EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.9.2018

COM(2018) 644 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

På väg mot en effektivare finansiell struktur för investeringar

utanför Europeiska unionen

1.Inledning

För att hantera de alltmer komplexa utmaningarna i vår värld – fattigdom, konflikter, migration, klimatförändringar och demografiska förändringar – måste utvecklingsfinansieringen bygga på en kombination av finansieringskällor. 1 För att öka genomslaget måste de offentliga och privata medlens hävstångseffekt utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Det innebär att Europeiska unionen (EU) måste vara smidig och beredd att anpassa och vidareutveckla sina finansieringsinstrument och politiska redskap för investeringar utanför EU och på så sätt komplettera sina traditionella verktyg för utvecklingssamarbete för att nå målen för hållbar utveckling.

När det inte finns tillräckliga förutsättningar för autonoma privata investeringar i partnerländerna ger EU i allt större utsträckning stöd i form av garantier. På så sätt kompletterar finansieringsinstrumenten traditionella verktyg för utvecklingssamarbete. Om de EU-stödda externa investeringarna används effektivare kan de bidra till att modernisera de ekonomiska strukturerna och infrastrukturen i partnerländerna, vilket i sin tur banar väg för hållbar tillväxt och nya jobb, också för de unga.

Resurserna kan dock användas effektivare. EU-stödda externa investeringar bör uppfylla både mottagarnas och EU:s långsiktiga intressen och främja varaktiga och djupa ekonomiska förbindelser mellan de båda parterna. Det är viktigt att se till att projekten inte bara drivs av kortsiktiga överväganden utan ger ett långsiktigt strategiskt värde för både partnerlandet och EU.

De externa investeringar som får stöd av EU måste respektera kraven i fördragen och stämma överens med EU:s utrikespolitik och andra politikområden. 2 På grund av den nuvarande fragmenteringen fattas investeringsbeslut inte alltid helt samordnat och i samråd mellan institutionerna och medlemsländerna, vilket eventuellt försvagar EU:s förmåga att nå sina utrikespolitiska mål för tredje länder. Det omfattar EU:s mål enligt ”partnerskapsramen”, som syftar till en ”enhetlig, skräddarsydd insats där EU och medlemsstaterna agerar samordnat och sätter samman instrument, verktyg och påtryckningsmedel för att uppnå heltäckande partnerskap (pakter) med tredjeländer för att bättre hantera migrationen”. 3

Mot denna bakgrund har vissa medlemsländer betonat att vi på djupet måste tänka igenom den europeiska finansiella strukturen för utvecklingsfinansiering, framför allt Europeiska investeringsbankens (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings (EBRD) respektive roller. 4 Tyskland och Frankrike har meddelat att de tänker tillsätta en grupp av kloka personer för att diskutera frågan.

Kommissionen stöder alla satsningar på att effektivisera den institutionella och operativa ramen för externa investeringar, med målet att se till att den står i rimlig proportion till dagens investeringsutmaningar i Afrika, EU:s grannländer och på andra ställen i världen. Vi vill dock samtidigt framhålla behovet av snabba och funktionsdugliga lösningar. Särskilt i Afrikas fall har kommissionen i dag antagit ett särskilt meddelande om en ny allians mellan Afrika och EU för hållbara investeringar och jobb 5 , där vi presenterar konkreta åtgärder för ömsesidigt överenskomna åtaganden med Afrikanska unionen inom partnerskapet mellan Afrika och EU.

I början av 2018 stod kommissionen värd för några workshoppar om den europeiska finansiella strukturen för externa investeringar med EU-länderna och berörda intressenter.

En av kommissionens omedelbara prioriteringar är att dagens viktigaste finansierings- och utvecklingsinstitutioner som sysslar med utvecklingsfinansiering – på nationell eller europeisk nivå – överväger en mer samarbetsinriktad inställning, som är förenlig med EU:s utrikespolitiska mål, när de finansierar investeringar som stöds av EU:s budgetgaranti. För att fullt ut genomföra den allmänna principen om samordning av EU:s och medlemsländernas utvecklingspolitik, i enlighet med artikel 210 i EUF-fördraget, uppmuntras de viktigaste intressenterna framför allt att stärka de operativa synergieffekterna, liksom komplementariteten när det gäller geografiska områden, sektorer och portföljer av expertis och erfarenhet. Samtidigt måste man bevara innovation, sund konkurrens och mångfald på marknaden. Samarbetet skulle också kunna breddas till andra globala internationella finansieringsinstitutioner.

