EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 11.10.2018

COM(2018) 686 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2019

{SWD(2018) 434 final}

1.Inledning

Standarder behövs för att den inre marknaden ska fungera korrekt. De bidrar till ökad ekonomisk tillväxt genom att undanröja hinder så att innovativa, konkurrenskraftiga produkter och tjänster kan komma in på marknaden och genom att utöka handeln till nya marknader. Standarder leder till att produkternas och tjänsternas kompatibilitet, kvalitet och prestanda förbättras, vilket ger tillverkarna en bra utgångspunkt för investeringar i ny teknik och digitalisering av processer. Standarder gör det även möjligt för tillverkarna att klara övergången till koldioxidsnåla energiresurser, att delta i globala värdekedjor och att införliva tjänstekomponenter i sina produkter.

För att maximera standardiseringens positiva inverkan är det viktigt att utveckla synergier inom det europeiska standardiseringssystemet och att beakta standardiseringens internationella dimension. Synergierna måste omfatta såväl små och medelstora företag som uppstartsföretag för att därigenom stärka innovation och teknik på den inre marknaden.

Kommissionen strävar efter att uppnå det övergripande målet om smart och hållbar tillväxt för alla genom åtgärderna i sitt årliga arbetsprogram. Europeiska standarder kan stödja många av dessa åtgärder eftersom de underlättar genomförandet av relevant lagstiftning genom att erbjuda presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven. Standarder säkerställer dessutom interoperabiliteten mellan ett antal sektorer, däribland inom IKT, vilket gör det möjligt att utveckla nya tekniker, tillämpningar och tjänster samt stödja EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

Utöver de harmoniserade standarder som formellt begärts av kommissionen till stöd för en lagstiftningsakt finns det även en hel uppsättning europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som tagits fram av europeiska standardiseringsorganisationer 1 . Dessa standarder begärs inte alltid formellt, men de behövs ändå som stöd för genomförandet av kommissionens politik. I unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering för 2019 identifieras några av de viktigaste politikområdena i detta avseende, nämligen energi, cirkulär ekonomi, försvar, säkerhet, den inre marknaden och den digitala inre marknaden. I arbetsprogrammet fastställs strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen som stöd för både lagstiftning och politik i EU. Dessutom sätts dessa strategiska prioriteringar in i ett bredare sammanhang av internationellt samarbete kring standardisering.

Det europeiska standardiseringssystemet baseras på ett unikt system med ett privilegierat offentlig-privat partnerskap mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket återspeglas i bestämmelserna i förordning (EU) nr 1025/2012 2 . I 2019 års arbetsprogram för europeisk standardisering fastställs huvudinriktningarna för den kommande utvecklingen av detta partnerskap, inklusive den viktiga principen om delaktighet.

Sedan meddelandet om europeiska standarder för 2000-talet 3 antogs har kommissionen haft ett nära samarbete med sina partner från näringslivet, offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer och den akademiska världen för att genomföra de initiativ som föreslås i meddelandet. Detta gäller bland annat införandet av en förvaltningscykel för att stärka dialogen med EU:s medlagstiftare och utvecklingen av det gemensamma initiativet om standardisering 4 . Arbetet inom det gemensamma initiativet om standardisering kommer att slutföras under 2019, och i unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering föreslås vilka områden man ska fokusera på under det sista året.

Detta arbetsprogram har utarbetats med ovärderliga bidrag från den interinstitutionella dialogen, som anordnades i juni 2018, med företrädare på hög nivå från standardiseringsorganisationerna, näringslivet, kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och andra aktörer inom europeisk standardisering.

