{SEC(2011)1141 final}

{SEC(2011)1142 final}

MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag om nästa fleråriga budgetram för åren 2014–2020: En budget för Europa 2020[1]. Utmärkande drag för nästa omgång program är förenklingar i genomförandet, fokusering på resultat och ökad användning av villkorat stöd.

Förenkling har angetts som ett viktigt mål i meddelandet om översyn av EU:s budget[2], agendan för smart lagstiftning i Europeiska unionen[3] och det tidigare nämnda meddelandet om nästa fleråriga budgetram. Erfarenheten visar att under den pågående programperioden har bestämmelserna för utgiftsprogram varit mångahanda och fragmenterade, vilket gjort att de ofta uppfattas som onödigt komplicerade och svåra att genomföra och kontrollera. Detta lägger en tung administrativ börda på såväl stödmottagarna som kommissionen och medlemsstaterna, vilket kan få den oavsiktliga effekten att avskräcka potentiella deltagare, öka felfrekvensen och försena genomförandet. Detta betyder att EU-programmens möjligheter inte utnyttjas fullt ut.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) (nedan kallade GSR-fonderna) har kompletterande politiska mål och förvaltningen av dem delas mellan medlemsstaterna och kommissionen. Därför är det viktigt att maximera effektiviteten hos alla strukturinstrument så att de mål som fastställs i programmen uppfylls och de olika instrumentens synergier och effektivitet optimeras. Detta ska åstadkommas genom sunda villkor för fonderna i fråga om strategiska, rättsliga och institutionella ramar, genom ökad fokusering på resultat och övervakning av framstegen mot de mål som överenskommits i programmen samt genom harmonisering av genomförandereglerna och kontrollkraven där så är möjligt.

Denna förordning innehåller därför ett antal gemensamma regler. Den är uppdelad i två delar.

I den första delen finns ett antal gemensamma bestämmelser för alla strukturinstrument som ingår i den gemensamma strategiska ramen. Dessa bestämmelser rör de allmänna principerna för stöd, t.ex. partnerskap, flernivåstyre, jämställdhet mellan kvinnor och män, hållbarhet och överensstämmelse med gällande EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Förslaget innehåller också de gemensamma delarna strategisk planering och programplanering, inklusive en förteckning över gemensamma tematiska mål från Europa 2020-strategin, samt bestämmelser om den gemensamma strategiska ramen på unionsnivå och om partnerskapsavtal som ska slutas med varje medlemsstat. Det innehåller en gemensam strategi för att stärka sammanhållningspolitikens resultatorientering, politiken för landsbygdsutveckling samt havs- och fiskepolitiken, och därför ingår bestämmelser rörande villkor och resultatöversyn, men även bestämmelser om övervakning, rapportering och utvärdering. Det fastställs också gemensamma bestämmelser rörande genomförandet av GSR-fonderna i fråga om reglerna för stödberättigande, och särskilda bestämmelser för finansieringsinstrument och lokalt ledd utveckling. En del förvaltnings- och kontrollbestämmelser är också gemensamma för alla GSR-fonder.

Den andra delen innehåller särskilda bestämmelser för Eruf och ESF samt för Sammanhållningsfonden. Bland dessa ingår bestämmelser om sammanhållningspolitikens uppdrag och mål, budgetramen, särskilda programplanerings- och rapporteringsbestämmelser, större projekt och gemensamma handlingsplaner. I den andra delen anges kraven för förvaltnings- och kontrollsystem inom sammanhållningspolitiken och där finns också de särskilda bestämmelserna för kontroll och ekonomisk förvaltning.

Samtidigt kommer kommissionen att ha ansvaret för att bevara de synergier som redan vunnits genom förenkling och harmonisering av den första pelaren (EGFJ – Europeiska garantifonden för jordbruket) och den andra pelaren (EJFLU) i den gemensamma jordbrukspolitiken. På så sätt kan den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU behållas och de strukturer som redan upprättats i medlemsstaterna kan fortsätta användas.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Samråd och expertrådgivning

Förordningen bygger på omfattande samråd med berörda parter, inklusive medlemsstaterna, regionerna, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt akademiska experter och internationella institutioner som hörts i samband med utarbetandet av förslaget för varje strukturfond inför budgetramen för åren 2014–2020. Utvärderingarna av programmen 2000–2006 och en rad studier och expertutlåtanden har använts som underlag.

Inför den nya ramen för sammanhållningspolitiken inhämtades expertråd vid tio möten 2009–2011 med högnivågruppen för framtidens sammanhållningspolitik, en informell grupp som stödjer kommissionens arbete med att ta fram riktlinjer för framtidens sammanhållningspolitik. Tre möten hölls också med arbetsgruppen för villkor i början av 2011. Ett offentligt samråd om slutsatserna i den femte sammanhållningsrapporten ägde rum mellan den 12 november 2010 och den 31 januari 2011. Sammanlagt inkom 444 inlägg. En sammanfattning av resultaten offentliggjordes den 13 maj 2011[4].

Ett offentligt samråd hölls mellan den 23 november 2010 och den 25 januari 2011 om framtiden för landsbygdsutveckling och en rådgivande kommitté med berörda parter möttes den 12 januari 2011[5]. Sammanlagt fick kommissionen in 517 bidrag. Av bidragen från organisationer kom 44 % från jordbruket och livsmedelsindustrin medan 40 % kom från nationella, regionala och lokala myndigheter, miljöorganisationer, tankesmedjor och forskningsinstitut samt från utvecklingsorganisationer, handelssektorn och konsumentorganisationer. Bland övriga organisationer (12 %) som deltog i samrådet kan nämnas hälsoskyddsorganisationer, vattenförvaltningsorgan och representanter för civilsamhället.

I april 2009[6] antogs en grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, följd av ett offentligt samråd. Utöver det offentliga samrådet anordnades ca 200 möten med medlemsstaterna, rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk och de regionala rådgivande kommittéerna, fiskeindustrin, bearbetnings- och saluföringssektorn, fackföreningarna, de icke-statliga organisationerna och forskarsamhället. Härvid kan särskilt nämnas i) två möten med medlemsstaterna i Gent (12–14 september 2010) och i Noordwijk (9–11 mars) under vilka den framtida finansieringen diskuterades; ii) ett särskilt seminarium om Europeiska fiskerifonden i Bryssel (13 april 2010) med deltagande av berörda parter från näringslivet, fackföreningar och medlemsstater; iii) en konferens i Bryssel (12–13 april 2011) om lokal utveckling i fiskeriområden.

Ett antal gemensamma slutsatser kan dras från resultaten av de olika offentliga samråden, som bekräftade följande:

– En majoritet av de berörda parterna vill ha fortsatt ekonomiskt stöd till dessa politikområden.

– EU-stödet bör inriktas på ett antal prioriteringar och de olika politikområdena bör anpassas till Europa 2020.

– I synnerhet när det gäller sammanhållningspolitiken efterlyste de berörda parterna en mer resultatorienterad inriktning och det fanns starkt stöd för öppnare och förenklade förfaranden för den ekonomiska förvaltningen.

En majoritet av de berörda parterna efterlyste en mer integrerad strategi eller gemensamma strategier för flera av EU:s politikområden och finansieringsinstrument.

2.2. Konsekvensbedömning

Detta förslag bygger på tre konsekvensbedömningar, en för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF tillsammans, en för EJFLU och en för EHFF. I konsekvensbedömningarna analyseras bl.a. EU-mervärde, resultat och genomförande av politiken samt förenkling och harmonisering av bestämmelserna. De möjligheter som bedömdes i konsekvensbedömningarna var i) att öka politikens förmåga att skapa europeiskt mervärde, ii) att förbättra resultaten av politiken samt iii) att förenkla genom att minska de administrativa kostnaderna och minimera risken för fel.

2.2.1. Europeiskt mervärde

För att skapa ett europeiskt mervärde behöver strukturprogrammen både koncentrera sitt stöd till EU:s prioriteringar och samordnas med andra av EU:s politikområden och finansieringsinstrument. I Europa 2020 finns ett antal tydliga gemensamma mål, inklusive de överordnade målen och flaggskeppsinitiativen, som ger en tydlig ram for fastställandet av finansieringsprioriteringar. Det finns en bred samsyn bland de berörda parterna om vilken roll de olika politikområdena (sammanhållningspolitiken, politiken för landsbygdsutveckling samt havs- och fiskeripolitiken) ska spela för att bidra till att man uppnår målen med Europa 2020[7].

När det gäller frågan om koncentration av EU:s prioriteringar bedömdes tre olika alternativ: antingen en flexibel hållning till koncentrationen genom öronmärkning eller en tydligare, mer omfattande koppling till de överordnade målen i Europa 2020 och de integrerade riktlinjerna som ska trygga en kritisk massa för ESF eller, som en tredje möjlighet, koncentration på EU:s prioriteringar enbart i de mindre utvecklade medlemsstaterna. Det alternativ som föredrogs var att etablera en stark koppling till Europa 2020-målen, vilket bäst skulle bidra till att de överordnade målen kan uppnås.

Vad gäller samordning med andra av EU:s politikområden och finansieringsinstrument var de alternativ som bedömdes en lösare samordning utifrån icke bindande strategiska EU-riktlinjer, en mer långtgående anpassning till Europa 2020-målen genom den gemensamma strategiska ramen och partnerskapsavtalen eller ingen samordning med andra av EU:s politikområden och finansieringsinstrument utöver en formell kravuppfyllelse. Strategiska planeringsformer, där den gemensamma strategiska ramen på unionsnivå och partnerskapsavtal på nationell nivå ingår, anses säkra en effektiv samordning mellan unionens politikområden och instrument.

2.2.2. Förbättrade resultat av politiken

De olika strukturinstrumentens effektivitet är beroende av att det finns sunda politiska, rättsliga och institutionella ramar. I många sektorer behövs en kombination av strategiska och rättsliga villkor och offentliga investeringar för att man effektivt ska kunna undanröja alla hinder för tillväxten. I detta sammanhang har följande alternativ undersökts: a) oförändrade villkor (makrofinansiella villkor inom Sammanhållningsfonden, överensstämmelse med såväl förfaranden som EU:s sektorslagstiftning och strategiska ramar även om tillämpningen sker osystematiskt, inga bestämmelser relaterade till resultaten); b) förhandsvillkor som ska uppfyllas innan programmen antas; c) efterhandsvillkor, inklusive resultatramen och resultatreserven; d) stärkta makrofinansiella villkor och e) en kombination av övriga alternativ. Det som föredrogs var en kombination av alternativ, eftersom man på så sätt kan se till att förhandsvillkoren är uppfyllda så att fonderna kan användas effektivt, skapa incitament till att uppnå fastställda mål och samtidigt anpassa genomförandet av programmen till unionens ekonomiska styrning.

2.2.3. Förenkling – minskade administrativa kostnader och minimerade risker för fel

En sund, ändamålsenlig och effektiv förvaltning av strukturinstrumenten kräver lämpliga, effektiva och öppna system där alla berörda förvaltningar är involverade. Dessa system måste kunna garantera urvalet av högkvalitativ verksamhet och ett effektivt genomförande av denna verksamhet så att de politiska målen uppnås. Förvaltnings- och kontrollsystemen måste också säkra förebyggande och upptäckt av oriktigheter, inklusive bedrägeri, och därmed ge säkerhet för att utgifterna är korrekta. Samtidigt bör genomförandesystemet vara så enkelt och välanpassat som möjligt för att säkra ett effektivt genomförande och en minskad administrativ börda för bidragsmottagarna.

De granskade alternativen för sammanhållningspolitiken omfattar olika alternativ för återbetalning (på grundval av faktiska kostnader eller förenklade kostnader), e-förvaltning och säkerhetsnivå. De viktigaste skillnaderna mellan alternativen rör i vilken mån kommissionen är delaktig i bedömningen av förvaltnings- och kontrollsystemen, om olika alternativ för återbetalning ska kopplas till resultaten samt formerna för främjande av e-förvaltning i den löpande förvaltningen av EU:s fonder. Det alternativ som föredragits är en proportionell strategi som leder till riskbaserade kontrollformer, tillgång till ett brett urval av återbetalningsalternativ och avancerade e-styrformer på medlemsstats- och regionnivå, eftersom detta i hög grad skulle kunna minska kostnaderna för kontroller och ge en mindre arbetsbörda. Alternativet överensstämmer också bättre med subsidiaritetsprincipen.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

EU:s åtgärder är motiverade både enligt målen i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och enligt subsidiaritetsprincipen. Rätten att vidta åtgärder fastställs i artikel 175 i EUF-fördraget, där det uttryckligen sägs att unionen ska genomföra denna politik med hjälp av strukturfonderna, jämförd med artikel 177, där Sammanhållningsfondens roll fastställs. Syftena med Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden anges i artiklarna 162, 176 respektive 177 i EUF-fördraget. Åtgärder som rör jordbruk och fiskeri motiveras med hänvisning till artiklarna 38 och 39 i EUF-fördraget.

Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska även särskild hänsyn tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar samt regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

Enligt artikel 349 i EUF-fördraget ska specifika åtgärder vidtas för att beakta situationen i de yttersta randområdena, vilken förvärras av specifika faktorer som allvarligt hämmar områdenas utveckling.

4. BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens förslag till flerårig budgetram föreslås att 376 miljarder euro ska satsas på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för perioden 2014–2020.

Föreslagen budget 2014–2020 || Miljarder euro

Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Territoriellt samarbete Sammanhållningsfonden Extra anslag för de yttersta randområdena och regionerna med mycket låg befolkningstäthet || 162,6 38,9 53,1 11,7 68,7 0,926

Fonden för ett sammanlänkat Europa, för transport, energi och informations- och kommunikationsteknik (IKT) || 40 miljarder euro (med ytterligare 10 miljarder euro öronmärkta i Sammanhållningsfonden)

*Alla uppgifter i fasta priser på 2011 års prisnivå.

I sitt förslag anger kommissionen också minimiandelar för ESF för varje regionkategori, i syfte att öka GSR-fondernas bidrag till att uppnå de överordnade målen i Europa 2020. När dessa andelar tillämpas blir ESF:s andel av sammanhållningspolitikens medel 25 %, dvs. 84 miljarder euro. Det är dock viktigt att påpeka att det angivna minimistödet från ESF även innefattar budgeten för ett kommande förslag från kommissionen om livsmedelsbistånd till de mest utsatta människorna.

Kommissionens förslag till finansiering av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) kommer att inkluderas i de fondspecifika förordningarna för varje fond.

5. SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET I FÖRORDNINGEN 5.1. Gemensamma bestämmelser för alla GSR-fonder 5.1.1. Allmänna principer

De allmänna principerna för stödet från alla GSR-fonder kommer att innefatta partnerskap och flernivåstyre, överensstämmelse med tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män samt hållbar utveckling.

När det gäller ESF kommer kommissionen även i fortsättningen att biträdas av den kommitté som föreskrivs i artikel 163 i fördraget och som består av en statlig företrädare, en företrädare för arbetstagarorganisationerna och en företrädare för arbetsgivarorganisationerna från varje medlemsstat.

5.1.2. Strategi

För att politiken i största möjliga utsträckning ska bidra till EU:s prioriteringar föreslår kommissionen att den strategiska programplaneringen ska stärkas. Det innebär att fastställa en förteckning med förordningens tematiska mål i enlighet med Europa 2020:

1.           Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

2.           Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik.

3.           Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF).

4.           Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

5.           Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.

6.           Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser.

7.           Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.

8.           Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

9.           Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom.

10.         Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

11.         Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen.

I den gemensamma strategiska ramen kommer målen för unionens prioriteringar när det gäller smart och hållbar tillväxt för alla att omsättas i nyckelåtgärder för Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF, EJFLU och EHFF, något som ska säkra en integrerad användning av GSR-fonderna så att de gemensamma målen kan uppnås.

I partnerskapsavtal mellan kommissionen och varje enskild medlemsstat anges de nationella och regionala partnernas åtaganden liksom kommissionens åtaganden. Avtalen knyts till målen för Europa 2020 och de nationella reformprogrammen. I avtalen ska det anges en integrerad strategi för territoriell utveckling som får stöd från alla GSR-fonder, med mål som bygger på överenskomna indikatorer, strategiska investeringar och ett antal villkor. De ska innehålla åtaganden om årlig redovisning av framstegen i årsrapporterna om sammanhållningspolitiken och om politiken för landsbygdsutveckling samt i andra offentliga rapporter.

5.1.3. Villkor och resultat

För att bättre resultat ska uppnås införs nya villkorsbestämmelser som ska säkerställa att EU-medlen ger starka incitament för medlemsstaterna att förverkliga målen i Europa 2020. Det är fråga om både förhandsvillkor som måste vara uppfyllda innan medlen kan betalas ut och efterhandsvillkor som innebär att utbetalning av ytterligare medel beror på resultaten.

Tanken bakom strängare förhandsvillkor för dessa fonder är att se till att det finns förutsättningar för att stödet ska bli verkningsfullt. Erfarenheterna tyder på att fondmedlens verkan i vissa fall hindrats av politiska, rättsliga och institutionella flaskhalsar. Principen med villkor är inte ny inom sammanhållningspolitiken. Under de olika programperioderna har ett antal mekanismer införts för att stödet ska bli så verkningsfullt som möjligt. Några av dem rör förvaltning och kontroll, medan andra rör strategiska och rättsliga ramar och administrativ kapacitet. Erfarenheterna från tillämpningen av villkor varierar dock mellan de olika programmen. En öppnare och mer systematisk tillämpning är därför motiverad.

Med efterhandsvillkor stärks inriktningen på resultat och uppfyllande av Europa 2020‑målen. Tillämpningen av villkor kommer att bygga på att man uppnår delmål knutna till mål för utfall och resultat i samband Europa 2020‑målen, vilka anges för varje program i partnerskapsavtalet. Under en halvtidsöversyn av resultaten kommer 5 % av budgeten för de berörda fonderna att reserveras och delas ut till de medlemsstater vars program har uppfyllt delmålen. Förutom resultatreserven kan misslyckanden med att nå delmålen leda till att medel inte betalas ut, och allvarliga underprestationer i förhållande till programmets mål kan leda till att medlen dras in helt.

För att fondernas verkningsfullhet inte ska undermineras av en osund makroekonomisk politik föreslår kommissionen att fondernas regler för makrofinansiella villkor stärks och anpassas till de nya genomförandeåtgärder i stabilitets- och tillväxtpakten som ska antas som en del av det sjätte paketet om ekonomisk styrning.

Samtidigt kan en högre samfinansieringssats (tio procentenheter) tillämpas när en medlemsstat får ekonomiskt stöd enligt artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget, vilket gör att mindre medel krävs från de nationella budgetarna i ett ansträngt budgetläge, samtidigt som EU-anslagen ligger kvar på samma nivå totalt sett.

5.1.4. Gemensamma förvaltningsbestämmelser

Förslaget innehåller ett förvaltnings- och kontrollsystem som liknar det för instrument med delad förvaltning och bygger på gemensamma principer. Ett nytt system med nationell ackreditering införs för att betona medlemsstaternas åtaganden när det gäller sund ekonomisk förvaltning. De bestämmelser som ligger till grund för kommissionens säkerhet för att utgifterna är korrekta har harmoniserats och nya gemensamma delar såsom en förvaltningsförklaring och ett årligt avslutande av räkenskaperna har införts för att öka säkerheten.

5.1.5. Lokalt ledd utveckling

Medlemsstaterna får möjlighet att använda gemensamma förfaranden för förberedelser, förhandlingar, förvaltning och genomförande, och uppmuntras att göra det, särskilt när behovet av starkare samordning av investeringar i humankapital och infrastruktur är som störst.

GSR-fonderna behöver inriktas på många olika utvecklingsbehov på subregional och lokal nivå. För att underlätta genomförandet av flerdimensionella och sektorsövergripande insatser föreslår kommissionen att lokalt ledda initiativ ska stärkas, genomförandet av integrerade lokala utvecklingsstrategier och bildandet av lokala aktionsgrupper ska underlättas, utifrån erfarenheterna från Leader­-strategin.

5.1.6. Finansieringsinstrument

Förutom bidragsfinansiering föreslår kommissionen att stöd till företag och projekt som förväntas ge avsevärd ekonomisk avkastning främst tillhandahålls genom nyskapande finansieringsinstrument.

Finansieringsinstrumenten kommer att likna dem som användes 2007–2013, men några förenklingar förtjänar att nämnas. För det första erbjuder kommissionen nyckelfärdiga lösningar genom tillgång till finansieringsinstrument som inrättats på EU-nivå och modeller för nationella och regionala fonder i enlighet med standardvillkor som kommissionen utformat. För det andra innebär förslaget att instrumenten får klara spelregler, medan de tvetydigheter som uppstod genom reglerna för omgången 2007–2013 undanröjs, vilket ökar rättssäkerheten för alla. För det tredje ska finansieringsinstrumenten kunna användas för alla slags investeringar och stödmottagare, vilket är en avsevärd utökning av användningsområdet för dessa nyskapande instrument.

5.1.7. Övervakning och utvärdering

De gemensamma bestämmelserna för alla GSR-fonder inom området övervakning och utvärdering omfattar övervakningskommitténs roll och sammansättning, årliga genomföranderapporter, årliga översynsmöten, lägesrapporter om genomförandet av partnerskapsavtalen samt förhands- och efterhandsutvärderingar.

5.1.8. Förenklade och anpassade regler för stödberättigande

För närvarande konfronteras många mottagare av stöd från olika EU-instrument med flera olika regler för stödberättigande, vilket gör förvaltningen mer komplex och därmed ökar risken för fel. Extra möda har därför lagts på att ta fram åtgärder som ska säkerställa rimliga administrativa kostnader och en minskad administrativ börda för bidragsmottagarna i samband med förvaltningen av EU-fonderna. Målet är att så långt möjligt göra dessa grundläggande regler enhetliga för instrument med delad förvaltning, för att minska mångfalden av regler som behöver tillämpas. Med enklare kostnadsberäkning, t.ex. fasta kostnader och schablonbelopp, får medlemsstaterna möjlighet att införa resultatinriktad förvaltning inom enskilda insatser.

I de gemensamma strategierna för måluppfyllelse ingår gemensamma regler för utgifternas stödberättigande, olika formerna av ekonomiskt stöd, förenklade kostnader och insatsernas varaktighet. I förslaget finns också gemensamma principer för förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken kommer de nuvarande bestämmelserna om administrativa kostnader och kontrollsystem att behållas.

5.2. Allmänna bestämmelser för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden

I del tre i förordningen anges sammanhållningspolitikens uppgift och mål, stödets geografiska täckning, ekonomiska medel och principer för stöd, programplanering, större projekt, gemensamma handlingsplaner, territoriell utveckling, övervakning och utvärdering, information och kommunikation, utgifternas stödberättigande samt förvaltnings- och kontrollsystem.

5.2.1. Stödets geografiska täckning

Här skiljer man mellan mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner.

Mindre utvecklade regioner: I enlighet med EUF-fördraget ska stöd till de mindre utvecklade regionerna fortsätta att vara en viktig prioritering i sammanhållningspolitiken. De ekonomiskt och socialt eftersatta regionernas upphämtning förutsätter långsiktiga, varaktiga satsningar i en allt mer föränderlig värld. Denna kategori omfattar regioner vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

Övergångsregioner: Den nya kategorin övergångsregioner införs för att ersätta det nuvarande infasnings- och utfasningssystemet. Denna kategori kommer att omfatta alla regioner med en BNP per capita på 75–90 % av genomsnittet i EU-27.

Mer utvecklade regioner: Även om satsningarna på de mindre utvecklade regionerna kommer att prioriteras inom sammanhållningspolitiken även i fortsättningen, finns det allvarliga utmaningar som rör alla medlemsstater, t.ex. global konkurrens i kunskapsekonomin, övergången till en koldioxidsnål ekonomi och social polarisering som förvärras av det rådande ekonomiska klimatet. I denna kategori finns regioner med en BNP per capita på mer än 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

Alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-25 under referensperioden, men vars BNP per capita har ökat till mer än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27 ska få två tredjedelar av det anslag de fick under perioden 2007–2013.

Minimiandelar för ESF kommer att fastställas för varje regionkategori (25 % för konvergensregionerna, 40 % för övergångsregionerna och 52 % för konkurrenskraftsregionerna).

Sammanhållningsfonden kommer att stödja de medlemsstater vars BNI per invånare är mindre än 90 % av genomsnittet i EU-27 genom att investera i transportnäten inom TEN-T och i miljö. En del av Sammanhållningsfondens anslag (10 miljarder euro) kommer att reserveras för finansiering av centrala transportnät inom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Erfarenheterna av den nuvarande budgetramen visar att många medlemsstater har problem med att utnyttja stora volymer av EU-medel som tilldelas under en begränsad tid. Dessutom har budgetläget i några medlemsstater gjort det svårare att frigöra medel för att tillhandahålla nationell samfinansiering. För att ta itu med frågan om utnyttjandet av medlen föreslår kommissionen följande åtgärder:

– Taket för sammanhållningsstöd fastställs till 2,5 % av BNP.

– Ett tak införs för samfinansieringssatser för varje prioriterat område inom de operativa programmen, som ska vara 85 % i mindre utvecklade regioner (eller 80 % och 75 % i vissa fall) och de yttersta randområdena, 60 % i övergångsregioner och 50 % i mer utvecklade regioner.

– Vissa villkor införs i partnerskapsavtalen rörande förbättringar av den administrativa kapaciteten.

5.2.2. Stärkt, resultatinriktad strategisk programplanering

Kommissionen föreslår ett mer resultatorienterat programplaneringsförfarande för att säkerställa att programmen inom sammanhållningspolitiken har en tydlig strategi för insatserna, är resultatorienterade och innehåller lämpliga bestämmelser för ett integrerat tillvägagångssätt för utveckling och ett effektivt genomförande av fonderna. I synnerhet föreslår kommissionen att man inför gemensamma handlingsplaner, som är insatser som omfattar en grupp projekt som ingår i ett operativt program, med specifika mål, resultatindikatorer och utfall som fastställts av medlemsstaten och kommissionen. De har ett förenklat förvaltnings- och kontrollsystem som är resultatinriktat.

5.2.3. Rationaliserad ekonomisk förvaltning och kontroll

I förvaltnings- och kontrollsystemen måste man göra väga kostnaderna för förvaltning och kontroll mot riskerna.

Kommissionens roll i förhandsgranskningen av de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen kommer att bli proportionell, eftersom kommissionens obligatoriska granskning ersätts med en riskbaserad modell. Små program kommer inte att granskas av kommissionen. Den riskbaserade modellen minskar de administrativa kostnaderna för små program och välskötta förvaltningar. Dessutom ökar säkerheten, eftersom kommissionens resurser kan användas effektivare och styras till områden där riskerna är högre.

Elektronisk databehandling kan minska den administrativa bördan betydligt och samtidigt göra det lättare att kontrollera projekt och utgifter. Därför föreslås att medlemsstaterna senast i slutet av 2014 ska ha byggt upp system där stödmottagarna kan lämna in alla uppgifter elektroniskt.

En av svårigheterna med förvaltningssystemet under programperioden 2007–2013 är den allmänna regeln att alla verifikat för enskilda insatser ska bevaras i tre år efter det att programmet har avslutats. Därför föreslås ett obligatoriskt årligt avslutande för genomförda insatser och utgifter i samband med det årliga avslutandet av räkenskaperna. Tanken är att minska bördan med lång arkivering av handlingar för enskilda stödmottagare och riskerna om verifikationskedjan bryts.

2011/0276 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 177,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

med beaktande av revisionsrättens yttrande[10],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 174 i fördraget ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, särskilt i landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Enligt artikel 175 ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument.

(2) I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010, då unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla antogs, ska unionen och medlemsstaterna satsa på att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samtidigt som de främjar en harmonisk utveckling av unionen och minskar skillnaderna mellan regionerna.

