26.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 424/9

Föredragande:

Jacek Krawczyk

Medföredragande:

Sandy Boyle

1.1

Kommittén anser att ett framgångsrikt transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar skulle kunna bli en viktig faktor för att skapa verklig tillväxt och optimism. Med tanke på att återhämtningen efter 2008 års finansiella och ekonomiska kris låter vänta på sig, skulle ett balanserat avtal ytterligare stimulera Europas ekonomi när det gäller ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

1.2

Kommittén välkomnar de viktiga möjligheter som ett omfattande handelsavtal mellan EU och Förenta staterna skulle kunna föra med sig, inte bara när det gäller att öka handel och investeringar över Atlanten, utan även när det gäller förbättrade internationella bestämmelser och standarder som gynnar det multilaterala handelssystemet.

1.3

Mot bakgrund av EU-medborgarnas legitima och ofta förekommande begäran att handelsförhandlingarna ska präglas av en fullständig öppenhet och insyn vill kommittén göra rådet och kommissionen uppmärksamma på nödvändigheten av att konsekvent och noggrant tillämpa artikel 218 i EUF-fördraget, särskilt punkt 10: ”Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet”.

1.4

I enlighet med Lissabonfördraget är det helt nödvändigt att kommissionen erkänner EESK:s institutionella roll under hela förhandlingsprocessen om partnerskapet. Fullständig öppenhet och största möjliga samråd med kommittén och intressenter från det civila samhället är en nödvändig förutsättning om ett sådant avtal ska kunna få ett brett stöd bland allmänheten. Intressenterna måste få ta del av texterna i ett så tidigt skede som möjligt.

1.5

Det är viktigt att fördelarna med ett partnerskapsavtal kommer näringslivets alla aktörer, arbetstagare, konsumenter och invånare till godo.

1.6

I takt med att förhandlingarna går framåt och konsekvensbedömningarnas resultat blir kända måste de statistiska och ekonomiska prognoserna uppdateras och följas upp.

1.7

Det transatlantiska partnerskapet kommer att innebära stora fördelar på lagstiftningsområdet. De starka utfästelserna från de båda parternas sida om att partnerskapet inte kommer att leda till sänkta standarder är mycket viktiga. Om man ska kunna få ett brett stöd hos allmänheten och politikerna måste detta åtagande respekteras. Kommittén förbehåller sig rätten att bedöma slutresultatet med hänsyn tagen till samtliga ovanstående faktorer.

1.8

Till skillnad från nästan alla andra bilaterala handelsavtal härrör det transatlantiska partnerskapets eventuella besparingar och fördelar från icke-tariffära handelshinder. Trots att man endast förväntar sig att sänkta tullavgifter kommer att medföra besparingar på runt 20 % finns det särskilt höga tullavgifter inom vissa viktiga industrier som man måste ta itu med. När det gäller marknadstillträde är det viktigt med ömsesidighet.

1.9

Ett kraftfullt kapitel om handel och hållbar utveckling behövs i avtalet. Detta är något som det civila samhället på båda sidor av Atlanten kommer att slå vakt om.

1.10

Transatlantiska investeringar skulle kunna göra mycket för att stimulera tillväxten. Förslaget om att i avtalet inkludera ett förfarande för tvistlösning mellan investerare och stat har gett upphov till stor oro bland allmänheten på båda sidor av Atlanten. Kommissionen har inlett ett offentligt samråd på internet om arrangemang för investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat i avtalet och det är viktigt att man efter det att samrådet avslutats håller en öppen och inkluderande dialog. EESK kan spela en viktig roll för att underlätta detta.

1.11

Det planerade avtalet har fått stor uppmärksamhet från alla delar av det civila samhället både i EU och USA. EESK har redan hunnit etablera utmärkta kontakter med näringslivsaktörer, fackföreningar och organisationer för jordbruk, konsumenter och miljöfrågor i USA. Det finns en tydlig vilja att upprätthålla och utveckla dessa kontakter, och EESK är väl lämpat att främja och uppmuntra till fortgående dialog och samarbete.

1.12

Kommittén välkomnar det faktum att en övervakningsgrupp från EESK bestående av tre ledamöter kommer att få tillgång till dokument på samma sätt som den rådgivande expertgrupp som kommissionen inrättat. Kommittén betraktar det som ett erkännande av dess roll som en officiell rådgivande institution i enlighet med Lissabonfördraget.

1.13

EESK måste behandla partnerskapsavtalet som en prioriterad fråga under hela förhandlingsperioden och vid genomförandet av eventuella avtal. EESK måste noga övervaka alla aspekter av avtalsförhandlingarna. Ett projektbaserat tillvägagångssätt bör användas, och de områden som kräver mest uppmärksamhet bör identifieras i samråd med EU:s och USA:s civila samhälle och Europeiska kommissionen.

