MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I kommissionens förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020[1] anges budgetramar och riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken. På grundval av detta lägger kommissionen fram ett antal förordningar om den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020, samt en konsekvensanalys som behandlar ett antal alternativa scenarier för jordbrukspolitikens utveckling.

Föreliggande reformförslag bygger på meddelandet Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020[2], som innehåller breda politiska riktlinjer för hur man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket och landsbygdsområdena står inför i framtiden och uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. 1) hållbar livsmedelsproduktion, 2) hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och 3) balanserad territoriell utveckling. Meddelandets reformförslag har fått ett brett stöd, både inom den interinstitutionella debatten[3] och inom det samråd med berörda parter som hållits inom ramen för konsekvensanalysen.

Ett genomgående tema har utkristalliserats under förfarandets gång, nämligen behovet av att främja ett effektivt resursutnyttjande för att säkra en smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla för EU:s jordbruk och landsbygdsområden i linje med Europa 2020-strategin och av att strukturera den gemensamma jordbrukspolitiken på två pelare med olika men kompletterande verktyg i syfte att uppnå samma mål. Pelare I omfattar direktstöd och marknadsåtgärder som ger EU-jordbrukarna ett årligt basinkomststöd och stöd vid specifika störningar på marknaden; pelare II omfattar landsbygdsutveckling och inom denna är det medlemsstaterna som utarbetar och samfinansierar fleråriga program inom en gemensam ram[4].

Genom ett antal reformer har den gemensamma jordbrukspolitiken inriktas på ett mer marknadsorienterat jordbruk, samtidigt som producenterna tillförsäkrats inkomststöd, miljökraven integrerats bättre och landsbygdsutvecklingen getts mer stöd som ett led i en integrerad politik för utveckling av landsbygdsområden i hela EU. Inom ramen för reformprocessen har emellertid röster höjts för en bättre fördelning av stödet mellan och inom medlemsstaterna och för bättre fokusering av de åtgärder som inriktas på miljöfrågor och på att motverka de ökande svängningarna på marknaderna.

Tidigare reformer har mest inriktats på inneboende problem, som till exempel för stora överskott och livsmedelssäkerhetskriser. I samtliga fall har reformerna tjänat sitt syfte och gagnat EU, både inom unionen och internationellt, men idag genereras de utmaningar som jordbruket står inför av faktorer utanför jordbrukets ram och det behövs därför bredare politiska åtgärder.

Trycket på jordbruksinkomsterna förväntas bli fortsatt stort till följd av att jordbrukarna tvingas ta risker, produktionen minskar och marginalerna krymper på grund av stigande insatspriser. Det finns därför behov av att behålla inkomststödet och att förbättra verktygen för riskhantering och krisberedskap. Ett starkt jordbruk är av avgörande betydelse för EU:s livsmedelsindustri och för den globala livsmedelstryggheten.

Samtidigt uppmanas aktörerna inom jordbruket och landsbygdsutvecklingen att öka sina ansträngningar för att uppnå de ambitiösa mål för klimat, energi och biologisk mångfald som ingår i Europa 2020-strategin. Jordbrukarna är tillsammans med skogsbrukarna våra viktigaste markförvaltare och kommer att behöva stöd när det gäller att införa och använda jordbrukssystem och jordbrukspraxis som är bra för miljön och klimatet, då marknadspriserna inte återspeglar kostnaden för dessa kollektiva nyttigheter. Det är också viktigt att utnyttja landsbygdsområdenas potential på bästa sätt för att bidra till tillväxt och sammanhållning för alla.

Denna reform påskyndar integreringen av miljökrav. Den inför en stark miljöanpassningskomponent i den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare och för första gången garanteras det att alla EU-jordbrukar som får stöd går längre än tvärvillkoren och miljö- och klimatresultat som en del av sin dagliga verksamhet. Trettio procent av direktstöden kommer nu att vara knutna till miljöanpassning och dessa stöd kommer att garantera att alla jordbrukare uppnår miljö- och klimatfördelar genom koldioxidbindning i marken och de gräsmarkshabitat som är förknippade med permanent betesmark, genom skydd av vatten och habitat till följd av att det inrättas områden med ekologisk inriktning och genom förbättrad motståndskraft hos jordmån och ekosystem till följd av diversifieringen av grödor. De kommer att stärka markens och de naturliga ekosystemens möjligheter att bidra till att uppnå viktiga mål för den biologiska mångfalden och miljöanpassningen i EU. Tvärvillkoren kommer att fortsätta ligga till grund för direktstöden och kommer att inriktas ytterligare på skyddet av våtmarker och kolrika jordar samtidigt som de rationaliseras för att minska den administrativa bördan. Kommissionen är fast besluten att integrera ramdirektiven för vatten i tvärvillkoren när alla medlemsstater har infört dem fullt ut och de kommer att innehålla tydliga skyldigheter i synnerhet för jordbrukarna. Även inom landsbygdsutvecklingen prioriteras målen att uppnå hållbar förvaltning av naturresurserna och klimatinsatser genom åtgärder för att återställa, bevara och förbättra ekosystemen samt för att främja ett resurseffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt jordbruk. Landsbygdsutvecklingen kommer att bidra väsentligt till att slutföra genomförandet både av Natura 2000-direktivet och ramdirektivet för vatten och till att uppnå EU:s strategi för biologisk mångfald inom ramen för 2020-målen.

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer därför inte att vara en politik som bara omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan den kommer att vara en politik som har en strategisk betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och för den territoriella balansen. Det är härigenom som man kan uppnå ett verkligt mervärde för hela EU, dvs. genom att med en sant gemensam politik sörja för att de begränsade budgetresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt för att upprätthålla ett hållbart jordbruk inom hela EU, vidta åtgärder för att tackla övergripande problem som klimatförändringar och stärka solidariteten mellan medlemsstaterna, samtidigt som det ges möjlighet till ett flexibelt genomförande som tar hänsyn till lokala behov.

I förslaget till en flerårig budgetram anges att den gemensamma jordbrukspolitiken även fortsättningsvis bör delas upp på två pelare och att budgeten för var och en av pelarna bör ligga kvar på den nominella nivå som den har år 2013; dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att ge resultat på de områden som EU prioriterar. Direktstöden bör bidra till att främja hållbar produktion genom att 30 % av budgetanslaget för direktstöd avsätts för obligatoriska åtgärder som gynnar klimatet och miljön. Stödnivåerna bör gradvis likriktas och det bör också gradvis införas övre tak för stöden till stora stödmottagare. Landsbygdsutvecklingen bör tillsammans med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder ingå i gemensamma strategiska ramar, som bör vara mer resultatinriktade och regleras genom tydligare och bättre förhandsvillkor. Vad gäller marknadsåtgärderna, slutligen, bör finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken stärkas genom följande två verktyg utanför den fleråriga budgetramen: 1) en nödreserv för krissituationer, och 2) utvidgning av tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

På grundval av detta fastställs de viktigaste delarna av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 i ett paket innehållande följande förordningar:

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om direktstöd).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (förordningen om landsbygdsutveckling).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen).

– Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare.

Förordningen om landsbygdsutveckling bygger på det förslag som kommissionen lade fram 6 oktober 2011 i vilket det fastställs gemensamma regler för alla fonder inom ett gemensamt strategiskt ramverk[5]. Det kommer också att läggas fram en förordning om ordningen för stöd till de sämst ställda, vilken för närvarande omfattas av en annan rubrik i den fleråriga budgetramen.

Man håller dessutom på att utarbeta nya regler för hur offentliggörandet av uppgifter om stödmottagarna ska göras, mot bakgrund av de påpekanden som gjorts av Europeiska unionens domstol. Detta görs i syfte att finna ett lämpligt sätt att se till att man efterlever öppenhetsprincipen samtidigt som man iakttar stödmottagarnas rätt till skydd av personuppgifter.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS

I konsekvensanalysen undersöks tre möjliga scenarier, vilka tagits fram på grundval av en utvärdering av den nuvarande politiken och en utvärdering av framtida utmaningar och behov. Konsekvensanalysen är resultatet av en lång process som inleddes i april 2010 under ledning av en avdelningsövergripande arbetsgrupp. Arbetet har inbegripit en omfattande kvantitativ och kvalitativ analys och man har också fastställt ett riktvärde i form av prognoser på medellång sikt för jordbruksmarknaderna och jordbruksinkomsterna fram till 2020 och utvärderat hur de olika scenarierna skulle kunna påverka sektorns ekonomi.

De tre scenarier som diskuteras i konsekvensanalysen är följande: 1) Det första scenariot bygger på anpassning, dvs. den nuvarande politiken bibehålls och de viktigaste bristerna åtgärdas, som t.ex. fördelningen av direktstöden. 2) Det andra scenariot bygger på integration, dvs. större ändringar av politiken i form av större målinriktning och miljöanpassning av direktstöden och större strategisk målinriktning av politiken för landsbygdsutveckling så att denna blir bättre samordnad med övrig EU-politik, samt utvidgning av den rättsliga grunden för samarbetet producenter emellan i syfte att utöka dess räckvidd. 3) Det tredje scenariot bygger på nyfokusering, dvs. politiken inriktas helt och hållet på miljön med en gradvis utfasning av direktstöden. Scenariot utgår ifrån att produktionskapaciteten kan upprätthållas utan stöd och att jordbruksområdenas socioekonomiska behov kan tillgodoses genom åtgärder på andra politiska områden.

Som svar på den ekonomiska krisen och det ökande trycket på de offentliga finanserna har EU tagit fram Europa 2020-strategin och förslaget till en flerårig budgetram. I de olika scenarierna läggs emellertid olika vikt vid vart och ett av de tre politiska målen för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken som strävar mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk i livskraftiga landsbygdsområden. För att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken överensstämmer med Europa 2020-strategin, särskilt vad gäller effektivt resursutnyttjande, kommer det i allt större utsträckning att krävas att jordbrukets produktivitet förbättras genom forskning, kunskapsöverföring och främjande av samarbete och innovation (även via det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket). Den politiska ramen för EU:s jordbrukspolitik har inte längre några inslag av handelssnedvridning, men sektorn förväntas bli utsatt för ett större tryck genom fortlöpande liberalisering, särskilt inom ramen för utvecklingsagendan från Doha och frihandelsavtalen med Mercosur.

De tre scenarierna har utarbetats på grundval av de synpunkter som uttrycktes under det samråd som genomfördes inom ramen för konsekvensbedömningen. Intresserade parter uppmanades att inkomma med synpunkter mellan den 23 november 2010 och den 25 januari 2011, och den 12 januari 2011 hölls ett möte i den rådgivande kommittén. De viktigaste synpunkterna sammanfattas nedan[6]:

– Det råder konsensus bland berörda parter om att det behövs en stark gemensam jordbrukspolitik som bygger på två pelare för att man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket står inför när det gäller trygg livsmedelsförsörjning, hållbar förvaltning av naturresurserna och territoriell utveckling.

– De flesta av de berörda anser att den gemensamma jordbrukspolitiken har en roll att spela när det gäller att stabilisera marknaderna och priserna.

– De berörda parterna har skilda åsikter om hur stödåtgärderna bör riktas (särskilt vad gäller omfördelning av direktstöd och stödtak).

– De berörda parterna instämmer i att båda pelarna kan vara av stor betydelse när det gäller att ge klimatåtgärderna bättre genomslag och förbättra miljöprestandan till gagn för hela EU. Många lantbrukare anser att detta redan är fallet, men allmänheten anser att stöden under pelare I kan användas på ett mer effektivt sätt.

– De berörda önskar att alla områden i EU, även de minst gynnade områdena, ska få ta del av den framtida tillväxten och utvecklingen.

– Många berörda angav att den gemensamma jordbrukspolitiken bör integreras med andra politikområden som miljö, folkhälsa, handel och utveckling

– Som möjliga vägar att koppla den gemensamma jordbrukspolitiken till Europa 2020-strategin föreslås innovation, utveckling av konkurrenskraftiga företag och främjande av kollektiva nyttigheter till förmån för EU-medborgarna.

I konsekvensanalysen jämförs de tre möjliga scenarierna:

Nyfokuseringsscenariot skulle påskynda strukturanpassningen inom jordbrukssektorn i och med att produktionen skulle föras över till de mest kostnadseffektiva områdena och de mest lönsamma sektorerna. Scenariot innebär att finansieringen för miljöåtgärder ökas kraftigt, men detta innebär också att jordbrukssektorn utsätts för större risker i och med att möjligheterna till marknadsintervention begränsas. Scenariot medför avsevärda sociala och miljörelaterade kostnader eftersom de mindre konkurrenskraftiga områdena skulle drabbas av inkomstbortfall och sämre miljöförhållanden, i och med att man skulle förlora de positiva effekter som följer av att direktstöden kopplas till tvärvillkor. 

Anpassningsscenariot, som befinner sig på motsatta sidan av spektrumet, är det alternativ som ger störst möjligheter till kontinuitet i politiken, eftersom det innehåller begränsade men konkreta förbättringar när det gäller jordbrukets konkurrenskraft och miljöprestanda. Man betvivlar emellertid att det scenariot skulle räcka till för att möta framtidens stora klimat- och miljöutmaningar på lämpligt sätt, något som också påverkar jordbrukets långsiktiga hållbarhet.

Integrationsscenariot är nyskapande med sin ökade målinriktning och sina miljöanpassade direktstöd. Analysen visar att det är möjligt att miljöanpassa stöden till rimliga kostnader för jordbrukarna, även om det inte är möjligt att helt undvika administrativa bördor. På samma sätt är det möjligt att injicera ny livskraft i landsbygdsutvecklingen, förutsatt att medlemsstaterna och regionerna utnyttjar de nya möjligheter som ges på ett effektivt sätt och förutsatt att det gemensamma strategiska ramverket för EU-fonder inte innebär att man tar bort de synergieffekter som uppnås i samverkan med pelare I eller att man förlorar de aspekter som utgör lansbygdsutvecklingens starka sidor. Om det är möjligt att hitta en lämpligt balans är det detta scenario som bäst säkrar långsiktig hållbarhet för jordbruket och landsbygdsområdena.

På grundval av dessa faktorer konstateras i konsekvensanalysen att integrationsscenariot är det mest balanserade av scenarierna i och med att det gradvis anpassar den gemensamma jordbrukspolitiken efter EU:s strategiska mål; samma balans återfinns i genomförandet av de olika delarna av förslagen till rättsakterna. Det är också viktigt att det tas fram en utvärderingsram så att det blir möjligt att bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens prestanda i förhållande till ett antal gemensamma indikatorer för de politiska målen.

Förenkling har efterlysts under hela processen och bör främjas, bland annat genom harmonisering av tvärvillkoren och marknadsinstrumenten och genom utformningen av stödet till små jordbruk utformas. Dessutom bör åtgärderna för att göra direktstöden mer miljöanpassade utformas på ett sådant sätt att man minskar den administrativa bördan och kontrollkostnaderna så mycket som möjligt.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Det föreslås att den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande struktur bibehålls, dvs. två pelare med årliga obligatoriska allmänna åtgärder under pelare I som kompletteras med frivilliga åtgärder som anpassas till nationella och regionala behov inom fleråriga program under pelare II. Syftet med den nya utformningen av direktstöden är emellertid att förbättra synergieffekterna med pelare II, vilken i sin tur kommer att ingå i ett gemensamt strategiskt ramverk för bättre samordning med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder.

På grundval av ovanstående föreslås också att man behåller den nuvarande strukturen med fyra grundläggande rättsakter, även om syftet med den utvidgade finansieringsförordningen är att samla gemensamma bestämmelser i vad som nu kallas den horisontella förordningen,

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den gemensamma jordbrukspolitiken är i sanning en gemensam politik. Behörigheten på området delas mellan EU och medlemsstaterna; förvaltningen sköts på EU-nivå för att sörja för ett hållbart och diversifierat jordbruk i hela EU, för att tackla övergripande problem som klimatförändring och för att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna. Med tanke på de stora utmaningar som vi står inför när det gäller livsmedelssäkerhet, miljö och territoriell balans är den gemensamma jordbrukspolitiken av strategisk betydelse när det gäller att se till att de åtgärder som vidtas för att möta utmaningarna är så effektiva som möjligt och när det gäller att säkra att budgetresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. Det föreslås också att den nuvarande uppdelningen på två pelare bör bibehållas för att medlemsstaterna ska kunna ges mer utrymme att själva ta fram lösningar som motsvarar deras lokala särdrag och för att bidra med samfinansiering till pelare II. Det nya europeiska innovationspartnerskapet och verktygen för riskhantering omfattas också av pelare II. Förslaget innebär också att den gemensamma jordbrukspolitiken anpassas bättre till Europa 2020-strategin (inbegripet ett gemensamt ramverk för EU-fonder) samt ett antal förbättringar och förenklingsåtgärder. Konsekvensanalysen visar också tydligt vad det skulle innebära, i form av negativa ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser, om inga åtgärder vidtas.

I förordningen om direktstöd fastställs gemensamma regler för ordningen för grundstöd och relaterade stöd. På grundval av 2003 års jordbruksreform och 2008 års hälsokontroll av reformen som innebar att direktstöden frikopplades från produktionen, samtidigt som de underkastades krav på tvärvillkor, syftar förordningen nu till att såväl öka inriktningen av stödet på vissa åtgärder, områden och rättigheter, som att se till att stödnivåerna närmar sig varandra inom och mellan medlemsstaterna. I förordningen finns även en avdelning som behandlar kopplade stöd.

Från och med 2014 kommer en samlad ordning, dvs. ordningen för grundstöd, att ersätta systemet med samlat gårdsstöd och systemet för enhetlig arealersättning i hela EU. Ordningen kommer att grundas på de stödrättigheter som på nationell eller regional nivå tilldelas alla jordbrukare enligt deras antal stödberättigande hektar under det första år ordningen tillämpas. Det innebär att den regionala modellen som under innevarande period var valfri nu ska användas allmänt, vilket på ett effektivt sätt för in all jordbruksmark i systemet. Reglerna för förvaltningen av stödrättigheterna och den nationella reserven följer i stor utsträckning nuvarande bestämmelser.

I syfte att uppnå en mer rättvis fördelning av stödet bör värdet på stödrättigheterna närma sig ett enhetligt värde på nationell eller regional nivå. Detta genomförs successivt för att undvika större avbrott.

