Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Hur man, utifrån utbildning och inom ramen för livslångt lärande, kan främja de färdigheter som Europa behöver för att skapa ett mer rättvist, sammanhållet, hållbart, digitalt och motståndskraftigt samhälle

(Förberedande yttrande på begäran av det portugisiska ordförandeskapet)

(2021/C 286/06)

Föredragande:

Tatjana BABRAUSKIENĖ

Yttrande på begäran av det portugisiska ordförandeskapet	Skrivelse av den 26.10.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	16.4.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	219/1/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK understryker vikten av att effektivt använda faciliteten för återhämtning och resiliens samt av att göra andra investeringar för att stödja ekonomisk tillväxt och ett motståndskraftigt samhälle inom ramen för ekonomins digitala och gröna omställning, genom att förbättra utbildningens (system, institutioner och program) kvalitet och inkludering för att tillgodose behoven hos studerande i alla åldrar och inlärningsstadier, förbereda dem för livet och arbetslivet samt se till att alla arbetstagare, liksom det ökade antalet arbetslösa, i synnerhet kvinnor, har tillgång till utbildning. Detta kommer även att bidra till att trygga den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster samt säkerställa att företagen är väl rustade att hantera utvecklingen inom sin bransch och täcka de kompetensbrister som de står inför i samband med industrins digitala och gröna omställning.

1.2

EESK rekommenderar att långsiktiga och uppnåbara mål fastställs och att ett permanent övervakningssystem inrättas inom det europeiska området för utbildning för varje medlemsstat. Övervakningssystemet ska syfta till att uppnå inkluderande utbildning och livslångt lärande av god kvalitet för alla samt se till att alla har de kunskaper, färdigheter och kompetenser samt den inställning som krävs för att Europa ska kunna skapa ett mer rättvist, sammanhållet, hållbart, digitalt och motståndskraftigt samhälle.

1.3

EESK påpekar att demokratisk styrning av utbildningssystemen – till exempel genom social dialog – inom EU:s nästa strategiska ramverk är ett viktigt verktyg för en framgångsrik utveckling och ett framgångsrikt genomförande av politiken på EU-nivå och nationell nivå. Det måste säkras, stärkas och inbegripa meningsfulla samråd med det organiserade civila samhället.

1.4

EESK rekommenderar att varje framtida arbetsgrupp inom den öppna samordningsmetoden ska presentera politiska resultat, och helst politiska rekommendationer som rådet (utbildning) kan diskutera. Arbetsgruppernas resultat bör offentliggöras, genomföras effektivt och ges en hög profil på lämplig politisk beslutsnivå och bland yrkesverksamma på EU-nivå och nationell nivå. Det är därför viktigt att relevanta arbetsmarknadsparter och intressenter som är aktiva i utvecklingen av utbildningspolitiken samt företrädare för rektorer, lärare och studerande från varje land deltar som medlemmar i dessa grupper.

1.5

För att uppfylla indikatorerna, riktmärkena och målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, rådets resolution om det europeiska området för utbildning (2020), rådets rekommendation om yrkesutbildning och Osnabrückförklaringen, föreslår EESK att ytterligare studier samt en konsekvensbedömning ska genomföras för att justera indikatorer och lägga till andra indikatorer som behövs och som kan hjälpa länderna att förbättra sin rapportering om genomförandet, eftersom covid-19-krisens fulla effekter på utbildningssystem, studerande och lärare ännu inte är kända. Indikatorerna bör också leda till åtgärder som stöder socioekonomiskt missgynnade studenter och elever, samt dem med funktionsnedsättning, genom gemensam social- och utbildningspolitik på nationell nivå. Uppnådda riktmärken och indikatorer bör rapporteras efter samråd med berörda arbetsmarknadsparter och intressenter på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå.

