52018AE4675

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE4675 - EN

Document 52018AE4675

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets beslut om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag [COM(2018) 445 final – 2018/0235(NLE)]

EESC 2018/04675

EUT C 110, 22.3.2019, p. 136–140 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

22.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 110/136

[COM(2018) 445 final – 2018/0235(NLE)]

(2019/C 110/25)

Föredragande:

Ulrich SAMM

Remiss	Europeiska kommissionen, 12.7.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av facksektionen	20.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	202/0/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK konstaterar att det är viktigt att prioritera uppnåendet av ren energi och att fusionsenergi därför ses som en potentiell långsiktig lösning. Europa ligger i framkant när det gäller utvecklingen av fusionsteknik, som är koldioxidfri och hållbar och bidrar till att trygga vår mix av energikällor.

1.2

EESK framhåller att de omfattande och långsiktiga investeringar som behövs för utvecklingen av ett fusionskraftverk fortfarande medför vissa industriella risker, men i händelse att det genomförs med framgång skulle uppbyggnaden av ett fusionskraftverk vara en ny faktor som avsevärt skulle förändra den befintliga energiförsörjningen genom att tillhandahålla banbrytande innovation, och fusionsbränsle skulle finnas i överflöd och praktiskt taget vara outsinligt.

1.3

Förslaget tar upp de största utmaningarna för nästa fleråriga budgetram vad gäller att upprätthålla den goda fart som Iterprojektet fått upp. Sju globala partner i samarbete (EU, Förenta staterna, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien) håller för närvarande på att anlägga den första Iterfusionsreaktorn med en termisk effekt på 500 MW i Cadarache, Frankrike. Den ska tas i drift 2025 och enligt planerna uppnå sin fulla prestanda (500 MW) år 2035. EESK välkomnar de positiva framsteg som gjorts under de senaste åren, efter att man kommit till rätta med vissa problem genom en omfattande översyn av Iterprojektet (med en ny verkställande ledning och en reviderad tidsplan för Iters basscenario).

1.4

EESK uppmanar kommissionen att ytterligare understryka hur viktigt det är att Iterprojektet sammankopplas med den europeiska fusionsforskning som organiseras av Eurofusion, som finansieras av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram och driver Joint European Torus (JET), en betydande experimentanläggning i Culham, Förenade kungariket. Utöver själva anläggningsarbetet krävs det grundliga förberedelser för Iter, och det är bara ett starkt europeiskt forskarsamhälle som klarar av att upprätthålla tillhörande program och ledarskapet.

1.5

Kommittén är medveten om mervärdet för EU, som framgår av Eurofusions framgångar. Det är det forskningsprogram i Europa som överlägset flest medlemsstater (förutom Luxemburg och Malta) deltar i och det bidrar med projekt av avgörande betydelse, vilket sammantaget gör EU världsledande inom området.

1.6

EESK välkomnar att den nya europeiska färdplanen för fusionsenergi som Eurofusion tagit fram anger en tydligt utstakad väg mot ett första fusionskraftverk, som bygger på ett intensifierat samarbete med industrin, utbildning av fusionsforskare och fusionsingenjörer runtom i hela EU samt ett starkt samarbete utanför EU. Enligt färdplanen ska Iter vara i löpande drift med hög prestanda år 2035. På grundval av resultaten ska även utformningen av ett första fusionskraftverk (Demo), som ska leverera el till nätet för första gången, vara färdig runt 2040 då anläggningsarbetet ska påbörjas.

1.7

EESK har förstått att Iter brottas med stora problem som endast kan lösas i JET, och upprepar därför oron kring hur brexit kommer att påverka det fortsatta arbetet med JET. För att minimera riskerna i driften av Iter och för att optimera dess forskningsplan anser EESK att det är viktigt att JET fortsätter att vara i drift (som en EU-anläggning eller en gemensam anläggning mellan EU och Förenade kungariket) under perioden mellan 2020 och den första idrifttagningen av Iter, eftersom det inte finns några lösningar som kan kompensera för förlusten av JET under denna tidsrymd.

1.8

Kommissionens förslag tillhandahåller budgeten för Iter, men det nämns inte huruvida den budget som krävs för det tillhörande fusionsforskningsprogrammet är tillräcklig. EESK betonar att den budget som avsatts för Eurofusion under perioden 2021–2025 måste vara förenligt med målen i fusionsfärdplanen, där arbetet med Iter är av avgörande betydelse.