Ett viktigt inslag är målet att generellt öka den gemensamma jordbrukspolitikens miljöprestanda genom miljöanpassning av direktstöden med hjälp av vissa jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimat och miljö och som alla jordbrukare måste tillämpa, och som går längre än tvärvillkoren och därför utgör grunden för åtgärder inom andra pelaren.

Definitionen av aktiv jordbrukare ökar ytterligare inriktningen på jordbrukare som verkligen bedriver jordbruksverksamhet och därmed legitimiserar stödet. Dessutom förväntas att stödet till stora stödmottagare successivt minskas och omfattas av övre tak, samtidigt som man tar vederbörlig hänsyn till sysselsättningen.

Vidare föreskrivs även följande stöd:

– Ett stöd (30 % av det årliga nationella taket) till jordbrukare som tillämpar följande jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimat och miljö: diversifiering av grödor, bibehållande av permanent betesmark och områden med ekologisk inriktning. Jordbrukare som driver ekologiskt jordbruk får automatiskt utnyttja detta stöd, medan jordbrukare i Natura 2000-områden kommer att behöva uppfylla de relevanta kraven i den mån de överensstämmer med Natura 2000-lagstiftningen.

– Ett frivilligt stöd (upp till 5 % av det årliga nationella taket) till jordbrukare i områden med särskilda naturliga begränsningar (områden avgränsas på samma sätt som vid åtgärder som rör landsbygdsutveckling). Detta stöd tar hänsyn till behovet av inkomststöd för att motverka utflyttning i områden med naturliga begränsningar och kompletterar det befintliga stödet inom landsbygdsutvecklingen.

– Ett stöd (upp till 2 % av det årliga nationella taket) till unga jordbrukare i samband med deras etablering, vilket kan kompletteras med etableringsstöd inom landsbygdsutveckling.    

Samtidigt innehåller förordningen en förenklad ordning för småbrukare (upp till 10 % av det årliga nationella taket), som sålunda kan få stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd och som förenklar administrationen genom att lätta på skyldigheterna för sådana jordbrukare när det gäller miljöanpassning, tvärvillkor och kontroller.

Ett kopplat stöd på frivillig basis inrättas för särskilda typer av jordbruk eller jordbrukssystem som genomgår särskilda svårigheter och som är särskilt viktiga av ekonomiska och/eller sociala skäl. Stöd ges i den utsträckning som behövs för att behålla nuvarande produktionsnivåer (upp till 5 % av det årliga nationella taket och med möjligheten att överskrida det i särskilda fall).

Dessutom behåller förordningen möjligheten till kompletterande nationella direktstöd för Bulgarien och Rumänien, och innefattar även ett specifikt bomullsstöd.

I fråga om förenkling kommer de nya ordningarna för direktstöd att baseras på en enda typ av stödrättigheter och harmoniserade övergångsregler, vilket underlättar förvaltningen av dem. En harmonisering av bestämmelserna för kopplade stöd under en rubrik gör de rättsliga ramarna mer användarvänliga, och småbrukarordningen med sina förenklade krav och rutiner kommer att innebära byråkratiska lättnader för småbrukare och öka deras konkurrenskraft.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget till en flerårig budgetram anges att en avsevärd andel av EU:s budget även i framtiden bör avsättas för jordbruket, då den gemensamma jordbrukspolitiken är en gemensam politik av stor strategisk betydelse. Det förslås därför att den gemensamma jordbrukspolitiken bör inriktas på sina huvudverksamheter och att 317,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare I och 101,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare II under perioden 2014-2020.

Medlen för pelare I och pelare II kompletteras med ytterligare medel på 17,1 miljarder euro, fördelade på 5,1 miljarder euro för forskning och innovation, 2,5 miljarder euro för livsmedelsäkerhet, 2,8 miljarder euro för stöd till de sämst ställda enligt andra rubriker i den fleråriga budgetramen, 3,9 miljarder euro till en ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn och upp till 2,8 miljarder euro inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (utanför den fleråriga budgetramen), vilket ger en total budget på 435,6 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Vad gäller fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna föreslås att man jämnar ut skillnaderna i stödnivåerna för medlemsstater med direktstöd på mindre än 90 % av EU-genomsnittet. I förordningen om direktstöd beräknas de nationella taken på den grunden.

Stöden till landsbygdsutveckling kommer att fördelas på grundval av objektiva kriterier som bygger på de politiska målen och med hänsyn tagen till den nuvarande fördelningen. På samma sätt som idag bör de regioner som utvecklas långsammare även fortsättningsvis omfattas av högre samfinansieringsnivåer och detta gäller även vissa åtgärder som kunskapsöverföring, producentgrupper, samarbete och Leader.

Det införs viss flexibilitet för överföringar mellan pelare (upp till 5 % av direktstöden), dels från pelare I till pelare II för att göra det möjligt för medlemsstaterna att stärka sin politik för landsbygdsutveckling och dels från pelare II till pelare I för de medlemsstater vars direktstödsnivåer ligger under 90 % av EU-genomsnittet.

Mer detaljerad information om vilka budgetkonsekvenserna blir av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken finns i den finansieringsöversikt som åtföljer förslagen till rättsakter.

2011/0280 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 och 43.2,

med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[7],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen[10],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans[11] fastställs möjliga utmaningar, syften och inriktningar för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Mot bakgrund av de diskussioner som hållits kring meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Den reformen bör omfatta den gemensamma jordbrukspolitikens viktigaste instrument, däribland rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma regler för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003[12]. Med tanke på reformens omfattning bör förordning (EG) nr 73/2009 upphävas och ersättas med en ny text. Reformen bör också så långt det är möjligt harmonisera och förenkla bestämmelserna.

(2) Denna förordning bör innehålla alla de grundläggande delar som rör utbetalningen av unionsstöd till jordbrukare och fastställa de kriterier och villkor för berättigande till dessa stöd som alltid är kopplade till dessa grundläggande delar.

(3) Det bör klargöras att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den … om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken[13] [den horisontella förordningen] och de bestämmelser som har antagits i enlighet med denna bör tillämpas med beaktande av de åtgärder som fastställs i denna förordning. För att uppnå förenlighet med andra rättsliga instrument som rör den gemensamma jordbrukspolitiken förs vissa regler som för närvarande ingår i förordning (EG) nr 73/2009 in i förordning (EG) nr […][den horisontella förordningen], särskilt regler som garanterar förenlighet med de skyldigheter som föreskrivs genom bestämmelser om direktstöd, inbegripet kontroller och tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa påföljder om skyldigheterna inte fullgörs, regler som rör tvärvillkor, t.ex. föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, övervakning och utvärdering av relevanta åtgärder samt regler som rör återvinning av felaktigt utbetalda belopp.

(4) För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i denna förordning bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade akter, se till att relevanta dokument överlämnas till Europaparlamentet och rådet samtidigt, i tid och på lämpligt sätt.

(5) För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller följande: att fastställa det årliga nationella taket för systemet med grundstöd, anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter, anta regler som rör återföring av stödrättigheter som inte aktiverats till den nationella reserven, fastställa krav rörande anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och tidsfristerna för sådan anmälan, fastställa det årliga taket för stöd vid tillämpning av jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön, fastställa det årliga taket för ett stöd som kompenserar för områden med naturliga begränsningar, fastställa ett årligt tak för stöd som ges till unga jordbrukare, fastställa de årliga taken för frivilligt kopplat stöd, anta regler om förfarandet för fastställande och godkännande av beslut inom ramen för frivilligt kopplat stöd, anta regler om det förfarande för godkännande och anmälan till producenterna som är kopplat till tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull, fastställa bestämmelser om beräkningen av minskningen av beloppet för grödspecifikt stöd för bomull, anta regler som rör allmänna anmälningskrav. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av regler och allmänna principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[14].

(6) Kommissionen bör anta direkt tillämpliga genomförandeakter som, i vederbörligen motiverade fall gällande undantagsåtgärder för förvaltningen, avser att lösa brådskande och oförutsedda problem i en eller flera medlemsstater när tvingande skäl till skyndsamhet så kräver.

(7) Syftet med denna förordning kan uppnås mer effektivt på unionsnivå genom den garanterade fleråriga EU-finansieringen och genom en fokusering på tydligt identifierade prioriteringar mot bakgrund av kopplingar mellan denna förordning och andra delar av den gemensamma jordbrukspolitiken, skillnaderna mellan olika landsbygdsområden och medlemsstaternas begränsade resurser efter utvidgningen av unionen. Denna förordning är därför förenlig med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen. Eftersom tillämpningsområdet för denna förordning är begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå målen är den också förenlig med proportionalitetsprincipen enligt artikel 5.4 i det fördraget.

(8) För att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I delegeras till kommissionen.

(9) För att ta hänsyn till nya särskilda inslag och garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att fastställa ytterligare definitioner rörande tillträdet till stöd enligt denna förordning samt att fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling samt vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för produktion och kriterier för att fastställa förekomsten av en övervägande andel gräs och annat örtartat foder vad avser permanent gräsmark.

(10) För att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 delegeras till kommissionen i syfte att anta bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna i enlighet med tillämpningen av finansiell disciplin.

(11) För att kunna säkerställa att de belopp som ska finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken är förenliga med de årliga tak som anges i artikel 16.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen ], bör en anpassning av direktstödnivån varje enskilt kalenderår bibehållas. Anpassningen av direktstöd bör endast tillämpas på stöd över 5 000 euro som kommer att beviljas en jordbrukare under ett visst kalenderår. Med beaktande av direktstödsnivåerna i Bulgarien och Rumänien inom ramen för den infasningsmekanism som tillämpas på alla direktstöd som beviljas jordbrukare i dessa medlemsstater, bör instrumentet för finansiell disciplin inte tillämpas i de medlemsstaterna förrän från och med den 1 januari 2016.

(12) För att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller de maximala direktstödsbelopp som får beviljas totalt, inklusive de belopp som följer av beslut som kommer att fattas av medlemsstaterna avseende överföringar mellan första och andra pelaren, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen för översyn av de nationella tak och de nettotak som fastställs i denna förordning.

(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.

(14) För att undvika en alltför tung administrativa börda orsakad av handläggningen av små stödbelopp, bör medlemsstaterna i regel inte bevilja direktstöd när stödet skulle bli lägre än 100 euro eller när de stödberättigande arealer på ett jordbruksföretag som stödansökan gäller omfattar mindre än en hektar. Men eftersom strukturerna för medlemsstaternas jordbruksekonomier varierar avsevärt och kan skilja sig väsentligt från den genomsnittliga jordbruksstrukturen i gemenskapen, bör det antas särskilda bestämmelser för att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimitrösklar som återspeglar deras särskilda situation. På grund av den mycket specifika jordbruksstrukturen i de yttersta randområdena och på Egeiska öarna bör medlemsstaterna kunna bestämma om en minimitröskel bör tillämpas i dessa regioner. Medlemsstaterna bör dessutom ges frihet att välja att genomföra en av två typer av minimitrösklar som gör det möjligt att beakta strukturella särdrag inom deras jordbrukssektorer. Eftersom stöd skulle kunna beviljas till jordbrukare med så kallade jordbruksföretag utan mark är den hektarbaserade tröskeln inte tillämplig. Ett stödrelaterat minimibelopp bör därför tillämpas avseende denna typ av jordbrukare. För att säkerställa likabehandling för jordbrukare vars direktstöd omfattas av infasning i Bulgarien och Rumänien, bör minimitröskeln grundas på de slutliga belopp som ska beviljas i slutet av infasningsprocessen.

(15) Fördelningen av direkt inkomststöd mellan jordbrukare kännetecknas av att en oproportionerligt stor del av stödet tilldelas ett ganska litet antal större stödmottagare. På grund av storskaligheten behöver större stödmottagare inte få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Därför är det rimligt att införa en ordning för större stödmottagare där stödnivån successivt minskas och till sist omfattas av ett tak, i syfte att förbättra fördelningen av stöd mellan jordbrukare. Sådana ordningar bör dock ta hänsyn till behovet av avlönad arbetskraft så att man undviker snedvridningseffekter för större jordbruk med många anställda. Dessa maximala stödnivåer bör inte gälla sådant stöd som beviljas jordbruk som använder jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimat och miljö, eftersom det skulle kunna leda till att de gynnsamma mål som eftersträvas inte uppnås i lika stor utsträckning. För att effektivisera införandet av ett övre tak bör medlemsstaterna fastställa vissa kriterier för att undvika att systemet missbrukas av jordbrukare som försöker undgå dess effekter. Intäkterna från minskningarna av och från de övre taken för stödet till större stödmottagare bör stanna i de medlemsstater där de genererades och bör användas till att finansiera projekt som väsentligt bidrar till innovation i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[15]  [förordningen om landsbygdsutveckling].

(16) För att underlätta genomförandet av systemet med övre tak, framför allt när det gäller förfarandena för beviljande av direktstöd till jordbrukare och för de motsvarande överföringarna till programmen för landsbygdsutveckling, bör det fastställas nettotak för varje medlemsstat i syfte att begränsa det stöd som betalas ut till jordbrukarna till följd av tillämpningen av övre tak. För att ta hänsyn till särdragen hos det stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken som beviljas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden[16] och rådets förordning (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003[17], och till det faktum att dessa direktstöd inte omfattas av övre tak, bör nettotaket för de berörda medlemsstaterna inte inkludera dessa direktstöd.

(17) Det bör anges att de bestämmelser i den här förordningen som skulle kunna föranleda medlemsstaterna att vidta åtgärder som kan jämställas med statligt stöd inte bör omfattas av tillämpningen av reglerna för statligt stöd, under förutsättning att bestämmelserna i fråga innehåller lämpliga villkor för stödbeviljande eller föreskriver att kommissionen ska fastställa sådana villkor i syfte att förhindra konkurrensstörningar.

(18) För att den gemensamma jordbrukspolitikens mål ska kunna uppnås bör stödsystemen kunna anpassas till ändrade omständigheter, om nödvändigt på kort tid. Därför är det nödvändigt att föreskriva möjlig översyn av ordningarna, särskilt med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen eller budgetläget, vilket innebär att stödmottagarna inte bör ta för givet att stödvillkoren förblir de samma.

(19) Jordbrukarna i de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare fick direktstöd i enlighet med en infasningsmekanism som föreskrivs i deras respektive anslutningsakter. För Bulgarien och Rumänien kommer en sådan mekanism fortfarande att vara i kraft under 2014 och 2015. Dessutom tilläts dessa medlemsstater att bevilja kompletterande nationellt direktstöd. Möjligheten att bevilja sådana stöd bör bibehållas för Bulgarien och Rumänien tills de helt har fasats in.

(20) För att säkerställa en bättre fördelning av stödet för jordbruksmark i unionen, inklusive i de medlemsstater som tillämpade det system för enhetlig arealersättning som upprättades i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, bör en ny ordning för grundstöd ersätta det system med samlat gårdsstöd som upprättades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare[18], och som fortsatte att gälla inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 som sammanförde förutvarande befintliga stödmekanismer till en samlad ordning med frikopplade direktstöd. Ett sådant steg bör medföra att de stödrättigheter som erhållits i enlighet med dessa förordningar utgår och att nya sådana tilldelas, även om de fortfarande är baserade på det antal stödberättigande hektar som finns tillgängliga för jordbrukare under det första året för systemets genomförande.

(21) Till följd av den successiva integreringen av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd och den efterföljande anpassningsperiod som beviljats jordbrukarna, har det blivit allt svårare att motivera avsevärda individuella skillnader i stödnivå per hektar med hänvisning till tidigare stöd. Därför bör det direkta inkomststödet fördelas mer rättvist mellan medlemsstaterna, genom att kopplingen till tidigare förhållanden minskas och unionsbudgetens övergripande sammanhang beaktas. För att garantera en jämnare fördelning av direktstödet samtidigt som hänsyn tas till de löneskillnader och skillnader i råvarukostnader som fortfarande finns, bör direktstödnivåerna per hektar justeras progressivt. Medlemsstater med direktstöd som ligger under 90 % av genomsnittet bör minska skillnaden mellan sin nuvarande nivå och denna nivå med en tredjedel. Denna konvergens bör finansieras proportionellt av alla medlemsstater med direktstöd som ligger över unionsgenomsnittet. Dessutom bör alla stödrättigheter som aktiveras under 2019 i en medlemsstat eller i en region ha ett enhetligt enhetsvärde till följd av en konvergens mot detta värde, som bör genomföras i linjära steg under övergångsperioden. Men för att undvika negativa ekonomiska följdverkningar för jordbrukarna bör de medlemsstater som använt systemet med samlat gårdsstöd och särskilt den tidigare modellen, tillåtas att ta hänsyn till tidigare faktorer när de beräknar värdet på stödrättigheterna under det första år som det nya systemet tillämpas. Debatten om de kommande fleråriga finansiella ramarna för den period som inleds 2021 bör även fokuseras på målet att uppnå fullständig konvergens genom lika fördelning av direktstödet inom hela unionen under den perioden.

(22) De erfarenheter som vunnits från tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa av de viktigaste delarna bör behållas, däribland fastställandet av nationella tak för att säkerställa att den totala stödnivån inte överstiger aktuella budgetrestriktioner. Medlemsstaterna bör också ha en nationell reserv som bör användas för att underlätta för unga nya jordbrukare att delta i systemet eller som får användas för att ta hänsyn till särskilda behov i vissa regioner. Bestämmelserna om överföring och användning av stödrättigheter bör behållas, men om möjligt förenklas.

(23) För att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och för att bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd, bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta regler avseende stödberättigande och om tillträde till ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning och vid sammanslagning eller uppdelning av företaget, i syfte att anta regler om beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller om ökning av värdet på stödrättigheter i förhållande till tilldelningen av stödrättigheter, inbegripet regler om möjligheten av ett provisoriskt värde och antal eller en om provisorisk ökning av stödrättigheter tilldelade på grundval av en ansökan från jordbrukaren, regler om villkor för fastställande av det provisoriska och definitiva värdet och antalet stödrättigheter samt bestämmelser för situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter, i syfte att anta regler om fastställande och beräkning av värde och antal avseende de stödrättigheter som mottagits från den nationella reserven och i syfte att anta regler om ändring av enhetsvärdet på stödrättigheterna vid delrättigheter och kriterier för tilldelningen av stödrättigheter i enlighet med utnyttjandet av den nationella reserven och till jordbrukare som inte ansökte om stöd 2011.