1.6

EESK föreslår att man fortsätter det viktiga arbete som utförts vid ordförandeskapsledda informella samarbetsmöten om utbildningssektorerna (generaldirektörer för skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning) (1), för att hitta synergier mellan dem och synliggöra deras arbete samt med den rådgivande kommittén för yrkesutbildning som förebild involvera berörda arbetsmarknadsparter från varje EU-land och hålla samråd med lämpliga civilsamhällesorganisationer. Det rekommenderas också att EU:s politik kopplas samman med nationell/regional politik inom ramen för effektiva partnerskap och styrning mellan ministerier, arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

1.7

EESK efterfrågar ett effektivt genomförande av den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter på europeisk och nationell nivå inom ramen för handlingsplanen för genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som ska antas vid det sociala toppmötet 2021, med fullt stöd från berörda arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer samt med stöd av hållbara offentliga investeringar och faciliteten för återhämtning och resiliens.

1.8

EESK uppmärksammar helhetssynen på utbildning och fortbildning samt vikten av att tillämpa en sådan i samband med genomförandet av de senaste EU-initiativen om utbildning (ett europeiskt område för utbildning), yrkesutbildning (rekommendation om yrkesutbildning), färdigheter (en ny kompetensagenda för Europa), ungdomsutbildning (en väg till jobb) och digitala färdigheter (handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027), se till att de bidrar till lika tillgång till högkvalitativ utbildning, fortbildning, omskolning och kompetensutveckling för arbetstagare för en rättvis omställning på arbetsmarknaden, ge stöd för att hjälpa lågutbildade vuxna att hitta en anställning och förvärva entreprenörsfärdigheter, och hjälpa företag att hålla jämna steg med den globala innovationen och konkurrensen.

1.9

EESK understryker att genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 måste säkerställa en effektiv social dialog och samråd med intressenter, respekt och efterlevnad av arbetstagares rättigheter, samt information till arbetstagare, samråd med arbetstagare och deras deltagande i utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter, särskilt inom yrkesutbildning, vuxenutbildning och fortbildning, för att minska de kompetensbrister som företagen står inför. För att uppfylla kommissionens mål att öka andelen personer i åldern 16–74 med grundläggande digitala färdigheter från 56 % år 2019 till 70 % år 2025, och i enlighet med revisionsrättens rapport, efterfrågar EESK att specifika belopp anslås inom framtida EU-program, att delmål och milstolpar fastställs samt att det görs en konsekvent bedömning av digitala färdigheter i en ständigt och snabbt föränderlig digital omgivning.

1.10

EESK uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt stöd till arbetstagare och arbetslösa som har svårigheter att få tillgång till inkluderande vuxenutbildning av god kvalitet genom att säkerställa riktad finansiering för behövande, såsom arbetslösa, atypiska arbetstagare, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning, äldre arbetstagare, äldre medborgare och personer från socioekonomiskt missgynnade grupper, samtidigt som hänsyn tas till jämställdhetsaspekten.

1.11

EESK föreslår att man motverkar ökande ojämlikheter i skolan och samhället i stort genom en ändamålsenlig och gemensam social- och utbildningspolitik på nationell nivå. EESK föreslår att ett gemensamt rådsmöte hålls mellan ministrarna för utbildning och sociala frågor för att finna lösningar för att ta itu med ojämlikheter i fråga om utbildning och ojämlik tillgång till utbildning och fortbildning som en följd av covid-19-krisen.

1.12

EESK välkomnar de målsättningar som anges i den nya resolutionen om det europeiska området för utbildning, men föreslår en regelbunden anpassning av indikatorer och riktmärken för det europeiska området för utbildning samt tillägg av andra indikatorer som behövs (t.ex. om gröna färdigheter och grön kompetens/lärande om hållbar utveckling) som länderna enkelt kan rapportera om, bland annat för att säkerställa att nationella åtgärder effektivt stöder socioekonomiskt missgynnade studenter och elever.

1.13

EESK påpekar att det är mycket viktigt att utveckla social kompetens hos alla lärande ur ett livslångt lärandeperspektiv, för att säkerställa att dessa färdigheter lärs ut från tidig ålder och under hela vuxenutbildningen, och för att verka för tolerans och icke-diskriminering inom utbildningen för alla medborgare. Undervisning i nyckelkompetenser, särskilt social lyhördhet, empati, interkulturell dialog, medborgarskapsfärdigheter, social kompetens och entreprenörskap, inklusive socialt entreprenörskap, är viktigt under hela utbildningen.

