19.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 271/75

1.1

Europa står inför enorma utmaningar och alla medlemsstater måste genom att anlägga ett kritiskt förhållningssätt bidra till att lösa de problem som har blivit allt mer uppenbara under den ekonomiska och finansiella krisen. Ett av de största problemen är arbetslösheten, oavsett vilken typ det rör sig om och vilka samhällsgrupper som berörs, som kräver gemensamma och samordnade åtgärder från medlemsstaternas sida. De bör enas om en gemensam strategi men genomföra den i praktiken på olika sätt med hänsyn till det enskilda landets särdrag och förutsättningar.

1.2

Det är mot denna bakgrund som Europeiska kommissionen föreslår handlingsplanen för företagande 2020 som ett medel att främja en företagar- och innovationskultur. Planen ska göra det möjligt att uppnå en ekonomisk återhämtning och skapa en verklig ”europeisk företagaranda” som kan engagera samhället i förverkligandet av de mål som angår oss alla.

1.3

I föreliggande yttrande analyseras mervärdet med införandet av denna handlingsplan, som är en konkret överenskommelse med syftet att stärka företagarandan som ett sant europeiskt instrument för att övervinna krisen. Tyngdpunkten ligger på investeringar i särskilda åtgärder och strukturerade politiska strategier på kort, medellång och lång sikt som är tillräckligt effektiva för att åstadkomma en förändring av den nuvarande situationen genom att stärka och främja företagarandan och samhällets engagemang i innovation och ekonomisk tillväxt. Denna företagspolitik ska stimulera etableringen av alla former av företag och även göra det lättare för egenföretagare, hantverkare, personer med fria yrken, familjeföretag, kooperativ och sociala företag att etablera sig.

1.4

Enligt EESK:s mening bör samhället inte se företagandet som en lösning på alla problem, utan snarare som ett hjälpmedel för att åstadkomma den beteendeförändring som är nödvändig för utvecklingen av en innovationskultur och sökandet efter kunskaper och affärsmöjligheter för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och den sociala välfärden inom alla slags företag.

1.5

EESK befarar att den fleråriga budgetram som antagits av rådet kommer att undergräva genomförandet av handlingsplanen, och att den i slutändan endast kommer att framstå som en samling goda men ekonomiskt ohållbara intentioner.

1.6

EESK vill uppmana Europaparlamentet att reflektera över behovet av att anslå tillräckliga medel för att garantera att handlingsplanen genomförs på ett genomgripande och hållbart sätt. Kommittén erinrar också om att strukturfonderna kan spela en viktig roll i detta sammanhang.

1.7

EESK påpekar att de olika ”aktörerna” ute på fältet behöver nödvändiga medel för att kunna sprida och informera om goda exempel med koppling till företagande, oberoende av deras ursprung (offentligt eller privat) eller verksamhetsområde.

1.8

EESK rekommenderar att handlingsplanen genomförs av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i nära samarbete med de små och medelstora företagens olika representativa organisationer, med hänsyn till deras utbredning och betydelse i Europa.

1.9

EESK instämmer i att de politiska strategierna för främjande av företagandet måste samordnas med utbildningspolitiken, vilket innebär att lärarkåren måste involveras och att eleverna måste bli bekanta med detta begrepp redan under de första skolåren. EESK efterlyser också en samordning av åtgärderna på både nationell och europeisk nivå för att säkerställa en smidig tillämpning av de föreslagna åtgärderna.

1.10

Kommissionen bör utnämna ett av de närmaste två åren till ”Europaåret för företagande”, i likhet med andra liknande temaår, för att främja gemensamma initiativ och därmed slå ett slag för begreppet ”europeiskt företagande”. Avsikten med detta förslag är inte att ifrågasätta genomförandet av den ”europeiska företagardag” som omnämns i dokumentet.