(24)             För att säkerställa en god förvaltning av stödrättigheterna bör befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i syfte att anta regler om anmälan och utnyttjande av stödrättigheter delegeras till kommissionen.

(25) Särskilda åtgärder bör behållas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till grundstöd och därigenom negativt påverka den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Arealstöd bör därför kunna beviljas endast för arealer som har besåtts med hampsorter som ger vissa garantier med avseende på innehåll av psykotropa ämnen. För att bevara folkhälsan bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 delegeras till kommissionen i syfte att anta regler enligt vilka stöd endast kan beviljas för certifierat utsäde av vissa hampsorter och som fastställer förfarandet för bestämning av hampsorter och verifiering av deras innehåll av tetrahydrokannabinol.

(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[19] och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar[20], i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91[21] bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen]

(27) För att säkerställa att skyldigheterna när det gäller åtgärden för diversifiering av grödor tillämpas på ett proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och leder till ett ökat skydd av miljön, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta en definition av grödor och anta regler för tillämpningen av den åtgärden.

(28) För att garantera att mark som deklarerats som permanent gräsmark verkligen upprätthålls som sådan av jordbrukarna bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, i syfte att anta regler som gäller tillämpningen av åtgärden.

(29) För att garantera att åtgärden avseende områden med ekologiskt fokus genomförs ändamålsenligt och konsekvent, med beaktande av medlemsstaternas särdrag, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ytterligare definiera de olika typer av områden med ekologiskt fokus som nämns i åtgärden samt att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas för att uppnå den procentandel som avses i åtgärden.

(30) I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruken i områden med naturliga begränsningar, bör medlemsstaterna få använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt arealbaserat stöd, utöver grundstödet, till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i sådana områden. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges i samband med landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas till jordbrukare i de områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[22] men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i Europaparlamentets och rådets förordning av den .... om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[23] [förordningen om landsbygdsutveckling].

(31) Unga jordbrukares etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet inom jordbrukssektorn innebär en ekonomisk utmaning och är en komponent som bör beaktas vid fördelning och inriktning av direktstöd. Denna utveckling är väsentlig för unionens jordbrukssektors konkurrenskraft och, av detta skäl, bör ett inkomststöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet inrättas för att göra det lättare för unga jordbrukare att starta sin verksamhet och efter starten genomföra en strukturanpassning i sina jordbruksföretag. Medlemsstaterna bör kunna använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att utöver grundstödet bevilja årliga arealbaserade stöd till unga jordbrukare. Det stödet bör betalas ut under högst fem år, eftersom det endast bör täcka den inledande perioden för affärsverksamheten och inte bli till ett driftsstöd.

(32) För att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter och för att undvika diskriminering dem emellan bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att definiera villkoren för när en juridisk person kan anses vara berättigad att ta emot stöd till unga jordbrukare, särskilt vad gäller tillämpningen av åldersgränsen på en eller flera fysiska personer som ingår i den juridiska personen.

(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 5 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov kan påvisas i en region och efter kommissionens godkännande, bör medlemsstaterna dock tillåtas använda mer än 10 % av sitt nationella tak. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 10 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat, bör kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.

(34) För att garantera ett ändamålsenligt och målinriktat utnyttjande av unionens medel och undvika dubbelfinansiering genom andra liknande stödinstrument, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att definiera antagandet av regler om villkoren för beviljande av frivilligt kopplat stöd och regler om stödets förenlighet med andra unionsåtgärder samt om kumulering av stöd.

(35) Vad angår stöd till bomullssektorn anses det, i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, vara nödvändigt att en del av stödet fortsätter att vara kopplat till bomullsodling genom ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar i syfte att försäkra sig mot varje risk för produktionsstörning i bomullsproducerande regioner, med hänsyn tagen till alla faktorer som inverkar på detta val. Detta val bör bibehållas i enlighet med målen i protokoll nr 4 om bomull, som är fogat till 1979 års anslutningsakt.

(36) För att få till stånd en ändamålsenlig tillämpning av det grödspecifika bomullsstödet bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta regler och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull och bestämmelser om villkoren för att bevilja detta särskilda stöd, om stödberättigandekrav och jordbruksmetoder, om kriterier för godkännande av branschorganisationer, om producenternas skyldigheter och om situationer där de godkända branschorganisationerna inte iakttar de kriterierna,

(37) I kapitel 2 i rådets förordning (EG) nr 637/2008 av den 23 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 och upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn[24] föreskrevs att varje bomullsodlande medlemsstat antingen vart fjärde år och för första gången senast den 1 januari 2009 måste lämna in ett utkast till ett fyraårigt omstruktureringsprogram till kommissionen eller senast den 31 december 2009 lämna in ett enda förslag till modifierat omstruktureringsprogram till kommissionen omfattande åtta år. Erfarenheten har visat att omstruktureringen av bomullssektorn skulle fungera bättre genom andra åtgärder, däribland de som finansieras inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet i enlighet med förordning (EU) nr [förordningen om landsbygdsutveckling], som också skulle medföra en bättre samordning med åtgärder i andra sektorer. Men de förvärvade rättigheterna och berättigade förväntningarna hos företag som redan omfattas av omstruktureringsprogrammen bör respekteras. Därför bör de pågående programmen på fyra eller åtta år få fortsätta hela perioden ut. När den aktuella perioden löpt ut bör programmen dock avslutas. Medlen som finns tillgängliga från fyraårsprogrammet skulle sedan kunna integreras i de tillgängliga EU-medlen för åtgärder inom ramen för landsbygdsutveckling från och med 2014. De medel som finns tillgängliga efter det att åttaårsprogrammen avslutats skulle inte vara användbara inom landsbygdsutvecklingsprogrammen under 2018 med tanke på programperioden,  och skulle därför göra mer nytta om de överfördes till stödordningar enligt denna förordning, som redan fastställts i artikel 5.2 andra stycket i förordning (EG) nr 637/2008. Förordning (EG) nr 637/2008 kommer därför att ha blivit obsolet från och med den 1 januari 2014 eller den 1 januari 2018 vad gäller medlemsstater som har fyraåriga respektive åttaåriga program. Förordning (EG) nr 637/2008 bör därför upphöra att gälla.

(38) För småbrukare bör det införas en enkel och särskild ordning så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. Av detta skäl bör det införas ett stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd. Det bör införas bestämmelser som förenklar administrationen genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd, jordbruksmetoder som främjar klimatet och miljön, tvärvillkor och kontroller enligt förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], utan att genomförandet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att unionslagstiftningen enligt bilaga II till förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Målen för denna ordning bör vara att stödja den redan existerande småbruksstrukturen i unionen, utan att därför hindra en strukturell utveckling mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen begränsas till redan existerande företag.

(39) För att skydda jordbrukarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta regler rörande deltagande i stödordningen för småbrukare när den deltagande jordbrukarens situation ändras.

(40) För enkelhetens skull och för att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda läge, bör direktstöden i dessa regioner hanteras inom de stödprogram som upprättas genom förordning (EG) nr 247/2006. Därav följer att bestämmelser i denna förordning som rör system för grundstöd och relaterade stöd samt kopplade stöd inte bör tillämpas på dessa regioner.

(41) För tillämpning av denna förordning samt för övervakning, analys och förvaltning av direktstöd krävs anmälan från medlemsstaterna. För att garantera god tillämpning av reglerna i denna förordning bör kommissionen delegeras befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 fördraget i syfte att anta nödvändiga åtgärder med avseende på anmälningar som ska göras av medlemsstaterna eller i syfte att kontrollera, reglera, övervaka, utvärdera och granska direktstöd, genomföra internationella överenskommelser, däribland anmälningskrav enligt dessa överenskommelser samt anta regler om vilken typ av information som ska anmälas, om anmälningsmetoder och om tillträdesrättigheter avseende information och informationssystem tillsammans med villkor och medel för offentliggörande av information.

(42) Unionslagstiftningen rörande skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[25] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[26] är tillämplig.

(43) För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ha möjlighet att överföra medel från sina tak för direktstöd till stöd avsett för landsbygdsutveckling. Samtidigt bör medlemsstater där direktstödsnivån ligger under 90 % av den genomsnittliga stödnivån i unionen ges möjlighet att överföra medel från stöd avsett för landsbygdsutveckling till taket för direktstöd. Sådana val bör, inom ramen för vissa gränser, göras en gång och för hela den här förordningens tillämpningstid.

(44) För att säkerställa en smidig övergång från de system som föreskrivs i förordning (EG) nr 73/2009 till dem som fastställs i denna förordning bör kommissionen delegeras befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget i syfte att anta åtgärder som är nödvändiga för att skydda jordbrukarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MOTIVERING............................................................................................................................ 2

1........... BAKGRUND TILL FÖRSLAGET................................................................................ 2

2........... RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS           5

3........... RÄTTSLIGA ASPEKTER............................................................................................. 7

4........... BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................... 9

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.................................................... 11

AVDELNING I  TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER.................................... 25

AVDELNING II  ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DIREKTSTÖD................................ 28

KAPITEL 1  Gemensamma regler för direktstöd......................................................................... 28

KAPITEL 2  Bestämmelser för Bulgarien och Rumänien.............................................................. 32

AVDELNING III  ORDNINGEN FÖR GRUNDSTÖD OCH  RELATERADE STÖD............ 33

KAPITEL 1  Ordningen för grundstöd........................................................................................ 33

Avsnitt 1  inrättande av ordningen för grundstöd........................................................................... 33

Avsnitt 2  nationella reserven....................................................................................................... 36

avsnitt 3  genomförande av systemet för grundstöd....................................................................... 38

KAPITEL 2  Stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön............... 41

KAPITEL 3  Stöd till områden med naturliga begränsningar......................................................... 44

KAPITEL 4  Stöd till unga jordbrukare....................................................................................... 45

AVDELNING IV  KOPPLAT STÖD........................................................................................ 47

KAPITEL 1  Kopplat stöd på frivillig basis.................................................................................. 47

KAPITEL 2  Grödspecifikt stöd för bomull................................................................................. 50

AVDELNING V  Ordning för småbrukare.................................................................................. 52

AVDELNING VI  nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn................................... 55

AVDELNING VII  SLUTBESTÄMMELSER........................................................................... 55

KAPITEL 1  Anmälan och nödåtgärder...................................................................................... 55

KAPITEL 2  Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser...................................... 57

KAPITEL 3  Övergångs- och slutbestämmelser........................................................................... 58

BILAGA I  Förteckning över stödsystem.................................................................................... 60

BILAGA II  Nationella tak som avses i artikel 6.......................................................................... 61

BILAGA III  Nettotak som avses i artikel 7................................................................................ 62

BILAGA IV  Koefficienter som ska tillämpas enligt artikel 10.1................................................... 63

BILAGA V  Finansiella bestämmelser som tillämpas på Bulgarien och Rumänien och som avses i artiklarna 16 and 17    64

BILAGA VI  Medelstorlek på jordbruksföretag som ska tillämpas enligt artikel 36.4.................... 65

BILAGA VII  JÄMFÖRELSETABELL..................................................................................... 66

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT.................................................................... 74

1........... GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET......... 74

1.1........ Förslagets eller initiativets beteckning............................................................................. 74

1.2........ Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen...... 74

1.3........ Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013) 74

1.4........ Mål.............................................................................................................................. 75

1.4.1..... Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till    75

1.4.2..... Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs.................................................................................................................................... 75

1.4.3..... Verkan eller resultat som förväntas................................................................................ 76

1.4.4..... Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan.......................................................... 76

1.5........ Motivering till förslaget eller initiativet............................................................................. 77

1.5.1..... Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt............................................................ 77

1.5.2..... Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå........................................................................... 77

1.5.3..... Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder.............................................................. 78

1.5.4..... Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter........................ 78

1.6........ Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen....... 78

1.7........ Planerad metod för genomförandet................................................................................ 79

2........... FÖRVALTNING........................................................................................................ 80

2.1........ Bestämmelser om uppföljning och rapportering.............................................................. 80

2.2........ Administrations- och kontrollsystem.............................................................................. 80

2.2.1..... Risker som identifierats................................................................................................. 80

2.2.2..... Planerade kontrollmetoder............................................................................................ 80

2.3........ Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter............................... 81

3........... BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET     82

3.1........ Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel         82

3.2........ Beräknad inverkan på utgifterna.................................................................................... 85

3.2.1..... Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna............................................... 85

3.2.2..... Beräknad inverkan på driftsanslagen.............................................................................. 99

3.2.3..... Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär................................................. 102

3.2.3.1.. Sammanfattning.......................................................................................................... 102

3.2.3.2.. Beräknat personalbehov............................................................................................. 103

3.2.4..... Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen..................................................... 105

3.2.5..... Bidrag från tredje part................................................................................................. 105

3.3........ Beräknad inverkan på inkomsterna.............................................................................. 106

AVDELNING I TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs följande:

a)           Gemensamma regler om stöd som beviljas direkt till jordbrukare enligt de stödordningar som förtecknas i bilaga I (nedan kallade direktstöd).

b)           Särskilda regler rörande följande:

i)       Ett grundstöd för jordbrukare (nedan kallat systemet med grundstöd).

ii)       Ett stöd till jordbrukare som tillämpar jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön.

iii)      Ett kopplat stöd på frivillig basis till jordbrukare i områden som omfattas av naturliga begränsningar.

iv)      Ett stöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet.

v)      Ett system med kopplat stöd på frivillig basis.

vi)      Ett grödspecifikt stöd för bomull.

vii)     En förenklad ordning för småbrukare.

viii)    Ramar som möjliggör för Bulgarien och Rumänien att komplettera direktstöden.

Artikel 2

Ändring av bilaga I

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 55 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I.

Artikel 3

Tillämpning på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

Artikel 11 ska inte tillämpas på de regioner i unionen som avses i artikel 349 i fördraget, nedan kallade de yttersta randområdena och på de direktstöd som beviljas på de mindre Egeiska öarna i enlighet med förordning (EG) nr 1405/2006.

Avdelningarna III, IV och V ska inte tillämpas på de yttersta randområdena.

Artikel 4

Definitioner

1.           I denna förordning gäller följande definitioner:

a)           jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom unionens territorium, enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen jämförd med artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och som bedriver jordbruksverksamhet.

b)           jordbruksföretag: samtliga enheter som används för jordbruksverksamhet och drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat.

c)           jordbruksverksamhet:

– att föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion,

– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver traditionella jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, eller

– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna.

d)           jordbruksprodukter: produkter förtecknade i bilaga I till fördraget, inbegripet bomull, men med undantag av fiskeriprodukter.

e)           jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark eller permanenta grödor.

f)            åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion, men som ligger i träda, inbegripet areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 29 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] oavsett om marken används för växthusproduktion eller produktion under annat fast eller rörligt skydd.

g)           permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.

h)           permanent gräsmark: mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mera; andra arter som lämpar sig för bete får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter.

i)            gräs eller annat örtartat foder: alla örtartade växter som är vanliga i naturlig betesmark eller brukar ingå i fröblandningar för betes- eller ängsmark i medlemsstaten (oavsett om marken används för betesdjur eller inte).

j)            plantskolor: följande arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering:

– plantskolor för vinstockar och grundstammar,

– plantskolor för fruktträd och bär,

– plantskolor för prydnadsväxter,

– kommersiella plantskolor för skogsträd (utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark),

– träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag, t.ex. häckplantor, rosenbuskar och andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd), i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor.

k)           skottskog med kort omloppstid: arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 06029041, som ska anges av medlemsstaterna, och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, där rotskott eller stubbskott lämnats kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong samt med ett maximalt avverkningsintervall som ska anges av medlemsstaterna.

2.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att

a)      fastställa ytterligare definitioner när det gäller tillträdet till stöd enligt denna förordning,

b)      fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,

c)      fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c.

d)      fastställa kriterier för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter vid tillämpning av punkt 1 led h.

AVDELNING II ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DIREKTSTÖD

KAPITEL 1 Gemensamma regler för direktstöd

Artikel 5

Finansiering av direktstöd

De stödordningar som förtecknas i bilaga I till denna förordning ska finansieras i enlighet med artikel 4.1 b i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].

Artikel 6

Nationella tak

1.           För varje medlemsstat och år ska det nationella tak som innefattar det sammanlagda värdet av alla tilldelade stödrättigheter, från den nationella reserven och från de tak som fastställs i enlighet med artiklarna 33, 35, 37 och 39 vara det som fastställs i bilaga II.

2.           För att ta hänsyn till den utveckling som rör maximibeloppen för de direktstöd som får beviljas, inklusive dem som följer av beslut som fattas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att se över de nationella tak som fastställs i bilaga II.

Artikel 7

Nettotak

1.           Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska de totala direktstöd som i enlighet med avdelningarna III, IV och V får beviljas i en medlemsstat under ett kalenderår, efter tillämpning av artikel 11, inte överstiga de tak som fastställs i bilaga III till denna förordning.

För att undvika att de totala direktstöden överstiger de tak som anges i bilaga III, ska medlemsstaterna göra en linjär minskning av alla direktstöd utom de direktstöd som beviljas i enlighet med förordningarna (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 1405/2006.

2.           För varje medlemsstat och år ska det beräknade överskottet från införandet av ett övre stödtak enligt artikel 11, som speglar differensen mellan de nationella tak som anges i bilaga II och till vilket adderas det tillgängliga stödet i enlighet med artikel 44 samt de nettotak som anges i bilaga III, göras tillgängligt som unionsstöd för åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med förordning (EG) nr [ ] [förordningen om landsbygdsutveckling].

3.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att se över taken i bilaga III.

Artikel 8

Finansiell disciplin

1.           Den justeringsgrad som fastställts i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr … [den horisontella förordningen] ska endast tillämpas på direktstöd som under det motsvarande kalenderåret kommer att beviljas en jordbrukare och som överskrider 5000 euro.

2.           Inom ramen för det gradvisa införandet av direktstöd enligt artikel 16, ska punkt 1 i denna artikel gälla för Bulgarien och Rumänien från och med den 1 januari 2016.

