Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

[COM(2018) 380 final]

(2019/C 110/16)

Föredragande:	Vladimír NOVOTNÝ
Medföredragande:	Pierre GENDRE

Remiss	Europaparlamentet, 11.6.2018 Rådet, 22.6.2018
Rättslig grund	Artiklarna 175 tredje stycket och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI)
Antagande av CCMI	22.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	201/1/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag, som möjliggör en fortsättning på Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter även efter den 31 december 2020. EESK anser att man inom globaliseringsfondens tillämpningsområde, som har utvidgats för att omfatta uppsägningar inte bara till följd av allvarliga ekonomiska störningar utan även till följd av nya globala finansiella och ekonomiska kriser, bör ta hänsyn till väsentliga förändringar i sysselsättningen på grund av t.ex. digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens, övergången till en koldioxidfri ekonomi och de eventuella följderna av en minskad världshandel. Fonden bör därför bli ett permanent instrument för att mildra de negativa effekterna av 2000-talets utmaningar på arbetsmarknaden.

1.2

Kommittén konstaterar att det råder viss osäkerhet om olika europeiska fonders roll, och rekommenderar därför att tydlig och enkel information om räckvidden på deras åtgärder och om deras eventuella komplementaritet skickas ut till samtliga berörda aktörer. EESK påminner om att fondens syfte inte är att ersätta nationella bestämmelser eller bestämmelser som är ett resultat av kollektivavtal, men att den vid behov kan komplettera dessa.

1.3

Kommittén uppmanar medlemsstaternas regeringar att i samarbete med kommissionen skapa mekanismer på nationell nivå för att förstärka de administrativa strukturernas kapacitet, för att underlätta och effektivisera arbetet med att förbereda ansökningar om åtgärder från fondens sida för små och medelstora företag och stödet till arbetstagare som förlorar sina arbeten.

1.4

EESK begär på nytt att arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället involveras i arbetet med ansökningar om medel redan i början av ansökningsprocessen och därefter i alla faser av arbetet med ansökningar om stöd från globaliseringsfonden, både på företagsnivå och på region-, medlemsstats- och EU-nivå.

1.5

Kommittén ställer sig bakom kommissionens förslag om att arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör ha tillgång till globaliseringsfonden på lika villkor, oavsett anställningsavtal eller anställningsförhållande.-

1.6

Kommittén uppmanar medlemsstaterna och de EU-organ som antar besluten om stöd från globaliseringsfonden att göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av globaliseringsfonden kan antas snabbt och smidigt.

1.7

EESK uppmanar medlemsstaterna att ta särskild hänsyn till mindre gynnade grupper, inbegripet unga och äldre arbetslösa samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att hitta en stabil anställning.

1.8

Kommittén påminner med eftertryck om att stödet, med tanke på stödmottagarna, bör göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt.

2.   Bakgrund till yttrandet, inklusive lagförslaget i fråga

2.1   Upprättandet och utvecklingen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

2.1.1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 927/2006 (1) för programperioden 2007–2013 i syfte att underlätta återgången till arbete för arbetstagare i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Fonden ger stöd till personer, men dess uppdrag är inte att stödja företag som har hamnat i svårigheter.

2.1.2

I samband med den finansiella och ekonomiska krisen genomförde kommissionen 2008 en översyn av fonden för att den även skulle omfatta perioden från den 1 maj 2009 till den 30 december 2011 och för att medfinansieringsgraden skulle utökas från 50 % till 65 % för att minska medlemsstaternas börda.

2.1.3

Tillämpningsområdet för fonden utvidgades 2009, så att den även omfattade arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

2.1.4

När det gäller den fleråriga budgetramen 2014–2020 utvidgades globaliseringsfondens tillämpningsområde återigen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 (2). Utvidgningen av fonden omfattade uppsägningar inte bara till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln utan även till följd av nya globala finansiella och ekonomiska kriser.

