26.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/41

—

med beaktande av kommissionens meddelande Innovation för hållbar tillväxt: en bioekonomi för Europa (COM(2012)0060),

—

med beaktande kommissionens meddelande Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa, (1)

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en effektiv råvarustrategi för Europa (COM(2011)0025) och parlamentets resolution av den 13 september 2011 om det meddelandet, (2)

—

med beaktande av slutsatserna från rådets brittiska ordförandeskap 2005 (Den kunskapsbaserade bioekonomin i Europa), tyska ordförandeskap 2007 (Mot en kunskapsbaserad bioekonomi) och belgiska ordförandeskap 2010 (Den kunskapsbaserade ekonomin i Europa: resultat och utmaningar),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling (A7-0201/2013), och av följande skäl:

A.

Världens befolkning beräknas öka från 7 miljarder till över 9 miljarder människor till 2050, vilket beräknas medföra en 70-procentig ökning av efterfrågan på livsmedel och kraftiga påfrestningar på vattenresurserna.

B.

Bristen på naturresurser i världen, de ökande påfrestningarna på förnybara råvaror och klimatförändringarnas globala effekter ställer krav på ett effektivt resursutnyttjande.

C.

Ett långsiktigt, innovativt och effektivt förhållningssätt inte bara garanterar ökad hållbarhet utan främjar dessutom landsbygdsutvecklingen och den regionala utvecklingen samt skapar bättre möjligheter till minskade växthusgasutsläpp, ökad hållbarhet inom produktionscykeln och spridning av industriella innovationer längs med hela värdekedjan.

D.

Övergången till en hållbar ekonomi kommer att stärka den europeiska industrins och jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka den ekonomiska tillväxten och följaktligen möjliggöra en betydande höjning av sysselsättningsnivåerna i Europa.

E.

För en framgångrik bioekonomi i Europa krävs det tillgång till hållbart förvaltade råvaror från hållbara källor (jord- och skogsbruk och biologiskt nedbrytbart avfall).

F.

Bioekonomin inom EU omsätter redan nästan 2 biljoner euro, och en hållbar primärproduktion, livsmedelsbearbetning, industriell bioteknik och bioraffinaderier förväntas medföra en betydande tillväxt.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Innovation för hållbar tillväxt: en bioekonomi för Europa och den handlingsplan för bioekonomi som ingår i det meddelandet.

2.

Europaparlamentet anser att bioekonomin gör det möjligt att producera industri- och konsumentvaror till lägre kostnad och på ett mindre energikrävande och mer miljövänligt sätt.

3.

Europaparlamentet håller med om att övergången till en smart och hållbar bioekonomi för alla ska bygga inte enbart på produktion av förnybara naturresurser med liten miljöpåverkan, utan också på en hållbar användning av dessa resurser ur miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv, samtidigt som användningen av biotiska resurser bör hållas inom gränserna för ekosystemförnyelse.

4.

Europaparlamentet understryker att det finns ett brådskande behov av åtgärder till stöd för innovationer och investeringar i ny teknik och nya affärsmodeller och för incitament som gynnar ekonomin på lång sikt. Parlamentet understryker den privata sektorns avgörande roll för en hållbar ekonomisk tillväxt.

5.

Europaparlamentet anser att bioekonomin är en förutsättning för uppnåendet av Europa 2020-strategins mål, särskilt initiativen ”innovationsunionen” och ”ett resurseffektivt Europa”.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd för en radikal ändring av EU:s syn på produktion, konsumtion, bearbetning, lagring, materialåtervinning och deponering av biologiska resurser.

7.

Europaparlamentet påpekar att biokemin redan sysselsätter 22 miljoner människor, vilket motsvarar 9 procent av den totala sysselsättningen i EU, och har stor potential att sysselsätta ytterligare miljontals människor.

8.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att skapa en särskild arbetsgrupp och en färdplan för bioföretag, som framhåller hur förnybara resurser och bioteknik bidrar till en hållbar utveckling och stöder regioner och aktörer vid utvecklingen av innovationer på det bioekonomiska området.

9.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram nationella och regionala handlingsplaner för bioekonomi och begär att kommissionen två gånger om året lägger fram en rapport för parlamentet om bioekonomins förverkligande.

10.

Europaparlamentet understryker att EU är världsledande på flera områden inom biovetenskap och bioteknik. Parlamentet anser att övergången till bioekonomi skulle göra det möjligt för Europa att göra stora framsteg i fråga om en koldioxidsnål ekonomi, innovation och konkurrenskraft och stärka unionens ställning på den internationella scenen.

11.

