Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan

(2021/C 300/13)

Föredragande: Jan TREI (EE–EPP), ledamot av en lokal fullmäktigeförsamling: Kommunfullmäktige, Viimsi Referensdokument: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling COM(2020) 784 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

1.

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens plan att rationalisera stödet till den audiovisuella sektorn och mediebranschen samt att lyfta fram behoven hos lokala och regionala medier i hela EU mot bakgrund av den ekonomiska återhämtningen, den gröna omställningen och digitaliseringen.

2.

ReK efterlyser en dialog med kommissionens generaldirektorat för kommunikationsnät, innehåll och teknik om den praktiska uppföljningen av de genomförandeåtgärder som planeras i handlingsplanen. Kommittén framhåller här behovet av synergier mellan medel och bestämmelser på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

3.

ReK kommer att försöka öka sin synlighet som politisk aktör på detta område gentemot andra EU-institutioner, sektoriella och lokala/regionala aktörer och allmänheten i stort i syfte att öka den tillgängliga informationen och expertisen och kanalisera ReK:s politiska rekommendationer till de olika förvaltningsnivåerna.

4.

ReK betonar att i många medlemsstater är det regionerna som ansvarar för att reglera och stödja medie- och kultursektorerna och i andra medlemsstater är mediepolitiken en statlig angelägenhet, medan ansvaret för kulturpolitiken delas mellan lokal, regional och statlig nivå.

5.

Vi betonar vikten av ett nära partnerskap med lokala och regionala myndigheter för att samordna stödet till mediesektorn på alla förvaltningsnivåer.

6.

ReK välkomnar lanseringen av initiativet NEWS, som med stöd av InvestEU-garantin ska främja nyhetsmediesektorn, med särskild tonvikt på lokala och regionala medier.

7.

Kommittén är övertygad om att handlingsplanen kommer att få en kraftfull lokal och regional inverkan eftersom mediepluralismens ekonomiska, tekniska och kreativa bärkraft är beroende av mångfalden av lokala och regionala medier och av de institutioner som deltar i värdekedjan, tillsynen och det sektorsövergripande samarbetet inom produktion, medier och audiovisuella medier.

8.

ReK inser det särskilda värdet av regionala och till och med lokala innovationsstrategier och smart specialisering inom den audiovisuella sektorn och mediebranschen: de leder till innovativa lösningar och ger spridningseffekter till andra nyckelområden inom offentlig politik och ekonomisk verksamhet (utbildning, kompetens och hälsa).

9.

Kommissionen uppmanas att vid utformningen av konkreta instrument och åtgärder inom ramen för handlingsplanen uppmuntra de behöriga myndigheterna i EU:s medlemsstater att så långt det är möjligt förtydliga och samordna det finansiella stöd som specifikt görs tillgängligt för lokala och regionala medier i relevanta EU-program och särskilt i återhämtningsinstrumenten. ReK åtar sig dessutom att bidra till att sprida denna information till relevanta regionala och lokala aktörer.

10.

Kommissionen uppmanas att i samband med framtida europeiska nyhetsmedieforum och initiativ om framtidsutsikter inom den europeiska mediebranschen ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa bredast möjliga representation och deltagande av lokala och regionala medier.

11.

Rek understryker särskilt vikten av att främja små och medelstora företag inom den audiovisuella sektorn och mediesektorn. De bör rådfrågas och delta i vidareutvecklingen av initiativ såsom Media-marknadsingången och kreativa innovationslabb för att stödja uppstartsföretag och expanderande företag.

12.

Rek pekar på den särskilda vikten, åtminstone under en övergångsperiod, av icke-elektroniska tidningar och annonsblad, som i synnerhet äldre personer inte vill ska ersättas av elektroniska publikationer, samt på att tidningsutdelning, särskilt på landsbygden, även i fortsättningen måste vara möjlig för utgivare ur lönsamhetssynpunkt.

13.

Kommittén anser att man särskilt bör uppmärksamma icke-kommersiella lokala medier som den ”tredje sektorn” inom radio- och tv-sändningar (de är vanligtvis självorganiserade, deltagarbaserade och icke-vinstdrivande medier som riktar sig till lokala geografiska grupper och/eller intressegrupper). Alla förvaltningsnivåer uppmanas att vederbörligen erkänna icke-kommersiella lokala medier.

14.

