EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.7.2018
COM(2018) 516 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om medlemsstaternas åtaganden om att skapa förtroende för statistiken i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik
1.Inledning
1.1.Förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik
Den rättsliga grunden för denna rapport är förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik, och särskilt artikel 11.4 där följande fastställs:
”Medlemsstaternas åtaganden ska regelbundet övervakas av kommissionen på grundval av de årsrapporter som medlemsstaterna skickar in och ska uppdateras vid behov.
Om en medlemsstat inte senast den 9 juni 2017 har offentliggjort ett åtagande, ska denna till kommissionen överlämna och offentliggöra en lägesrapport om genomförandet av riktlinjerna och i förekommande fall om de insatser som gjorts för att fastställa ett åtagande. De lägesrapporterna ska uppdateras regelbundet och minst vartannat år efter det ursprungliga offentliggörandet.
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om offentliggjorda åtaganden och i förekommande fall lägesrapporter senast den 9 juni 2018 och därefter vartannat år.”
Denna rapport är den första som upprättats i enlighet med denna bestämmelse.
1.2.Bakgrund
a)Riktlinjer för europeisk statistik
I riktlinjerna för europeisk statistik presenteras normer för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik. Riktlinjerna bygger på en gemensam definition av kvalitet i statistiken inom det europeiska statistiksystemet (ESS) och omfattar alla relevanta delar av den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de europeiska statistiska produkterna. Den institutionella miljön är det område som är mest relevant för åtagandet, eftersom institutionella och organisatoriska faktorer påtagligt påverkar statistikmyndigheternas effektivitet och trovärdighet när det gäller att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.
Kommittén för det statistiska programmet antog riktlinjerna för europeisk statistik den 24 februari 2005. De reviderades av kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) den 28 september 2011 och den 16 november 2017. Tillsammans med den nya versionen av riktlinjerna 2011 antog ESS-kommittén ett kvalitetssäkringssystem. Kvalitetssäkringssystemet ger vägledning om tillämpningen av riktlinjerna för europeisk statistik.
Riktlinjerna är ryggraden i det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetsram, och statistikmyndigheterna inom ESS har förbundit sig att följa dem. Systematiska expertgranskningar har införts för att granska efterlevnaden av riktlinjerna, och framstegen övervakas genom årliga rapporter till ESS-kommittén. Vikten av att tillämpa riktlinjerna underströks ytterligare av den kvalitetsförklaring som ESS-kommittén antog i september 2016.
Eurostat övervakar efterlevnaden av riktlinjerna för europeisk statistik genom expertgranskningar. En första omgång granskningar genomfördes under perioden 2006–2008 i syfte att bedöma om de nationella statistikbyråerna (NSI) tillämpade principerna 1–6 och 15 i riktlinjerna. Sedan följde en andra omgång med expertgranskningar som omfattade alla de 15 principerna i riktlinjerna och både de nationella statistikbyråerna och andra nationella statistikmyndigheter under perioden 2013–2015. Eurostat kommer att fortsätta att övervaka de förbättringsåtgärder som vidtagits efter denna andra omgång varje år fram till slutet av 2019, då alla åtgärderna bör ha genomförts. Eurostat, som är föremål för parallell övervakning av det europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (Esgab), granskades också under båda omgångarna.
Kommissionen (Eurostat) upprättar årliga övervakningsrapporter om de nationella statistikbyråernas efterlevnad av riktlinjerna. Framstegen i fråga om det europeiska statistiksystemet som helhet, och särskilt inom Eurostat, redovisas i Esgabs årsrapport. Resultaten av den årliga övervakningen presenteras som en del av den övergripande bedömning av EU:s statistik som läggs fram för Ekofinrådet på hösten. Under 2008 och 2016 rapporterade kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik och samordningen med ESS.
b)Åtaganden om att skapa förtroende för statistiken
Idén om ”åtaganden om att skapa förtroende för statistiken” (nedan kallade åtaganden) fördes fram för första gången i ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken den 15 april 2011. Åtagandena var avsedda att vara ett verktyg för att göra de nationella regeringarna medansvariga för sina länders efterlevnad av riktlinjerna för europeisk statistik och på så sätt skapa en koppling mellan riktlinjerna och regeringarna som tidigare saknades. Mervärdet av åtagandena var också att denna koppling till regeringarna skapades, och låg således vanligen i de institutionella aspekterna av de statistiska principerna i riktlinjerna som låg utanför statistikmyndigheternas kontroll. Kommissionen föreslog också i meddelandet att den rättsliga ramen, förordning (EG) nr 223/2009, skulle ses över och åtaganden skulle införlivas i den som en av flera åtgärder för att öka allmänhetens förtroende för den europeiska statistiken. Rådet stödde planerna på att införa åtaganden och se över förordning (EG) nr 223/2009.