1.11

Kommittén uppmanar kommissionen att införa ett fjärde åtgärdsområde i syfte att stärka de kompletterande åtgärderna, rådgivningen och assistansen till företag, särskilt småföretag, med hjälp av förmedlande organisationer.

1.12

EESK uppmanar kommissionen, parlamentet och rådet att med hjälp av erfarenheter från flera medlemsstater utforma och införa system som kan ge stöd åt äldre som vill starta eget företag efter pensioneringen och att förenkla reglerna för deras verksamhet.

2.1

EESK anser att de tre områden där åtgärder omedelbart bör vidtas och som förväntas bidra till en hållbar utveckling av företagarandan i Europa är ett lämpligt val, men att de måste åtföljas av specifika åtgärder som genomförs på lokal nivå i ett ”europeiskt” perspektiv och med inriktning på världsmarknaderna. Även om åtgärdsområdena har en lämplig täckning, uppmanar EESK kommissionen att garantera att åtgärderna är ekonomiskt hållbara.

De områden där åtgärder omedelbart bör vidtas är tydligt definierade:

Med andra ord bör åtgärder vidtas för att förbereda och utbilda människor, skapa gynnsamma förutsättningar för företagande och främja detta begrepp på grundval av de förutsättningar som skapats under tiden.

Vi vill än en gång påpeka att begreppet är väldefinierat, och att det därför krävs ett gemensamt åtagande från medlemsstaternas sida samt ett klargörande om planens ekonomiska hållbarhet.

3.1

Företagande är i sig självt ett begrepp som redan har definierats och erkänts som en faktor som kännetecknar utvecklade samhällen och som bör ses som ett positivt inslag i den rådande kulturen (1).

3.2

Det europeiska samhällets attityd till företagande kan förändras genom att man sprider bästa praxis och framgångsrika exempel, kombinerat med grundläggande begrepp med koppling till företagarkulturen, samtidigt som man måste ha i åtanke att de nödvändiga investeringarna bör fokusera på att dra nytta av Europas oerhört värdefulla humankapital. Anslagen i den fleråriga budgetramen bör ta hänsyn till behovet av att främja och sprida befintliga exempel på bästa praxis tillsammans med organisationer och företrädare för små och medelstora företag i de olika medlemsstaterna.

3.3

Några begrepp som är viktiga för den nödvändiga attitydförändringen uppmärksammas inte på ett tillfredsställande sätt i dokumentet. Exempel på detta är frågorna om immaterialrätt och upphovsrätt, och EESK uppmanar därför kommissionen att ta med dessa begrepp, som vid utformningen av åtgärderna i programmet är ytterst viktiga för att uppnå de övergripande målen i dokumentet (2). EESK efterlyser ett tydligt ställningstagande från Europeiska kommissionens och medlemsstaternas sida i de organ som organiserar världshandeln på dessa områden.

3.4

Trots dokumentets goda avsikter är det något vagt när det gäller hur medlemsstaternas åtgärder ska genomföras och övervakas. EESK anser att man måste ta hänsyn till att många av dessa åtgärder bara kommer att få effekt om medlemsstaterna deltar aktivt i den kulturella förändringen, vilket vi tror kommer att vara svårt i den rådande ekonomiska situationen utan ekonomiskt stöd från EU-programmen. EESK påpekar än en gång att en större medverkan av de olika företrädarna för de små och medelstora företagen kommer att leda till ett mer effektivt genomförande av handlingsplanen för företagande 2020, samt att detta skulle utgöra en garanti för att de berörda aktörerna deltar i behandlingen av de frågor som tas upp och i den nödvändiga attitydförändringen.

3.5

EESK är bekymrad över att det saknas en särskild budget för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen och undrar om den kommer att vara effektiv utan en passande budget som kan stödja genomförandet av förslagen. Strukturfonderna kan spela en avgörande roll i processen, och därför uppmanar vi kommissionen och medlemsstaterna att använda fonderna på ett adekvat sätt för att främja företagandet under EU:s nästa fleråriga budgetram. Övervakningen och utvärderingen av åtgärderna bör vara ett led i genomförandet av strukturfonderna.

