Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att bevara de väsentliga unionsomfattande element som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en definition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som kan användas för bete eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

För att bevara de väsentliga unionsomfattande element som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en definition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, under förutsättning att de odlas på åkermark, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som kan användas för bete eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till riktiga jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”riktiga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas. På grundval av denna ramdefinition bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, företagets målsättningar och förekomst i register. Detta bör inte heller utesluta stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk, men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till riktiga jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”riktiga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas. På grundval av denna ramdefinition bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som andel av jordbruksinkomsten, arbetskraftsinsats på gården, företagets målsättningar och förekomst i register. Detta bör inte heller utesluta stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk, men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

För att förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar nya utmaningar, är det lämpligt att föreskriva ett antal allmänna mål som återspeglar de riktlinjer som ges i meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk. Ett antal särskilda mål bör definieras ytterligare på unionsnivå och tillämpas av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt som man uppnår balans mellan olika aspekter av hållbar utveckling, i enlighet med konsekvensbedömningen, bör dessa särskilda mål omsätta de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken till mer konkreta prioriteringar och ta hänsyn till relevant unionslagstiftning, särskilt när det gäller klimat, energi och miljö.

För att förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar nya utmaningar, är det lämpligt att föreskriva ett antal allmänna mål som återspeglar de riktlinjer som ges i meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk. Ett antal särskilda mål bör definieras ytterligare på unionsnivå och tillämpas av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt som man uppnår balans mellan olika aspekter av hållbar utveckling, i enlighet med konsekvensbedömningen, bör dessa särskilda mål omsätta de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken till mer konkreta prioriteringar och ta hänsyn till relevant unionslagstiftning, särskilt när det gäller klimat, energi och miljö.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör man uttryckligen beakta Europeiska unionens jämställdhetspolitik och fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av att stärka kvinnors deltagande i utvecklingen av den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden. Föreliggande förordning bör bidra till att synliggöra kvinnors arbete och säkerställa att de beaktas i de specifika målen i medlemsstaternas strategiska planer.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En intelligent, modern och mer hållbar gemensam jordbrukspolitik måste omfatta forskning och innovation, i syfte att se till att unionens jordbruk, skogsbruk och livsmedelssystem behåller sin multifunktionalitet, investera i teknisk utveckling och digitalisering, samt förbättra tillgången till objektiv, tillförlitlig, relevant och färsk kunskap.

En intelligent, modern och mer hållbar gemensam jordbrukspolitik måste omfatta forskning och innovation, i syfte att se till att unionens jordbruk, skogsbruk och livsmedelssystem behåller sin multifunktionalitet, investera i teknisk utveckling, digitalisering och agroekologiska metoder , samt förbättra tillgången till objektiv, tillförlitlig, relevant och färsk kunskap , genom att ta hänsyn till jordbrukarnas kunskap och utbytet mellan jordbrukare .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minskningen av den digitala klyftan på landsbygden är en viktig utmaning för att få befolkningen att stanna och främja den ekonomiska utvecklingen, särskilt när det gäller tillhandahållandet av tjänster.

Digitaliseringen av jordbruket har stor potential när det gäller produktion, marknadsföring, konsumentskydd samt skydd av natur- och kulturarvet på landsbygden. Man bör emellertid se till att små gårdar, vars tillgång till ny teknik kan vara begränsad, kan dra nytta av detta och att den tekniska utvecklingen inte minskar jordbrukarnas autonomi, och jordbrukarna bör behålla kontrollen över de digitala data som samlas in på deras gårdar.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att främja en smart och robust jordbrukssektor kommer direktstöd även fortsättningsvis att ha en viktig roll i att garantera ett rimligt inkomststöd till jordbrukare. Även investeringar i omstrukturering av jordbruket, modernisering, diversifiering, innovation och införande av ny teknik är nödvändiga för att förbättra jordbrukarnas ersättning på marknaden .

I syfte att främja en smart , hållbar och robust jordbrukssektor i alla regioner kommer direktstöd även fortsättningsvis att ha en viktig roll i att garantera ett rimligt inkomststöd till jordbrukare. Även investeringar i modernisering, diversifiering, innovation och införande av ny teknik är nödvändiga för att förbättra jordbruksföretagens motståndskraft och inkomsterna på marknaden .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, klimatförändring och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier bör en stabil ram inrättas för att säkerställa lämplig riskhantering . Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till en unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, klimatförändring och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier bör en stabil ram inrättas som gör det möjligt att reglera marknaderna och förebygga risker på ett lämpligt sätt . Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till en unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även fortsättningsvis garantera tryggad livsmedelsförsörjning, vilket innebär tillräcklig tillgång till säker och näringsrik mat vid alla tidpunkter. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet hållbar jordbruksproduktion, hälsosammare näringsintag, livsmedelsavfall och djurskydd. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta att stödja produktion med specifika och värdefulla egenskaper, och samtidigt hjälpa jordbrukare att anpassa sin produktion efter marknadens signaler och konsumenternas efterfrågan.