1.9

EESK gläds åt de lämpliga investeringarna i fusionsteknik för industrin och små och medelstora företag. Under perioden 2008–2017 tilldelade europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (Fusion for Energy) kontrakt och bidrag till ett värde på ungefär 3,8 miljarder euro runtom i Europa. Minst 500 företag, även små och medelstora, och fler än 70 FoU-organisationer från runt 20 olika EU-medlemsstater och Schweiz har åtnjutit investeringar i Iterverksamhet. Dessutom har Iterparter från utanför EU också tecknat avtal med EU-företag som stöd till tillverkningen av deras egna komponenter för Iter, vilket ger EU:s företag ännu fler nya jobb och större tillväxt. EESK uppmärksammar att det största bidraget till Iterinvesteringarnas nettoeffekter består i utvecklingen av spin-off-produkter och tekniköverföring, vilket skapar nya affärsmöjligheter inom andra sektorer.

1.10

2. Inledning

2.1

Iter (internationell termonukleär experimentreaktor) är ett internationellt vetenskapligt samarbetsprojekt mellan sju globala partner (Iterparterna är EU, Förenta staterna, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien), som sjösattes 2005. Det syftar till att påvisa att fusionsenergi för fredliga syften är vetenskapligt och tekniskt genomförbart, genom att anlägga och driva den första Iterfusionsreaktorn på 500 MW i Cadarache, Frankrike. EESK har uttryckt sitt stöd till projektet i flera tidigare yttranden (1). Iter är nästa steg på vägen mot fusionsenergi, som jämte utvecklingen av förnybar energi är den mest innovativa och lovande hållbara energikällan med kapacitet att hantera den växande efterfrågan på energi.

2.2

2015 gjordes en omfattande översyn av Iterprojektet som medförde att en ny verkställande ledning tillsattes för såväl Iterorganisationen som för det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (nedan kallat F4E). En reviderad tidsplan för Iters basscenario godkändes av Iterrådet den 19 november 2016. Enligt denna tidsplan kommer det att vara tekniskt möjligt att uppnå First Plasma-fasen tidigast december 2025, och full drift med deuterium-tritium-bränsle (500 MW) kan uppnås 2035. Att Iter gjort positiva framsteg under de senaste åren har bekräftats genom flera oberoende bedömningar, som konstaterat att projektet stabiliserats och att grunden för dess färdigställande är realistisk.

2.3

EU ger sitt bidrag till Iterorganisationen genom sitt interna Iterorgan ”Fusion for Energy” (F4E), som är beläget i Barcelona, Spanien. F4E är ett gemensamt företag som har inrättas i enlighet med kapitel 5 i Euratomfördraget. Enligt stadgarna har F4E ett eget förfarande för beviljande av ansvarsfrihet av Europaparlamentet, efter en rekommendation från rådet. 2015 antogs en ny budgetförordning för F4E; ansvaret för tillsynen av Iter, och därmed av F4E, överfördes från GD Forskning och innovation till GD Energi.

2.4

Utöver anläggningen av Iter tillhandahålls ett djupgående och brett vetenskapligt stöd för fusionsforskning genom forsknings- och utbildningsprogrammet (2), som kompletterar det övergripande forskningsprogrammet Horisont Europa (3). Förutom vanlig kärnforskningsverksamhet täcker detta program grundforskning för utvecklingen av fusionsenergi i linje med färdplanen för fusionsforskning, som anger att den bästa vägen att följa går via Iter och ett demonstrationskraftverk (Demo) till kommersiell användning av fusionskraftverk. Färdplanen för fusionsforskning beskriver inte bara vilka anläggningar som framför allt behövs, utan även vilken forskning som måste bedrivas för att stödja Iter och Demo.

2.5

Färdplanen för fusionsforskning har tagits fram av Eurofusion, som ansvarar för att samordna den europeiska fusionsforskningen. Detta konsortium består av 30 nationella forskningsinstitut och ungefär 150 universitet från 26 EU-länder samt Schweiz och Ukraina. Eurofusions huvudkvarter ligger i Garching, Tyskland, men dess flaggskeppsexperiment, EU:s fusionsforskningsanläggning (JET, Joint European Torus), ligger i Culham, Förenade kungariket.

3. Sammanfattning av förslaget

3.1

Förslaget (4) tar upp de största utmaningarna för nästa fleråriga budgetram vad gäller att upprätthålla den goda fart projektet fått upp, säkerställa att anläggningsarbetet och monteringen stadigt fortskrider och att upprätthålla alla Iterparters engagemang. För att dessa utmaningar ska kunna bemötas måste EU även fortsättningsvis inneha ledarskapet för projektet, vilket måste få stöd genom att F4E gör sitt yttersta och genom att EU uppfyller sina åtaganden om finansiering och naturabidrag.

3.2

De resurser som Euratom behöver för att lyckas färdigställa anläggningen och påbörja driften/experimentsfasen anges utförligt i kommissionens meddelande EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt, som antogs av kommissionen juni 2017.