3.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 rörande bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel 9

Aktiv jordbrukare

1.         Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, när något av följande gäller:

a)         Det årliga direktstödet utgör mindre än 5 % av deras totala inkomster från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsåret.

b)         Deras jordbruksarealer utgörs huvudsakligen av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c bedrivs inte på dessa arealer.

2.         Punkt 1 ska inte tillämpas på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5000 euro.

3.         Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att fastställa

(a)        kriterier för fastställande av det direktstöd som är relevant för tillämpningen av punkterna 1 och 2, särskilt under första året för tilldelning av stödrättigheter då stödrättigheternas värde ännu inte har fastställts definitivt, samt för nya jordbrukare,

b)         undantag från regeln att inkomsterna under det senaste räkenskapsåret ska beaktas, när uppgifter om dessa saknas, och

c)         kriterier för fastställande av när en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen bestå av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling.

Artikel 10

Minimikrav för erhållande av direktstöd

1.           Medlemsstaterna ska besluta att inte bevilja direktstöd till en jordbrukare när något av följande gäller:

a)      När det sammanlagda direktstöd som begärts eller som kommer att beviljas före de minskningar och uteslutningar som fastställs i artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] under ett visst kalenderår understiger 100 euro.

b)      När jordbruksföretagets stödberättigande areal, för vilken direktstöd begärts eller kommer att beviljas före de minskningar och uteslutningar som fastställs i artikel 66 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], är mindre än ett hektar.

För att ta hänsyn till strukturerna i sina jordbruksekonomier får medlemsstaterna anpassa de trösklar som anges i leden a och b inom de ramar som anges i bilaga IV.

2.           När jordbrukare som mottar det djurrelaterade kopplade stöd som avses i avdelning IV innehar färre hektar än vad som tillåts enligt den tröskel som valts av medlemsstaten för tillämpning av punkt 1 led b, ska medlemsstaten tillämpa punkt 1 led a.

3.           De berörda medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna.

4.           När det gäller Bulgarien och Rumänien ska det stöd som avses i punkt 1 och som begärts eller kommer att beviljas för åren 2014 och 2015 beräknas på grundval av det belopp som anges i bilaga V del A för det aktuella året.

Artikel 11

Successiv minskning och införande av stödtak

1.           Det direktstöd som ska beviljas en jordbrukare enligt denna förordning under ett visst kalenderår ska minskas enligt följande:

– Med 20 % för stödintervallet över 150 000 euro upp till 200 000 euro.

– Med 40 % för stödintervallet över 200 000 euro upp till 250 000 euro.

– Med 70 % för stödintervallet över 250 000 euro upp till 300 000 euro.

– Med 100 % för stödintervallet över 300 000 euro.

2.           Det belopp som avses i punkt 1 ska beräknas genom att de löner som verkligen betalats och redovisats av jordbrukaren under det föregående året, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, dras av från det sammanlagda direktstöd som ursprungligen skulle ha betalats ut till jordbrukaren; de stöd som beviljas enligt avdelning III kapitel 2 i denna förordning ska inte beaktas.

3.           Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd inte utbetalas till jordbrukare för vilka det är fastställt att de, från den dag då kommissionens förslag till denna förordning offentliggjordes, på ett konstlat sätt har skapat förutsättningar för att undgå verkningarna av denna artikel.

Artikel 12

Flera ansökningar

Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar och för vilken en ansökan om grundstöd lämnats in av en jordbrukare i enlighet med avdelning III kapitel 1, får omfattas av en ansökan om annat direktstöd och även om annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs i denna förordning.

Artikel 13

Statligt stöd

Genom undantag från artikel 146.1 i förordning [förordningen om en samlad marknadsordning] ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte tillämpas på stöd som utbetalas av medlemsstater på grundval av och i överensstämmelse med denna förordning.

Artikel 14

Flexibilitet mellan pelare

1.         Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 10 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.

Det beslut som avses i första stycket ska meddelas kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.

Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i första stycket.

2.         Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 5 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.

Det beslut som avses i första stycket ska meddelas kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.

Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i punkt 1 första stycket.

Artikel 15

Översyn

Stödsystemen som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som när som helst kan komma att göras mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.

KAPITEL 2 Bestämmelser för Bulgarien och Rumänien

Artikel 16

Gradvist införande av direktstöd

I Bulgarien och Rumänien ska de nationella stödtak som avses i artiklarna 33, 35, 37, 39 och 51 under 2014 och 2015 fastställas utifrån de belopp som anges i bilaga V del A.

Artikel 17

Kompletterande nationella direktstöd och direktstöd

1.           Under 2014 och 2015 får Bulgarien och Rumänien använda nationella direktstöd för att komplettera stöd som beviljats enligt den ordning för grundstöd som avses i avdelning III kapitel 1 och, för Bulgariens del, även komplettera stöd som beviljats enligt det grödspecifika stödet för bomull som avses i avdelning IV kapitel 2.

2.           Det totala kompletterande nationella direktstöd som under 2014 och 2015 kan beviljas enligt ordningen för grundstöd, får inte överskrida de belopp som anges i bilaga V del B för vart och ett av dessa år.

3.           För Bulgarien får det totala kompletterande nationella direktstöd som beviljas som komplement till det grödspecifika stödet för bomull inte överskrida de belopp som fastställs i bilaga V del C för vart och ett av de år som avses i denna bilaga.

4.           Kompletterande nationella direktstöd ska beviljas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

AVDELNING III ORDNINGEN FÖR GRUNDSTÖD OCH RELATERADE STÖD

KAPITEL 1 Ordningen för grundstöd

Avsnitt 1 inrättande av ordningen för grundstöd

Artikel 18

Stödrättigheter

1.           Jordbrukarna ska kunna få stöd enligt ordningen för grundstöd om de erhåller stödrättigheter enligt denna förordning genom en första tilldelning i enlighet med artikel 21, från den nationella reserven i enlighet med artikel 23 eller genom överföring i enlighet med artikel 27.

2.           Stödrättigheter som erhållits inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och med förordning (EG) nr 73/2009 ska upphöra att gälla den 31 december 2013.

Artikel 19

Tak inom ordningen för grundstöd

1.           Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa det årliga nationella taket för ordningen för grundstöd genom att dra av de årliga belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 33, 35, 37 och 39 från det årliga nationella tak som anges i bilaga II. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2.           För varje medlemsstat och år ska det sammanlagda värdet av alla tilldelade stödrättigheter och den nationella reserven motsvara respektive nationellt tak som antas av kommissionen i enlighet med punkt 1.

3.           Vid ändring av det tak som antagits av kommissionen i enlighet med punkt 1 i förhållande till det föregående året, ska medlemsstaten linjärt minska eller öka värdet på alla stödrättigheter för att säkerställa förenlighet med punkt 2.

Artikel 20

Regional fördelning av de nationella taken

1.           Medlemsstaterna får före den 1 augusti 2013 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk och ekonomi samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur.

2.           Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som anges i artikel 19.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

3.           Medlemsstaterna får besluta att årligen och stegvis ändra dessa regionala tak i enlighet med i förväg fastställda årliga etapper och objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom jordbrukspotential eller miljömässiga kriterier.

4.           Medlemsstaterna ska göra en linjär minskning eller ökning av värdet på stödrättigheterna i varje region i den utsträckning som är nödvändig för att iaktta de tillämpliga regionala taken i enlighet med punkt 2 eller 3.

5.           Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2013 meddela kommissionen det beslut som avses i punkt 1 tillsammans med de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3.

Artikel 21

Första tilldelning av stödrättigheter

1.           Med förbehåll för punkt 2 ska stödrättigheter tilldelas jordbrukarna om de ansöker om tilldelning av stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd senast den 15 maj 2015, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter.

2.           Jordbrukare som under 2011 aktiverade minst en stödrättighet inom ramen för det samlade gårdsstödet eller ansökte om stöd inom ramen för det samlade gårdsstödet, i båda fallen i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, ska erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9.

Genom undantag från första stycket ska jordbrukare erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd och att de under 2011

a)       inom ramen för samlat gårdsstöd inte aktiverade några rättigheter utan endast producerade frukt, grönsaker och/eller endast odlade vin,

b)       inom ramen för samlat gårdsstöd inte ansökte om något stöd och endast hade jordbruksareal som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter ska antalet stödrättigheter som tilldelats per jordbrukare motsvara det antal stödberättigande hektar enligt artikel 25.2 som jordbrukaren anmäler i enlighet med artikel 26.1 för år 2014.

3.           Vid försäljning eller utarrendering av hela eller delar av företaget får fysiska eller juridiska personer som uppfyller kraven i  punkt 2 genom avtal undertecknat före den 15 maj 2014 överlåta rätten att erhålla stödrättigheter enligt punkt 1 till endast en jordbrukare, förutsatt att denne uppfyller villkoren i artikel 9.

4.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som lämnas in under det år för tilldelning av rättigheter då rättigheterna eventuellt ännu inte har fastställts definitivt och tilldelningen påverkas av särskilda omständigheter. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 22

Värdet på stödrättigheter och konvergens

1.           För varje aktuellt år ska enhetsvärdet för stödrättigheter beräknas genom att det nationella eller regionala tak som fastställs enligt artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1, divideras med det antal stödrättigheter som tilldelats på nationell eller regional nivå i enlighet med artikel 21.2 för år 2014.

2.           Medlemsstater som har tillämpat samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009, får begränsa beräkningen av enhetsvärdet för stödrättigheter enligt punkt 1 till ett belopp som motsvarar minst 40 % av de nationella eller regionala tak som fastställts i enlighet med artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1.

3.           Medlemsstater som utnyttjar möjligheten i punkt 2 ska använda den del av taket som återstår efter det att den punkten tillämpats till att öka värdet på stödrättigheter i fall där det sammanlagda värdet på de stödrättigheter som jordbrukaren innehar enligt ordningen för grundstöd beräknade enligt punkt 2 är lägre än det sammanlagda värdet på de stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009. I detta syfte ska det nationella eller regionala enhetsvärdet för var och en av den berörda jordbrukarens stödrättigheter ökas med en andel av skillnaden mellan det sammanlagda värdet av stödrättigheterna inom ramen för grundstödordningen beräknat i enlighet med punkt 2 och det sammanlagda värdet av stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009.

För beräkningen av ökningen får en medlemsstat också beakta det stöd som beviljats under kalenderåret 2013 i enlighet med artiklarna 52, 53.1 och 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009, förutsatt att medlemsstaten har beslutat att inte tillämpa det frivilligt kopplade stödet enligt avdelning IV i denna förordning på de specifika sektorerna.

Vid tillämpning av första stycket ska en jordbrukare anses inneha stödrättigheter den 31 december 2013 om stödrättigheter har tilldelats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren senast den dagen.

4.           Vid tillämpning av punkt 3, i det fall hela eller en del av ett arrendeavtal om jordbrukmark säljs, beviljas eller löper ut efter den dag som fastställts i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 73/2009, och före den dag som fastställts i enlighet med artikel 26 i denna förordning, får en medlemsstat på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning, eller del av ökning, av värdet på stödrättigheter som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella reserven, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.

Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:

a)      Kortaste löptid för arrendet.

b)      Den andel av det mottagna stödet som ska återgå till den nationella reserven.

5.           Senast från och med ansökningsåret 2019 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region ha ett enhetligt enhetsvärde.

6.           Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, gå över till en schablonberäkning av värdet av stödrättigheterna på nationell eller regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte fastställa vilka åtgärder som ska vidtas före den 1 augusti 2013. Dessa åtgärder ska omfatta årliga successiva ändringar av stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

De åtgärder som avses i det första stycket ska meddelas till kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.

Avsnitt 2 nationella reserven

Artikel 23

Inrättande och användning av den nationella reserven

1.           Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv. I det syftet ska medlemsstaterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas göra en linjär procentuell minskning av taket för grundstödordningen på nationell nivå för att inrätta den nationella reserven. Denna minskning ska inte vara högre än 3 % utom om så är nödvändigt för att täcka tilldelningsbehoven enligt punkt 4 för år 2014.     

2.           Medlemsstaterna får administrera den nationella reserven på regional nivå.

3.           Medlemsstaterna ska fastställa stödrättigheter från den nationella reserven i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

4.           Medlemsstaterna ska utnyttja den nationella reserven till att som prioritering tilldela unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter.

I första stycket avses med unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet jordbrukare som uppfyller villkoret i artikel 36.2 och som inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk och som inte kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den nya jordbruksverksamheten. När det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet.

5.           Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att

a)      tilldela stödrättigheter till jordbrukare i områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention, i syfte att säkerställa att jordbruksmark inte läggs ned och/eller i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar i de områdena,

b)      linjärt öka värdet på stödrättigheter inom ramen för grundstödordningen på nationell eller regional nivå om den nationella reserven överskrider 3 % under ett visst år, förutsatt att tillräckliga belopp finns kvar för tilldelningar i enlighet med punkt 4, med led a i denna punkt samt med punkt 7.

6.           Vid tillämpning av punkterna 4 och 5 a ska medlemsstaterna fastställa värdet på stödrättigheter som tilldelas till jordbrukare på grundval av det nationella eller regionala medelvärdet för stödrättigheter under tilldelningsåret.

7.           När en jordbrukare med stöd av ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt beslut fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten är berättigad att erhålla stödrättigheter eller öka värdet av redan existerande stödrättigheter, ska jordbrukaren erhålla det antal stödrättigheter samt värdet av de stödrättigheter som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten. Denna tidpunkt får dock inte infalla senare än sista dag för inlämnande av en ansökan inom ramen för grundstödordningen efter dagen för domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet, med beaktande av artiklarna 25 och 26.

Artikel 24

Påfyllning av den nationella reserven

1.           Den nationella ska reserven fyllas på med belopp som uppstår till följd av

a)      stödrättigheter som inte berättigar till utbetalning under två på varandra följande år på grund av tillämpning av

i)        artikel 9,

ii)       artikel 10.1,

b)      varje stödrättighet som inte har aktiverats i enlighet med artikel 25 under en tvåårsperiod, utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter,

c)      stödrättigheter som jordbrukare har lämnat tillbaka på frivillig basis,

d)      tillämpning av artikel 22.4.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder avseende återföring av outnyttjade stödrättigheter till den nationella reserven. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

avsnitt 3 genomförande av systemet för grundstöd

Artikel 25

Aktivering av stödrättigheter

1.           Stöd inom ramen för systemet med grundstöd ska beviljas till jordbrukare vid aktivering, genom deklaration i enlighet med artikel 26.1, av en stödrättighet per stödberättigande hektar i den medlemsstat där den har tilldelats. Aktiverade stödrättigheter ska berättiga till årlig utbetalning av de belopp som fastställs där, utan att detta påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införande av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artiklarna 7, 37.2 och 51.1 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

2.           I denna avdelning avses med stödberättigande hektar

a)      all jordbruksareal i företaget som används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, eller

b)      all areal som under 2008 berättigade till utbetalningar inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd eller systemet med enhetlig arealersättning enligt avdelning III respektive avdelning V kapitel 2 i förordning nr (EG) 73/2009, och som

i)        inte längre är förenliga med definitionen av stödberättigande enligt led a till följd av genomförandet av direktiv 92/43/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[27] och direktiv 2009/147/EG, eller

ii)       under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar, har beskogats i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 23 i förordning (EU) nr [förordningen om landsbygdsutveckling], eller

iii)      under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar, legat i träda enligt artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 29 i förordning (EU) nr [… ] [förordningen om landsbygdsutveckling].

Vid tillämpning av första stycket led a ska ett jordbruksföretags jordbruksareal som även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet betraktas som en areal som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, om jordbruksverksamheten kan bedrivas utan att väsentligt hindras av den andra verksamhetens intensitet, beskaffenhet, varaktighet eller tidpunkt. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för tillämpningen av detta stycke på sina respektive territorier.

För att arealerna ska vara stödberättigande måste de vara förenliga med definitionen av stödberättigande hektar under hela kalenderåret, utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

3.           Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,2 %.

Artikel 26

Deklaration av stödberättigande hektar

1.           Vid tillämpning av artikel 25.1 ska jordbrukaren deklarera de skiften som motsvarar de bidragsberättigande hektar som åtföljer varje stödrättighet. Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över dessa skiften vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast vid det datum som i den medlemsstaten fastställts för ändring av stödansökan enligt artikel 73.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen].

2.           Medlemsstaterna får i välgrundade fall tillåta jordbrukaren att ändra sin deklaration förutsatt att denne håller fast åtminstone vid det antal hektar som motsvarar stödrättigheterna och iakttar villkoren för beviljande av grundstöd för den aktuella arealen.

Artikel 27

Överlåtelse av stödrättigheter

1.           Stödrättigheter får endast överlåtas till en jordbrukare som är etablerad i samma medlemsstat, med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv.

Även vid faktiskt eller förtida arv får emellertid stödrättigheter endast användas i den medlemsstat där stödrättigheterna fastställdes.

2.           Stödrättigheter kan endast överlåtas inom samma region eller mellan regioner i en medlemsstat där det värde på stödrättigheter per hektar som följer av tillämpning av antingen artikel 22.1 eller artikel 22.2 är detsamma.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga krav avseende anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och de tidsfrister inom vilka denna anmälan ska göras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 28

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller

a)      regler för stödberättigande och tillträde till ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning och vid sammanslagning eller uppdelning av jordbruksföretaget,

b)      regler för beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller för ökning eller minskning av stödrättigheternas värde i förhållande till tilldelning av stödrättigheter enligt någon bestämmelse i denna avdelning, inklusive regler

i)        om möjlighet till ett preliminärt värde och antal eller en preliminär ökning av stödrättigheter tilldelade på grundval av en ansökan från jordbrukaren,

ii)       om villkor för fastställande av det preliminära och definitiva värdet och av antalet stödrättigheter,

iii)      för situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter,

c)      regler för fastställande och beräkning av värdet på och antalet stödrättigheter som mottagits från den nationella reserven,

d)      regler om ändring av stödrättigheternas enhetsvärde, särskilt när det gäller delrättigheter,

e)      kriterier som medlemsstaterna ska tillämpa för tilldelning av stödrättigheter till jordbrukare som inte aktiverade någon stödrättighet under 2011 eller som under 2011 inte begärde stöd inom ramen för ordningen för enhetlig arealersättning enligt föreskrifterna i artikel 21.2, samt för tilldelning av stödrättigheter vid tillämpning av den avtalsklausul som avses i artikel 21.3,

f)       kriterier för tilldelning av stödrättigheter i enlighet med artikel 23.4 och 23.5,

g)      regler för deklaration och aktivering av stödrättigheter,

h)      regler som innebär att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används och där förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras innehåll av tetrahydrokannabinol i enlighet med artikel 25.3 anges.