1.14

EESK uppmanar medlemsstaterna att effektivt och konsekvent använda återhämtningsplanen, Next Generation EU och andra EU-fonder, inklusive Erasmus, ESF+ och Fonden för en rättvis omställning, för att stödja utbildningspolitiken för ett mer rättvist, sammanhållet, inkluderande, hållbart, digitalt och motståndskraftigt samhälle.

1.15

EESK anser att man inom den europeiska planeringsterminen måste fortsätta att uppmuntra regeringarna att sörja för hållbara offentliga investeringar i långsiktiga åtaganden för att förbättra kvaliteten, rättvisan, jämlikheten och den sociala integrationen i skolorna, förbättra lika tillgång till digitalt material för lärande i alla åldrar samt stödja säker användning av digital teknik i skolor och utbildningsinstitutioner.

1.16

EESK understryker att kunskaper, färdigheter och kompetenser måste erkännas och tillgodoräknas med respekt för varje medlemsstats utbildnings- och yrkeskrav. Att säkerställa lika tillgång till fullvärdiga kvalifikationer är grundläggande, och EESK efterfrågar därför att rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2) och Lissabonkonventionen (3) genomförs. EESK hänvisar till sitt yttrande (4) om att utbildning som leder till mikromeriter bör omfatta kvalitetsstandarder och tydlig information om värdet av utbildningen för att effektivt kunna användas som vidareutbildning på arbetsmarknaden och kunna läggas till en fullvärdig kompetens. Det är viktigt att inte överreglera mikromeriter för att bevara deras flexibilitet i förhållande till arbetsmarknadens behov.

1.17

EESK efterlyser att det europeiska området för utbildning ska genomföras på nationell nivå – efter en ändamålsenlig social dialog med lärarna – för att höja kvaliteten och standarden i undervisningen i den digitala tidsåldern, ta fram en inkluderande högkvalitativ grundläggande lärarutbildning och fortsatt yrkesmässig utveckling samt säkerställa anständiga arbetsvillkor och löner för lärare för att göra yrket mer attraktivt för högkvalificerade kandidater.

1.18

EESK betonar behovet av att respektera den akademiska friheten och institutionernas självständighet och styrning i förhållande till deras bidrag till livslångt lärande och av att säkerställa lämpliga offentliga investeringar i högre utbildning och forskning, delaktighet och mångfald i Europas universitetsnätverk samt respekt för nationella och institutionella befogenheter när det gäller högre utbildning. EESK vill att idéer om det som har kallats den ”europeiska examen” och ”europeiska universitetsstadgan” diskuteras vidare med regeringar och relevanta arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer och efterlyser stöd till utvecklingen av utbudet inom postgymnasial yrkesutbildning.

2.   Bakgrund

2.1

Detta yttrande är ett bidrag till rådets diskussioner under det portugisiska ordförandeskapet (första halvåret 2021) om genomförande av EU:s initiativ för utbildning, fortbildning och livslångt lärande, särskilt det europeiska området för utbildning, den uppdaterade kompetensagendan samt handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

2.2

Växande inkomstskillnader, människors rörlighet och en åldrande befolkning är sociala faktorer som påverkar utbildningspolitiken. I en tid då samhället står inför tvingande ekonomiska nödvändigheter som den digitala omställningen och den cirkulära ekonomin kanske stöd för individers lärande kan vara en av lösningarna för att skapa ett mer hållbart samhälle, för att klara av hindren och utmaningarna med den sociala och ekonomiska omställningen och samtidigt främja lärandekompetens.

2.3

EU-ländernas ledare träffades vid toppmötet i Göteborg den 17 november 2017 för att underteckna den europeiska pelaren för sociala rättigheter och inledde då diskussionen om att lansera det så kallade europeiska området för utbildning (5). Detta följdes av flera nya förslag i frågan under perioden 2018–2020 och ledde till en ny resolution från rådet i februari 2021. Initiativet avser den första principen i den sociala pelaren, som föreskriver att ”alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att behålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klarar omställningar i arbetslivet”, samt de rättigheter som nämns i den fjärde principen, inklusive stöd till utbildning och omskolning, särskilt ungdomars tillgång till vidarebildning, lärlingsutbildning och praktik.