Innan kommissionen antog förslaget att ändra förordning (EG) nr 223/2009 förde den omfattande diskussioner med medlemsstaterna om hur åtagandena skulle utformas. I motiveringen till förslaget hänvisar man till meddelandet från 2011 och föreslår att åtagandena fastställs ”så att de nationella regeringarna blir medvetna om sin roll i och sitt medansvar för att säkerställa den officiella statistikens trovärdighet genom att respektera NSI:s oberoende”.
Under 2015 förde kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna fortsatta diskussioner inom ESS i syfte att säkerställa att de verktyg och incitament som avses i förordning (EG) nr 223/2009, såsom åtagandena om att skapa förtroende för statistiken, är effektiva och ändamålsenliga.
Enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 223/2009 är åtagandena instrument som vidare ska ”syfta till att säkra allmänhetens förtroende för europeisk statistik och framsteg i genomförandet av de statistiska principer som anges i riktlinjerna”. Åtaganden ska göras av både medlemsstaterna och kommissionen. I skäl 17 i ändringsförordningen (EU) 2015/759 fastställs också att åtagandena bör ”inbegripa särskilda åtaganden från den medlemsstatens regerings sida om att förbättra eller bibehålla villkoren för riktlinjernas genomförande”.
2.Översikt över medlemsstaternas åtaganden och rapporter
2.1.Åtagandenas form
Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 223/2009 ska medlemsstaterna fastställa och offentliggöra ett åtagande om att skapa förtroende för statistiken eller åtminstone till kommissionen överlämna och offentliggöra en lägesrapport om genomförandet av riktlinjerna och de insatser som gjorts för att fastställa ett åtagande. Eftersom förordningen inte innehåller några bestämmelser om åtagandenas form har medlemsstaterna fria händer att välja mellan olika alternativ, förutsatt att målet att öka förtroendet hos allmänheten genom att staten förbinder sig att skapa förutsättningar för framställning av statistik av hög kvalitet nås.
På dessa villkor kan åtaganden om att skapa förtroende för statistiken vara ett mycket användbart verktyg, oavsett om en medlemsstat väljer att göra ett specifikt åtagande, förklarar var åtagandet återfinns i den nationella lagstiftningen eller översänder en lägesrapport. Alla dessa alternativ kan uppfylla kravet att öka myndigheternas medvetenhet om riktlinjerna och vikten av oberoende statistik.
Medlemsstaterna kan delas in i två huvudgrupper utifrån de former de väljer för åtagandena: de som har fastställt specifika åtaganden och de som har förklarat att vissa delar av deras lagstiftning utgör åtagandena. En del länder i den andra gruppen har uppgett att de inte har för avsikt att fastställa specifika åtaganden, medan andra fortfarande planerar att göra detta.
2.2.Specifika åtaganden om att skapa förtroende
Hittills har följande specifika åtaganden om att skapa förtroende, som presenteras i kronologisk ordning, offentliggjorts i nedanstående medlemsstater:
Grekland: Det grekiska åtagandet om att skapa förtroende för statistiken undertecknades den 29 februari 2012 av den grekiska premiärministern och den ledamot av Europeiska kommissionen som ansvarade för skatter, tullar, statistik, revision och bedrägeribekämpning. Det var det första åtagandet, och det fastställdes redan innan kommissionen hade antagit sitt förslag till ändring av förordning (EG) nr 223/2009. Det grekiska åtagandet är också speciellt eftersom det kontrasignerades av en kommissionsledamot. Det innehåller högtidliga åtaganden från regeringens sida i kombination med konkreta åtgärder, särskilt när det gäller ändringar av statistiklagen, som bifogades i en bilaga. Den grekiska regeringen rapporterar till kommissionen (Eurostat) om genomförandet av dessa åtgärder.
Sverige: Åtagandet om att skapa förtroende för statistiken presenterades i den svenska regeringens budgetproposition för 2017. Senare publicerades det även på Statistiska centralbyråns webbplats. I propositionen beskriver regeringen sitt åtagande om att skapa förtroende för statistiken och räknar upp de åtgärder den vidtar för att förbättra samordningen av statistiksystemet och kvalitetsuppföljningen. I propositionen klargörs också att Statistiska centralbyrån ansvarar för samordningen, och åtgärder för att övervaka kvaliteten presenteras.