1.14

När det gäller konsekvens i lagstiftningen bör man tillämpa ett ambitiöst och öppet arbetssätt, och bästa praxis bör utgöra grunden för förhandlingarna. Det är avgörande att båda parters garantier om att det inte kommer att bli någon försämring av standarderna respekteras.

1.15

Avtalet bör omfatta effektiva mekanismer och samarbete på lagstiftningsområdet för att underlätta tidiga samråd om nya bestämmelser som kan komma att påverka endera partens intressen. Detta får inte påverka EU:s, medlemsstaternas eller USA:s rätt att själva fastställa lämpliga nivåer när det gäller hälso- och sjukvård, konsumenträtt, arbetsrätt och miljöskydd.

1.16

Båda parter bör sätta ambitiösa mål gällande tullavgifter och sträva efter ett avskaffande eller en utfasning av dessa, även på områden som är extra känsliga. Detta måste ske på ett sätt som är ömsesidigt fördelaktigt.

1.17

EU:s vilja att sluta ett bilateralt handelsavtal bör inte försvaga unionens engagemang för WTO och ett starkt, multilateralt internationellt avtal.

1.18

Avtalet måste innehålla ett kraftfullt och gediget kapitel om hållbar utveckling. Viktiga delar i detta är

1.19

EESK bör underlätta en bred dialog om frågan om tvistlösning mellan investerare och stat efter att kommissionens samråd om arrangemang för investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat i partnerskapsavtalet med USA har avslutats. För att underlätta detta bör kommissionen förtydliga hur den kommer att bedöma och beakta resultaten av samrådet samt ge en första preliminär definition av begrepp som ”okynneskrav” när det gäller det angivna syftet att ”undvika okynneskrav”, eller ”det allmännas intresse” när det gäller undantag från förbudet mot expropriation.

1.20

EESK bör som en del av sitt pågående arbete om avtalet om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar utarbeta ett yttrande på eget initiativ om en mekanism för tvistlösning mellan investerare och stater.

1.21

EESK stöder införandet av ett kapitel om små och medelstora företag.

1.22

Särdragen hos de allmännyttiga tjänsterna måste bevaras i enlighet med åtagandena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1.23

Det är ytterst viktigt att trygga energiförsörjningen och tillgången till strategiska råvaror. Partnerskapsavtalet bör även främja energieffektivitet och förnybar energi samt ge båda parter rätt att behålla eller fastställa standarder och bestämmelser på detta område, samtidigt som man eftersträvar så stor konvergens som möjligt mellan EU:s och USA:s standarder.

1.24

Det är mycket viktigt att det råder lika tillgång till offentliga upphandlingar på båda sidor av Atlanten. Inga sådana bestämmelser får undergräva EU-medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas rätt att vidta demokratiskt fastställda sociala och miljömässiga åtgärder.

1.25

Båda avtalsparter måste inse att främjande och skydd av konsumenternas intressen är en nödvändig förutsättning om man ska kunna utarbeta ett avtal med ett brett stöd hos allmänheten.

1.26

Befintliga jordbruks- och livsmedelskriterier inom EU måste beaktas och Lissabonfördragets försiktighetsprincip respekteras.

1.27

Inom ramen för partnerskapsavtalet bör man finna ett praktiskt sätt att skapa rättssäkerhet för företag med hjälp av geografiska indikatorer.

1.28

De informationsmöten för det civila samhällets aktörer som hållits i slutet av varje förhandlingsomgång bör fortsätta under hela förhandlingsperioden och fortgå fram till den sista förhandlingsfasen före paraferingen. Allmänhetens stöd för sådana informationsmöten skulle vara mycket större om Europeiska kommissionen klargjorde att de är rådgivande och att förhandlarna kommer att ta vederbörlig hänsyn till aktörernas åsikter.

1.29

En stark gemensam civilsamhällelig övervakningsmekanism måste tillåtas bli en viktig del av avtalet. Det bör ställas krav på båda parter om att rådfråga representanter för det inhemska civila samhället genom en särskild inhemsk rådgivande grupp, så att det kan göras en avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen. EESK bör spela en viktig roll i EU:s del av denna mekanism. De inhemska rådgivande grupperna bör

1.30

Det är också viktigt att inkludera en bestämmelse om att de inhemska övervakningsmekanismerna för de båda parterna ska mötas minst en gång per år som ett gemensamt organ, i syfte att se över genomförandet av kapitlet om hållbar utveckling och utfärda gemensamma meddelanden och rekommendationer till avtalsparterna.

1.31

De transatlantiska arbetsmarknads- och miljödialogerna inom ramen för det transatlantiska ekonomiska rådet måste komma igång. Detta är en upprepning av uppmaningen i EESK:s yttrande från mars 2009 (1).

1.32

EESK bör snarast möjligt upprätta en kontaktgrupp för EU och USA.

2.1

Då det offentliggjordes att förhandlingar inletts om ett omfattande transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och Förenta staterna publicerades ett gemensamt uttalande från kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och USA:s president Barack Obama. Där sades att förhandlingarna är en möjlighet för EU och USA att öka handel och investeringar över Atlanten, men även för att bidra till utvecklingen av internationella bestämmelser som kan stärka det multilaterala handelssystemet.