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även fortsättningsvis garantera tryggad livsmedelsförsörjning, vilket innebär tillräcklig tillgång till säker och näringsrik mat vid alla tidpunkter. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet hållbar jordbruksproduktion, hälsosammare näringsintag, livsmedelsavfall, djurskydd och bevarande av jordbrukets genetiska resurser . Den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta att stödja produktion med specifika och värdefulla egenskaper, till exempel traditionella produkter som är typiska för regionerna, och samtidigt hjälpa jordbrukare att anpassa sin produktion efter marknadens signaler och konsumenternas efterfrågan. Dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken bidra till förverkligandet av millennieutvecklingsmålen (målen för hållbar utveckling) i fråga om tillgången till mat.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att säkerställa att unionen kan uppfylla sina internationella förpliktelser om internt stöd som anges i WTO-avtalet om jordbruk, bör vissa interventionstyper som omfattas av denna förordning fortsätta att anmälas som gröna boxen, dvs. stöd som inte har några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen, eller att anmälas som stöd enligt blåa boxen inom ramen för produktionsbegränsande program, och därmed undantas från minskningsåtaganden. Även om bestämmelserna i denna förordning för sådana interventionstyper redan är i överensstämmelse med de ”gröna boxen”-krav som fastställs i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk eller de ”blåa boxen”-krav som fastställs i artikel 6.5 bör det säkerställas att de interventioner som planeras av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken även fortsättningsvis uppfyller dessa krav.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att uppnå de mål för hållbar utveckling som FN antagit, i synnerhet mål 1 och 2, och i enlighet med EU:s konsekventa politik för utveckling bör den gemensamma jordbrukspolitiken främja utvecklingen av ett hållbart och välmående familjejordbruk i utvecklingsländer, som gynnar bevarandet av befolkningen på landsbygden och tryggar livsmedelsförsörjningen. i detta syfte ska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel från EU inte ske till priser som ligger under produktionskostnaderna i Europa.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ramverket med normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden syftar till att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hantering av vattenproblem, skydd och förbättring av mark samt av den biologiska mångfalden. Ramen måste anpassas för att särskilt beakta de metoder som fastställts fram till 2020 inom ramen för miljöanpassning av direktstöden, begränsning av klimatförändringar och behovet av att öka jordbrukens hållbarhet, och i synnerhet näringsämneshushållning. Det noteras att varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bidrar till flera mål. För att genomföra denna ram bör medlemsstaterna fastställa en nationell standard för var och en av de normer som fastställts på unionsnivå, och därvid beakta de särskilda förhållandena i det berörda området, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur. Medlemsstaterna får dessutom också fastställa andra nationella standarder för de huvudsakliga mål som fastställs i bilaga III i syfte att förbättra miljö- och klimatresultaten för ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. i syfte att stödja jordbruksföretagens odlingsutfall och miljöprestationer kommer gödslingsplaner att fastställas med hjälp av ett särskilt elektroniskt verktyg, ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, som medlemsstaterna ska ställa till de enskilda jordbrukarnas förfogande, som en del av ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Verktyget bör tillhandahålla beslutsstöd för jordbruksföretaget, exempelvis minimifunktioner för hantering av näringsämnen. Omfattande interoperabilitet och modularitet bör också göra det möjligt att lägga till andra elektroniska tillämpningar för jordbruksföretag och e-förvaltning. i syfte att säkerställa lika spelregler mellan jordbrukare och över hela EU kan kommissionen ge stöd till medlemsstaterna vid utformningen av verktyget samt för de tjänster för bearbetning och lagring av uppgifter som krävs.

Ramverket med normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden syftar till att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hantering av vattenproblem, skydd och förbättring av mark samt av den biologiska mångfalden , inbegripet jordbrukets genetiska resurser. Ramen måste anpassas för att särskilt beakta de metoder som fastställts fram till 2020 inom ramen för miljöanpassning av direktstöden, begränsning av klimatförändringar och behovet av att öka jordbrukens hållbarhet, och i synnerhet näringsämneshushållning. Det noteras att varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bidrar till flera mål. För att genomföra denna ram bör medlemsstaterna fastställa en nationell standard för var och en av de normer som fastställts på unionsnivå, och därvid beakta de särskilda förhållandena i det berörda området, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, årligt växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur. Medlemsstaterna får dessutom också fastställa andra nationella standarder för de huvudsakliga mål som fastställs i bilaga III i syfte att förbättra miljö- och klimatresultaten för ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. i syfte att stödja jordbruksföretagens odlingsutfall och miljöprestationer kommer gödslingsplaner att fastställas med hjälp av ett särskilt elektroniskt verktyg, ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, som medlemsstaterna ska ställa till de enskilda jordbrukarnas förfogande, som en del av ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Verktyget bör tillhandahålla beslutsstöd för jordbruksföretaget, exempelvis minimifunktioner för hantering av näringsämnen. Omfattande interoperabilitet och modularitet bör också göra det möjligt att lägga till andra elektroniska tillämpningar för jordbruksföretag och e-förvaltning. i syfte att säkerställa lika spelregler mellan jordbrukare och över hela EU kan kommissionen ge stöd till medlemsstaterna vid utformningen av verktyget samt för de tjänster för bearbetning och lagring av uppgifter som krävs.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna bör införa jordbruksrådgivningstjänster för att förbättra jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av bekämpningsmedel , liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation.