ReK beklagar att man inte beaktar den särskilda situationen för små länder (marknader), som beror på deras specifika omständigheter, i synnerhet sådana som hänger samman med EU:s minoritetsspråk eller migrantgruppers icke-europeiska språk.

15.

ReK uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till och ge särskilt stöd till de medier, såväl offentligägda som privata, och den audiovisuella sektor som skapar innehåll och produktioner, arbetar och erbjuder sina tjänster på de andra officiella språk och minoritetsspråk som finns i de europeiska regionerna och på så vis bidrar till normaliseringen av dessa språk, respekten för regionernas kulturella mångfald och skyddet av invånarnas språkliga rättigheter. Detta stöd, som bör ta formen av särskild finansiering till dessa medier, är särskilt viktigt för att de ska kunna genomföra sin digitala omställning och därmed säkerställa sin permanenta digitala närvaro.

16.

Vi välkomnar åtgärderna för att stödja och framhäva den viktiga roll som public service-företagens verksamhet spelar på regional och lokal nivå.

17.

Kommittén föreslår att kommissionen tar fram särskilda stödåtgärder för att stötta regionala och lokala medier med EU-medel under den kommande perioden 2021–2027.

Övergripande bedömning av handlingsplanen

18.

ReK manar till att inte glömma vikten av att investera i digital kompetens, vilket är en förutsättning för att man ska kunna konsumera digitala medier.

19.

ReK beklagar att de politiska åtgärderna till stöd för lokala nyhetsmedier hittills inte på det hela taget i tillräcklig grad har gjort det möjligt för företagen att genomföra förändringar, hitta nya vägar och utveckla och inrätta bärkraftiga företags- och intäktsmodeller för den digitala omställningen.

20.

Kommittén konstaterar att de tio åtgärderna i handlingsplanen innehållsmässigt svarar mot ett antal behov inom sektorn och även kan användas för att stödja utvecklingen av lokala och regionala medier. Kommittén noterar dock att de regionala myndigheternas befogenheter på området medier och audiovisuella medier i flera EU-medlemsstater inte uttryckligen erkänns i handlingsplanen.

21.

Kommittén rekommenderar särskilt att man erkänner lokala och regionala befogenheter fullt ut och underlättar de lokala och regionala myndigheternas deltagande i en strukturerad dialog om de konkreta åtgärderna i handlingsplanen, särskilt åtgärderna 1 och 7.

22.

ReK menar att en välutformad reglering och strategi, tillsammans med skräddarsydda stödåtgärder, kan skapa en miljö som gör det möjligt för lokala och regionala medier att med framgång ta sig an utmaningarna med den ekonomiska återhämtningen, den gröna omställningen inom företagandet och digitaliseringen.

23.

Vi påpekar att man inte bara bör göra det möjligt för sektorn att finansiera produktion och distribution av innehåll, utan att man från EU-politiskt håll också bör inse att den audiovisuella sektorn och mediebranschen inte kan regleras på samma sätt som andra sektorer. Det behövs en EU-politik som gör att den europeiska mediesektorn kan fortsätta att producera konkurrenskraftigt innehåll i en rättvis digital miljö.

24.

ReK efterlyser en varaktig effekt av handlingsplanen och en övergripande EU-politik för mediebranschen som kombinerar reglerings-, konkurrens- och skattepolitik med EU-medel och EU-program i syfte att främja innovation och skapa lika villkor för de europeiska medierna samtidigt som man slår vakt om EU:s grundläggande värden om respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati och jämlikhet, respekt för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Att fullt ut upprätthålla dessa värden bör vara ett förhandsvillkor för att europeiska medier ska få tillgång till EU-medel.

25.

Vi menar att det är viktigt att säkerställa ett starkt pluralistiskt, ekonomiskt bärkraftigt, innovativt, oberoende och tillförlitligt europeiskt medielandskap som kan nå ut till hela samhället. Detta är mycket viktigt för såväl Europeiska unionen och dess demokratier som medborgare, konsumenter och företag. Det handlar också om social sammanhållning.

26.

ReK betonar att lokala och regionala medier ofta missgynnas i jämförelse med internationella onlineplattformar. Kommittén är övertygad om att EU behöver ägna större uppmärksamhet åt att lösa ett antal problem (bland annat informationsasymmetri och tillgång till data), eftersom den vertikala integrationen av onlineplattformar, tillsammans med deras grindvaktsfunktion, allvarligt hämmar den faktiska tillgången till och urvalet av tjänster och innehåll. Kommittén anser därför att det i kommande EU-direktiv måste fastställas mekanismer för att plattformarnas utbud ska inbegripa de lokala och regionala medier som erkänns av statliga eller regionala myndigheter. Favoriseringen av de egna tjänsterna (att de egna tjänsterna ges företräde på plattformarna) utgör ett allvarligt hot mot pluralism och rättvis konkurrens.