Slovenien: Sloveniens regering antog sitt åtagande om att skapa förtroende för statistiken den 5 januari 2017. Det offentliggjordes senare tillsammans med en sammanfattning för allmänheten på den slovenska statistikbyråns webbplats. Åtagandet bygger på det faktum att den institutionella ramen för framställning av officiell statistik i Slovenien innebär att principerna i den nationella statistiklagen om yrkesmässigt oberoende, tillräckliga resurser, befogenheter att samla in uppgifter, statistisk konfidentialitet, opartiskhet och självständighet tillämpas.
Irland: Det irländska åtagandet om att skapa förtroende för statistiken antogs av den irländska regeringen den 30 maj 2017 och offentliggjordes senare på den irländska statistikbyråns webbplats. Irlands regering hänvisar till förordning (EG) nr 223/2009 och den nationella statistiklagen och framhåller vikten av oberoende, objektiv och tillförlitlig statistik som en kollektiv nyttighet, den officiella statistikens funktion som underlag för effektiva diskussioner och beslut i den offentliga förvaltningen, näringslivet och samhället samt den nationella statistikbyråns viktiga roll när det gäller den strategiska ledningen av det irländska statistiksystemet.
Belgien: Den 31 maj 2017 antog den rådgivande kommittén det belgiska åtagandet om att skapa förtroende för statistiken, vilket sedermera offentliggjordes på den belgiska federala statistikbyråns webbplats. Genom sitt åtagande om att skapa förtroende för statistiken förband sig den federala regeringen och region- och kommunstyrelserna att göra allt som står i deras makt för att upprätthålla de grundläggande principer som den offentliga statistiken bygger på liksom dess höga kvalitet.
Rumänien: Den rumänska regeringen antog sitt åtagande om att skapa förtroende för statistiken vid sitt sammanträde den 9 juni 2017. Det innehåller ett bindande åtagande från den rumänska regeringen om att garantera och försvara den nationella statistikbyråns och andra officiella statistikproducenters yrkesmässiga oberoende samt att garantera den nationella statistikbyråns chefs rättighet och skyldighet att utföra de yrkesmässiga och administrativa uppgifter som sammanhänger med framställningen av nationell officiell statistik.
Malta: Maltas premiärminister undertecknade den maltesiska regeringens åtagande om att skapa förtroende för statistiken den 17 maj 2018. Maltas regering framhöll att den europeiska statistiken utvecklas, framställs och sprids i linje med de principer som fastställs i artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och förordning (EG) nr 223/2009, liksom de viktiga roller som Maltas statistikmyndighet och den nationella statistikbyrån har när det gäller den strategiska ledningen och vidareutvecklingen av det maltesiska statistiksystemet. Den förband sig vidare att fortsätta att garantera Maltas nationella statistikbyrås yrkesmässiga oberoende, att stödja byrån när det gäller att förbättra eller bibehålla villkoren för genomförandet av riktlinjerna och att skapa förutsättningar för att ge den nationella statistikbyrån tillgång till uppgifter från administrativa och andra källor, i syfte att utveckla och framställa statistik av hög kvalitet på alla områden och samtidigt minska bördan för uppgiftslämnare, hushåll och företag.
Det finns betydande skillnader mellan de specifika åtagandenas form, innehåll och längd, vilket till fullo är förenligt med målet att ta hänsyn till särdragen hos de nationella statistiksystemen. Man kan också konstatera att de befintliga åtagandena trots dessa variationer har inspirerats av de tidigare liksom av de två mallar som kommissionen (Eurostat) föreslog 2012.
En punkt i dessa mallar är ett åtagande om att ompröva åtagandet om att skapa förtroende för statistiken om relevanta behov av förbättringar uppkommer.
I det sammanhanget är det värt att notera att två kandidatländer, Albanien och Montenegro, nyligen har fastställt specifika åtaganden om att skapa förtroende, vilket visar att sådana åtaganden betraktas som god praxis även utanför Europeiska unionens nuvarande gränser.
2.3.Åtaganden som innefattas i nationell lagstiftning
Femton medlemsstater har uppgett i sina rapporter att vissa delar av deras lagstiftning utgör åtaganden om att skapa förtroende för statistiken. Några har därför meddelat att de inte kommer att fastställa några specifika åtaganden. Det stora flertalet av dessa femton medlemsstater har på ett tydligt sätt angett de specifika paragrafer som utgör deras åtaganden och lämnat kompletterande förklaringar.
Detta sätt att fastställa åtaganden är också gångbart, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Det viktigaste är att lagstiftningen i fråga måste omfatta den politiska komponenten i åtagandet, som bäst beskrivs i skäl 17 i ändringsförordningen (EU) 2015/759.