(3) För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av de fonder som ger stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, med fonderna såväl för landsbygdsutveckling, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som för havs- och fiskepolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), bör gemensamma bestämmelser fastställas för alla dessa fonder (nedan kallade GSR-fonderna). Dessutom innehåller denna förordning bestämmelser som är gemensamma för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, men som inte gäller för EJFLU och EHFF. På grund av varje GSR-fonds särdrag bör särskilda bestämmelser för varje enskild fond och för målet Europeiskt territoriellt samarbete inom Eruf anges i särskilda förordningar.

(4) När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken har man redan åstadkommit betydande synergieffekter genom att harmonisera och samordna förvaltnings- och kontrollregler för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare (EGFJ – Europeiska garantifonden för jordbruket) och andra pelare (EJFLU). Den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU bör därför behållas och likaså de strukturer som redan finns i medlemsstaterna.

(5) De yttersta randområdena bör omfattas av specifika åtgärder och erhålla ytterligare finansiering som kompenserar de nackdelar som följer av de faktorer som anges i artikel 349 i fördraget.

(6) För att bestämmelserna ska tolkas på ett korrekt och enhetligt sätt och för att bidra till rättsäkerhet för medlemsstaterna och stödmottagarna, måste vissa termer som används i denna förordning definieras.

(7) Denna förordning består av tre delar, där den första innehåller ingress och definitioner, den andra bestämmelser för alla GSR-fonder och den tredje bestämmelser endast för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden (nedan kallade fonderna).

(8) Enligt artikel 317 i fördraget och i samband med delad förvaltning bör det anges på vilka villkor kommissionen kan utöva sina befogenheter att genomföra Europeiska unionens allmänna budget och medlemsstaternas ansvar att samarbeta bör förtydligas. Dessa villkor bör göra det möjligt för kommissionen att få säkerhet om att medlemsstaterna använder GSR-fonderna på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning i den bemärkelse som avses i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[11]. Medlemsstaterna och de organ som medlemsstaterna utsett i detta syfte ska ansvara för genomförandet av programmen på lämplig territoriell nivå, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella, rättsliga och finansiella ramar. Dessa bestämmelser ska också säkerställa att man uppmärksammar vikten av att unionens insatser är komplementära och sammanhängande, att de administrativa arrangemangen är proportionella och att den administrativa bördan för GSR-fondernas stödmottagare minskas.

(9) För varje partnerskapsavtal och varje enskilt program bör en medlemsstat organisera ett partnerskap med företrädare för behöriga regionala, lokala och andra myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens parter samt organ som företräder civilsamhället, inklusive miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organ med ansvar för jämlikhet och likabehandling. Syftet med sådana partnerskap är att följa principen om flernivåstyre, att berörda parter ska ta ansvar för planerade insatser och att bygga på relevanta aktörers erfarenheter och sakkunskap. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter för att föreskriva om en uppförandekod för att se till att partnerna deltar i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av partnerskapsavtalen och programmen på ett konsekvent sätt.

(10) GSR-fondernas verksamhet och de insatser de stöder bör överensstämma med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning som direkt eller indirekt har anknytning till genomförandet av insatsen.

(11) Som ett led i sina satsningar på ökad ekonomisk, territoriell och social sammanhållning bör unionen i alla skeden av genomförandet av GSR-fonderna sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet, liksom att bekämpa diskrimination på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(12) Målen för GSR-fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 19 i fördraget, med hänsyn till principen att den som förorenar ska betala. Medlemsstaterna bör lämna information om stödet till klimatförändringsmålen i enlighet med ambitionen att använda minst 20 % av unionens budget till det, på ett sätt som kommissionen bestämmer i en genomförandeakt.

(13) För att nå målen för unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla bör GSR-fonderna inrikta sitt stöd på ett begränsat antal gemensamma tematiska mål. Det exakta tillämpningsområdet för var och en av GSR-fonderna ska fastställas i de fondspecifika reglerna och kan begränsas till bara vissa av de tematiska mål som anges i den här förordningen.

(14) Kommissionen bör genom en delegerad rättsakt anta en gemensam strategisk ram för att omsätta unionens mål i nyckelåtgärder för GSR-fonderna, i syfte att ge programplaneringen i medlemsstaterna och regionerna en klarare strategisk riktning. Den gemensamma strategiska ramen bör underlätta den sektorsvisa och territoriella samordningen av unionens insatser genom GSR-fonderna och med andra relevanta politikområden och instrument inom unionen.

(15) I den gemensamma strategiska ramen bör man därför ange huvudsakliga stödområden, territoriella utmaningar, politiska mål, prioriterade områden för samarbetsverksamhet, samordningsmekanismer samt mekanismer som ger enhetlighet och samstämmighet med medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik.

(16) På grundval av kommissionens gemensamma strategiska ram bör varje medlemsstat utarbeta ett partnerskapsavtal i samarbete med sina partner och i dialog med kommissionen. Partnerskapsavtalet bör omsätta innehållet i den gemensamma strategiska ramen till ett nationellt sammanhang och innehålla fasta åtaganden för hur unionens mål ska uppnås genom GSR-fondernas programplanering.

(17) Medlemsstaterna bör koncentrera sitt stöd så att det bidrar på ett väsentligt vis till att unionens mål uppnås, i enlighet med särskilda nationella och regionala utvecklingsbehov. Förhandsvillkor bör fastställas, så att de nödvändiga ramvillkoren för en effektiv användning av unionens stöd är på plats. Kommissionen bör bedöma om dessa förhandsvillkor är uppfyllda i samband med att den bedömer partnerskapsavtalen och programmen. I de fall då ett förhandsvillkor inte uppfylls bör kommissionen ha befogenhet att ställa in utbetalningarna till programmet.

(18) En resultatram bör fastställas för varje program, i syfte att övervaka måluppfyllelsen för varje program under programperioden. Kommissionen bör genomföra en resultatöversyn i samarbete med medlemsstaterna 2017 och 2019. En resultatreserv bör avsättas och anslås under 2019 i de fall då delmålen i resultatramen uppnåtts. Det bör inte finnas någon resultatreserv för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, eftersom dessa program är av olika typ och omfattar flera olika länder. I de fall då man är långt ifrån målen och delmålen bör kommissionen kunna ställa in betalningarna till programmet eller, vid programperiodens slut, tillämpa finansiella korrigeringar för att inte unionens budget ska användas på ett slösaktigt eller ineffektivt sätt.

(19) Genom att skapa en närmare koppling mellan sammanhållningspolitiken och unionens ekonomiska styrning kan man säkerställa att genomslagskraften för GSR-fondernas utgifter stöds av en sund ekonomisk politik och att GSR-fonderna kan styras om för att hantera ekonomiska problem i ett land, om det skulle behövas. Denna process måste genomföras gradvis och inledas med ändringar av partnerskapsavtalet och av programmen för att stödja rådets rekommendationer om att åtgärda makroekonomiska obalanser och sociala och ekonomiska problem. Om en medlemsstat, trots ökad användning av GSR-medel, misslyckas med att vidta effektiva åtgärder i samband med processen med ekonomisk styrning, bör kommissionen ha rätt att helt eller delvis ställa in betalningar och åtaganden. Beslut om inställande bör vara proportionella och effektiva samt ta hänsyn till de enskilda programmens effekter på den ekonomiska och sociala situationen i den berörda medlemsstaten och tidigare ändringar i partnerskapsavtalet. När kommissionen fattar beslut om inställande bör den följa principen om likabehandling av medlemsstaterna och särskilt beakta hur inställandet påverkar den berörda medlemsstatens ekonomi. Upphävandena ska ställas in och medlen göras tillgängliga igen så snart medlemsstaten vidtar nödvändiga åtgärder.

(20) För att fokusera på unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla bör gemensamma inslag fastställas för alla program. För att programbestämmelserna för GSR-fonderna ska vara enhetliga bör förfarandena för antagande och ändring av programmen samordnas. Programplaneringen bör syfta till överensstämmelse med den gemensamma strategiska ramen och partnerskapsavtalet samt till samordning mellan GSR-fonderna, både dem emellan och med andra befintliga finansieringsorgan och Europeiska investeringsbanken (EIB).

(21) Genom fördraget har territoriell sammanhållning lagts till målen ekonomisk och social sammanhållning, och det är därför nödvändigt att ta upp den roll som spelas av städer, funktionella geografiska områden och subregionala områden med särskilda geografiska eller demografiska problem. För att bättre ta vara på lokal potential är det nödvändigt att stärka och underlätta inslaget av lokalt ledd utveckling genom att fastställa gemensamma regler och nära samordning för alla GSR-fonder. En viktig princip är att ge ansvaret för genomförandet av lokala utvecklingsstrategier till lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen.

(22) Finansieringsinstrumenten blir allt viktigare eftersom de har en hävstångseffekt på GSR-fonderna, eftersom de kombinerar olika slags offentliga och privata medel till stöd för politiska mål och eftersom revolverande finansieringsformer gör stödet hållbart på längre sikt.

(23) Finansieringsinstrument med stöd från GSR-fonderna bör användas för att hantera särskilda behov på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt, i enlighet med programmens mål, och bör inte tränga ut privat finansiering. Beslutet att finansiera stödåtgärder via finansieringsinstrumenten bör därför fattas på grundval av en förhandsbedömning.

(24) Finansieringsinstrumenten bör utformas och tillämpas på ett sätt som uppmuntrar till ett avsevärt engagemang från privata investerare och finansinstitutioner med en lämplig riskfördelning. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn behöver finansieringsinstrumenten utformas och tillämpas flexibelt. Förvaltningsmyndigheterna bör därför besluta om hur man på lämpligaste sätt genomför finansieringsinstrumenten för att svara på målregionernas särskilda behov, i överensstämmelse med det relevanta programmets mål.

(25) Förvaltningsmyndigheterna bör ha möjlighet att bidra med medel från programmen till finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå, och till instrument på regional nivå. Förvaltningsmyndigheterna bör också ha möjlighet att genomföra finansieringsinstrumenten direkt, genom särskilda fonder eller fondandelsfonder.

(26) Summan av de belopp som vid varje tidpunkt betalas ut från GSR-fonderna till finansieringsinstrumenten bör motsvara det belopp som krävs för att genomföra planerade investeringar och utbetalningar till de slutliga stödmottagarna, inklusive förvaltningskostnader och avgifter, som beräknas utifrån affärsplaner och kassaflödesprognoser under en bestämd period som inte bör överskrida två år.

(27) Det är nödvändigt att ange särskilda regler för vilka belopp som kan godtas som stödberättigande vid avslutandet, så att de belopp, inklusive förvaltningskostnader och avgifter, som betalas från GSR-fonderna till finansieringsinstrumenten verkligen används för investeringar och utbetalningar till slutmottagare. Det är också nödvändigt att ange särskilda regler för användning av medel som kan härledas från GSR-fondernas stöd, inklusive användning av kvarvarande medel efter avslutande av programmen.

(28) Medlemsstaterna bör övervaka programmen för att granska genomförande och måluppfyllelse. Övervakningskommittéer bör därför inrättas för GSR-fonderna och man bör fastställa hur de ska vara sammansatta och hur de ska fungera. Gemensamma övervakningskommittéer kan inrättas för att underlätta samordningen mellan GSR-fonderna. För effektivitetens skull bör övervakningskommittéerna kunna utfärda rekommendationer till förvaltningsmyndigheterna om programgenomförandet, och de bör även övervaka åtgärder som vidtas på grund av dessa rekommendationer.

(29) Det är nödvändigt att samordna övervakningen och rapporteringen inom GSR-fonderna för att förenkla förvaltningen på alla nivåer. Det är viktigt att rapporteringskraven är proportionella men också att det finns omfattande information om vilka framsteg som gjorts vid viktiga översynstillfällen. Rapporteringskraven måste därför återspegla informationsbehovet under vissa bestämda år, och de ska samordnas med resultatöversynerna.

(30) För övervakning av programmens framsteg bör ett årligt översynsmöte hållas mellan medlemsstaten och kommissionen. Medlemsstaten och kommissionen bör dock kunna komma överens om att inte ordna ett sådant möte, för att undvika en onödig administrativ börda.

(31) För att kommissionen ska kunna övervaka framstegen mot unionens mål bör medlemsstaterna lämna framstegsrapporter om genomförandet av partnerskapsavtalen. Utifrån dessa rapporter bör kommissionen utarbeta en strategisk framstegsrapport 2017 och 2019.

(32) Det är nödvändigt att utvärdera effektiviteten och effekten av stödet från GSR-fonderna, för att kunna förbättra genomförandekvalitet och programutformning, och för att fastställa programmens effekter i förhållande dels till målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, dels till BNP och arbetslöshet. Medlemsstaternas och kommissionens respektive ansvar i detta avseende bör fastställas.

(33) För att förbättra utformningen av varje program och för att kontrollera att målen kan uppnås bör man göra en förhandsbedömning av varje program.

(34) Den myndighet som ansvarar för förberedelserna av programmet bör upprätta en utvärderingsplan. Under programperioden bör förvaltningsmyndigheten göra utvärderingar för att bedöma programmets effektivitet och effekter. Övervakningskommittén och kommissionen bör informeras om resultatet av utvärderingarna så att förvaltningsbesluten underlättas.

(35) Efterhandsutvärderingar bör göras för att man ska kunna bedöma såväl GSR-fondernas verkan och resurseffektivitet som deras bidrag till de övergripande målen för GSR-fonderna och unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

(36) Det är lämpligt att ange de typer av åtgärder som får vidtas på kommissionens och medlemsstaternas initiativ som tekniskt bistånd med stöd från GSR-fonderna.

(37) För att garantera en effektiv användning av unionens medel och undvika överfinansiering av inkomstgenererande projekt, är det nödvändigt att ange regler för beräkning av bidraget från GSR-fonderna till inkomstgenererande projekt.

(38) Start- och slutdatum för utgifternas stödberättigande bör fastställas på så sätt att det skapas en enhetlig och rättvis regel som är tillämplig på genomförandet av GSR-fonderna i hela unionen. För att underlätta genomförandet av programmen bör det fastställas att den första dagen då utgifterna är stödberättigande kan infalla före den 1 januari 2014 om den berörda medlemsstaten lämnar in ett program före det datumet. För att EU-fonderna ska genomföras effektivt och för att minska risken för EU-budgeten är det lämpligt att införa begränsningar för stödet till genomförda insatser.

(39) I enlighet med subsidiaritetsprincipen och med förbehåll för undantag enligt förordningarna (EU) nr […] [förordningarna om Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiskt territoriellt samarbete, EJFLU och EHFF] bör medlemsstaterna anta nationella regler om stödberättigande utgifter.

(40) För att förenkla användningen av GSR-fonderna och minska risken för fel och samtidigt möjliggöra differentiering där politikens särdrag så kräver, bör det stadgas om former för stöd, harmoniserade villkor för återbetalning av bidrag och finansiering till schablonsatser, särskilda regler om berättigande till bidrag och särskilda villkor för stödberättigande för insatser beroende på det geografiska läget.

(41) För att GSR-fondernas insatser ska bli effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i företag och infrastruktur har en lång livslängd och förhindrar att GSR-fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Erfarenheterna visar att en femårsperiod är den kortaste period som är lämplig, utom när en annan period föreskrivs i reglerna för statligt stöd. Det är lämpligt att från det allmänna kravet på varaktighet undanta åtgärder som får stöd från ESF och de som inte medför produktiva investeringar eller investeringar i infrastruktur, om inte kraven finns i tillämpliga regler för statligt stöd, samt att undanta bidrag till eller från finansieringsinstrument.

(42) Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att garantera att deras förvaltnings- och kontrollsystem inrättas och fungerar på bästa sätt för att ge säkerhet om att GSR-fonderna används på ett lagligt och korrekt sätt. Det bör därför fastställas vilka skyldigheter medlemsstaterna har när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem för programmen samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oriktigheter och överträdelser av unionslagstiftningen.

(43) I enlighet med principerna om delad förvaltning bör medlemsstaterna ha huvudansvaret, genom sina förvaltnings- och kontrollsystem, för att genomföra och kontrollera verksamheten inom programmen. Förvaltningsmyndighetens roll måste fastställas för att förbättra kontrollen över urval och genomförande av insatser samt förvaltnings- och kontrollsystemens funktioner.

(44) För att i förväg få säkerhet för att de viktigaste systemen för förvaltnings- och kontroll inrättats och utformats korrekt bör medlemsstaterna utse ett ackrediteringsorgan som svarar för ackreditering och återkallande av ackreditering av förvaltnings- och kontrollorgan.

(45) Man bör fastställa kommissionens befogenheter och skyldighet att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen verkligen fungerar och att ålägga medlemsstaterna att vidta åtgärder. Kommissionen bör också ha befogenhet att genomföra revisioner inriktade på frågor som rör sund ekonomisk förvaltning, för att kunna dra slutsatser om fondernas resultat.

(46) Unionens budgetåtaganden bör verkställas årligen. För att programförvaltningen ska fungera effektivt bör gemensamma regler fastställas för ansökningar om mellanliggande utbetalningar och utbetalning av ett eventuellt årligt saldo och av slutsaldot, utan att det påverkar de särskilda regler som krävs för var och en av GSR-fonderna.

(47) Utbetalningen av förfinansieringen vid programmens start säkerställer att medlemsstaterna har tillräckliga medel för att stödja stödmottagarna i genomförandet av programmen redan från när programmen antas. Därför bör det föreskrivas vilka belopp som ska betalas ut som inledande förfinansiering från GSR-fonderna. Den inledande förfinansieringen bör regleras i sin helhet vid avslutandet av programmet.

(48) För att skydda unionens ekonomiska intressen bör det finnas tidsbegränsade åtgärder som gör det möjligt för den delegerade utanordnaren att avbryta utbetalningar när det finns tecken som tyder på allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet, bevis på allvarliga oriktigheter i samband med en ansökan om utbetalning eller underlåtenhet att lämna in handlingar för räkenskapsavslutning.

(49) En lämplig ram bör skapas för den årliga räkenskapsavslutningen för att säkerställa att de utgifter som samfinansieras av unionens budget under varje budgetår används enligt tillämpliga regler. Inom denna ram bör de ackrediterade organen för varje program lämna en förvaltningsförklaring till kommissionen, åtföljt av en attesterad årsredovisning, en sammanfattande rapport om kontroller och ett oberoende revisionsuttalande med kontrollrapport.

(50) För att skydda unionens budget kan det bli nödvändigt för kommissionen att genomföra finansiella korrigeringar. För att det ska råda rättssäkerhet för medlemsstaterna är det viktigt att fastställa under vilka omständigheter överträdelser av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning kan leda till att kommissionen genomför finansiella korrigeringar. För att säkerställa att de finansiella korrigeringar som kommissionen kan ålägga medlemsstaterna rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen bör de endast avse fall där överträdelsen av unionsrätten eller nationell rätt direkt eller indirekt rör stödberättigande, korrekthet, förvaltning och kontroll av insatserna och motsvarande utgifter. För att de finansiella korrigeringarna ska vara proportionella är det viktigt att kommissionen tar hänsyn till vilken typ av överträdelser det gäller och hur allvarliga de är när den bestämmer korrigeringsbeloppen.

(51) För att uppmuntra budgetdisciplin bör det anges hur en del av budgetåtagandena för ett program kan dras tillbaka, särskilt om ett belopp kan undantas från tillbakadragandet, t.ex. när förseningar i genomförandet beror på omständigheter som den berörda parten inte råder över, onormala eller oförutsägbara omständigheter eller omständigheter vars följder inte kan undvikas trots vederbörlig omsorg.

(52) Kompletterande allmänna bestämmelser behövs för verksamheten inom fonderna. För att öka fondernas mervärde och för att de bättre ska kunna bidra till strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla, bör deras verksamhet förenklas och koncentreras till målen Investering för tillväxt och sysselsättning och Europeiskt territoriellt samarbete.

(53) Kompletterande bestämmelser för verksamheten inom EJFLU och EHFF återfinns i den sektorsspecifika lagstiftningen.

(54) För att främja de fördragsfästa målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning bör målet Investering för tillväxt och sysselsättning omfatta alla regioner. För att ge ett välavvägt och successivt stöd som återspeglar den ekonomiska och samhälleliga utvecklingsnivån bör medel enligt det målet anslås från Eruf och ESF till de mindre utvecklade regionerna, övergångsregionerna och de mer utvecklade regionerna i förhållande till deras bruttonationalprodukt per capita jämfört med EU-genomsnittet. För att investeringar från strukturfonderna ska hålla på lång sikt bör regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var mindre än 75 % av genomsnittet i EU-25 under referensperioden, men vars BNP per capita har ökat till mer än 75 % av genomsnittet i EU-27 få minst två tredjedelar av det anslag de fick under perioden 2007–2013. Medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är mindre än 90 % av genomsnittet i unionen bör få medel från Sammanhållningsfonden inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

(55) Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts)[12].

(56) I syfte att fastställa lämpliga finansiella ramar bör kommissionen genom genomförandeakter, med en objektiv och genomsynlig metod, besluta om en preliminär årlig fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden, i syfte att koncentrera stödet till de regioner som släpar efter i utvecklingen, inklusive de regioner som får övergångsstöd.

(57) Det är nödvändigt att fastställa gränserna för medlen för investeringar för tillväxt och sysselsättning, liksom att sätta upp objektiva kriterier för fördelningen av dem till regioner och medlemsstater. Eftersom utvecklingen av infrastrukturen för transporter, energi samt informations- och kommunikationsteknik måste påskyndas i unionen bör Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättas. Tilldelning av årliga anslag från fonderna och överföring från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa och därigenom till medlemsstaterna bör begränsas, och ett tak bör fastställs med hänsyn till den berörda medlemsstatens förmåga att utnyttja medlen. I enlighet med huvudmålet att minska fattigdomen är det också nödvändigt att ändra inriktning på programmet för livsmedelsstöd till de mest utsatta människorna, för att främja social inkludering och en harmonisk utveckling i unionen. En mekanism planeras för att överföra medel till detta instrument och se till att medlen består av ESF-anslag genom en implicit motsvarande minskning av den minsta andel av strukturfonderna som ska anslås till ESF i varje land.

(58) För att stärka inriktningen på resultat och på att uppnå målen för Europa 2020 bör 5 % av medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning avsättas som en resultatreserv för varje fond och regionkategori i varje medlemsstat.

(59) När det gäller fonderna och i syfte att ombesörja en lämplig fördelning mellan regionkategorier bör medlen inte överföras mellan mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall, där det gäller att uppfylla ett eller flera tematiska mål och som omfattar högst 2 % av anslagen till den regionkategorin.

(60) För att säkerställa en reell ekonomisk effekt bör stöd från fonderna inte ersätta offentliga utgifter eller likvärdiga strukturutgifter i medlemsstaterna i den mening som avses i denna förordning. För att den vidare ekonomiska situationen ska beaktas i samband med stöd från fonderna bör dessutom storleken på de offentliga utgifterna bestämmas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållanden under vilka finansieringen äger rum, på grundval av indikatorerna i de stabilitets- och konvergensprogram som medlemsstaterna ska lämna in varje år i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[13]. Kommissionens kontroller av additionalitetsprincipen bör inriktas på de medlemsstater där minst 15 % av befolkningen bor i de mindre utvecklade regionerna eller övergångsregionerna, på grund av omfattningen av de medel som anslås till dem.

(61) Det behövs kompletterande bestämmelser för programplanering, förvaltning, övervakning och kontroller i fråga om operativa program som får stöd av fonderna. I de operativa programmen bör man ange prioriterade områden som motsvarar tematiska mål, utarbeta en sammanhängande strategi för att ta itu med konstaterade utvecklingsbehov samt fastställa ramar för resultatbedömning. Programmen bör också innehålla andra inslag som behövs för att stödja ett effektivt genomförande av fonderna.

(62) För att öka komplementariteten och förenkla genomförandet bör det vara möjligt att kombinera stöd från Sammanhållningsfonden och Eruf med stöd från ESF i gemensamma operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

(63) Större projekt står för en stor del av unionens utgifter och de är ofta av strategisk betydelse för att genomföra unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Det är därför berättigat att omfattande insatser även i fortsättningen måste godkännas av kommissionen i enlighet med denna förordning. För tydlighetens skull bör därför innehållet i större projekt fastställas. Kommissionen bör också ha möjlighet att vägra ge stöd till större projekt när sådant stöd inte är motiverat.

(64) För att ge medlemsstaterna möjlighet att genomföra delar av ett operativt program med ett resultatbaserat tillvägagångssätt är det lämpligt att föreskriva om en gemensam åtgärdsplan bestående av en uppsättning åtgärder som ska genomföras av stödmottagaren för att bidra till det operativa programmets mål. För att förenkla och stärka fondernas resultatinriktning bör förvaltningen av den gemensamma handlingsplanen enbart bygga på gemensamt överenskomna delmål, utfall och resultat, i enlighet med kommissionens beslut om antagande av den gemensamma handlingsplanen. Kontroller och revision av en gemensam handlingsplan bör också begränsas till att omfatta dessa delmål, utfall och resultat. Därför bör det fastställas bestämmelser om utarbetande, innehåll, antagande, finansiell förvaltning och kontroll av sådana planer.

(65)             Om en utvecklingsstrategi för en stad eller ett territorium förutsätter ett integrerat tillvägagångssätt eftersom det involverar investeringar från mer än ett prioriterat område inom ett eller flera operativa program, bör åtgärder som får stöd från fonderna genomföras som en integrerad territoriell investering inom ett operativt program.

(66) Det är nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för övervakningskommitténs arbete och de årliga genomföranderapporterna för de operativa program som får stöd från fonderna. Kompletterande bestämmelser för verksamheten inom EJFLU återfinns i den sektorsspecifika lagstiftningen.

(67) För att nödvändiga och uppdaterade uppgifter om programmets genomförande ska finnas att tillgå måste medlemsstaterna regelbundet förse kommissionen med de viktigaste uppgifterna. För att undvika en extra börda för medlemsstaterna bör detta begränsas till uppgifter som samlas in kontinuerligt, och överföringen av uppgifterna bör ske elektroniskt.

(68) I enlighet med artikel 175 i fördraget lämnar kommissionen vart tredje år en sammanhållningsrapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén rörande framstegen med att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen. Innehållet i den rapporten behöver fastställas.

(69) Det anses lämpligt att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomför efterhandsutvärderingar av fonderna för att få uppgifter på lämplig nivå om resultat och effekter av de insatser som finansierats. Det krävs också särskilda bestämmelser för att införa ett förfarande för godkännande av fondernas utvärderingsplaner.

(70) Det är viktigt att göra allmänheten uppmärksam på vad unionens fonder uträttat. Medborgarna har rätt att veta hur unionens medel används. Ansvaret för att lämpliga uppgifter kommuniceras till allmänheten bör vila på förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna. För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan kommunikationsåtgärder på kommissionens initiativ, bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsåtgärder i enlighet med denna förordning också bidra till att täcka information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i denna förordning.

(71) För att ombesörja en vid spridning av information om fondernas landvinningar och unionens betydelse för detta och för att informera hugade stödmottagare om finansieringsmöjligheterna bör närmare regler för informations- och kommunikationsåtgärderna, samt vissa tekniska krav i sammanhanget, anges i denna förordning.

(72) För att göra informationen om finansieringsmöjligheter och stödmottagande projekt lättillgängligare och mer genomsynlig bör det i varje medlemsstat finnas en enda webbplats eller webbportal med information om alla operativa program, inklusive förteckningar över verksamhet som fått stöd inom varje operativt program.

(73) Det är nödvändigt att fastställa de faktorer som kan ändra fondernas samfinansieringssats för de operativa programmen, särskilt för att öka unionsmedlens multiplikatoreffekt. Det är också nödvändigt att fastställa de högsta samfinansieringssatserna per regionkategori, för att säkerställa att samfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas stöd.

(74) Det är nödvändigt att medlemsstaterna utser en förvaltningsmyndighet, en attesteringsmyndighet och en fristående revisionsmyndighet för varje operativt program. För att ge medlemsstaterna flexibilitet när de inrättar kontrollsystem är det lämpligt att ge dem möjlighet att välja att låta attesteringsmyndighetens uppgifter utföras av förvaltningsmyndigheten. Medlemsstaten bör också ha rätt att utse förmedlande organ för att utföra vissa av förvaltningsmyndighetens eller attesteringsmyndighetens uppgifter. Medlemsstaten bör i så fall tydligt fastställa deras ansvarsområden och funktioner.