Europaparlamentet understryker resurs- och energieffektivitetens oerhörda betydelse och potential. Parlamentet framhåller behovet av att ”producera mer med mindre”, så att bioekonomin fortsätter att vara hållbar.

12.

Europaparlamentet anser att en bioekonomi för Europa inte enbart bör ersätta den nuvarande fossilbaserade ekonomin eller upprepa de nuvarande slösaktiga beteende- och konsumtionsmönstren, utan också måste utvecklas till en mer effektiv och hållbar modell, där hänsyn tas till social välfärd och miljövård längs med alla värdekedjor som baserar sig på bioekonomi.

13.

Europaparlamentet välkomnar den pågående översynen av EU-lagstiftningen om biodrivmedel, som syftar till att minska skadeverkningarna av indirekta ändringar av markanvändningen och främja marknaden för och utvecklingen av mer avancerade biodrivmedel, vilket bör möjliggöra en bredare användning av andra slags råvaror än livsmedelsråvaror, exempelvis avfall, restprodukter, lignocellulosa och cellulosamaterial.

14.

Europaparlamentet påminner om att faktorer med anknytning till indirekta ändringar av markanvändningen för biodrivmedel och biovätskor samt bindande hållbarhetskriterier för användningen av fast och gasformig biomassa bör inbegripas i direktivet för förnybar energi och direktivet om bränslekvalitet. Kommissionen uppmanas att föreslå ett ramdirektiv om biomassa, vilket bör omfatta samtliga biomassatillämpningar (energi, drivmedel, material och kemikalier) och en biomassahierarki.

15.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina insatser för forsknings- och utvecklingssamordning mellan medlemsstaterna och de olika sektorerna, och framhåller i synnerhet behovet av forskning om de biotiska resursernas hållbarhetsgränser, med beaktande av ekosystemfunktionerna och de naturliga näringskedjorna samt efterfrågan på livsmedel.

16.

Europaparlamentet efterfrågar mer detaljerad forskning kring bioekonomins sociala och miljömässiga potential och eventuella kostnader, mot bakgrund av de olika möjliga effekterna av bioekonomin och felaktiga sätt att använda den sett till utnyttjandet av knappa naturresurser, risken för miljöskador och förlorad biologisk mångfald samt möjligheterna till bevarande.

17.

Europaparlamentet stöder inrättandet av en expertpanel för bioekonomi som ska bidra till att öka de politiska strategiernas och initiativens samverkanseffekter och enhetlighet och av ett bioekonomiobservatorium, i syfte att främja ömsesidigt lärande genom att säkerställa ett kontinuerligt utbyte av kunskaper och information mellan forskningsinstitut, företag, institutioner, universitet, regionala aktörer, jordbrukare och landsbygdsinvånare samt att skynda på utvecklingen av en rättslig ram för att öka och underlätta forskningen, forskningstillämpningarna och kommersialiseringen av innovationer.

18.

Europaparlamentet påminner om vikten av att tillämpa försiktighetsprincipen vid användning av bioteknik, särskilt i samband med genetiskt modifierade organismer och syntetisk biologi.

19.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa tvärvetenskapliga och sektorsövergripande informations- och utbildningsprogram, så att intressenterna, inklusive konsumenterna, kan ta del av forskningsresultaten och det blir möjligt att skapa ökad medvetenhet och större engagemang.

20.

Europaparlamentet begär att befintliga hinder för innovation längs med värdekedjan undanröjs, framför allt genom snabba och vetenskapligt grundade tillståndsförfaranden inom EU för bioteknikprodukter och ett betydligt snabbare marknadstillträde.

21.

Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta regionsomfattande åtgärder som främjar produktion och konsumtion av bioekonomiprodukter på regional nivå.

22.

Europaparlamentet understryker att bioekonomin kräver att ny kompetens, nya kunskaper och nya vetenskapsgrenar utvecklas och/eller integreras ytterligare för att man ska kunna hantera bioekonomirelaterade samhällsförändringar, gynna konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningsskapandet, tillgodose industrins behov och se till att kompetenserna anpassas till arbetstillfällena på ett bättre sätt.

23.

Europaparlamentet understryker att det behövs en hög kompetensnivå och kvalificerad personal inom bioekonomin. Parlamentet vidhåller att man måste tillgodose behoven av yrkesutbildning och högre utbildning i EU:s regioner, med beaktande av regionernas särdrag. Breda regionala utbildningssystem gynnar även företagstillväxten.