Skäl 17 förklarar de bakomliggande orsakerna till att åtagandena infördes genom förordning (EG) nr 223/2009 och ger ytterligare vägledning om fastställandet av åtagandena och deras innehåll. Behovet av att åtagandet har en politisk komponent framhålls (”... särskilda åtaganden från den medlemsstatens regerings sida ...”). Ett lagdekret som antas av regeringen kan i sig vara en tillräcklig politisk komponent, medan en nationell statistiklag antagen av parlamentet kan vara otillräcklig.
Under sin dialog med de medlemsstater som har valt detta alternativ har kommissionen lagt märke till att regeringarna har blivit betydligt mer medvetna om sitt ansvar för statistikens kvalitet sedan den rättsliga skyldigheten att göra åtaganden om att skapa förtroende för statistiken infördes. Detta kan man sluta sig till utifrån de diskussioner om åtagandena som enligt uppgift har förts mellan de nationella statistikbyråerna och regeringarna i de berörda medlemsstaterna.
Under den fortsatta dialogen kommer kommissionen att bedöma om lagbestämmelserna i fråga är tillräckliga för att förbättra eller bibehålla villkoren för riktlinjernas genomförande. Några aspekter som måste beaktas i det sammanhanget är om det tydligt framgår av bestämmelserna att program för säkerställande av hög kvalitet eller för övervakning ska inrättas och om de kompletteras av förbättringsåtgärder och självutvärderingar. Förfarandet för antagande av lagstiftningen i fråga kan också spela in, särskilt om den nationella regeringens stöd tydligt framgår.
En annan viktig aspekt är att ett åtagande som har införlivats med lagstiftningen bör skapa ett mervärde som överstiger mervärdet av lagen i sig. Det är inte meningen att åtagandena enbart ska vara löften att följa lagen. Sådana löften får inte den önskade effekten att bibehålla allmänhetens förtroende för den europeiska statistiken.
2.4.Rapporter från medlemsstaterna
Enligt artikel 11.4 i förordning (EG) nr 223/2009 ska medlemsstaternas åtaganden regelbundet övervakas av kommissionen på grundval av de årsrapporter som medlemsstaterna skickar in och ska uppdateras vid behov. En medlemsstat som inte har fastställt och offentliggjort ett åtagande senast den 9 juni 2017 måste översända en lägesrapport till kommissionen om genomförandet av riktlinjerna och i förekommande fall om de insatser som gjorts för att fastställa ett åtagande. Dessa lägesrapporter ska offentliggöras och uppdateras vartannat år.
Alla medlemsstater har överlämnat rapporter om åtagandena till kommissionen (Eurostat) i enlighet med artikel 11.4 i förordning (EG) nr 223/2009. I rapporterna från de sex medlemsstater som vare sig har antagit något specifikt åtagande eller införlivat ett åtagande med sin lagstiftning lämnas oftast möjligheten öppen att fastställa ett åtagande i framtiden.
Större delen av medlemsstaterna lämnade in sina rapporter samtidigt som de rapporterade om åtgärder för att förbättra genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik. Enligt riktlinjerna ska medlemsstaterna i januari varje år anmäla till kommissionen (Eurostat) vilka åtgärder som har vidtagits för att följa upp expertgranskningarna. Den relevanta delen av rapporten om expertgranskningen ska också offentliggöras för att fungera som lägesrapport om åtagandet.
a)De vanligaste rapporterade framstegen i medlemsstaterna
Många medlemsstater rapporterade att särskilda bestämmelser om eller rörande åtagandena hade införlivats med den nationella lagstiftningen om statistik. De hade till exempel lagt in uttryckliga rättsliga åtaganden om att framställa och sprida officiell statistik av hög kvalitet. Andra rapporterade att de hade infört specifika bestämmelser om statistikmyndigheternas chefer, statistiskt oberoende och de nationella statistikbyråernas ansvar för samordningen av den officiella statistiken.
Rapporterna tog också upp införlivandet med lagstiftningen av ett tydligt förfarande för att genomföra riktlinjerna för europeisk statistik med systemet för officiell statistik och ett åtagande om att framställa den officiella statistiken i enlighet med dessa riktlinjer, i syfte att bibehålla samhällets förtroende för den officiella statistiken.
