52020AR5624

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AR5624 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020AR5624

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Gränsöverskridande hot mot människors hälsa och uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar

COR 2020/05624

EUT C 300, 27.7.2021, p. 76–86 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

27.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 300/76

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Gränsöverskridande hot mot människors hälsa och uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar

(2021/C 300/14)

Föredragande:

Olgierd GEBLEWICZ (PL–EPP), regionpresident, Zachodniopomorskie (Västpommern)

Inledande kommentarer

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

—

Europeiska regionkommittén (ReK) stöder kommissionens planer på att utarbeta en starkare och mer omfattande rättslig ram inom vilken Europeiska unionen, med respekt för subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas huvudansvar för hälso- och sjukvård och krisberedskap, kan reagera snabbt och utlösa genomförandet av beredskapsåtgärder och motåtgärder mot gränsöverskridande hälsohot inom hela sitt territorium.

—

ReK påpekar att ansvaret för folkhälsan i 19 EU-länder inte uteslutande är en nationell fråga utan i stor utsträckning är decentraliserat och att de lokala och regionala myndigheterna har betydande befogenheter i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet. Kommittén insisterar därför på att det införs en starkare subnationell komponent.

—

Covid-19-pandemin har blivit ett verkligt stresstest som belyser allvarliga brister i beredskap, gränsöverskridande kommunikation och samarbete mellan medlemsstater och gränsregioner när det gäller att ta itu med hot mot människors hälsa. De epidemiologiska strategier som tillämpats av enskilda medlemsstater, men även enskilda regioner, har varit mycket olika, vilket inte bara har fått negativa konsekvenser för hälsan utan även på det sociala och ekonomiska området.

—

Företrädare för Europeiska regionkommittén, i egenskap av den institution som företräder lokala och regionala myndigheter från alla länder i Europeiska unionen, bör delta som observatörer i arbetet i de grupper, kommittéer och arbetsgrupper som inrättats på EU-nivå för att hantera hot mot folkhälsan, särskilt den rådgivande kommittén för hot mot folkhälsan.

—	Kommittén efterlyser effektiva verktyg för samordning mellan gränsregioner, inbegripet de regioner som är belägna vid EU:s yttre gränser, och föreslår att det inrättas interregionala gränsöverskridande kontaktgrupper.

—

Vi konstaterar att det även om medlemsstaterna fortfarande har ett primärt ansvar för hälsopolitiken, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, är nödvändigt att inleda en reflektion om en fördjupning av EU:s befogenheter inom hälsoområdet (artikel 168 i EUF-fördraget) under debatten om Europas framtid i syfte att på ett solidariskt sätt hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i hela EU, med beaktande av de olika strukturerna på hälsoområdet på subnationell nivå och skillnaderna i befogenheter mellan hälsomyndigheterna i de enskilda medlemsstaterna. Dessa nya befogenheter bör bland annat göra det möjligt för kommissionen att formellt fastställa att ett hot mot folkhälsan föreligger på unionsnivå.

—	ReK påminner om att covid-19-pandemin har åtföljts av väsentliga inskränkningar av den fria rörligheten i Europeiska unionen.

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

A. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU

Ändringsrekommendation 1

Artikel 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och berörda unionsbyråer, upprätta en unionsplan för hälsokriser och pandemier (nedan kallad unionsplanen) för att främja effektiva och samordnade insatser vid gränsöverskridande hot mot människors hälsa på unionsnivå.

2. Unionsplanen ska komplettera de nationella beredskaps- och insatsplaner som upprättas i enlighet med artikel 6.

3. Unionsplanen ska särskilt innehålla arrangemang för styrning, kapacitet och resurser för

a)	samarbete i god tid mellan kommissionen, medlemsstaterna och unionens byråer,

a)	samarbete i god tid mellan kommissionen, medlemsstaterna , deras regioner och lokala myndigheter samt unionens byråer,

b)	ett säkert informationsutbyte mellan kommissionen, unionens byråer och medlemsstaterna,

b)	ett säkert informationsutbyte mellan kommissionen, unionens byråer och medlemsstaterna,

c)	epidemiologisk övervakning och monitorering,

c)	epidemiologisk övervakning och monitorering,

d)	tidig varning och riskbedömning,

d)	tidig varning och riskbedömning,

e)	risk- och kriskommunikation,

e)	risk- och kriskommunikation,

f)	beredskap och insatser på hälsoområdet samt sektorsövergripande samarbete, och

f)	beredskap och insatser på hälsoområdet samt sektorsövergripande samarbete, och

g)	hanteringen av planen.

g)	hanteringen av planen.