KAPITEL 2 Stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön

Artikel 29

Allmänna regler

1.           Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för grundstödordningen i kapitel 1 ska på sina stödberättigande hektar enligt artikel 25.5 använda följande jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön:

a)       Ha tre olika grödor på sin åkermark när jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året.

b)       Bevara permanent gräsmark på jordbruksföretaget.  

c)       Ha områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 och tillämpningen av finansiell disciplin, linjära minskningar enligt artikel 7 och eventuella minskningar och påföljder som utdöms i enlighet med förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska medlemsstaterna bevilja stöd enligt detta kapitel till jordbrukare som iakttar de av de tre metoder som anges i punkt 1 som är relevanta för dem, och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.

3.           Jordbrukare vars företag är helt eller delvis belägna i områden som omfattas av direktiven 92/43/EEG eller 2009/147/EG ska vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel förutsatt att de använder de metoder som avses i detta kapitel i den mån som dessa metoder för det berörda företagets del är förenliga med de nämnda direktivens syfte.

4.           Jordbrukare som uppfyller kraven avseende ekologiskt jordbruk i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 834/2007 ska automatiskt vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel.

Första stycket ska endast vara tillämpligt avseende de enheter inom ett jordbruksföretag som utnyttjas för ekologisk produktion i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 834/2007.

5.           Det stöd som avses i punkt 1 ska betalas ut i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 26.1, varvid stödets belopp ska beräknas årligen genom att det belopp som erhålls från tillämpningen av artikel 33.1 divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som deklarerats i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26.

Artikel 30

Diversifiering av grödor

1.           Om jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året, ska odlingen av åkermarken bestå av minst tre olika grödor. Ingen av dessa tre grödor får uppta mindre än 5 % av åkermarken och huvudgrödan får inte uppta mer än 70 % av åkermarken.

2.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av definitionen av gröda och regler rörande tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.

Artikel 31

Permanent gräsmark

1.           De arealer i jordbruksföretagen som jordbrukarna deklarerat som permanent gräsmark i ansökan enligt artikel 74 i förordning (EU) nr XXX (HZR) för ansökningsåret 2014, nedan kallade referensarealer som utgörs av permanent gräsmark, ska bevaras som permanent gräsmark.

Referensarealer som utgörs av permanent gräsmark ska ökas om jordbrukaren har skyldighet att ställa om arealer till permanent gräsmark under 2014 och/eller 2015 enligt artikel 93 i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

2.           En jordbrukare ska tillåtas att ställa om högst 5 % av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark. Den gränsen ska inte gälla vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

3.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av regler rörande ökning av referensarealer som utgörs av permanent betesmark i enlighet med punkt 1 andra stycket, förnyelse av permanent gräsmark, omställning av jordbruksarealer till permanent gräsmark när den tillåtna minskning som avses punkt 2 överskrids samt om ändring av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark vid överlåtelse av mark.

Artikel 32

Områden med ekologiskt fokus

1.           Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräsmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii.

2.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att ytterligare definiera de typer av områden med ekologiskt fokus som avses i punkt 1 i denna artikel och för att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas för att uppfylla den procentandel som avses i samma punkt.

Artikel 33

Finansiella bestämmelser

1.           För att finansiera det stöd som avses i detta kapitel ska medlemsstaterna använda 30 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

2.           Medlemsstaterna ska använda det stöd som avses i detta kapitel på nationell nivå eller, vid tillämpning av artikel 20, på regional nivå. Vid tillämpning på regional nivå ska medlemsstaterna i varje region använda en andel av det tak som fastställs enligt punkt 3. Denna andel ska beräknas för varje region genom att vart och ett av de regionala tak som fastställs i enlighet med artikel 20.2 divideras med det tak som fastställs i enlighet med artikel 19.1.

3.           Kommissionen ska varje år genom genomförandeakter fastställa motsvarande tak för det stöd som avses i detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 3 Stöd till områden med naturliga begränsningar

Artikel 34

Allmänna bestämmelser

1.           Medlemsstater kan bevilja ett stöd till jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1 och vars företag helt eller delvis är belägna i områden med naturliga begränsningar, vilka utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr [förordningen om landsbygdsutveckling].

2.           Medlemsstaterna kan besluta sig för att bevilja det stöd som avses i punkt 1 till alla områden som omfattas av denna punkt eller alternativt att, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, begränsa stödet till vissa av de områden som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].

3.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 och tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 beviljas årligen per stödberättigande hektar inom de områden som omfattas av naturliga begränsningar och för vilka medlemsstaterna har beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel, och ska betalas ut vid aktivering av stödrättigheter för de hektar som innehas av den berörda jordbrukaren.

4.           Det stöd per hektar som avses i punkt 1 ska beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpningen av artikel 35 divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26.1 och som ligger i områden för vilka medlemsstaterna beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

5.           Medlemsstaterna kan tillämpa det stöd som avses i detta kapitel på regional nivå i enlighet med villkoren i denna punkt.

I detta fall ska medlemsstaterna definiera regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de naturliga begränsningarnas art och jordbruksförhållandena i regionen.

Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som avses i artikel 35.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Stödet på regional nivå ska beräknas genom att det regionala tak som beräknas i enlighet med tredje stycket divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26.1 och som ligger i områden för vilka medlemsstaterna beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

Artikel 35

Finansiella bestämmelser

1.           För att finansiera det stöd som avses i artikel 34 får medlemsstaterna besluta att senast den 1 augusti 2013 använda upp till 5 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II.

Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den dag som avses i samma stycke.

Medlemsstaterna kan till och med den 1 augusti 2016 se över sitt beslut med verkan från och med den 1 januari 2017.

2.           Utifrån den procentandel av det nationella taket som ska användas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år, genom genomförandeakter, fastställa motsvarande tak för det stödet. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 4 Stöd till unga jordbrukare

Artikel 36

Allmänna regler

1.           Medlemsstaterna ska bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.

2.           I detta kapitel avses med unga jordbrukare

a)      fysiska personer som för första gången etablerar sig som driftsledare inom ett jordbruksföretag eller som redan hade etablerat ett sådant företag fem år innan den första ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd enligt artikel 73.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] lämnades in, och

b)      som ännu inte har fyllt 40 år när den ansökan som avses i led a lämnas in.

3.           Utan att det påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen när stödrättigheter har aktiverats av jordbrukaren.

4.           Stödet enligt punkt 1 ska beviljas per jordbrukare under en period på högst fem år. Perioden ska minskas proportionellt med det antal år som har förflutit från det att företaget startades fram till dess att den ansökan som avses i punkt 2 a lämnades in första gången.

5.           Medlemsstaterna ska varje år beräkna det stöd som avses i punkt 1 genom att multiplicera ett tal motsvarande 25 % av genomsnittsvärdet av de stödrättigheter som innehas av jordbrukaren med det antal stödrättigheter som denna har aktiverat i enlighet med artikel 26.1.

Vid tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna iaktta följande övre gränser för det antal aktiverade stödrättigheter som ska beaktas:

a)      I medlemsstater där jordbruksföretagens genomsnittsstorlek enligt bilaga VI uppgår till 25 hektar eller mindre, högst 25 aktiverade stödrättigheter.

b)      I medlemsstater där jordbruksföretagen har en genomsnittstorlek enligt bilaga VI på över 25 hektar, minst 25 aktiverade stödrättigheter och högst ett antal som inte får överstiga genomsnittsstorleken.

6.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 rörande de villkor enligt vilka en fysisk person får anses berättigad att motta stöd enligt punkt 1, särskilt vad gäller tillämpningen av den åldersgräns som fastställs i punkt 2 b på en eller flera fysiska personer som ingår den juridiska personen.

Artikel 37

Finansiella bestämmelser

1.           För att finansiera det stöd som avses i artikel 36 får medlemsstaterna använda högst 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II. De ska före den 1 augusti 2013 meddela kommissionen en uppskattning av den procentandel som behövs för att finansiera stödet.

Medlemsstaterna kan till och med den 1 augusti 2016 se över sin uppskattning med verkan från och med den 1 januari 2017. De ska meddela kommissionen den reviderade procentandelen senast den 1 augusti 2016.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av den övre gräns på 2 % som fastställs i punkt 1 ska medlemsstaterna, när det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider taket enligt punkt 4 och det taket understiger 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, tillämpa en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas till samtliga jordbrukare i enlighet med artikel 25.

3.           När det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider det tak som fastställs i punkt 4 och det taket uppgår till 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning av de belopp som ska betalas ut i enlighet med artikel 35, i syfte att iaktta det taket.

4.           På grundval av den uppskattade procentandel som medlemsstaterna meddelar i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år, genom genomförandeakter, fastställa det motsvarande taket för det stöd som avses i artikel 35. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2

AVDELNING IV KOPPLAT STÖD

KAPITEL 1 Kopplat stöd på frivillig basis

Artikel 38

Allmänna regler

1.           Medlemsstaterna får bevilja kopplat stöd till jordbrukare på de villkor som fastställs i detta kapitel.

Kopplat stöd kan utbetalas till följande sektorer och produktion: durumvete, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker samt skottskog med kort omloppstid.

2.           Kopplat stöd får endast utbetalas till sektorer eller till regioner i en medlemsstat där särskilda typer av jordbruk eller särskilda jordbrukssektorer genomgår särskilda svårigheter och är särskilt viktiga av ekonomiska och/eller sociala och/eller miljömässiga skäl.

3.           Genom undantag från punkt 2 kan kopplat stöd också beviljas till jordbrukare som den 31 december 2013 innehade stödrättigheter som beviljats i enlighet med avdelning III kapitel 3 avsnitt 2 och artikel 71m i förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med artikel 60 och artikel 65 fjärde stycket i förordning (EG) nr 73/2009; och som saknar hektar som berättigar till aktivering av stödrättigheter enligt ordningen för grundstöd i avdelning III kapitel 1 i denna förordning.

4.           Kopplat stöd får endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att upprätthålla de aktuella produktionsnivåerna i dessa regioner.

5.           Kopplat stöd ska betalas ut i form av årligt stöd och ska beviljas inom fastställda kvantitativa gränser och vara grundat på fastställda arealer och avkastningar eller på ett fastställt antal djur.

6.           Allt stöd som beviljas enligt denna artikel ska vara förenligt med andra unionsåtgärder och annan unionspolitik.

7.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller

a)      villkoren för beviljande av det stöd som avses i detta kapitel,

b)      regler om förenlighet med andra unionsåtgärder och om kumulering av stöd.

Artikel 39

Finansiella bestämmelser

1.           Före den 1 augusti året före det år då det frivilligt kopplade stödet kommer att införas, får medlemsstaterna besluta att använda upp till 5 % av sitt nationella tak enligt bilaga II till att finansiera detta stöd.

2.           Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att använda upp till 10 % av det årliga tak som fastställs i bilaga II, förutsatt att

a)       de till och med den 31 december 2013 tillämpade den ordning för enhetligt arealstöd som fastställs i avdelning V i förordning (EG) nr 73/2009 eller finansierade åtgärder enligt artikel 111 i den förordningen, eller omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 69.5 eller, för Maltas del, i artikel 69.1 i den förordningen, och/eller

b)       förutsatt att de under minst ett år under perioden 2010–2013 avsatte mer än 5 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, undantaget avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a punkterna i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6, i den förordningen.

3.           Medlemsstater som under minst ett år under perioden 2010–2013 avsatte mer än 10 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, undantaget avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a punkterna i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6, i den förordningen, får genom undantag från punkt 2 och efter kommissionens godkännande i enlighet med artikel 41, besluta att använda mer än 10 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

4.           Medlemsstaterna får till och med den 1 augusti 2016, se över sina beslut i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 och, med verkan från 2017, besluta att

a)      öka det procenttal som fastställs i enlighet med punkterna 1 och 2, inom de gränser som anges i punkterna 1 och 2 i tillämpliga fall och, vid behov, anpassa villkoren för beviljande av stödet,

b)      minska den procentandel som utnyttjas för finansieringen av kopplat stöd och, vid behov, anpassa villkoren för beviljande av stödet,

c)      upphöra att bevilja stöd enligt detta kapitel.

5.           På grundval av det beslut som fattats av varje medlemsstat i enlighet med punkterna 1–4 om hur stor andel av det nationella taket som ska användas, ska kommissionen genom genomförandeakter varje år fastställa det motsvarande taket för stödet. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 40

Anmälan

1.           De beslut som avses i artikel 39 ska anmälas till kommissionen senast den dag som anges i den artikeln och, med undantag för det beslut som avses i artikel 39.4 c, ska anmälan innehålla information om de regioner som stödet är riktat till, de typer av jordbruk eller sektorer som valts ut och den stödnivå som ska beviljas.

2.           De beslut som avses i artikel 39.2 och 39.3, eller, i tillämpliga fall, i artikel 39.4 a, ska även innehålla en detaljerad beskrivning av den särskilda situation i den region som stödet ska riktas till och av de särdrag hos de olika jordbrukstyperna eller de särskilda sektorerna som gör att den procentandel som avses i artikel 39.1 inte räcker till för att hantera de svårigheter som avses i artikel 38.2 och som motiverar en ökad stödnivå.

Artikel 41

Kommissionens godkännande

1.           Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna det beslut som avses i artikel 39.2 eller, i tillämpliga fall, artikel 39.4 a förutsatt att något av följande behov i den berörda regionen eller sektorn har påvisats:

a)      Behovet att upprätthålla en viss produktionsnivå på grund av brist på alternativ och att minska risken för produktionsbortfall och de sociala problem och/eller miljöproblem som följer av detta.

b)      Behovet av att förse den lokala bearbetningsindustrin med stabila leveranser och därmed undvika de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna av en åtföljande omstrukturering.

c)      Behovet av att kompensera för nackdelar som drabbar jordbrukare i en särskild sektor och som är resultatet av kontinuerliga störningar på den berörda marknaden.

d)      Behovet att ingripa när det bedöms att de övriga stöd som är tillgängliga enligt denna förordning, förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] eller någon annan godkänd statlig stödordning inte räcker till för att uppfylla de behov som anges i leden a, b och c.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om förfarandet för bedömning och godkännande av beslut enligt punkt 1. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 2 Grödspecifikt stöd för bomull

Artikel 42

Tillämpningsområde

Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 på de villkor som anges i detta kapitel (nedan kallat grödspecifikt stöd för bomull).

Artikel 43

Stödberättigande

1.           Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet ska kunna beviljas måste arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten har godkänt för bomullsproduktion, arealen måste ha besåtts med godkända sorter och bomullen måste ha skördats under normala odlingsbetingelser.

Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2.           Medlemsstaterna ska ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i enlighet med de regler och villkor som avses i punkt 3.

3.           För att garantera en effektiv förvaltning av de grödspecifika stöden för bomull, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de bestämmelser och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull.

4.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för tillståndsförfarandet och för meddelande till producenterna i samband med tillståndet. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 44

Basarealer, fast avkastning och referensbelopp

1.           De nationella basarealerna ska vara följande:

– Bulgarien: 3 342 ha.

– Grekland: 250 000 ha.

– Spanien: 48 000 ha.

– Portugal: 360 ha.

2.           Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:

– Bulgarien: 1,2 ton/ha.

– Grekland: 3,2 ton/ha.

– Spanien: 3,5 ton/ha.

– Portugal: 2,2 ton/ha.

3.           Det grödspecifika stöd som ska betalas per stödberättigande hektar ska fastställas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:

– Bulgarien: 523,02 euro 2014; 588,06 euro 2015; och 661,79 euro för 2016 och framåt.

– Grekland: 238,86 euro.

– Spanien: 369,33 euro.

– Portugal: 232,57 euro.

4.           Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 1, ska det stöd som anges i punkt 3 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet av basarealen.

5.           För att möjliggöra tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de regler och villkor som ska gälla för beviljande av det grödspecifika stödet för bomull, om regler för stödberättigande samt om regler för jordbruksmetoder.

6.           Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa regler för beräkningen av den minskning som föreskrivs i punkt 4. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 45

Godkända branschorganisationer

1.           Vid tillämpning av detta kapitel ska godkänd branschorganisation innebära en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull, samt åtminstone ett rensningsföretag, vars syfte i första hand är

a)      att bidra till bättre samordning av saluföringen av bomull, bland annat med hjälp av studier och marknadsundersökningar,

b)      att utarbeta standardavtal som är förenliga med unionsbestämmelserna,

c)      att styra produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, bland annat i fråga om kvalitet och konsumentskydd,

d)      att uppdatera metoder och teknik för att förbättra produktkvaliteten,

e)      att utarbeta marknadsföringsstrategier för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.

2.           De medlemsstater i vilka det finns rensningsföretag ska godkänna de branschorganisationer som uppfyller kriterierna enligt punkt 3.

3.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller

a)      kriterier för godkännande av branschorganisationer,

b)      producenters skyldigheter,

c)      regler som ska tillämpas om de godkända branschorganisationerna inte iakttar dessa kriterier.

Artikel 46

Beviljande av stöd

1.           Jordbrukarna ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per stödberättigande hektar enligt artikel 44.

2.           Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per stödberättigande hektar inom den basareal som anges i artikel 44.1, ökat med ett belopp på 2 euro.

AVDELNING V Ordning för småbrukare

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

1.           Jordbrukare som innehar stödrättigheter som tilldelats 2014 i enlighet med artikel 21 och som uppfyller minimikraven enligt artikel 10.1 får välja att delta i en förenklad ordning enligt villkoren i detta avsnitt, nedan kallad ordningen för småbrukare.

2.           Stöd som betalas ut enligt ordningen för småbrukare ska ersätta det stöd som beviljas enligt avsnitten III och IV.

3.           Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2.

4.           Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte betalas ut något stöd till jordbrukare för vilka det fastställts att de, efter dagen för offentliggörande av kommissionens förslag till denna förordning, har delat sitt företag i enda syfte att dra nytta av ordningen för småbrukare. Detta ska även gälla jordbrukare vars företag är ett resultat av sådan delning.