Detta möte gav deltagarna möjlighet att utbyta idéer om strategiska frågor, ge återkoppling om kommissionens standardiseringsinitiativ och fritt diskutera framtida politiska prioriteringar och olika sätt att stärka det europeiska standardiseringssystemet. Under diskussionerna berördes en rad olika ämnen, däribland standardiseringssystemets allmänna funktion, dess styrningsprocess och inriktningen för EU:s standardiseringsprioriteringar, även inom ett bredare internationellt sammanhang. Det europeiska utbildningssystemets bidrag när det gäller att stödja ny teknik och fostra en ny generation av experter lyftes fram som en särskilt viktig aspekt. Det europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering 5 och den löpande planen för IKT-standardisering lyftes fram som förebilder för gemensam planering och engagemang från olika aktörer.

Kommissionen kommer att försöka använda detta format även i framtiden och drar samtidigt viktiga lärdomar från denna dialog. Resultaten kommer att användas som underlag till de pågående prioriteringarna inom standardiseringsarbetet samt för interna överväganden och förberedande åtgärder innan rapporten om genomförandet av förordning (EU) nr 1025/2012 offentliggörs. Denna rapport ska utarbetas av kommissionen och lämnas till Europaparlamentet och rådet 6 .

2.Strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen som stöd för unionens lagstiftning och politik 7

2.1.Åtgärder till stöd för strategin för den digitala inre marknaden

Tillgången till IKT-standarder och tekniska specifikationer, i synnerhet för att säkerställa interoperabiliteten mellan produkter, tjänster och anordningar, är av avgörande betydelse för att alla fördelar kopplade till den digitala inre marknaden ska kunna uppnås. Genom att samarbeta med europeiska och internationella standardiseringsorganisationer och andra forum och konsortier samt med berörda parter inom näringslivet och samhället har kommissionen gjort framsteg på alla de prioriterade områden som anges i meddelandet om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden 8 . Detta framgår av rapporten om genomförandet av EU:s standardiseringspolitik och europeiska standarders bidrag till EU-politiken 9 .

Digitaliseringen drivs av enskilda branschers behov att höja sina resultat, men även av förväntningar från deras kunder och leverantörer. När IKT-standarderna utarbetas är det därför viktigt att inte bara involvera leverantörerna, utan även användarna, däribland minoriteter och utsatta grupper i samhället, såsom personer med funktionsnedsättning. Standardiseringsfrågor måste även behandlas på EU-nivå för att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till relevant lagstiftning, till exempel EU:s regler om uppgiftsskydd.

Behovet av standardisering som stöd för EU:s politik beskrivs i den löpande plan för standardisering inom IKT-området som offentliggörs av kommissionen och som uppdateras varje år. I 2018 års löpande plan 10 identifieras 170 olika åtgärder inom fyra temaområden: viktiga drivkrafter, samhälleliga utmaningar, innovation för den inre marknaden samt hållbar tillväxt.

Att skapa rätt förutsättningar för att digitala nätverk och tjänster ska kunna blomstra är en av tre pelare inom strategin för den digitala inre marknaden. Under 2019 kommer detta att stödjas av standardiseringen genom en inriktning på sakernas internet, stordata, blockkedjor, samverkande intelligenta transportsystem och självkörande fordon, e-hälsa, smarta städer, tillgänglighet, e-förvaltning och artificiell intelligens. Harmoniseringen av ett 5G-spektrum och tillgången till de globala 5G-standarderna som ska säkerställas senast i slutet av 2019, i enlighet med handlingsplanen för 5G, kommer att främja investeringar i 5G-nätverk och tillhörande tillämpningar.

Kraven för cybersäkerhet bör erbjuda ett parallellt skydd mot it-attacker på styrprocesserna, systemen och utrustningen avseende både programvaran och maskinvaran. I sitt förslag till en EU-förordning om cybersäkerhet från 2017 11 föreslog kommissionen att en EU-ram för IKT-säkerhetscertifiering skulle skapas för produkter och tjänster. Certifieringssystemen kommer att använda standarder och tekniska specifikationer för att både uttrycka och bedöma överensstämmelsen med specificerade krav för cybersäkerhet.

