programmet för ett digitalt Europa och antagandet av det fleråriga arbetsprogrammet för 2021–2022, 10.11.2021, C(2021) 7914 final.

(50)    I planeringssyfte förväntas Esmas kostnader 2023 (dvs. innan den föreslagna lagstiftningen förväntas träda i kraft) kunna finansieras genom ett bidragsavtal mellan kommissionen och Esma med medel från programmet för ett digitalt Europa. Denna planering påverkar inte antagningen av det påföljande arbetsprogrammet (2023–2024), särskilt inte bedömningarna av finansieringsprioriteringarna och respektive programkommittés godkännande.

(51)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(52)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(53)    Kostnad för EU-budgeten, exklusive bidrag från de nationella behöriga myndigheterna och programmet för ett digitalt Europa.

(54)    Total kostnad (inklusive pensionsavgifter) för tre kontraktsanställda i tolv månader som, utan att det påverkar framtida beslut och godkännande av det nödvändiga finansieringsbeslutet, tills vidare antas täckas av ett bidragsavtal med finansiering från programmet för ett digitalt Europa.

(55)    Rekryteringen är planerad till juli, varför 50 % av genomsnittskostnaden beräknas för 2024.

(56)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

(57)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(58)    Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitik, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiske- och vattenbruksfonden (EMFAF).

(59)    Se artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 2093/2020 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

(60)    Alltså 40 % från unionen mot 60 % från medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter, tillsammans med de nationella behöriga myndigheternas andel av pensionsavgifterna.

(61)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

(62)    Andelen av pensionsavgifterna som motsvarar den andel som medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter ska stå för enligt skäl 68 i förordning 1095/2010 om Emsas inrättande ingår i beräkningen av de nationella behöriga myndigheternas bidrag i punkt 3.2.5 i finansieringsöversikten.

(63)    I teknisk operabilitet ingår de program och den infrastruktur som kopplar samman system och tjänster, inklusive sådant som gränssnittspecifikationer, sammankopplingstjänster, visning och utbyte av data och säkra kommunikationsprotokoll.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 723 final

BILAGA

till

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet

{SEC(2021) 572 final} - {SWD(2021) 344 final} - {SWD(2021) 345 final}

BILAGA

Förteckning över den unionslagstiftning som berörs av den gemensamma europeiska kontaktpunkten som avses i artikel 1.1 a

1.DEL A – FÖRORDNINGAR

1. Förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut 1

2. Förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar 2

3. Förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister 3

4. Förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder 4

5. Förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande 5

6. Förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag 6

7. Förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse 7

8. Förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordningen) 8

9. Förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument 9

10. Förordning (EU) nr 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler 10

11. Förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) 11

12. Förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder 12

13. Förordning (EU) 2015/2365 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning 13

14. Förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat 14

15. Förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad 15

16. Förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder 16

17. Förordning (EU) 2019/1238 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) 17

18. Förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag 18

19. Förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn 19

20. Förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar 20

21. Förordning (EU) 2021/23 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter 21

DEL B – DIREKTIV

1. Direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat 22

2. Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden 23

3. Direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad 24

4. Direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning 25

5. Direktiv 2007/36/EG om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag 26

6. Direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) 27

7. Direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) 28

8. Direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder 29

9. Direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag 30

10. Direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag 31

11. Direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 32

12. Direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument 33

13. Direktiv (EU) 2016/97 om försäkringsdistribution 34

14. Direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut 35

15. Direktiv (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag 36

16. Direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer 37

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC‐derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115, 25.4.2013, s. 1).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 77).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

(11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) (EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).

(12)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98).

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169, 30.6.2017, s. 8).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) (EUT L 198, 25.7.2019, s. 1).

(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 (EUT L 22, 22.1.2021, s. 1).

(22)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).

(23)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12).

(24)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

(25)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

(26)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(28)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

(30)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(31)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(32)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(33)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(34)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (EUT L 26, 2.2.2016, s. 19).

(35)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).

(36)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019, s. 64).

(37)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU (EUT L 328, 18.12.2019, s. 29).