Artikel 48

Deltagande

Jordbrukare som önskar delta i ordningen för småbrukare ska lämna in en ansökan senast den 15 oktober 2014.

Jordbrukare som inte har ansökt om deltagande i ordningen för småbrukare senast den 15 oktober 2014 eller som beslutar att lämna ordningen efter den dagen eller som valts ut för stöd enligt artikel 20.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska inte längre ha rätt att delta den ordningen.

Artikel 49

Stödbelopp

1. Medlemsstaterna ska fastställa det årliga belopp som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare till någon av nedanstående nivåer, med förbehåll för punkterna 2 och 3:

a)      Ett belopp som inte överstiger 15 % av det nationella genomsnittsstödet per stödmottagare.

b)      Ett belopp som motsvarar det nationella genomsnittsstödet per hektar multiplicerat med ett tal som motsvarar antalet hektar men som högst får vara tre.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led a ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal jordbrukare som erhåller stödrättigheter i enlighet med artikel 21.1.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led b ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26 under år 2014.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska inte vara lägre än 500 euro och inte högre än 1 000 euro. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 ska beloppet, om tillämpningen av punkt 1 leder till ett belopp som är lägre än 500 euro eller högre än 1 000 euro, avrundas uppåt respektive neråt till de lägsta eller det högsta beloppet.

3. Genom undantag från punkt 2 får det belopp som avses i punkt 1, på Cypern och Malta, fastställas till ett värde som är lägre än 500 euro, men minst 200 euro.

Artikel 50

Särskilda villkor

1. Under det att jordbrukarna deltar i ordningen för småbrukare ska de

a)      minst behålla ett antal hektar motsvarande det antal stödrättigheter de innehar,

b)      uppfylla det minimikrav som föreskrivs i artikel 10.1 b.

2. Stödrättigheter som aktiveras under 2014 i enlighet med artiklarna 25 och 26 av en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska betraktas som aktiverade stödrättigheter under hela den tid som jordbrukarna deltar i ordningen.

De stödrättigheter som jordbrukaren innehar under deltagandet i den ordningen ska inte betraktas som outnyttjade stödrättigheter som kan återföras till den nationella reserven i den mening som avses i artikel 24.1 b.

3. Genom undantag från artikel 27, ska stödrättigheter som innehas av jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare inte kunna överlåtas, utom vid arv eller förtida arv.

Jordbrukare som genom arv eller förtida arv erhåller stödrättigheter från en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska vara behörig att delta i den ordningen förutsatt de uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen för grundstöd och att de ärver samtliga stödrättigheter som innehas av den jordbrukare från vilken de mottar stödrättigheterna.

4. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller villkoren för deltagande i ordningen i det fall den deltagande jordbrukarens situation förändras.

Artikel 51

Finansiella bestämmelser

1. För att finansiera det stöd som avses i denna avdelning ska medlemsstaterna dra av de belopp som småbrukarna skulle vara berättigade till i form av ett grundstöd enligt avdelning III kapitel 1, i form av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 2 och, i tillämpliga fall, i form av stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 4 samt i form av kopplat stöd enligt avdelning IV från de totala belopp som är tillgängliga för respektive stöd.

Skillnaden mellan summan av samtliga stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare och det totala belopp som fastställs i enlighet med första stycket ska finansieras genom tillämpning av en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas i enlighet med artikel 25.

De faktorer som ligger till grund för fastställandet av de belopp som avses i första stycket ska vara desamma under hela den tid som jordbrukaren deltar i ordningen.

2. Om det sammanlagda stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare överstiger 10 % av det årliga nationella taket i bilaga II, ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning på de belopp som ska betalas ut i enlighet med denna avdelning, så att den angivna procentsatsen efterlevs.

AVDELNING VI nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn

Artikel 52

Utnyttjande av den årliga budgeten för omstruktureringsprogrammen

1.           För medlemsstater som har tillämpat artikel 4.1 första stycket i förordning (EG) nr 637/2008, ska den relevanta årliga budget som finns tillgänglig i enlighet med artikel 5.1 i den förordningen överföras med verkan från och med den 1 januari 2014 i form av extra unionsmedel för åtgärder inom de program för landsbygdsutveckling som finansieras i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].

2.           För medlemsstater som har tillämpat artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 637/2008 ska den årliga budgeten enligt artikel 5.1 i den förordningen inräknas i deras nationella tak enligt bilaga II till denna förordning, med verkan från och med den 1 januari 2017.

AVDELNING VII SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1 Anmälan och nödåtgärder

Artikel 53

Anmälningskrav

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att  genom delegerade akter i enlighet med artikel 55, anta nödvändiga åtgärder med avseende på anmälningar som ska göras av medlemsstaterna vid tillämpning av denna förordning eller i syfte att kontrollera, reglera, övervaka, utvärdera och granska direktstöd samt genomföra internationella överenskommelser, däribland anmälningskrav enligt dessa överenskommelser. Kommissionen ska därvid beakta databehov och samverkan mellan potentiella datakällor.

Den information som erhålls får, i tillämpliga fall, överföras eller göras tillgänglig för internationella organisationer, behöriga myndigheter i tredjeländer och får offentliggöras, med reservation för skydd för personuppgifter och med reservation för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

2.           Med beaktande av behovet av att göra sådana anmälningar som avses i punkt 1 snabbt, effektivt, korrekt och kostnadseffektivt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 för att fastställa

a)      vilken typ av information som ska anmälas,

b)      anmälningsmetoder,

c)      regler rörande tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,

d)      på vilka villkor och med vilka medel informationen får offentliggöras.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta

a)      regler för lämnande av sådan information som krävs för tillämpningen av denna artikel,  

b)      bestämmelser om hanteringen av den information som ska anmälas samt regler om innehåll, form, tidsramar, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

c)      bestämmelser om hur information och handlingar ska överföras till eller göras tillgängliga för medlemsstater, internationella organisationer, behöriga myndigheter i tredjeland eller allmänheten, med reservation för skydd av personuppgifter och med reservation för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 54

Åtgärder för att lösa särskilda problem

1.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de åtgärder som i en nödsituation är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2.           Av vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet som i samband de åtgärder som avses i punkt 1, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.3.

KAPITEL 2 Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 55

Utövande av delegering

1.           Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter ska gälla på de villkor som fastställs i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning delegeras till kommissionen på obestämd tid, från och med ikraftträdandet av denna förordning.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid en senare tidpunkt som anges i beslutet. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antagits enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig detta inom två månader från den tidpunkt då akten delgetts Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har informerat kommissionen om att de inte kommer att motsätta sig detta. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med två månader.

Artikel 56

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté med benämningen kommittén för direktstöd. Denna ska vara en kommitté enligt vad som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När hänvisning görs till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När hänvisning görs till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas tillsammans med artikel 5 i den förordningen.

KAPITEL 3 Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 57

Upphävande

1.           Förordning (EG) nr 637/2008 ska upphöra att gälla.

Den ska emellertid fortfarande tillämpas till och med den 31 december 2017 med avseende på medlemsstater som har utnyttjat möjligheten enligt andra stycket i artikel 4.1 i den förordningen.

2.           Förordning (EG) nr 73/2009 ska upphöra att gälla.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska hänvisningar till den upphävda förordningen anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VII.

3.           Hänvisningar i denna förordning till förordningarna (EG) nr 73/2009 och (EG) nr 1782/2003 ska innebära hänvisningar till de förordningarna så som när de var i kraft innan de upphävdes.

Artikel 58

Övergångsbestämmelser

För att säkerställa en smidig övergång från de system som anges i förordning (EG) nr 73/2009 till dem som fastställs i denna förordning ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de åtgärder som är nödvändiga för att skydda jordbrukarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar.

Artikel 59

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den [sjunde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artiklarna 14, 20.5, 22.6, 35.1, 37.1 och 39 ska dock gälla från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I Förteckning över stödsystem

Sektor || Rättslig grund || Anmärkningar

Grundstöd || Avdelning III kapitel 1 i denna förordning || Frikopplat stöd

Stöd till jordbrukare som iakttar en jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön || Avdelning III kapitel 2 i denna förordning || Frikopplat stöd

Stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar || Avdelning III kapitel 3 i denna förordning || Frikopplat stöd

Stöd till unga jordbrukare || Avdelning III kapitel 4 i denna förordning || Frikopplat stöd

Kopplat stöd på frivillig basis || Avdelning IV kapitel 1 i denna förordning ||

Bomull || Avdelning IV kapitel 2 i denna förordning || Arealstöd

Stöd till småbrukare || Avdelning V i denna förordning || Frikopplat stöd

Posei || Avdelning III i förordning (EG) nr 247/2006 || Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen

Egeiska öarna || Kapitel 3 i förordning (EG) nr 1405/2006 || Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen

BILAGA II Nationella tak som avses i artikel 6

|| || || || || || (i tusental euro)

Kalenderår || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 och följande år

Belgien || 553 521 || 544 065 || 534 632 || 525 205 || 525 205 || 525 205

Bulgarien || 655 661 || 737 164 || 810 525 || 812 106 || 812 106 || 812 106

Tjeckien || 892 698 || 891 875 || 891 059 || 890 229 || 890 229 || 890 229

Danmark || 942 931 || 931 719 || 920 534 || 909 353 || 909 353 || 909 353

Tyskland || 5 275 876 || 5 236 176 || 5 196 585 || 5 156 970 || 5 156 970 || 5 156 970

Estland || 108 781 || 117 453 || 126 110 || 134 749 || 134 749 || 134 749

Irland || 1 240 652 || 1 239 027 || 1 237 413 || 1 235 779 || 1 235 779 || 1 235 779

Grekland || 2 099 920 || 2 071 481 || 2 043 111 || 2 014 751 || 2 014 751 || 2 014 751

Spanien || 4 934 910 || 4 950 726 || 4 966 546 || 4 988 380 || 4 988 380 || 4 988 380

Frankrike || 7 732 611 || 7 694 854 || 7 657 219 || 7 619 511 || 7 619 511 || 7 619 511

Italien || 4 023 865 || 3 963 007 || 3 902 289 || 3 841 609 || 3 841 609 || 3 841 609

Cypern || 52 273 || 51 611 || 50 950 || 50 290 || 50 290 || 50 290

Lettland || 163 261 || 181 594 || 199 895 || 218 159 || 218 159 || 218 159

Litauen || 396 499 || 417 127 || 437 720 || 458 267 || 458 267 || 458 267

Luxemburg || 34 313 || 34 250 || 34 187 || 34 123 || 34 123 || 34 123

Ungern || 1 298 104 || 1 296 907 || 1 295 721 || 1 294 513 || 1 294 513 || 1 294 513

Malta || 5 316 || 5 183 || 5 050 || 4 917 || 4 917 || 4 917

Nederländerna || 806 975 || 792 131 || 777 320 || 762 521 || 762 521 || 762 521

Österrike || 707 503 || 706 850 || 706 204 || 705 546 || 705 546 || 705 546

Polen || 3 038 969 || 3 066 519 || 3 094 039 || 3 121 451 || 3 121 451 || 3 121 451

Portugal || 573 046 || 585 655 || 598 245 || 610 800 || 610 800 || 610 800

Rumänien || 1 472 005 || 1 692 450 || 1 895 075 || 1 939 357 || 1 939 357 || 1 939 357

Slovenien || 141 585 || 140 420 || 139 258 || 138 096 || 138 096 || 138 096

Slovakien || 386 744 || 391 862 || 396 973 || 402 067 || 402 067 || 402 067

Finland || 533 932 || 534 315 || 534 700 || 535 075 || 535 075 || 535 075

Sverige || 710 853 || 711 798 || 712 747 || 713 681 || 713 681 || 713 681

Förenade kungariket || 3 624 384 || 3 637 210 || 3 650 038 || 3 662 774 || 3 662 774 || 3 662 774

BILAGA III Nettotak som avses i artikel 7

|| || || || || || (i miljoner euro)

Kalenderår || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 och följande år

Belgien || 553,5 || 544.1 || 534,6 || 525,2 || 525,2 || 525,2

Bulgarien || 656,2 || 733,6 || 799,7 || 801,2 || 801,2 || 801,2

Tjeckien || 892,5 || 891,7 || 890,9 || 890,0 || 890,0 || 890,0

Danmark || 942,8 || 931,6 || 920,4 || 909,3 || 909,3 || 909,3

Tyskland || 5 275,3 || 5 235,6 || 5 196,1 || 5 156,5 || 5 156,5 || 5 156,5

Estland || 108,8 || 117,5 || 126,1 || 134,7 || 134,7 || 134,7

Irland || 1 240,7 || 1 239,0 || 1 237,4 || 1 235,8 || 1 235,8 || 1 235,8

Grekland || 2 253,2 || 2 226,5 || 2 199,8 || 2 173,1 || 2 173,1 || 2 173,1

Spanien || 4 978,9 || 4 994,4 || 5 010,0 || 5 031,4 || 5 031,4 || 5 031,4

Frankrike || 7 732,6 || 7 694,9 || 7 657,2 || 7 619,5 || 7 619,5 || 7 619,5

Italien || 4 023,6 || 3 962,8 || 3 902,1 || 3 841,4 || 3 841,4 || 3 841,4

Cypern || 52,3 || 51,6 || 51,0 || 50,3 || 50,3 || 50,3

Lettland || 163,3 || 181,6 || 199,9 || 218,2 || 218,2 || 218,2

Litauen || 396,5 || 417,0 || 437,6 || 458,1 || 458,1 || 458,1

Luxemburg || 34,3 || 34,2 || 34,2 || 34,1 || 34,1 || 34,1

Ungern || 1 289,2 || 1 288,0 || 1 286,8 || 1 285,7 || 1 285,7 || 1 285,7

Malta || 5,3 || 5,2 || 5,0 || 4,9 || 4,9 || 4,9

Nederländerna || 807,0 || 792,1 || 777,3 || 762,5 || 762,5 || 762,5

Österrike || 707,5 || 706,9 || 706,2 || 705,5 || 705,5 || 705,5

Polen || 3 038,9 || 3 066,4 || 3 093,9 || 3 121,4 || 3 121,4 || 3 121,4

Portugal || 573,2 || 585,8 || 598,4 || 611,0 || 611,0 || 611,0

Rumänien || 1 468,0 || 1 684,0 || 1 880,9 || 1 924,0 || 1 924,0 || 1 924,0

Slovenien || 141,6 || 140,4 || 139,3 || 138,1 || 138,1 || 138,1

Slovakien || 384,4 || 389,5 || 394,5 || 399,4 || 399,4 || 399,4

Finland || 533,9 || 534,3 || 534,7 || 535,1 || 535,1 || 535,1

Sverig || 710,9 || 711,8 || 712,7 || 713,7 || 713,7 || 713,7

Förenade kungariket || 3 534,9 || 3 547,1 || 3 559,2 || 3 571,3 || 3 571,3 || 3 571,3

BILAGA IV Koefficienter som ska tillämpas enligt artikel 10.1

Medlemsstat || Gränsvärde för EUR-tröskeln (artikel 10.1 a) || Gränsvärde för hektartröskeln (artikel 10.1 b)

Belgien || 400 ||                                 2

Bulgarien || 200 ||                                 0,5

Tjeckien || 200 ||                                 5

Danmark || 300 ||                                 5

Tyskland || 300 ||                                 4

Estland || 100 ||                                 3

Irland || 200 ||                                 3

Grekland || 400 ||                                 0,4

Spanien || 300 ||                                 2

Frankrike || 300 ||                                 4

Italien || 400 ||                                 0,5

Cypern || 300 ||                                 0,3

Lettland || 100 ||                                 1

Litauen || 100 ||                                 1

Luxemburg || 300 ||                                 4

Ungern || 200 ||                                 0,3

Malta || 500 ||                                 0,1

Nederländerna || 500 ||                                 2

Österrika || 200 ||                                 2

Polen || 200 ||                                 0,5

Portugal || 200 ||                                 0,3

Rumänien || 200 ||                                 0,3

Slovenien || 300 ||                                 0,3

Slovakien || 200 ||                                 2

Finland || 200 ||                                 3

Sverige || 200 ||                                 4

Förenade kungariket || 200 ||                                 5

BILAGA V Finansiella bestämmelser som tillämpas på Bulgarien och Rumänien och som avses i artiklarna 16 and 17

A.        Belopp för beräkning av de nationella taken för stöd som avses i artikel 16:

(i tusental euro)

|| 2014 || 2015

Bulgarien || 805 847 || 808 188

Rumänien || 1 802 977 || 1 849 068

B.         Sammanlagt kompletterande nationellt direktstöd enligt ordningen för grundstöd som avses i artikel 17.2.

(i tusental euro)

|| 2014 || 2015

Bulgarien || 150 186 || 71 024

Rumänien || 330 971 || 156 618

C.        Sammanlagt kompletterande nationellt direktstöd enligt systemet med grödspecifikt stöd för bomull som avses i artikel 17.3.