3.3

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 fastställa den maximala nivån för Euratoms åtaganden för Iter till 6 070 000 000 euro (i löpande priser). Detta anses vara den kritiska finansiering som krävs för att EU:s Iterrelaterade insatser ska vara effektiva, i förhållande till det nya basscenariot för anläggningen av Iter. Den föreslagna budgeten baseras på det datum då det tidigast är tekniskt möjligt att uppnå anläggningen av Iter och utelämnar oförutsedda händelser. Således utgår man ifrån att alla större risker kan begränsas.

4. Allmänna kommentarer

4.1

EESK konstaterar att det är av grundläggande betydelse att säkerställa konkurrenskraft och trygga vår energiförsörjning, men att detta bara är hållbart om det kombineras med kampen mot klimatförändringarna. Att vi har energikällor som är koldioxidfria och hållbara är därför avgörande för vårt framtida välstånd och välbefinnande. Det är viktigt att prioritera uppnåendet av ren energi, och för detta mål ses fusionsenergi som en potentiell långsiktig lösning. Europa ligger i framkant när det gäller utvecklingen av fusionsteknik.

4.2

EESK framhåller att de omfattande och långsiktiga investeringar som behövs för utvecklingen av ett fusionskraftverk fortfarande medför vissa industriella risker, men i händelse att det genomförs med framgång skulle uppbyggnaden av ett fusionskraftverk vara en ny faktor som avsevärt skulle förändra den befintliga energiförsörjningen genom att tillhandahålla banbrytande innovation. Fusionsbränsle finns i överflöd och är praktiskt taget outsinligt: tritium kan framställas från litium, en metall som finns överallt i jordskorpan och i havsvattnet och deuterium finns i naturliga vattenresurser.

4.3

EESK skulle vilja lyfta fram hur säkerhetsaspekterna skiljer sig åt mellan fusion och konventionell kärnfission. Ett fusionskraftverk är i sig självt säkert: plasman består av endast några gram bränsle och den förintar snabbt sig själv vid funktionsfel. Deuterium-tritium-reaktioner frigör neutroner som aktiverar materialet i väggarna. De radioaktiva biprodukter som då uppstår är kortlivade, och merparten av materialet kan därför återvinnas efter en viss sönderfallstid och ingen förvaring av kärnavfall krävs.

4.4

EESK uppmuntrar kommissionen att betona mer hur viktigt det är att Iterprojektet sammankopplas med den europeiska fusionsforskning som Eurofusion organiserar. Utöver själva anläggningsarbetet krävs det grundläggande förberedelser för Iter och tillhörande program. Inom Europa hjälper ett samordnat program, som använder sig av JET och andra anläggningar liksom modelleringar och simuleringar, till att testa och utforma driftsscenarier för Iter, och det planerar och optimerar Iters prestanda och utformningen av Demo. JET-tokamaken, som drivs med en blandning av deuterium-tritium och med Iterliknande väggar, är mycket viktig för förberedelserna inför driften av Iter.

4.5

4.6

Kommittén är övertygad om att europeisk fusionsforskning i allmänhet och genomförandet av Iter i synnerhet kan fungera som ett utmärkt exempel som visar effekten av gemensamma europeiska projekt. Det är viktigt att allmänheten informeras om de resultat som erhålls genom finansiering och gemensamma åtgärder på EU-nivå. Detta kommer att öka människors förtroende för vetenskap och forskning, samt öka medvetenheten om betydelsen av Europeiska unionen för att uppnå ett avlägset och svårt mål som inte skulle vara möjligt att uppnå genom enskilda länders insatser och finansiering, och som kommer att få betydande långsiktiga konsekvenser, inte bara av teknisk och industriell art, utan även för forskning, industri och små och medelstora företag, med en betydande inverkan på ekonomin och skapandet av arbetstillfällen, även på kort och medellång sikt.

5. Särskilda kommentarer

5.1

EESK konstaterar att den nya europeiska färdplanen för fusionsenergi anger en tydligt utstakad väg mot ett första fusionskraftverk, som bygger på ett intensifierat samarbete med industrin, utbildning av fusionsforskare och fusionsingenjörer runtom i EU och ett starkt samarbete utanför EU. Färdplanen omfattar en period på kort sikt, fram tills Iter tas i drift (2025), på medellång sikt, fram tills Iter tas i löpande drift med hög prestanda (2035) och på lång sikt, mot ett första fusionskraftverk (Demo) som ska leverera el till nätet för första gången.