27.

ReK understryker att mediernas frihet, mångfald och oberoende, liksom journalisters säkerhet, är väsentliga delar av rätten till yttrande- och informationsfrihet och är väsentliga för EU:s och dess medlemsstaters demokratiska funktion. Vi uppskattar i detta sammanhang det arbete som utförs av oberoende ”väktare” såsom Europeiska centrumet för press- och mediefrihet i Leipzig.

Ekonomiska aspekter

28.

ReK påminner om att oberoende lokala och regionala medier, oavsett affärsmodell, kämpar med ihållande ekonomiska problem på marknaden och att deras situation förvärras till följd av covid-19-pandemin.

29.

Vi noterar med oro att den fragmenterade audiovisuella marknaden i EU även fortsättningsvis kommer att göra det svårt att utnyttja de marknadsfördelar som teknik och storlek kan erbjuda.

30.

Kommittén gläder sig åt att vissa EU-medlemsstater nyligen beslutade sig för att investera betydande belopp till stöd för lokal och regional journalistik.

31.

Vi framhåller på nytt den audiovisuella sektorns och mediebranschens betydelse för den europeiska ekonomin och dess återhämtning från krisen. Vi välkomnar kommissionens avsikt att utveckla detta område ur ett industripolitiskt perspektiv, med utgångspunkt i en innovationsdialog med branschen och en särskild plattform för kapitalinvesteringar.

32.

Det är också värdefullt att mäta och bedöma de territoriella effekterna (inklusive landsbygdsutvecklingspotentialen) av stödet till medier och den audiovisuella sektorn, särskilt när det gäller dessa åtgärders inverkan på skapandet av arbetstillfällen i mediacentrum. Detta skulle även kunna få en inverkan på landsbygdsutvecklingen om det åtföljs av mer riktade möjligheter som ska skapas inom ramen för återhämtningsplanerna.

33.

ReK betonar biografernas särskilda betydelse som ett lättillgängligt kulturutbud, och i landsbygdsområden ofta det enda kulturutbudet, och pekar på de extrema konsekvenserna för biograferna av den flera månader långa stängningen under coronapandemin, samt anser att det, för att bevara det europeiska biograflandskapet, behövs en lämplig period av exklusiv biografvisning av filmer innan de erbjuds på internationella beställvideoplattformar.

34.

ReK vill se att åtgärder för samarbete och inrättande av nätverk främjas på europeisk nivå mellan aktörerna inom den audiovisuella sektorn och lokala och regionala medier, samt mellan offentliga förvaltningar, för att genomföra gemensamma projekt, utveckla synergieffekter och utbyta god praxis.

35.

Vi välkomnar EU:s senaste politiska initiativ som syftar till att överbrygga klyftan mellan de resurser som anslås till teknisk innovation och de kulturella och kreativa aspekterna av den audiovisuella sektorn och mediesektorn.

36.

Vi välkomnar särskilt kommissionens förslag att ytterligare investeringar ska göras till stöd för mediemiljön genom att man anslår 61 miljoner euro från programmet Kreativa Europa 2021–2027 till kvalitetsjournalistik, mediefrihet, mediekunnighet och mediepluralism.

37.

Kommittén välkomnar även handlingsplanens nya interaktiva verktyg för att informera medieföretagen om olika stödinstrument. Vi rekommenderar att de lokala och regionala myndigheterna informerar om de stödinstrument som särskilt ställs till förfogande för lokala och regionala medier.

38.

ReK uppmärksammar vikten av att locka kvalificerade arbetstagare inom sektorn för audiovisuell medieproduktion samt den rådande bristen på kvalificerad arbetskraft, särskilt inom filmbranschen, och efterlyser i detta sammanhang även stödmöjligheter inom ramen för programområdet Media i programmet Kreativa Europa.

39.

I anknytning till omorganisationen av festivalstöd inom programområdet Media i programmet Kreativa Europa 2021–2027 förespråkar ReK att festivaler även i fortsättningen ska stödjas permanent och individuellt och inte enbart i europeiska nätverk, för att bevara deras särprägel och kvalitet.

