52018IE4791

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018IE4791 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018IE4791

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Arbete med asbest vid energirenovering(yttrande på eget initiativ)

EESC 2018/04791

EUT C 240, 16.7.2019, p. 15–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

16.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/15

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Arbete med asbest vid energirenovering

(yttrande på eget initiativ)

(2019/C 240/04)

Föredragande: Aurel Laurențiu PLOSCEANU

Medföredragande: Enrico GIBELLIERI

Beslut av EESK:s plenarförsamling	12.7.2018
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI)
Antagande av CCMI	26.3.2019
Antagande vid plenarsessionen	15.5.2019
Plenarsession nr	543
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	199/4/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1.

EESK välkomnar den ambitiösa översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda (”energiprestandadirektivet”), men konstaterar också den stora faran med asbest, som är den främsta källan till arbetsrelaterad cancer i Europa i dag. För att uppnå de ambitiösa målen att förnya det europeiska byggnadsbeståndet i syfte att skapa hälsosamma och energieffektiva bostäder och arbetsplatser anser EESK att det är nödvändigt att skapa synergier med arbetet för att avlägsna skadliga ämnen vid energirenovering, så att denna börda inte lämnas till nästa generation.

1.2.

Europeiska kommissionen måste följa upp Europaparlamentets resolution om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest (2012/2065(INI)) samt EESK:s initiativyttrande om ”Ett asbestfritt EU” och följa upp deras förslag.

1.3.

Kommissionen bör inleda ett samarbete med Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO), där man utnyttjar tidigare ILO/WHO-program. Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska kommissionen bör gemensamt stödja sådana åtgärder i EU.

1.4.

Kommissionen bör aktivt främja ett livscykelperspektiv när det gäller byggnadsdesign och byggmaterial för att sträva efter återvinningsbarhet och användning i slutet av livscykeln samt EU:s mål att skapa en cirkulär ekonomi.

1.5.

Europeiska kommissionen bör prioritera avlägsnandet av skadliga ämnen i samband med utvecklingen av kompletterande verktyg som en digital loggbok för byggnader och ett byggnadsrenoveringspass för att informera konsumenterna om renoveringspotentialen i byggnader och stödja genomförandet av skräddarsydda renoveringsplaner som bygger på besiktningar av fackmän. Detta skulle kunna omfatta kompletterande verktyg på EU-nivå för registrering av skadliga ämnen i byggnader som är tillgängliga för allmänheten i syfte att skydda konsumenterna.

1.6.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna ska se över införlivandet och det praktiska genomförandet av direktivet om exponering för asbest i arbetet (direktiv 2009/148/EG) ur olika riskgruppers perspektiv, i syfte att förbättra skyddet för alla arbetstagare som riskerar att exponeras för asbest. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att effektivt utnyttja EU:s struktur- och investeringsfonder för asbestsanering.

1.7.

Energirenovering befinner sig i gränssnittet mellan flera områden av EU-rätten. EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning bör bedömas för att säkerställa en konsekvent politik när det gäller hantering av skadliga ämnen. Detta inbegriper avfallslagstiftning och garantier för att det finns ett tillräckligt stort antal avfallsdeponier för att hantera asbestavfall.

1.8.

Medlemsstaterna bör ta fram register och göra skadliga ämnen till en central del av alla befintliga byggnadsrenoveringspass eller vid utarbetandet av nya.

1.9.

Det är avgörande att medlemsstaterna utformar sina långsiktiga renoveringsstrategier med de inneboende riskerna med asbest och andra skadliga ämnen i åtanke.

1.10.

Medlemsstaterna måste se till att kriterierna för ekonomiskt stöd till energirenovering, t.ex. skattelättnader eller bidrag, uttryckligen fastställs på ett sätt som gör det möjligt för bostadsägare att helt avlägsna skadliga ämnen i samband med renovering.

1.11.