(75) Förvaltningsmyndigheten har huvudansvaret för att fonderna genomförs effektivt och har därför ett stort antal funktioner som rör programförvaltning och övervakning, ekonomisk förvaltning och kontroller samt urval av projekt. Dess ansvarsområden och funktioner bör fastställas.

(76) Attesteringsmyndigheten bör upprätta betalningsansökningar och lämna in dem till kommissionen. Den bör upprätta årsredovisningar, attestera att de är fullständiga, exakta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämpliga unionsregler och nationella regler. Dess ansvarsområden och funktioner bör fastställas.

(77) Revisionsmyndigheten bör se till att revision genomförs av förvaltnings- och kontrollsystemen, av ett lämpligt urval insatser och av årsredovisningen. Dess ansvarsområden och funktioner bör fastställas.

(78) På grund av den särskilda organisationen av förvaltnings- och kontrollsystemen för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för att kraven ska vara proportionerliga, krävs särskilda bestämmelser för ackreditering och återkallande av ackreditering av förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter.

(79) Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område utökas och det bör fastställas kriterier som gör att kommissionen, inom ramen för sin strategi för kontroll av nationella system, kan avgöra vilken säkerhetsgrad som bör krävas från de nationella revisionsorganen.

(80) Förutom gemensamma regler för den finansiella förvaltningen behövs kompletterande bestämmelser för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden. För att kommissionen ska få en rimlig säkerhet inför den årliga räkenskapsavslutningen, bör särskilt ansökningar om mellanliggande utbetalningar återbetalas till 90 % av det belopp som blir resultatet när samfinansieringssatsen för varje prioriterat område i enlighet med beslutet om antagande av det operativa programmet tillämpas på de stödberättigande utgifterna inom det prioriterade området. Återstående belopp bör betalas ut till medlemsstaterna efter den årliga räkenskapsavslutningen, under förutsättning att man kunnat uppnå rimlig säkerhet om utgifternas stödberättigande under det år som avslutandeförfarandet gäller.

(81) För att säkerställa att stödmottagarna får stödet så snart som möjligt och för att öka säkerheten för kommissionen är det lämpligt att kräva att betalningsansökningarna endast omfattar utgifter för vilka stöd har betalats ut till stödmottagarna. Förfinansiering bör därför ske varje år, så att medlemsstaterna har tillräckliga medel. Förfinansieringen bör ha räknats av varje år vid räkenskapsavslutningen.

(82) För att de allmänna reglerna om tillbakadragande av medel ska tillämpas korrekt bör reglerna för fonderna i detalj beskriva hur tidsfristerna för tillbakadragande fastställs och hur beloppen beräknas.

(83) Det är nödvändigt att i detalj fastställa förfarandet för den årliga räkenskapsavslutningen för fonderna, för att skapa en tydlig bas och rättslig förutsebarhet på området. Det är viktigt att ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att reservera belopp i årsräkenskaperna som omfattas av ett förfarande med revisionsmyndigheten.

(84) Den årliga räkenskapsavslutningen bör åtföljas av ett årligt avslutande av genomförda insatser (för Eruf och Sammanhållningsfonden) och utgifter (för ESF). För att minska kostnaderna i samband med avslutandet av operativa program, minska den administrativa bördan för stödmottagarna och skapa rättslig förutsebarhet bör det årliga avslutandet vara obligatoriskt, för att på så sätt begränsa den period då underlag måste sparas, insatser kan revideras och finansiella korrigeringar genomföras.

(85) För att skydda unionens ekonomiska intressen och skapa förutsättningar för att säkerställa att programmen genomförs effektivt bör kommissionen ges möjlighet att ställa in betalningar inom prioriterade områden eller operativa program.

(86) Det är lämpligt att fastställa särskilda former och förfaranden för medlemsstaternas och kommissionens finansiella korrigeringar för fonderna, för att skapa rättslig förutsebarhet för medlemsstaterna.

(87) Intervallerna mellan revisionerna bör stå i proportion till omfattningen av unionens stöd från fonderna. Framför allt bör antalet revisioner minskas när de stödberättigade utgifterna för en insats inte överstiger 100 000 euro. Det bör dock vara möjligt att utföra revisioner när som helst när det finns tecken på oriktigheter eller oegentligheter eller, när en genomförd insats avslutats, som en del i ett granskningsurval. För att nivån på kommissionens revision ska stå i proportion till risken bör kommissionen kunna minska sitt revisionsarbete rörande de operativa programmen, om det inte finns några större brister eller om revisionsmyndigheten är tillförlitlig.

(88) För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende en uppförandekod om de mål och kriterier som ska stödja genomförandet av partnerskapet, antagandet av en gemensam strategisk ram, kompletterande regler om tilldelning av tillväxt- och konkurrenskraftsreserven, avgränsningen av de områden och den befolkning som omfattas av lokala utvecklingsstrategier, närmare regler om finansieringsinstrument (förhandsbedömning, stödberättigande utgifter, typer av verksamhet som inte kan få stöd, kombinering av stödformer, överlåtelse och förvaltning av tillgångar, betalningsansökningar samt kapitalisering av årliga delbetalningar), fastställande av schablonbelopp för vinstdrivande verksamhet, medlemsstaternas ansvar för förfarandet för rapportering av oegentligheter och återkrav av otillbörligt utbetalda belopp, mallen för förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktion, villkoren för nationella revisioner, ackrediteringskrav för förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, angivande av allmänt godkända databärare, nivå för tillämpliga finansiella korrigeringar, ändringar av bilagor samt de särskilda åtgärderna som krävs för att underlätta övergången från förordning (EG) nr 1083/2006. Kommissionen bör också ges befogenheter att ändra bilagorna I och IV för att göra de anpassningar som kan komma att krävas i framtiden. Det är särskilt viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå.

(89) Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(90) Kommissionen bör ha befogenhet att för alla GSR-fonder genom genomförandeakter anta beslut om godkännande av partnerskapsavtal, beslut om tilldelning av resultatreserven och beslut om inställande av betalningar kopplade till medlemsstaternas ekonomiska politik, och för fonderna beslut om antagande av operativa program, beslut om godkännande av större projekt, beslut om inställande av betalningar och beslut om finansiella korrigeringar.

(91) För att garantera enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter i fråga om metoder för klimatförändringsmål, standardvillkor för övervakning av finansieringsinstrument, metoder för beräkning av nettoinkomster för vinstdrivande projekt, angivande av regioner och medlemsstater som uppfyller kriterierna för Investering för tillväxt och sysselsättning, mallar för operativa program för fonderna, format för information om större projekt och metoder för genomförande av kostnads-nyttoanalyser för större projekt, standardformat för gemensamma handlingsplaner, mallar för årliga och slutliga genomföranderapporter, tekniska krav på informations- och publicitetsåtgärder, informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kontroller på plats, mallar för förvaltningsförklaring, mallar för revisionsstrategi, yttrande och årlig kontrollrapport, användning av uppgifter som inhämtats under revisioner samt mallar för betalningsansökningar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[14].

(92) Den här förordningen ersätter rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999[15]. Den förordningen bör därför upphävas.

(93) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och öarna, särskilt landsbygdsområden, områden påverkade av industriomställningar samt regioner med allvarliga och varaktiga naturliga eller demografiska hinder, inte i tillräckligt hög grad kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på unionsnivån, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL ETT SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastställs de gemensamma reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som verkar inom en gemensam strategisk ram (nedan kallade GSR-fonderna). Där fastställs även bestämmelser som ska säkerställa att GSR-fonderna fungerar effektivt och att fonderna samordnas med varandra och med andra unionsinstrument.

I denna förordning fastställs också de allmänna bestämmelserna för Eruf och ESF (nedan kallade strukturfonderna) samt Sammanhållningsfonden. I denna förordning fastställs uppgifter, huvudmål och organisation för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (nedan kallade fonderna), kriterier för när medlemsstaterna och regionerna är berättigade till stöd från GSR-fonderna, tillgängliga ekonomiska medel samt kriterier för tilldelning av dessa.

Bestämmelserna i denna förordning påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken[16] eller de särskilda bestämmelserna i följande förordningar:

1.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006[17] (nedan kallad Eruf-förordningen).

2.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006[18] (nedan kallad ESF-förordningen).

3.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om inrättande av en sammanhållningsfond och om upphävande av förordning (EG) nr 1084/2006[19] (nedan kallad Sammanhållningsfondsförordningen).

4.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om Europeiskt territoriellt samarbete[20] (nedan kallad ETS-förordningen).

5.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om Europeiska jordbruksfonden för regionalutveckling och om upphävande av förordning (EG) nr 1698/2005[21] (nedan kallad EJFLU-förordningen).

6.           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]/2012 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1198/2006[22] (nedan kallad EHFF-förordningen).

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller de definitioner för finansieringsinstrumenten som fastställs i budgetförordningen för de finansieringsinstrument som stöds av GSR-fonderna, utom när annat föreskrivs i den här förordningen.

Därutöver ska följande definitioner gälla:

1.           unionens strategi för smart och hållbar tillväxt: de gemensamma mål för medlemsstaterna och unionen som anges i kommissionens meddelande ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”, som bifogats slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 som bilaga I (”En ny europeisk strategi för sysselsättning och tillväxt – EU:s överordnade mål”) och rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, samt eventuella ändringar av dessa gemensamma mål.

2.           gemensam strategisk ram: det dokument där unionens mål, en smart och hållbar tillväxt för alla, omsätts till nyckelåtgärder för GSR-fonderna; för varje tematiskt mål fastställs de nyckelåtgärder som ska stödjas av GSR-fonderna samt mekanismer för att säkerställa att programplaneringen i GSR-fonderna är sammanhängande och överensstämmer med medlemsstaternas och unionens politik på områdena ekonomi och sysselsättning.

3.           fondspecifika bestämmelser: bestämmelser som fastställs i eller med utgångspunkt från del 3 av denna förordning eller i en allmän eller specifik förordning om en eller flera av de GSR-fonder som avses eller förtecknas i artikel 1 tredje stycket.

4.           programplanering: processen att i flera steg organisera, fatta beslut och tilldela finansiella resurser för att unionen och medlemsstaterna i ett flerårigt perspektiv ska genomföra gemensamma åtgärder för att uppnå unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

5.           program: ett operationellt program som aves i del 3 i denna förordning och i EHFF-förordningen eller ett program för landsbygdsutveckling som avses i EJFLU-förordningen.

6.           prioritering: prioriterat område som aves i del 3 i denna förordning eller unionens prioritering som avses i EHFF-förordningen och i EJFLU-förordningen.

7.           insats: ett projekt, ett avtal, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut av förvaltningsmyndigheten för det berörda programmet eller på myndighetens ansvar och som bidrar till målen för den eller de prioriteringar som berörs; när det gäller finansieringsinstrumenten består insatsen av de ekonomiska bidragen från ett program till finansieringsinstrumenten och efterföljande ekonomiska stöd från dessa finansieringsinstrument.

8.           stödmottagare: ett offentligt eller privat organ, med ansvar för att inleda eller för att inleda och genomföra insatser; när det gäller statligt stöd avser stödmottagare det organ som tar emot stödet; när det gäller finansieringsinstrument avser stödmottagare det organ som genomför finansieringsinstrumentet.

9.           slutmottagare: en juridisk eller fysisk person som tar emot ekonomiskt stöd från ett finansieringsinstrument.

10.         statligt stöd: stöd enligt artikel 107.1 i fördraget, som i denna förordning ska anses omfatta även stöd av mindre betydelse enligt förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse[23], kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter[24] samt kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning (EG) nr 1860/2004[25].

11.         genomförd insats: en insats som har byggts färdigt eller genomförts fullt ut, och för vilken stödmottagarna genomfört alla utbetalningar och mottagit motsvarande offentliga bidrag.

12.         offentligt stöd: ekonomiskt stöd för att finansiera en insats som kommer från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från unionens budget för GSR-fonderna, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av myndigheter eller offentligrättsliga organ.

13.         offentligrättsligt organ: ett organ som är offentligträttsligt organiserat enligt artikel 1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG[26] eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (nedan kallad gruppering) som bildats i enlighet med Europaparlaments och rådets förordning (EG) nr 1082/2006[27], oavsett om grupperingen enligt relevanta nationella genomförandebestämmelser anses vara ett offentligrättsligt eller ett privaträttsligt organ.

14.         dokument: ett papper eller ett elektroniskt medium med information som är relevant i samband med denna förordning.

15.         förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ som en förvaltningsmyndighet eller en attesterande myndighet ansvarar för eller som utför uppgifter för en sådan myndighets räkning gentemot stödmottagare som genomför insatser.

16.         lokal utvecklingsstrategi: en sammanhängande uppsättning insatser som svarar mot lokala mål och behov, som bidrar till att uppnå unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och som genomförs i partnerskap på lämplig nivå.

17.         löpande avslutande: avslutande av insatser till följd av det årliga räkenskapsavslutandet och före avslutandet av hela programmet.

18.         partnerskapsavtal: ett dokument som utarbetats av medlemsstaten tillsammans med partner i enlighet med principen om flernivåstyre; i dokumentet anges medlemsstatens strategi, prioriteringar och arrangemang för att använda GSR-fonderna på ett effektivt sätt som bidrar till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla; dokumentet godkänns av kommissionen efter bedömning och dialog med medlemsstaten.

19.         regionkategori: regionerna delas in i ”mindre utvecklade regioner”, ”övergångsregioner” och ”mer utvecklade regioner” i enlighet med artikel 82.2.

20.         begäran om utbetalning: en ansökan om utbetalning eller en utgiftsdeklaration som medlemsstaten lämnar in till kommissionen.

21.         EIB: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller dotterbolag till Europeiska investeringsbanken.

22.         små och medelstora företag: mikroföretag och små och medelstora företag i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG eller dess senare ändringar.

23.         räkenskapsår: i del tre avses perioden 1 juli–30 juni, utom för det första räkenskapsåret, som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2015, och det sista räkenskapsåret som omfattar perioden 1 juli 2022–1 juni 2023.

24.         budgetår: i del tre avses perioden 1 januari–31 december.

DEL TVÅ GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR GSR-FONDERNA

AVDELNING I Principer för unionens stöd till GSR-fonderna

Artikel 3 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i denna del ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i del tre.

Artikel 4 Allmänna principer

1.           GSR-fonderna ska genom fleråriga program tillhandahålla stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala insatser, för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, med hänsyn till de integrerade riktlinjerna, de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget samt de relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

2.           Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att stödet från GSR-fonderna är förenligt med unionens politik och prioriteringar och att det kompletterar unionens övriga instrument.

3.           Stödet från GSR-fonderna ska genomföras i nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

4.           Medlemsstaterna och de myndigheter som medlemsstaterna utsett i detta syfte ska ansvara för genomförandet av programmen och genomföra sina uppgifter enligt denna förordning och de fondspecifika bestämmelserna på lämplig territoriell nivå, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella, rättsliga och finansiella ram samt med denna förordning och de fondspecifika bestämmelserna.

5.           Bestämmelserna för genomförandet och användningen av GSR-fonderna, särskilt de ekonomiska och administrativa medel som krävs för genomförandet av GSR-fonderna, när det gäller rapportering, utvärdering, förvaltning och kontroll, ska stå i proportion till det stöd som anslagits.

6.           Kommissionen och medlemsstaterna ska, i enlighet med sina respektive ansvarsområden, säkra samordningen mellan GSR-fonderna och med unionens övriga politikområden och instrument, även när det gäller unionens yttre åtgärder.

7.           Den del av unionens budget som anslås till GSR-fonderna ska genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 53 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad budgetförordningen)[28], med undantag av det stöd från Sammanhållningsfonden som överförs till Fonden för ett sammanlänkat Europa i enlighet med artikel 84.4, innovativa åtgärder på kommissionens initiativ enligt artikel 9 i Eruf-förordningen och tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

8.           Kommissionen och medlemsstaterna ska tillämpa principen om sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artikel 73 i budgetförordningen.

9.           Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att GSR-fonderna fungerar effektivt, framför allt genom övervakning, rapportering och utvärdering.

10.         Kommissionen och medlemsstaterna ska utföra sina respektive uppgifter när det gäller GSR-fonderna på så sätt att den administrativa bördan för stödmottagarna minskas.

Artikel 5 Partnerskap och flernivåstyre

1.           För partnerskapsavtalet och för varje program ska medlemsstaten organisera ett partnerskap med följande deltagare:

a)      Behöriga regionala, lokala och andra myndigheter.

b)      Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

c)      Företrädare för civilsamhället, även miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organisationer som arbetar för icke-diskriminering och jämställdhet.

2.           Enligt principen om flernivåstyre ska medlemsstaterna låta partnerna delta i utarbetandet av partnerskapsavtal och lägesrapporter samt i utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av programmen. Partnerna ska delta i övervakningskommittéerna för de programmen.

3.           Kommissionen ska vara bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 140 för att föreskriva en europeisk uppförandekod, som ska innehålla mål och kriterier för att stödja genomförandet av partnerskapen och underlätta spridningen av information, erfarenheter, resultat och god praxis mellan medlemsstaterna.

4.           För varje GSR-fond ska kommissionen minst en gång om året samråda med de organisationer som företräder partnerna på unionsnivå om genomförandet av stödet från GSR-fonderna.

Artikel 6 Förenlighet med unionslagstiftning och nationell lagstiftning

Insatser som finansieras av GSR-fonderna ska vara förenliga med tillämplig unionslagstiftning och med nationell lagstiftning.

Artikel 7 Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering

Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och integrering av jämställdhetsperspektivet när programmen förbereds och genomförs.

Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelser inför och genomförandet av programmen.

Artikel 8 Hållbar utveckling

Målen för CSF-fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens mål att skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 19 i fördraget, med hänsyn tagen till principen att den som förorenar ska betala.

Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraften mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering främjas i samband med förberedelser och genomförande av partnerskapsavtalen och programmen. Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till klimatförändringsmålen på ett sätt som kommissionen bestämmer. Kommissionen ska anta en metod för detta genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.

AVDELNING II STRATEGI

KAPITEL I Tematiska mål för GSR-fonderna och en gemensam strategisk ram

Artikel 9 Tematiska mål

Varje GSR-fond ska stödja följande tematiska mål i enlighet med sitt uppdrag för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla:

1.           Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

2.           Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik.

3.           Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF).

4.           Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

5.           Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.

6.           Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser.

7.           Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.

8.           Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

9.           Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom.

10.         Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

11.         Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen.

De tematiska målen ska omsättas i prioriteringar som är specifika för varje GSR-fond och de ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna.

Artikel 10 En gemensam strategisk ram

För att främja en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av unionen måste en gemensam strategisk ram omsätta unionens mål i strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla i nyckelåtgärder för GSR-fonderna.

Artikel 11 Innehåll

I den gemensamma strategiska ramen ska följande fastställas:

a)           För varje tematiskt mål, de nyckelåtgärder som ska få stöd från varje GSR-fond.

b)           De viktigaste territoriella utmaningarna som GSR-fonderna ska ägna sig åt för stads-, landsbygds-, kust- och fiskeriområden samt för regioner med särskilda territoriella drag som avses i artiklarna 174 och 349 i fördraget.

c)           Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

d)           Prioriterade områden för samarbetsverksamhet inom var och en av GSR-fonderna, där så är relevant med hänsyn till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

e)           Samordningsmekanismer mellan GSR-fonderna och med unionens andra relevanta politikområden och instrument, inklusive externa samarbetsinstrument.

f)            Mekanismer för att säkerställa att programplaneringen i GSR-fonderna är sammanhängande och överensstämmer med de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och med relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

Artikel 12 Antagande och översyn

Kommissionen ska ha befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 142 om den gemensamma strategiska ramen inom tre månader efter det att denna förordning antagits.

Vid större ändringar i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska kommissionen se över och vid behov anta en ny version av den gemensamma strategiska ramen genom en delegerad akt i enlighet med artikel 142.

Inom sex månader efter det att en ny version av den gemensamma strategiska ramen har antagits ska medlemsstaterna föreslå ändringar av sina partnerskapskontrakt och operativa program om det behövs för att de ska överensstämma med den nya versionen av ramen.

KAPITEL II Partnerskapsavtal

Artikel 13 Utarbetande av partnerskapsavtalet

1. Varje medlemsstat ska utarbeta ett partnerskapsavtal för perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2. Medlemsstaterna ska upprätta partnerskapsavtalet i samarbete med de partner som avses i artikel 5. Partnerskapsavtalet ska utarbetas i dialog med kommissionen.

3. Partnerskapsavtalet ska omfatta allt stöd från GSR-fonderna i medlemsstaten.

4. Varje medlemsstat ska överlämna sitt partnerskapsavtal till kommissionen inom tre månader efter det att den gemensamma strategiska ramen har antagits.

Artikel 14 Partnerskapsavtalets innehåll

              Partnerskapsavtalet ska innehålla följande:

a)      Bestämmelser som säkerställer att avtalet överensstämmer med unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, inklusive följande:

i)        En analys av skillnader och utvecklingsbehov med hänvisning till de tematiska mål och nyckelåtgärder som fastställs i den gemensamma strategiska ramen samt de mål som anges i de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

ii)       En sammanfattande analys av förhandsutvärderingarna av programmen som motiverar urvalet av tematiska mål samt en vägledande fördelning av GSR-fondernas bidrag.

iii)      För varje tematiskt mål, en sammanfattning av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av GSR-fonderna.

iv)      En vägledande fördelning av unionens stöd per tematiskt mål på nationell nivå för var och en av GSR-fonderna, samt det preliminära sammanlagda stödbeloppet för klimatförändringsmål.

v)       De viktigaste prioriterade områdena för samarbete, där så är relevant med hänsyn till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

vi)      Övergripande principer och mål för genomförandet av GSR-fonderna.

vii)     Förteckningen över program inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, utom program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, samt inom EJFLU och EHFF, med preliminära anslag per fond och per år.

b)      Ett integrerat tillvägagångssätt vid territoriell utveckling som stöds av GSR-fonderna, där följande anges:

i)        Mekanismer på nationell och regional nivå för samordningen mellan GSR-fonderna och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt med EIB.

ii)       Bestämmelser för att säkerställa en integrerad användning av GSR-fonderna för den territoriella utvecklingen av stads-, landsbygds- och kustområden, områden som är beroende av fiske och regioner med särskilda territoriella drag, särskilt genomförandebestämmelserna för artiklarna 28, 29 och 99; när så är lämpligt ska dessa åtföljas av en förteckning över städer som ska delta i den plattform för stadsutveckling som avses i artikel 7 i Eruf-förordningen.

c)      Ett integrerat tillvägagångssätt för att hantera särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper, och om lämpligt med preliminära finansiella anslag för de relevanta GSR-fonderna.

d)      Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande, inklusive följande:

i)        En konsoliderad tabell med de mål och delmål som fastställts inom programmen för de resultatramar som avses i artikel 19.1, tillsammans med metoderna och mekanismen för att säkerställa överensstämmelse mellan de olika programmen och GSR-fonderna.

ii)       En sammanfattning av bedömningen av hur förhandsvillkoren har uppfyllts och av de åtgärder som ska vidtas på nationell och regional nivå, samt en tidsplan för genomförandet i de fall då förhandsvillkoren inte är uppfyllda.

iii)      De uppgifter som krävs för en förhandskontroll av överensstämmelsen med additionalitetsreglerna, så som de fastställs i del tre av denna förordning.

iv)      De åtgärder som vidtagits för att engagera partnerna och deras roll i utarbetandet av partnerskapsavtalet och framstegsrapporten enligt definitionen i artikel 46 i denna förordning.

e)      Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande av GSR-fonderna, inklusive följande:

i)        En bedömning av om det finns behov av att förbättra den administrativa kapaciteten hos myndigheterna och där så är relevant stödmottagarna, samt åtgärder som ska vidtas av denna anledning.

ii)       En sammanfattning av de åtgärder som planeras och motsvarande mål i programmen för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

iii)      En bedömning av befintliga system för elektroniskt datautbyte, och planerade åtgärder för att allt utbyte av information mellan stödmottagare och de myndigheter som ansvarar för förvaltning och kontroll av programmen ska kunna genomföras helt och hållet på elektronisk väg.

Artikel 15 Antagande och ändring av partnerskapsavtalet

1.           Kommissionen ska, med beaktande av förhandsutvärderingarna av programmen, bedöma om partnerskapsavtalet överensstämmer med denna förordning, med den gemensamma strategiska ramen samt med de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget, och den ska framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att partnerskapsavtalet lämnas in. Medlemsstaten ska tillhandahålla alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera partnerskapsavtalet.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om godkännande av partnerskapsavtalet inom sex månader efter det att avtalet lämnats in av medlemsstaten, under förutsättning att eventuella synpunkter från kommissionens beaktats på ett tillfredsställande sätt. Partnerskapsavtalen ska träda i kraft tidigast den 1 januari 2014.

3.           Om en medlemsstat föreslår en ändring av partnerskapsavtalet ska kommissionen göra en bedömning i enlighet med punkt 1 och om nödvändigt anta ett beslut genom genomförandeakter om godkännande av ändringen.

KAPITEL III Tematisk koncentration, förhandsvillkor och resultatöversyn

Artikel 16 Tematisk koncentration

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna koncentrera sitt stöd till de insatser som tillför det största mervärdet i förhållande till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, och samtidigt tackla de utmaningar som identifieras i de landsspecifika rekommendationerna enligt artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits enligt artikel 148.4 i fördraget, samt beakta nationella och regionala behov.

Artikel 17 Förhandsvillkor

1. Förhandsvillkoren ska fastställas för varje GSR-fond i de fondspecifika bestämmelserna.

2. Medlemsstaterna ska bedöma om de relevanta förhandsvillkoren är uppfyllda.

3. Om förhandsvillkoren inte är uppfyllda den dag då partnerskapsavtalet lämnas in ska medlemsstaterna i partnerskapsavtalet sammanfatta de åtgärder som ska vidtas på nationell eller regional nivå och ange en tidsplan för åtgärderna, för att säkerställa att villkoren är uppfyllda inom två år efter det att partnerskapsavtalen antagits, dock senast den 31 december 2016.

4. Medlemsstaterna ska i detalj ange de åtgärder som behövs för att uppfylla förhandsvillkoren, samt en tidsplan för dessa, i de relevanta programmen.

5. Kommissionen ska bedöma de uppgifter den fått om hur förhandsvillkoren uppfylls i samband med sin bedömning av partnerskapsavtalen och programmen. Den kan, när den antar ett program, besluta om att helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna till ett program i väntan på att åtgärderna för att uppfylla förhandsvillkoren genomförts på ett tillfredsställande sätt. Om åtgärderna för att uppfylla förhandsvillkoren inte är genomförda när den tidsfrist som anges i programmet löper ut ska detta utgöra en grund för kommissionen för att ställa in betalningarna.

6. Punkterna 1–5 ska inte gälla för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.

Artikel 18 Resultatreserv

Fem procent av de medel som anslagits till varje GSR-fond och medlemsstat, med undantag av de medel som anslagits till målet Europeiskt territoriellt samarbete och till avdelning V i EHFF-förordningen, ska utgöra en resultatreserv som ska anslås i enlighet med artikel 20.

Artikel 19 Resultatöversyn

1.           Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se över resultaten av programmen i varje medlemsstat under 2017 och 2019, med hänvisning till de resultatramar som anges i respektive partnerskapsavtal och program. Hur resultatramen ska fastställas anges i bilaga I.

2.           Vid översynen ska man undersöka hur man uppnått delmålen i programmen när det gäller prioriteringarna, på grundval av uppgifter och bedömningar i de lägesrapporter som medlemsstaterna lämnar in 2017 och 2019.

Artikel 20 Tilldelning av resultatreserven

1.           Om resultatöversynen 2017 visar att man inom en prioritering inom ett program inte har uppnått delmålen för 2016 ska kommissionen lämna rekommendationer till den berörda medlemsstaten.