3.6

EESK anser att kommissionen, i likhet med andra liknande kampanjer, bör utnämna ett av de närmaste två åren till ”Europaåret för företagande” för att uppmuntra viktiga gemensamma initiativ som främjar begreppet ”europeiskt företagande”.

3.7

EESK välkomnar kommissionens strävan att uppmuntra begränsningar av byråkratin i samband med etableringen och utvecklingen av företag, och uppmanar medlemsstaterna att införa gemensamma åtgärder för att skydda den europeiska marknaden mot illojal konkurrens från andra länder eller regioner.

3.8

EESK framhåller att medlemsstaterna, som ett led i sina program för att främja företagandet, bör införa särskilda åtgärder i sina sociala trygghetssystem som ger företagarna skydd i samma utsträckning som andra arbetstagare. Detta skulle bidra till att öka tryggheten för dem som ser ”risken” som en avgörande faktor för huruvida deras initiativ ska bli framgångsrika.

3.9

EESK anser att man bör inrätta ett virtuellt team av ”företagarambassadörer” som bygger på framgångshistorier från det verkliga livet för att bidra till att förbättra bilden av företagarna och att sprida en mer positiv uppfattning om företagande i samhället. Dessa team skulle kunna utnyttjas för att sprida företagandets värderingar och främja gemensamma initiativ. Kommissionen har redan tagit det första steget i denna riktning genom att varje år, i samband med den europeiska veckan för små och medelstora företag, publicera broschyren ”Secret of Success” som innehåller exempel på företagarambassadörer som är aktiva i medlemsstaterna. Samma sak gäller initiativet ”Start up Europe” inom ramen för den digitala agendan.

4.1.1

EESK instämmer i och betonar att det är mycket viktigt att investera i främjande av företagande och företagsutbildning för att uppnå de föreslagna målen om de nödvändiga kulturella förändringarna i samhället. EESK anser att det är viktigt att denna insats inleds redan under de första skolåren.

Man måste samtidigt beakta att synen på begreppet företagande varierar i olika samhällssektorer och i människors olika livsskeden. Företagandet bör därför främjas i denna breda betydelse. Det civila samhället utgör vanligtvis en grogrund för socialt företagande, som spelar en avgörande roll för utvecklingen av det generella begreppet företagande. EESK anser att detta begrepp bör erkännas och stödjas.

4.1.2

Det finns i alla medlemsstater många exempel på bästa praxis som är värda att uppmärksamma, och dessa kan och bör spridas och tillämpas med hänsyn till de särskilda förutsättningarna och behoven i varje land. Om dessa initiativ sprids och främjas på rätt sätt kan de bidra till att bana väg för en mer positiv syn på företagandets och företagskulturens betydelse. Det är viktigt att den fleråriga budgetramen ställer tillräckliga medel till förfogande för myndigheterna och de olika företrädarna för små och medelstora företag så att de kan sprida och främja dessa exempel på bästa praxis.

4.1.3

Kommittén ställer sig i princip positiv till att man uppmuntrar främjandet av bästa praxis på dessa områden, men vill samtidigt påpeka att man alltid måste ta hänsyn till varje medlemsstats särdrag och anpassa åtgärderna till de särskilda förutsättningarna i varje land.

4.1.4

EESK påminner om att man skulle kunna utnyttja den befintliga kapaciteten inom Entreprise Europe Network (EEN) för att främja handlingsplanen och informera medlemsstaterna om den. För att detta arbete ska kunna utföras bör man uppmuntra samarbetet mellan EEN och de olika organisationer som deltar i främjandet av företagandet, i synnerhet de med koppling till de små och medelstora företagen. Man bör dock observera att EEN:s verksamhet inte är lika omfattande i alla länder.