2.2

Uttalandet understryker avtalets inneboende potential att utgöra en standard i ett multilateralt sammanhang. På senare tid har EU påbörjat, och i vissa fall även slutfört, förhandlingar om ett flertal bilaterala handelsavtal. Dessa har förvisso en betydande potential, men EESK föredrar trots detta ett stabilt multilateralt avtal som förhandlas fram genom WTO. Det är av stor vikt att EU fortsätter att sträva efter ett sådant och att man bygger vidare på de, förvisso relativt blygsamma, framgångarna från ministerkonferensen på Bali 2013.

3.1

Det finns en enorm politisk vilja på båda sidor av Atlanten och inom båda blocken i den amerikanska politiken att sluta ett partnerskapsavtal. Målet bör vara att avsluta förhandlingarna under den nuvarande amerikanska administrationens mandatperiod.

3.2

Kommittén upprepar sin önskan att förhandlingarna ska fortskrida i samma hjärtliga och positiva ton som tidigare och med sikte på ett progressivt resultat. Kommittén ser med glädje på båda parters försäkringar om att förhandlingarna inte kommer att resultera i sänkta standarder. Med tanke på att frågan är mycket känslig och de enträgna uppmaningar om maximal insyn som EESK har mottagit från det breda civila samhället kommer kommittén att nära följa förhandlingarna och ser fram emot ett utbyte av bästa praxis i detta sammanhang.

3.3

Kommittén noterar att alla förhandlingsstadier ända fram till ett slutgiltigt avtal kommer att behöva ett omfattande stöd från EU-medborgarna, som ”företräds direkt på unionsnivå i Europaparlamentet” (artikel 10.2 i EU-fördraget). EESK uppmanar därför rådet och kommissionen att ytterst noggrant följa de förfaranden som fastställs i artikel 218 i EUF-fördraget, särskilt punkt 10: ”Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet.”.

3.4

Avtalsparterna måste göra stora ansträngningar för att regelbundet rådfråga och informera det civila samhället under hela förhandlingsprocessen. Det krävs fullständig öppenhet och det är också av största vikt att intressenterna får ta del av texterna så tidigt som möjligt, eftersom det gör det möjligt att i god tid framföra konstruktiva synpunkter i ett skede då de kan beaktas inom ramen för förhandlingsprocessen. Detta skulle också underlätta övergången när den nya kommissionen utses.

3.5

De transatlantiska relationerna har ansträngts av avslöjandena om NSA:s spioneri. I ett tal i den tyska förbundsdagen den 18 november kopplade förbundskansler Angela Merkel samman den känsliga NSA-frågan och de pågående avtalsförhandlingarna. Angela Merkel sade att de transatlantiska relationerna, och därmed även förhandlingarna om ett frihandelsavtal, för närvarande är mycket ansträngda på grund av de kvarvarande anklagelserna mot USA. Hon sade också att anklagelserna är allvarliga och kräver en förklaring, och att det är mycket viktigt inför framtiden att förtroendet återuppbyggs. Europaparlamentet har antagit en resolution (2) där det klargörs att parlamentets godkännande av ett handelsavtal mellan EU och USA ”skulle kunna äventyras” om NSA:s massövervakning inte upphör. Kommittén hoppas att dessa problem kan lösas med hjälp av diplomati och god vilja.

3.6

Förhandlingarna om ett partnerskapsavtal kommer att bli ett test på huruvida det nödvändiga förtroendet kan återuppbyggas. Man bör minnas det positiva budskap som genomsyrade meddelandet från den amerikanske presidentens kansli till representanthusets talman (mars 2013) och som slog an tonen för förhandlingarna. Där sades att de potentiella fördelarna är så stora att de är värda alla ansträngningar. Kommittén har i princip samma inställning till avtalet.

4.1

Det är berättigat med en viss skepsis när det gäller utsikterna till förhandlingsframgångar, särskilt med tanke på tidigare erfarenheter såsom Leon Brittans initiativ 1998 och de transatlantiska dialogerna under 2000-talet. För att se till att avtalet blir en framgång för båda parter behövs gemensamma studier om utsikterna för ökad sysselsättning och var arbetstillfällen kan förväntas gå förlorade. Sysselsättningen kan emellertid inte öka utan tillväxt. Slutsatserna i en studie utförd av Copenhagen Economics under 2010 om inverkan av EU:s utgående utländska direktinvesteringar visade att detta inte skulle få någon mätbar negativ effekt på sysselsättningen. Detta är relevant även i det här sammanhanget.

4.2

EU bör uppställa ambitiösa mål om vi ska kunna få till stånd ett framgångsrikt avtal. När det gäller marknadstillträde är det viktigt med ömsesidighet. Nyligen genomförda studier (3), bland annat kommissionens egen konsekvensbedömning, visar att det behövs ett omfattande avtal om vi ska kunna uppnå märkbara fördelar.