24.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att avsätta 4,5 miljarder euro till ramprogrammet för forskning (Horisont 2020) och hoppas att dessa medel tillgängliggörs för samtliga sektorer och instrument inom bioekonomin och för ändamålet att vidareutveckla innovationer, inklusive forskning om ekosystemets gränser och återanvändning och återvinning av biomaterial.

25.

Europaparlamentet anser att bioraffinaderier vilka använder lokalt hållbart biomaterial som inte ersätter livsmedel eller annan mer värdefull användning utgör ett grundläggande instrument för en positiv omvandling av nedlagda anläggningar och för att blåsa nytt liv i krisområden genom innovativa processer och investeringar i riktning mot en kretsloppekonomi, och hoppas att denna modell främjas även i fortsättningen.

26.

Europaparlamentet understryker att det behövs tillräckliga mängder hållbart råmaterial för en framgångsrik drift av bioraffinaderier i Europa. Parlamentet påpekar att detta också kommer att kräva förbättrad infrastruktur för lagring och transport samt utveckling av nödvändig logistik.

27.

Europaparlamentet påpekar att det endast finns ett begränsat antal demonstrationsanläggningar i Europa och att det behövs ökade investeringar för att de europeiska industrierna ska kunna bibehålla sin ledande ställning inom bioraffinaderisektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja pilot- och demonstrationsprojekt för uppgradering av produkter och processer.

28.

Europaparlamentet understryker att bioekonomipolitiken måste utformas på ett bättre sätt i syfte att säkerställa kaskadanvändning av biomassa. I detta hänseende begär parlamentet att det utarbetas en rättsakt som banar väg för en mer effektiv och hållbar användning av denna värdefulla resurs. Parlamentet betonar att det genom en sådan rättsakt bör införas en princip om kaskadanvändning i ”biomassapyramiden”, där man beaktar denna pyramids olika delar och stärker dess topp. Ett sådant förhållningssätt skulle medföra en hierarkisk, smart och effektiv användning av biomassa, tillämpningar som ger ett mervärde och stödåtgärder såsom forskningssamordning längs med hela värdekedjan.

29.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inta ett integrerat, sektorsövergripande och tvärvetenskapligt förhållningssätt till bioekonomi och efterfrågar en harmonisering av de olika berörda EU-politiska områdena och de tillhörande vägledande principerna – till exempel försiktighetsprincipen – inom de olika sektorerna (färdplanen för resurseffektivitet, innovationsunionen, råvaruinitiativet, Horisont 2020, miljöhandlingsprogrammet 2020, sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, direktivet om förnybar energi, ramdirektivet om vatten, ramdirektivet om avfall, direktivet om förpackningar och specifika bioavfallsbestämmelser). Dessutom anser parlamentet att det är nödvändigt att skapa ett enhetligt, långsiktigt och stabilt regelverk på både EU-nivå och nationell nivå, med målet att främja och öka bioekonomiinvesteringarna i Europa.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram finansieringsinstrument som stöder prekommersiella investeringar, gör det möjligt att omvandla forskningsresultat till kommersiella framgångar och ger innovativa företag, särskilt små och medelstora företag, tillgång till finansiella instrument och andra stödinstrument som gynnar bioekonomins utveckling, till exempel genom utnyttjande av regional- och strukturfonder och Europeiska investeringsbankens riskdelningsinstrument samt ökad samstämmighet mellan EU:s olika forsknings- och innovationsfonder och inrättandet av en enda kontaktpunkt för information om alla bioekonomiinitiativ, för att få till stånd största möjliga effekt. Parlamentet noterar de svårigheter och finansiella risker som är kopplade till kommersialiseringen och utsläppandet på marknaden av bioekonomiinnovationer.

31.

Europaparlamentet begär att det upprättas industriell infrastruktur och optimerade distributionskedjor för biobaserade produkter i landsbygds- och kustområden i syfte att skapa nya arbetstillfällen inom jord-, skogs- och vattenbruket. Parlamentet begär att EU-medel för landsbygdsutveckling tillgängliggörs för detta ändamål och att detta sker på ett sådant sätt att miljöskadorna och förlusten av biologisk mångfald minskar i stället för att öka.

32.

Europaparlamentet efterfrågar riktade och konkreta åtgärder för att förenkla och påskynda de byråkratiska tillståndsförfaranden som försvårar bioraffinaderiutvecklingen och som kan bidra till att innovativ spetsteknik flyttas till länder utanför EU.

33.