4.2.1

EESK välkomnar åtgärderna för att öka samhällets engagemang i företagandet med utgångspunkt i framgångsrika modeller och goda exempel. Goda exempel brukar tas väl emot i samhället, och detta är ett effektivt sätt att sprida en positiv uppfattning om företagarandan i vissa målgrupper och att öka deras självförtroende.

4.2.2

Som vi redan har påpekat är det dock absolut nödvändigt att främja företagarkulturen redan i mycket tidig ålder. Det finns ett samband mellan orsak och verkan i de målgrupper där man vill uppmuntra företagande och innovation. Ungdomarna är motiverade och svarar positivt på satsningarna på att främja en kultur och en omgivning där de uppmuntras att ”skapa något” på egen hand som de själva ansvarar för, och de är stolta över de resultat de uppnått alldeles på egen hand. Ju tidigare ungdomarna involveras i projekt där de på praktisk väg får lära sig att driva företag och kan utgöra goda exempel på företagarkultur och samarbete mellan individer som delar samma mål och värderingar, desto bättre kommer de framtida resultaten att bli. Detta innebär att lärarnas roll är avgörande för attitydförändringen, och därför stöder EESK initiativ som hjälper dem att sprida och främja begreppet. Ett bra exempel på ett program som har som syfte att uppmuntra företagande och som involverar lärare är F1 in Schools  (3). EESK vill också påminna om slutsatserna i rapporten Entrepreneurship in education, som ger en översikt över de olika strategier som används i Europa för att främja utbildning med inriktning på företagande (4).

4.2.3

EESK betonar att det inte finns någon entydig företagskultur utan olika kulturer beroende på storlek och typ av företag och vilken sektor företagen verkar inom. De företagsfrämjande åtgärderna bör därför riktas mot alla typer av företag och inte gynna en specifik modell. De bör också riktas mot företagens partner, såsom banker, offentliga myndigheter och medier, så att dessa tar hänsyn till skillnaderna i företagskultur när de informerar och fattar beslut.

4.2.4

EESK betonar behovet av att skydda och bevara de många olika formerna av företag för att fullt ut utnyttja och genomföra den inre marknaden och den europeiska sociala modellen, och rekommenderar att EU-institutionerna och medlemsstaterna arbetar för detta. Alla företagsformer avspeglar i själva verket en aspekt av Europas historia, och var och en är bärare av vårt kollektiva minne och av våra olika företagskulturer (5). I syfte att fullt ut genomföra och främja den europeiska företagskulturen är det också nödvändigt att i en europeisk handlingsplan klargöra och framhäva de olika företagsformernas mångsidighet och pluralism.

4.3.1

Det kan tyckas uppenbart att alla målgrupper måste bli medvetna om att skapandet av nya företag är resultatet av gemensamma insatser i ett samhälle som erkänner, uppskattar och är redo att ta emot det mervärde som företagarna kan tillföra. I det rådande ekonomiska klimatet är det särskilt viktigt att alla ser konstruktivt på deras roll.

4.3.2

Förutom att främja företagarkulturen på rätt sätt är det också nödvändigt att skapa verkligt hållbara och stabila förutsättningar, framför allt ur lagstiftningssynpunkt, för dem som vill göra investeringar och ta risken att utveckla en idé, ett koncept eller en affärsrörelse.

4.3.3

EESK vill erinra om att man visserligen behöver främja nyföretagande och underlätta överlåtelse av företag som är hotade av nedläggning eller konkurs, men att det också är viktigt att stödja befintliga företag. Mellan etablering och nedläggning finns ett helt företagsliv där det behövs särskilda åtgärder som åstadkommer såväl bättre lagstiftning för att skapa sysselsättning som hållbar ekonomisk verksamhet, innovation och konkurrenskraft på den inre marknaden och i den globala ekonomin.