2.           På grundval av översynen 2019 ska kommissionen anta ett beslut genom genomförandeakter för att för varje GSR-fond och medlemsstat fastställa för vilka program och prioriteringar som delmålen uppnåtts. Medlemsstaten ska föreslå en tilldelning av resultatreserven för de program och prioriteringar som anges i det kommissionsbeslutet. Kommissionen ska godkänna ändringar av de berörda programmen i enlighet med artikel 26. Om en medlemsstat inte lämnar in uppgifter i enlighet med artikel 46.2 och 46.3 ska resultatreserven för de berörda programmen eller prioriteringarna inte anslås.

3.           Om det vid en resultatöversyn framgår att man inom en prioritering har misslyckats med att uppnå de delmål som anges i resultatramen kan kommissionen helt eller delvis ställa in en mellanliggande utbetalning till en prioritering inom ett program i enlighet med det förfarande som fastställs i de fondspecifika bestämmelserna.

4.           Om kommissionen utifrån en granskning av den slutliga genomföranderapporten för programmet fastställer att man allvarligt misslyckats med att uppnå målen i resultatramen, kan den göra finansiella korrigeringar för de berörda prioriteringarna i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för att fastsälla kriterier och metoder för att avgöra hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras.

5.           Punkt 2 ska inte gälla för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete eller för avdelning V i EHFF-förordningen.

KAPITEL IV Makroekonomiska villkor

Artikel 21 Villkor kopplade till samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik

1.           Kommissionen kan begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av sitt partnerskapsavtal och relevanta program när så krävs för att uppnå något av följande syften:

a)      Att stödja genomförandet av en rådsrekommendation, som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och/eller 148.4 i fördraget, eller för att stödja genomförandet av åtgärder som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artikel 136.1 i fördraget.

b)      Att stödja genomförandet av en rådsrekommendation som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artikel 126.7 i fördraget.

c)      Att stödja genomförandet av en rådsrekommendation som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) nr …/2011 [om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser], under förutsättning att dessa ändringar anses nödvändiga för att korrigera de makroekonomiska obalanserna].

d)      Att maximera de tillgängliga GSR-medlens effekt på tillväxt och konkurrenskraft i enlighet med punkt 4, om en medlemsstat uppfyller något av följande villkor:

i)        Medlemsstaten får ekonomiskt stöd från unionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 407/2010.

ii)       Medlemsstaten får medelfristigt ekonomiskt stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 332/2002[29].

iii)      Medlemsstaten får ekonomiskt stöd i form av ett ESM-lån i enlighet med fördraget om inrättande av den europeiska stabilitetsmekanismen.

2.           Medlemsstaten ska lämna in ett förslag om ändring av partnerskapsavtalet och relevanta program inom en månad. Kommissionen ska lämna eventuella synpunkter inom en månad från det att ändringarna lämnats in, och i sådana fall ska medlemsstaten lämna in sitt förslag på nytt inom en månad.

3.           Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om synpunkterna beaktats på ett tillfredsställande sätt ska kommissionen utan omotiverat dröjsmål anta ett beslut om godkännande av ändringarna till partnerskapsavtalet och relevanta program.

4.           När medlemsstaten får ekonomiskt stöd i enlighet med punkt 1 d som är kopplat till ett saneringsprogram kan kommissionen genom undantag från punkt 1 ändra partnerskapsavtalet och programmen utan något förslag från medlemsstaten, i syfte att maximera de tillgängliga GSR-medlens effekt på tillväxt och konkurrenskraft. För att säkerställa ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalet och relevanta program ska kommissionen delta i förvaltningen av dem enligt vad som anges i saneringsprogrammet eller i det samförståndsavtal som undertecknats med den berörda medlemsstaten.

5.           Om en medlemsstat underlåter att svara på den begäran från kommissionen som avses i punkt 1 eller inte svarar på ett tillfredsställande sätt inom en månad efter att kommissionen lämnat de synpunkter som avses i punkt 2 får kommissionen inom tre månader efter att ha lämnat sina synpunkter anta ett beslut genom genomförandeakter om att helt eller delvis ställa in utbetalningarna till de berörda programmen.

6.           Kommissionen ska genom genomförandeakter helt eller delvis ställa in betalningarna och åtagandena för de berörda programmen i följande fall:

a)      Rådet beslutar att medlemsstaten inte uppfyller de särskilda åtgärder som rådet fastställt i enlighet med artikel 136.1 i fördraget.

b)      Rådet beslutar i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i fördraget att medlemsstaten inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

c)      Rådet drar slutsatsen i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr […]/2011 [om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser] att medlemsstaten vid två på varandra följande tillfällen inte har lämnat in en tillräcklig plan för korrigerande åtgärder eller rådet antar ett beslut om bristande uppfyllelse i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen.

d)      Kommissionen drar slutsatsen att medlemsstaten inte har vidtagit åtgärder för att genomföra det saneringsprogram som avses i rådets förordning (EU) nr 407/2010 eller rådets förordning (EG) nr 332/2002 och beslutar följaktligen att inte tillåta utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

e)      Styrelsen för den europeiska stabilitetsmekanismen drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från ESM i form av ESM-lån till medlemsstaten i fråga inte uppfyllts och beslutar följaktligen att inte betala ut det stabilitetsstöd som beviljats.

7.           När kommissionen beslutar att helt eller delvis ställa in utbetalningarna eller åtagandena i enlighet med punkterna 5 respektive 6 ska kommissionen se till att inställandet är proportionerligt och effektivt med hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, samt att principen om likabehandling av medlemsstaterna följs, särskilt när det gäller hur den berörda medlemsstatens ekonomi påverkas.

8.           Kommissionen ska utan dröjsmål häva inställandet av utbetalningar och åtaganden om medlemsstaten föreslår ändringar av partnerskapsavtalet och relevanta program enligt vad kommissionen begärt och om kommissionen godkänner ängdringarna, samt om något av följande villkor uppfylls:

a)      Rådet har beslutat att medlemsstaten genomfört de särskilda åtgärder som rådet fastställt i enlighet med artikel 136.1 i fördraget.

b)      Förfarandet vid alltför stora underskott hålls vilande i enlighet med artikel 9 i förordning (EC) nr 1467/97 eller rådet har beslutat i enlighet med artikel 126.12 i fördraget att upphäva beslutet om att ett alltför stort överskott föreligger.

c)      Rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr […] [förordningen om förfarandet vid alltför stora obalanser] eller förfarandet vid alltför stora obalanser hålls vilande i enlighet med artikel 10.5 i den förordningen eller rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 11 i den förordningen.

d)      Kommissionen har dragit slutsatsen att medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att genomföra det saneringsprogram som avses i rådets förordning (EU) nr 407/2010 eller rådets förordning (EG) nr 332/2002 och har därför tillåtit utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

e)      Styrelsen för den europeiska stabilitetsmekanismen har dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd i form av ESM-lån till medlemsstaten i fråga har uppfyllts och har därför beslutat att betala ut det stabilitetsstöd som beviljats.

Samtidigt ska rådet på förslag av kommissionen besluta att ombudgetera de inställda åtagandena i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EU) nr […] om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Artikel 22 Ökade utbetalningar för medlemsstater med tillfälliga budgetproblem

1.           På begäran av en medlemsstat kan mellanliggande utbetalningar och utbetalningar av slutsaldot ökas med tio procentenheter över den samfinansieringssats som gäller för varje prioritering inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för varje åtgärd inom EJFLU och EHFF. Den höjda samfinansieringsgraden, som inte får överstiga 100 %, ska gälla för betalningsansökningar som hänför sig till den räkenskapsperiod då medlemsstaten lämnade in sin ansökan och under efterföljande perioder då medlemsstaten uppfyller något av följande villkor:

a)      Den berörda medlemsstaten har infört euron och får makrofinansiellt stöd från unionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 407/2010[30].

b)      Den berörda medlemsstaten har inte infört euron och får medelfristigt ekonomiskt stöd i enlighet med rådets förordning (EC) nr 332/2002[31].

c)      Medlemsstaten får ekonomiskt stöd i enlighet med fördraget om inrättande av den europeiska stabilitetsmekanismen, som undertecknades den 11 juli 2011.

Det första stycket ska inte tillämpas på program inom ETS-förordningen.

2.           Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får unionens stöd genom mellanliggande betalningar och utbetalningar av slutsaldo inte vara högre än det offentliga stödet och det maximala stödbeloppet från GSR-fonderna för varje prioritering inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för varje åtgärd inom EJFLU och EHFF, i enlighet med kommissionens beslut om godkännande av programmet.

AVDELNING III PROGRAMPLANERING

KAPITEL I Allmänna bestämmelser för GSR-fonderna

Artikel 23 Utformning av programmen

1.           GSR-fonderna ska genomföras genom program i enlighet med partnerskapsavtalen. Varje program ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2.           Programmen ska upprättas av medlemsstaterna eller av en myndighet de utser, i samarbete med partnerna.

3.           Medlemsstaterna ska lämna in programmen samtidigt med partnerskapsavtalen, med undantag av program inom Europeiskt territoriellt samarbete som ska lämnas in inom sex månader efter godkännandet av den gemensamma strategiska ramen. Alla program ska åtföljas av den förhandsutvärdering som avses i artikel 48.           

Artikel 24 Programmens innehåll

1.           Alla program ska innehålla en strategi för hur programmet ska bidra till unionens strategi för smart och hållbar utveckling för alla, som överensstämmer med den gemensamma strategiska ramen och partnerskapsavtalet. Alla program ska innehålla arrangemang för hur GSR-fonderna kan genomföras på ett effektivt och samordnat sätt, samt åtgärder för att minska stödmottagarnas administrativa börda.

2.           Alla program ska innehålla prioriteringar, med särskilda mål, anslagen för ekonomiskt stöd från GSR-fonderna och motsvarande nationell samfinansiering.

3.           För varje prioritering ska man ange indikatorer för att bedöma hur genomförandet av program framskrider mot måluppfyllelsen, och dessa ska ligga till grund för övervakning, bedömning och resultatöversyn. Följande ska ingå:

a)      Finansiella indikatorer för anslagna utgifter.

b)      Utfallsindikatorer för de insatser som får stöd.

c)      Resultatindikatorer för prioriteringen.

För varje GSR-fond ska man i de fondspecifika bestämmelserna fastställa gemensamma indikatorer och man kan också föreskriva om programspecifika indikatorer.

4.           Alla program, utom de som endast omfattar tekniskt stöd, ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att beakta principerna i artiklarna 7 och 8.

5.           Alla program, utom de där det tekniska stödet genomförs inom ett särskilt program, ska innehålla det preliminära stödbelopp som ska användas för klimatförändringsmål.

6.           Medlemsstaterna ska utarbeta programmet enligt de fondspecifika bestämmelserna.

Artikel 25

Antagande av program

1.           Kommissionen ska, med beaktande av förhandsbedömningen, bedöma hur programmen överensstämmer med denna förordning och med de fondspecifika bestämmelserna samt om de effektivt bidrar till de tematiska målen och unionens prioriteringar för varje GSR-fond, det gemensamma strategiska ramverket, partnerskapsavtalet, de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och de rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i fördraget. I bedömningen ska man särskilt beakta programstrategins lämplighet, motsvarande mål, indikatorer och fördelningen av budgetmedel.

2.           Kommissionen ska framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att programmet lämnats in. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera förslaget till program.

3.           I enlighet med de fondspecifika bestämmelserna ska kommissionen godkänna varje program inom sex månader efter det att det formellt lämnats in av medlemsstaten, under förutsättning av att eventuella synpunkter från kommissionen har beaktats på ett tillfredsställande sätt, men inte före den 1 januari 2014 eller innan kommissionen antagit ett beslut om godkännande av partnerskapsavtalet.

Artikel 26 Ändring av program

1.           Ansökningar om ändringar av program som lämnats in av en medlemsstat ska vara väl underbyggda och ska särskilt ange hur ändringarna förväntas påverka unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och de särskilda målen i programmet, med beaktande av den gemensamma strategiska ramen och partnerskapsavtalet. De ska åtföljas av det ändrade programmet och i förekommande fall av det ändrade partnerskapsavtalet.

Vid ändringar av program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska det relevanta partnerskapsavtalet inte ändras.

2.           Kommissionen ska bedöma de uppgifter som lämnats in i enlighet med punkt 1, med beaktande av medlemsstatens motivering. Kommissionen kan komma med synpunkter och medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter. I enlighet med de fondspecifika bestämmelserna ska kommissionen godkänna ansökningar om ändring av ett program senast fem månader efter det att ansökningen lämnats in av medlemsstaten, under förutsättning av att kommissionens synpunkter beaktats på ett tillfredsställande sätt. Om det behövs ska kommissionen samtidigt ändra beslutet om godkännande av partnerskapsavtalet, i enlighet med artikel 15.3.

Artikel 27 Deltagande av Europeiska investeringsbanken

1.           EIB kan, på medlemsstaternas begäran, delta i utarbetandet av partnerskapsavtalet samt i förberedelserna av insatserna, särskilt större projekt, finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.

2.           Kommissionen kan samråda med EIB innan den antar partnerskapsavtalet eller programmen.

3.           Kommissionen kan begära att EIB granskar den tekniska kvaliteten och den ekonomiska och finansiella bärkraften hos större projekt och att banken bistår kommissionen vid genomförandet eller utvecklingen av finansieringsinstrument.

4.           När kommissionen genomför bestämmelserna i denna förordning kan den bevilja bidrag eller tjänstekontrakt till EIB, vilka omfattar initiativ som genomförs i ett flerårigt perspektiv. Unionens budgetåtaganden för dessa bidrag eller tjänstekontrakt ska göras årligen.

KAPITEL II

Lokalt ledd utveckling

Artikel 28 Lokalt ledd utveckling

1.           Lokalt ledd utveckling, som valts till Leaders strategi för lokal utveckling inom EJFLU, ska

a)      vara inriktad på specifika subregionala territorier,

b)      ledas av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där varken den offentliga sektorn eller någon enskild intressegrupp får ha mer än 49 % av rösterna,

c)      genomföras genom integrerade och sektorsövergripande områdesbaserade lokala utvecklingsstrategier, samt

d)      utformas med hänsyn till lokala behov och möjligheter samt omfatta innovativa drag i det lokala sammanhanget, nätverksarbete samt, när så är möjligt, samarbete.

2.           GSR-fondernas stöd till lokal utveckling ska vara konsekvent och samordnas fonderna emellan. Detta ska säkerställas bl.a. genom samordnat kapacitetsbyggande, urval, godkännande samt finansiering av lokala utvecklingsstrategier och lokala utvecklingsgrupper.

3.           När den urvalskommitté för lokala utvecklingsstrategier som inrättats i enlighet med artikel 29.3 fastställer att genomförandet av den utvalda lokala utvecklingsstrategin kräver stöd från mer än en fond kan en samordnande fond utses.

4.           När en samordnande fond utsetts ska löpande kostnader, ledningsfunktioner och nätverksaktiviteter för den lokala utvecklingsstrategin finansieras enbart av den fonden.

5.           Lokal utveckling som stöds av GSR-fonderna ska genomföras enligt en eller flera av programmets prioriteringar.

Artikel 29 Lokala utvecklingsstrategier

1.           En lokal utvecklingsstrategi ska innehålla åtminstone följande delar:

a)      Uppgifter om område och befolkning som omfattas av strategin.

b)      En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inklusive en analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot.

c)      En beskrivning av strategin och dess mål, en beskrivning av på vilket sätt strategin är integrerad och innovativ samt en hierarki av mål, inklusive tydliga och mätbara mål för utfall eller resultat. Strategin ska överensstämma med relevanta program inom samtliga berörda GSR-fonder.

d)      En beskrivning av hur lokalsamhället ska göras delaktigt i utvecklingen av strategin.

e)      En handlingsplan som visar hur målen omsätts i åtgärder.

f)       En beskrivning av förvaltnings- och övervakningsbestämmelserna för strategin, som visar att den lokala aktionsgruppen har kapacitet att genomföra strategin, samt en beskrivning av de särskilda bestämmelserna om utvärdering.

g)      Strategins finansieringsplan, inklusive planerade anslag från var och en av GSR-fonderna.

2.           Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för urvalet av lokala utvecklingsstrategier. De fondspecifika bestämmelserna kan innehålla urvalskriterier.

3.           Lokala utvecklingskriterier ska väljas ut av en kommitté som inrättats för detta syfte av relevanta förvaltningsmyndigheter för programmen.

4.           Urval och godkännande av alla lokala utvecklingsstrategier ska ha avslutats senast den 31 december 2015.

5.           I förvaltningsmyndighetens beslut om godkännande av en lokal utvecklingsstrategi ska anslagen för var och en av GSR-fonderna fastställas. I beslutet ska också anges vilken roll de myndigheter som är ansvariga för genomförandet av relevanta program ska spela i samband med genomförandet av strategin.

6.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 om fastställande av område och befolkning som omfattas av den strategi som avses i punkt 1 a.

Artikel 30 Lokala aktionsgrupper

1.           Lokala aktionsgrupper ska utforma och genomföra de lokala utvecklingsstrategierna.

Medlemsstaterna ska fastställa vilken roll den lokala aktionsgruppen och de myndigheter som är ansvariga för genomförandet av de relevanta programmen ska spela i samband med genomförandet av strategin.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att de lokala aktionsgrupperna antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor, eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

3.           De lokala aktionsgrupperna ska ha följande uppgifter:

a)      Främja de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

b)      Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och kriterier för urval av insatser, som inte leder till intressekonflikter, som säkerställer att minst 50 % av rösterna i urvalsbesluten kommer från partner som inte är från den offentliga sektorn samt som gör det möjligt att överklaga urvalsbeslut och genomföra urval med ett skriftligt förfarande.

c)      Säkra överensstämmelsen med den lokala utvecklingsstrategin vid urvalet av insatser genom att prioritera dem efter hur väl de bidrar till att uppnå målen för strategin.

d)      Förbereda och offentliggöra inbjudningar att lämna förslag eller ett förfarande för att kontinuerligt lämna in projekt, och även fastställa urvalskriterier.

e)      Ta emot ansökningar om stöd och bedöma dem.

f)       Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet och, i tillämpliga fall, lägga fram förslagen till det organ som är ansvarigt för att slutkontrollen av stödberättigande innan de godkänns.

g)      Övervaka genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin och de insatser som får stöd samt genomföra särskilda utvärderingar kopplade till den lokala utvecklingsstrategin.

Artikel 31 Stöd från GSR-fonderna till lokal utveckling

Stöd till lokal utveckling ska omfatta följande:

a)           Kostnaderna för förberedande stöd.

b)           Genomförande av insatser inom den lokala utvecklingsstrategin.

c)           Förberedelser inför och genomförande av samarbetsverksamhet i den lokala aktionsgruppen.

d)           Löpande kostnader och ledningsfunktioner inom den lokala utvecklingsstrategin upp till 25 % av de sammanlagda offentliga utgifterna inom den lokala utvecklingsstrategin.

AVDELNING IV

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Artikel 32 Finansieringsinstrument

1.           GSR-fonderna kan användas för att stödja finansieringsinstrument inom ett program, som även när de är organiserade som fondandelsfonder, för att bidra till att man uppnår specifika mål inom en prioritering och på grundval av en förhandsbedömning där man identifierat marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och investeringsbehov.

Finansieringsinstrumenten får kombineras med bidrag, räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter. I sådana fall måste de olika finansieringsformerna bokföras separat.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 med detaljerade bestämmelser för förhandsbedömningar av finansieringsinstrument, kombinationer av stöd till slutmottagarna genom bidrag, räntesubventioner, subventioner av garantiavgifter och finansieringsinstrument, ytterligare särskilda bestämmelser om utgifters stödberättigande samt bestämmelser om vilken typ av verksamhet som inte ska få stöd genom finansieringsinstrument.

2.           Slutmottagare som får stöd genom finansieringsinstrument kan också få bidrag eller annat stöd från ett program eller från ett annat instrument som stöds genom unionens budget. I sådana fall måste finansiering av olika ursprung bokföras separat.

3.           Naturabidrag är inte stödberättigande utgifter när det gäller finansieringsinstrumenten, utom mark och fastigheter när det gäller investeringar för att stödja stadsutveckling eller stadsförnyelse, där mark och fastigheter ingår i investeringen. Sådana bidrag i form av mark eller fastigheter ska vara stödberättigande om villkoren i artikel 59 är uppfyllda.

Artikel 33 Genomförande av finansieringsinstrument

1.           När förvaltningsmyndigheterna genomför artikel 32 kan de föreskriva om ett ekonomiskt bidrag till följande finansieringsinstrument:

a)      Finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen.

b)      Finansieringsinstrument som inrättats på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och som förvaltas av förvaltningsmyndigheten eller på dess ansvar.

2.           Avdelning VIII i budgetförordningen ska gälla för de finansieringsinstrument som avses i punkt 1 a. Bidrag från GSR-fonderna till finansieringsinstrument enligt punkt 1 a ska bokföras på separata konton och användas, i enlighet med målen för respektive GSR-fond, för att stödja åtgärder och slutmottagare i överensstämmelse med det eller de program som beviljat bidragen.

3.           För finansieringsinstrument enligt punkt 1 b kan förvaltningsmyndigheten föreskriva om ekonomiska bidrag till följande finansieringsinstrument:

a)      Finansieringsinstrument som överensstämmer med standardvillkor som kommissionen fastställt genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

b)      Befintliga eller nyinrättade finansieringsinstrument som är särskilt utformade för att uppnå det avsedda syftet och som överensstämmer med tillämpliga unionsregler och nationella regler.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 om specifika bestämmelser för vissa typer av finansieringsinstrument som avses under b, samt för vissa produkter som kan tillhandahållas genom sådana instrument.

4.           När förvaltningsmyndigheten stöder de finansieringsinstrument som avses i punkt 1 b får den göra något av följande:

a)      Investera i kapital hos befintliga eller nyinrättade juridiska personer, även sådana som finansieras genom andra GSR-fonder, som är inrättade för att genomföra finansieringsinstrument i enlighet med målen för respektive GSR-fond och som kommer att utföra uppgifter i samband med genomförandet; stödet till sådana investeringar ska begränsas till de belopp som är nödvändiga för att genomföra nya finansieringsinstrument som överensstämmer med målen i denna förordning.

b)      Delegera uppgifterna i samband med genomförandet till

i)        Europeiska investeringsbanken,

ii)       internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare eller finansinstitut som etablerats i en medlemsstat med målet att främja allmänintresset under en myndighets kontroll, vilka valts ut i enlighet med tillämpliga unionsregler och nationella regler,

iii)      ett privaträttsligt eller offentligrättsligt organ som valts ut enligt tillämpliga unionsregler och nationella regler.

c)      Utföra uppgifter i samband med genomförandet direkt, när det gäller finansieringsinstrument som består enbart av lån eller garantier.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 med bestämmelser för finansieringsavtal, uppgifter och ansvarsområden för de enheter som anförtrotts genomförandeuppgifter, samt förvaltningskostnader och avgifter.

5.           De enheter som avses i punkt 4 b i och ii får, när de genomför finansieringsinstrument genom fondandelsfonder, vidare anförtro delar av förvaltningen åt finansiella intermediärer, förutsatt att de enheterna på eget ansvar ser till att dessa intermediärer uppfyller kriterierna i artiklarna 57 och 131.1, 131.1a och 131.3 i budgetförordningen. De finansiella intermediärerna ska väljas ut på ett öppet, proportionerligt och icke-diskriminerande sätt, som inte leder till intressekonflikter.

6.           De enheter som avses i punkt 4 b till vilka genomförandeuppgifter har delegerats ska öppna förvaltningskonton i eget namn för förvaltningsmyndighetens räkning. Tillgångarna på dessa konton ska förvaltas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper, och kontona ska ha en tillräcklig likviditet.

7.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 med detaljerade bestämmelser om särskilda krav vid överföring och förvaltning av tillgångar som förvaltas av enheter till vilka förvaltningsuppgifter anförtrotts, samt vid omräkning av tillgångar mellan euro och nationella valutor.

Artikel 34 Genomförande av vissa finansieringsinstrument

1.           De organ som ackrediterats i enlighet med artikel 64 ska inte genomföra kontroller på plats av verksamhet som omfattar finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med 33 1 a. De ska ta emot regelbundna kontrollrapporter från organen till vilka genomförandet av dessa finansieringsinstrument delegerats.

2.           De organ som ansvarar för programrevisionen ska inte genomföra verksamhetsrevision som omfattar finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med artikel 33 1 a eller revision av förvaltnings- och kontrollsystem i samband med sådana instrument. De ska ta emot regelbundna kontrollrapporter från de revisorer som utses i avtalen om inrättande av dessa finansieringsinstrument.

3.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för förfaranden för förvaltning och kontroll av finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med artikel 33.1 a och 33.4 b i, ii och iii.

Artikel 35 Ansökningar om utbetalningar som innehåller utgifter för finansieringsinstrument

1.           När det gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 33 1 a ska betalningsansökningarna omfatta och separat ange det sammanlagda stödbelopp som betalats ut till finansieringsinstrumentet.

2.           När det gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 33.1 b och som genomförs i enlighet med artikel 33.4 a och b, ska det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som anges i betalningsansökningar omfatta och separat ange det sammanlagda stödbelopp som betalats ut eller som ska betalas ut till finansieringsinstrumentet för investeringar i slutmottagare under en förutbestämd period på högst två år, inklusive förvaltningskostnader och avgifter.

3.           Det belopp som fastställts i enlighet med punkt 2 ska anpassas i efterföljande ansökningar om utbetalningar för att beakta differensen mellan det stödbelopp som tidigare betalats ut till det berörda finansieringsinstrumentet och de belopp som verkligen investerats i slutmottagarna, plus förvaltningskostnader och avgifter som betalats. Dessa belopp ska anges separat i ansökan om utbetalning.

4.           När det gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 33.1 b och som genomförs i enlighet med artikel 33.4 c, ska betalningsansökningen omfatta det sammanlagda belopp som betalats ut av förvaltningsmyndigheten för investeringar i slutmottagarna. Dessa belopp ska anges separat i ansökan om utbetalning.

5.           Kommissionen ska ha befogenhet att genom genomförandeakter i enlighet med artikel 142 anta särskilda bestämmelser för utbetalningar och tillbakadragande av utbetalningar till finansieringsinstrument och för följder när det gäller betalningsansökningar.

Artikel 36 Stödberättigande utgifter vid avslutande

1.           När ett program avslutas ska de stödberättigande utgifterna för finansieringsinstrumentet vara det belopp som finansieringsinstrumentet faktiskt har betalat ut eller, när det gäller garantifonder, gjort åtaganden för, inom den stödberättigandeperiod som anges i artikel 55.2, vilket omfattar följande:

a)      Utbetalningar till slutmottagare.

b)      Medel som anslagits för garantiavtal, vare sig det rör sig om ett utestående åtagande eller ett som redan förfallit, om garantin åberopas vid förluster som beräknas vid en försiktig förhandsbedömning av riskerna och som omfattar flera belopp av underliggande nya lån eller andra riskbärande instrument för nya investeringar i stödmottagarna.

c)      Kapitaliserade räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter, som ska betalas under högst tio år efter den stödberättigande period som fastställs i artikel 55.2, som används i kombination med finansieringsinstrument och som betalas in på ett särskilt spärrkonto för att effektivt kunna betalas ut efter den stödberättigande period som fastställs i artikel 55.2, men som när det gäller lån och andra riskbärande instrument betalas för investeringar i slutmottagare inom den stödberättigande period som fastställs i artikel 55.2.

d)      Återbetalning av förvaltningskostnader eller betalning av förvaltningsavgifter för finansieringsinstrumentet.

2.           Kapitaliserade förvaltningskostnader och avgifter som ska betalas under högst fem år efter den stödberättigande period som fastställs i artikel 55.2 för investeringar i slutmottagare som uppstått under den stödberättigande perioden och som inte kan omfattas av artiklarna 37 och 38 får, när det gäller instrument som bygger på eget kapital och mikrokredit, betraktas som stödberättigande utgifter när de sätts in på ett spärrkonto som öppnats för ändamålet.