Blockkedjetekniken bidrar till säker och kontrollerbar lagring av data och minskar transaktionskostnaderna genom att säkerställa en hög nivå av spårbarhet och säkerhet för ekonomiska transaktioner på nätet. Eftersom offentliga och privata nätverk sammanställs i systemet är standardiseringen nödvändig för att skapa interoperabilitet mellan blockkedjeteknikens olika konfigurationer. Den 1 februari 2018 lanserade kommissionen ett observationscentrum och forum för blockkedjor i EU, vars arbetsgrupp för politik och ramvillkor för blockkedjor bland annat kommer att arbeta med frågor om teknisk och ekosystembaserad utveckling, till exempel när det gäller interoperabilitet, där standardisering kan bidra med lösningar. Gruppen kommer även att identifiera eventuella behov av att standardisera blockkedjetekniken på EU-nivå 12 .

Artificiell intelligens har stora konsekvenser för ekonomin och samhället och kommer i många avseenden att påverka våra dagliga liv. Det är viktigt att se till att produkter och tjänster inom artificiell intelligens kan lanseras på marknaden och att de uppfyller säkerhetsstandarderna 13 . Den europeiska AI-alliansen kommer att vara den europeiska referensplattformen för tankar och idéer om artificiell intelligens. Kommissionen håller på att inrätta en expertgrupp på hög nivå, som kommer att fungera som en styrgrupp för den europeiska AI-alliansens arbete och hjälpa till med identifieringen av standardiseringsbehov.

2.2.Åtgärder till stöd för energiunionen och klimatet

Målen för att minska koldioxidutsläppen från alla typer av fordon syftar till att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn samtidigt som sektorns konkurrenskraft säkerställs. Detta leder dessutom till bränslebesparingar för konsumenterna. Sådana krav kan även förbättra luftkvaliteten i våra städer och gynna miljön. Samtidigt är det en utmaning för fordonsindustrin att hitta metoder för att minska bränsleförbrukningen. Kommissionen har fastställt sina mål 14 , och målet för standardiseringen är att tillhandahålla standarder som gör det lättare för industrin att minska koldioxidutsläppen genom att stimulera innovation och förbättra fordonens effektivitet (t.ex. deras aerodynamiska prestanda).

I det tredje mobilitetspaketet 15 ingår ett förslag till en EU-förordning om märkning av däck 16 , som ska bidra till bränsleeffektivitet, säkerhet och minskat buller genom bättre information till konsumenterna när de köper däck. Standarder skulle till exempel kunna bidra till att det utarbetas harmoniserade provningar av prestandan, till exempel prestanda på is, med uppgifter som skulle stå med på märkningen så att konsumenterna får en bättre bild av däckens prestanda under vinterförhållanden. Enligt den föreslagna förordningen ska det även vara möjligt att lägga till information om däckens nötning. Nötning av däck har visat sig vara den enskilt största källan till förorening genom utsläpp av mikroplaster, men det finns ingen provningsmetod som stöder en sådan politisk åtgärd.

Slutligen kan standarder stödja miljöanpassningen av sjöfartssektorn genom användning av alternativa bränslen (t.ex. kondenserad naturgas tillverkad av fossila bränslen, biomassa eller kraft till gas-teknik, el och väte) vid transporter på vattenvägar.

Kommissionen utökar kraven för ekodesign till nya produktkategorier: pumpar, lokala uppvärmningsaggregat, lokala uppvärmningsaggregat med fast bränsle, produkter för luftuppvärmning, produkter för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp och fläktkonvektorer till luftkonditioneringsaggregat och batterier. Under de kommande åren förväntas standardiseringen leda till att det finns tekniska specifikationer för att genomföra dessa nya krav.