Medlemsstaterna bör införa jordbruksrådgivningstjänster för att förbättra faktorproduktiviteten samt jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av växtskyddsmedel , liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När frikopplat direktstöd tillhandahålls på grundval av systemet för stödrätt bör medlemsstaterna fortsätta att förvalta en nationell reserv eller reserver per grupp av territorier. Sådana reserver bör i första hand användas för unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet. Det behövs också regler om användning och överföring av stödrätter för att säkerställa ett väl fungerande system.

När frikopplat direktstöd tillhandahålls på grundval av systemet för stödrätt bör medlemsstaterna fortsätta att förvalta en nationell reserv eller reserver per grupp av territorier. Sådana reserver bör i första hand användas för unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet. Det behövs också regler om användning och överföring av stödrätter för att säkerställa ett väl fungerande system , som bör utesluta en marknad för stödrätter .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Små jordbruk förblir en hörnsten i det europeiska jordbruket eftersom de spelar en avgörande roll för att stödja sysselsättningen på landsbygden och bidra till territoriell utveckling. För att främja en jämnare fördelning av stödet och för att minska den administrativa bördan för mottagare av små stödbelopp bör medlemsstaterna ha möjlighet att erbjuda små jordbrukare en möjlighet att ersätta andra direktstöd genom att tillhandahålla ett runt belopp för små jordbrukare.

Små jordbruk förblir en hörnsten i det europeiska jordbruket eftersom de spelar en avgörande roll för att stödja sysselsättningen på landsbygden och bidra till territoriell utveckling. För att främja en jämnare fördelning av stödet och för att minska den administrativa bördan för mottagare av små stödbelopp som främjar sysselsättningen bör medlemsstaterna ha möjlighet att ersätta andra direktstöd genom att tillhandahålla ett runt belopp för små jordbrukare.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd för förvaltningsåtaganden kan inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för underhåll av och omställning till ekologisk mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom agroekologi, bevarande jordbruk och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, djurskydd, bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven. Denna typ av stöd bör endast täcka extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd årlig eller flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

Stöd för förvaltningsåtaganden kan inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för underhåll av och omställning till ekologisk mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom agroekologi, bevarande jordbruk och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, djurskydd, bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven. För att fungera som ett incitament bör denna typ av stöd täcka mer än extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium får medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att kompensera bidragsmottagare för nackdelar i samband med genomförandet av Natura 2000 och ramdirektivet om vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium ska medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att ersätta bidragsmottagare för genomförandet av Natura 2000 och ramdirektivet om vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, och på eller utanför gårdarna. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, arrondering och markförbättring, trädjordbruk och försörjning med och besparing av energi och vatten. För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning.

Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, och på eller utanför gårdarna. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, markförbättring, trädjordbruk, försörjning med och besparing av energi och vatten samt bevarande av jordbrukets genetiska resurser . För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning. Det ska fastställas ett tak per jordbruksföretag för dessa investeringar. Budgetanslaget för detta instrument ska begränsas till 10 % av medlemsstaternas Ejflu-medel.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Med hänsyn till behovet av att garantera lämpliga riskhanteringsverktyg bör försäkringspremier och gemensamma fonder inrättas , finansierade genom Ejflu . Kategorin gemensamma fonder omfattar både sådana som är kopplade till produktionsförluster och allmänna och sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, med koppling till inkomstförluster.

Med hänsyn till behovet av att garantera lämpliga riskhanteringsverktyg bör försäkringspremier och gemensamma fonder inrättas. Kategorin gemensamma fonder omfattar både sådana som är kopplade till produktionsförluster och allmänna och sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, med koppling till inkomstförluster.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör medlemsstaterna analysera sin specifika situation och sina behov, sätta upp mål som är kopplade till uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och utforma interventioner som gör det möjligt att uppnå dessa mål, samtidigt som de anpassas till nationella och regionala sammanhang, bland annat i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. Detta bör främja mer subsidiaritet inom en gemensam unionsram, samtidigt som efterlevnaden av de allmänna unionsrättsliga principerna och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställs. Det är därför lämpligt att fastställa regler om strukturen och innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

När de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör medlemsstaterna , som ska se till att deras landsbygdsutvecklingsplaner utarbetas på den lämpligaste geografiska nivån, analysera sin specifika situation och sina behov, sätta upp mål som är kopplade till uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och utforma interventioner som gör det möjligt att uppnå dessa mål, samtidigt som de anpassas till nationella och regionala sammanhang, bland annat i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i mindre gynnade områden, som tas upp i artikel 174.3 i EUF-fördraget . Detta bör främja mer subsidiaritet inom en gemensam unionsram, samtidigt som efterlevnaden av de allmänna unionsrättsliga principerna och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställs. Det är därför lämpligt att fastställa regler om strukturen och innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Definitioner som ska fastställas i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Definitioner som ska fastställas i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Riktiga jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att inget stöd beviljas dem vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet eller vars huvudsakliga affärsverksamhet inte gäller jordbruk, utan att jordbrukare med flera verksamheter förhindras stöd. Definitionen ska göra det möjligt att avgöra vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården , mål med företaget och/eller förekomst i register.