3.           De stödberättigande utgifter som beräknats i enlighet med punkterna 1 och 2 får inte överstiga summan av följande belopp:

i)       Det sammanlagda stöd som GSR-fonderna betalat ut till finansieringsinstrumentet.

ii)       Motsvarande nationell samfinansiering.

4.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 om inrättande av ett system för kapitalisering av årliga delbetalningar för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter.

Artikel 37 Räntor och andra vinster som genereras av GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten

1.           GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten ska sättas in på räntebärande konton i finansinstitut i medlemsstaterna eller temporärt investeras enligt principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.           Ränta och andra vinster som kan härledas från GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten ska användas för samma syften som det ursprungliga stödet från GSR-fonderna inom samma finansieringsinstrument.

3.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att användningen av räntan och andra vinster registreras på lämpligt sätt.

Artikel 38 Återanvändning av medel som kan härledas från GSR-fondernas stöd fram till avslutandet av programmet

1.           Kapital som betalas tillbaka till finansieringsinstrumenten från investeringar eller från frigjorda medel från garantiavtal och som kan härledas från GSR-fondernas stöd, ska återinvesteras genom samma eller andra finansieringsinstrument, i enlighet med programmets eller programmens syfte.

2.           Vinster och andra inkomster, inklusive räntor, garantiavgifter, utdelningar, kapitalinkomster och andra inkomster från investeringarna som kan härledas från GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten, ska användas för följande syften, med de belopp som krävs:

a)      Återbetalning av förvaltningskostnader och betalning av förvaltningsavgifter för finansieringsinstrumentet.

b)      Fördelaktig ersättning till investerare som verkar enligt den marknadsekonomiska investerarprincipen, som tillhandahåller motpartsmedel till GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten eller som saminvesterar på slutmottagarnivå.

c)      Ytterligare investeringar genom samma eller andra finansieringsinstrument, i enlighet med programmets eller programmens syften.

3.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att användningen av de medel och vinster som avses i punkterna 1 och 2 registreras.

Artikel 39 Användning av kvarvarande medel när programmet avslutats

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kapital och vinster och andra inkomster som kan härledas från GSR-fondernas stöd till finansieringsinstrumenten används i överensstämmelse med programmets syfte under minst tio år efter det att programmet avslutats.

Artikel 40 Rapport om genomförande av finansieringsinstrument

1.           Förvaltningsmyndigheten ska sända en särskild rapport till kommissionen om insatserna, även finansieringsinstrumenten, som bilaga till den årliga genomföranderapporten.

2.           Den rapport som avses i punkt 1 ska för varje finansieringsinstrument omfatta följande uppgifter:

a)      Från vilket program och vilken prioritering GSR-fondernas stöd kommer.

b)      Beskrivning av finansieringsinstrumentet och genomförandebestämmelserna.

c)      Organ som anförtrotts genomförandeuppgifter.

d)      Stödbelopp per program och prioritering eller åtgärd till det finansieringsinstrument som omfattas av betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen.

e)      Stödbelopp som finansieringsinstrumentet betalat ut eller anslagit i garantikontrakt till slutmottagarna per program och prioritering eller åtgärd som omfattas av betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen.

f)       Finansieringsinstrumentets inkomster och återbetalningar till det.

g)      Multiplikatoreffekt för finansieringsinstrumentets investeringar samt värdet av investeringar och deltagande.

h)      Finansieringsinstrumentets bidrag till att uppnå indikatorerna för programmet och prioriteringen i fråga.

3.           Kommissionen ska, genom en genomförandeakt och i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3, anta enhetliga villkor för övervakning och tillhandahållande av övervakningsinformation till kommissionen, även i fråga om de finansieringsinstrument som avses i artikel 33.1 a.

AVDELNING V ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

KAPITEL I Övervakning

Avsnitt I Övervakning av program

Artikel 41 Övervakningskommitté

1.           Inom tre månader efter dagen för anmälan till medlemsstaten om beslutet att anta ett program, ska medlemsstaten inrätta en kommitté för att övervaka genomförandet av programmet i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

En medlemsstat får inrätta en enda övervakningskommitté för program som samfinansieras av GSR-fonderna.

2.           Varje övervakningskommitté ska utarbeta och anta sin egen arbetsordning.

Artikel 42 Övervakningskommitténs sammansättning

1.           Övervakningskommittén ska bestå av företrädare för förvaltningsmyndigheten och förmedlande organ samt företrädare för partnerna. Varje ledamot av övervakningskommittén ska vara röstberättigad.

I övervakningskommittén för ett program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska det också finnas företrädare för de eventuella tredjeländer som deltar i programmet.

2.           Kommissionen ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.

3.           Om Europeiska investeringsbanken bidrar till ett program, får den delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.

4.           Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

Artikel 43 Övervakningskommitténs uppgifter

1.           Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska genomförandet av programmet och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Vid granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och framsteg i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i resultatramarna.

2.           Övervakningskommittén ska i detalj undersöka alla frågor som påverkar programmets resultat.

3.           Övervakningskommittén ska rådfrågas och avge ett yttrande om alla ändringar av programmet som föreslås av förvaltningsmyndigheten.

4.           Övervakningskommittén får utfärda rekommendationer till förvaltningsmyndigheten om genomförandet och utvärderingen av programmet. Den ska övervaka åtgärder som vidtas till följd av rekommendationerna.

Artikel 44 Genomföranderapporter

1.           Från och med 2016 och till och med 2022 ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en årlig rapport om genomförandet av programmet under föregående budgetår.

Medlemsstaten ska senast den 30 september 2023 lämna in en slutrapport om genomförandet av programmet för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och en årlig genomföranderapport för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeisk havs- och fiskerifond.

2.           De årliga genomföranderapporterna ska innehålla uppgifter om genomförandet av programmet och dess prioriterade områden i förhållande till de ekonomiska uppgifterna, allmänna och programspecifika indikatorer och kvantifierade målvärden, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och de delmål som anges i resultatramarna. De uppgifter som lämnas ska gälla värden för indikatorer för fullt genomförda insatser och även för utvalda insatser. De ska också ange åtgärder för att uppfylla förhandsvillkoren, eventuella frågor som påverkar programmets resultat och de korrigerande åtgärder som vidtas.

3.           Den årliga genomföranderapport som ska lämnas in 2017 ska innehålla en bedömning av de uppgifter som krävs enligt punkt 2 och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål, inklusive bidraget från GSR-fonderna till förändringar i resultatindikatorerna, när bevisning finns att tillgå i utvärderingarna. Rapporten ska också innehålla en bedömning av genomförandet av åtgärder för att beakta principerna i artiklarna 6–8 och redogöra för stödet till klimatförändringsmålen.

4.           Den årliga genomföranderapport som ska lämnas in 2019 och den slutliga genomföranderapporten för GSR-fonderna ska, utöver de uppgifter och den bedömning som anges i punkterna 2 och 3, innehålla uppgifter om och bedömning av framstegen när det gäller att uppnå programmets mål och dess bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

5.           De årliga genomföranderapporter som avses i punkterna 1–4 ska anses godtagbara om de innehåller alla uppgifter som krävs i de punkterna. Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av den årliga genomföranderapporten informera medlemsstaten om rapporten inte är godtagbar, och om detta inte sker ska den anses vara godtagbar.

6.           Kommissionen ska granska den årliga genomföranderapporten och lämna sina synpunkter till medlemsstaten inom två månader efter mottagandet av den årliga genomföranderapporten och inom fem månader efter mottagandet av slutrapporten. Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom dessa tidsfrister, ska rapporterna anses vara godkända.

7.           Kommissionen får utfärda rekommendationer om alla frågor som påverkar genomförandet av programmet. Om sådana rekommendationer har utfärdats, ska förvaltningsmyndigheten inom tre månader informera kommissionen om vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits.

8.           En sammanfattning för allmänheten av innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna ska offentliggöras.

Artikel 45 Årligt översynsmöte

1.           Ett årligt översynsmöte ska varje år under perioden 2016–2022 anordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat för att granska resultatet för varje program, med beaktande av den årliga genomföranderapporten och kommissionens synpunkter och rekommendationer, där så är tillämpligt.

2.           Det årliga översynsmötet kan omfatta mer än ett program. Åren 2017 och 2019 ska översynsmötet omfatta alla program i medlemsstaten och man ska också beakta de framstegsrapporter som varje medlemsstat lämnat in i enlighet med artikel 46 under de åren.

3.           Medlemsstaten och kommissionen får enas om att inte anordna ett årligt översynsmöte för ett program under andra år än 2017och 2019.

4.           Kommissionen ska vara ordförande vid det årliga översynsmötet.

5.           Medlemsstaten ska säkerställa att kommissionens synpunkter följs upp på lämpligt vis efter mötet.

Avsnitt II Strategiska framsteg

Artikel 46 Framstegsrapport

1. Senast den 30 juni 2017 och den 30 juni 2019 ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en framstegsrapport om läget för genomförandet av partnerskapsavtalet den 31 december 2016 respektive den 31 december 2018.

2. Framstegsrapporten ska innehålla uppgifter om och en bedömning av

a)      hur utvecklingsbehoven i medlemsstaten har förändrats sedan partnerskapsavtalet antogs,

b)      vilka framsteg som gjorts när det gäller unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, särskilt när det gäller de delmål som anges för varje program i resultatramarna och det stöd som använts till klimatförändringsmålen,

c)      om åtgärder för att uppfylla de förhandsvillkor som inte hade uppfyllts när partnerskapsavtalet antogs har genomförts i enlighet med den fastställda tidsplanen,

d)      hur väl man har genomfört mekanismer för att säkerställa samordningen mellan GSR-fonderna och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt med Europeiska investeringsbanken,

e)      vilka framsteg som gjorts när det gäller de prioriterade områden som fastställts för samarbetet,

f)       vilka åtgärder som vidtagits för att öka kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och, där så är lämpligt, stödmottagarna när det gäller att förvalta och använda GSR-fonderna,

g)      vilka åtgärder som planeras och motsvarande mål i programmen för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna, och

h)      vilken roll partnerna spelar i enlighet med artikel 5 i genomförandet av partnerskapsavtalet.

3. Om kommissionen beslutar att de inlämnade uppgifterna är ofullständiga eller oklara, får den inom tre månader efter det att framstegsrapporten har lämnats in begära ytterligare uppgifter från medlemsstaten. Medlemsstaten ska inom tre månader förse kommissionen med de uppgifter som begärts och, där så är lämpligt, revidera framstegsrapporten i enlighet med detta.

4. Åren 2017 och 2019 ska kommissionen sammanställa en strategisk rapport som sammanfattar medlemsstaternas framstegsrapporter, som den ska lämna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5. Åren 2018 och 2020 ska kommissionen i sin årliga framstegsrapport till Europeiska rådets vårmöte lägga till ett avsnitt med en sammanfattning av den strategiska rapporten, särskilt när det gäller de framsteg som gjorts rörande unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

KAPITEL II Utvärdering

Artikel 47 Allmänna bestämmelser

1.           Syftet med utvärderingar är att förbättra kvaliteten på programmens utformning och genomförande samt att bedöma deras effektivitet och verkan. Programmens verkan ska utvärderas i enlighet med de respektive GSR-fondernas uppdrag i förhållande till målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[32] och i förhållande till deras bruttonationalprodukt per capita och arbetslöshet, där så är lämpligt.

2.           Medlemsstaterna ska tillhandahålla de resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, och säkerställa att förfaranden finns för att framställa och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna, inklusive uppgifter rörande allmänna och, där så är lämpligt, programspecifika indikatorer.

3.           Utvärderingarna ska utföras av experter som fungerar fristående från de myndigheter som har ansvaret för genomförandet av programmet. Kommissionen ska lämna vägledning om hur utvärderingarna ska utföras.

4.           Alla utvärderingar ska offentliggöras i sin helhet.

Artikel 48 Förhandsutvärdering

1. Medlemsstaterna ska genomföra förhandsutvärderingar för att förbättra kvaliteten på utformningen av varje program.

2. Den myndighet som är ansvarig för utarbetandet av programmen ska ansvara för förhandsutvärderingarnas genomförande. De ska lämnas in till kommissionen samtidigt som programmet och ska åtföljas av en sammanfattning. De fondspecifika bestämmelserna får innehålla tröskelvärden under vilka förhandsutvärderingen kan kombineras med utvärderingen för ett annat program.

3. Genom förhandsutvärderingarna ska man bedöma

a)      hur väl programmet bidrar till unionens strategi för smart och hållbar utveckling för alla, i förhållande till de utvalda tematiska målen och prioriterade områdena och med utgångspunkt i nationella och regionala behov,

b)      om det förslagna programmet eller verksamheten är sammanhållen och konsekvent och hur det förhåller sig till andra relevanta instrument,

c)      om fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmets mål,

d)      om de utvalda tematiska målen, prioriteringarna och motsvarande mål i programmen överensstämmer med den gemensamma strategiska ramen, partnerskapsavtalet och de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och rådets rekommendationer som antagits enligt artikel 148.4 i fördraget,

e)      hur relevanta och tydliga de föreslagna programindikatorerna är,

f)       hur det förväntade utfallet kommer att bidra till resultaten,

g)      om de kvantifierade målvärdena för indikatorerna är realistiska i förhållande till det planerade stödet från GSR-fonderna,

h)      vilket skäl som finns för den förslagna formen av stöd,

i)       hur väl personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till förvaltningen av programmet,

j)       hur lämpliga förfarandena är för övervakning av programmet och för att samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna,

k)      hur lämpliga de utvalda delmålen är för resultatramarna,

l)       hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och förhindra diskriminering, och

m)     hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja hållbar utveckling.

4.           Förhandsutvärderingen ska, där så är lämpligt, inbegripa de krav för strategisk miljöbedömning som fastställts i genomförandet av rådets och Europaparlamentets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[33].

Artikel 49 Utvärdering under programperioden

1.           En plan för utvärdering ska upprättas av förvaltningsmyndigheten för varje program och lämnas in enligt de fondspecifika reglerna.

2.           Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig utvärderingskapacitet finns att tillgå.

3.           Under programperioden ska förvaltningsmyndigheterna genomföra utvärderingarna, inklusive utvärderingar av effektivitet och verkan för varje program med utgångspunkt i utvärderingsplanen. Åtminstone en gång under programperioden ska man med hjälp av en utvärdering bedöma hur stödet från GSR-fonderna har medverkat till målen för varje prioriterat område. Alla utvärderingar ska granskas av övervakningskommittén och sändas till kommissionen.

4.           Kommissionen får på eget initiativ genomföra utvärderingar av program.

Artikel 50 Utvärdering i efterhand

Utvärderingar i efterhand ska genomföras av kommissionen eller medlemsstaterna i nära samarbete. Utvärderingarna i efterhand ska avse GSR-fondernas verkan och resurseffektivitet samt deras bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med de särskilda kraven i de fondspecifika bestämmelserna. Utvärderingarna i efterhand ska vara slutförda senast den 31 december 2023.

AVDELNING VI TEKNISKT STÖD

Artikel 51 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.           På kommissionens initiativ eller på dess vägnar får GSR-fonderna stödja de åtgärder när det gäller förberedelser, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som krävs för genomförandet av den här förordningen.

Dessa åtgärder kan omfatta, men är inte begränsade till följande stödformer:

a)      Stöd till projektens utformning och bedömning, inbegripet stöd från Europeiska investeringsbanken.

b)      Stöd till en förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten för effektiv förvaltning av GSR-fonderna.

c)      Studier kopplade till kommissionens rapporter om GSR-fonderna och sammanhållningsrapporten.

d)      Åtgärder som rör analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av GSR-fonderna, liksom åtgärder rörande genomförandet av kontrollsystemen samt tekniskt och administrativt stöd.

e)      Utvärderingar, expertrapporter, statistik och studier, även av allmän natur, om hur GSR-fonderna fungerar nu och i framtiden, som där så är lämpligt kan genomföras av Europeiska investeringsbanken.

f)       Åtgärder för att sprida information, stödja nätverksarbete, utföra kommunikationsinsatser, öka medvetenheten och främja samarbete och erfarenhetsutbyte, även med tredjeländer. För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsåtgärder som vidtas på kommissionens initiativ, ska de budgetmedel som anslås för kommunikationsåtgärder i enlighet med den här förordningen också bidra till att spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen.

g)      Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, revision, kontroll och utvärdering.

h)      Insatser för att förbättra utvärderingsmetoderna och informationsutbytet om utvärderingspraxis.

i)       Insatser rörande revision.

j)       Förstärkning av nationell och regional kapacitet när det gäller investeringsplanering, behovsbedömning, förberedelser, utformning och genomförande av finansieringsinstrument, gemensamma handlingsplaner och större projekt, inklusive initiativ tillsammans med Europeiska investeringsbanken.

Artikel 52 Tekniskt stöd från medlemsstaterna

1.           På initiativ av en medlemsstat får GSR-fonderna stödja insatser för förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kommunikation, nätverksarbete, beslut om klagomål samt kontroll och revision. GSR-fonderna får användas av medlemsstaterna för insatser för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna, inklusive system för elektroniskt datautbyte, och insatser för att öka kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och stödmottagarna när det gäller förvaltning och användning av GSR-fonderna. Dessa insatser kan gälla både tidigare och senare programperioder.

2.           I de fondspecifika bestämmelserna får man lägga till eller utesluta insatser som kan finansieras genom tekniskt stöd från varje GSR-fond.

AVDELNING VII EKONOMISKT STÖD FRÅN GSR-FONDERNA

KAPITEL I Stöd från GSR-fonderna

Artikel 53 Fastställande av samfinansieringssatser

1.           I kommissionens beslut om antagande av ett program ska samfinansieringssatsen eller samfinansieringssatserna och det maximala stödbeloppet från GSR-fonderna fastställas enligt de fondspecifika bestämmelserna.

2.           Tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ, eller på dess vägnar, kan finansieras till 100 %.

Artikel 54 Inkomstgenererande projekt

1.           Genererad nettoinkomst efter avslutandet av en insats under en specifik referensperiod ska fastställas i förväg genom en av följande metoder:

a)      Tillämpning av ett inkomstprocentsats enligt en schablonsats för den berörda typen av insats.

b)      Beräkning av det aktuella värdet av nettointäkten av insatsen, med hänsyn till principen om den som förorenar ska betala och, där så är lämpligt, mot bakgrund av överväganden om skälighet kopplade till den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

De stödberättigande utgifterna för insatsen som ska samfinansieras får inte överstiga det aktuella värdet av investeringskostnaderna minus det aktuella värdet av nettoinkomsten, fastställd enligt en av dessa metoder

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 rörande definitionen av den schablonsats som avses i punkt a ovan.

Kommissionen ska anta metoderna i punkt b ovan genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

2.           Om det objektivt inte är möjligt att uppskatta inkomsterna i förväg enligt de metoder som anges i punkt 1, ska de nettoinkomster som genererats inom tre år efter det att en insats avslutats eller senast den 30 september 2023, beroende på vilken dag som infaller först, dras av från de utgifter som deklarerats till kommissionen.

3.           Punkterna 1 och 2 ska endast tillämpas på de insatser vars sammanlagda kostnader överstiger 1 000 000 euro.

4.           Denna artikel ska inte tillämpas på ESF.

5.           Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på de insatser som omfattas av bestämmelserna om statligt stöd eller stöd till eller från finansieringsinstrument.

KAPITEL II Stödberättigande för utgifter och varaktighet

Artikel 55 Stödberättigande

1. Stödberättigande för utgifter ska fastställas utifrån nationella bestämmelser, utom när särskilda bestämmelser har fastställts i eller på grundval av den här förordningen eller de fondspecifika bestämmelserna.

2. Utgifter ska berättiga till bidrag från GSR-fonderna om stödmottagaren har ådragit sig dessa och betalt dem mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2014, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2022. Dessutom ska inte utgifter berättiga till bidrag från EJFLU och EHFF, om stödet i fråga de facto betalas ut av det utbetalande organet mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2022.

3. När det gäller kostnader som återbetalas på grundval av artikel 57.1 b och c, ska de insatser som ligger till grund för utbetalningen genomföras mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2022.

4. Insatser ska inte väljas ut för stöd från GSR-fonderna om de fysiskt har avslutats eller fullt ut genomförts innan stödmottagaren lämnar in sin ansökan om stöd inom programmet till förvaltningsmyndigheten, oavsett om stödmottagaren har gjort alla utbetalningar eller inte.

5. Denna artikel ska inte gälla bestämmelserna om stödberättigande för tekniskt stöd på kommissionens initiativ i enlighet med artikel 51.

6. Nettoinkomst som genererats av en insats medan den pågår och som inte tagits med i beräkningen vid godkännandet av en insats ska dras av från de stödberättigande utgifterna för insatsen i den ansökan om slutbetalning som lämnas in av stödmottagaren. Denna bestämmelse ska inte gälla finansieringsinstrument och priser.

7. Om ett program ändras, ska de utgifter som blir stödberättigande beroende på ändringen av programmet endast vara stödberättigande från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen.

8. En insats kan få stöd från en eller flera GSR-fonder och från andra unionsinstrument, förutsatt att den utgiftspost som tagits upp i ansökan om återbetalning från en av GSR-fonderna inte får stöd från någon annan fond eller något annat unionsinstrument eller stöd från samma fond inom ett annat program.

Artikel 56 Stödformer

GSR-fonderna ska användas för stöd i form av bidrag, priser, återbetalningspliktigt stöd och finansieringsinstrument, eller en kombination därav.

När det gäller återbetalningspliktigt stöd, ska det stöd som återbetalas till det organ som tillhandahöll det eller till en annan behörig myndighet i medlemsstaten sättas in på ett separat konto och återanvändas för samma ändamål eller i enlighet med programmets mål.

Artikel 57 Bidragsformer

1.           Bidrag kan vara utformade på något av följande sätt:

a)      Återbetalning av stödberättigande kostnader som mottagaren faktiskt ådragit sig och betalat, tillsammans med naturabidrag och avskrivningar, där så är tillämpligt.

b)      Standardiserade skalor av enhetskostnader.

c)      Klumpsummor som inte överstiger 100 000 euro i offentligt stöd.

d)      Finansiering till schablonsats som bestäms genom tillämpning av ett procentsats på en eller flera definierade kostnadskategorier.

2.           De valmöjligheter som anges i punkt 1 får kombineras endast om var och en omfattar olika kostnadskategorier eller om de används för olika projekt som ingår i en insats eller för på varandra följande etapper i en insats.

3.           Om en insats eller ett projekt som ingår i en insats enbart genomförs genom upphandling av arbete, varor eller tjänster, ska endast punkt 1 a gälla. Om upphandling inom en insats eller ett projekt som ingår i en insats är begränsad till vissa kostnadskategorier, får alla de valmöjligheter som anges i punkt tillämpas.

4.           De belopp som anges i punkt 1 b, c och d ska fastställas på grundval av följande:

a)      En rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i)        statistiska uppgifter eller annan objektiv information, eller

ii)       kontrollerade äldre uppgifter för enskilda stödmottagare eller tillämpning av deras normala rutiner för kostnadsredovisning.

b)      Metoder och motsvarande standardskalor för enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas i unionens program för liknande typer av insatser och stödmottagare.

c)      Metoder och motsvarande standardskalor för enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser och stödmottagare.

d)      Satser som fastställs i den här förordningen eller i de fondspecifika bestämmelserna.

5.           I det dokument där stödvillkoren för varje insats anges ska det föreskrivas vilken metod som ska tillämpas för att fastställa kostnaderna för insatsen och villkoren för utbetalningen av bidraget.

Artikel 58

Schablonfinansiering för indirekta bidragskostnader

Om genomförandet av en insats ger upphov till indirekta kostnader, får de beräknas med en schablonsats på ett av följande sätt:

a)           En schablonsats på upp till 20 % av stödberättigande direkta kostnader beräknas på grundval av en rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod eller en metod som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser och stödmottagare.

b)           En schablonsats på upp till 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader.

c)           En schablonsats på stödberättigande direkta kostnader baserad på befintliga metoder och motsvarande satser, som tillämpas i unionens program för liknande typer av insatser och stödmottagare.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 rörande definitionen av den schablonsats och de metoder som avses i punkt c ovan.

Artikel 59 Särskilda bestämmelser för stödberättigande

1. Naturabidrag i form av arbete, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka det inte erlagts någon kontant betalning, verifierad genom fakturor eller handlingar med bevisvärde likvärdigt med fakturor, får vara stödberättigande förutsatt att GSR-fondernas och programmets bestämmelser för stödberättigande tillåter detta och att följande krav uppfylls:

a)      Det offentliga stöd som betalas till insatsen och som inbegriper naturabidrag ska inte överskrida de totala stödberättigande utgifterna, naturabidragen oräknade, när insatsen avslutas.

b)      Det värde som tillskrivs naturabidragen överskrider inte de kostnader som i allmänhet accepteras på marknaden i fråga.

c)      Värdet på och genomförandet av bidraget kan bli föremål för oberoende bedömning och kontroll.

d)      När det gäller tillhandahållandet av mark eller fastigheter ska värdet intygas av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och det får inte överskrida den gräns som anges i punkt 3 b.

e)      När det gäller naturabidrag i form av oavlönat arbete, ska värdet av det arbetet bestämmas med beaktande av nedlagd tid och normal lön för likvärdigt arbete.

2. Avskrivningskostnader får anses stödberättigande på följande villkor:

a)      Programmets regler för stödberättigande tillåter det.

b)      Utgiftsbeloppet har vederbörligen styrkts genom verifikationer med bevisvärde likvärdigt med fakturor, när de återbetalas i den form som anges i artikel 57.1 a.

c)      Kostnaderna hänför sig enbart till den period under vilken insatsen får stöd.

d)      Offentliga bidrag har inte bidragit till förvärvet av de avskrivna tillgångarna.

3. Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från GSR-fonderna:

a)      Skuldräntor.

b)      Förvärv av obebyggd och bebyggd mark för ett belopp som överskrider 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas för miljöbevarande insatser.

c)      Återbetalningsbar mervärdesskatt. Mervärdesskatt ska emellertid vara stödberättigande i de fall den inte kan återbetalas enligt nationell lagstiftning för mervärdesskatt och betalas av en icke-beskattningsbar person i den mening som avses i artikel 13.1 första stycket i direktiv 2006/112/EG, förutsatt att sådana mervärdesskattebelopp inte hänför sig till tillhandahållandet av infrastruktur.

Artikel 60 Insatsers stödberättigande beroende på geografiskt läge

1.           Insatser som får stöd genom GSR-fonderna, med förbehåll för de undantag som avses i punkterna 2 och 3 och de fondspecifika bestämmelserna, ska vara belägna i det område som täcks av det program som de får stöd genom (nedan kallat programområdet).

2.           Förvaltningsmyndigheten får godta att en insats genomförs utanför programområdet men inom unionen, förutsatt att alla villkor nedan är uppfyllda:

a)      Insatsen gagnar programområdet.

b)      Det belopp som beviljats genom programmet till insatser belägna utanför programområdet överskrider inte 10 % av stödet från Eruf, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden på prioriteringsnivån, eller 3 % av stödet från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling på programnivån.

c)      Övervakningskommittén har gett sitt samtycke till insatsen eller typerna av insatser i fråga.

d)      De skyldigheter som myndigheterna för programmet har när det gäller förvaltning, kontroll och revision av insatsen uppfylls av de myndigheter som är ansvariga för det program genom vilket insatsen får stöd, eller så har dessa myndigheter slutit avtal med myndigheterna i det område där insatsen genomförs, förutsatt att villkoren i punkt 2 a och skyldigheterna när det gäller förvaltning, kontroll och revision av insatsen är uppfyllda.

3.           För insatser rörande marknadsföringsåtgärder får utgifter ha uppkommit utanför unionen, förutsatt att villkoren i punkt 2 a och skyldigheterna när det gäller förvaltning, kontroll och revision av insatsen är uppfyllda.