4. Unionsplanen ska omfatta interregionala beredskapselement för att fastställa enhetliga, sektorsövergripande, gränsöverskridande folkhälsoåtgärder, särskilt med beaktande av kapacitet för testning, kontaktspårning, laboratorier och specialiserad behandling eller intensivvård i angränsande regioner. Planerna ska innehålla medel för beredskap och insatser för att hantera situationen för de medborgare som löper större risk.

4. Unionsplanen ska omfatta interregionala beredskapselement för att fastställa enhetliga, sektorsövergripande, gränsöverskridande folkhälsoåtgärder, särskilt med beaktande av kapacitet för testning, kontaktspårning, laboratorier och specialiserad behandling eller intensivvård i angränsande regioner. Regionerna ska vara fullt involverade på politisk nivå i utformningen och genomförandet av dessa planer. Planerna ska innehålla medel för beredskap och insatser för att hantera situationen för de medborgare som löper större risk.

5. För att säkerställa att unionsplanen verkställs ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna genomföra stresstester, övningar och översyner under och efter insatser, och vid behov uppdatera planen.

Ändringsrekommendation 2

Artikel 6

Nationella beredskaps- och insatsplaner

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Vid utarbetandet av nationella beredskaps- och insatsplaner ska varje medlemsstat samordna med kommissionen för att uppnå överensstämmelse med unionsplanen och utan dröjsmål informera kommissionen och HSC om varje betydande revidering av den nationella planen.

I tillämpliga fall, där de lokala och regionala myndigheterna har ett betydande folkhälsoansvar i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ska de nationella planerna inbegripa beredskaps- och insatsplaner för den subnationella nivån.

2. I de nationella beredskaps- och insatsplanerna bör det anges att interregionala gränsöverskridande kontaktgrupper kan eller ska inrättas i gränsområden i syfte att utarbeta och samordna åtgärder i regionerna på båda sidor om gränsen i händelse av hot mot människors hälsa.

Motivering

När det handlar om befogenheter på regional nivå är regionernas deltagande inte ett frivilligt alternativ.

Förklaring till de föreslagna ändringarna

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 7

Rapporter om beredskaps- och insatsplanering

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

c)	Genomförandet av nationella insatsplaner, i förekommande fall även genomförandet på regional och lokal nivå, som omfattar epidemiska insatser, antimikrobiell resistens, vårdrelaterade infektioner och andra särskilda frågor.

c)	Genomförandet av nationella insatsplaner, i förekommande fall även genomförandet på regional och lokal nivå, som omfattar epidemiska insatser, antimikrobiell resistens, vårdrelaterade infektioner , territoriell statistik och andra särskilda frågor.

Rapporten ska, när så är relevant, innehålla interregionala beredskaps- och insatselement i linje med unionsplanen och nationella planer som särskilt omfattar befintlig kapacitet, resurser och samordningsmekanismer i angränsande regioner.

Rapporten ska, när så är relevant, innehålla interregionala och gränsöverskridande beredskaps- och insatselement i linje med unionsplanen och nationella planer som särskilt omfattar befintlig kapacitet, resurser och samordningsmekanismer i angränsande regioner.

De regionala och lokala myndigheterna bör delta i utarbetandet av rapporter om frågor som rör deras ansvarsområde, särskilt de som nämns i led c ovan.

2. Kommissionen ska göra den information som mottagits i enlighet med punkt 1 tillgänglig för HSC i en rapport som utarbetas i samarbete med ECDC och andra relevanta unionsbyråer och unionsorgan vartannat år.

Rapporten ska innehålla landspecifika kartläggningar för att monitorera framsteg och utarbeta handlingsplaner för att åtgärda konstaterade brister på nationell nivå.

Rapporten ska innehålla landspecifika kartläggningar för att monitorera framsteg och utarbeta handlingsplaner för att åtgärda konstaterade brister på nationell eller subnationell nivå.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 9

Kommissionens rapport om beredskapsplanering

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 och resultaten av de revisioner som avses i artikel 8 ska kommissionen senast i juli 2022 och därefter vartannat år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om läget och framstegen för beredskaps- och insatsplaneringen på unionsnivå.	1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 och resultaten av de revisioner som avses i artikel 8 ska kommissionen senast i juli 2022 och därefter vartannat år till Europaparlamentet, rådet och Europeiska regionkommittén överlämna en rapport om läget och framstegen för beredskaps- och insatsplaneringen på unionsnivå.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 10

Samordningen av beredskaps- och insatsplaneringen i HSC

Lägg till led

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

f)	stödja regionalt gränsöverskridande samarbete på hälsoområdet i regioner där det kan förekomma eller redan förekommer hot och samordna verksamheten i de interregionala gränsöverskridande kontaktgrupperna.