Riktiga jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att inget stöd beviljas dem vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet eller vars huvudsakliga affärsverksamhet inte gäller jordbruk, utan att jordbrukare med flera verksamheter förhindras stöd. Definitionen ska göra det möjligt att avgöra vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som andel av inkomsten som kommer från jordbruksproduktionen , mål med företaget och/eller förekomst i register. Definitionen bör under alla omständigheter bibehålla Europeiska unionens familjejordbruksmodell där jordbruk bedrivs individuellt eller gemensamt, och där jordbrukaren arbetar med och lever direkt av jordbruksverksamheten, och kan om det är nödvändigt ta hänsyn till de särskilda omständigheterna i de regioner som definieras i artikel 349 i EUF-fördraget.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd från EGFJ och Ejflu ska syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål:

Stöd från EGFJ och Ejflu ska syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål:

Dessa mål ska kompletteras av det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker.

Dessa mål ska kompletteras av det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker. Man måste också främja förbindelserna mellan olika aktörer i livsmedelsvärdekedjan genom att de avtalsmässiga förbindelserna och insynen i dem stärks och med hjälp av nya verktyg såsom standardiserade observationsorgan för pris och produktionskostnader.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Särskilda mål

Särskilda mål

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.

Medlemsstaterna och regionerna när de är förvaltningsmyndigheter ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten.

Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken är den grund som såväl jordbruks- och livsmedelssektorn som den ekonomiska och sociala strukturen i EU:s landsbygdsområden vilar på ska medlemsstaterna, och regionerna när de är förvaltningsmyndigheter, utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten , i synnerhet subsidiaritetsprincipen .

Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, att de är förenliga med den inre marknaden och att de inte snedvrider konkurrensen.

Medlemsstaterna ska upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till stödmottagare på grundval av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och i enlighet med de principer och krav som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [HZR].

Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, att de är förenliga med den inre marknaden och att de inte snedvrider konkurrensen.

Medlemsstaterna ska upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till stödmottagare på grundval av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och i enlighet med de principer och krav som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [HZR].

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett system med villkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett system med villkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska upprätta ett system för tillhandahållande av det verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk som avses i bilaga III, tillsammans med de minimikrav på ingående delar och funktioner som fastställs i bilagan, till de stödmottagare som ska använda verktyget.

Kommissionen får stödja medlemsstaterna när det gäller utformningen av detta verktyg och med kraven på tjänster för datalagring och databearbetning.

Medlemsstaterna ska upprätta ett system för tillhandahållande av det verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk som avses i bilaga III, tillsammans med de minimikrav på ingående delar och funktioner som fastställs i bilagan, till de stödmottagare som ska använda verktyget.

Kommissionen får stödja medlemsstaterna när det gäller utformningen av detta verktyg . Kraven på tjänster för datalagring, databearbetning och dataskydd bör garantera att jordbrukarna har kontroll över hanteringen av näringsämnen .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, bland annat genom att fastställa delarna i det system för andelen permanent gräsmark, referensår och omställningsgrad enligt norm 1 som avses i bilaga III samt formatet och minimikraven på ingående delar och funktioner i verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

riskhantering enligt artikel 70,

riskförebyggande åtgärder och riskhantering enligt artikel 70,

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som fastställer en enhetlig grund för beräkning av den minskning av stöd som anges i punkt 1 för att säkerställa rätt fördelning av medlen till de stödberättigade stödmottagarna.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till riktiga jordbrukare.

Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till riktiga jordbrukare och även fortsättningsvis vara kopplade till marken .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får bevilja stöd till småbrukare enligt medlemsstaternas definition i form av enhetsbelopp, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Medlemsstaterna ska bevilja stöd till småbrukare enligt medlemsstaternas definition i form av enhetsbelopp, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Enhetsbeloppet ska fastställas till en nivå som är tillräcklig för att skapa långsiktig hållbarhet på dessa gårdar. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa kriterier för att definiera småbrukare och utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stödet för miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar och ska beviljas som antingen

Stödet för miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar och ska beviljas som antingen

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid och andra energi- och industrigrödor, med undantag för träd, som används för produktion av produkter som kan ersätta fossila material .