Medlemsstaterna måste stödja arbetsmarknadens parter när det gäller att anpassa utbildning, kvalifikationer och arbetsprofiler till de framtida behoven. Detta bör ske i syfte att göra sektorn mer attraktiv för unga arbetstagare och kvinnor.

1.12.

Arbetsmarknadsparternas särskilda roll och ansvar när det gäller att bekämpa farorna och skydda arbetstagarna bör erkännas fullt ut och stödjas. Olika företrädare för det organiserade civila samhället bör också delta eftersom asbest påverkar arbetsliv, hälsa, konsumentskydd och miljön. Detta är särskilt fallet när det gäller erkännande av och ersättning till offer för asbestrelaterade sjukdomar.

1.13.

Medlemsstaterna kan bidra till att utvärdera och främja god praxis och ny teknik för att skydda arbetstagares och boendes hälsa och säkerhet.

1.14.

Med tanke på hur viktig denna fråga är kommer EESK att presentera detta yttrande vid en gemensam konferens som anordnas med Europaparlamentet, Europeiska regionkommittén och Europeiska kommissionen.

2. Allmänna kommentarer

2.1.

Det reviderade energiprestandadirektivet kommer att påverka den ekonomiska verksamheten inom byggsektorn på ett betydande sätt genom att den genomsnittliga årliga renoveringstakten ökar. En av de viktigaste ändringarna i det reviderade energiprestandadirektivet är ambitionsnivån, eftersom den genomsnittliga årliga renoveringstakten ska öka från 1 % till 3 %. Detta kommer att få en positiv inverkan på sysselsättningen och göra det möjligt att främja nya och ytterligare färdigheter och kvalifikationer för att säkerställa en hållbar sysselsättning av god kvalitet och konkurrenskraft inom sektorn.

2.2.

Beslutsfattare och berörda parter måste vara medvetna den potentiella hälsorisk som renoveringen av det europeiska byggnadsbeståndet innebär, särskilt till följd av exponering för skadliga ämnen som asbest. Husägare, boende och arbetstagare som arbetar inomhus utsätts för risker. I det ändrade energiprestandadirektivet understryks hälsofrågor, och särskilt i skäl 14 i ändringsdirektiv (EU) 2018/844 föreskrivs det att ”[m]edlemsstaterna bör stödja förbättringar av befintliga byggnaders energiprestanda som bidrar till att åstadkomma en hälsosam inomhusmiljö, bland annat genom asbestsanering och avlägsnande av andra skadliga ämnen, genom att olagligt avlägsnande av skadliga ämnen förhindras och genom att underlätta efterlevnaden av befintlig lagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG (1) och (EU) 2016/2284 (2)”.

2.3.

Många av de byggnader som har behov av bättre energiprestanda uppfördes innan asbesten förbjöds. Man uppskattar att omkring 35 % av byggnaderna i EU i dag är över 50 år gamla och att nästan 75 % av byggnadsbeståndet inte är energieffektivt, vilket innebär att de flesta byggnader i Europa är stödberättigade för renovering före 2050. Stora mängder asbest kommer därför att behöva avlägsnas på ett säkert sätt.

2.4.

Enligt artikel 2a.2 i det ändrade energiprestandadirektivet ska medlemsstaterna i sina långsiktiga renoveringsstrategier fastställa en färdplan med en handlingsplan för hur deras byggnadsbestånd ska omvandlas senast 2050. Med tanke på den stora andel av Europas byggnader som innehåller asbest bör medlemsstaterna utarbeta långsiktiga renoveringsstrategier i syfte att minimera hälsoriskerna för arbetstagare, boende och allmänheten.

2.5.

Energirenoveringen av befintliga byggnader kräver särskild kunskap och kompetens hos arbetstagarna. De europeiska arbetsmarknadsparterna inom byggsektorn har beskrivit dessa behov i projektet om yrkesutbildning för lågenergibyggande (VET4LEC). Det är viktigt att alla yrkeskategorier som arbetar med asbest professionellt eller som råkar komma i kontakt med ämnet har lämpliga kvalifikationer.