2.3.Åtgärder till stöd för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

Säkrare trafik, renare fordon och mer avancerade tekniska lösningar leder till ökad industriell konkurrenskraft i EU och ger samtidigt tydliga fördelar för invånarna. Kommissionen har fastställt en strategisk handlingsplan 17 för utveckling och tillverkning av batterier i Europa som grundar sig på den europeiska batterialliansens 18 arbete. I planen föreslås standardiseringsåtgärder i syfte att undersöka möjligheten att utarbeta ett standardiserat bedömningssystem för batteriernas livscykel inom EU. Man bör också överväga ekodesign som en möjlighet att främja hållbar utformning och fastställa användningskrav för batterier. I detta sammanhang kommer de europeiska standardernas roll när det gäller att möjliggöra säker och hållbar produktion samt (åter)använda och återvinna batterier att undersökas.

När det gäller plast är en av orsakerna till den begränsade användningen av återvunnen plast att många varumärkesinnehavare och tillverkare är rädda för att återvunnen plast inte kan tillgodose deras behov av en pålitlig tillgång till stora volymer av material med konstanta kvalitetsspecifikationer. Med tanke på detta kan utarbetandet av kvalitetsstandarder för sorterat plastavfall och återvunnen plast underlätta en bättre integrering av återvinningsverksamheten i värdekedjan för plast. När behovet av standardisering has fastställts 19 kommer kommissionen att föreslå att standarder tas fram för att hantera frågor som rör förfaranden och infrastruktur inom återvinningsbranschen. I den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi fastställs dessutom att metoder måste tas fram för att bedöma förlusten av mikroplaster från textilier och andra källor. En viktig uppgift för standardiseringsorganen under 2019 kommer att vara att granska och eventuellt förfina de provningsmetoder som utlovats genom ett branschavtal 20 för att bedöma utsläppen av mikroplaster i vattenmiljön vid tvätt av syntetiska textilier.

Kommissionen lade nyligen fram ett förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön 21 och föreslog då bland annat att dryckesbehållare endast ska få släppas ut på marknaden om korkar och lock är fästa vid behållaren, eftersom korkar och lock hör till vanligaste föremålen som påträffas i naturen. För att se till att den inre markanden fungerar väl efter det att direktivet har trätt i kraft omfattar kommissionens förslag även utveckling av en harmoniserad standard, vilket både rådet och Europaparlamentet anser vara avgörande.

2.4.Åtgärder till stöd för en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industriell bas

Standardisering är en viktig förutsättning för en fördjupad och mer rättvis inre marknad. Utarbetandet av viktiga tekniska standarder är mycket relevant för att säkerställa interoperabiliteten mellan olika system och kan i stor utsträckning underlätta spridningen av innovativa lösningar. I det mobilitetspaket som nyligen antagits för att hjälpa transportsektorn med en konkurrenskraftig och socialt rättvis övergång till ren energi och digitalisering föreslås en rad olika initiativ. Med hjälp av kolonnkörning till exempel kan en grupp självkörande fordon köra säkert genom att man använder automatiserade intelligenta styrsystem som kan kommunicera med varandra. I detta fall bestämmer det ledande fordonet hastigheten och körriktningen för alla de andra fordonen. Denna lovande teknik kan göra vägarna säkrare och transporterna effektivare. Standardiseringen bör vara till stöd för genomförandet av den föreslagna EU-förordningen 22 genom tillhandahållande av tekniska specifikationer för att lösa systemets behov av sammankoppling och interoperabilitet. Kommissionen kommer parallellt att arbeta för att lösa 23 frågan om spektrum som stöd till radioaccessteknik för ansluten och automatiserad rörlighet i 5,9 GHz-bandet.

För att säkerställa säkra körförhållanden inom EU måste väginfrastrukturen utformas, byggas och förvaltas på ett enhetligt sätt. Standarder kan leda till bättre harmonisering och kunskapsutbyte mellan medlemsstaterna när det gäller de förfaranden och krav som ska följas.

För att förbättra säkerheten, avlägsna tekniska hinder och möjliggöra en snabb spridning av innovativa lösningar kommer fokus även i fortsättningen att ligga på att utarbeta nya tekniska specifikationer för interoperabilitet mellan järnvägsnätets infrastruktur och rullande materiel.