Med tanke på det komplexa och sköra läget i många av EU:s grannregioner och i Afrika är kommissionen övertygad om att tid är en avgörande faktor och att EU:s nuvarande fokus måste ligga på operativa och praktiska lösningar, istället för på åtgärder som kräver genomgripande institutionella och strukturella förändringar, t.ex. nya organ eller enheter eller ytterligare kapital från EU-budgeten. Den breda utrikespolitiska ram som Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den höga representanten har tagit fram kommer att fortsätta att visa vägen i enlighet med EU:s prioriteringar och partnerskap med de berörda länderna för att tillgodose deras investeringsbehov. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att se till att EU-budgeten används så klokt som möjligt, med större mervärde för varje använd euro.

2.Utnyttja befintliga instrument på bästa sätt

För att nå sina ambitiösa utrikespolitiska mål 6 strävar EU efter att föra samman alla relevanta verktyg och institutioner, slå samman finansieringsresurserna och se till att finansieringsinstrumenten på ett adekvat och sammanhållet sätt stöder EU:s utrikespolitiska mål. Investeringar som får stöd via EU-budgeten spelar en viktig roll i det här sammanhanget, eftersom de kompletterar andra instrument som bidrag, som även fortsättningsvis kommer att vara viktiga för problem som inte går att lösa med investeringar. Det är i det här sammanhanget viktigt att ta hänsyn till investeringsbehovens mångfald och de utmaningar som EU:s partner står inför, särskilt de allra mest utsatta partnerna, till exempel de minst utvecklade länderna, fattiga länder med hög skuldsättning eller bräckliga eller konfliktdrabbade länder.

2.1 Den yttre investeringsplanen

EU har redan tagit beslutsamma steg på väg mot en effektivare utvecklingsfinansiering. EU:s yttre investeringsplan 7 presenterades 2016 och är ett innovativt sätt att mobilisera offentliga och privata källor för att finansiera utvecklingsarbetet. Planen kompletterar det traditionella biståndet och bygger på relevanta offentliga och privata aktörers expertis. Kärnan i den yttre investeringsplanen är Europeiska fonden för hållbar utveckling 8 , som utnyttjar erfarenheterna från Junckerplanen och Europeiska fonden för strategiska investeringar 9 , men också de tio åren med blandfinansieringsinsatser i tredjeländer, när det gäller att dra till sig privat kapital för mer innovativa och riskfyllda investeringar.

Europeiska fonden för hållbar utveckling bygger på slutsatsen att offentliga och privata investeringar är viktiga drivkrafter för hållbar utveckling, att privata investeringar kan komplettera offentliga utgifter och att näringslivet kan vara en partner i arbetet för hållbar utveckling, vilket alla vinner på. Inom den nuvarande fleråriga budgetramen fungerar den yttre investeringsplanen som ett integrerat paket för finansiering av investeringar i Afrika och EU:s grannländer och den väntas generera minst 44 miljarder euro i investeringar. Om det tillkommer matchande bidrag från EU-länderna eller andra källor kan planen generera det dubbla, dvs. upp till 88 miljarder euro. Den första ansökningsomgången för investeringsprojekt inom planen blev övertecknad och transaktioner som blandar bidrag och lån har redan intensifierats. De första programmen håller nu på att genomföras ute på fältet och har redan lett till konkreta resultat. 10 Den 20 juni 2018 godkändes de första investeringsprogrammen med stöd från EU-garantin i Afrika och EU:s grannländer. Programmen ska bland annat ge tillgång till banklån på rimliga villkor för sårbara personer som för närvarande har svårt att låna pengar till rimlig ränta. Dessutom ska över 25 000 småföretag få tillgång till rörliga konton och långfristiga krediter. Garantierna på runt 800 miljoner euro bör bidra till att generera uppskattningsvis 8–9 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar. De här första resultaten är visserligen uppmuntrande, men kunskapen om den yttre investeringsplanen måste spridas och genomförandet på fältet påskyndas, till exempel genom riktade informationskampanjer.