Europaparlamentet stöder tanken på offentlig-privata partnerskap där man drar lärdom av de problem som tidigare uppstått i samband med att denna modell utnyttjats inom andra sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsätta lämpliga resurser för utvecklingen och tillväxten av sådana partnerskap, som är av avgörande vikt för att man ska kunna skapa nya värdekedjor, stärka de befintliga värdekedjorna och underlätta investeringar i teknik och prototyper som kan föra ut forskningsresultat på marknaden.

34.

Europaparlamentet håller med om att det behövs en strategi på flera nivåer och begär att det ägnas större uppmärksamhet åt bioekonomins regionala och lokala dimension samt åt gräsrotsinitiativ. Parlamentet välkomnar inrättandet av bioekonomiplattformar på regional, nationell och europeisk nivå som kan mäta framstegen inom en given sektor och möjliggöra utbyte av know-how och bästa praxis, med målet att säkerställa en jämn utveckling av bioekonomin i hela EU. Parlamentet uppmanar också kommissionen att engagera experter inom denna sektor och inom alla berörda områden samt företrädare för konsumenterna och allmänheten. Parlamentet påminner om att de regionala ekonomierna spelar en central roll för en smart och hållbar tillväxt för alla.

35.

Europaparlamentet anser att gräsrotsinitiativ är betydelsefulla för skapandet av ett biobaserat samhälle och att det är avgörande att strategin är företags- och efterfrågestyrd och kompletteras av offentliga åtgärder. Det bör finnas goda möjligheter till regionala initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja sådana nätverk och kluster i syfte att främja erfarenhetsutbyte.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna det finansiella stödet till innovation med innovationsunionen, inklusive prioriteringarna inom Horisont 2020, och att stimulera forskningsresultat så att de kan få praktisk tillämpning på marknaden och man på så sätt kan överbrygga den så kallade dödsskuggans dal för forskningen i Europa.

37.

Europaparlamentet anser att det finns en rad utmärkta instrument (offentlig upphandling, standardisering, skattelättnader, certifieringssystem och specifik märkning) som kan garantera ett tillräckligt utbud av hållbara biobaserade produkter av hög kvalitet och ge resurseffektiva produktionssystem. Parlamentet anser att den gällande lagstiftningen måste reformeras. Kommissionen uppmanas att utarbeta hållbarhetskriterier för användning av biomassa, på vilka även marknadsskapande verktyg bör grundas.

38.

Europaparlamentet betonar att en bioekonomi där man utnyttjar biologiska resurser i stället för fossil energi måste bygga på ett sunt politiskt ramverk som beaktar inte bara ekonomisk lönsamhet utan också faktorer avseende social och miljömässig hållbarhet.

39.

Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att konsumenterna görs delaktiga och informeras om möjligheterna att välja biobaserade produkter och tjänster. Parlamentet hoppas i detta sammanhang att denna produktion standardiseras på basis av tillräckliga hållbarhetskriterier inom EU, eftersom detta skulle främja en fördelaktig europeisk marknad för sådana produkter.

40.

Europaparlamentet anser att en biobaserad produkts livslängd inte får förkortas på konstgjord väg, utan att produkten måste tillverkas för längsta möjliga livslängd.

41.

Europaparlamentet understryker att bioekonomin på ett avgörande sätt kommer att bidra till utvecklingen av landsbygden och kustområdena. Parlamentet anser att samverkanseffekter och ett nära samarbete längs med hela värdekedjan, inklusive lokala producenter av jord- och skogsbruksråvaror och bioraffinaderierna, skulle bidra till ökad konkurrenskraft och lönsamhet i landsbygdsområdena. Parlamentet understryker behovet av att ta fram en långsiktig bioekonomistrategi, med vederbörlig hänsyn till behovet av en trygg livsmedelsförsörjning.

42.

Europaparlamentet begär att de biologiska och biotekniska processer som utvecklas ska kunna tillämpas inom utnyttjandet av förnybara biobaserade resurser från avfall och odlingar som inte är avsedda för livsmedel och användas som beståndsdelar i befintliga jordbruks- och skogsbruksföretag.

43.

Europaparlamentet betonar att bioekonomins grundläggande principer är ytterligare ökad resurseffektivitet och minskat beroende av importråvaror, energi och icke förnybara naturresurser. Parlamentet understryker att skogssektorn och andra biobaserade industrier är betydelsefulla och betonar att koldioxidneutrala förnybara naturresurser och råvaror, såsom trä och träfiber, kan ersätta fossila icke förnybara råvaror. Parlamentet påminner om att bioekonomiindustrin tillverkar många högförädlade produkter, såsom kemikalier, läkemedel, plast och andra nya innovativa material, samt skapar sysselsättning. Parlamentet lyfter fram potentialen hos bioteknik baserad på marina resurser.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för att öka råvarupotentialen på ett hållbart sätt, bättre uppbåda sådana råvaror, samla in biologiskt nedbrytbart avfall – och i detta sammanhang undvika omfattande transporter – och säkerställa att användningen av biomassa förblir ekologisk och inte försämrar funktionen som kolsänka. Parlamentet anser i detta sammanhang att man snarast måste fastställa hållbarhetskriterier för användning av energi från biomassa i syfte att säkra tillgången på biomassa för mer resurseffektiva ändamål, samtidigt som man förhindrar att incitamenten för omvandling av biomassa till energi snedvrider marknaden och minskar producenternas tillgång till biomassa.