2.4

Kommissionen offentliggjorde sitt nya policypaket den 1 juli 2020, inklusive meddelandet ”Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft” (6), ett förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning (7), ett meddelande (8) och ett förslag till rådets rekommendation (9) om stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation. Dessa policydokument kopplade samman livslångt lärande, kompetenshöjning och omskolning med genomförandet och uppnåendet av det europeiska området för utbildning. EESK följde upp dessa initiativ genom att under 2020 anta yttrandena ”Uppdaterad kompetensagenda” (10), ”Stärka ungdomsgarantin” (11) och ”Mot en EU-strategi för att förbättra gröna färdigheter och grön kompetens för alla” (12).

2.5

I sitt yttrande ”Bruksvärdets återkomst: nya framtidsutsikter och utmaningar för europeiska produkter och tjänster” (13) (2019) uttryckte EESK uppfattningen att innovativa, mycket specialiserade produkter och tjänster, som tillgodoser konsumenternas behov och uppfyller sociala och miljörelaterade hållbarhetskrav, kan bli en grundläggande och central del av den moderna europeiska konkurrenskraften. Därför rekommenderar kommittén politiska insatser för relevanta utbildningstjänster.

2.6

Den 30 september 2020 offentliggjorde kommissionen meddelandet ”Att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025” (14) med fokus på sex områden: kvalitet, inkludering och jämställdhet, den gröna och digitala omställningen, lärare och utbildare, högre utbildning och den geopolitiska dimensionen. Den 30 november 2020 underströk rådet (utbildning) vikten av nationella befogenheter på utbildningsområdet och respekten för mångfalden av kulturer och utbildningssystem och pekade på några öppna frågor, såsom ”styrningsmekanismen för ett europeiskt område för utbildning och de mål på unionsnivå som föreslås vara uppnådda senast 2030” (15).

2.7

Utöver de tidigare politiska initiativen följdes kommissionens meddelande ”Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern” (16) upp av rådets slutsatser, där det understryks att den digitala utbildningen bör vara ”inriktad på de studerande och hjälpa alla enskilda personer och medborgare att utveckla sin personlighet och kompetens på ett självsäkert, fritt och ansvarstagande sätt” (17).

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Covid-19-pandemin har drivit den europeiska ekonomin in i en djup recession och lett till ökad arbetslöshet på grund av den aldrig tidigare skådade nedgången i ekonomin och de utmaningar som företagen står inför under krisen. Trots den utbredda användningen av system för att behålla arbetstillfällen, som understöds av europeiska och nationella instrument, beräknas arbetslösheten i EU öka från 6,7 % 2019 till 7,7 % 2020 och 8,6 % 2021, innan den sjunker något till 8,0 % 2022 (Eurostat, den 5 november 2020). Den höga arbetslösheten till följd av covid-19-krisen har lett till ökad efterfrågan på kompetens och kompetenshöjning samt omskolning av den europeiska arbetskraften på grund av industrins digitala och gröna omställning. En effektiv EU-politik måste stödja ekonomisk tillväxt och ett motståndskraftigt samhälle.

3.2

Covid-19-krisen påskyndade även den digitala omställningen inom utbildningen, arbetet och vardagslivet. I EESK:s yttrande om den uppdaterade kompetensagendan understryks det att ”[a]lla européer bör ha rätt till tillgång till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande inom ramen för en rättvis omställning och i förhållande till de demografiska förändringarna. Vi framhåller behovet av att ta itu med utbildningsfattigdomen, som har fördjupats till följd av ojämlik tillgång till utbildning under covid-19-krisen.” (18) Kunskap, färdigheter och kompetensutveckling måste inte bara tillgodose arbetsmarknadens behov och utsikterna till en fullt ut kvalitetsbaserad konkurrenskraft, utan också förbereda eleverna på att bli aktiva, demokratiska medborgare och bidra till att minska den sociala och utbildningsmässiga ojämlikheten. För att åstadkomma detta är digital mediekunskap, vid sidan av en förbättring av EU-medborgarnas digitala färdigheter, avgörande för att se till att medborgarna kan hantera dagens komplexa värld.