Investeringar som stöds av EU-budgeten måste också i högre grad bidra till genomförandet av strukturreformer. Investeringar kan vara kraftfulla instrument för reformer och bättre styrning i partnerländer. De kan bidra till bättre förutsättningar för en inkluderande ekonomisk verksamhet genom att främja mer hållbara politiska beslut och regelverk, internationella standarder för mänskliga rättigheter, däribland viktiga arbetsnormer och krav på tillbörlig aktsamhet, gynnsammare företagsklimat, nya företagsmodeller och stärkt förvaltningskapacitet. Korrekt genomförda investeringar kan bidra till att stärka motåtgärder mot korruption, förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna och stärka den finansiella regleringen. Förutom att finansiera individuella investeringsprogram bör EU via tekniskt bistånd och en utökad politisk dialog i ännu högre grad bidra till att stödja politiska strategier som kan locka till sig ytterligare investeringar från både den offentliga och den privata sektorn. Det är syftet med den yttre investeringsplanens tredje del. Genom att samarbeta med partnerländerna om reformer av styrning och lagstiftning, kampen mot korruption och olagliga finansiella flöden och institutions- och kapacitetsuppbyggnad kan EU hjälpa till att skapa en miljö där tillgången till finansiering underlättas för mikro-, små- och medelstora företag, där regelverket har förbättrats för både offentliga och privata investeringar, och där system för offentlig upphandling blir effektivare, investeringar gynnar den lokala ekonomin och den inhemska sysselsättningen och där internationella standarder främjas. Det är också viktigt att ha tillräckligt med projekt på gång för att upprätthålla jobbskapandet och tillväxten över tid.

2.2 Den nuvarande strukturen har utrymme för mer samarbete och fler synergieffekter

EU:s finansiella struktur för externa investeringar har vuxit fram under de senaste årtiondena. Europeiska investeringbanken (EIB) 11 – EU:s bank – är främst inriktad på projekt som drivs i EU, men är också aktiv utanför EU och stöder EU:s politiska strategier, med hjälp av befintliga EU-instrument som det externa utlåningsmandatet och investeringsfaciliteten för Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. EIB-gruppen 12 har också lagt fram sitt motståndskraftsinitiativ 13 parallellt med EU:s yttre investeringsplan och stått för stora investeringspaket till vissa länder, till exempel Ukraina. EIB-gruppen har nyligen inlett en diskussion om att bilda ett nytt dotterbolag för utvecklingsfrågor.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling 14 (EBRD) är en multilateral bank för utvecklingsfinansiering med EU-länderna som majoritetsägare. Banken koncentrerar sina insatser på Öst- och Centraleuropa, Asien och Nordafrika. EBRD har utvecklat en avsevärd kunskap på det lokala planet via sitt nätverk av platskontor i länderna. Man samarbetar också med sina partner om politiska frågor, till exempel för att stödja reformer.

Dessutom har flera medlemsländer egna nationella utvecklingsbanker eller institutioner 15 som bidrar till att genomföra EU:s politik och relaterade operativa insatser ute på fältet. Det finns också ett växande antal regionala utvecklingsbanker.

De här aktörerna står i dagsläget för den största delen av den externa utvecklingsutlåningen och har olika mandat, kapacitet och expertis, till exempel i fråga om geografisk täckning, företagsmodell och närvaro på fältet i de olika länder där man verkar. Det finns goda exempel på samarbete mellan länder och institutioner, till exempel EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete 16 . Men i vissa fall tävlar aktörerna om investeringar utanför EU och garantier med stöd av EU-budgeten istället för att försöka hitta lämpliga synergieffekter och komplementaritet.

För att ta itu med det här problemet bör man nå större samverkan och effektivitetsvinster relativt snabbt inom dagens strukturer, till exempel genom regional och tematisk specialisering hos enskilda finansiella partnerinstitutioner, eller gemensamma initiativ från EIB och EBRD, vilket kan vara ett sätt att utnyttja de båda institutionernas samlade expertis, utan att stänga ute andra aktörer från marknaden. Inom investeringsramen för västra Balkan 17 samarbetar för närvarande EIB och EBRD om förvaltningen av en gemensam fond, vilket visar att sådant samarbete redan finns och är möjligt. Nationella utvecklingsbanker och institutioner liksom globala samarbetspartner kan där det är relevant ansluta sig till sådana framtida samarbeten.