4.           Punkterna 1–3 ska inte gälla för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete eller ESF.

Artikel 61 Insatsernas varaktighet

1.           En insats som omfattar investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar ska återbetala bidraget från GSR-fonderna om insatsen, inom fem år från slutbetalningen till stödmottagaren eller inom den tidsfrist som föreskrivs i reglerna för statligt stöd, där så är tillämpligt, blir föremål för

a)      ett upphörande eller en omlokalisering av en produktionsverksamhet,

b)      en förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur som innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, eller

c)      en väsentlig förändring som påverkar dess karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande som skulle resultera i att dess ursprungliga mål underminerades.

Belopp som utbetalats på otillbörliga grunder Felaktigt utbetalade belopp som gäller insatsen ska återkrävas av medlemsstaten.

2.           För insatser som får ESF-stöd och insatser som får stöd genom andra GSR-fonder och som inte är investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar ska bidraget från fonden återbetalas endast om de är skyldiga att upprätthålla investeringarna enligt tillämpliga bestämmelser om statligt stöd och om de berörs av ett upphörande eller en omlokalisering av en produktionsverksamhet inom den tidsfrist som föreskrivs i de bestämmelserna.

3.           Punkterna 1 och 2 ska inte gälla bidrag till eller från finansieringsinstrument eller en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

4.           Punkterna 1 och 2 ska inte gälla fysiska personer som är mottagare av ett investeringsstöd och som, efter det att insatsen har slutförts, blir berättigade till stöd och mottar stöd enligt Europeiska globaliseringsfonden (förordning [/2012] om upprättande av en Europeisk globaliseringsfond), i de fall den berörda investeringen är direkt knuten till den verksamhetstyp som konstaterats vara berättigad till stöd ur Europeiska globaliseringsfonden.

AVDELNING VIII FÖRVALTNING OCH KONTROLL

KAPITEL I Förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 62 Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

Förvaltnings- och kontrollsystemen ska föreskriva om

a)           vilka funktioner varje organ har som berörs av förvaltningen och kontrollen och fördelningen av funktioner inom varje organ,

b)           överensstämmelse med principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ,

c)           förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna är korrekta,

d)           datoriserade system för redovisning, lagring och överföring av ekonomiska uppgifter samt uppgifter om indikatorer för övervakning och rapportering,

e)           system för rapportering och övervakning i de fall det ansvariga organet överlämnar verkställandet av uppgifterna till ett annat organ,

f)            rutiner för revision av hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar,

g)           system och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja,

h)           förebyggande, upptäckande och korrigering av oriktigheter, inklusive bedrägeri, och återkrävande av felaktigt utbetalda stödbelopp, tillsammans med eventuell ränta.

Artikel 63 Medlemsstaternas ansvar

1.           Medlemsstaterna ska fullgöra sina skyldigheter när det gäller förvaltning, kontroll och revision och åta sig det ansvar som följer därav enligt bestämmelserna om delad förvaltning i budgetförordningen och de fondspecifika bestämmelserna. I enlighet med principen om delad förvaltning ska medlemsstaterna ansvara för programmens förvaltning och kontroll.

2.           Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystem för programmen har inrättats i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna och att systemen fungerar effektivt.

3.           Medlemsstaterna ska inrätta och genomföra ett förfarande för oberoende undersökning av och beslut om klagomål rörande urval eller genomförande av de insatser som samfinansieras av GSR-fonderna. Medlemsstaterna ska på begäran rapportera resultaten av sådana undersökningar till kommissionen.

4.           Allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaten och kommissionen ska ske via ett elektroniskt system för datautbyte som kommissionen har inrättat.

KAPITEL II Ackreditering av förvaltnings- och kontrollorgan

Artikel 64 Ackreditering och samordning

1.           I enlighet med artikel 56.3 i budgetförordningen ska varje organ som ansvarar för förvaltning och kontroll av utgifter inom GSR-fonderna ackrediteras genom ett formellt beslut av en ackrediteringsmyndighet på ministernivå.

2.           Ackrediteringen ska beviljas organ som uppfyller ackrediteringskriterierna när det gäller intern miljö, kontrollverksamhet, information, kommunikation och övervakning i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

3.           Ackrediteringen ska grundas på ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan som ska bedöma om organet uppfyller ackrediteringskriterierna. Det oberoende revisionsorganet ska utföra sitt arbete i enlighet med internationellt vedertagna redovisningsnormer.

4.           Ackrediteringsmyndigheten ska övervaka det ackrediterade organet och genom ett formellt beslut dra in ackrediteringen om ett eller flera ackrediteringskriterier inte längre är uppfyllda, såvida inte organet vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder inom en prövotid som ska fastställas av ackrediteringsmyndigheten beroende på hur allvarligt problemet är. Ackrediteringsmyndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen om att en prövotid har ställts upp för ett ackrediterat organ och om alla beslut om återkallande av en ackreditering.

5.           Medlemsstaten får utse ett samordnande organ vars ansvar är att stå i nära kontakt med och lämna information till kommissionen, främja en harmoniserad tillämpning av unionens bestämmelser, utarbeta en sammanfattande rapport med en översikt på nationell nivå över alla förvaltningsförklaringar och revisionsyttranden samt samordna genomförandet av korrigerande åtgärder rörande alla brister av allmän karaktär.

6.           Utan att det påverkar reglerna i de fondspecifika bestämmelserna, ska de organ som ackrediteras enligt punkt 1 vara

a)      förvaltningsmyndigheterna och, där så är lämpligt, attesteringsmyndigheterna, för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, och

b)      de utbetalande organen, för EJFLU och EHFF.

KAPITEL III Kommissionens befogenheter och ansvar

Artikel 65 Kommissionens befogenheter och ansvar

1.           Kommissionen ska utifrån tillgänglig information, inklusive ackrediteringsförfarandet, den årliga förvaltningsförklaringen, årliga kontrollrapporter, det årliga revisionsyttrandet, den årliga genomföranderapporter och revisioner som utförts av nationella organ och unionsorgan, försäkra sig om att medlemsstaten har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med den här förordningen och de fondspecifika bestämmelserna och att dessa system fungerar effektivt under genomförandet av programmen.

2.           Utan att det påverkar de revisioner som utförs av medlemsstaterna, får kommissionstjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen utföra revisioner på plats eller kontroller efter att ha meddelat detta i förväg. De får omfatta framför allt kontroll av att förvaltnings- och kontrollsystemen i ett program eller delar av ett program fungerar effektivt, kontroll och revision av insatser samt bedömning av om den ekonomiska förvaltningen av insatserna och programmen är sund. Medlemsstatens tjänstemän eller bemyndigade företrädare får delta i sådana revisioner.

Kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner på plats, ska få tillgång till all dokumentation, alla handlingar och metadata, oavsett på vilket sätt de lagras, som gäller de insatser som stöds av GSR-fonderna eller förvaltnings- och kontrollsystemen. Medlemsstaterna ska, om kommissionen begär det, tillhandahålla kopior av sådan dokumentation, sådana handlingar och metadata.

De befogenheter som anges i denna punkt ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare får bl.a. inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

3.           Kommissionen får begära att en medlemsstat vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dess förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt eller att utgifterna är korrekta i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

4.           Kommissionen får begära att en medlemsstat undersöker ett klagomål som lämnats till kommissionen rörande urvalet eller genomförandet av insatser som samfinansierats av GSR-fonderna eller rörande hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar.

AVDELNING IX EKONOMISK FÖRVALTNING, RÄKENSKAPSAVSLUTNING OCH FINANSIELLA KORRIGERINGAR, ÅTERTAGANDEN

KAPITEL I Ekonomisk förvaltning

Artikel 66 Budgetåtaganden

Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras årligen för varje fond under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 75.1 i budgetförordningen, och när beslutet anmälts till berörd medlemsstat ska det utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i den förordningen.

För varje program ska budgetåtagandet för den första utbetalningen göras när kommissionen har antagit programmet.

Budgetåtaganden för följande delbetalningar ska göras av kommissionen före den 1 maj varje år, på grundval av det beslut som avses i andra stycket, utom när artikel 13 i budgetförordningen gäller.

När det gäller resultatreserven och tillväxt- och konkurrenskraftsreserven, ska budgetåtagandena göras när kommissionen har beslutat att godkänna ändringen av programmet.

Artikel 67  Gemensamma regler för utbetalningar

1.           Kommissionens utbetalning av GSR-fondernas bidrag till varje program ska göras i enlighet med budgetanslagen och under förutsättning att det finns medel tillgängliga. Varje betalning ska överföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för den berörda fonden.

2.           Betalningarna ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och utbetalning av ett eventuellt årligt saldo samt av slutsaldot.

3.           När det gäller stödformer i enlighet med artikel 57.1 b, c och d ska de belopp som betalats ut till stödmottagaren betraktas som stödberättigande utgifter.

Artikel 68 Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar, betalning av ett eventuellt årligt saldo och betalning av slutsaldo

De fondspecifika bestämmelserna ska innehålla regler för beräkning av det belopp som ska betalas tillbaka som mellanliggande betalning, betalning av eventuellt årligt saldo och betalning av slutsaldo. Beloppet beror på den specifika samfinansieringssats som ska tillämpas för de stödberättigande utgifterna.

Artikel 69 Betalningsansökningar

1.           Det särskilda förfarandet och vilka uppgifter som ska lämnas in i samband med betalningsansökningar ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna.

2.           Den betalningsansökan som ska lämnas in till kommissionen ska innehålla alla uppgifter som kommissionen behöver för sin redovisning i enlighet med artikel [...] i budgetförordningen.

Artikel 70 Ackumulering av förfinansiering och mellanliggande betalningar

1.           De sammanlagda beloppen för förfinansiering, mellanliggande betalningar och kommissionens eventuella slutsaldo får inte vara mer än 95 % av GSR-fondernas bidrag till programmet.

2.           När taket på 95 % nåtts ska medlemsstaterna fortsätta att överlämna betalningsansökningar till kommissionen.

Artikel 71 Användning av euro

Belopp i de program som medlemsstaterna lämnat in, prognoser över utgifter, utgiftsdeklarationer, betalningsansökningar, årsredovisningar samt utgifter som nämns i de årliga och slutliga genomföranderapporterna ska anges i euro.

Artikel 72 Utbetalning av inledande förfinansiering

1.           När kommissionen har beslutat att anta ett program ska den betala ut ett inledande förfinansieringsbelopp för hela programperioden. Det inledande förfinansieringsbeloppet ska betalas ut i flera omgångar beroende på budgetbehoven. Delbetalningarna ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna.

2.           Förfinansieringen ska användas enbart för utbetalningar till stödmottagare i samband med genomförandet av programmet. Den ska därför omedelbart göras tillgänglig för ansvarigt organ.

Artikel 73 Avräkning av inledande förfinansiering

Det belopp som betalats ut som inledande förfinansiering ska vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när programmet avslutas.

Artikel 74 Avbrott i betalningsfristen

1.           Betalningsfristen för en ansökning om mellanliggande utbetalning kan i följande fall avbrytas av den delegerade utanordnaren enligt budgetförordningen för högst nio månader:

a)      Om det enligt uppgifter från ett revisionsorgan på nationell nivå eller unionsnivå finns tecken som tyder på en allvarlig brist i förvaltnings- och kontrollsystemen.

b)      Om den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha tagit del av uppgifter som tyder på att utgifter i en betalningsansökan står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder.

c)      Om något av det dokument som krävs enligt artikel 75.1 inte har lämnats in.

2.           Den delegerade utanordnaren kan begränsa avbrottet till att gälla den del av utgifterna som omfattas av den betalningsansökan som påverkas av omständigheter som avses i punkt 1. Den delegerade utanordnaren ska omedelbart informera medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten om anledningen till avbrottet och be dem att åtgärda situationen. Den delegerade utanordnaren ska låta avbrottet upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits.

KAPITEL II Räkenskapsavslutning och finansiella korrigeringar

Artikel 75 Inlämnande av uppgifter

1.           Senast den 1 februari året efter räkenskapsperiodens slut ska medlemsstaten lämna in följande dokument och uppgifter till kommissionen, i enlighet med artikel 56 i budgetförordningen:

a)      Attesterade årsredovisningar för relevanta organ som ackrediterats i enlighet med artikel 64.

b)      En förvaltningsförklaring om att årsredovisningen är fullständig, exakt och sanningsenlig, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt, att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta och att principen om sund ekonomisk förvaltning följts.

c)      En sammanfattning av alla tillgängliga revisions- och kontrollresultat, inklusive en analys av systemrelaterade eller återkommande brister samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som vidtagits eller planeras.

d)      Ett revisionsuttalande, från det oberoende revisionsorgan som utsetts, om förvaltningsförklaringen om att årsredovisningen är fullständig, exakt och sanningsenlig, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt, att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta och att principen om sund ekonomisk förvaltning respekterats, åtföljt av en kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under det räkenskapsår som uttalandet gäller.

2.           På begäran av kommissionen ska medlemsstaten förse kommissionen med ytterligare uppgifter. Om en medlemsstat inte tillhandahåller de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som kommissionen beslutat, kan kommissionen fatta beslut om räkenskapsavslutning utifrån de uppgifter den har tillgång till.

3.           Senast [den 15 februari] året efter räkenskapsperiodens slut ska medlemsstaten lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen, i enlighet med sista stycket i artikel 56.5 i budgetförordningen.

Artikel 76 Räkenskapsavslutning

1.           Senast den 30 april året efter räkenskapsperiodens slut ska kommissionen i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna besluta om räkenskapsavslutning för relevanta organ som ackrediterats i enlighet med artikel 64 för varje program. Beslutet om räkenskapsavslutning ska gälla den inlämnade årsredovisningens fullständighet, exakthet och sanningsenlighet och ska inte påverka senare finansiella korrigeringar.

2.           Förfarandet för den årliga räkenskapsavslutningen ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna.

Artikel 77 Kommissionens finansiella korrigeringar

1.           Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag till ett program och genom att från en medlemsstat återvinna, i syfte att utesluta dem från unionens finansiering, sådana belopp som betalats ut i strid med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning, även i samband med sådana brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som kommissionen eller Europeiska revisionsrätten upptäckt.

2.           Överträdelser av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning ska leda till finansiella korrigeringar bara i följande fall:

a)      Överträdelsen har eller skulle kunna ha påverkat det ansvariga organets urval av insatser som ska få stöd från GSR-fonderna.

b)      Det finns en risk att överträdelsen har eller skulle ha kunnat påverka de utgifter som deklarerats för återbetalning ur unionens budget.

3.           När kommissionen beslutar om belopp för en finansiell korrigering enligt punkt 1 ska den av vilken art och hur allvarlig överträdelsen av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning är, och vilka ekonomiska följder den får för unionens budget.

4.           Kriterierna och förfarandet för att tillämpa finansiella korrigeringar ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna.

Kapitel III Återtagande

Artikel 78 Principer

1.           Alla program ska genomgå ett återtagandeförfarande som inrättats eftersom åtaganden för belopp som inte omfattas av förfinansiering eller betalningsansökningar inom en viss tidsperiod ska återtas.

2.           Åtaganden för periodens sista år ska återtas enligt reglerna för avslutande av programmen.

3.           I de fondspecifika bestämmelserna ska den exakta tillämpningen av återtaganderegeln fastställas för varje GSR-fond.

4.           Den del av åtagandena som fortfarande är öppna ska återtas om några av de dokument som behövs för avslutandet inte har lämnats in till kommissionen inom de tidsfrister som fastställs i de fondspecifika bestämmelserna.

Artikel 79 Undantag från återtagande

1.           Det belopp som berörs av återtagandet ska minskas med de belopp som det ansvariga organet inte har kunnat deklarera till kommissionen av någon av följande anledningar:

a)      Om insatserna har ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan.

b)      Om ett fall av force majeure har inverkat allvarligt på genomförandet av hela eller delar av programmet. De nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar av programmet.

Det går att begära minskning en gång om inställandet eller force majeure varade upp till ett år, eller flera gånger, motsvarande hur länge force majeure varat eller antalet år mellan den dag då insatsen ställdes in genom ett rättsligt eller administrativt beslut och dagen för ett slutligt rättsligt eller administrativt beslut.

2.           Senast den 31 januari ska medlemsstaten informera kommissionen om de undantag som avses i punkt 1 för det belopp som ska deklareras vid utgången av föregående år.

Artikel 80 Förfarande

1.           Kommissionen ska i god tid informera den berörda medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten när det finns risk för återtagande enligt artikel 78.

2.           På grundval av de uppgifter som kommissionen förfogar över den 31 januari, ska den informera medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheten om hur stort belopp återtagandet kommer att uppgå till som ett resultat av de uppgifter den har tillgång till.

3.           Medlemsstaten ska ha två månader på sig för att godkänna det belopp som ska återtas eller för att lämna synpunkter.

4.           Senast den 30 juni ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en reviderad finansieringsplan som avspeglar det minskade stödbeloppet för en eller flera prioriteringar inom programmet för det berörda budgetåret. Om medlemsstaten underlåter att göra det ska kommissionen revidera finansieringsplanen genom att minska bidragen från GSR-fonderna för det berörda budgetåret. Minskningen ska göras proportionerligt för varje prioritering.

5.           Kommissionen ska ändra sitt beslut om antagande av programmet genom genomförandeakter senast den 30 september.

DEL TRE ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR ERDF, EFS OCH SAMMANHÅLLNINGSFONDEN

AVDELNING I MÅL OCH BUDGETRAM

KAPITEL I Uppgift, mål och stödets geografiska täckning

Artikel 81 Uppgift och mål

1.           Fonderna ska bidra till att utveckla och fullfölja unionens åtgärder för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i fördraget.

De åtgärder som stöds av fonderna ska bidra till unionsstrategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

2.           Målen för fonderna är följande:

a)      Investering för tillväxt och sysselsättning i medlemsstater och regioner, som ska stödjas av alla fonderna.

b)      Europeiskt territoriellt samarbete, som ska stödjas av Eruf.

Artikel 82 Investering för tillväxt och sysselsättning

1.           Strukturfonderna ska stödja målet Investering för tillväxt och sysselsättning i alla regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (nedan kallad Nuts 2) som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003.

2.           Medel för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska anslås till följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

a)      Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

b)      Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

c)      Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

Regioner delas in i de tre kategorierna utifrån hur deras BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2006–2008, förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma period.

3.           Sammanhållningsfonden ska stödja de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2007–2009, är lägre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 under samma period.

De medlemsstater som är berättigade till medel från Sammanhållningsfonden 2013 men vars nominella BNI per capita överstiger 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 beräknat enligt första stycket, ska under en övergångsperiod få stöd från Sammanhållningsfonden på särskilda grunder.

4.           Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut med en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna för de tre regionkategorierna i punkt 2 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3. Förteckningen ska gälla under perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

5.           År 2017 ska kommissionen se över vilka medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden på grundval av BNI-talen från unionen för EU-27 under perioden 2013–2015. De medlemsstater vars nominella BNI per capita överstiger 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 ska få stöd från Sammanhållningsfonden på särskilda grunder.

KAPITEL II Budgetram

Artikel 83 Samlade medel

1.           De samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna under perioden 2014–2020 ska uppgå till 336 020 492 848 euro i 2011 års priser, i enlighet med den uppdelning per år som återfinns i bilaga II. De samlade medlen ska indexregleras med 2 % per år inför programplanering och senare budgetering i unionens allmänna budget.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i den här artikeln eller artikel 84.7.

3.           Av de samlade medlen ska 0,35 % anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

Artikel 84 Medel för Investering för tillväxt och sysselsättning och för Europeiskt territoriellt samarbete

1.           Medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska uppgå till 96,52 % av de samlade medlen (dvs. till 324 320 492 844 euro) och de ska fördelas på följande sätt:

a)      50,13 % (dvs. 162 589 839 384 euro) till mindre utvecklade regioner.

b)      12,01 % (dvs. 38 951 564 661 euro) till övergångsregioner.

c)      16,39 % (dvs. 53 142 922 017 euro) till mer utvecklade regioner.

d)      21,19 % (dvs. 68 710 486 782 euro) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.

e)      0,29 % (dvs. 925 680 000 euro) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige.

Alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-25 men vars BNP per capita ligger över 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27 ska få strukturfondsstöd som motsvarar minst två tredjedelar av deras anslag för perioden 2007–2013.

2.           Följande kriterier ska användas vid fördelningen per medlemsstat:

a)      Stödberätttigande befolkning, regionalt välstånd, nationellt välstånd och arbetslöshetsnivå för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

b)      Stödberätttigande befolkning, regionalt välstånd, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och befolkningstäthet för mer utvecklade regioner.

c)      Befolkning, nationellt välstånd och ytareal för Sammanhållningsfonden.

3.           Minst 25 % av strukturfondernas medel för mindre utvecklade regioner, 40 % av medlen för övergångsregioner och 52 % av medlen för mer utvecklade regioner i varje medlemsstat ska tilldelas ESF. För tillämpningen av denna bestämmelse ska stödet till en medlemsstat genom [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] betraktas som en del av de medel från strukturfonderna som anslås till ESF.

4.           Sammanhållningsfondens stöd till transportinfrastruktur inom Fonden för ett sammanlänkat Europa ska uppgå till 10 000 000 000 euro.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den fastställer det belopp som ska överföras från Strukturfondsanslaget för varje medlemsstat för hela perioden. Sammanhållningsfondsanslaget för varje medlemsstat ska minskas med motsvarande belopp.

De årliga anslagen för det stöd från Sammanhållningsfonden som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för Fonden för ett sammanlänkat Europa från och med 2014 års budgetförfarande.

Stöd från Sammanhållningsfonden inom Fonden för ett sammanlänkat Europa ska genomföras i enlighet med artikel [13] i förordning (EU) […]/2012 om inrättandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa[34] när det gäller projekt som förtecknas i bilaga 1 till den förordningen, och projekt som följer de nationella anslagen inom Sammanhållningsfonden ska prioriteras.

5.           Stödet från strukturfonderna för [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska uppgå till 2 500 000 000 euro.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den fastställer det belopp som ska överföras från strukturfondsanslaget för varje medlemsstat för hela perioden. Strukturfondsanslaget för varje medlemsstat ska minskas med motsvarande belopp.

De årliga anslagen för det stöd från strukturfonderna som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för [programmet för livsmedelsstöd för de mest utsatta människorna] vid 2014 års budgetförfarande.

6.           Av de medel som avsatts för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska 5 % utgöra en resultatreserv som ska anslås i enlighet med artikel 19.

7.           Av Eruf-medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska 0,2 % anslås till innovativa åtgärder på kommissionens initiativ på området hållbar stadsutveckling.

8.           Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete ska uppgå till 3,48 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna under perioden 2014–2020 (dvs. 11 700 000 004 euro).

Artikel 85 Ej överförbara medel

1. Det ska inte vara möjligt att överföra de samlade anslagen för varje medlemsstat för mindre utvecklade regioner, övergångsregioner respektive mer utvecklade regioner mellan de olika regionkategorierna.

2. I motiverade fall som rör genomförandet av ett eller flera tematiska mål kan kommissionen, som ett undantag från punkt 1, godta ett förslag från en medlemsstat när den först lämnar in partnerskapsavtalet om att överföra högst 2 % av det sammanlagda anslaget för en regionkategori till andra regionkategorier.

Artikel 86 Additionalitet

1.           I denna artikel gäller följande definitioner:

1.      offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder: den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar som rapporteras i de stabilitets- och konvergensprogram som medlemsstaterna utarbetar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1466/97[35] för att lägga fram sina medelfristiga budgetstrategier.

2.      fasta tillgångar: materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser som själva används upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser under mer än ett år.

3.      fast bruttoinvestering[36]: inhemska producenters förvärv minus avyttringar av fasta tillgångar under en given period, plus vissa tillägg till värdet av icke-producerade tillgångar som uppstått genom en producents eller institutionell enhets produktiva verksamhet.

4.      offentlig sektor: de institutionella enheter som sammantagna, utöver att utöva sitt politiska ansvar och reglera ekonomin, tillhandahåller huvudsakligen icke marknadsförda tjänster (och möjligen även varor) för enskild eller kollektiv förbrukning samt omfördelar inkomster och förmögenhet[37].

2.           Stöd från fonderna för målet Investering för tillväxt och sysselsättning får inte ersätta en medlemsstats offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder.

3.           Under perioden 2014–2020 ska medlemsstaterna se till att deras offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder håller sig på minst den referensnivå som anges i partnerskapsavtalet.

Den genomsnittliga referensnivån per år för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder under åren 2014–2020 ska fastställas i partnerskapsavtalet, utifrån en förhandskontroll av kommissionen av uppgifterna i partnerskapsavtalet och med beaktande av den genomsnittliga nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder per år under perioden 2007–2013.

Kommissionen och medlemsstaterna ska beakta det allmänna makroekonomiska läget och särskilda eller exceptionella omständigheter, t.ex. privatiseringar eller en ovanligt hög nivå på de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder i en medlemsstat under perioden 2007–2013. De ska också beakta förändringar i de nationella anslagen från strukturfonderna i förhållande till åren 2007–2013.

4.           En kontroll av om de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning har bibehållits under perioden ska endast göras i de medlemsstater där minst 15 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

I de medlemsstater där minst 70 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell nivå.

I de medlemsstater där mer än 15 % och mindre än 70 % av befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell och regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte förse kommissionen med information om utgifterna i de mindre utvecklade regionerna och övergångsregionerna vid varje etapp i kontrollförfarandet.

5.           Kontrollen av om nivån på de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning ligger kvar på en oförändrad nivå ska göras när partnerskapsavtalet lämnas in (förhandskontroll), år 2018 (kontroll efter halva tiden) och 2022 (efterhandskontroll).

De detaljerade bestämmelserna om kontroll av additionaliteten återfinns under punkt 2 i bilaga III.

6.           Om kommissionen vid efterhandskontrollen fastställer att en medlemsstat inte har upprätthållit den referensnivå för de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning som anges i partnerskapsavtalet i enlighet med bilaga III, kan kommissionen genomföra en finansiell korrigering. När kommissionen beslutar om den ska genomföra en finansiell korrigering eller inte ska den beakta om den ekonomiska situationen i medlemsstaten har förändrats väsentligt sedan kontrollen efter halva tiden och om ändringen beaktades då. Närmare bestämmelser om satserna för finansiell korrigering återfinns under punkt 3 i bilaga III.

7.           Punkterna 1–6 ska inte gälla för operativa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.

AVDELNING II PROGRAMPLANERING

KAPITEL I Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 87 Innehållet i och antagandet av de operativa programmen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

1.           Ett operativt program ska omfatta prioriterade områden. Ett prioriterat område ska beröra en fond för en regionkategori och ska utan att det påverkar tillämpningen av artikel 52 motsvara ett tematiskt mål och omfatta en eller flera investeringsprioriteringar inom det tematiska målet i fråga, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. När det gäller ESF kan man för ett prioriterat område i väl motiverade fall kombinera investeringsprioriteringar från de olika tematiska mål som anges i artikel 9.8, 9.9, 9.10 och 9.11 för att andra prioriterade områden lättare ska kunna få bidrag från investeringsprioriteringarna.