4.3.4

Medlemsstaterna måste kort sagt göra en positiv harmonisering av villkoren för att skapa optimala förutsättningar för utvecklingen av affärsrörelser, företagsverksamhet och social verksamhet, med beaktande av att företagsstrukturerna kan variera avsevärt. Även i detta sammanhang kan framgångsrika exempel, bland annat på olika former av kollektivt deltagande när det gäller företagens kapital eller skapandet av kooperativ, vara en ledstjärna för de förändringar som medlemsstaterna bör främja (6).

4.3.5

EESK anser att informationen om villkoren för att starta företag bör vara tydligare och harmoniseras mellan medlemsstaterna så att likvärdiga villkor kan utgöra en faktor som uppmuntrar företagande. Man bör också tillhandahålla stödtjänster där hänsyn tas till olika företagsformer.

4.3.6

EESK instämmer i att frågan om finansieringen är av gemensamt europeiskt intresse och att den måste behandlas ytterst försiktigt av alla medlemsstater. Den ekonomiska likviditeten är begränsad, vilket framför allt skapar problem för den småskaliga företagaren som har för avsikt att inleda ett särskilt projekt. Därför är det ytterst viktigt att stärka de finansieringsmekanismer som stöder denna typ av initiativ, till exempel ömsesidiga garantiprogram eller subventionerade krediter, som är ytterst viktiga system för småföretagare som inte kan erhålla finansiering på de så kallade ”traditionella” marknaderna (7).

4.3.7

EESK ställer sig därför bakom en förstärkning av instrumenten för stöd till innovativa projekt vars risker står i direkt proportion till innovationsgraden. Vi anser också att beslutet att öka det ekonomiska stödet till försöksverksamhet, demonstration och genomförande av nya teknikformer är lämpligt med hänsyn till deras multiplikatoreffekt i samhället.

4.3.8

I dessa tider, när situationen för företagen är särskilt komplicerad, välkomnar EESK åtgärderna för att underlätta företagsöverlåtelser eftersom dessa förfaranden kan göra det möjligt att stödja återhämtningen i branscher som kan stimulera sysselsättningen.

4.3.9

En annan viktig aspekt i detta sammanhang är kvaliteten på lagstiftningen om den inre marknaden. Medlemsstaterna har fortfarande mycket arbete kvar att utföra, men en tillbakagång är helt otänkbar.

4.4.1

Ofta talar man om den ”amerikanska” eller ”anglosaxiska” kulturens syn på misslyckanden och den så kallade ”andra chansen”. EESK håller med om att samhället som helhet måste göra en ansträngning för att förändra sin syn på företagarnas förmåga att återhämta sig om företag misslyckas i inledningsskedet. Därför efterlyser EESK mekanismer som gör det möjligt för företagsamma personer som verkligen vill skapa något innovativt att stå fast vid sin idé. Ett ”misslyckande” första gången man försöker skapa något kan och bör – framför allt av finanssystemet – ses som ett tillfälle att bli bättre och dra lärdomar inför nya företagsprojekt, och inte som att man har nått ”vägs ände”. EESK anser samtidigt att det kan vara kontraproduktivt att uppmuntra en viss kultur i överdriven utsträckning, och att balans och sunt förnuft alltid måste sättas i första rummet.

4.5.1

EESK instämmer i att reglerna för företagen måste vara enkla och tydliga för alla som vill spela en aktiv roll i deras etablering och utveckling. EESK välkomnar kommissionens och medlemsstaternas satsningar på att minska byråkratin i samband med att företag startas och moderniseras. Att starta ett företag, oavsett om det hör hemma inom industrin eller tjänste- eller tekniksektorn, måste vara en snabb och enkel process. Samtidigt måste den vara tillräckligt välgenomtänkt för att undvika överdrifter eller missförstånd från såväl företagens som tillsynsorganens sida.