2.3 …och en starkare politisk styrning

EU bör sträva efter en ännu starkare politisk styrning för att maximera effekterna av sina yttre åtgärder, och mer specifikt av sina verktyg för utvecklingspolitiken, för att se till att de politiska målen återspeglas konsekvent under alla genomförandefaser. Detta är också viktigt för att skattebetalarnas pengar ska användas så effektivt som möjligt och för att garantera fullständig överensstämmelse med EU:s andra utrikespolitiska områden. Det går att nå ytterligare effektivitetsvinster när det gäller förverkligandet av EU:s politiska mål genom att öka samstämmigheten mellan de olika åtgärder som genomförandepartnerna vidtar. Den pågående översynen av samrådsmekanismerna bör kunna bidra till detta mål.

2.4 Stärkt EU-internt samarbete i internationella finansinstitut

Under alla förhållanden är det viktigt att snabbt förbättra EU:s förhandssamordning i relevanta internationella finansinstitut, vilket inte har säkerställts tillräckligt hittills. Medlemsländerna och EU företräds i olika former i de internationella finansinstitutens ledningsstrukturer. Bara genom att agera samlat och samstämmigt kan EU:s mål för utvecklingsfinansieringen uppfyllas. Det gäller särskilt EBRD. Efter Storbritanniens utträde ur EU kommer EU:s och medlemsländernas sammanlagda andel av EBRD att krympa från 62,8 % till 54,3 %, vilket ökar betydelsen av en stark samordning av EU:s hållning före EBRD:s styrelsemöten 18 . En starkare förhandssamordning mellan medlemsländerna och kommissionen skulle på lång sikt kunna bana väg för en ändring av EBRD:s stadgar, vilket skulle kunna ge EU-länderna en gemensam röst i bankens styrelse.

3.En ökning av EU:s kapacitet för externa investeringar på medellång sikt

3.1 Förslaget till ett instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Tanken med och principen för maximerat genomslag är också grunden för kommissionens förslag om ett framtida instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 19 , som lades fram i juni 2018 som en del av förslagen inför nästa fleråriga budgetram. Instrumentets struktur speglar EU:s geografiska och tematiska prioriteringar och sörjer för att EU utrustas med ett modernt, kraftfullt, smidigt och flexibelt verktyg för hållbar utveckling som en del av EU:s yttre åtgärder. Enligt förslaget ska utvecklingssamarbetet genomföras med det lämpligaste verktyget i varje enskilt fall, till exempel bidrag, budgetstöd, finansieringsinstrument eller garantier eller en kombination av olika instrument. I det föreslagna nya instrumentet har man infört modellen för den yttre investeringsplanen och man tar samma innovativa grepp på utvecklingsfinansiering, genom en utökad europeisk fond för hållbar utveckling plus (EFSD+) och en ny garanti för yttre åtgärder på upp till 60 miljarder euro. 20 Den här ramen integrerar de gällande bestämmelserna för Europeiska fonden för hållbar utveckling, det externa utlåningsmandatet med EIB och garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

Det nya instrumentet kommer att innebära en stor ökning av blandfinansiering, garantier och andra finansiella transaktioner till stöd för externa investeringar. Afrika, EU:s grannländer och västra Balkan kommer att få fortsatt specifik uppmärksamhet, men garantin får en breddad geografisk täckning. Tillsammans med den privata sektorn och tack vare multiplikatoreffekten kan garantin bidra till att få fram upp till en halv biljon euro i investeringar för perioden 2021–2027. För att se till att EU-resurserna förvaltas så effektivt som möjligt och i ljuset av EU-garantins stora volymökning kräver detta att det befintliga upplägget anpassas därefter.

3.2 En starkare europeisk finansiell struktur

Ambitionen med Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) kommer att kräva att den externa finansieringen struktureras på ett sådant sätt att det går att utforma och genomföra ändamålsenliga projekt, samtidigt som man kan genomföra EU:s strategiska politiska inriktning. Därför kräver den nuvarande fragmenteringen en starkare struktur inom den ram som kommissionen föreslog i juni 2018.