2.           Ett operativt program ska innehålla följande:

a)      En strategi för hur det operativa programmet ska bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, inklusive

i)        en kartläggning av behoven när det gäller de utmaningar som anges i de landsspecifika rekommendationerna, de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik i enlighet med artikel 121.2 i fördraget och rådets rekommendationer som medlemsstaterna ska beakta när de antar sin sysselsättningspolitik, i enlighet med artikel 148.4 i fördraget, med beaktande av nationella och regionala behov,

ii)       en motivering till valet av tematiska mål och motsvarande investeringsprioriteringar, med beaktande av partnerskapsavtalen och resultaten av förhandskontrollen,

b)      För vart och ett av de prioriterade områdena ska det innehålla

i)        investeringsprioriteringarna och motsvarande specifika mål,

ii)       gemensamma och specifika utfalls- och resultatindikatorer, när så är lämpligt med utgångsvärde och ett kvantifierat målvärde, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna,

iii)      en beskrivning av de åtgärder som ska stödjas, med angivande av de huvudsakliga målgrupperna, särskilda geografiska områden man inriktar sig på, typ av stödmottagare, om tillämpligt, samt hur man planerar att använda finansieringsinstrumenten,

iv)      motsvarande insatskategorier baserat på en nomenklatur som antagits av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3 och en preliminär uppdelning av de anslagna medlen.

c)      Det bidrag till det integrerade tillvägagångssättet för territoriell utveckling som anges i partnerskapsavtalet, inklusive

i)        mekanismerna för samordningen mellan fonderna, EJFLU, EHFF och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt EIB,

ii)       när så är lämpligt, ett planerat samordnat tillvägagångssätt för den territoriella utvecklingen av stads-, landsbygds- kust- och fiskeriområden samt områden med särskilda territoriella drag, särskilt förfarandena för genomförandet av artiklarna 28 och 29,

iii)      en förteckning över städer där integrerade åtgärder för en hållbar stadsutveckling kommer att genomföras, en vägledande årlig fördelning av Eruf-stödet till dessa åtgärder, inklusive medel som delegeras till städer för förvaltning enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr [Eruf] och en vägledande årlig fördelning av ESF-stödet till integrerade åtgärder,

iv)      angivande av de områden där lokalt ledd utveckling ska genomföras,

v)       bestämmelser för mellanregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i mer än en medlemsstat,

vi)      om tillämpligt, en beskrivning av hur de planerade insatserna bidrar till makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

d)      En beskrivning av hur programmet bidrar till det i partnerskapsavtalet angivna integrerade tillvägagångssättet för att möta särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper och med preliminära finansiella anslag.

e)      Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande av fonderna, inklusive

i)        en resultatram i enlighet med artikel 19.1,

ii)       för varje förhandsvillkor, inrättat i enlighet med bilaga IV, som inte är uppfyllt den dag då partnerskapsavtalet och det operativa programmet lämnas in, en beskrivning av de åtgärder som behövs för att uppfylla förhandsvillkoret och en tidsplan för åtgärderna,

iii)      de åtgärder som vidtagits för att engagera partnerna i utarbetandet av det operativa programmet och partnernas roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det operativa programmet,

f)       Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt genomförande av fonderna, inklusive

i)        planerad användning av tekniskt stöd, inklusive åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos myndigheter och stödmottagare, samt relevanta uppgifter som avses i punkt 2.b för det berörda prioriterade området,

ii)       en bedömning av den administrativa bördan för stödmottagarna och de åtgärder som planeras för att minska den, med angivna mål,

iii)      en förteckning över större projekt för vilka man planerar att inleda det huvudsakliga arbetet före den 1 januari 2018.

g)      En finansieringsplan med två tabeller:

i)        En tabell där det för varje år anges vilka totala finansiella anslag som man planerar att avsättas för stöd från varje enskild fond, i enlighet med artiklarna 53, 110 och 111.

ii)       En tabell där man för hela programperioden, för det operativa programmet och för varje prioriterat område anger hela anslaget för stöd från fonderna och medlemsstaternas samfinansiering. Om medlemsstaternas samfinansiering består av både privat och offentlig samfinansiering ska den preliminära fördelningen mellan de offentliga och de privata utgifterna anges i tabellen. Den ska visa den planerade finansieringen från EIB i informationssyfte.

h)      Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet, som ska innehålla

i)        uppgifter om ackrediteringsorgan, förvaltningsmyndighet, eventuell attesteringsmyndighet och revisionsmyndighet,

ii)       uppgifter om det organ som kommissionen kommer att göra utbetalningarna till.

3.           För varje operativt program, utom för dem där det tekniska stödet ges inom ett specifikt operativt program, ska följande ingå:

i)       En beskrivning av de specifika åtgärderna för att ta hänsyn till miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering, vid urvalet av insatser.

ii)       En beskrivning av de specifika åtgärderna för att främja lika möjligheter och förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelsen, utarbetandet och genomförandet av det operativa programmet, särskilt när det gäller tillgång till finansiering, med hänsyn till behoven hos olika målgrupper som riskerar att drabbas av sådan diskriminering, särskilt kraven på att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

iii)      En beskrivning av hur programmet bidrar till att främja jämställdhet mellan män och kvinnor, och när så är lämpligt, bestämmelser för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras både på program- och insatsnivå.

Medlemsstaterna ska lämna in ett yttrande från de nationella jämställdhetsorganen om de åtgärder som anges i punkterna ii och iii tillsammans med förslaget till operativt program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

4.           Medlemsstaterna ska utarbeta det operativa programmet efter den mall som antagits av kommissionen.

Kommissionen ska anta mallen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

5.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om godkännande av det operativa programmet.

Artikel 88 Gemensamt stöd från fonderna

1.           Fonderna får tillsammans stödja operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

2.           Eruf och ESF kan komplettera varandra och inom en gräns på 5 % unionsfinansiering för varje prioriterat område inom ett operativt program kan de finansiera en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler för stödberättigande, under förutsättning att de är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och att de är direkt kopplade till den.

3.           Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.

Artikel 89

Geografiskt tillämpningsområde för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Om inte annat avtalats mellan kommissionen och medlemsstaten ska de operativa programmen för Eruf och ESF inrättas på lämplig geografisk nivå, minst på Nuts 2-nivå, i överensstämmelse med medlemsstatens institutionella system.

Operativa program som får stöd från Sammanhållningsfonden ska utarbetas på nationell nivå.

KAPITEL II Större projekt

Artikel 90 Innehåll

Som ett led i ett eller flera operativa program får Eruf och Sammanhållningsfonden stödja insatser som omfattar en rad arbeten, verksamheter eller tjänster som syftar till att fullgöra en odelbar uppgift av en precis ekonomisk eller teknisk natur med tydligt fastställda mål och vars totala kostnad överstiger 50 000 000 euro (nedan kallat större projekt). Finansieringsinstrument ska inte betraktas som större projekt.

Artikel 91 Uppgifter som ska lämnas till kommissionen

1. Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten ska lämna in följande uppgifter om större projekt till kommissionen så snart det förberedande arbetet har avslutats:

a)      Uppgifter om det organ som ska ansvara för genomförandet av det större projektet och dess mandat.

b)      En beskrivning av och uppgifter om investeringen och dess läge.

c)      Sammanlagd kostnad och sammanlagd stödberättigande kostnad, med beaktande av kraven i artikel 54.

d)      Uppgifter om de genomförbarhetsstudier som genomförts, inklusive analys av alternativ, samt om resultat och en oberoende kvalitetsgranskning.

e)      En kostnads-nyttoanalys, där det ingår en ekonomisk och finansiell analys, samt en riskbedömning.

f)       En miljökonsekvensbeskrivning där hänsyn tas till behovet av begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt motståndskraft mot katastrofer.

g)      Graden av överensstämmelse med relevanta prioriterade områden inom det eller de berörda operativa programmen, och hur man förväntar sig att det kan bidra till att de specifika målen inom de prioriterade områdena kan uppnås.

h)      En finansieringsplan där det redogörs för de totala ekonomiska medel som planeras ingå och det planerade stödet från fonderna, EIB och andra finansieringskällor, tillsammans med fysiska och finansiella indikatorer för att övervaka framstegen med beaktande av de identifierade riskerna.

i)       En tidsplan för genomförandet av det större projektet och, om genomförandeperioden förväntas bli längre än programperioden, de olika etapper för vilka stöd från fonderna kommer att krävas under programperioden 2014–2020.

Kommissionen ska ange vägledande riktlinjer för den metod som ska användas vid genomförandet av den kostnads-nyttoanalys som avses i led e ovan i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

De uppgifter om större projekt som ska lämnas in ska följa den mall som kommissionen antagit genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

2.           Större projekt som lämnas in till kommissionen för godkännande ska ingå i förteckningen över större projekt i ett operativt program. Förteckningen ska granskas av medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten två år efter det att det operativa programmet har antagits och kan ändras på begäran av medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 26.2, särskilt för att lägga till större projekt som förväntas avslutas vid slutet av 2022.

Artikel 92 Beslut om större projekt

1.           Kommissionen ska bedöma ett större projekt på grundval av de uppgifter som avses i artikel 91 för att kunna avgöra om det föreslagna stödet från fonderna är berättigat.

2.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut senast tre månader efter det att uppgifterna om godkännande av ett större projekt lämnades in i enlighet med artikel 91. Beslutet ska innehålla uppgifter om det fysiska objektet, det belopp på vilket samfinansieringssatsen för det prioriterade området ska tillämpas, fysiska och finansiella indikatorer för att övervaka framstegen samt hur det större projektet förväntas bidra till målen för det eller de relevanta prioriterade områdena. Ett beslut om godkännande ska ha som villkor att det första kontraktet om bygg- och anläggningsarbeten undertecknas inom två år efter beslutet.

3.           Om kommissionen inte beviljar något ekonomiskt bidrag från fonderna till ett större projekt ska den inom den tidsperiod som avses i punkt 2 underrätta medlemsstaten om skälen till detta.

4.           Utgifter som rör större projekt ska inte tas med i betalningsansökningar innan kommissionen antagit ett beslut om godkännande.

KAPITEL III Gemensam handlingsplan

Artikel 93 Tillämpningsområde

1.           En gemensam handlingsplan är en insats som fastställts och förvaltas utifrån de utfall och resultat som den ska uppnå. Den omfattar en grupp av projekt, dock inte satsningar på infrastruktur, som genomförs under stödmottagarens ansvar som en del i ett eller flera operativa program. Medlemsstaterna och kommissionen ska tillsammans enas om den gemensamma handlingsplanens utfall och resultat och de ska bidra till de specifika målen för de operativa programmen och ligga till grund för stödet från fonderna. Resultaten ska hänföra sig till den gemensamma handlingsplanens direkta effekter. Stödmottagaren ska vara ett offentligrättsligt organ. Gemensamma handlingsplaner ska inte betraktas som större projekt.

2.           Det offentliga stöd som anslås till en gemensam handlingsplan ska vara minst 10 000 000 euro eller 20 % av det offentliga stödet till det eller de operativa programmen, om det beloppet är lägre.

Artikel 94 Utarbetande av gemensamma handlingsplaner

1.           Medlemsstaten, förvaltningsmyndigheten eller ett därtill utsett offentligrättsligt organ kan lämna in ett förslag till en gemensam handlingsplan samtidigt med eller efter inlämnandet av de berörda operativa programmen. Förslaget ska innehålla alla delar som anges i artikel 95.

2.           En gemensam handlingsplan ska omfatta en del av perioden 1 januari 2014–31 december 2022. Utfallet och resultaten av en gemensam handlingsplan ska leda till återbetalning endast om de uppnåtts efter det att beslutet om godkännande av handlingsplanen antagits och före slutet på den fastställda genomförandeperioden.

Artikel 95 Innehållet i gemensamma handlingsplaner

En gemensam handlingsplan ska innehålla följande:

1.           En analys av de utvecklingsbehov och mål som motiverar handlingsplanen, med beaktande av målen i de operativa programmen och, om tillämpligt, de nationella rekommendationerna, de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik i enlighet med artikel 121.2 i fördraget samt de rådsrekommendationer som medlemsstaterna ska ta hänsyn till i sin sysselsättningspolitik, i enlighet med artikel 148.4 i fördraget.

2.           En ram som beskriver förhållandet mellan de allmänna och specifika målen i den gemensamma handlingsplanen, delmålen och målen för utfall och resultat samt vilka projekt eller typer av projekt som planeras.

3.           De allmänna och specifika indikatorer som används för att övervaka utfall och resultat, eventuellt uppdelade efter prioriterat område.

4.           Uppgifter om den gemensamma handlingsplanens geografiska täckning och målgrupper.

5.           Planerad genomförandeperiod för handlingsplanen.

6.           En analys av hur den gemensamma handlingsplanen bidrar till att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och förebygga diskriminering.

7.           En analys av hur den gemensamma handlingsplanen bidrar till att främja hållbar utveckling, i förekommande fall.

8.           Genomförandebestämmelser för den gemensamma handlingsplanen, inklusive

a)      utnämning av den stödmottagare som ska vara ansvarig för genomförandet av den gemensamma handlingsplanen, med garantier för att vederbörande är behörig på det berörda området samt har tillräcklig administrativ och finansiell förvaltningskapacitet,

b)      bestämmelserna för hur den gemensamma handlingsplanen ska styras, i enlighet med artikel 97,

c)      bestämmelserna för hur den gemensamma handlingsplanen ska övervakas och utvärderas, även när det gäller kvalitet, insamling och lagring av uppgifter om hur delmål, utfall och resultat uppnåtts,

d)      bestämmelser om spridning av information och kommunikation när det gäller den gemensamma handlingsplanen och fonderna.

9.           Finansieringsordningar i den gemensamma handlingsplanen, inklusive

a)      kostnaderna för att uppnå delmål och mål när det gäller utfall och resultat som avses i punkt 2, utifrån de metoder som anges i artikel 57.4 och artikel 14 i ESF-förordningen,

b)      en preliminär tidsplan för utbetalningarna till stödmottagarna, kopplade till delmål och mål,

c)      finansieringsplan per operativt program och prioriterat område, inklusive det sammanlagda stödberättigande beloppet och det offentliga stödet.

Den gemensamma handlingsplanen ska följa den mall som kommissionen antagit genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

Artikel 96 Beslut om den gemensamma handlingsplanen

1.           Kommissionen ska bedöma den gemensamma handlingsplanen på grundval av de uppgifter som avses i artikel 95 för att kunna avgöra om det föreslagna stödet från fonderna är berättigat.

Om kommissionen inom tre månader efter det att förslaget till gemensam handlingsplan har lämnats in anser att planen inte uppfyller bedömningskraven, ska den framföra sina synpunkter till medlemsstaten. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som begärts och om nödvändigt revidera den gemensamma handlingsplanen.

2.           Om synpunkterna beaktats på ett tillfredsställande sätt ska kommissionen anta ett beslut om godkännande av den gemensamma handlingsplanen inom sex månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten men inte innan berörda operativa program har antagits.

3.           Det beslut som avses i punkt 2 ska innehålla uppgifter om stödmottagare och mål för den gemensamma handlingsplanen, delmål och mål för utfall och resultat, kostnader för att uppnå dessa delmål, mål för utfall och resultat samt finansieringsplan per operativt program och prioriterat område, inklusive det sammanlagda stödberättigande beloppet och det offentliga bidraget, genomförandeperioden för den gemensamma handlingsplanen och i förekommande fall handlingsplanens geografiska täckning och målgrupper.

4.           Om kommissionen inte beviljar något ekonomiskt bidrag från fonderna till en gemensam handlingsplan ska den inom den tidsperiod som anges i punkt 2 underrätta medlemsstaten om skälen till detta.

Artikel 97 Styrkommitté och ändring av den gemensamma handlingsplanen

1.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten ska inrätta en styrkommitté för den gemensamma handlingsplanen, som är avskild från övervakningskommittén för de operativa programmen. Styrkommittén ska mötas minst två gånger per år.

Kommitténs sammansättning ska beslutas av medlemsstaten i samförstånd med förvaltningsmyndigheten, med hänsyn till principen om partnerskap.

Kommissionen kan delta i styrkommitténs arbete i egenskap av rådgivare.

2.           Styrkommittén ska utföra följande uppgifter:

a)      Granska framstegen när det gäller att uppnå delmål och mål när det gäller utfall och resultat av den gemensamma handlingsplanen.

b)      Bedöma och godkänna förslag om ändring av den gemensamma handlingsplanen, för att ta hänsyn till eventuella problem som påverkar resultaten.

3.           Ansökningar om ändringar av gemensamma handlingsplaner som lämnas in av en medlemsstat ska vara väl underbyggda. Kommissionen ska bedöma om ansökningen om ändring är berättigad och ta hänsyn till de uppgifter som medlemsstaten lämnat. Kommissionen får komma med synpunkter och medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter. Kommissionen ska anta ett beslut om ansökan om ändring inom tre månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten, under förutsättning att kommissionens synpunkter beaktats på ett tillfredsställande sätt. Ändringen ska träda i kraft den dag då beslutet antas, om inget annat anges i beslutet.

Artikel 98

Ekonomisk förvaltning och kontroll av den gemensamma handlingsplanen

1.           Utbetalningar till stödmottagaren enligt en gemensam handlingsplan ska behandlas som standardbelopp eller standardiserade skalor av enhetskostnader. Taket för standardbelopp i artikel 57.1 c ska inte tillämpas.

2.           Den ekonomiska förvaltningen, kontrollen och revisionen av den gemensamma handlingsplanen ska enbart ha till syfte att kontrollera att villkoren för utbetalning som fastställs i beslutet om godkännande av den gemensamma handlingsplanen har uppfyllts.

3.           Stödmottagaren och organ som står under dess ansvar får tillämpa sin gängse redovisningspraxis för att redovisa kostnaderna för genomförandet av insatser. Denna redovisningspraxis och de kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig ska inte bli föremål för revision av revisionsmyndigheten eller kommissionen.

KAPITEL IV

Territoriell utveckling

Artikel 99 Integrerad territoriell investering

1.           När en strategi för stadsutveckling eller en annan territoriell strategi eller pakt enligt definitionen i artikel 12.1 i förordning … [ESF] kräver ett integrerat tillvägagångssätt med investeringar inom mer än ett prioriterat område inom ett eller flera operativa program ska åtgärden genomföras i form av en integrerad territoriell investering.

2.           Inom de relevanta operativa programmen ska man fastställa vilka integrerade territoriella investeringar som planeras och ange ett preliminärt finansiellt anslag från varje prioriterat område till varje integrerad territoriell investering.

3.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten kan utse en eller flera förmedlande organ, som kan vara lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, till att ansvara för förvaltningen och genomförandet av den integrerade territoriella investeringen.

4.           Medlemsstaten eller de relevanta förvaltningsmyndigheterna ska säkerställa att det i övervakningssystemet för det operativa programmet anges vilka insatser och utfall av ett prioriterat område som bidrar till en integrerad territoriell investering.

AVDELNING III ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

KAPITEL I Övervakning och utvärdering

Artikel 100 Övervakningskommitténs uppgifter

1.           Övervakningskommittén ska i synnerhet granska

a)      eventuella frågor som påverkar det operativa programmets resultat,

b)      framstegen när det gäller genomförandet av utvärderingsplanen och uppföljningen av resultaten av utvärderingarna,

c)      genomförandet av kommunikationsstrategin,

d)      genomförandet av större projekt,

e)      genomförandet av gemensamma handlingsplaner,

f)       åtgärder för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor, lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar,

g)      åtgärder för att främja hållbar utveckling,

h)      åtgärder inom de operativa programmet för att uppfylla förhandsvillkoren,

i)       finansieringsinstrument.

2.           Övervakningskommittén ska granska och godkänna följande:

a)      Metoden och kriterierna för att välja ut insatser.

b)      Årsrapporter och slutrapporter om genomförandet.

c)      Utvärderingsplanen för det operativa programmet och eventuella ändringar av planen.

d)      Kommunikationsstrategin för det operativa programmet och eventuella ändringar av strategin.

e)      Eventuella förslag till ändringar av det operativa programmet från förvaltningsmyndigheten.

Artikel 101 Genomföranderapporter för målet Investering för tillväxt och sysselsättning

1.           Senast den 30 april 2016 och senast den 30 april under de efterföljande åren fram till och med 2022 ska medlemsstaterna i enlighet med artikel 44.1 lämna in en årsrapport till kommissionen Den rapport som lämnas in 2016 ska omfatta budgetåren 2014–2015 samt perioden från startdatumet för utgifternas stödberättigande och till och med den 31 december 2013.

2.           Årliga genomföranderapporter ska innehålla uppgifter om

a)      genomförandet av det operativa programmet enligt artikel 44.2 och

b)      vilka framsteg som gjorts när det gäller förberedelserna och genomförandet av större projekt och gemensamma handlingsplaner.

3.           De årliga genomföranderapporterna som lämnas in 2017 och 2019 ska innehålla en bedömning av de uppgifter som krävs enligt artikel 44.3 och 44.4, uppgifterna i punkt 2 samt uppgifter om följande:

a)      Framsteg när det gäller genomförandet av det integrerade tillvägagångssättet för territoriell utveckling, inklusive hållbar stadsutveckling och lokalt ledd utveckling inom det operativa programmet.

b)      Framsteg när det gäller genomförandet av åtgärder för att öka kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och stödmottagarna att förvalta och utnyttja fonderna.

c)      Framsteg när det gäller genomförandet av mellanregionala och transnationella åtgärder.

d)      Framstegen när det gäller genomförandet av utvärderingsplanen och uppföljning av resultaten av utvärderingarna.

e)      De särskilda åtgärder som vidtagits för att såväl främja jämställdhet mellan män och kvinnor som förhindra diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och de bestämmelser som införts för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i det operativa programmet och insatserna.

f)       Åtgärder som vidtagits för att främja hållbar utveckling i enlighet med artikel 8.

g)      Resultaten av fondernas informations- och offentlighetsåtgärder som genomförts inom kommunikationsstrategin.

h)      Framsteg när det gäller genomförandet av åtgärder inom social innovation, om så är lämpligt.

i)       Framsteg när det gäller genomförandet av åtgärder för att tackla de särskilda behoven i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper, och om lämpligt, de ekonomiska medel som använts.

j)       Det sätt på vilket partnerna deltar i genomförande, övervakning och utvärdering av det operativa programmet.

4.           De årliga och slutliga genomföranderapporterna ska utarbetas enligt mallar som antagits av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

Artikel 102 Överföring av ekonomiska uppgifter

1. I övervakningssyfte ska förvaltningsmyndigheten senast den 31 januari, den 30 april, den 31 juli och den 31 oktober för vart och ett av de operativa programmen, och efter prioriterat område, på elektronisk väg överlämna följande uppgifter till kommissionen:

a)      De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för insatserna och antalet insatser som valts ut för stöd.

b)      De sammanlagda offentliga stödberättigande kostnaderna för kontrakt eller andra rättsliga åtaganden som stödmottagarna ingått i samband med genomförandet av de insatser som valts ut för stöd.

c)      Det sammanlagda belopp av stödberättigande utgifter som stödmottagarna har redovisat till förvaltningsmyndigheten.

2. Överföringen den 31 januari ska dessutom innehålla ovannämnda uppgifter uppdelade efter insatskategori. Överföringen ska anses uppfylla kraven för överföring av ekonomiska uppgifter som avses i artikel 44.2.

3. En prognos för vilka belopp medlemsstaterna förväntas ansöka om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår ska åtfölja överföringar som görs mellan den 31 januari och den 31 juli.

4. Slutdatum för de uppgifter som lämnas in enligt den här artikeln ska vara slutet av den månad som föregår inlämningsmånaden.

Artikel 103 Sammanhållningsrapport

Den rapport från kommissionen som avses i artikel 175 i fördraget ska innehålla följande:

a)           En redogörelse för framstegen när det gäller ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, inklusive regionernas socioekonomiska situation och utveckling samt integreringen av unionens prioriteringar.

b)           En redogörelse för den roll som fonderna, EIB och övriga finansieringsorgan spelar och vilken effekt övrig unionspolitik eller nationell politik har haft på de framsteg som gjorts.

Artikel 104 Utvärdering

1. Förvaltningsmyndigheten ska utarbeta en utvärderingsplan för varje operativt program. Utvärderingsplanen ska läggas fram vid övervakningskommitténs första möte. Om en enskild övervakningskommitté ansvarar för mer än ett operativt program får en utvärderingsplan omfatta alla de berörda operativa programmen.

2. Senast den 31 december 2020 ska förvaltningsmyndigheten för varje program lägga fram en rapport för kommissionen, med en sammanfattning av resultaten av de utvärderingar som gjorts under programperioden samt en bedömning av programmets huvudsakliga utfall och resultat.

3. Kommissionen ska göra en efterhandsutvärdering i nära samarbete med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheterna.

KAPITEL II Information och kommunikation

Artikel 105 Information och offentlighetsåtgärder

1.           Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna ska göra följande:

a)      Inrätta en enda webbplats eller en enda webbportal med information om, och tillgång till, alla operativa program i den medlemsstaten.

b)      Informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom de operativa programmen.

c)      Hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som sammanhållningspolitiken och fonderna spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.

2.           För att garantera insyn i stödet från fonderna ska medlemsstaterna upprätthålla en förteckning över verksamheterna inom varje operativt program och inom varje fond i csv- eller xml-format, som ska finnas tillgänglig via en enda webbsida eller webbportal, där det ska finnas en förteckning och en kort beskrivning av alla operativa program i den medlemsstaten.

Förteckningen över verksamheterna ska uppdateras minst var tredje månad.

Vilka uppgifter som minst måste anges i förteckningen över verksamheter anges i bilaga V.

3.           Detaljerade regler för informations- och offentlighetsåtgärder som riktar sig till allmänheten samt informationsåtgärder för sökande och stödmottagare finns i bilaga V.

4.           Tekniska krav på informations- och offentlighetsåtgärderna gällande verksamheterna samt anvisningar för skapande av emblem och definition av standardfärger ska antas av kommissionen genom genomförandeakter, i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 143.3.

Artikel 106 Kommunikationsstrategi

1.           Förvaltningsmyndigheten ska upprätta en kommunikationsstrategi för vart och ett av de operativa programmen. En gemensam kommunikationsstrategi kan upprättas för flera operativa program.

Kommunikationsstrategin ska omfatta de uppgifter som anges i bilaga V och årliga uppdateringar med uppgifter om vilka informations- och offentlighetsåtgärder som planeras.

2.           Kommunikationsstrategin ska diskuteras och godkännas av den första övervakningskommittén efter antagandet av det operativa programmet.

Eventuella revideringar av kommunikationsstrategin ska diskuteras och godkännas av övervakningskommittén.

3.           Förvaltningsmyndigheten ska för varje operativt program minst en gång om året informera övervakningskommittén om de framsteg som gjorts i genomförandet av kommunikationsstrategin samt om myndighetens bedömning av resultaten.

Artikel 107 Informations- och kommunikationsansvariga och deras nätverk

1. Varje medlemsstat ska utse en informations- och kommunikationsansvarig som ska samordna alla informations- och kommunikationsåtgärder för en eller flera fonder och informera kommissionen om detta.

2. Den informations- och kommunikationsansvariga ska samordna och leda möten i ett nätverk av nationella kommunikationsansvariga för fonderna, inklusive behöriga europeiska program för territoriellt samarbete, inrätta och uppdatera den webbsida eller webbportal som avses i bilaga V och tillhandahålla en översikt över vilka kommunikationsåtgärder som vidtagits på nationell nivå.

3. Förvaltningsmyndigheterna ska utse en person som ska ansvara för information och kommunikation för varje operativt program, och myndigheterna ska informera kommissionen om vem som utsetts.

4. Kommissionen ska inrätta unionsnätverk med medlemmar som utsetts av medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna, för att man ska kunna utbyta information om resultaten av genomförandet av kommunikationsstrategierna, erfarenheter från genomförandet av informations- och kommunikationsåtgärder och exempel på goda lösningar.

AVDELNING IV TEKNISKT STÖD

Artikel 108 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

Fonderna får ge tekniskt stöd på upp till 0,35 % av deras årliga tilldelning.

Artikel 109 Tekniskt stöd från medlemsstaterna

1.           Var och en av fonderna får finansiera olika former av tekniskt stöd som är stödberättigande inom de andra fonderna. Det belopp som fonderna anslår till tekniskt stöd får utgöra högst 4 % av fondernas totala anslag till operativa program inom varje regionkategori inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

2.           Det tekniska stödet ska utgöra ett prioriterat område som finansieras via en enda fond, inom ett operativt program eller ett särskilt operativt program.

3.           Anslagen för tekniskt stöd från en fond får inte överstiga 10 % av de totala anslagen från den fonden till operativa program i en medlemsstat inom varje regionkategori inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

AVDELNING V EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

Artikel 110 Fastställande av samfinansieringssatser

1.           I kommissionens beslut om antagande av ett operativt program ska samfinansieringssatsen och det maximala stödbeloppet från fonderna fastställas för varje prioriterat område.