(i euro)

|| 2014 || 2015

Bulgarien || 556 523 || 295 687

BILAGA VI Medelstorlek på jordbruksföretag som ska tillämpas enligt artikel 36.4

Medlemsstat || Medelstorlek på jordbruksföretag (i hektar)

Belgien || 29

Bulgarien || 6

Tjeckien || 89

Danmark || 60

Tyskland || 46

Estland || 39

Irland || 32

Grekland || 5

Spanien || 24

Frankrike || 52

Italien || 8

Cypern || 4

Lettland || 16

Litauen || 12

Luxemburg || 57

Ungern || 7

Malta || 1

Nederländerna || 25

Österrike || 19

Polen || 6

Portugal || 13

Rumänien || 3

Slovenien || 6

Slovakien || 28

Finland || 34

Sverige || 43

Förenade Kungariket || 54

BILAGA VII JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 73/2009 || Den här förordningen || Förordning (EU) nr […] [horisontella förordningen]

Artikel 1 || Artikel 1 || -

- || Artikel 2 || -

Artikel 2 || Artikel 4 || -

- || Artikel 5.2 || -

Artikel 3 || Artikel 5 || -

Artikel 4.1 || - || Artikel 91

Artikel 4.2 || - || Artikel 95

Artikel 5 || - || Artikel 93

Artikel 6.1 || - || Artikel 94

Artikel 6.2 || - || -

Artikel 7 || - || -

Artikel 8.1 och 8.2 || Artikel 7.1 och 7.3 || -

- || Artikel 7.2 || -

Artikel 9 || - || -

Artikel 10 || - || -

Artikel 11.1 och 11.2 || - || Artikel 25.1 och 25.2

- || Artikel 8 || -

Artikel 12.1 och 12.2 || - || Artikel 12

Artikel 12.3 || - || Artikel 14

Artikel 12.4 || - || -

Artikel 13 || - || Artikel 13.2

Artikel 14 || - || Artikel 68

Artikel 15 || - || Artikel 69

Artikel 16 || - || Artikel 70

Artikel 17 || - || Artikel 71

Artikel 18 || - || Artikel 72

Artikel 19 || - || Artikel 73

Artikel 20 || - || Artikel 75

Artikel 21 || - || Artikel 75.4

Artikel 22 || - || Artikel 96

Artikel 23 || - || Artikel 97

Artikel 24 || - || Artikel 99

Artikel 25 || - || Artikel 100

Artikel 26 || - || Artikel 63

Artikel 27.1 || - || Artikel 102.3

Artikel 27.2 || - || Artikel 49

Artikel 27.3 || - || Artikel 69.3

- || Artikel 9 || -

Artikel 28.1 och 28.2 || Artikel 10.1, 10.3 och 10.4 || -

- || Artikel 10.2 || -

Artikel 28.3 || Artikel 23.1 a ii || -

- || Artikel 23.1 a i, 23.1 c och 23.1 d || -

- || Artikel 11 || -

Artikel 29 || - || Artikel 76

Artikel 30 || - || Artikel 62

Artikel 31 || - || Artikel 2.2

Artikel 32 || Artikel 15 || -

Artikel 33.1 || Artikel 18.1 || -

- || Artikel 18.2 || -

Artikel 34.1 och 34.2 || Artikel 25.1 och 25.2 || -

Artikel 35 || Artikel 26 || -

Artikel 36 || - || -

Artikel 37 || Artikel 12 || -

- || Artikel 14 || -

Artikel 38 || - || -

Artikel 39.1 || Artikel 25.3 || -

Artikel 40.1 || Artikel 6.1 || -

Artikel 40.2 || Artikel 19.3 || -

Artikel 41.1 || Artikel 23.1 || -

Artikel 41.2 || Artikel 23.3 och 23.4 || -

Artikel 41.3 || Artikel 23.5 a || -

Artikel 41.5 || Artikel 23.5 b || -

- || Artikel 23.2, 23.6 och 23.7 || -

Artikel 41.6 || Artikel 22.4 || -

Artikel 42 || Artikel 24.1 b || -

Artikel 43.1 och 43.2 || Artikel 25.1 och 25.2 || -

Artikel 43.3 || - || -

Artikel 44 || - || -

Artikel 45 || - || -

- || - || -

- || Artikel 19.1 och 19.2 || -

Artikel 46.1–46.4 || Artikel 20.1–4 || -

Artikel 46.5 || - || -

- || Artikel 21 ||

Artikel 47.1 || - || -

Artikel 47.2 || Artikel 22.1 (regional tillämpning) || -

- || Artikel 22.1 (nationell tillämpning) || -

- || Artikel 22.2, 22.3, 22.5, 22.6 och 22.7 || -

Artikel 48 || - || -

Artikel 49 || - || -

Artikel 50 || - || -

Artikel 51 || - || -

Artikel 52 || - || -

Artikel 53 || - || -

Artikel 54 || - || -

Artikel 55 || - || -

Artikel 56 || - || -

Artikel 57 || - || -

Artikel 58 || - || -

Artikel 59 || - || -

Artikel 60 || - || -

Artikel 61 || - || -

Artikel 62 || - || -

Artikel 63 || - || -

Artikel 64 || - || -

Artikel 65 || - || -

Artikel 66 || - || -

Artikel 67 || - || -

Artikel 68 || - || -

Artikel 69 || - || -

Artikel 70 || - || -

Artikel 71 || - || -

Artikel 72 || - || -

Artikel 73 || - || -

Artikel 74 || - || -

Artikel 75 || - || -

Artikel 76 || - || -

Artikel 77 || - || -

Artikel 78 || - || -

Artikel 79 || - || -

Artikel 80 || - || -

Artikel 81 || - || -

Artikel 82 || - || -

Artikel 83 || - || -

Artikel 84 || - || -

Artikel 85 || - || -

Artikel 86 || - || -

Artikel 87 || - || -

Artikel 88 || Artikel 42 || -

Artikel 89 || Artikel 43 || -

Artikel 90 || Artikel 44 || -

Artikel 91 || Artikel 45 || -

Artikel 92 || Artikel 46 || -

Artikel 93 || - || -

Artikel 94 || - || -

Artikel 95 || - || -

Artikel 96 || - || -

Artikel 97 || - || -

Artikel 98 || - || -

Artikel 99 || - || -

Artikel 100 || - || -

Artikel 101 || - || -

Artikel 102 || - || -

Artikel 103 || - || -

Artikel 104 || - || -

Artikel 105 || - || -

Artikel 106 || - || -

Artikel 107 || - || -

Artikel 108 || - || -

Artikel 109 || - || -

Artikel 110 || - || -

Artikel 111 || - || -

Artikel 112 || - || -

Artikel 113 || - || -

Artikel 114 || - || -

Artikel 115 || - || -

Artikel 116 || - || -

Artikel 117 || - || -

Artikel 118 || - || -

Artikel 119 || - || -

Artikel 120 || - || -

Artikel 121 || Artikel 16 || -

Artikel 122 || - || -

Artikel 123 || - || -

Artikel 124 || - || -

Artikel 124.6 || - || Artikel 98

Artikel 125 || - || -

Artikel 126 || - || -

Artikel 127 || - || -

Artikel 128 || - || -

Artikel 129 || - || -

Artikel 130 || - || -

Artikel 131 || - || -

Artikel 132 || Artikel 17 || -

Artikel 133 || - || -

- || Artikel 28 || -

- || Artikel 29 || -

- || Artikel 20 || -

- || Artikel 31 || -

- || Artikel 32 || -

- || Artikel 33 || -

- || Artikel 34 || -

- || Artikel 35 || -

- || Artikel 36 || -

- || Artikel 37 || -

- || Artikel 47 || -

- || Artikel 48 || -

- || Artikel 49 || -

- || Artikel 50 || -

- || Artikel 51 || -

Artikel 134 || - || -

Artikel 135 || - || -

Artikel 136 || - || -

- || Artikel 52 || -

Artikel 137 || - || -

Artikel 138 || Artikel 3 || -

Artikel 139 || Artikel 13 || -

Artikel 140 || Artikel 53 || -

Artikel 141 || Artikel 56 || -

Artikel 142 || Artikel 55 || -

Artikel 142 r || Artikel 54 || -

Artikel 143 || - || -

Artikel 144 || - || -

Artikel 145 || - || -

Artikel 146 || Artikel 55 || -

Artikel 146a || - || -

Artikel 147 || Artikel 56 || -

Artikel 148 || - || -

Artikel 149 || Artikel 57 || -

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013

-        Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[28]

Politikområde avdelning 05 i rubrik 2

1.3. Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013)

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[29]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

x Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

För att öka resurseffektiviteten och därigenom, i enlighet med Europa 2020-strategin, bidra till smart och hållbar tillväxt för alla när det gäller jordbruket i EU och landsbygdsutveckling, har följande mål uppsatts för den gemensamma jordbrukspolitiken:

- Hållbar livsmedelsproduktion.

- Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

- Balanserad territoriell utveckling.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål för politikområde 05:

Specifikt mål nr 1:

Att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter.

Specifikt mål nr 2:

Att kompensera för produktionssvårigheter i områden med särskilda naturliga begränsningar.

Specifikt mål nr 3:

Att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem.

Specifikt mål nr 4:

Att förvalta EU-budgeten på jordbruksområdet enligt höga krav på ekonomisk förvaltning.

Specifikt mål för ABB 05 02 – interventioner på jordbruksmarknaderna:

Specifikt mål nr 5:

Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan.

Specifikt mål för ABB 05 03 – direktstöd:

Specifikt mål nr 6:

Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa.

Specifika mål för ABB 05 04 – landsbygdsutveckling:

Specifikt mål nr 7:

Att gynna grön tillväxt genom innovation.

Specifikt mål nr 8:

Att främja sysselsättningen och bevara de sociala nätverken på landsbygden.

Specifikt mål nr 9:

Att förbättra landsbygdsekonomin och främja diversifiering.

Specifikt mål nr 10:

Att möjliggöra strukturell mångfald i driftssystemen.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Det går inte i nuläget att fastställa kvantitativa mål för effektindikatorer. Även om politiken kan lägga kursen i en viss riktning kommer det faktiska ekonomiska, miljömässiga och sociala utfallet, mätt med sådana indikatorer, också att bero på en rad yttre faktorer. De senaste erfarenheterna har dessutom visat att dessa faktorer är både betydande och oberäkneliga. Ytterligare analyser pågår, och resultatet av dessa kommer att läggas fram inför perioden efter 2013.

När det gäller direktstöd kommer medlemsstaterna att i viss mån kunna besluta om genomförandet av vissa delar av stödsystemen.

Beträffande landsbygdsutveckling kommer de förväntade resultaten och effekterna att bero på de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att fastställa mål i dessa program.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Enligt förslagen ska det inrättas ett gemensamt regelverk för övervakning och utvärdering. Syftet med detta är att mäta effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regelverket ska omfatta alla instrument för övervakning och utvärdering av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt direktstöd, marknadsåtgärder, åtgärder för landsbygdsutveckling och tillämpningen av tvärvillkor.

Åtgärdernas effekter ska mätas utifrån följande mål:

a)       Hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.

b)       Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.

c)       Balanserad territoriell utveckling, med fokus på sysselsättningen på landsbygden, tillväxt och fattigdom i landsbygdsområden.

Kommissionen ska i olika genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål och områden.

För landsbygdsutveckling föreslås också ett förstärkt system för gemensam övervakning och utvärdering. Systemet syftar till att a) demonstrera landsbygdsutvecklingspolitikens utveckling och resultat samt bedöma åtgärdernas verkan, effektivitet och relevans, b) bidra till ett mer målinriktat stöd för landsbygdsutveckling och c) lägga grunden för en gemensam lärprocess om övervakning och utvärdering. Kommissionen ska i en genomförandeakt fastställa en förteckning över gemensamma indikatorer som är kopplade till prioriteringarna.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med förslagen är att lägga den rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Därigenom uppfylls, i enlighet med Europa 2020-strategin, jordbrukspolitikens fleråriga strategiska mål för Europas landsbygdsområden, liksom tillämpliga krav i fördraget.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer inte bara att vara en politik som omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan också en politik av strategisk betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och balansen mellan olika geografiska områden. EU:s helt och hållet gemensamma jordbrukspolitik kan alltså använda begränsade budgetmedel på ett optimalt sätt genom att bidra till att bevara ett hållbart jordbruk i hela EU, tackla viktiga gränsöverskridande problem som klimatförändringarna, och samtidigt stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.

Som anges i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[30] är den gemensamma jordbrukspolitiken ett genuint europeiskt politikområde. I stället för att bedriva jordbrukspolitik på 27 olika sätt, med medel från lika många budgetar, har medlemsstaterna slagit samman sina resurser för att skapa en enhetlig europeisk politik som finansieras via EU-budgeten. Detta medför naturligtvis att den gemensamma jordbrukspolitiken svarar för en stor del av EU:s budget. Det valda systemet är dock både effektivare och mer ekonomiskt än okoordinerade nationella system hade varit.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Man har gjort en omfattande konsekvensanalys. Till grund för denna låg en utvärdering av det nuvarande regelverket, ett större samråd med berörda parter samt en analys av framtida utmaningar och behov. Mer information finns i den konsekvensanalys och den motivering som åtföljer lagstiftningsförslagen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

De lagstiftningsförslag som omfattas av denna finansieringsöversikt bör ses i sitt vidare sammanhang – dvs. förslaget till en enda ramförordning med enhetliga regler för de gemensamma strategiska ramfonderna (EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF). Denna ramförordning kommer att ge ett viktigt bidrag till minskningen av de administrativa bördorna, en effektiv användning av EU-medel samt praktiska förenklingar. Detta ligger också i linje med de nya tankegångarna i den gemensamma strategiska ramen för dessa fonder och de kommande partnerskapsavtalen, som också kommer att omfatta ovannämnda fonder.

I den gemensamma strategiska ram som ska inrättas översätts målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin till prioriteringar för EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF, vilket garanterar att fonderna används på ett samordnat sätt för att uppnå gemensamma mål.

I den gemensamma strategiska ramen fastställs också system för samordning med unionens andra berörda politikområden och instrument.

Betydande synergieffekter och förenklingar kommer också att uppnås genom harmonisering och förenhetligande av bestämmelserna om förvaltning och kontroll inom den gemensamma jordbrukspolitikens första (EGFJ) och andra (EJFLU) pelare. Den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU bör bibehållas, och de strukturer som redan finns i medlemsstaterna bör bevaras.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ med begränsad varaktighet (för utkasten till förordningar om direktstöd och landsbygdsutveckling samt övergångsförordningar)

– x   Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– x   Budgetkonsekvenser under tillämpningsperioden för nästa fleråriga budgetram. För landsbygdsutveckling: konsekvenser för betalningarna till 2023.

x Förslag eller initiativ med obegränsad varaktighet (för utkastet till förordning om en samlad marknadsordning och den horisontella förordningen)

– Genomförande från och med 2014.

1.7. Planerad metod för genomförandet[31]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[32]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar

Ingen ändring i sak jämfört med nuvarande situation, dvs. större delen av de utgifter som omfattas av lagstiftningsförslagen om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att genomföras genom delad förvaltning med medlemsstaterna. En mycket liten del kommer dock också i fortsättningen att utföras genom direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer vart fjärde år att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den första rapporten ska läggas fram senast i slutet av 2017.

Detta kompletteras av långtgående krav på rapportering och anmälan på jordbrukspolitikens alla delområden. Dessa krav kommer att specificeras i genomförandebestämmelserna.

När det gäller landsbygdsutveckling finns det också bestämmelser om övervakning på programnivå som kommer att samordnas med övriga fonder. Övervakningen kommer också att kopplas till förhands-, underhands- och efterhandsutvärderingar.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Den gemensamma jordbrukspolitiken har mer än sju miljoner stödmottagare som får stöd genom ett stort antal olika stödordningar, och för var och en av dessa finns det ingående och ibland komplexa krav som måste uppfyllas.

Den allt lägre felprocenten på den gemensamma jordbrukspolitikens område kan redan betraktas som en trend. Den senaste felprocenten (ca 2 %) bekräftar den generellt sett positiva bedömningen från tidigare år. Ambitionen är att fortsätta ansträngningarna så att man kommer under 2 %.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Lagstiftningspaketet, särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, syftar till att behålla och förstärka det nuvarande systemet, vilket inrättades genom förordning (EG) nr 1290/2005. Denna innehåller bestämmelser om en obligatorisk administrativ struktur på medlemsstatsnivå centrerad runt de godkända utbetalande organen, vilka ansvarar för kontrollerna hos de slutliga stödmottagarna enligt principerna i punkt 2.3. Varje år ska det utbetalande organets chef lämna en revisionsförklaring för att visa att räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar på avsett sätt, och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Ett oberoende revisionsorgan ska sedan lämna ett yttrande över dessa tre komponenter.

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att granska jordbruksutgifterna utifrån en riskbaserad strategi. På så sätt kan granskningarna koncentreras till de områden där riskerna är störst. Om granskningarna visar att utgifter har uppstått i strid med unionens bestämmelser ska kommissionen utesluta de berörda beloppen från unionsfinansiering i enlighet med systemet för kontroll av överensstämmelse.

När det gäller kostnaderna för kontroller återfinns en ingående analys i bilaga 8 till den konsekvensanalys som åtföljer lagstiftningsförslagen.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Syftet med lagstiftningspaketet, och särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, är att bibehålla och förstärka de nuvarande detaljerade system för kontroller och sanktioner som de utbetalande organen tillämpar. Vissa grundläggande egenskaper ska vara gemensamma samtidigt som det ska finnas specialbestämmelser som skräddarsys för varje enskilt stödsystem. Systemen omfattar i allmänhet noggranna administrativa kontroller av 100 % av stödansökningarna, samkörning med andra databaser där så är lämpligt, samt kontroller på platsen före utbetalning för ett minimiantal transaktioner, beroende på vilka risker som är förknippade med stödsystemet i fråga. Om det uppdagas många oegentligheter vid kontrollerna på plats måste ytterligare kontroller utföras. Det i särklass viktigaste systemet i detta sammanhang är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som under budgetåret 2010 täckte ungefär 80 % av de totala utgifterna för EGFJ och EJFLU. Kommissionen kommer att få befogenhet att besluta om en minskning av antalet kontroller på plats för medlemsstater med välfungerande kontrollsystem och låg felprocent.

Paketet innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska förhindra, upptäcka och korrigera oegentligheter och bedrägerier samt införa effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, och därtill återvinna oegentligt utförda betalningar med ränta. I paketet ingår dessutom ett automatiskt kontrollsystem för oegentligheter. Enligt detta ska de belopp som inte återvunnits inom fyra år från det att begäran om återvinning gjordes, eller inom åtta år i händelse av rättsliga förfaranden, betalas av den berörda medlemsstaten. Detta system kommer att ge medlemsstaterna starka incitament att återvinna oegentligt utförda betalningar så snabbt som möjligt.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Beloppen i denna finansieringsöversikt uttrycks i löpande priser och i form av åtaganden.

Lagstiftningsförslagens budgetkonsekvenser anges i tabellerna nedan. Förslagen medför också andra ändringar som inte har några budgetkonsekvenser.

Det kan i nuläget inte uteslutas att budgetdisciplinära åtgärder kommer att vidtas under ett eller flera år i perioden 2014–2020. Om så sker är det dock inte en följd av själva reformförslagen utan av andra faktorer, t.ex. utbetalningen av direktstöd eller den framtida utvecklingen på jordbruksmarknaderna.