För att EU:s finansieringsinstrument ska kunna bidra till de politiska mål som Europaparlamentet och rådet kommer att ställa upp bör EU sträva efter en starkare politisk styrning och kontroll för att se till att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt när det gäller geografiska och tematiska prioriteringar. Inom nästa fleråriga budgetram kan detta göras i form av en EU-plattform för externa investeringar, där man för samman alla aktörer som förlitar sig på EU-budgetgarantier för externa investeringar inom en enda ram som upprättas enligt följande principer:

·Den första nivån gäller besluten om vilka sektorer och geografiska områden som ska prioriteras för investeringar. Prioriteringarna kommer att slås fast inom den fleråriga planeringsprocessen på grundval av EU:s utrikespolitiska mål i enlighet med förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

·Den andra nivån gäller förvaltningen av EU-garantin. Kommissionen ansvarar för förvaltningen av garantin och godkänner utnyttjandet av garantin (inklusive kontroll av projektöversikternas överensstämmelse med politiken) och slår fast och övervakar riskfaktorer för att skydda EU-budgeten. 21 Utöver detta ska kommissionen inte utföra allmänna banktransaktioner eller internt kopiera eller dubblera expertis som redan finns på annat håll. En riskbedömningsgrupp bör bedöma risken med de olika projekten/projektöversikterna som slås fast utifrån de prioriteringar som beslutas på politisk nivå. 22  

Avsättningen för Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) kommer att ingå i EU:s gemensamma avsättningsfond i enlighet med relevanta bestämmelser i budgetförordningen 23 , som föreskriver att en oberoende extern utvärdering ska göras senast den 30 juni 2019 om vem som ska anförtros den ekonomiska förvaltningen av tillgångarna i den gemensamma avsättningsfonden.

·På den tredje nivån görs investeringarna på fältet och aktörerna skickar in projektöversikter för bedömning. Med förbehåll för sina egna förfaranden för tillbörlig aktsamhet och styrningsprocesser och på grundval av sin egen expertis bör EIB och andra institutioner för utvecklingsfinansiering kunna få tillgång till EU-garantin för att genomföra de projekt som kan ge det högsta mervärdet för EU på fältet. I förslaget om ett instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete förespråkas redan samarbete mellan berättigade parter. 24 En modell för gemensamma initiativ för specifika regioner eller branscher vore välkommet. Projektöversikter som förs samman av olika samarbetande institutioner kommer att bedömas positivt av kommissionen när man beslutar om en effektiv, ändamålsenlig och rättvis användning av tillgängliga resurser.

Plattformen ska ha kommissionen som ordförande som i samordning med de andra deltagarna ska se till att investeringsbeslutens omfattning, lokalisering och tajming ligger i linje med de fastslagna investeringsprioriteringarna och EU:s övergripande utrikespolitiska mål.

En starkare struktur för EU:s externa investeringar

4.Slutsatser

4. Slutsatser

Vi har ingen tid att förlora med tanke på de många utmaningar och möjligheter som investeringar erbjuder i Afrika, EU:s grannskapsområde och andra delar av världen. De kräver att EU koncentrerar sina insatser och använder EU:s befintliga instrument, institutioner och aktörer så effektivt som möjligt för att nå EU:s politiska och strategiska mål. Det är naturligtvis värdefullt att reflektera över mer strukturella och grundläggande reformer i det långa perspektivet, men kommissionen menar ändå att insatserna på kort sikt bör vara inriktade på att göra dagens system så effektivt som möjligt.

Därför har följande prioriteringar och åtgärder identifierats:

-Alla europeiska partner uppmanas att stärka sitt samarbete för att bidra till genomförandet av EU:s utrikespolitiska mål i fullständig överensstämmelse med EU:s mål och strategiska intressen.

-Alla relevanta partner uppmanas att snabba på genomförandet av den yttre investeringsplanen. Riktade informationskampanjer ska öka kunskapen om planen.

-EIB har en priviligierad roll som EU:s bank, men EIB-gruppen och EBRD uppmanas ändå att tillsammans med andra aktörer – enligt vad som är lämpligt – försöka hitta ytterligare synergieffekter, till exempel i form av gemensamma initiativ för specifika ändamål, inom ramen för det pågående genomförandet av den yttre investeringsplanen och det framtida instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

-Europaparlamentet och rådet uppmanas att enas om grunddragen i förslaget till ett instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete inom nästa fleråriga budgetram.