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl: spannmål, oljeväxter med undantag för grödor avsedda för produktion av agrobränslen , proteingrödor, trindsädesslag, rena foderbaljväxter eller foderbaljväxter blandade med gräsväxter, gräsmark, lin, hampa, ris, nötter, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, griskött, fjäderfä , olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid som odlas på åkermark .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Obligatoriska och frivilliga sektorsspecifika interventionstyper

Obligatoriska och frivilliga sektorsspecifika interventionstyper

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller de mål som anges i artikel 42 a–h ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

När det gäller de mål som anges i artikel 42 a–h ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Interventionstyper inom biodlingssektorn och ekonomiskt stöd från unionen

[…]

Interventionstyper inom biodlingssektorn och ekonomiskt stöd från unionen

[…]

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Interventionstyper inom vinsektorn

Interventionstyper inom vinsektorn

För varje mål som valts bland målen i artikel 51 i ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

För varje mål som valts bland målen i artikel 51 i ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Interventionstyper för landsbygdsutveckling

Interventionstyper för landsbygdsutveckling

Interventionstyperna i detta kapitel ska vara följande:

Interventionstyperna i detta kapitel ska vara följande:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna för de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Vid behov får de även täcka transaktionskostnader. i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet. Stöden ska beviljas årligen.

Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna utöver de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Vid behov får de även täcka transaktionskostnader. i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet. Stöden ska beviljas årligen.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för materiella och/eller immateriella investeringar som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6. Stöd till skogbrukssektorn ska grundas på en skogsförvaltningsplan eller liknande instrument.

Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för materiella och/eller immateriella investeringar som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6. Stöd till skogbrukssektorn ska grundas på en skogsförvaltningsplan eller liknande instrument. Stödet ska beviljas på villkor av de (i förväg) förutsedda miljöeffekter som härleds från en miljökonsekvensbedömning.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning med icke stödberättigande investeringar och kategorier av utgifter, inbegripet minst följande:

Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning med icke stödberättigande investeringar och kategorier av utgifter, inbegripet minst följande:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Leader

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala bidragsbelopp som betalats ut inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller, när det gäller garantier, avsatts enligt garantiavtalen av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om detta belopp motsvarar

Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala bidragsbelopp som betalats ut inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller, när det gäller garantier, avsatts enligt garantiavtalen av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om detta belopp motsvarar

Vid tillämpningen av led b i denna punkt ska multiplikatorförhållandet fastställas i en försiktig förhandsbedömning av riskerna och godkännas i det relevanta finansieringsavtalet. Multiplikatorförhållandet kan ses över, om detta är motiverat på grund av senare förändringar av marknadsvillkoren. En sådan översyn får inte ha retroaktiv verkan.

Vid tillämpningen av led b i denna punkt ska multiplikatorförhållandet fastställas i en försiktig förhandsbedömning av riskerna och godkännas i det relevanta finansieringsavtalet. Multiplikatorförhållandet kan ses över, om detta är motiverat på grund av senare förändringar av marknadsvillkoren. En sådan översyn får inte ha retroaktiv verkan.

Vid tillämpningen av led d i denna punkt ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder, i enlighet med artikel 53.3 i förordning (EU) [CPR] väljs genom direkt tilldelning av kontrakt, ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan deklareras som stödberättigande utgift omfattas av ett tröskelvärde på [upp till 5 %] av det totala bidragsbelopp som inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken betalats till slutmottagarna i lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsatts enligt garantiavtal.

Vid tillämpningen av led d i denna punkt ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder, i enlighet med artikel 53.3 i förordning (EU) [CPR] väljs genom direkt tilldelning av kontrakt, ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan deklareras som stödberättigande utgift omfattas av ett tröskelvärde på [upp till 5 %] av det totala bidragsbelopp som inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken betalats till slutmottagarna i lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsatts enligt garantiavtal.

Detta tröskelvärde ska inte tillämpas om valet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om det i den konkurrensutsatta upphandlingen fastställs att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kommer att bli högre.

Om arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

Detta tröskelvärde ska inte tillämpas om valet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om det i den konkurrensutsatta upphandlingen fastställs att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kommer att bli högre.

Om arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den högsta Ejflu-bidragsnivån ska vara

Den högsta Ejflu-bidragsnivån ska vara

Den minsta Ejflu-bidragsnivån ska vara 20 %.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning, utom för interventioner enligt artikel 66.

Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning, utom för interventioner enligt artikel 66 , samt riskhanteringsverktyg (artikel 70) och stöd till investeringar (artikel 68) .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 10 % av de belopp i bilaga VII.

De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 13 % av de belopp i bilaga VII.

Genom undantag från det första stycket får medlemsstater som enligt artikel 53.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 använt mer än 13 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II till denna förordning besluta att för kopplat inkomststöd använda mer än 10 % av det belopp som anges i bilaga VII. Motsvarande procentsats får inte överstiga den procentsats som kommissionen har godkänt för frivilligt kopplat stöd för ansökningsår 2018.

Genom undantag från det första stycket får medlemsstater som enligt artikel 53.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 använt mer än 13 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II till denna förordning besluta att för kopplat stöd använda mer än 13 % av det belopp som anges i bilaga VII. Motsvarande procentsats får inte överstiga den procentsats som kommissionen har godkänt för frivilligt kopplat stöd för ansökningsår 2018.