4.3

Förhandlingarna bör bygga vidare på befintliga framgångar. Det beräknas att relationen mellan EU och USA redan i nuläget ger upphov till 13 miljoner arbetstillfällen och närmare 3,9 biljoner US-dollar i investeringar, och att den står för 45 % av världens BNP.

4.4

Vissa detaljerade statistiska prognoser har redan gjorts. Centre for Economic Research menar att ett omfattande avtal skulle kunna öka EU:s BNP med 119 miljarder euro och USA:s BNP med 95 miljarder euro.

Enligt beräkningar från Business Coalition for Transatlantic Trade skulle avtalet leda till 5 00  000 nya, välbetalda jobb i EU och USA.

4.5

Det finns emellertid även mindre optimistiska prognoser. Centre for Economic Policy Research (CEPR) förutspår att de flesta arbetstillfällen kommer att skapas i sektorer som kräver lågkvalificerad arbetskraft, medan särskilt arbetstillfällen för högkvalificerade personer inom elektronik kommer att minska inom EU. Enligt CEPR:s uppskattningar kan 0,2-0,5 % av EU:s arbetskraft tvingas byta jobb på grund av den ekonomiska omstrukturering som avtalet kommer att leda till. Sådana förändringar måste uppmärksammas i ett tidigt skede och lämpliga åtgärder måste vidtas inom de berörda industrierna och medlemsstaterna, så att man kan identifiera överförbara färdigheter och omskola den kvalificerade arbetskraften.

4.6

Det är oundvikligt att ett partnerskapsavtal, även ett lyckat sådant, får olika genomslagskraft, på grund av nationella, regionala och sektorsrelaterade variabler. Därför måste de statistiska prognoserna hela tiden uppdateras och övervakas i takt med att förhandlingarna går framåt – visionerna måste kontrolleras så att de överensstämmer med verkligheten efterhand som den utvecklas.

4.7

Kommittén måste uppmuntra och hålla sig ajour med nödvändiga konsekvensstudier, särskilt när det gäller sysselsättning, arbetskraftens rörlighet, kvalitet i arbetet och teknikanvändning.

4.8

Sådana studier har redan bidragit stort till EU:s process (t.ex. konsekvensstudien om hållbar handel som för närvarande genomförs för kommissionens räkning (4)), men det är enormt viktigt att studierna genomförs på ett brett, öppet och transparent sätt så att det inkluderar det civila samhället. Kommittén ser fram emot att kunna lämna ett betydande och regelbundet bidrag till denna process. Det civila samhällets aktörer bör delta på ett konstruktivt sätt under hela processen så att det återspeglar deras oerhört viktiga roll. Detta yttrande utgör EESK:s inledande bidrag till detta.

4.9

Kommittén förbehåller sig rätten att bedöma slutresultatet med hänsyn tagen till samtliga ovanstående faktorer.

5.1

Trots relativt låga tullavgifter tillämpas höga avgifter för vissa känsliga produkter på båda sidor av Atlanten. Det rör sig om tobak, textil och klädesplagg, socker, skor, mejeriprodukter och vissa grönsaker. Dessutom tillämpar USA höga tullar på vissa bearbetade livsmedel, fisk och köttberedningar, spannmålsprodukter, pasta och choklad. Om tullavgifterna inom dessa sektorer avskaffades skulle det kunna uppmuntra dessa producenter att öka sin export.

5.2

Den transatlantiska handeln kännetecknas också av en hög grad av handel mellan företag och handel med halvfabrikat. Slutprodukterna är ofta ett resultat av en relativt komplex distributionskedja där även små tullavgifter kan få stor inverkan på produktens konkurrenskraft. Därför bör så många tullavgifter som möjligt avskaffas direkt när avtalet träder i kraft. När det gäller övriga avgifter bör övergångsperioden inte överstiga fem år.

6.1

Både USA och EU anser att avtalet innebär stora möjligheter på lagstiftningsområdet. EESK välkomnar det starka engagemang som EU:s chefsförhandlare Ignacio Garcia Bercero har gett uttryck för. Han menar att förhandlingarna absolut inte rör sig om att sänka standarderna.

6.2

EESK ser detta som en grundförutsättning för avtalet. På grund av Ignacio Garcia Berceros inställning, och eftersom USA:s chefsförhandlare Dan Mullaney upprepade denna försäkran vid informationsmötet för det civila samhället i november 2013, har EESK i detta yttrande uteslutit en del av de många invändningar som annars hade uppkommit.

6.3

USA är inte bara EU:s största handelspartner utan även en likasinnad partner som vi delar många ideal och värderingar med. Likheterna är långt större än skillnaderna. Detta är en ovanlig situation och en utmärkt utgångspunkt för ett lyckat avtal. För att till fullo kunna utnyttja exportens potential bör vi rikta in oss på att avskaffa och hitta lösningar för icke-tariffära handelshinder på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt, samtidigt som dagens skyddsnivåer och standarder för invånare, konsumenter, arbetsmarknad och miljö upprätthålls. Vi bör bygga vidare på detta.