2.1.5

Den 17 november 2017 offentliggjorde Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska fungera som en övergripande vägledande ram för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

2.2   Det nya förslaget om globaliseringsfonden för perioden efter 2020

2.2.1

Det främsta syftet med det nya förslaget är att se till att globaliseringsfonden, som är ett särskilt instrument utanför den fleråriga budgetramens tak, kan fortsätta att verka efter den 31 december 2020, utan tidsbegränsning.

2.2.2

Globaliseringsfonden kan även erbjuda hjälp vid oväntade kriser som leder till allvarliga störningar i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Sådana oväntade kriser kan utlösas av en betydande ekonomisk nedgång i länder som är viktiga handelspartner eller av en kollaps på finansmarknaderna.

2.2.3

Stödet från fonden är tillgängligt för arbetstagarna oavsett anställningsavtal eller anställningsförhållande. Stödet skulle inte bara avse arbetstagare med tillsvidareanställning, utan även visstidsanställda, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, ägare/chefer i mikroföretag samt egenföretagare.

2.2.4

Ansökan om stöd till arbetstagare från globaliseringsfonden kan lämnas in så snart antalet uppsägningar når upp till en viss tröskel. Minimiantalet på 250 uppsägningar är lägre under programperioden 2014–2020.- I många medlemsstater är majoriteten av arbetstagarna anställda i små och medelstora företag.

2.2.5

Globaliseringsfonden ska inriktas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att uppsagda arbetstagare snabbt ska återgå till varaktigt arbete. Globaliseringsfonden får inte bidra till finansiering av passiva åtgärder. Stöd får endast ges om de är avsedda som incitament för att göra det lättare för uppsagda arbetstagare att delta i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns ett tak för den andel av stöden som får ingå i ett samordnat paket med aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

2.2.6

Medlemsstaterna får endast ansöka om medel från fonden i verkliga krissituationer. Fonden kan inte ersätta åtgärder som redan omfattas av EU-medel och EU-program som ingår i den fleråriga budgetramen, inte heller nationella åtgärder eller åtgärder som företag som säger upp arbetstagare är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

2.2.7

En ansökan om stöd bör lämnas in när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin.

2.2.8

En efterhandsutvärdering av den befintliga förordningen måste göras före den 31 december 2021.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar kommissionens förslag, som möjliggör en fortsättning på globaliseringsfonden efter den 31 december 2020. Kommittén har i det förflutna antagit en rad yttranden om globaliseringsfonden, i vilka den har uttryckt sitt stöd för fonden. Enligt kommittén är dessa yttranden fortfarande lika aktuella (3) (4) (5) (6).

3.2

Kommittén betonar att globaliseringsfonden fortfarande är ett viktigt och flexibelt verktyg för att ge stöd till arbetstagare som förlorat sitt arbete i samband med omfattande omstruktureringar och hjälpa dem att så fort som möjligt hitta ett nytt arbete. Kommittén rekommenderar att man tar hänsyn till anställda vars arbetstid permanent minskas utan någon kompensation för den sänkta lönen.

3.3

Enligt kommittén skulle det vara av värde att samla in utförligare övervakningsuppgifter, särskilt om kategori av arbetstagare, yrkes- och utbildningsbakgrund, sysselsättningsstatus och typ av ny sysselsättning. Med tanke på de administrativa krav och den därmed sammanhängande börda som detta kan förväntas leda till stöder kommittén, som ett alternativ, kommissionens förslag om att sådana uppgifter ska samlas in genom att stödmottagarna får fylla i frågeformulär online.

3.4

Kommittén ställer sig bakom kommissionens förslag om att arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars huvudverksamhet upphört bör ha tillgång till globaliseringsfonden på lika villkor, oavsett anställningsavtal eller anställningsförhållande.

3.5

Enligt EESK bör de ekonomiska stöden från globaliseringsfonden i första hand riktas in på aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Målet är att stödmottagarna snabbt ska återintegreras i hållbar sysselsättning. Man bör också främja stöd till arbetstagarnas yrkesmässiga och geografiska rörlighet i syfte att underlätta deras omplacering.