Den procentsats som avses i första stycket får höjas med högst 2 % under förutsättning att det belopp som motsvarar den procentsats som överstiger 10 % tilldelas för stöd till produktion av proteingrödor enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1.

Den procentsats som avses i första stycket får höjas med högst 2 % under förutsättning att det belopp som motsvarar den procentsats som överstiger 13 % tilldelas för stöd till produktion av proteingrödor , särskilt baljväxter, enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1.

Det belopp som ingår i den godkända strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av tillämpningen av första och andra stycket ska vara bindande.

Det belopp som ingår i den godkända strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av tillämpningen av första och andra stycket ska vara bindande.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Medlemsstaterna ska upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt denna förordning för att genomföra unionens stöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för uppfyllelse av de särskilda mål i artikel 6.

Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Medlemsstaterna ska upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt denna förordning för att genomföra unionens stöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för uppfyllelse av de särskilda mål i artikel 6.

På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.

På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.

För att uppnå dessa mål ska medlemsstaterna fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i avdelning III.

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

För att uppnå dessa mål ska medlemsstaterna fastställa landsbygdsutvecklingsprogram som, åtminstone när det gäller de yttersta randområdena, ska utarbetas på den lämpligaste geografiska nivån, på grundval av de interventionstyper som anges i avdelning III.

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Modernisering

Modernisering

En beskrivning av de inslag som säkerställer en modernisering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:

En beskrivning av de inslag som säkerställer den modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g samt en agroekologisk övergång ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje medlemsstat ska upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela landets territorium.

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas på regional nivå ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

Varje medlemsstat ska upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela landets territorium.

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas på regional nivå eller genomförs genom regionala program för landsbygdsutveckling ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla följande delar:

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla följande delar:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Godkännande av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken

Godkännande av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken , inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ändring av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken

Ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – för den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaten ska se till att ett relevant förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats på ett sätt som säkerställer en klar fördelning och ett klart åtskiljande av funktionerna mellan den förvaltande myndigheten och övriga organ. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under hela perioden för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaten ska se till att ett relevant förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats på ett sätt som säkerställer en klar fördelning och ett klart åtskiljande av funktionerna mellan den förvaltande myndigheten och övriga organ. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under hela perioden för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) före inlämnandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaten och de regionala förvaltningsmyndigheterna ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) före inlämnandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Prestationsövervakning

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Miljö, livsmedel: En fördubbling jämfört med 2017 av den areal som utnyttjas för ekologiskt jordbruk i medlemsstaten, eller minst 30 % av den utnyttjade jordbruksarealen i medlemsstaten

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Biologisk mångfald, hälsa: Minskning med minst 30 % av användning av kemiska bekämpningsmedel i medlemsstaten jämfört med 2017.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Vatten: 100 % av ytvattnet och grundvattnet i medlemsstaten uppfyller kraven i nitratdirektivet utan undantag

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Djurskydd, hälsa: Successiv och planerad minskning av burhållning i hela EU

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förbättrad prestation genom kunskap och innovation:

Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad ekonomisk, miljömässig, klimatmässig och resurseffektiv prestation .

Förbättrad prestation genom kunskap och innovation:

Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad ekonomisk, miljömässig, klimatmässig , effektiv och hållbar användning av resurser .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik inom jordbruket genom den gemensamma jordbrukspolitiken

Modernisering och digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik inom jordbruket och för en ekologisk eller klimatmässig övergång genom den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.

Öka den ekonomiska, sociala, miljömässiga och territoriella konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering samt spridning av hållbara produktionsmetoder .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Öka jordbruksföretagens produktivitet: Total faktorproduktivitet

Öka jordbruksföretagens produktivitet , livsmedelstryggheten i Europa, livsmedelssäkerheten, jordbruksföretagens motståndskraft och den territoriella sammanhållningen : Total faktorproduktivitet inklusive externa effekter.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet

Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för att förbättra resursanvändningens effektivitet och hållbarhet.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

R.13a: Minskning av utsläppen av växthusgaser från grödor: andelen jordbruksföretag som minskat sin användning av kvävehaltigt konstgödsel med minst 50 %.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel jordbruksmark under åtagande att minska utsläpp och bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, jordbruksmark i torvmark, skog, etc.)

Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel jordbruksmark under åtagande att minska utsläpp och bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, jordbruksmark i torvmark, skog, etc.) , ökningstakten avseende mark som utnyttjas för odling av (rena eller blandade) baljväxter .