6.4

Det föreligger emellertid olika synsätt på reglering/standardisering, och det kommer att krävas betydligt mer ingående undersökningar inom flera sektorer, såsom kemikalier, livsmedelssäkerhet, jordbruk, motorfordon, kosmetika, textilier-kläder och läkemedel. På många områden bör det gå att uppnå ömsesidiga fördelar genom större samstämmighet i lagstiftningen, harmonisering och ömsesidigt erkännande av tester och kontroller med syftet att uppnå likartade resultat vid likartade förfaranden. Internationella standarder bör dock alltid följas.

6.5

För att underlätta handeln bör man modernisera förfarandena och öka tullmyndigheternas samarbete. Detta bör leda till förenklingar, mindre onödigt arbete och färre onödiga inspektioner.

6.6

En central del av EU:s och USA:s närmare samarbete på lagstiftningsområdet bör vara främjande och utbyte av bästa praxis och förbättringar av invånarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska välstånd på båda sidor av Atlanten.

6.7

Samma ambitionsnivå bör gälla vid förhandlingarna om tekniska handelshinder, och man bör utarbeta ett kapitel om detta, grundat på målet att inte sänka standarderna, som ett av flera sätt att öka förtroendet för parternas respektive lagstiftning.

6.8

Effektiva mekanismer för att undvika nya hinder bör inkluderas i avtalet, genom samråd i ett tidigt skede om bestämmelser som kan komma att få betydande inverkan på industrin i USA eller EU, under förutsättning att alla berörda parter ges möjlighet att bidra. Detta får inte påverka rätten att lagstifta i enlighet med de nivåer som anses vara lämpliga när det gäller hälso- och medborgar-/konsumentskydd eller arbetsmarknads- och miljöstandarder som parterna anser lämpliga med hänsyn till det allmännas bästa.

6.9

Det är viktigt att beslutsfattandet på lagstiftningsområdet, på båda sidor av Atlanten och inom de områden där ett samarbete mellan USA och EU föreligger, grundas på principer om öppenhet, ansvarsskyldighet och ett öppet och opartiskt beslutsfattande som lyssnar till alla delar av samhället.

6.10

Skillnader i avtalsparternas regler och standarder kan minskas betydligt i framtida bestämmelser genom dialoger och samråd som är inkluderande och genomförs i ett tidigt skede. Detta kan leda till minskade skillnader och lägre kostnader, både för producenter och för konsumenter.

7.1

EU och USA är viktiga parter i diskussionen om hållbar utveckling på global nivå och även när det gäller det internationella samarbetet för att nå målen för detta. Det är samtidigt viktigt att både EU och USA arbetar för en hållbar utveckling inom sina tre pelare (ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd), för de egna invånarnas bästa. I detta sammanhang kommer partnerskapsavtalet, i synnerhet avsnittet om handel och hållbar utveckling, att ge EU och USA möjlighet att upprepa sitt åtagande för hållbar utveckling genom sina respektive politiska åtgärder, och likaså genom ett förbättrat handels- och investeringsflöde, en ökad dialog och ett bättre samarbete inom ramen för det framtida avtalet.

7.2

Sedan december 2009 har EU i enlighet med Lissabonfördraget (5) strävat efter att inkludera ett kapitel om handel och hållbar utveckling i varje nytt handelsavtal. Denna tanke har ett starkt stöd inom EESK, och även inom Europaparlamentet.

7.3

Det är viktigt att det nya avtalet bekräftar parternas rätt att lagstifta och upprätta egna prioriteringar, åtgärder och bestämmelser när det gäller hållbar utveckling, i enlighet med sina åtaganden om att följa internationella standarder och avtal.

7.4

Kommissionens uttalande om att EU:s skyddsstandarder för hälsa, säkerhet, miljö, arbetsmarknad och konsumenter inte kommer att sänkas har många gånger citerats, och detta är ett välkommet åtagande. EESK bör också övervaka detta för att säkerställa att åtagandet inte undergrävs.

7.5

Vi bör bygga vidare på detta genom att fastställa ett antal huvudfrågor och föreslå en positiv väg framåt, som bland bör omfatta sociala frågor. EESK måste behandla partnerskapsavtalet som en prioriterad fråga under hela förhandlingsperioden och genomförandet.

7.6

Parterna bör upprepa sitt åtagande att tillämpa sin lagstiftning på arbetsområdet och kontrollera efterlevnaden i praktiken. De bör också upprepa sitt åtagande att efterleva de krav som följer av deras medlemskap i Internationella arbetsorganisationen (ILO), inbegripet kraven i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, som är bindande för alla medlemmar. De åtta grundläggande ILO-konventionerna (som godkändes genom WTO:s Singaporedeklaration 1996) måste utgöra en miniminivå för partnerskapsavtalet när det gäller de sociala aspekterna i ett eventuellt kapitel om hållbar utveckling, på samma sätt som för alla de frihandelsavtal som EU slutit på senare tid (6).