2.6.

Asbest är fortfarande den främsta orsaken till arbetsrelaterad cancer i EU. Enligt Internationella arbetsmiljökonferensen (ICOH) kräver asbest omkring 88 000 människoliv i Europa varje år och står för 55–85 % av alla fall av arbetsrelaterad lungcancer. Dödligheten kommer att fortsätta att öka fram till slutet av 2020-talet och 2030-talet. Även arbetet med bunden asbest kan leda till att betydande mängder skadliga asbestfibrer frigörs.

2.7.

Förvaltningsstrukturen i energiprestandadirektivet på nationell nivå måste kunna klara de nuvarande och kommande utmaningarna. Enligt artikel 2a.5 i energiprestandadirektivet ska varje medlemsstat till stöd för utarbetandet av sin långsiktiga renoveringsstrategi genomföra ett offentligt samråd. Medlemsstaterna ska fastställa villkoren för mer inkluderande samråd samtidigt som man involverar relevanta offentliga och privata aktörer på ett mer effektivt sätt på basis av ett brett samråd och verkligt deltagande.

3. Kommentarer som rör EU-institutionerna

3.1.

Europaparlamentet har antagit en resolution om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest (2012/2065(INI)), där man bland annat uppmanar kommissionen att utveckla en helhetssyn på energirenovering och asbestsanering. EESK framförde liknande rekommendationer i sitt initiativyttrande ”Ett asbestfritt EU”. Europeiska kommissionen har vidtagit vissa åtgärder för att följa upp förslagen men bör göra mer för att påskynda sina insatser.

3.2.

Eftersom produkter som innehåller asbest används i praktiskt taget alla delar av befintliga byggnader som uppfördes innan asbesten förbjöds kan alla typer av renoveringar innebära en potentiell risk för att asbestfibrer frigörs. Arbetstagares potentiella exponering måste kontrolleras, och Europeiska kommissionen måste inleda en bedömning av det befintliga europeiska arbetsplatsgränsvärdet för asbestfibrer på 100 000 fibrer/m3 (direktiv 2009/148/EG) i syfte att fastställa om det garanterar tillräcklig säkerhet för arbetstagarna. ICOH rekommenderar en sänkning av gränsvärdena till 1 000 fibrer/m3.

3.3.

Dagens modeller för registrering av asbest och andra skadliga ämnen i medlemsstaterna är på det hela taget inte ändamålsenliga. Även om många medlemsstater eller regioner har register över skadliga ämnen är dessa ofta ofullständiga och inte tillgängliga för allmänheten, och de flesta hålls inte uppdaterade. Vissa länder har inga sådana register. Polen är ett viktigt undantag: landet har ett ambitiöst asbestsaneringsprogram som får offentligt stöd och underlättas genom att det finns ett allmänt tillgängligt register över asbest.

3.4.

Ett modernt register över skadliga ämnen i byggnader bör omfatta byggnadsspecifika uppgifter om var de skadliga ämnena finns och i vilken mängd, en bedömning av potentiella hot och en tidsplan för avlägsnande, offentliga myndigheters centrala datainsamling för statistiska ändamål och information för utformningen av saneringsstrategier och finansiella incitament liksom offentlig tillgång till information om säkerhet och hälsa till offentliga myndigheter, boende, uppdragstagare och arbetstagare.

3.5.

Förfarandena för erkännande av och ersättning till offren för asbestexponering måste förbättras, och tillgången till nödvändig information bör underlättas i syfte att ge offren en röst, vid sidan av rättsligt, ekonomiskt och personligt stöd. Sammanslutningar för asbestoffer bör stödjas. Detta skulle kunna minska den personliga bördan i samband med erkännandeförfaranden, som alltid medför ytterligare lidande vid sidan av sjukdomen.