Motivering

Den regionala komponenten i det territoriella arbetet i hälsosäkerhetskommittén (HSC) kommer att göra det möjligt för gränsregionerna att delta på ett smidigt sätt i krishanteringen och förhindra att det uppstår en sådan brist på kommunikation som observerades flera gånger under covid-19-pandemin 2020.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 11

Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
2. Den utbildning som avses i punkt 1 ska syfta till att ge den personal som avses i den punkten de kunskaper och färdigheter som särskilt krävs för att utarbeta och genomföra de nationella beredskapsplaner som avses i artikel 6 och genomföra åtgärder för att stärka krisberedskapen och övervakningskapaciteten, däribland användningen av digitala verktyg.	2. Den utbildning som avses i punkt 1 ska syfta till att ge den personal som avses i den punkten de kunskaper och färdigheter som särskilt krävs för att utarbeta och genomföra de nationella beredskapsplaner som avses i artikel 6 och genomföra åtgärder för att stärka krisberedskapen och övervakningskapaciteten, däribland användningen av digitala verktyg. Utbildningen ska också rikta sig till lokala och regionala myndigheter med befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet i syfte att stödja kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå.
[…]	[…]
5. Kommissionen får stödja anordnandet av program, i samarbete med medlemsstaterna, för utbyte mellan två eller flera medlemsstater av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, och för tillfällig utstationering av personal från en medlemsstat till en annan.	5. Kommissionen får stödja anordnandet av program, i samarbete med medlemsstaterna, för utbyte mellan två eller flera medlemsstater av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, och för tillfällig utstationering av personal från en medlemsstat till en annan. Sådana åtgärder bör framför allt vidtas i gränsregioner där regionala och lokala myndigheter har betydande befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet, bland annat genom utbildning av personer som arbetar för interregionala gränsöverskridande kontaktgrupper.

Motivering

Även om befogenhetsfördelningen kan variera från en medlemsstat till en annan deltar de lokala och regionala myndigheterna ofta både i förvaltningen av kommunala sjukhus och i civilskyddet, men saknar specifik utbildning eller kapacitet. Det finns ett stort behov av riktad utbildning för kommunala avdelningar, som ofta är underbemannade. Det skulle möjliggöra snabbare insatser och effektivare åtgärder.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 13.8

Epidemiologisk övervakning

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
8. Varje medlemsstat ska utnämna de behöriga myndigheter som inom medlemsstaten ansvarar för den epidemiologiska övervakning som avses i punkt 1.	8. Varje medlemsstat ska utnämna de behöriga myndigheter som inom medlemsstaten ansvarar för den epidemiologiska övervakning som avses i punkt 1. Denna monitorering ska också utvecklas territoriellt, särskilt genom regional statistik.

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 19.3

Utfärdande av varningar

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När de behöriga nationella myndigheterna och kommissionen utfärdar en varning ska de skyndsamt genom EWRS lämna all relevant tillgänglig information som de förfogar över och som kan vara användbar för samordningen av insatserna, exempelvis

a)	ett agens typ och ursprung,

a)	ett agens typ och ursprung,

b)	datum och plats för händelsen eller utbrottet,

b)	datum och plats för händelsen eller utbrottet,

c)	överförings- eller spridningssätt,

c)	de territoriella områden som berörs,

d )	toxikologiska data,

d )	överförings- eller spridningssätt,

e )	metoder för upptäckt och bekräftelse,

e )	toxikologiska data,

f )	folkhälsorisker,

f )	metoder för upptäckt och bekräftelse,

g )	folkhälsoåtgärder som genomförs eller är avsedda att genomföras på nationell nivå,

g )	folkhälsorisker,

h )	andra åtgärder än folkhälsoåtgärder,

h )	folkhälsoåtgärder som genomförs eller är avsedda att genomföras på nationell nivå,

i )	akut behov av eller brist på medicinska motåtgärder,

i )	andra åtgärder än folkhälsoåtgärder,

j )	begäran om och erbjudanden om gränsöverskridande bistånd vid kriser,

j)	akut behov av eller brist på medicinska motåtgärder,

k )	personuppgifter som krävs för kontaktspårning i enlighet med artikel 26,

k )	begäran om och erbjudanden om gränsöverskridande bistånd vid kriser,

l )	all annan information av relevans för det ifrågavarande allvarliga gränsöverskridande hotet mot människors hälsa.

l )	personuppgifter som krävs för kontaktspårning i enlighet med artikel 26,

m )	all annan information av relevans för det ifrågavarande allvarliga gränsöverskridande hotet mot människors hälsa.

B. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Ändringsrekommendation 9

Artikel 3

Centrumets uppdrag och arbetsuppgifter

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. g)

På begäran av kommissionen eller hälsosäkerhetskommittén (HSC), eller på eget initiativ, tillhandahålla riktlinjer för behandling och fallhantering av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor av relevans för folkhälsan, i samarbete med de berörda samhällena , däribland vägledning för gränsregioner och transitnav i samband med gränsöverskridande hot mot människors hälsa .

Motivering

När det gäller covid-19-pandemin fick gränsregioner och transportnav under vissa perioder inte någon vägledning förrän de nationella åtgärderna trädde i kraft. Genom att utfärda riktlinjer i ett tidigt skede, även informella och icke-bindande sådana, skulle ECDC kunna underlätta gemensamma tidiga insatser på lokal och regional nivå i hela EU, innan riktade nationella åtgärder träder i kraft.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 5

Särskilda nätverk och nätverksarbete

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. h)

säkerställa att data när så är möjligt samlas in på subnationell nivå.

Motivering

Denna uppmaning till att ECDC ska samla in uppgifter på subnationell nivå bygger på erfarenheterna från covid-19-pandemin: i vissa regioner skilde sig den epidemiologiska situationen från det nationella genomsnittet eller från förhållandena i angränsande regioner.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 5b

Beredskaps- och insatsplanering

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. c)

underlätta självbedömningar och externa utvärderingar av medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering, och bidra till rapportering och revision av beredskaps- och insatsplaneringen enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],

1. c)

underlätta självbedömningar och externa utvärderingar av medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering, inbegripet beredskaps- och insatsplaner på subnationell nivå som är tillämpliga på gränsregioner och transportnav, och bidra till rapportering och revision av beredskaps- och insatsplaneringen enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],

Motivering

Regioner med betydande befogenheter på hälsoområdet har reagerat på covid-19-pandemin genom egen planering och egna åtgärder. Oberoende riktlinjer och revisioner skulle ha bidragit till utbytet av information och förbättrat kvaliteten på de inledande åtgärderna.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 5b

Beredskaps- och insatsplanering

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. l)

utarbeta rekommendationer för gränsöverskridande samordning av och ömsesidig avstämning när det gäller regionala insatser mot hälsohot.

Motivering

Ändringsrekommendation 13

Artikel 8

Administration av system för tidig varning och reaktion

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	6. Centrumet ska när så är möjligt ha en nära samordning med de regionala gränsöverskridande kontaktgrupperna för hälsofrågor.

Motivering

Bristen på möjligheter till utbyte har gjort det svårt att vidta lämpliga åtgärder i gränsöverskridande regioner under krisen. Gemensamma gränsöverskridande kontaktgrupper, som delar information med ECDC och myndigheter på alla nivåer, skulle göra det möjligt för behöriga myndigheter att fatta välgrundade beslut.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

A. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén (ReK) betonar att enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) gäller att en ”hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder” och enligt artikel 196 gäller att unionen ”ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor”.

ReK hänvisar till sitt åtagande i yttrandet om programmet EU för hälsa om att ”prioritera hälsa på europeisk nivå och stödja de regionala och lokala myndigheterna i deras insatser för att modernisera hälso- och sjukvårdssystemen och i kampen mot cancer och epidemier inom ramen för gränsöverskridande hälsosamarbete”.

ReK påminner om principen ”one health”, som innebär att hälsa är en övergripande fråga som måste integreras i Europeiska unionens politikområden och åtgärder.

Kommittén beaktar kommissionens arbetsprogram, som offentliggjordes den 29 januari 2020, där det anges att det europeiska levnadssättet ”handlar om att finna gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar och förse människor med den kompetens de behöver och investera i deras hälsa och välbefinnande”.

Enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU (1) bör åtgärder vidtas för att göra det lättare att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård och uppmuntra samarbete beträffande hälso- och sjukvård mellan medlemsstater, samtidigt som fullständig hänsyn tas till nationella befogenheter i fråga om organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvård.