Färdigställandet av stomnät och korridorer i det transeuropeiska transportnätet kommer att leda till ökad transportkapacitet på den inre marknaden, utan ökade koldioxidutsläpp. Standardiseringen kan stödja lösningar för att säkerställa interoperabilitet och kommunikation mellan nätets elektroniska system.

I kombination med elektronisk fakturering kommer elektronisk godstransportinformation att göra logistiksektorn mer effektiv. När det gäller elektronisk godstransportinformation bör standarderna underlätta framtagningen av en enhetlig metod för mottagande av elektroniska dokument.

Kommissionen kommer även att begära en uppdatering av de standarder som behövs för kontroll och provning av farligt gods som transporteras mellan medlemsstaterna.

2.5.Åtgärder till stöd för den europeiska försvarshandlingsplanen

Den europeiska försvarshandlingsplanen påverkas negativt av fragmentering och otillräckligt industriellt samarbete. Därför är en av de tre åtgärder som presenteras i försvarshandlingsplanen 24  att säkerställa en öppen och konkurrenskraftig inre försvarsmarknad inom EU. Den europeiska standardiseringen har under lång tid bidragit med att stödja öppenhet och konkurrens på den inre marknaden. Kommissionen har lämnat ett förslag till Europeiska försvarsbyrån om att börja utarbeta en handlingsplan för standardisering inom försvarsområdet i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna.

2.6.Åtgärder till stöd för rymdstrategin för Europa

Utplaceringen av Galileo-systemet förväntas vara slutförd 2020, parallellt med förberedelserna inför driftsfasen (som påbörjades 2017). Detta innebär att rymdsegmentet då kommer att ha genomförts fullt ut och att alla tjänster kommer att vara fullt fungerande. Kommissionen har lämnat ett förslag till Europeiska byrån för GNSS om att börja utarbeta en handlingsplan för standardisering inom detta område i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna.

2.7.Åtgärder till stöd för den europeiska säkerhetsagendan

För att kunna hantera de nya säkerhetsutmaningarna finansierar EU olika typer av forskningsverksamhet för att utveckla säkerhetstekniken på EU-nivå. EU:s säkerhetsindustri har en stark position när det gäller att utveckla de nödvändiga lösningarna. Denna bransch måste emellertid komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen för att säkerställa en bred tillämpning av EU-finansierade forskningsresultat. Standarder kan överbrygga denna klyfta. De kan skapa stordriftsfördelar och minska problemet med asymmetrisk information mellan utbudssidan och efterfrågesidan genom gränsöverskridande transaktioner.

3.Internationellt samarbete

Att stödja den europeiska industrins konkurrenskraftiga position i den globala värdekedjan och utöka industrins närvaro på de internationella marknaderna är viktiga förutsättningar för att skapa sysselsättning och tillväxt i EU, särskilt mot bakgrund av den internationella handelspolitikens föränderliga dynamik 25 .

Dessa mål kan i första hand uppnås genom att sträva efter största möjliga samstämmighet mellan internationella och europeiska standarder och genom att främja den allmänna användningen av europeiska och/eller internationella standarder utanför EU.

Under 2019 kommer kommissionen att fortsätta att fördjupa sin politiska dialog med internationella standardiseringsorgan och att delta i relevanta internationella forum 26 . Kommissionen kommer även att diskutera med internationella standardiseringsorgan som ISO, IEC, JTC1 och ITU-T och vid behov följa upp de tekniska kommittéernas arbete.

Kommissionen kommer även att främja europeisk standardisering och bidra till kapitel om tekniska handelshinder vid förhandlingar, utarbetande och genomförande av olika internationella politiska åtgärder, däribland frihandelsavtal 27 , associeringsavtalet mellan EU och Ukraina 28 , det östliga partnerskapet 29 , det nya partnerskapet mellan EU och Afrika 30 samt processen för anslutningsmöjligheter mellan Europa och Asien 31 .