45.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att investera i bioekonomins distributionskedjor för att garantera råvarutillgången. Parlamentet understryker att bioekonomistrategierna bör främja inte bara en effektivare användning av hushållsavfall och kommunalt avfall utan även återvinning av rest- och biprodukter från jord- och skogsbruk. Dessutom efterlyser parlamentet bättre lagstiftning som skapar möjligheter och ett tydligt rättsläge och ger bättre stöd för en hållbar användning av bioekonomins resurser och råvaruutnyttjande, och menar att politiken i alla avseenden bör vara flexibel, långsiktig och investeringsvänlig.

46.

Europaparlamentet anser att bioekonomin skulle kunna bidra på ett viktigt sätt till att motverka den pågående avindustrialiseringen i Europa, i linje med EU:s nya industripolitiska strategi, och till att vända denna utveckling tack vare nya strategier som stimulerar marknaden och stärker det regionala systemets konkurrenskraft.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera miljöskadliga subventioner till följd av statliga åtgärder som ger vissa konsumenter och producenter fördelar för att komplettera deras inkomster eller sänka deras kostnader, men som därigenom diskriminerar miljövänliga metoder (3). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av denna definition utan dröjsmål, dock senast 2014, anta konkreta planer för utfasningen av alla miljöskadliga subventioner till 2020, inbegripet subventioner som gynnar ineffektiv användning av förnybara resurser och subventioner för fossila bränslen, samt att rapportera om framstegen via de nationella reformprogrammen. Parlamentet finner det i detta sammanhang oroande att stöd till användning av biomaterial för energi redan håller på att underminera resurseffektivitetsmålen.

48.

Europaparlamentet konstaterar med oro att den ökande efterfrågan på biomassa, särskilt trä, kan utlösa omfattande skogsavverkning i utvecklingsländer, där utsläppen av växthusgaser inte redovisas i enlighet med Kyotoprotokollet. Parlamentet påpekar att detta kan påverka markkvaliteten, vattnets kretslopp och den biologiska mångfalden, samtidigt som det ökar belastningen på globala avtal såsom konventionen om biologisk mångfald och FN:s samarbetsprogram för minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna. Med tanke på att markförvaltningssystemen är svaga i många utvecklingsländer hyser parlamentet även farhågor om att ökad efterfrågan på träprodukter kan leda till olaglig avverkning och i sin tur försvaga frivilliga partnerskapsavtal som omfattas av handlingsplanen för Flegt (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog).

49.

Europaparlamentet understryker att övergången till en bioekonomi kommer att bidra till en ytterligare integrering av Rio+20-resultaten i EU:s politik. Parlamentet anser att EU bör intensifiera sitt stöd till initiativ som underlättar övergången på internationell nivå till en grön ekonomi för alla.

50.

Europaparlamentet uppmanar EU att bli ett internationellt kraftcentrum för forskning och innovation inom bioekonomi. Utveckling av nya produkter, processer och tjänster baserade på förnybara råvaror kommer att öka de europeiska företagens konkurrenskraft och göra dem internationellt ledande.

51.

Europaparlamentet anser att det är av avgörande vikt att man utarbetar internationella rättsligt bindande hållbarhetsstandarder för olika aspekter av biomassaanvändningen samt bindande kriterier för hållbart skogsbruk. EU uppmanas eftertryckligen att eftersträva antagandet av multilaterala avtal och att tillhandahålla institutionellt och tekniskt bistånd kopplat till dessa avtal för att garantera en hållbar användning av biomassa, särskilt för de minst utvecklade länderna.

52.

Europaparlamentet anser att den bioekonomiska modell som utvecklas inom ramen för denna strategi skulle göra det möjligt att lösa de rådande problemen och på längre sikt ligga till grund för en mer hållbar och effektiv produktion, konsumtion, utveckling och livsstil genom att ge ny fart åt den europeiska tillväxten till följd av en ny syntes av ekonomi, miljö och social kvalitet.

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.