40.

När det gäller åtgärd 1 i handlingsplanen rekommenderar kommittén en stark platsbaserad strategi och ett nära partnerskap med lokala och regionala myndigheter. Här föreslår vi att exempel på god praxis rapporteras till kommissionen i syfte att koppla samman sådana åtgärder och inkludera dem i medlemsstaternas återhämtningsplaner och handlingsplaner.

Lokala och regionala medier

41.

ReK betonar att lokala nyhetsmedier spelar en viktig roll i det offentliga livet och den politiska debatten eftersom de främjar politisk kunskap och politiskt deltagande. Oberoende lokala nyhetsmedier är demokratins ryggrad i samhället.

42.

ReK delar uppfattningen att skyddet av mediernas mångfald och oberoende måste vara ett centralt politiskt mål, som även måste betonas inom ramen för denna handlingsplan.

43.

De lokala mediernas roll är bland annat att genom kvalitativ, allsidig och granskande journalistik om de styrande och om offentliga angelägenheter på ett objektivt och korrekt sätt ge invånarna kunskap om och möjlighet att ta ställning till offentliga angelägenheter. Lokala medier representerar sin region och hjälper människor att förstå att de ingår i en gemenskap, att deras gemensamma lokala nyhetskanal för dem samman och att det är mer än bara den geografiska närheten som förbinder dem.

44.

ReK beklagar att glesbefolkade områden, till skillnad från tätbefolkade stadsområden med sina traditionella lokala medier och digitala plattformar, ofta saknar såväl traditionella som digitala lokala medier. Till följd av detta omfattas vissa områden i dag endast av en begränsad journalistisk bevakning, eller ingen alls.

45.

ReK upprepar att nyhets- och kulturprogram på lokal och regional nivå står i centrum för regionala public service-organisationer i hela Europa. Regionala public service-medier bidrar till mediepluralismen i regionerna. De medverkar också till allmänhetens deltagande i lokala och regionala myndigheters och kulturella och sociala organisationers verksamhet.

46.

Kommittén är övertygad om att regionala public service-medier måste vara tillgängliga för tittare och lyssnare via alla kommunikationskanaler – radio, tv och internet, liksom via de plattformar som erbjuder radio- och tv-tjänster i dessa områden – så att de inte blir meningslösa och kan fortsätta att uppfylla sitt huvuduppdrag. Utifrån de särskilda nationella förhållandena är det också viktigt att säkerställa regionala mediesändningar via alla tänkbara distributionskanaler, inbegripet kabel, digital markbunden tv, satellit och internet.

47.

Kommittén föreslår att ett antal åtgärder i handlingsplanen, särskilt åtgärd 1, skulle kunna stärkas på lokal och regional nivå, förutsatt att det görs investeringar i kapacitetsuppbyggnad för lokala aktörer.

Innovation och teknik

48.

ReK upprepar att digitaliseringen kan bidra till att locka en ny publik, utnyttja okonventionellt innehåll, tillhandahålla nya tjänster till lokala och regionala medier och främja mellanregionalt kulturellt samarbete. Kommittén anser att enbart den branschövergripande digitaliseringen öppnar upp helt nya möjligheter till omvälvande affärsmodeller och innovativa digitala tjänster och produkter, men är bekymrad över att kostnaden för denna omvandling skulle kunna bli för hög för lokala och regionala myndigheter.

49.

ReK erinrar om att den digitala klyftan mellan städerna och landsbygdsområdena måste minska; detta är en oumbärlig förutsättning om landsbygdsområdena ska kunna utnyttja digitala medier och dess befolkning få tillgång till all tillgänglig information.

50.

ReK konstaterar att mediesektorn befinner sig mitt i händelsernas centrum under den pågående gränsöverskridande revolutionen inom data, artificiell intelligens och blockkedjeteknik. Vi föreslår att medierna skulle kunna spela en nyckelroll när det gäller att testa och genomföra de etiska riktlinjer som tagits fram av kommissionens AI-expertgrupp och anpassa dem till mediesektorn.

51.

Den europeiska kulturen och filmen är oupplösligt förbundna med den europeiska identiteten. Ett välfungerande och pluralistiskt medielandskap i hela EU är avgörande för att slå vakt om och främja de europeiska värdena och den europeiska livsstilen. Alla medielandskap är beroende av att balanserade prioriteringar fastställs i samband med genomförandet av EU:s återhämtningsplaner. Till exempel bör man säkerställa en närmare koppling mellan å ena sidan EU:s audiovisuella politik och mediepolitik och å andra sidan forskning och innovation.