Kommissionen kommer att inleda en dialog om standarder med Förenta staterna för att underlätta handeln, minska de byråkratiska hindren och sänka kostnaderna 32 .

På motsvarande sätt kommer kommissionen att säkerställa kontinuiteten för synliggörande projekt, däribland de nuvarande systemen för utsända europeiska standardiseringsexperter i Kina och Indien, den webbaserade standardiseringsplattformen med Kina 33 och internationella samarbetsprojekt om IKT-standardisering 34 . Det övergripande syftet med dessa åtgärder är att lyfta fram det europeiska standardiseringssystemet som ett bra alternativ till andra regionala eller nationella standardiseringsarrangemang, att tillhandahålla upplysningar som är relevanta för standardiseringen och att underlätta det bilaterala samarbetet i standardiseringsfrågor.

Dessutom kommer åtgärderna att innebära att stöd ges till europeiska företag som har svårt att få tillgång till marknader utanför EU på grund av olika problem som rör standardisering. Kommissionen planerar att förnya det nuvarande projektet i Indien från mitten av 2019 fram till 2022. Kommissionen kommer att stödja anordnandet av möten inom tredje generationens partnerskapsprojekt i Europa för att underlätta ett aktivt deltagande av en mängd olika europeiska delegater, med alltifrån centrala aktörer inom industrin, inklusive små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsinstitutioner.

4.Offentlig-privata partnerskap

4.1.Styrning

Ett snabbt utarbetande av standarder av hög kvalitet kräver fortlöpande samarbete och förtroendeskapande åtgärder från båda parterna i det offentlig-privata partnerskapet för europeisk standardisering.

Båda parterna måste ägna särskild uppmärksamhet åt kvaliteten på de harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse. Harmoniserade standarder måste vara förenliga med den senaste rättspraxisen och med bestämmelserna i förordningen om europeisk standardisering samt uppfylla de rättsliga kraven i den sektorslagstiftning som den omfattar. Till följd av den senaste rättspraxisen kommer kommissionen att fortsätta att se över sina förfaranden och förmedla dessa till de berörda aktörerna genom det gemensamma initiativet för standardisering, som lanserades 2016, och genom den handlingsplan för hänvisningar till harmoniserade standarder som kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna enades om 2017 35 . De europeiska standardiseringsorganisationerna uppmanas att prioritera behandling av sådana harmoniserade standarder till vilka ingen hänvisning har offentliggjorts, så att marknadens och lagstiftarens krav på standarder av hög kvalitet uppfylls och hänvisningar till standarderna utan dröjsmål offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

För att genomföra handlingsplanen kommer kommissionen under 2019 att fokusera på att ytterligare konsolidera det nya system med konsulter för harmoniserade standarder som infördes 2018. Systemet upprättades för att verifiera och bedöma kvaliteten på utkasten till harmoniserade standarder och deras överensstämmelse med motsvarande delar av EU:s lagstiftning och politik.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja styrningsprocessen genom sina regelbundna strukturerade dialoger med de europeiska standardiseringsorganisationerna. Detta har visat sig vara en användbar ram för att undanröja hinder i ett tidigt skede och effektivt genomföra de överenskomna åtgärderna.

4.2.Delaktighet

Kommissionen upprepar sin uppmaning till de europeiska standardiseringsorganisationerna, de nationella standardiseringsorganen 36 och organisationerna i bilaga III (SBS, ANEC, EFS och ECOS) 37 att fortsätta sina ansträngningar för att säkerställa aktörernas delaktighet och att utöka sitt samarbete, om så krävs genom att anpassa sina interna regler och förfaranden.