7.7

EU har alltid strävat efter att främja den sociala agendan vid genomförandet av den inre marknaden, och EESK är ett tydligt exempel på EU:s engagemang för dialog och konsensus. Samtidigt som man visar respekt för USA:s något annorlunda sociala modell, bör EU i högsta grad slå vakt om sin egen modell, som grundas på social solidaritet.

7.8

Parterna bör erkänna vikten av en internationell miljöregim och internationella bestämmelser för att hantera gemensamma miljöproblem. De bör även upprepa sina åtaganden om ett effektivt genomförande och verkställande av sin egen miljölagstiftning, och om att fortsätta att säkerställa och främja bevarande, hållbart utnyttjande och förvaltning av naturresurser. I detta sammanhang bör parterna även bekräfta sitt engagemang för multilaterala miljöavtal.

7.9

Partnerskapsavtalet bör ge EU och USA möjlighet att fortsätta att främja handel och investeringar som stöder hållbar utveckling, exempelvis liberalisering av handel med miljövänliga varor och tjänster (i enlighet med det initiativ som offentliggjordes i Davos den 24 januari 2014, och som båda parter är delaktiga i), företagens ökade sociala ansvar och andra frågor.

7.10

Till skillnad från USA har EU ännu inte inkluderat arbetsmarknads- och miljöfrågorna som omfattas av kapitlet om hållbar utveckling i det allmänna tvistlösningsförfarandet. Tvister på dessa områden behandlas i stället genom ett samrådsförfarande som inte kan resultera i handelssanktioner. Det står inte klart vad tanken bakom detta är, och EESK ber därför kommissionen om ett förtydligande.

8.1

EU har sedan Lissabonfördragets ikraftträdande befogenheter när det gäller investeringar. Ett nytt avtal skulle ersätta alla befintliga individuella bilaterala investeringsavtal mellan USA och nio medlemsstater.

8.2

Både EU och USA är parter i WTO:s multilaterala avtal om handelsrelaterade investeringsåtgärder. Detta avtal gäller emellertid endast åtgärder som påverkar handeln med varor, och inte handeln med tjänster och andra viktiga områden som har utvecklats under de senaste 20 åren. EU och USA enades också i april 2012 om ett antal ambitiösa investeringsprinciper och uppmanade andra länder att göra detsamma.

8.3

Förslaget om att inkludera ett förfarande för tvistlösning mellan investerare och stat har gett upphov till stor oro på båda sidor av Atlanten. Kommittén välkomnar att kommissionen har tagit hänsyn till allmänhetens stora oro över förekomsten av aggressiva rättstvister (7) och fattat beslutet att anordna ett separat offentligt samråd om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat till följd av det stora offentliga intresset. Det offentliga samrådet inleddes den 27 mars 2014 och är ett bra exempel på hur man kan uppmuntra det civila samhället att delta i förhandlingarna.

8.4

EESK anser att det är av yttersta vikt att en eventuell bestämmelse i partnerskapsavtalet om tvistlösning mellan investerare och stat inte står i vägen för EU-medlemsstaters rätt att lagstifta i allmänhetens intresse. Kommittén noterar ansträngningarna att skapa större insyn och kommer att utarbeta ett yttrande på eget initiativ om tvistlösning mellan investerare och stat.

8.5

I punkt 8 i det faktablad som publicerades den 3 oktober 2013 lägger kommissionen fram förslag på hur man kan förhindra ett eventuellt missbruk av förfarandena för tvistlösning mellan investerare och stat. Kommittén anser emellertid att det fortfarande saknas tillräckligt tydliga definitioner av flera termer, bl.a. ”okynneskrav” och ”offentligt ändamål”. Det är mycket viktigt att det omgående fastställs en ordentlig definition.

8.6

EESK anser att EU under förhandlingarna måste ställa ett flertal villkor när det gäller inkluderingen av ett system för tvistlösning mellan investerare och stat i avtalet. Ett villkor bör vara att avtalets olika bestämmelser tillåter medlemsstaterna att på ett icke-diskriminerande sätt eftersträva legitima offentliga mål gällande sociala, miljömässiga och säkerhetsmässiga frågor, konsumentskydd, stabilitet i det finansiella systemet samt folkhälsa och säkerhet. Detta måste vara en vägledande princip för EU:s förhandlare, och det bör vara en uttrycklig del av avtalet.

9.1

Både i EU och USA är små och medelstora samt nystartade företag viktiga drivkrafter för tillväxt och sysselsättning. Det finns över 20 miljoner små och medelstora företag inom EU, och i USA är antalet 28 miljoner. På båda sidor av Atlanten är dessa företag en viktig källa till innovation och nya produkter och tjänster, och de drar redan nytta av den transatlantiska handeln.