4.5.2

EESK stöder kommissionens förslag om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att analysera de särskilda behoven hos företagare inom fria yrken, bland annat i fråga om förenklad administration, internationalisering och tillgång till finansiering. EESK betonar att man måste beakta subsidiaritetsprincipen och de fria yrkenas särskilda roll i många medlemsstater för att uppmuntra utarbetandet av en europeisk stadga för fria yrken, i likhet med den så kallade Europeiska stadgan för småföretag.

4.5.3

EESK instämmer i att det behövs mekanismer för rådgivning och assistans till företag, men vill samtidigt uppmärksamma behovet av att skapa tvärvetenskapliga arbetsgrupper med kunskaper om marknaden och dess särskilda förutsättningar. Därför påminner kommittén om möjligheten att dra nytta av den samlade erfarenheten hos tidigare eller mer erfarna företagare som är beredda att hjälpa till att överföra sina kunskaper till ”nya” företagare och därmed möjliggöra en värdefull dialog mellan olika generationer. Det är viktigt att denna verksamhet inte bara bygger på frivilliga insatser, utan på en modell med incitament som ger mentorerna och företagarna möjlighet att dela på de vinster som det skapade värdet ger upphov till. Detta är också ett sätt att integrera personer som fortfarande har förmågan att bidra till samhället, men som inte längre är fullt aktiva på arbetsmarknaden.

4.5.4

Nätverk för samarbete mellan små och medelstora företag bör uppmuntras, eftersom de avsevärt förbättrar dessa företags möjligheter genom skalfördelar (delade kostnader för marknadsföring, inköp eller andra gemensamma tjänster, samarbete mellan enheter som producerar kompletterande varor eller tjänster, möjlighet till innovation och internationalisering).

4.5.5

Förutom åtgärder för att förenkla administrationen och stöd till nya företagare vill EESK med kraft understryka den viktiga roll som rådgivning har inom företagsorganisationer (coachning och mentorskap). Utan dessa åtgärder skulle de små och medelstora företagen, särskilt mikroföretagen, inte själva kunna få tillgång till gemenskapsfonder, bedriva en innovativ verksamhet, utveckla sin konkurrenskraft eller tillämpa de prioriterade åtgärderna inom Europa 2020-strategin, även om de direkt berörs. Det är beklagligt att stärkande av åtgärder som coachning/mentorskap i företagsorganisationer inte nämns i handlingsplanen. Kommittén uppmanar kommissionen att införa ett fjärde åtgärdsområde i syfte att stärka dessa åtgärder med hjälp av stöd från förmedlande organisationer. Åtgärderna bör särskilt riktas in på småföretagen.

4.6.1

EESK välkomnar de särskilda satsningarna på att engagera de grupper i samhället som spelar en allt viktigare roll i de gemensamma åtgärderna för att genomföra mål av denna typ.

4.6.2

EESK ställer sig bakom åtgärderna för att engagera de grupper som omnämns i handlingsplanen (arbetslösa, kvinnor, äldre, unga, funktionshindrade och invandrare) kring frågor som rör företagande, etablering av företag och värdet av detta för samhället. Om dessa grupper främjade och spred befintlig god praxis skulle det kunna underlätta ett mer omfattande tillvägagångssätt och genomförandet av lämpliga åtgärder. EESK delar uppfattningen att de kan bidra till att öka samhällets engagemang i dessa frågor och välkomnar strategierna för att främja företagandets och innovationens värderingar bland dessa grupper för att uppmuntra dem att bidra till att möta denna europeiska utmaning.

4.6.3

EESK vill särskilt fästa EU-institutionernas uppmärksamhet på den växande skaran ålderspensionärer som startar eller återvänder till egenföretagande. Denna trend beror på den ökade medellivslängden, framstegen inom hälso- och sjukvård och på ett behov av att komplettera inkomsterna på grund av krisens påverkan på pensionerna. EESK uppmanar kommissionen, parlamentet och rådet att med hjälp av erfarenheter från flera medlemsstater utforma och införa system som kan ge stöd åt äldre som vill starta eget företag och att förenkla reglerna för denna verksamhet.