3.6.

Inom ramen för energiprestandadirektivets förvaltningsstruktur bör exakta mål fastställas på alla nivåer utifrån en kartläggning av de viktigaste frågorna och en bedömning av framstegen. EU-instrument till stöd för genomförandet av de nationella långsiktiga renoveringsstrategierna bör utvecklas i form av riktlinjer, indikatorer, riktmärkning, utbyte av bästa praxis och inbördes granskningar.

4. Kommentarer som rör genomförandet av energiprestandadirektivet på nationell nivå

4.1.

I det ändrade energiprestandadirektivet ställs det krav på medlemsstaterna att fastställa långsiktiga renoveringsstrategier. Enligt artikel 7 i energiprestandadirektivet är det avgörande att dessa långsiktiga strategier utformas med de inneboende riskerna med asbest och andra skadliga ämnen i åtanke.

4.2.

Medlemsstaterna är skyldiga att ta fram och genomföra långsiktiga renoveringsstrategier. Detta bör göras i samråd med berörda aktörer, inbegripet olika territoriella nivåer som regioner och kommuner. Hänsyn måste naturligtvis tas till nationella skillnader i administrativa och organisatoriska strukturer.

4.3.

Kriterier för ekonomiskt stöd till energirenovering, t.ex. skattelättnader eller bidrag, bör uttryckligen utformas på ett sätt som gör det möjligt för bostadsägare att avlägsna skadliga ämnen i samband med energirenovering. Detta kan inbegripa användning av energiaktiva material som integrerade solcellssystem. Det är viktigt att ekonomiska incitament för att minska skadliga ämnen också finns tillgängliga när saneringen inte direkt är kopplad till byggnadens energiprestanda. Detta kan bidra till att skapa hälsosamma och energieffektiva bostads- och arbetsmiljöer och främja en ambitiös asbestsanering.

4.4.

Konsumenterna behöver ytterligare stöd i form av informationskampanjer om riskerna med skadliga ämnen i byggnader som kan ha negativa effekter på hälsa och inomhusluftkvalitet, och hur man kan minska dessa faror i samband med energirenovering. Energirådgivare, energibesiktningsmän och andra som tillhandahåller stöd till konsumenter bör vara kunniga och kvalificerade att informera om sanering och finansieringsmöjligheter.

4.5.

För närvarande är utbildningskraven och bestämmelserna i många medlemsstater otillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt skydda arbetstagare mot riskerna med asbest. Alla arbetstagare inom byggsektorn riskerar i princip att stöta på asbest under arbetet. Enligt direktivet om exponering för asbest i arbetet (direktiv 2009/148/EG) behöver alla arbetstagare i riskzonen lämplig utbildning i förhållande till risknivån. Detta beaktades dock inte i tillräcklig utsträckning i samband med införlivandet av direktivet i den nationella lagstiftningen i många medlemsstater, vilken ofta begränsar sig till arbetstagare som potentiellt kan exponeras för höga koncentrationer (t.ex. i samband med asbestsanering och rivning). Medlemsstaterna uppmanas att se över sitt införlivande och praktiska genomförande av direktivet med utgångspunkt i olika riskgrupper, i syfte att förbättra skyddet för alla arbetstagare som riskerar att exponeras för asbest.

4.6.

Det är viktigt att sprida medvetenhet och branschspecifik utbildning, inbegripet ökad generell medvetenhet särskilt bland unga arbetstagare, vilket kan omfatta yrkesutbildning. Utbildningen bör vara utformad utifrån behoven hos de arbetstagare som då och då kommer att stöta på asbest, så att de kan avlägsna lågriskmaterial som exempelvis intakta cementtak och cementrör som innehåller asbest. Detta är särskilt relevant för små och medelstora företag. Behoven hos specialiserade asbestsaneringsföretag som även regelbundet kan hantera högriskmaterial och stora mängder bör slutligen behandlas separat.

4.7.