Kommissionen har för avsikt att visa den gynnsamma inverkan som principen om delaktighet har på kvaliteten på den europeiska standardiseringen och dess förmåga att uppnå eftersträvade mål som kan öka företagens konkurrenskraft och samtidigt ta hänsyn till småföretagens och det civila samhällets behov. Kommissionen kommer därför att be SBS, som representerar småföretagen i det europeiska standardiseringsarbetet, att ge konkreta exempel på hur små och medelstora företags deltagande i standardiseringen skapar mervärde genom ökad konkurrenskraft. På liknande sätt bör de organisationer som företräder miljöns, konsumenternas och arbetstagarnas intressen vid standardisering (ANEC, EFS och ECOS) ge exempel på hur deras deltagande i standardiseringen gynnar samhället i stort. Sådana exempel kan användas för att fastställa riktvärden och bästa praxis som andra organisationer kan följa.

Det skulle även vara värdefullt om organisationerna i bilaga III kunde förstärka och lyfta fram den koppling de har till sina motsvarigheter i de olika medlemsstaterna. Det är viktigt för deras nationella medlemmar att inse fördelarna med att organisationerna i bilaga III deltar i den europeiska standardiseringen och att öka dessa organisationers legitimitet.

De europeiska standardiseringsorganisationerna bör även rapportera fall där deltagandet av underrepresenterade aktörer, i synnerhet organisationerna i bilaga III, har gynnat det europeiska standardiseringssystemet och dess funktionssätt.

Kommissionen kommer att fortsätta att lyfta fram delaktighet och tillhörande utmaningar i sin bilaterala dialog med Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC).

4.3.Utvärdering av förordningen

I artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering föreskrivs att kommissionen, senast den 31 december 2015 och därefter vart femte år, ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den förordningen.

Detta innebär att kommissionen kommer att utföra en oberoende granskning av det europeiska standardiseringssystemet under 2019 för att utvärdera dess resultat. Den oberoende granskningen kommer att bygga på utfallet av det gemensamma initiativet för standardisering och om möjligt på resultaten av undersökningen av standardiseringens inverkan.

4.4.Finansiering av europeisk standardisering

De nuvarande ramavtalen om partnerskap med CEN, Cenelec och Etsi, som lägger grunden för den rättsliga ramen för unionens finansiering av europeisk standardisering, kommer att upphöra att gälla i december 2020. För att minska administrationen för de europeiska standardiseringsorganisationerna och göra det möjligt för alla nationella standardiseringsorgan att delta i framtagningen av standarder, kommer kommissionen att utvärdera potentiella nya åtgärder för att förenkla finansieringen av den europeiska standardiseringen genom en utökad användning av schablonbelopp för alla former av stöd. För att beräkna skalorna för enhetskostnader och schablonbelopp kommer kommissionen att be de europeiska standardiseringsorganisationerna att redovisa sina metoder, statistikuppgifter och revisionsintyg.

Med tanke på de nya ramavtalen för partnerskap under nästa fleråriga budgetram (2021–2027) kommer kommissionen, tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna och organisationerna i bilaga III, att undersöka hur uppdaterade nyckelutförandeindikatorer och genomförandet av dessa för respektive verksamhet kan definieras på bästa sätt. Förhandlingarna om de nya ramavtalen om partnerskap kommer att påbörjas 2019.

5.Genomförande av det gemensamma initiativet för standardisering

Det gemensamma initiativet för standardisering bygger på en gemensam vision för standardisering som baseras på ömsesidigt överenskomna underliggande principer. Sedan initiativet undertecknades i juni 2016 har det drivits av berörda aktörer med stöd av kommissionen, och detta arbete kommer i princip att avslutas under 2019. Kommissionen kommer därför att analysera de konkreta resultat som har uppnåtts. Dessa kan indelas i följande tre kategorier:

1. Medvetenhet, utbildning och förståelse för det europeiska standardiseringssystemet.

2. Samordning, samarbete, öppenhet och delaktighet.

3. Konkurrenskraft och en internationell dimension.

5.1.Undersökning av de ekonomiska och samhälleliga effekterna av standardisering

Standarder fyller en viktig, om än ibland osynlig, funktion för att stödja ekonomisk tillväxt genom att främja produktivitet, konkurrenskraft, innovation och social välfärd. Standardernas effekter inom företag och deras leveranskedjor är däremot inte lika välkända. Detsamma gäller i den offentliga sektorn, där aktörerna inte alltid är medvetna och informerade om effekterna av att använda standarder i den offentliga politiken.