3.6

EESK noterar det högsta tillåtna beloppet på 225 miljoner euro per år för perioden 2021–2027 och anser att dessa finansiella medel är tillräckligt omfattande i EU:s nuvarande ekonomiska situation. Kommittén framhåller dock att dessa finansiella medel kan bli otillräckliga om det återigen uppstår en djupare kris eller vid t.ex. snabbare tekniska förändringar eller en energiomställning.

3.7

Kommittén rekommenderar att man när halva tiden för den fleråriga budgetramen gått gör en ny utvärdering av globaliseringsfonden både i fråga om utnyttjandet av anslagen och tröskeln på 250 uppsägningar och uppmanar kommissionen att i samarbete med EU:s budgetmyndighet förbereda en motsvarande anpassning av anslagen till fonden.

3.8

Kommissionen bör i detta fall överväga en utökning av de finansiella medlen till cirka 1 miljard euro. Med tanke på att globaliseringsfonden är tänkt som en nödfond måste man vidare se till att beslut om en sådan ökning av medlen kan fattas på så kort tid som möjligt.

3.9

EESK uppmanar medlemsstaterna att ta särskild hänsyn till mindre gynnade grupper, inbegripet unga och äldre arbetslösa samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att hitta en stabil anställning.

3.10

Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som antar besluten om stöd från globaliseringsfonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av globaliseringsfonden kan antas snabbt och smidigt. Kommittén påminner med eftertryck om att stödet, med tanke på stödmottagarna, bör göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt.

3.11

Kommittén ställer sig positiv till att den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska fungera som en övergripande vägledande ram för globaliseringsfonden och kommer att göra det möjligt för EU att omsätta de relevanta principerna i praktiken vid omfattande omstruktureringar. Med tanke på hur svårt det är att fastställa en specifik faktor som orsakar uppsägningar rekommenderar kommittén att medel från globaliseringsfonden i framtiden framför allt beviljas på grundval av de betydande konsekvenserna av en omstrukturering som inte bara hänger samman med globaliseringen utan framför allt med andra genomgripande förändringar, såsom utfasningen av fossila bränslen, digitaliseringen och industri 4.0 och de tekniska förändringar och omvandlingar som dessa ger upphov till, samt förändringar som beror på en rad orsaker som kan leda till stora omplaceringar eller uppsägningar eller till en finansiell eller ekonomisk kris. I detta avseende välkomnar EESK uttryckligen utvidgningen av fondens tillämpningsområde till risker på arbetsmarknaden som uppstår till följd av strukturförändringar som orsakas av digitaliseringen och utfasningen av fossila bränslen.

3.12

Kommittén är övertygad om att globaliseringsfonden måste samordnas bättre med EU:s övriga politik och att man mer ingående bör fastställa formerna för samverkan mellan globaliseringsfonden och andra fonder och program (t.ex. Fead, ESF, EaSI eller EU:s folkhälsoprogram) samt deras interaktion.

3.13

Med hänsyn till fondens nuvarande benämning och de mål som fastställts för denna fond, som står i motsats till varandra, och med tanke på intresset av att bibehålla den engelska förkortningen EGF föreslår EESK att benämningen ”Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter” ändras till ”Europeiska fonden för justering och globalisering” eller något liknande som motsvarar förkortningen EGF.

3.14

Enligt kommittén bör man under nästa period utvidga globaliseringsfondens tillämpningsområde till stöd för sådana program som har utvecklats på nationell nivå, såsom ”Kurzarbeit”, för korttidsanställda, eller ”short time”, för deltidsarbetslösa.

4.   Små och medelstora företag

4.1

De små och medelstora företagen står för ungefär 80 % av arbetstillfällena i EU och hör samtidigt till de mest sårbara vid kriser eller omvandlingar. Kommittén uppmanar därför medlemsstaternas regeringar att i samarbete med kommissionen skapa mekanismer på nationell nivå och förstärka de administrativa strukturernas kapacitet, så att de underlättar och förenklar små och medelstora företags ansökningar om åtgärder från fondens sida och om stöd till arbetstagare som förlorar sina arbeten.

4.2

EESK stöder det föreslagna likställandet av anställda och egenföretagare (artikel 7), med förbehåll för att egenföretagande och anställning inte kumuleras och att huvudverksamheten har upphört.