När det gäller direktstöd är de utökade nettotaken för 2014 (kalenderåret 2013) som anges i förslaget om övergångsåtgärder högre än de belopp som avsatts enligt de bifogade tabellerna. Syftet med takhöjningen är att se till att nuvarande lagstiftning kan fortsätta att tillämpas i ett scenario där alla övriga faktorer förblir oförändrade, utan att detta föregriper ett tänkbart behov av att tillämpa systemet för budgetdisciplin.

Reformförslagen innehåller vissa bestämmelser som ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid tilldelningen av direktstöd och när det gäller landsbygdsutveckling. Om medlemsstaterna bestämmer sig för att utnyttja denna flexibilitet kommer det att få budgetkonsekvenser inom de givna beloppen, och dessa kan inte kvantifieras i nuläget.

I finansieringsöversikten beaktas inte möjligheten att använda reserven för krislägen. Det bör betonas att beloppen för marknadsrelaterade utgifter baseras på att det inte görs några offentliga interventionsuppköp och att det inte vidtas andra krisåtgärder inom någon sektor.

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Tabell 1: Belopp för den gemensamma jordbrukspolitiken inklusive kompletterande belopp enligt förslagen inom den fleråriga budgetramen och förslagen om en reform av jordbrukspolitiken

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || ||

Inom den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik 2 || || || || || || || || || ||

Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (2) (3) (4) || 44 939 || 45 304 || 44 830 || 45 054 || 45 299 || 45 519 || 45 508 || 45 497 || 45 485 || 317 193

Beräknade inkomster som avsatts för särskilda ändamål || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 4 704

P1 Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (inkl. inkomster avsatta för särskilda ändamål) || 45 611 || 45 976 || 45 502 || 45 726 || 45 971 || 46 191 || 46 180 || 46 169 || 46 157 || 321 897

P2 Landsbygdsutveckling (4) || 14 817 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 101 157

Totalt || 60 428 || 60 428 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

   Budgetrubrik 1 || || || || || || || || || ||

EU-stödramar för jordbruksforskning och innovation || – || – || 682 || 696 || 710 || 724 || 738 || 753 || 768 || 5 072

De sämst ställda i unionen || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

Totalt || – || – || 1 061 || 1 082 || 1 104 || 1 126 || 1 149 || 1 172 || 1 195 || 7 889

   Budgetrubrik 3 || || || || || || || || || ||

Livsmedelssäkerhet || – || – || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 2 450

|| || || || || || || || || ||

Utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

   Reserv för jordbrukskriser || – || – || 531 || 541 || 552 || 563 || 574 || 586 || 598 || 3 945

   Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || || || || || || || || || ||

Varav maximalt för jordbruket: (5) || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

|| || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || || || ||

TOTALT, kommissionens förslag (inom + utanför budgetramen) + inkomster avsatta för särskilda ändamål || 60 428 || 60 428 || 62 274 || 62 537 || 62 823 || 63 084 || 63 114 || 63 146 || 63 177 || 440 156

TOTALT, förslagen inom budgetramen (exkl. reserver och globaliseringsfonden) + inkomster avsatta för särsk. ändamål || 60 428 || 60 428 || 61 364 || 61 609 || 61 877 || 62 119 || 62 130 || 62 141 || 62 153 || 433 393

Anm.:

(1)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

(2)           Beloppen gäller det föreslagna årliga taket för den första pelaren. Det ska dock även påpekas att det finns ett förslag om att flytta negativa utgifter från avslutandet av räkenskaperna (f.n. under punkt 05 07 01 06) till inkomster avsatta för särskilda ändamål (under punkt 67 03). Detaljuppgifter om detta finns i tabellen med beräknade inkomster nedan.

(3)           Siffrorna för 2013 inbegriper belopp för veterinära och fytosanitära åtgärder samt marknadsåtgärder för fiskerisektorn.

(4)           Beloppen i tabellen ovan ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabellerna i avsnitten nedan har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(5)           I enlighet med kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig) kommer ett totalbelopp på upp till 2,5 miljarder euro i 2011 års priser att vara tillgängligt inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att ge ytterligare stöd till jordbrukare som drabbats av globaliseringens effekter. I tabellen ovan är beloppen för enskilda år i löpande priser bara vägledande. I förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2011) 403 slutlig av den 29 juni 2011) fastställs för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ett årligt maximibelopp på 429 miljoner euro i 2011 års priser.

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Tabell 2: Beräknade inkomster och utgifter för politikområde 05 inom rubrik 2

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 123 || 123 || || || || || || 246

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 187

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 864 || 864 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 433

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || 2 622 || 2 641 || 2 670 || 2 699 || 2 722 || 2 710 || 2 699 || 18 764

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 43 081 || 43 297 || 43 488 || 43 454 || 43 454 || 43 454 || 303 105

05 03 - Direktstöd (efter begränsning) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 42 917 || 43 125 || 43 303 || 43 269 || 43 269 || 43 269 || 302 027

|| || || || || || || || || ||

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 101 185

05 04 - Landsbygdsutveckling (efter begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 619 || 14 627 || 14 640 || 14 641 || 14 641 || 14 641 || 102 263

|| || || || || || || || || ||

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Totalt || 60 229 || 60 229 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || 59 212 || 59 436 || 59 682 || 59 901 || 59 890 || 59 879 || 59 867 || 417 867

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 3: Beräkning av budgetkonsekvenserna av GJP-reformförslagen på inkomster och GJP-utgifter, per kapitel i budgeten

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || || TOTALT 2014–2020

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || -689 || -670 || -641 || -612 || -589 || -601 || -612 || -4 413

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || -460 || -492 || -534 || -577 || -617 || -617 || -617 || -3 913

05 03 - Direktstöd – Beräknad effekt av begränsningen: överföring till landsbygdsutveckling || || || 0 || -164 || -172 || -185 || -186 || -186 || -186 || -1 078

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 28

05 04 - Landsbygdsutveckling – Beräknad effekt av begränsningen: överföring från direktstöd || || || 0 || 164 || 172 || 185 || 186 || 186 || 186 || 1 078

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 60 229 || 60 229 || -1 076 || -1 089 || -1 102 || -1 115 || -1 133 || -1 144 || -1 156 || -7 815

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || -1 145 || -1 158 || -1 171 || -1 184 || -1 202 || -1 213 || -1 225 || -8 298

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 4: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för marknadsrelaterade GJP-utgifter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Undantagsåtgärder: enhetligare rättslig grund med vidare tillämpningsområde || || art. 154, 155, 156 || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Upphörande av interventioner för durumvete och sorghum || || ex art. 10 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Livsmedelsprogram för de sämst ställda || (2) || ex art. 27 i förord. 1234/2007 || 500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -3 500,0

Privat lagring (spånadslin) || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Stöd för bomull - omstrukturering || (3) || ex art. 5 i förordn. 637/2008 || 10,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -28,0

Etableringsstöd för producentgrupper, frukt och grönsaker || || ex art. 117 || 30,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || -15,0 || -15,0 || -30,0 || -30,0 || -90,0

Skolfruktsprogrammet || || art. 21 || 90,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 420,0

Avskaffande av stödet till producentorganisationerna för humle || || ex art. 111 || 2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -15,9

Frivillig privat lagring för skummjölkspulver || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Avskaffande av stöd för användning av skummjölk och skummjölkspulver som foder, avskaffande av stöd för framställning av kasein från skummjölk || || ex art. 101, 102 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Frivillig privat lagring av smör || (4) || art. 16 || 14,0 || [-1,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-85,0]

Avskaffande av avgiften för saluförda kvantiteter av mjölk || || ex art. 309 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

TOTALT 05 02 || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt (5) || || || || -446,3 || -446,3 || -446,3 || -461,3 || -461,3 || -476,3 || -476,3 || -3 213,9

Anm.:

(1)           Beräkningarna av behoven för 2013 grundar sig på kommissionens budgetförslag för 2012, utom för a) frukt- och grönsakssektorn, där behoven baseras på finansieringsöversikten för respektive reform och b) alla lagstiftningsändringar som redan beslutats.

(2)           Beloppet för 2013 motsvarar kommissionens förslag KOM(2010) 486. Från och med 2014 kommer åtgärden att finansieras inom rubrik 1.

(3)           Anslaget för Greklands omstruktureringsprogram för bomull (4 miljoner euro/år) kommer att föras över till landsbygdsutveckling från och med 2014. Anslaget för Spanien (6,1 miljoner euro/år) kommer att gå till systemet med samlat gårdsstöd från och med 2018 (redan beslutat).

(4)           Beräknad effekt om åtgärden inte tillämpas.

(5)           Utöver utgifter inom kapitlen 05 02 och 05 03 räknar man med att direkta utgifter inom kapitlen 05 01, 05 07 och 05 08 kommer att finansieras genom inkomster som avsätts till EGFJ.

Tabell 5: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för direktstöd

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || 2013 (1) || 2013 anpassat (2) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || || || ||

Direktstöd || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 341,0 || 381,1 || 589,6 || 768,0 || 733,2 || 733,2 || 733,2 || 4 279,3

- Redan beslutade förändringar: || || || || || || || || || || || ||

Infasning EU-12 || || || || || 875,0 || 1 133,9 || 1 392,8 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 10 008,1

Omstrukturering bomull || || || || || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 6,1 || 6,1 || 6,1 || 18,4

Hälsokontrollen || || || || || -64,3 || -64,3 || -64,3 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -552,8

Tidigare reformer || || || || || -9,9 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -204,2

|| || || || || || || || || || || ||

- Förändringar till följd av nya GJP-reformförslag || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

Varav: begränsning av stöd || || || || || 0,0 || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

|| || || || || || || || || || || ||

TOTALT 05 03 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

UTGIFTER TOTALT || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 42 876,4 || 42 916,5 || 43 125,0 || 43 303,4 || 43 268,7 || 43 268,7 || 43 268,7 || 302 027,3

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

Tabell 6: Direktstödets komponenter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Bilaga II || || || || || 42 407,2 || 42 623,4 || 42 814,2 || 42 780,3 || 42 780,3 || 42 780,3 || 256 185,7

Betalningar avseende jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö (30 %) || || || || || 12 866,5 || 12 855,3 || 12 844,3 || 12 834,1 || 12 834,1 || 12 834,1 || 77 068,4

Maximibelopp som kan avsättas för betalningar till unga jordbrukare (2 %) || || || || || 857,8 || 857,0 || 856,3 || 855,6 || 855,6 || 855,6 || 5 137,9

Systemet med grundläggande stöd, betalningar för områden med naturliga begränsningar, frivilligt kopplat stöd || || || || || 28 682,9 || 28 911,1 || 29 113,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 173 979,4

Maximibelopp som kan tas från ovanstående rubriker för finansiering av systemet för småjordbrukare (10 %) || || || || || 4 288,8 || 4 285,1 || 4 281,4 || 4 278,0 || 4 278,0 || 4 278,0 || 25 689,3

Överföringar för vin som anges i bilaga II[33] || || || || || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 959,1

Begränsning av stöd || || || || || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

Bomull || || || || || 256,0 || 256,3 || 256,5 || 256,6 || 256,6 || 256,6 || 1 538,6

POSEI – de mindre Egeiska öarna || || || || || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 2 504,4

Tabell 7: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för övergångsåtgärder för beviljande av direktstöd 2014

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013

|| || || 2013 (1) || 2013 anpassat || 2014 (2)

Bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 73/2009 || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 541,9

Infasning EU-10 || || || || || 616,1

Hälsokontrollen || || || || || -64,3

Tidigare reformer || || || || || -9,9

TOTALT 05 03 || || || || ||

UTGIFTER TOTALT || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 41 072,4

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           De utökade nettotaken innehåller en beräkning av överföringarna från vin till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

Tabell 8: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för landsbygdsutveckling

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Stöd till landsbygdsutveckling || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Landsbygdsutvecklingsprogram || || || 14 788,9 || 14 423,4 || || || || || || || ||

Stöd för bomull – omstrukturering || (2) || || || || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 28,0

Överföring från direktstöd || || || || || || 164,1 || 172,1 || 184,7 || 185,6 || 185,6 || 185,6 || 1 077,7

Anslag för landsbygdsutveckling, utom tekniskt stöd || (3) || || || || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -59,4

Tekniskt stöd || (3) || || 27,6 || 27,6 || 8,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 29,4

Pris för lokala innovativa samarbetsprojekt || (4) || || - || - || 0,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 30,0

TOTALT 05 04 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || 4,0 || 168,1 || 176,1 || 188,7 || 189,6 || 189,6 || 189,6 || 1 105,7

UTGIFTER TOTALT (före begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 101 185,5

UTGIFTER TOTALT (efter begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 619,2 || 14 627,2 || 14 639,8 || 14 640,7 || 14 640,7 || 14 640,7 || 102 263,2

Anm.:

(1)           De anpassningar som ligger i linje med gällande lagstiftning ska bara tillämpas till slutet av budgetåret 2013.

(2)           Beloppen i tabell 1 (avsnitt 3.1) ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabell 8 har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(3)           Beloppet för tekniskt stöd 2013 fastställdes utifrån det ursprungliga anslaget för landsbygdsutveckling (överföringar från pelare 1 ej medräknade).

Beloppen för tekniskt stöd 2014–2020 har fastställts till 0,25 % av det totala anslaget för landsbygdsutveckling.

(4)           Täcks av beloppet för tekniskt stöd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Anm.:    Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter.

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: AGRI ||

Ÿ Personalresurser || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

TOTALT GD AGRI || Anslag || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = totala betalningar) || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[34] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många år som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat || Genom-snittliga kostnader för resultatet || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Kostnad totalt

Specifikt mål nr 5: Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Frukt och grönsaker: Saluföring genom producentorganisationerna[35] || Produktionsvärde som saluförs genom producentorganisationer (värde av total produktion) || || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 5 810,0

- Vin: Nationellt anslag – omstrukturering35 || Antal hektar || || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || || 3 326,0

- Vin: Nationellt anslag – investeringar35 || || || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || || 1 252,6

- Vin: Nationellt anslag – destillation av biprodukter35 || Hektoliter || || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || || 686,4

- Vin: Nationellt anslag – spritdrycker35 || Antal hektar || || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || || 14,2

- Vin: Nationellt anslag – användning av koncentrerad must35 || Hektoliter || || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || || 261,8

- Vin: Nationellt anslag – säljfrämjande åtgärder35 || || || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 1 875,3

Andra || || || || 720,2 || || 739,6 || || 768,7 || || 797,7 || || 820,3 || || 808,8 || || 797,1 || || 5 452,3

Delsumma för specifikt mål nr 5 || || 2 621,8 || || 2 641,2 || || 2 670,3 || || 2 699,3 || || 2 721,9 || || 2 710,4 || || 2 698,7 || || 18 763,5

Specifikt mål nr 6: Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Direkt inkomststöd[36] || Antal hektar för vilka utbetalningar gjorts (miljoner) || || 161,014 || 42 876,4 || 161,014 || 43 080,6 || 161,014 || 43 297,1 || 161,014 || 43 488,1 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 303 105,0

Delsumma för specifikt mål nr 6 || || 42 876,4 || || 43 080,6 || || 43 297,1 || || 43 488,1 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 303 105,0

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

Anm.: För de specifika målen 1–4 och 7–10 har resultaten ännu inte fastställts (se avsnitt 1.4.2 ovan).

3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser[37] || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Anm.: Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter. Siffrorna för perioden 2014–2020 grundar sig på läget 2011.

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[38] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT[39] || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x   Förslaget/initiativet är förenligt med förslagen till flerårig budgetram för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

3.2.5. Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– x   Förslaget beträffande landsbygdsutveckling (EJFLU) kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange medfinansierande organ || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering[40] || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– x   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– x   Påverkan på egna medel

– x   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[41]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många kolumner som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6)

|| || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Se tabellerna 2 och 3 i avsnitt 3.2.1.

[1]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En budget för Europa 2020, KOM(2011)500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans, KOM(2010)672 slutlig, 18.11.2010.

[3]               Se särskilt Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2011(2011/2015(INI) och ordförandeskapets slutsatser av den 18 mars 2011.

[4]               Den nuvarande rättsliga ramen omfattar rådets förordning (EG) nr 73/2009 (direktstöd), rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (marknadspolitiska verktyg), rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (landsbygdsutveckling) och rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (finansiering).

[5]               Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, KOM(2011)615 av den 6.10.2011.

[6]               I bilaga 9 till konsekvensbedömningen redovisas de 517 bidrag som inkom.

[7]               EUT C […], […], s. […].

[8]               EUT C […], […], s. […].

[9]               EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT C […], […], s. […].

[11]             KOM(2010) 672 slutlig av den 18 november 2010.

[12]             EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

[13]             EUT L …..

[14]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[15]             EUT L […], […], s. […].

[16]             EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

[17]             EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.

[18]             EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EG) nr 73/2009.

[19]             EUT L 206, 22.7.1992, s. 7.

[20]             EUT L 20, 26.1.2010, p. 7.

[21]             EUT L 189, 20.7.2007, p. 1.

[22]             EUT L 277, 21.10.2005, p.1. Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EU) nr …..[förordningen om landsbygdsutveckling].

[23]             EUT L……

[24]             EUT L 178, 5.7.2008, p. 1.

[25]             EUT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[26]             EUT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[27]             EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[28]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[29]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[30]             KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[31]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[32]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[33]             Direktstödet för perioden 2014–2020 innehåller en beräkning av överföringarna till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

[34]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[35]             Utifrån tidigare genomförande och beräkningar i budgetförslaget för 2012. För producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn ligger beloppen i linje med reformen av sektorn och, som redan påpekats i verksamhetsförklaringen till budgetförslaget för 2012, kommer resultaten att bli kända först i slutet av 2011.

[36]             Baserat på potentiellt stödberättigande arealer för 2009.

[37]             Baserat på en genomsnittskostnad på 127 000 euro för tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen avseende tjänstemän och tillfälligt anställda.

[38]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

[39]             Detta inbegriper inte det särskilda utgiftstaket i budgetrubriken 05.010404.

[40]             Detta kommer att anges i de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in.

[41]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.