3.3

Det är mycket viktigt att politiska åtgärder på EU-nivå och nationell nivå säkerställer att utbildning är en mänsklig rättighet och till nytta för allmänheten och respekterar Europas kulturella mångfald samt att utbildningspolitiken är en nationell befogenhet. Inom politiken på EU-nivå och nationell nivå måste man vidta effektiva åtgärder för att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att uppnå en ändamålsenlig och inkluderande utbildning av god kvalitet för alla i varje europeiskt land genom att involvera alla medlemsstater, arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer i handlingsplanen för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

3.4

Det är viktigt att det europeiska området för utbildning handlar om att stärka det fortsatta politiska samarbetet mellan EU-länderna och fortsätter att tillhandahålla en lärandeplattform för ministerier, arbetsmarknadsparterna inom utbildning och berörda intressenter i det civila samhället. En effektiv styrning kräver att en konsekvent utbildningspolitik tillämpas inom alla utbildningssektorer, från förskola till vuxenutbildning, inbegripet yrkesutbildning för alla åldersgrupper och sammankoppling av EU:s politik och nationell/regional politik inom ramen för effektiva partnerskap mellan ministerier, arbetsmarknadsparter och det civila samhället i trepartspolitiska grupper.

3.5

EESK hänvisar till sitt yttrande ”Hållbar finansiering för livslångt lärande och kompetensutveckling i samband med brist på kvalificerad arbetskraft” (19) och understryker att hållbara offentliga investeringar i utbildning och effektiva privata investeringar i yrkesutbildning och fortbildning för alla åldrar är förutsättningar för att de politiska åtgärderna för social och ekonomisk inkludering av studerande i alla åldrar och stöd till företag ska lyckas. Därför är det viktigt att återhämtningsplanen, Next Generation EU och andra EU-fonder (t.ex. ESF+, Fonden för en rättvis omställning) används effektivt och konsekvent för att stödja utbildningspolitiken i förhållande till den europeiska planeringsterminen.

3.6

Eftersom flera indikatorer och riktmärken i det strategiska ramverket för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) inte har uppnåtts, välkomnar EESK att många av indikatorerna har stärkts i initiativet om det europeiska området för utbildning. Dessa indikatorer är dock mycket utmanande och kräver ett finansiellt åtagande från regeringarna. Det är också viktigt att förtydliga de villkor som varje land använder som indikatorer och att förbättra utbildningen om en hållbar miljö som ett riktmärke.

3.7

Covid-19-krisen har tydliggjort att skolor är väsentliga för att eleverna ska kunna utveckla sina sociala färdigheter. Eleverna bör lära sig att utveckla dessa kompetenser under hela livet genom inlärning och genom att delta aktivt i samhället, genom att lära sig om olika kulturer och språk, genom rörlighet, genom att förbättra sina kunskaper i humaniora osv. Dessa kompetenser är särskilt viktiga eftersom det finns många historiska exempel på hur ekonomiska och finansiella kriser har bidragit till en ökande radikalisering. EESK vill därför påpeka vikten av att vidta åtgärder för att ytterligare genomföra förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (från 2015) (20), och tillämpa den på studerande i alla åldrar.

3.8

För att förbättra de gröna färdigheterna, den gröna kompetensen och den gröna inställningen hos alla i Europa måste EU:s medlemsstater koppla miljöpolitiken till utbildningspolitiken och inrätta nationella strategier för gröna färdigheter och grön kompetens. EESK noterar (21) att indikatorer och riktmärken för gröna färdigheter och grön kompetens kan utvecklas på EU-nivå om medvetenhet om klimatförändringar, miljöansvar och hållbar utveckling för att hjälpa länder att inbegripa gröna färdigheter och grön kompetens och anamma en omvälvande utbildningsmetod i läroplanerna från tidig ålder och framåt, även inom vuxenutbildningen, som en del av livslångt lärande.