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

Främja hållbar förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minska läckage av näringsämnen: Nitrat i grundvatten

Minska läckage av näringsämnen: Nitrat i yt- och grundvatten

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minska användningen av mineral- och konstgödselmedel: Försäljning av mineral- och konstgödselmedel

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förbättra marken:

Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden gynnsamma för markförvaltning

Förbättra marken: Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden gynnsamma för markförbättring

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Hållbar näringsämneshantering:

Andel jordbruksmark under åtagande rörande förbättrad näringsämneshantering

Hållbar näringsämneshantering: Andel jordbruksmark under åtagande rörande hållbar näringsämneshantering

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

R.21a: Minskad användning av organiska gödselmedel och mineral- och konstgödselmedel: Andel jordbruksmark som omfattas av specifika åtgärder som leder till en minskad användning gödselmedel.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

R.25 Främja hållbar skogsförvaltning:

Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden till stöd för skogsskydd och skogsförvaltning

R.25 Främja hållbar skogsförvaltning: Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden till stöd för hållbart skogsskydd och hållbar skogsförvaltning

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Hållbar användning av bekämpningsmedel:

Andel jordbruksmark som berörs av särskilda åtgärder som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker och effekter från bekämpningsmedel

Hållbar användning av bekämpningsmedel:

Andel jordbruksmark som berörs av särskilda åtgärder som leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

R.37a Ökning av antalet ekologiska gårdar: antal gårdar som fått stöd för att ställa om till ekologiskt jordbruk

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bevarande av permanent gräsmark på grundval av andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksareal

Bevarande av permanent gräsmark per jordbruksföretag med en maximal omvandlingsandel på 5–10 % per jordbruksföretag, med undantag för ”känslig” gräsmark med stor biologisk mångfald

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Hållbar hantering av näringsämnen

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ingen barmark under de mest sårbara perioderna

Ingen barmark under de sårbara perioderna

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De enskilda jordbrukarnas efterlevnad av nationell sociallagstiftning avseende rättigheter för arbetstagare inom jordbruket

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft

Främja hållbar förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell baserad på kravuppfyllelse bör justeras för att säkerställa starkare fokus på resultat och prestation. Därför bör unionen fastställa grundläggande politiska mål, typ av interventioner och grundläggande unionskrav medan ett större ansvar för att målen nås bör läggas på medlemsstaterna. Följaktligen är det nödvändigt att sörja för större subsidiaritet så att det är möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov. Enligt den nya genomförandemodellen bör därför medlemsstaterna ha ansvaret för att anpassa sina jordbruksåtgärder till de grundläggande unionskraven, i syfte att maximera åtgärdernas bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål, och för att fastställa och utforma ramen för efterlevnad och kontroll av stödmottagarna.

Den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell baserad på kravuppfyllelse bör justeras för att säkerställa starkare fokus på resultat och prestation. Därför bör unionen fastställa grundläggande politiska mål, typ av interventioner och grundläggande unionskrav medan ett större ansvar för att målen nås bör läggas på medlemsstaterna. Följaktligen är det nödvändigt att sörja för större subsidiaritet så att det är möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov. Enligt den nya genomförandemodellen bör därför medlemsstaterna och regionerna ha ansvaret för att anpassa sina jordbruksåtgärder till de grundläggande unionskraven, i syfte att maximera åtgärdernas bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål, och för att fastställa och utforma ramen för efterlevnad och kontroll av stödmottagarna.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller den fleråriga prestationsövervakningen bör kommissionen också ha befogenhet att hålla inne betalningar. Därför bör kommissionen, vid försenade eller otillräckliga framsteg för att nå målen som anges i den nationella strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ha befogenhet att anta en genomförandeakt för att uppmana den berörda medlemsstaten att genomföra de avhjälpande åtgärder som krävs enligt en handlingsplan med tydliga framstegsindikatorer som ska fastställas i samråd med kommissionen. Om medlemsstaten inte lämnar in eller genomför handlingsplanen, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att råda bot på situationen, bör kommissionen få anta en genomförandeakt för att hålla inne månadsbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna.

När det gäller den fleråriga prestationsövervakningen bör kommissionen också ha befogenhet att hålla inne betalningar. Därför bör kommissionen, vid försenade eller otillräckliga framsteg för att nå de gemensamma europeiska målen och målen som anges i den nationella strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ha befogenhet att anta en genomförandeakt för att uppmana den berörda medlemsstaten att genomföra de avhjälpande åtgärder som krävs enligt en handlingsplan med tydliga framstegsindikatorer som ska fastställas i samråd med kommissionen. Om medlemsstaten inte lämnar in eller genomför handlingsplanen, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att råda bot på situationen, bör kommissionen få anta en genomförandeakt för att hålla inne månadsbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bestämmelserna om villkor är en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet när det gäller miljö- och klimataspekterna men även när det gäller folkhälsa och djurrelaterade frågor. Detta innebär att kontroller bör göras och att sanktioner tillämpas, vid behov, för att säkerställa ändamålsenligheten i systemet med villkor. För att garantera samma spelregler för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna bestämmelser införas på unionsnivå om kontroll och sanktioner avseende villkor.