Vi påminner om att uppgifter från en Eurobarometerundersökning från 2017 visar att mer än 70 % av européerna förväntar sig ett större engagemang från EU:s sida på hälsoområdet. I dag är detta mer än någonsin en grundläggande fråga för EU-medborgarna, som med rätta förväntar sig att EU ska spela en mer aktiv roll på området.

ReK betonar att erfarenheterna från covid-19-krisen utgör en möjlighet för EU att inrätta en bättre interregional ram för övervakning och bekämpning av gränsöverskridande hot mot medborgarnas hälsa.

Utöver kampen mot pandemin står EU inför ett allvarligt problem i fråga om ojämlikhet i hälso- och sjukvårdssystemen och ständig brist på hälso- och sjukvårdspersonal på vissa håll, som också kräver vår uppmärksamhet.

Kommittén är oroad över att den regionala och lokala nivån inte beaktas tillräckligt i förslaget och att gränsöverskridande frågor behandlas med utgångspunkt från nationella gränser snarare än utifrån gränsregionernas särskilda behov.

Stärka de lokala och regionala myndigheternas roll i planeringen och utarbetandet av åtgärder

10.

ReK framhåller att 19 av 27 medlemsstater har valt att ge de lokala och regionala myndigheterna huvudansvaret för vård, omsorg och folkhälsa, och anser därför att de lokala och regionala myndigheterna bör delta fullt ut i utarbetandet och utvärderingen av de nationella beredskaps- och insatsplanerna samt i förberedandet av åtgärder.

11.

Vi framhåller behovet av att utarbeta genomförandemekanismer på regional nivå. Hur effektivt genomförandet av de nationella beredskaps- och insatsplanerna blir beror på i vilken grad de nationella regeringarna involverar den regionala nivån.

12.

ReK välkomnar kommissionens förslag att organisera stresstester av hälso- och sjukvårdssystemen i medlemsstaterna för att säkerställa att unionens beredskaps- och insatsplan fungerar väl. Kommittén påminner om att dessa stresstester fullt ut bör omfatta regioner och städer alltefter deras befogenheter i de berörda medlemsstaterna.

13.

ReK välkomnar idén om att kommissionen ska anordna utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller utarbetandet och genomförandet av nationella beredskapsplaner i syfte att förbättra krisberedskapen, bland annat genom användning av digitala verktyg. Vi anser dock att denna utbildning bör omfatta personal vid lokala och regionala myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor där dessa myndigheter har ett betydande folkhälsoansvar.

14.

Kommittén framhåller behovet av flexibilitet när det gäller att kombinera åtgärder som vidtas enligt en uppifrån-och-ned-metod med lokal och regional kunskap och lokala och regionala åtgärder.

15.

Om medborgarna och de lokala myndigheterna deltar skulle motståndskraften mot hot kunna byggas upp mer effektivt. Yrkesverksamma, vars perspektiv kan skilja sig från lagstiftarnas, bör också involveras i denna process.

16.

ReK vill fästa uppmärksamheten på frågan om utbildning och ökandet av allmänhetens medvetenhet om folkhälsofrågor. De lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll på detta område.

17.

Kommittén insisterar på stöd till digital konnektivitet och utbildning vid regionala hälso- och sjukvårdsinrättningar samt främjande av telemedicin i syfte att tillhandahålla effektivare vård genom ”smarta” centrum och mobila tvärvetenskapliga team.

Gränsregioner

18.

Vi vill fästa uppmärksamheten på den särskilda rollen och de särskilda utmaningarna för de regioner som ligger vid EU:s inre och yttre gränser, vars modeller för hälsosamarbete mellan gränsregioner har utvecklats under många år, samt på de fördelar dessa lösningar medför för lokalsamhällena.

19.

ReK föreslår att man förstärker åtgärderna för att skydda de lokala och regionala myndigheternas medicintekniska system mot eventuella it-angrepp som skulle kunna äventyra hälso- och sjukvårdssystemens funktion i medlemsstaterna. Det krävs samordnad planering och centraliserad rådgivning för att stärka dessa system som är kritiska under normala förhållanden, och ännu mer kritiska under en pandemi.

20.

Den nuvarande krisen har lyft fram de befintliga hoten mot systemet för gränsöverskridande hälso- och sjukvård och skapat ytterligare hinder för samarbetet mellan regioner. Skillnader i befogenheter och administrativa svårigheter till följd av olika rättsliga bestämmelser har blivit stora utmaningar på vägen mot en effektivare och bättre hälso- och sjukvårdsförvaltning i gränsregionerna.