52.

ReK betonar den roll som den audiovisuella sektorn kan spela när det gäller att främja regional och lokal turism, i synnerhet i landsbygdsområdena, genom att på ett kreativt sätt värdesätta och sprida deras attraktioner och främja en hållbar turism och ekonomisk utveckling.

53.

Med hänsyn till datainfrastruktur välkomnar kommittén att handlingsplanens viktigaste åtgärd kommer att säkerställa synergier med programmen Horisont Europa och Ett digitalt Europa. Detta bör främja innovation och kreativitet och göra alla typer av medier tillgängliga på ett icke-diskriminerande sätt, såväl public service-kanaler som kommersiella kanaler, stora som små. ReK betonar att dessa synergier också bör vara tillgängliga för lokala och regionala medier, oavsett ägandeförhållanden och administrativa strukturer. Det bör därför systematiskt ställas krav på investeringar i teknik såsom undertextning på flera språk, teckenspråkstolkning eller syntolkning i den europeiska nyhetsproduktionen och audiovisuella produktionen.

54.

Kommittén konstaterar att en av rollerna som programmet Horisont Europa spelar består i att stödja mediekomponenter för infrastruktur med öppen källkod. Denna är en förutsättning för framgångsrik innovation, inte bara med hänsyn till tekniken, utan även med avseende på nya affärsmodeller och deras upptagning i alla typer av medier.

55.

ReK anser att alla relevanta EU-finansieringsprogram (Kreativa Europa, Erasmus+, Horisont 2020 osv.) bör tillmäta utvecklingsbehoven när det gäller digitala färdigheter inom den audiovisuella sektorn och mediesektorn på lokal och regional nivå ett lämpligt värde. De digitala färdigheterna bör här omfatta inte bara grundläggande IKT-färdigheter utan även medie- och informationskunnighet.

56.

ReK efterlyser riktat stöd på lokal och regional nivå för att tillsammans med europeiska teknikcentrum inrätta europeiska medieteknikcentrum som skulle fokusera på utbildning av medieaktörer – bland annat i fråga om att få tillgång till tillgänglig finansiering, inklusive finansiering av återhämtning och mediernas oberoende. På så sätt kan pilotinitiativ genomföras och innovativa europeiska lösningar spridas.

Mediernas oberoende, trovärdighet och en större roll för medborgarna

57.

ReK menar att tillgången till tillförlitlig information är av stor betydelse i en hälsokris som covid-19-pandemin. Kommittén framhåller att såväl public service som privata medier, med sitt kvalitativt och kvantitativt breda utbud, informerar, dokumenterar, underhåller och erbjuder ett utbildnings- och kulturutbud lokalt, regionalt och nationellt i samband med pandemin, och därmed i hög grad bidrar till att hantera krisens utmaningar. Vi pekar på följande grundläggande problemområden: tillgång till information från offentliga myndigheter, internetåtkomst, skydd och främjande av oberoende medier, desinformation på folkhälsoområdet och bevakning av folkhälsan.

58.

ReK upprepar att desinformationshotet gör att man på alla förvaltningsnivåer måste genomföra åtgärder till stöd för arbetet med nyhetsgranskning och med att ge befolkningen mediekompetens.

59.

ReK hänvisar till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där bland annat mediefrihet, mediepluralism och respekt för de grundläggande rättigheterna är uttryckliga krav. Kommittén betonar att ekonomiska påtryckningar som undergräver den professionella journalistikens rätt att existera på nätet utgör ett allvarligt hot mot mediefriheten. Vi förväntar oss att kommissionen, med hänsyn tagen till medlemsstaternas lagstiftningsmässiga befogenheter för att trygga mediepluralismen, använder rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader för att avhjälpa marknadsmisslyckanden och minska obalansen i förhållandet mellan teknikjättar och nyhetsföretag.

60.

ReK betonar att mediernas trovärdighet står och faller med deras oberoende och yttrandefrihet. Motsatsen till detta är situationer där statliga eller icke-statliga organ själva kan besluta vilket innehåll som är tillförlitligt, hur åtkomsten på plattformarna ska kontrolleras och vilket innehåll som får stå tillbaka.