3.9

EESK välkomnar det faktum att handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 fokuserar på lika tillgång till digitala verktyg, internet och digital kompetens och kompetensutveckling, särskilt för kvinnor inom yrken som rör naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt it. Effektiva kompetens- och digitaliseringsstrategier på nationell nivå och företagsnivå bör stödja arbetstagarna genom att tillhandahålla relevant utbildning av god kvalitet. Det är viktigt att företagen också får stöd för att säkerställa kompetenshöjning och omskolning av sina arbetstagare, särskilt när det gäller digitaliseringen av deras arbeten. Detta ligger också i linje med den gröna omställningen av industrin – när det gäller produkter och processer – som både är en nödvändighet och en möjlighet för europeiskt entreprenörskap.

3.10

Att respektera fullständiga kvalifikationer är grundläggande. När det gäller att uppnå automatiskt ömsesidigt erkännande senast 2025 understryker EESK att kunskaper, färdigheter och kompetenser måste erkännas och tillgodoräknas, med respekt för varje medlemsstats utbildningskrav och yrkesmässiga krav. Tillgången till uppdaterad information om erkännandeförfaranden måste förbättras för studenter och elever. I detta syfte måste rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (22) och Lissabonkonventionen (23) genomföras bättre för att stödja livslångt lärande för alla.

3.11

EESK välkomnar initiativet i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 för att skapa en europeisk utbytesplattform för digitalt material och digitala kurser. Det är viktigt att användarna får fullständig information om huruvida kurserna leder till fullständiga eller partiella kvalifikationer eller till mikromeriter, om vem som validerar och kvalitetssäkrar onlinekurserna, huruvida och hur de tillgodoräknas samt hur de kan läggas till fullvärdiga kvalifikationer. Dessa kurser skulle behöva förtecknas i Europass-portalen och man bör starkt beakta upphovsrätten och äganderätten till onlinematerialet samt kvaliteten på och relevansen hos de berörda onlinekurserna.

3.12

Lärare spelar en central roll för att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet, men enligt OECD anser färre än en av fem lärare att deras yrke värdesätts i samhället (24) och lärarna har i genomsnitt 11 % lägre lön än andra yrkesverksamma med högskoleexamen (25). Det europeiska området för utbildning måste ge effektivt stöd till lärare, utbildare och annan utbildningspersonal för att motverka de negativa effekterna av covid-19-krisen.

3.13

Inkluderingen och mångfalden i de europeiska universitetsnätverken för deltagande institutioner, studenter och lärare behöver stödjas i alla länder i Bolognaprocessen samtidigt som man respekterar och skyddar nationella och institutionella kompetenser inom högre utbildning.

---

(1)  Möte mellan generaldirektörer för skolutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning.

(2)  2012/C 398/01.

(3)  Lissabonkonventionen.

(4)  EUT C 10, 11.1.2021, s. 40.

(5)  COM(2017) 673 final.

(6)  COM(2020) 274 final.

(7)  COM(2020) 275 final.

(8)  COM(2020) 276 final.

(9)  COM(2020) 277 final.

(10)  EUT C 10, 11.1.2021, s. 40.

(11)  EUT C 10, 11.1.2021, s. 48.

(12)  EUT C 56, 16.2.2021, s. 1.

(13)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 27.

(14)  COM(2020) 625 final.

(15)  Videokonferens med utbildningsministrarna, 30 november 2020 – De viktigaste resultaten: https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/eycs/2020/11/30/education/#.

(16)  COM(2020) 624 final.

(17)  2020/C 415/10.

(18)  EUT C 10, 11.1.2021, s. 40.

(19)  EUT C 232, 14.7.2020, s. 8.

(20)  Parisförklaringen (2015).

(21)  EUT C 56, 16.2.2021, s. 1.

(22)  2012/C 398/01.

(23)  Lissabonkonventionen.

(24)  TALIS – The OECD Teaching and Learning International Survey – OECD, 2018.

(25)  OECD Education at a Glance 2020 OECD iLibrary | Introduction: The indicators and their framework (oecd-ilibrary.org).