De europeiska arbetsmarknadsparterna inom byggsektorn har tagit fram moduler för asbestinformation för säkrare hantering av asbest, och dessa finns tillgängliga på många språk. Medlemsstaterna bör uppmuntras att genomföra egen verksamhet för att öka medvetenheten eller att sprida befintligt material.

4.8.

Ny teknik och nya arbetsmetoder för att skydda arbetstagares och boendes hälsa och säkerhet finns tillgängliga och användningen och tillämpningen av dessa måste främjas. Att generellt minska mängden damm på arbetsplatsen kan begränsa en rad negativa hälsoeffekter som orsakas av bland annat kristallin kvarts, trädamm och asbest. Detta kan ske på olika sätt, t.ex. genom uppsugning vid källan eller genom att binda damm med vatten eller gel. Fjärrstyrda robotar används redan för att avlägsna material från ytor, trånga utrymmen, tak och väggar. Att ta skadliga ämnen på allvar kan främja innovation.

4.9.

Det är viktigt att ta itu med den ibland befogade bilden av farliga och ohälsosamma arbetsplatser inom byggsektorn. Detta är en viktig fråga med tanke på den åldrande arbetskraften. Ett helhetsperspektiv för hantering av riskerna med asbest och andra skadliga ämnen under energirenovering kan bidra till att göra sektorn mer attraktiv för unga män och kvinnor.

4.10.

Energirenovering skapar nya yrken och omvandlar befintliga yrkesprofiler. Detta ger möjligheter att göra sektorn mer attraktiv och skapa nya och attraktiva arbetsplatser. Det blir allt viktigare att ta itu med de demografiska förändringarna inom sektorn genom att tillhandahålla yrkesprofiler och arbetsvillkor som svarar mot förväntningarna hos unga arbetstagare och kvinnor i synnerhet.

4.11.

En genomsnittlig person tillbringar ungefär 90 % av sin tid inomhus. Dagens byggmaterial består sällan av homogena material. Även till synes enkla produkter tillverkas med hjälp av en rad kemiska produkter och tillsatser. Detta är ofta är kopplat till tekniska processer. Ibland är de långsiktiga effekterna på människors hälsa okända. Nanomaterial har exempelvis liknande geometriska egenskaper som asbest och skulle kunna vara farliga på lång sikt. Beslutsfattare och tillverkare av byggmaterial bör tillämpa försiktighetsprincipen som rättesnöre vid forskning om och utveckling av byggmaterial.

4.12.

Ett livscykelperspektiv på byggnadsdesign och byggmaterial bör anammas för att sträva efter användning i slutet av livscykeln och återvinningsbarhet. Beslutsfattare skulle kunna stimulera eller ge incitament till användning av hållbar byggnadsteknik och naturliga byggmaterial, bland annat men inte enbart trä, helst från lokala källor. Vi bevittnar till exempel en uppgång när det gäller korsvirkeshus och teknisk utveckling inom biobaserade isoleringsmaterial som hampakalk eller nya tillämpningar för träbaserade produkter. Denna utveckling mot att använda mer hållbara material och produkter bör främjas och stödjas mer aktivt genom EU:s olika instrument och initiativ. I detta sammanhang bör man också ta hänsyn till EU:s mål att skapa en cirkulär ekonomi.

4.13.

En av de främsta drivkrafterna för att se över energiprestandadirektivet var att minska effekterna av klimatförändringarna. Vi kan dock räkna med en högre frekvens av naturkatastrofer som kan leda till okontrollerade utsläpp av asbestfibrer från byggnader och offentlig infrastruktur. Detta bör vara ytterligare ett incitament för att påskynda asbestsanering och bör ingå i beredskapsplanerna för naturkatastrofer. Räddningstjänsten är utsatt i sådana situationer och måste skyddas på lämpligt sätt.

Bryssel den 15 maj 2019.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Top

Choose the experimental features you want to try