61.

När det gäller de relevanta åtgärderna i handlingsplanen vill vi särskilt framhålla medborgarnas delaktighet och fördelarna för medborgarna, som är de viktigaste kriterierna för projektstöd, samt förbättringen av allmänhetens, och särskilt ungdomars, mediekunnighet.

62.

ReK anser att man måste främja medie- och nyhetskompetens, i syfte att motverka desinformation och hjälpa medborgarna att hitta rätt i digitala miljöer, och stimulera framväxten av ett medieekosystem med högkvalitativt innehåll och etisk självreglering för att bekämpa desinformation och falska nyheter.

63.

ReK välkomnar att medborgarna står i centrum för handlingsplanen, särskilt när det handlar om rätten att ha tillgång till en pluralistisk, diversifierad och oberoende mediemiljö, också på regional och lokal nivå.

64.

Kommittén betonar, med hänsyn till mediernas oberoende, att varje ekonomiskt stöd till medierna företrädelsevis bör vara en tillfällig lösning och verkligen måste vara universellt. Selektiva subventioner bör begränsas för att bevara den fria, marknadsfinansierade journalistiken. Om exceptionella åtgärder ändå vidtas måste snedvridningar av marknaden noggrant undvikas och mediernas oberoende tryggas.

65.

ReK anser att den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) bör främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis när det gäller att utveckla mediemedvetenheten, särskilt med avseende på stöd-, forsknings-, upplysnings-, samarbets- och utvärderingsinsatser från de oberoende nationella tillsynsmyndigheternas sida samt med hänsyn till samarbetsformerna mellan nationella tillsynsmyndigheter, leverantörer av medietjänster och utbildningsinstitutioner.

Regelverk

66.

ReK vill att kommissionens åtagande för en välfungerande europeisk mediemarknad konkretiseras. Vi menar att en framgångsrik lösning på detta problem kan gå längre än datalagstiftningen, eftersom även aktiv användning av nationella och europeiska konkurrenspolitiska instrument omfattas för att till exempel undvika att nya aktörer i Europa endast ges en begränsad tillgång till viktig infrastruktur.

67.

ReK upprepar att EU:s politik för audiovisuella medier bör vila på en helhetssyn som tar in det vidare handlingsutrymmet inom alla medierelaterade områden såsom konkurrens, upphovsrätt, data osv. EU:s politik för den audiovisuella sektorn och mediesektorn måste utformas på ett mer områdesövergripande sätt. Vi efterlyser en mer detaljerad och långsiktig vision för Europas audiovisuella sektor och hela mediebranschen.

68.

ReK betonar behovet av en särskild datapolitisk regleringsansats för den europeiska digitala inre marknaden för att utnyttja den expanderande näringsverksamheten hos mäktiga internationella onlineplattformar för beställvideo till förmån för alla européer.

69.

Kommittén efterlyser en mer detaljerad EU-politik som i praktiken skapar lika villkor för alla leverantörer av audiovisuella medietjänster. Det inbegriper regler om datadelning, konkurrensbevakning och skatteförmåner. För mindre aktörer inom sektorn måste dock undantag vara möjliga, närmare bestämt för att öka mångfalden av innehåll och lokal produktion.

70.

ReK tror på fördelarna med en närmare politisk samordning på EU-nivå mellan rättsakten om digitala tjänster, handlingsplanen för demokrati och handlingsplanen för medier. De bör ha ett och samma mål – ett tekniskt avancerat, etiskt och finansiellt sunt europeiskt ekosystem som är internationellt konkurrenskraftigt.

71.

Kommittén håller med kommissionen om att förbättrad tillgång till och distribution av audiovisuellt innehåll kommer att gynna den ökande gränsöverskridande efterfrågan (även i gränsregioner) och språkliga minoriteter och därför måste stödjas av EU:s politik. Geoblockeringen bör begränsas ytterligare och minskas så att sektorn kan utvecklas mer fritt i hela EU.

Styrning

72.

ReK anser, särskilt när det gäller åtgärd 1 i handlingsplanen, att en stark platsbaserad strategi och ett nära partnerskap med lokala och regionala myndigheter är ett effektivt sätt att uppnå målen.

73.

Kommittén är beredd att följa upp denna handlingsplan tillsammans med kommissionen för att utveckla genomförandeåtgärder och därmed maximera möjligheterna för lokala och regionala medier i hela EU.