9.2

Partnerskapsavtalet kommer att vara särskilt värdefullt för små och medelstora företag, med tanke på att handelshinder ofta innebär oproportionerligt stora bördor för dessa företag, som inte har lika stora resurser för att ta itu med hindren som de större företagen. Avtalet kan eventuellt föra med sig fördelar för små och medelstora företag på områden som tullar, lagstiftningsfrågor och icke-tariffära handelshinder, tjänster, e-handel, offentliga upphandlingar, förenklade tullförfaranden och handelsprocedurer samt immateriella rättigheter.

9.3

EESK stöder inkluderingen av ett kapitel om frågor som berör små och medelstora företag. Ett sådant kapitel skulle kunna innehålla mekanismer för ett samarbete mellan avtalsparterna i syfte att göra det lättare för de små och medelstora företagen att delta i den transatlantiska handeln. Man skulle också kunna inkludera bestämmelser om en kommitté för små och medelstora företag och utveckling av webbaserad information och andra resurser för att hjälpa företagen att förstå bestämmelserna i avtalet och hur de kan dra nytta av dem.

10.1

Konsumenternas förtroende är nödvändigt för att avtalet ska bli framgångsrikt. Ökad konsumtion skulle leda till mer sysselsättning och tillväxt. Därför måste konsumenterna förses med garantier som gör att de kan känna förtroende för den transatlantiska marknaden. Det tydliga löftet om att befintliga standarder inte kommer att sänkas är en bra början. Utmaningen består i att infria detta löfte, och tillhandahålla en tydlig rättslig ram för att undvika att en sådan sänkning av standarderna äger rum. Man bör också bland andra initiativ se till att det civila samhället vederbörligen informeras i god tid om regelsamordningsprocessen. Man bör dessutom fastställa bestämmelser som säkerställer allmänhetens rätt att kräva kontroll av efterlevnaden vid kränkning av sådana bestämmelser.

10.2

Det finns en rädsla för att öppna gränser och avskaffande av handelshinder kan leda till att förorenade livsmedel sprids i större utsträckning och får större konsekvenser. Avtalet är i själva verket ett utmärkt tillfälle att utveckla ett gemensamt varningssystem för EU och USA. Det skulle kunna leda till förbättrat konsumentskydd och minimering av de negativa effekterna på handeln i en situation då förorenade livsmedel sprids.

10.3

Det är nödvändigt att kunna spåra livsmedel och avledda produkter om man ska kunna garantera säkerheten och kvaliteten och ge konsumenterna möjlighet att fatta välinformerade beslut. Avtalet ger båda parter möjlighet att få en bättre förståelse för de komplexa, globala distributionskedjorna och nätverken för livsmedel, och att utveckla kraftfulla och kompatibla sätt att säkra spårbarhet och autenticitet, även när det gäller identifiering av djur.

10.4

Det bör upprättas obligatoriska system för rapportering och informationsutbyte om nya produkter, för att hålla uppsikt över framställda nanomaterial. En omfattande offentligt tillgänglig förteckning över dessa bör också upprättas.

11.1

Det finns gott om statistik som visar på att ökad handel och ökade investeringar inom tjänstesektorn skulle kunna öka tillväxten på ett betydande sätt. Det är därför viktigt att avtalet innehåller meningsfulla åtaganden om tjänstesektorn (inklusive finansiella tjänster) från båda parter. Förbättrat marknadstillträde är en prioriterad fråga för EU:s företag.

11.2

Under förhandlingarna måste man också ta full hänsyn till särdragen hos allmännyttiga tjänster i EU, vilka måste bevaras i enlighet med åtagandena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

11.3

Samarbetet på lagstiftningsområdet bör också omfatta tjänstesektorn. Man bör sträva efter närmare samarbete mellan lagstiftare, större öppenhet och avskaffande av onödiga och betungande krav.

12.1

Avtalet bör omfatta ambitiösa mål när det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder. USA och EU bör sträva efter att utarbeta ett ambitiöst kapitel om sådana åtgärder.

12.2

Det finns stora skillnader mellan USA och EU när det gäller metoderna för jordbruks- och livsmedelsproduktion (t.ex. vad gäller djurskydd, bestämmelser om livsmedelssäkerhet och användning av växtskyddsmedel). I USA baserar man sig enbart på vetenskapliga överväganden när det gäller att avgöra om en produkt ska släppas ut på marknaden eller ej. I Europa däremot grundar sig sådana beslut på försiktighetsprincipen. Denna skillnad bör man ta hänsyn till i förhandlingarna.

12.3

Kommissionens nyss nämnda åtagande att inte urholka EU-normerna, bland annat med avseende på konsumentskydd, bör få oss att särskilt uppmärksamma frågor om livsmedelssäkerhet (genmodifierade livsmedel, hormonbehandlade eller kemiskt rengjorda livsmedel osv.), samt se till att alltid respektera försiktighetsprincipen (som är rättsligt förankrad genom Lissabonfördraget). Om man vill öka samstämmigheten mellan regelsystemen i USA och EU måste man respektera de höga säkerhetskraven för livsmedel på båda sidor av Atlanten.