5.2

Iter är den viktigaste anläggningen i färdplanen eftersom de flesta viktiga milstolpar på väg mot fusionskraft enligt planerna ska uppnås där. Den stora merparten av de resurser som föreslås på kort sikt för Eurofusion avser därför Iter och tillhörande experiment, varav ett är EU:s fusionsforskningsanläggning (JET) i Culham, England. EESK erkänner att JET-projektet har visat att det är en effektiv lösning att bygga och driva en stor infrastruktur för fusionsforskning och att denna lösning maximerar de vetenskapliga och industriella fördelarna.

5.3

EESK stöder Iterorganisationens begäran om värdefull information från de resultat som ska erhållas från JET under perioden före Iters First Plasma-fas. Eftersom JET är unikt i sitt slag, som den enda tokamak som kan drivas med tritium, har samma material som Iters första vägg och erbjuder fullständig fjärrstyrning, kan dess drift bidra till Iters forskningsplan sett till minskade risker, kostnadsbesparingar och driftslicensieringen för Iter. Detta är särskilt viktigt eftersom den budget som kommissionen föreslagit för Iter inte tar med några oförutsedda händelser, och man utgår således ifrån att alla större risker kan begränsas.

5.4

EESK har förstått att Iter brottas med stora problem som endast kan lösas i JET, och delar därför oron kring hur brexit kommer att påverka det fortsatta arbetet med JET. För att minimera riskerna i driften av Iter och för att optimera dess forskningsplan anser EESK att det är viktigt att JET fortsätter att vara i drift (som en EU-anläggning eller en gemensam anläggning mellan EU och Förenade kungariket) under perioden mellan 2020 och den första idrifttagningen av Iter, eftersom det inte finns några lösningar som kan kompensera för förlusten av JET under denna tidsrymd.

5.5

Kommissionens förslag inbegriper budgeten för Iter, men inget nämns om huruvida den budget som krävs för de tillhörande fusionsforskningsprogrammen är tillräcklig. Det sistnämnda tas upp i ett separat förslag (5), men å andra sidan nämns inte Iters behov i det förslaget. EESK betonar att den budget som avsatts för Eurofusion under perioden 2021–2025 måste vara förenlig med målen i fusionsfärdplanen, där arbetet med Iter är av avgörande betydelse, samtidigt som arbetet med utformningen av Demo behöver mer stöd.

5.6

EESK uppskattar de lämpliga investeringarna i fusionsteknik för industrin och små och medelstora företag. EU:s investeringar i anläggningen av Iter gynnar avsevärt EU:s företag, och forskarsamhället erbjuder dem en möjlighet att medverka i arbeten som ligger i framkant inom FoU, teknik, utformning och tillverkning vad gäller komponenter till Iter. Den nya kunskap och de spin-off-företag som detta leder till skapar ekonomisk tillväxt och främjar sysselsättning. Under perioden 2008–2017 tilldelade Fusion for Energy 839 kontrakt och bidrag till ett värde av ungefär 3,8 miljarder euro runtom i Europa. Minst 500 företag, även små och medelstora, och fler än 70 FoU-organisationer från runt 20 olika EU-medlemsstater och Schweiz har åtnjutit investeringar i Iterverksamhet. Dessutom har Iterparter från utanför EU också tecknat avtal med EU-företag som stöd till tillverkningen av deras egna komponenter för Iter, vilket ger EU:s företag ännu fler nya jobb och större tillväxt.

5.7

EESK uppmärksammar den omfattande information som kommissionen tillhandahåller (6), som visar att det största bidraget till Iterinvesteringarnas nettoeffekter består i utvecklingen av spin-off-produkter och tekniköverföring. Teknik som utvecklas för Iter skapar nya affärsmöjligheter inom andra sektorer, eftersom arbetet med Iter ökar EU-företagens konkurrenskraft i den globala ekonomin, ger traditionella företag en möjlighet att kliva in på den högteknologiska marknaden och erbjuder även EU:s högteknologiska industri och små och medelstora företag en unik möjlighet att skapa och utveckla produkter som kan användas till annat än fusion.

Bryssel den 12 december 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 302, 7.12.2004, s. 27; EUT C 318, 29.10.2011, s. 127; EUT C 229, 31.7.2012, s. 60.

(2) Yttrande TEN/678 – Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025, föredragande: Giulia Barbucci (se sidan 132 i detta nummer av EUT).

(3) Yttrande INT/858 – Horisont Europa, föredragande: Gonçalo Lobo Xavier (EUT C 62, 15.2.2019, s. 33).

(4) COM(2018) 445 final.

(5) COM(2018) 437 final och yttrande TEN/678, föredragande: Giulia Barbucci (se fotnot 2).

(6) ”Study on the impact of the Iter project activities in the EU” ENER/D4/2017–458, (2018), Trinomics (Rotterdam) och Cambridge Econometrics.

Top