21.

ReK efterlyser ett snabbt antagande av lämpliga rättsliga lösningar, ett incitamentsystem och främjande av god praxis för att åstadkomma varaktiga förbättringar av samarbetet mellan gränsregionerna på hälso- och sjukvårdsområdet, särskilt genom att man beaktar möjligheten eller nödvändigheten av att inom ramen för de nationella beredskaps- och insatsplanerna inrätta interregionala gränsöverskridande kontaktgrupper som skulle utarbeta och samordna åtgärder i regionerna på båda sidor om gränsen i händelse av ett hot mot människors hälsa.

22.

Patienter som söker hälso- och sjukvård utomlands gör detta främst i grannregionen, och således är samarbetet mellan gränsregioner en förutsättning för framgång.

23.

Kommittén föreslår att man skapar en ”status” som gränsöverskridande yrkesverksam på hälsoområdet, med målet att underlätta rörligheten för hälso- och sjukvårdspersonal. För att underlätta rörligheten för yrkesverksamma på hälsoområdet inom Europa är det angeläget att stärka systemet för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och främja enhetliga utbildningsstrukturer.

24.

Vi uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag om att säkerställa en miniminivå i fråga om gränsernas genomtränglighet och därmed relaterat gränsöverskridande samarbete på hälsoområdet, i syfte att bibehålla, eller vid behov förbättra, tillhandahållandet av tjänster på detta område, inbegripet i krissituationer – såsom har varit fallet med covid-19-pandemin.

25.

ReK föreslår att man främjar ingåendet av avtal om permanent samarbete i hälsofrågor mellan de behöriga myndigheterna på lämpliga nivåer i olika länder för att säkerställa utbytet av patienter i krissituationer. I dessa avtal måste hänsyn också tas till att EU har gemensamma gränser med tredjeländer.

B. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

26.

ReK välkomnar förslaget om att stärka uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), vilket kommittén förespråkat i sitt yttrande om en mekanism för nödsituationer på hälsoområdet.

27.

Kommittén anser att en utvidgning av ECDC:s befogenheter är avgörande för att utveckla EU-gemensamma strategier för att hantera gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

28.

Vi rekommenderar att ECDC, som en del av sitt nya uppdrag, samlar in data på subnationell nivå och förbättrar samarbetet mellan gränsregioner och transitnav i situationer med gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

29.

ReK betonar att ett nära samarbete med ECDC kommer att bidra till att förbättra beredskaps- och insatsplaneringen samt rapporteringen och revisionen inom de lokala och regionala myndigheterna, särskilt i gränsregioner, och efterlyser lämpliga bestämmelser som gör det möjligt för regionala myndigheter att snabbare organisera gränsöverskridande insatser och samordning i händelse av en pandemi.

30.

Kommittén hoppas att ECDC kommer att utfärda icke-bindande rekommendationer och förslag i fråga om riskhantering, särskilt när det gäller gränsregioner.

31.

Vi understryker vikten av kapacitet att mobilisera och sätta in EU:s insatsgrupp för hälsofrågor för att stödja lokala insatser i medlemsstaterna.

32.

Ett nära samarbete mellan de operativa kontaktpunkterna i medlemsstaterna och de behöriga myndigheter som övervakar hälso- och sjukvårdsenheterna på lokal och regional nivå kommer avsevärt att öka den epidemiologiska övervakningens effektivitet.

33.

Hälso- och sjukvårdsinrättningarna har den mest uppdaterade kunskapen, bland annat databaser om den epidemiologiska situationen. ReK insisterar därför på att de lokala och regionala myndigheter som övervakar dem involveras i utarbetandet och genomförandet av harmoniserade system för tillhandahållande av denna information.

34.

ReK insisterar på behovet av att medlemsstaterna kommer överens om ett gemensamt statistikprotokoll för att göra det möjligt att jämföra uppgifter om covid-19-krisens och framtida pandemiers konsekvenser. Detta protokoll, som ska utarbetas under ECDC:s och Eurostats gemensamma ansvar, skulle kunna utgå från uppgifter som lämnats på Nuts 2-nivå för att underlätta en politisk insats som integrerar användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

35.

ECDC kan säkerställa epidemiologisk övervakning via integrerade system som möjliggör övervakning i realtid genom användning av modern teknik och tillgängliga AI-baserade modelleringstillämpningar.

Bryssel den 7 maj 2021.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).

Top

Choose the experimental features you want to try