En del medlemsstater rapporterade att de fortfarande höll på att se över lagstiftningen om statistik för att inkorporera bestämmelser som återspeglar de ändringar som gjordes vid översynen av förordning (EG) nr 223/2009, främst åtagandena.
b)Exempel på viktiga eller typiska framsteg
Någon detaljerad beskrivning av medlemsstaternas rapporter ryms inte i denna rapport, men nedanstående exempel illustrerar viktiga eller typiska framsteg som har blivit resultatet av åtagandena (och möjligen av andra framsteg):
Danmark: En reviderad statistiklag träder i kraft den 1 juli 2018. Den innehåller specifika bestämmelser om den ställning som statistikmyndighetens chef ska ha, statistiskt oberoende och den nationella statistikbyråns ansvar för samordningen av den officiella statistiken. Den innehåller också ett tydligt förfarande för att införliva riktlinjerna med det officiella statistiksystemet.
Spanien: En särskild bestämmelse om åtagandet lades in i lagen om 2018 års statistikprogram, i vilken det uttryckligen sägs att kvalitetsprinciperna i förordning (EG) nr 223/2009 och riktlinjerna för europeisk statistik är nödvändiga för att bibehålla samhällets förtroende för statistik som används för statliga ändamål. Dessutom har en sammanfattning för allmänheten av programmet för 2018 med hänvisning till åtagandet publicerats.
Lettland: En ny statistiklag som innehåller många viktiga principer från riktlinjerna trädde i kraft den 1 januari 2016. Till exempel bekräftades och stärktes den nationella statistikbyråns oberoende, efterlevnad av riktlinjerna blev en lagstadgad skyldighet och ändringar gjordes av den institutionella miljön. I rapporten framhålls det att regeringen genom att lägga fram lagen med stöd av sin initiativrätt uttryckte sitt politiska stöd för principerna i riktlinjerna.
Litauen: I ett lagförslag som regeringen utarbetade och antog den 10 januari 2018 fastställs principerna för den officiella statistiken, såsom yrkesmässigt oberoende, opartiskhet och självständighet, statistisk konfidentialitet och tillräckliga resurser, med direkt hänvisning till förordning (EG) nr 223/2009 och riktlinjerna för europeisk statistik. Det anges också mycket tydligt att generaldirektören och den nationella statistikbyrån som helhet måste vara yrkesmässigt oberoende.
Slovakien: Texten till det specifika åtagandet om att skapa förtroende för statistiken har utarbetats och förelagts Slovakiens regering.
3.Slutsatser och utsikter
Införandet av åtaganden om att skapa förtroende för statistiken som instrument för att säkerställa att allmänheten har förtroende för den europeiska statistiken och för att stödja tillämpningen av de statistiska principer som fastställs i riktlinjerna har gjort medlemsstaternas regeringar mer medvetna om vikten av att de bidrar till att upprätthålla och öka förtroendet för officiell statistik hos allmänheten.
Alla medlemsstaterna har rapporterat till kommissionen om sina åtgärder och framsteg i fråga om åtagandena. Sju länder har redan fastställt specifika åtaganden, medan femton har förklarat vilka delar av lagstiftningen som utgör deras regeringars åtaganden. Sju har översänt den erforderliga rapporten. Kommissionen (Eurostat) kommer att föra en fortsatt dialog om den nödvändiga politiska komponenten med de medlemsstater som har rapporterat att åtagandet om att skapa förtroende för statistiken är införlivat med den nationella lagstiftningen. Några länder har också rapporterat att deras regeringar håller på att utarbeta specifika åtaganden.
Sammanfattningsvis är idén om åtaganden om att skapa förtroende för statistiken allmänt bekant hos medlemsstaterna, som vidtar nödvändiga åtgärder för att skapa mervärde med sina åtaganden genom att upprätta eller förstärka en institutionell koppling mellan sina regeringar och riktlinjerna för europeisk statistik. De ytterligare garantier för högkvalitativ officiell statistik som detta resulterar i kan förväntas ha den önskade effekten att förstärka allmänhetens förtroende.
Åtgärder för att bibehålla och öka allmänhetens förtroende för europeisk statistik kommer att vara viktiga också i framtiden. Medlemmarna i ESS måste samverka med användarna i enlighet med principerna i riktlinjerna för europeisk statistik i sin strävan att tillhandahålla högkvalitativ information om ekonomin och samhället som är tillgänglig för alla. Åtagandena om att skapa förtroende för statistiken kommer med fortsatt övervakning av kommissionen (Eurostat) att bidra till de olika ansträngningar som medlemmarna i ESS gör för att bibehålla och öka allmänhetens förtroende för europeisk statistik. Åtagandena förväntas även fortsatt försäkra allmänheten om att de nationella statistikbyråerna har sina regeringars fulla stöd för sina ansträngningar att tillhandahålla statistik av hög kvalitet.