-En starkare europeisk finansiell struktur för Europeiska unionens externa finansiella investeringar bör inrättas.

-En samarbetsmekanism bör inrättas som säkerställer mer samordnade ståndpunkter från medlemsländernas sida i främst Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

På grundval av de givande diskussionerna i början av 2018 kommer kommissionen i oktober 2018 att kalla samman alla relevanta aktörer, bland andra medlemsländerna, institutionerna för utvecklingsfinansiering och andra intressenter, med målet att så snabbt som möjligt sätta prioriteringarna ovan i verket, utan att det påverkar det pågående lagstiftningsförfarandet om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete eller den bredare debatten om den europeiska finansiella strukturen för utveckling på lång sikt.

(1)      I enlighet med Agenda 2030 och Addis Abeba-handlingsplanen.

(2)      Enligt artikel 208 och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska EU se till att politiken på området för utvecklingssamarbete och annat ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete sker inom ramen för principerna och målen för EU:s yttre åtgärder. Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) ska EU sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik.

(3)      Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och Europeiska investeringsbanken om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan, COM(2016) 385 final, 7.6.2016.

(4) .     https://www.diplomatie.gouv.fr/en/country-files/germany/events/article/europe-franco-german-declaration-19-06-18

(5)      Meddelande om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen, COM(2018) 643

(6)

     Se artikel 208 i EUF-fördraget, den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (https://eeas.europa.eu/archives/docs/top_stories/pdf/eugs_review_web.pdf) och det nya europeiska samförståndet om utveckling – ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”, EUT C 201, 30.6.2017, s. 1), som bygger på FN:s universellt överenskomna principer i Agenda 2030 för hållbar utveckling och Addis Abeba-handlingsplanen.

(7)      Meddelande från kommissionen: ”Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan, COM(2016) 581 final, 14.9.2016.

(8)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden, EUT L 249, 27.9.2017, s. 1–16.

(9)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar.

(10)      Europeiska kommissionen, Europeiska fonden för hållbar utveckling – Verksamhetsrapport 2017, 11.7.2018 (https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/efds-report_en.pdf).

(11)      Artikel 308 i EUF-fördraget och protokoll nr 5.

(12)      Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

(13)       http://www.eib.org/attachments/thematic/eib_economic_resilience_initiative_en.pdf  

(14)       https://www.ebrd.com/news/publications/institutional-documents/basic-documents-of-the-ebrd.html  

(15)       https://www.edfi.eu/members/meet-our-members/  

(16)       http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=2852  

(17)      Investeringsramen för västra Balkan upprättades 2009 som ett gemensamt initiativ mellan kommissionen, Europarådets utvecklingsbank, EBRD, EIB och flera bilaterala givare . Det är ett regionalt instrument för blandfinansiering som stöder anpassningen inför ett EU-medlemskap och den samhällsekonomiska utvecklingen i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien.

(18)      Bankens största aktieägare vid sidan av EU och EU-länderna är USA (10,10 %), Japan (8,60 %), Ryssland (4,04 %), Kanada (3.43 %) och Turkiet (1,16 %). Kinas andel är 0,10 %.

(19)      COM(2018) 460 final, 14.6.2018.

(20)      Det här beloppet ska också finansiera EU:s makroekonomiska stöd till länder som drabbas av en betalningsbalanskris (på upp till 14 miljarder euro för 2021–2027).

(21)      Bilaga VI i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, COM(2018) 460 final, 14.6.2018.

(22)      Man kan tänka sig olika modeller för en sådan riskbedömningsgrupp. De oberoende experter som ska bistå kommissionen kan exempelvis i) väljas genom en upphandling i den privata sektorn till ett konkurrenskraftigt pris som externa konsulter, eller ii) komma från genomförandepartnerna (institutioner för utvecklingsfinansiering och nationella utvecklingsbanker). För att undvika intressekonflikter bör experterna i det senare fallet inte utvärdera projekt från sina egna institutioner.

(23)      Artikel 26.5 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, COM(2018) 460 final, 14.6.2018, samt artikel 212 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget, EUT L193, 30.7.2018, s.1.

(24)      Artikel 27.5 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, COM(2018) 460 final, 14.6.2018.