13.1

Offentliga upphandlingar är en särskilt känslig fråga. Här bör EU inta en mer offensiv ställning, eftersom amerikanska företag i nuläget vinner mer på öppenheten på EU:s marknad än tvärtom. Det är mycket viktigt att avtalet fastställer regler för lika tillgång till offentliga upphandlingar på båda sidor av Atlanten.

13.2

Förhandlarna måste säkerställa att EU-medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas rätt att vidta demokratiskt fastställda sociala och miljömässiga åtgärder inte undergrävs.

15.1

Det är ytterst viktigt att trygga energiförsörjningen. Energitrygghet och tryggad försörjning av strategiska råvaror är en fråga som måste genomsyra hela avtalet, och det bör innehålla bestämmelser som gör det möjligt att identifiera befintliga och framtida flaskhalsar när det gäller försörjning och infrastruktur som skulle kunna påverka handeln. Mekanismer för hantering av försörjningskriser och avbrott bör också inkluderas.

15.2

Energieffektivitet och främjande av förnybar energi är en viktig del av EU:s och USA:s energipolitik. Partnerskapsavtalet bör främja dessa mål och ge båda parter rätt att behålla eller fastställa standarder och bestämmelser på detta område, t.ex. när det gäller produkters och processers energiåtgång, samtidigt som man eftersträvar en så stor konvergens som möjligt mellan EU:s och USA:s standarder.

17.1

EESK välkomnar det numera vedertagna och mycket värdefulla förfarandet att hålla ett stort informationsmöte för det civila samhällets aktörer efter varje förhandlingsomgång. Det är av största vikt att alla intressenter rådfrågas även i fortsättningen och att EESK ges möjlighet att spela en viktig roll i processen. Inom det civila samhället finns emellertid ett missnöje med att förhandlingstexterna är belagda med sekretess i onödigt stor utsträckning, vilket hindrar informationstillgången. Detta skulle i hög grad kunna påverka allmänhetens förtroende och stöd för ett eventuellt avtal.

17.2

EESK:s yttrande från mars 2009 (8) gav en bra bild av det transatlantiska ekonomiska rådet och bristerna och skillnaderna i de fem transatlantiska dialogerna (om handel, konsumenter, lagstiftare, arbetsmarknad och miljö). Som de transatlantiska dialogerna om näringsliv och konsumenter visar kan dessa organ, förutsatt att de inrättas och används på rätt sätt, ha potential att bidra stort till förhandlingarna. EESK upprepar därför sin uppmaning om att de transatlantiska dialogerna för arbetsmarknad och miljö måste komma igång.

17.3

Som redan har nämnts innebär partnerskapsavtalet både risker och möjligheter. Det civila samhället kommer att spela en viktig roll för huruvida ett framtida avtal godkänns eller inte.

På senare tid har alla bilaterala handelsavtal som EU har ingått omfattat bestämmelser om en civilsamhällelig övervakningsmekanism.

17.4

Var och en av dessa mekanismer måste utformas på sitt eget sätt, beroende på omständigheterna. EESK är emellertid orubbligt i sitt krav på att en sådan mekanism snarast möjligt ska inrättas för partnerskapsavtalet, och att kommittén rådfrågas om dess utformning.

18.1

EESK:s institutionella roll måste erkännas under hela förhandlingsprocessen och en regelbunden dialog måste upprätthållas mellan EESK, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet under hela förhandlingsprocessen.

18.2

I Lissabonfördraget slås det fast att kommittén ska utgöra en bro mellan det civila samhället och EU-institutionerna, och detta är en grundläggande del av det nära samarbetet mellan EESK och kommissionen. Med tanke på partnerskapsavtalets potentiella betydelse är följande punkter mycket viktiga:

18.3

Trots att USA inte har någon organisation som motsvarar EESK visade besöket i Washington i februari 2014 att det finns ett moget och välorganiserat civilt samhälle i USA. Detta kompletterar tregruppssystemet inom EESK. Partnerskapsavtalet är därför ett utmärkt tillfälle för EESK att vidareutveckla sin redan etablerade policy att utveckla relationerna med det civila samhället på andra sidan Atlanten. Vi rekommenderar därför att en kontaktgrupp för EU och USA inrättas så snart som möjligt.

18.4

Detta yttrande är början – inte slutet – på EESK:s deltagande i förhandlingarna kring partnerskapsavtalet. Det rekommenderas att kommittén upprättar ett projekt i syfte att fortlöpande delta i övervakningen av förhandlingarna på det civila samhällets vägnar. Detta kan komma att innebära ytterligare yttranden, offentliga utfrågningar, seminarier, konferenser osv. om frågor såsom hållbar utveckling, små och medelstora företag, tvistlösning mellan investerare och stat, offentliga upphandlingar och analyser av specifika sektorer.