Efter en uppmaning från rådet och i linje med det gemensamma initiativet för standardisering förbereder kommissionen därför en undersökning av standardiseringens ekonomiska och samhälleliga inverkan i EU. Det upphandlingsförfarande som föregår undersökningen planeras under 2018 och stöds av en genomförbarhetsstudie som påbörjades 2017.

(1)

CEN (Europeiska standardiseringskommittén), Cenelec (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering) och Etsi (Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder).

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering.

(3)

COM(2018) 358.

(4)

C(2016) 3211.

(5)

  https://ec.europa.eu/digital-single-market/european-multi-stakeholder-platform-ict- standardisation

(6)

I linje med den skyldighet som föreskrivs i artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(7)

Se åtgärderna i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogas detta meddelande.

(8)

COM(2016) 176.

(9)

COM(2018) 26 och SWD(2018) 15.

(10)

  http://ec.europa.eu/growth/industry/policy/ict-standardisation_sv#rolling_plan_ict_standardisation

(11)

COM(2017) 477.

(12)

Kommissionen deltar direkt i standardiseringsarbetet genom ett samarbete med ISO:s tekniska kommitté TC 307 för blockkedjor och distribuerade tekniker. Kommissionen samarbetar även med CEN:s fokusgrupp för blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare, vars ursprungliga uppgift är att ta fram en vitbok för standardisering av blockkedjetekniken inom EU. Gruppen kommer även att identifiera eventuella behov av att standardisera blockkedjetekniken på EU-nivå.

(13)

Se COM(2018) 237 för mer information.

(14)

COM(2018) 284.

(15)

  https://ec.europa.eu/transport/modes/road/news/2018-05-17-europe-on-the-move-3_en

(16)

COM(2018) 296.

(17)

 Bilaga 2 till COM(2018) 293.

(18)

 Den europeiska batterialliansen lanserades i oktober 2017 av vice ordförande Maroš Šefčovič (https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/european-battery-alliance_sv).

(19)

Resultat av den nyligen genomförda kompletterande och preliminära åtgärden för hållbara kemikalier enligt bidragsavtal nr CEN/000/2017-05 Hållbara kemikalier.

(20)

Avtalet har undertecknats av fem branschorganisationer: AISE, CIRFS, EOG, Euratex och FESI.

(21)

COM(2018) 340.

(22)

COM(2018) 286.

(23)

Se COM(2018) 283 för mer information.

(24)

COM(2016) 950.

(25)

Konsekvenserna av denna föränderliga internationella dynamik för kommissionens politiska engagemang (t.ex. i fråga om industripolitiken) var ett av de ämnen som diskuterades i juni 2018 vid den interinstitutionella dialogen om standardisering.

(26)

Däribland Världshandelsorganisationen och FN-kommittéerna.

(27)

  http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/negotiations-and-agreements/

(28)

EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.

(29)

Det östliga partnerskapet är ett gemensamt initiativ som omfattar EU, dess medlemsstater och sex östliga partnerländer: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina.

(30)

COM(2017) 763 final.

(31)

JOIN(2018) 31.

(32)

  http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-18-4687_sv.htm

(33)

  https://webgate.ec.europa.eu/cesip/

(34)

  www.indico-ictstandards.eu , www.standict.eu

(35)

Se handlingsplanen i SWD(2018) 15.

(36)

Nationella standardiseringsorgan i den mening som avses i artikel 2 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(37)

  Small Business Standards , European consumer voice in standardisation , Europeiska fackliga samorganisationen och European Environmental Citizens’ Organisation for Standardisation .