Bestämmelserna om villkor är en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet när det gäller miljö- och klimataspekterna men även när det gäller folkhälsa och djurrelaterade frågor samt sociala rättigheter för anställda inom jordbruket . Detta innebär att kontroller bör göras och att sanktioner tillämpas, vid behov, för att säkerställa ändamålsenligheten i systemet med villkor. För att garantera samma spelregler för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna bestämmelser införas på unionsnivå om kontroll och sanktioner avseende villkor.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Finansiell disciplin

Finansiell disciplin

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 101.2.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 101.2.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Automatiskt återtagande för strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Automatiskt återtagande för strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Med tanke på producenternas allt svagare ställning i livsmedelskedjan krävs det ett regelverk som förenar den gemensamma jordbrukspolitiken och konkurrenspolitiken i enlighet med artikel 42 i fördraget, enligt vilken den gemensamma jordbrukspolitikens mål har företräde.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Med anledning av den ökade prisvolatiliteten på jordbruksprodukter, och med hänsyn tagen till den utvärdering av instrumenten som genomförts i samband med tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken är det nödvändigt att revidera åtgärderna för förebyggande av marknadsstörningar.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Mot bakgrund av de ökande svängningarna på jordbruksmarknaderna och obalanserna mellan producenter, bearbetningsföretag och distributörer i fördelningen av mervärdet är det nödvändigt att bättre kartlägga och förutse utvecklingen av marknaderna. Som en utvidgning av de mekanismer som inrättats för flera sektorer ska europeiska observationsorgan inrättas för varje sektor. De ska analysera produktions-, import- och exportvolymerna, priser, marginaler och produktionskostnader. i händelse av marknadsstörningar ska observationsorganen meddela Europeiska kommissionen, som ska vidta åtgärder för att reglera produktionen i syfte att återställa balansen på marknaden och samtidigt respektera de skyldigheter som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

[…]

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

[…]

[…]

[…]

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Obligatoriska uppgifter

Obligatoriska uppgifter

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Producentorganisationer

Producentorganisationer

Med avvikelse från artikel 101.1 i EUF-fördraget får en producentorganisation som är erkänd enligt punkt 1 i den här artikeln planera produktionen, optimera produktionskostnaderna, släppa ut produkter på marknaden och förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter för sina medlemmars räkning, för hela eller en del av deras totala produktion.

De verksamheter som avses i första stycket får utföras

En producentorganisation som är erkänd enligt punkt 1 i den här artikeln får planera produktionen, optimera produktionskostnaderna, släppa ut produkter på marknaden och förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter för sina medlemmars räkning, för hela eller en del av deras totala produktion.

De verksamheter som avses i första stycket får utföras

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar

Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar

Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 206 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget ska kunna uppnås.

Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 206 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget ska kunna uppnås.

Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, vilka avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.

Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, vilka avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.

Denna punkt ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som medför en skyldighet att ta ut samma priser eller genom vilka konkurrensen sätts ur spel.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om marknadsstörningar orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller andra händelser och omständigheter som på ett markant sätt stör eller hotar marknaden ska kommissionen, om situationen eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att fortsätta eller förvärras, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med situationen på marknaden, samtidigt som alla åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget iakttas och förutsatt att andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga.

För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om marknadsstörningar orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller andra händelser och omständigheter som på ett markant sätt stör eller hotar marknaden ska kommissionen, om situationen eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att fortsätta eller förvärras, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med situationen på marknaden, samtidigt som alla åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget iakttas och förutsatt att andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga.

När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket i denna punkt föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som föreskrivs i artikel 228 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med första stycket i denna punkt.

När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket i denna punkt föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som föreskrivs i artikel 228 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med första stycket i denna punkt.

Dessa tvingande skäl till skyndsamhet kan omfatta behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med eller förhindra marknadsstörningar, när hoten om marknadsstörningar uppkommer så snabbt eller oväntat att omedelbara åtgärder krävs för att det ändamålsenligt och effektivt ska gå att ta itu med situationen, eller när åtgärder skulle förhindra att sådana hot om marknadsstörningar materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.

Dessa tvingande skäl till skyndsamhet kan omfatta behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med eller förhindra marknadsstörningar, när hoten om marknadsstörningar uppkommer så snabbt eller oväntat att omedelbara åtgärder krävs för att det ändamålsenligt och effektivt ska gå att ta itu med situationen, eller när åtgärder skulle förhindra att sådana hot om marknadsstörningar materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.

Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs för att ta itu med marknadsstörningen eller hotet därom utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning eller införa exportbidrag eller helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.

Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs för att ta itu med marknadsstörningen eller hotet därom utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning eller helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När marknadspriset faller under ett visst, flexibelt, tröskelvärde, som är knutet till de genomsnittliga produktionskostnaderna och fastställt av det europeiska observationsorganet för den berörda sektorns marknad, ska kommissionen beroende på situationen på marknaden och i den berörda sektorn inrätta stöd till producenter i den berörda sektorn, vilka under en fastställd period frivilligt ska minska sina leveranser jämfört med samma period föregående år.

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Prestationsram

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Krishanteringsplan

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ändring av förordning (EU) nr 228/2013

Ändring av förordning (EU) nr 228/2013

I artikel 30 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

I artikel 30 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

[…]

[…]