4.3

Kommittén instämmer med skyddet av ägare av mycket små företag, som kan förlora sitt arbete till följd av en ekonomisk eller finansiell kris eller på grund av tekniska förändringar, och med att dessa personer ska kunna få stöd från globaliseringsfonden. Detta bör emellertid inte innebära att en ”egenföretagare” definieras som en ”person med färre än 10 anställda” såsom anges i artikel 4 i kommissionens förslag till förordning.- Denna definition skulle få många olika konsekvenser i EU-lagstiftningen, eftersom den skulle leda till att det sattes likhetstecken mellan olika kategorier av arbete och ekonomisk verksamhet. Vi uppmanar kommissionen att hitta andra lösningar för att uppnå målet att skydda ägarna till mycket små företag, ett mål som kommittén för övrigt stöder.

4.4

EESK föreslår att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna förbättrar globaliseringsfondens resultat genom en informationskampanj, också för små och medelstora företag, för att göra det lättare för dem att utnyttja de möjligheter till stöd som fonden erbjuder.

4.5

EESK uppskattar den nya utformningen av insatskriterierna (artikel 5), med en särskild betoning på situationen i små och medelstora företag, som sysselsätter en stor del av arbetstagarna. Det är särskilt viktigt att man, trots minimiantalet 250 anställda, tar hänsyn till begreppet koncern och/eller territoriell enhet, om arbetstillfällen läggs ned i flera filialer som tillhör samma koncern men inte uppnår detta tröskelvärde var för sig.

5.   Särskilda kommentarer

5.1

EESK rekommenderar att man överväger större flexibilitet vid beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör (artikel 6), berättigade stödmottagare (artikel 7) och stödberättigande åtgärder (artikel 8), så att drabbade arbetstagare får stöd så snabbt som möjligt.

5.2

Kommittén rekommenderar dessutom största möjliga förenkling av de administrativa åtgärderna i samband med ansökan (artikel 9) och därmed ett påskyndande av hela processen. Genom att förenkla dokumenten och vid behov införa tekniskt stöd till medlemsstaterna kan räckvidden på fondens åtgärder utökas.

5.3

Kommittén är övertygad om att det är nödvändigt att förenkla förvaltningen (artikel 2 i bilagan till förslaget till förordning), särskilt reglerna om uppföljning och rapportering, förvaltnings- och kontrollsystem och åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter.

5.4

EESK stöder den begränsning av rätten till stöd från fonden som anges i artikel 8.2 b i förslaget där det klargörs att stöd från fonden inte får ersätta det ansvar som företagen har enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Detta bör generellt sett inte utesluta att marknadsåtgärder som grundar sig på kollektivavtal ska kunna omfattas av stöd från fonden.

5.5

Kommittén förväntar sig att kommissionen i den planerade efterhandsutvärderingen av globaliseringsfonden ägnar stor uppmärksamhet åt en analys av varför det finns skillnader i EU-medlemsstaternas utnyttjande av fonden, särskilt orsakerna till det låga utnyttjandet eller till och med totala bristen på utnyttjande av stöd från fonden i följande länder: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Kroatien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Slovakien och Förenade kungariket.

5.6

EESK begär på nytt att arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället involveras i arbetet med ansökningar om medel redan i början av ansökningsprocessen och därefter i alla faser av arbetet med ansökningar om stöd från globaliseringsfonden, både på företagsnivå och på region-, medlemsstats- och EU-nivå. Även regionala organisationer och kommuner kan med tanke på sin detaljerade kunskap om lokala förhållanden och särdrag fylla en viktig funktion.

5.7

Kommittén rekommenderar kommissionen att i förordningen förtydliga att begreppet ”anställda” även avser anställda medlemmar av kooperativ.

---

(1)  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 855).

(3)  EUT C 318, 23.12.2006, s. 38.

(4)  EUT C 228, 22.9.2009, s. 141.

(5)  EUT C 376, 22.12.2011, s. 92.

(6)  EUT C 143, 22.5.2012, s. 17.