2.           För varje prioriterat område ska det i kommissionens beslut fastställas huruvida samfinansieringssatsen för det prioriterade området ska tillämpas på

a)      de totala stödberättigande utgifterna, inklusive offentliga och privata utgifter, eller

b)      de offentliga stödberättigande utgifterna.

3.           Samfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning får utgöra högst

a)      85 % för Sammanhållningsfonden,

b)      85 % för de mindre utvecklade regionerna i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita för perioden 2007–2009 låg under 85 % av genomsnittet för EU-27 under samma period, samt för de yttersta randområdena,

c)      80 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i led b och som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfondens övergångsordning den 1 januari 2014,

d)      75 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i leden b eller c och för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet i EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita ligger över 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27,

e)      60 % för övergångsregioner som inte avses i led d,

f)       50 % för mer utvecklade regioner som inte avses i led d.

Samfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete får utgöra högst 75 %. Samfinansieringssatsen för tilläggsanslagen i enlighet med artikel 84.1 e får utgöra högst 50 %.

Samma samfinansieringssats ska gälla för tilläggsanslagen enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr […]/2012 [ETS-förordningen].

5.           Den maximala samfinansieringssatsen enligt punkt 3 för ett prioriterat område ska höjas med tio procentenheter om hela det prioriterade området omfattas av finansieringsinstrument eller lokalt ledd utveckling.

6.           Stödet från fonderna för varje prioriterat område får inte vara mindre än 20 % av de stödberättigande offentliga utgifterna.

7.           Man får inrätta ett separat prioriterat område med en samfinansieringssats på upp till 100 % inom ett operativt program för att stödja verksamhet som genomförs genom finansieringsinstrument på unionsnivå och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen. Om en separat prioritering inrättas för detta ändamål får stödet inom detta område inte genomföras på annat sätt.

Artikel 111 Anpassning av samfinansieringssatser

Samfinansieringssatsen från fonderna till ett prioriterat område kan anpassas för att ta hänsyn till följande:

1.           Det prioriterade områdets betydelse för unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, med beaktande av de särskilda klyftor som måste överbryggas.

2.           Miljöskydd och miljöförbättring, främst genom tillämpning av försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder samt principen om att förorenaren betalar.

3.           Andelen privata finansieringskällor som mobiliserats.

4.           Områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar definieras enligt följande:

a)      Öar som är medlemsstater och berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och andra öar med undantag av sådana där medlemsstatens huvudstad är belägen eller som har en fast förbindelse till fastlandet.

b)      Bergsområden enligt definitionen i medlemsstatens nationella lagstiftning.

c)      Glest (mindre än 50 invånare per kvadratkilometer) och mycket glest (mindre än åtta invånare per kvadratkilometer) befolkade områden.

AVDELNING VI FÖRVALTNING OCH KONTROLL

KAPITEL I Förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 112 Medlemsstaternas ansvar

1.           Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemen för operativa program inrättas i enlighet med artiklarna 62 och 63.

2.           Medlemsstaterna ska förebygga, spåra och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på otillbörliga grunder, tillsammans med eventuell ränta på försenade betalningar. De ska informera kommissionen om dessa oriktigheter och hålla kommissionen underrättad om hur relaterade administrativa och rättsliga förfaranden fortskrider.

Om belopp betalats ut på otillbörliga grunder till en stödmottagare inte kan återkrävas och detta beror på fel eller försummelse från medlemsstatens sida, ska medlemsstaten vara skyldig att återbetala de förlorade beloppen till unionens budget.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 142, med detaljerade bestämmelser för medlemsstaternas skyldigheter som anges i den här punkten.

3.           Medlemsstaterna ska se till att alla uppgiftsutbyten mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, attesteringsmyndigheter och förmedlande organ kan genomföras senast den 31 december 2014 helt på elektronisk väg.

Systemen för uppgiftsutbyte ska främja driftskompatibilitet mellan nationella ramar och unionsramar och säkerställa att stödmottagarna bara behöver lämna alla de uppgifter som avses i första stycket en gång.

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta närmare bestämmelser om uppgiftsutbyten enligt den här punkten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

KAPITEL II Förvaltnings- och kontrollmyndigheter

Artikel 113 Utnämning av myndigheter

1.           För varje operativt program ska medlemsstaten utse en nationell, regional eller lokal offentlig myndighet eller ett nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ som förvaltningsmyndighet. Samma offentliga myndighet eller organ kan utses till förvaltningsmyndighet för flera operativa program.

2.           För varje operativt program ska medlemsstaten utse en nationell, regional eller lokal offentlig myndighet eller ett nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ som attesteringsmyndighet, utan att detta påverkar punkt 3. Samma attesteringsmyndighet kan utses för flera operativa program.

3.           För ett operativt program kan medlemsstaten utse en förvaltningsmyndighet som också utför attesteringsmyndighetens uppgifter.

4.           För varje operativt program ska medlemsstaten utse en nationell, regional eller lokal myndighet eller ett nationellt, regionalt eller lokalt organ som fungerar som revisionsmyndighet, oberoende av förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten. Samma revisionsmyndighet kan utses för flera operativa program.

5.           Förutsatt att principen om åtskillnad av funktioner respekteras kan förvaltningsmyndigheten, attesteringsmyndigheten, i förekommande fall, och revisionsmyndigheten vara en del av samma offentliga myndighet eller organ. För operativa program för vilka det sammanlagda stödet från fonderna överstiger 250 000 000 euro får dock attesteringsmyndigheten inte vara en del av samma offentliga myndighet eller organ som förvaltningsmyndigheten.

6.           Medlemsstaten kan utse en eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa av förvaltnings- eller attesteringsmyndighetens uppgifter under denna myndighets ansvar. Berörda förfaranden mellan förvaltnings- eller attesteringsmyndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras formellt i skrift.

7.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får anförtro förvaltningen av en del av ett operativt program till ett förmedlande organ genom ett skriftligt avtal mellan det förmedlande organet och medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten (nedan kallat ett samlat bidrag). Det förmedlande organet ska lämna garantier för sin solvens och sin kompetens inom det berörda området samt inom administrativ och ekonomisk förvaltning.

8.           Medlemsstaten ska fastställa skriftliga bestämmelser om sina förbindelser med förvaltningsmyndigheterna, attesteringsmyndigheterna och revisionsmyndigheterna, om dessa myndigheters inbördes förbindelser och om förbindelser mellan myndigheterna och kommissionen.

Artikel 114 Förvaltningsmyndighetens uppgifter

1.           Förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att det operativa programmet förvaltas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.           När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Stödja övervakningskommitténs arbete och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet, särskilt uppgifter om framsteg när det gäller det operativa programmets måluppfyllelse, ekonomiska uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål.

b)      Utarbeta och, efter godkännande av övervakningskommittén, skicka årsrapporterna och slutrapporterna om genomförandet till kommissionen.

c)      Ge förmedlande organ och stödmottagare tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra verksamheter.

d)      Upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje verksamhet som är nödvändiga för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive uppgifter om enskilda deltagare i verksamheterna, när så är lämpligt.

e)      Se till att de uppgifter som avses i led d samlas in, matas in och lagras i systemet och att uppgifter om indikatorer delas upp efter kön, när detta krävs i bilaga I i ESF-förordningen.

3.           När det gäller urvalet av verksamheter ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Utarbeta och, när de är godkända, tillämpa lämpliga urvalsförfaranden och kriterier som

i)        är öppna och inte diskriminerande,

ii)       tar hänsyn till de allmänna principerna i artiklarna 7 och 8.

b)      Se till att de utvalda verksamheterna omfattas av den berörda fondens eller fondernas tillämpningsområde och av den insatskategori som anges i det eller de prioriterade områdena i det operativa programmet.

c)      Ge stödmottagaren ett dokument som fastställer stödvillkoren för varje verksamhet, inklusive särskilda krav för de varor eller tjänster som ska tillhandahållas inom verksamheten, finansieringsplanen och tidsfristen för genomförandet.

d)      Försäkra sig om att stödmottagaren har den administrativa, ekonomiska och operativa förmågan att uppfylla villkoren i led c innan verksamheten godkänns.

e)      Försäkra sig om att EU-bestämmelser och nationella bestämmelser om verksamheten följs, om verksamheten har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till förvaltningsmyndigheten.

f)       Se till att stöd från fonderna inte ges till sökande som har omfattats eller borde ha omfattats av återkrav i enlighet med artikel 61 efter en omlokalisering av en produktionsverksamhet inom unionen.

g)      Bestämma vilka insatskategorier som utgifterna för en verksamhet ska avsättas till.

4.           När det gäller det operativa programmets ekonomiska förvaltning och kontroll ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Kontrollera att samfinansierade varor och tjänster har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till verksamheten.

b)      Se till att stödmottagare som deltar i genomförandet av de verksamheter som återbetalas på grundval av stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med en verksamhet.

c)      Införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker.

d)      Införa rutiner i syfte att säkerställa att alla dokument som rör utgifter och revision som krävs för att säkerställa att en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 62 g.

e)      Utarbeta förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktionssätt, de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om en sund ekonomisk förvaltning, samt en rapport om resultaten av de förvaltningskontroller som genomförts, eventuella svagheter som upptäckts i förvaltnings- och kontrollsystemet och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.           De kontroller som avses i punkt 4 a ska omfatta följande förfaranden:

a)      Administrativa kontroller av varje ansökan om återbetalning som lämnas in av stödmottagarna.

b)      Kontroller på plats av enskilda verksamheter.

Intervallerna för och omfattningen av kontrollerna på plats ska stå i proportion till det offentliga stöd som tilldelats en verksamhet och den risknivå som revisionsmyndigheten konstaterat för förvaltnings- och kontrollsystemen i sin helhet vid dessa kontroller och revisioner.

6.           Kontroller på plats av enskilda verksamheter enligt punkt 5 b kan genomföras på urvalsbasis.

7.           Om förvaltningsmyndigheten också får stöd inom det operativa programmet ska rutinerna för de kontroller som avses i punkt 4 a vara sådana att de garanterar tillräcklig åtskillnad av funktioner.

8.           Kommissionen ska, i enlighet med artikel 142, anta delegerade akter med bestämmelser om uppgiftsutbytet i punkt 2 d.

9.           Kommissionen ska, i enlighet med artikel 142, anta genomförandeakter med bestämmelser om verifikationskedjan i punkt 4 d.

10.         Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta mallar för den förvaltningsförklaring som avses i punkt 4 e. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

Artikel 115 Attesteringsmyndighetens uppgifter

Attesteringsmyndigheten för ett operativt program ska särskilt ansvara för följande:

a)           Att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning till kommissionen och att attestera att dessa har utarbetats med hjälp av tillförlitliga bokföringssystem, är baserade på kontrollerbara stödjande handlingar och har kontrollerats av förvaltningsmyndigheten.

b)           Att utarbeta årsredovisningar.

c)           Att attestera att årsredovisningarna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämpliga unionsregler och nationella regler och har uppstått i samband med verksamheter som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet samt i överensstämmelse med unionsregler och nationella regler.

d)           Att se till att det finns ett system för att i elektronisk form registrera och spara utförliga räkenskaper för varje verksamhet vilket stödjer alla uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och årsredovisningar, inklusive registreringar av de belopp som kan återkrävas, belopp som återkrävts och belopp som dragits tillbaka sedan stödet till en verksamhet eller ett operativt program helt eller delvis har upphävts.

e)           Att se till att den vid utarbetandet och inlämnandet av ansökningar om utbetalning har mottagit tillräckliga uppgifter från förvaltningsmyndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna.

f)            Att vid utarbetandet och inlämnandet av ansökningar om utbetalning ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som utförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar.

g)           Att i elektronisk form spara räkenskaper för utgifter som deklarerats till kommissionen och motsvarande offentliga stöd som utbetalats till stödmottagarna.

h)           Att föra räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka sedan stödet till en verksamhet helt eller delvis har upphävts. De återvunna beloppen ska återbetalas till unionens allmänna budget innan det operativa programmet avslutats genom att de dras av från nästa utgiftsdeklarationen.

Artikel 116 Revisionsmyndighetens uppgifter

1.           Revisionsmyndigheten ska se till att revision genomförs av förvaltnings- och kontrollsystemen, av ett lämpligt urval verksamheter och av årsredovisningen.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för att fastställa vilka villkor dessa revisioner ska uppfylla.

2.           Om revisionerna genomförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten ska denna se till att detta organ i sin verksamhet har den oberoende ställning som krävs.

3.           Revisionsmyndigheten ska se till att internationellt erkända redovisningsstandarder beaktas i revisionsarbetet.

4.           Senast sex månader efter det att ett operativt program har antagits ska revisionsmyndigheten utarbeta en revisionsstrategi för genomförandet av revisioner. I revisionsstrategin ska man fastställa revisionsmetoden och urvalsmetoden för revisioner av verksamheterna samt planeringen av revisioner under det innevarande och de två påföljande räkenskapsåren. Revisionsstrategin ska uppdateras varje år under perioden 2016–2022. Om ett gemensamt förvaltnings- och kontrollsystem gäller mer än ett operativt program kan en enda revisionsstrategi utarbetas för de berörda operativa programmen. Revisionsmyndigheten ska på begäran överlämna revisionstrategin till kommissionen.

5.           Revisionsmyndigheten ska utarbeta följande:

i)       Ett revisionsuttalande om årsredovisningen för föregående räkenskapsår som ska innehålla uppgifter om huruvida årsräkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga, om hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar och om huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ii)       En årlig kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under föregående räkenskapsår.

Den rapport som avses i led ii ska innehålla uppgifter om de eventuella brister som konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemet och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits eller bör vidtas.

Om ett gemensamt förvaltnings- och kontrollsystem gäller för mer än ett operativt program kan de uppgifter som krävs enligt led ii samlas i en enda rapport.

6.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta mallar för revisionsstrategin, det årliga revisionsuttalandet och den årliga kontrollrapporten samt för den urvalsmetod som avses i punkt 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3.

7.           I enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 143.3 ska kommissionen anta tillämpningsföreskrifter för användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare.

KAPITEL III Ackreditering

Artikel 117 Ackreditering och återkallande av ackreditering av förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten

1.           Ackrediteringsorganet ska anta ett formellt beslut om att ackreditera de förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter som uppfyller de ackrediteringskrav som kommissionen fastställt genom delegerade akter i enlighet med artikel 142.

2.           Det formella beslut som avses i punkt 1 ska vara baserat på en rapport och ett utlåtande från ett oberoende revisionsorgan som utvärderar förvaltnings- och kontrollsystemet, inklusive den roll som de förmedlande organen spelar, och dess överensstämmelse med artiklarna 62, 63, 114 och 115. Ackrediteringsorganet ska ta hänsyn till om förvaltnings- och kontrollsystemen för det operativa programmet liknar de som tillämpades under föregående programperiod, samt till handlingar som styrker att de fungerar effektivt.

3.           Medlemsstaten ska lämna in det formella beslut som avses i punkt 1 till kommissionen senast sex månader efter antagandet av beslutet om antagande av det operativa programmet.

4.           Om det totala stödet från fonderna till ett operativt program överstiger 250 000 000 euro kan kommissionen inom två månader efter mottagandet av det formella beslut som avses i punkt 1 begära att få det oberoende revisionsorganets rapport och utlåtandet samt beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Kommissionen kan lämna synpunkter inom två månader efter det att den tagit emot dessa handlingar.

När kommissionen beslutar om den ska begära dessa handlingar ska den ta hänsyn till om det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem liknar de som tillämpades under föregående programperiod, om förvaltningsmyndigheten också utför attesteringsmyndighetens uppgifter samt till eventuella handlingar som styrker att de fungerar effektivt.

Artikel 118 Samarbete med revisionsmyndigheterna

1.           Kommissionen ska samarbeta med revisionsmyndigheterna för att samordna revisionsplanerna och revisionsmetoderna, och ska också sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystemen.

2.           Om en medlemsstat utser mer än en revisionsmyndighet får medlemsstaten utse ett samordningsorgan för att underlätta samordningen.

3.           Kommissionen, revisionsmyndigheterna och eventuella samordningsorgan ska sammanträda regelbundet, åtminstone en gång om året om de inte sinsemellan kommit överens om något annat, för att tillsammans granska den årliga kontrollrapporten, yttrandet och revisionsstrategin samt utbyta åsikter om frågor som rör bättre förvaltning och kontrollsystem.

AVDELNING VII EKONOMISK FÖRVALTNING, RÄKENSKAPSAVSLUTNING OCH FINANSIELLA KORRIGERINGAR

KAPITEL I Ekonomisk förvaltning

Artikel 119  Gemensamma regler för utbetalningar

Senast vid avslutningen av det operativa programmet ska medlemsstaten säkerställa att det offentliga stöd som betalats ut till stödmottagarna minst motsvarar det stöd från fonderna som kommissionen betalat ut till medlemsstaten.

Artikel 120 Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar samt utbetalning av årligt saldo och slutsaldo

1.           Kommissionen ska i form av mellanliggande betalningar återbetala 90 % av det belopp som blir resultatet när samfinansieringssatsen för varje prioriterat område i enlighet med beslutet om antagande av det operativa programmet tillämpas på de stödberättigande utgifter inom det prioriterade området som omfattas av betalningsansökan. Den ska fastställa det årliga saldot i enlighet med artikel 130.1.

2.           Bidraget från fonderna till ett prioriterat område i form av mellanliggande betalningar och utbetalning av årligt saldo och slutsaldo får inte vara högre än

a)      det offentliga stöd som anges i betalningsansökan för det prioriterade området, och

b)      det stöd från fonderna till det prioriterade området som fastställs i kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

3.           Utan hinder av vad som sägs i artikel 22 får dock unionens stöd i form av mellanliggande betalningar och utbetalning av slutsaldo inte vara högre än det offentliga stödet och det maximala stödbeloppet från fonderna för varje prioriterat område enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

Artikel 121 Betalningsansökningar

1.           Ansökningarna om utbetalning ska för varje prioriterat område innehålla följande:

a)      Summan av stödberättigande utgifter som stödmottagarna haft i samband med genomförandet, som de bokförts av attesteringsmyndigheten.

b)      Summan av offentligt stöd i samband med genomförandet, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

c)      Motsvarande stödberättigande offentligt stöd som betalats ut till stödmottagaren, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

2.           Utgifter som ingår i en betalningsansökan ska styrkas med kvitterade fakturor eller andra likvärdiga redovisningsdokument, utom när det gäller stödformer i enlighet med artiklarna 57.1 b, c och d, 58, 59.1 och 93 samt i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [...]/2012 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 [ESF]. För dessa stödformer ska beloppen i stödansökan vara de kostnader som förvaltningsmyndigheten återbetalat till stödmottagaren.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en mall för betalningsansökningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

Artikel 122 Utbetalning till stödmottagarna

Förvaltningsmyndigheterna ska se till att stödmottagarna får hela det offentliga stödet så snabbt som möjligt och i dess helhet, och under alla förhållanden innan de motsvarande utgifterna tas med i betalningsansökningen. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppen till stödmottagarna får tas ut.

Artikel 123 Användning av euro

1.           De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning ska räkna om utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet ska räknas om till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs för den månad under vilken utgifterna bokfördes av förvaltningsmyndigheten för det berörda operativa programmet. Denna växelkurs ska offentliggöras elektroniskt av kommissionen varje månad.

2.           När euro blir valuta i en medlemsstat ska det omräkningsförfarande som anges i punkt 1 fortsätta att gälla för alla utgifter som förvaltningsmyndigheten bokfört före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 124 Utbetalning av förfinansiering

1.           Den inledande förfinansieringen ska delas upp i flera delbetalningar enligt följande:

a)      2014: 2 % av fondernas stöd till det operativa programment för hela programperioden.

b)      2015: 1 % av fondernas stöd till det operativa programment för hela programperioden.

c)      2016: 1 % av fondernas stöd till det operativa programment för hela programperioden.

Om ett operativt program antas 2015 eller senare ska de första delbetalningarna betalas ut under det år då programmet antas.

2.           Ett årligt förfinansieringsbelopp ska betalas ut före den 1 juli under åren 2016–2022. År 2016 ska det motsvara 2 % av fondernas stöd till det operativa programment för hela programperioden. Åren 2017–2022 ska det motsvara 2,5 % av fondernas stöd till det operativa programment för hela programperioden.

Artikel 125 Avräkning av förfinansiering

Det belopp som betalats ut som årlig förfinansiering ska räknas av helt i kommissionens räkenskaper i enlighet med artikel 130.

Artikel 126 Frister för ansökan om och utbetalning av mellanliggande betalningar

1.           Attesteringsmyndigheten ska regelbundet lämna i ansökningar om mellanliggande betalningar som omfattar belopp som bokförts som statligt stöd och som betalats ut till stödmottagarna under räkenskapsåret, som slutar den 30 juni.

2.           Attesteringsmyndigheten ska lämna in sin slutliga ansökan om mellanliggande utbetalning senast den 31 juli efter föregående räkenskapsår slut och, under alla omständigheter, för den första ansökan om mellanliggande utbetalning för följande räkenskapsår.

3.           Den första ansökan om mellanliggande utbetalning får inte göras innan kommissionen tagit emot akten om det formella utnämnandet av förvaltningsmyndigheten.

4.           Mellanliggande utbetalningar ska inte göras för operativa program där den årliga genomföranderapporten inte har sänts till kommissionen i enlighet med artikel 101.

5.           Under förutsättning att det finns medel tillgängliga ska kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast 60 dagar efter den dag då en betalningsansökan registrerats vid kommissionen.

Article 127 Återtaganden

1.           Kommissionen ska frigöra den del av ett belopp som beräknats i enlighet med andra stycket för ett operativt program som inte har använts för utbetalning av inledande och årlig förfinansiering, mellanliggande betalningar och årssaldo senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet för programmet gjordes, eller för vilken en betalningsansökan i enlighet med artikel 126.1 inte har gjorts.

Kommissionen ska beräkna det belopp som ska dras tillbaka genom att till varje budgetåtagande för åren 2015–2020 lägga en sjättedel av det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga anslaget för 2014.

2.           Genom avvikelse från punkt 1 första stycket ska tidsfristerna för återtagande inte tillämpas på det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga anslaget för 2014.

3.           Om det första årliga budgetåtagandet hänför sig till det årliga anslaget för 2015 ska, genom avvikelse från punkt 1, tidsfristerna för återtagande inte tillämpas på det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga budgetåtagandet för 2015. I sådana fall ska kommissionen beräkna beloppet i enlighet med punkt 1 första stycket genom att till genom att till varje budgetåtagande för åren 2016–2020 lägga en femtedel av de årliga budgetåtaganden som hänför sig till det årliga anslaget för 2015.

4.           Den del av åtagandena som fortfarande är öppna den 31 december 2022 ska frigöras om något av de dokument som krävs enligt artikel 107.1 inte har lämnats in till kommissionen senast den 30 september 2023.

KAPITEL II Räkenskapsavslutning och avslutande

Avsnitt i Räkenskapsavslutning

Artikel 128 Årsredovisningens innehåll

1.           Den attesterade årsredovisningen för varje operativt program ska omfatta räkenskapsåret och ska för varje prioriterat område omfatta följande:

a)      Summan av stödberättigande utgifter som attesteringsmyndigheten bokfört som utbetalda av stödmottagarna i samband med genomförandet och motsvarande stödberättigande offentliga stöd som betalats ut, samt summan av offentligt stöd i samband med genomförandet.

b)      De belopp som dragits tillbaka och återvunnits under räkenskapsåret, de belopp som ska återvinnas vid räkenskapsårets slut, de återvinningar som gjorts i enlighet med artikel 61 samt belopp som inte kan återvinnas.

c)      För varje prioriterat område, en förteckning över insatser som slutförts under räkenskapsåret och som fått stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

d)      För varje prioriterat område, en avstämning mellan utgifter enligt punkt a och utgifter som deklarerats för samma räkenskapsår i betalningsansökningarna, samt en förklaring av eventuella skillnader.

2.           Attesteringsmyndigheten kan per prioriterat område i räkenskaperna ange en avsättning som inte får överstiga 5 % av utgifterna i de betalningsansökningar som lämnats in för ett visst räkenskapsår, om det pågår ett förfarande med revisionsmyndigheten för att bedöma om utgifterna är lagliga och korrekta. Det belopp som omfattas ska inte räknas in i de stödberättigande utgifter som avses i stycke 1 a. Beloppen ska slutgiltigt tas med eller uteslutas från årsredovisningen för året efter.

Artikel 129 Inlämnande av uppgifter

För varje år från 2016 till 2022 ska medlemsstaten lämna in de dokument som avses i artikel 75.1.

Artikel 130 Årlig räkenskapsavslutning

1.           Vid beräkning av det belopp som ska belasta fonderna ett räkenskapsår ska kommissionen beakta följande:

a)      Summan av de bokförda utgifter som avses i artikel 128.1 a, och på vilka samfinansieringssatsen för varje prioriterat område ska tillämpas.

b)      Det belopp som kommissionen betalat ut under räkenskapsåret och som består av följande:

i)        Summan av mellanliggande betalningar som kommissionen betalat ut i enlighet med artiklarna 120.1 och 22.

ii)       Summan av årlig förfinansiering som betalats ut i enlighet med artikel 124.2.

2.           För ett årssaldo som efter räkenskapsavslutningen kan återvinnas från medlemsstaten ska kommissionen utfärda ett betalningskrav. Ett årssaldo som ska betalas ut till medlemsstaten ska läggas till den första mellanliggande utbetalningen från kommissionen efter räkenskapsavslutningen.

3.           Om kommissionen inte kan göra räkenskapsavslutningen senast den 30 maj året efter räkenskapsårets slut och det är en medlemsstat som är orsak därtill, ska kommissionen underrätta medlemsstaten om de åtgärder som förvaltningsmyndigheten eller revisionsmyndigheten måste vidta, eller om de ytterligare undersökningar som kommissionen avser att genomföra i enlighet med artikel 65.2 och 3.

4.           Kommissionens utbetalning av det årliga saldot ska bygga på de utgifter som deklarerats i räkenskaperna, minus eventuella avsättningar för utgifter som deklarerats till kommissionen och som omfattas av ett kontradiktoriskt förfarande med revisionsmyndigheten.

Artikel 131 Löpande avslutande

1.           När det gäller Eruf och Sammanhållningsfonden ska årsredovisningen för varje operativt program innehålla en förteckning över insatser som slutförts för varje prioriterat område under räkenskapsåret. De utgifter för dessa insatser som ingår i räkenskaperna i väntan på beslut om räkenskapsavslutning ska anses vara avslutade.

2.           För ESF ska de utgifter som ingår i räkenskaperna i väntan på beslut om räkenskapsavslutning anses vara avslutade.

Artikel 132 Dokuments tillgänglighet

1.           Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd ska förvaltningsmyndigheten se till att alla verifikat som rör insatserna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under tre år. Denna treårsperiod inleds den 31 december det år då beslutet om räkenskapsavslutning antas i enlighet med artikel 130 eller senast den dag då slutsaldot betalas ut.

Treårsperioden ska avbrytas vid rättsliga eller administrativa förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

2.           Dokumenten ska bevaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt godkända databärare; det gäller även elektroniska versioner av originaldokument eller dokument som enbart finns i elektronisk version.

3.           Dokumenten ska bevaras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera de registrerade så länge det är nödvändigt för det syfte för vilket uppgifterna samlades in eller för vilket de behandlas vidare.

4.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för att avgöra vilka databärare som kan anses vara allmänt godkända.

5.           De nationella myndigheterna ska fastställa ett förfarande för intygande av att de dokument som finns på allmänt godkända databärare är identiska med originalhandlingarna i syfte att garantera att de versioner som finns uppfyller kraven i nationell lagstiftning och kan användas för revision.

6.           Om dokumenten endast finns i elektronisk form ska de datasystem som används uppfylla godkända säkerhetsstandarder som garanterar att dokumenten uppfyller kraven i nationell lagstiftning och kan användas för revision.

Avsnitt II Avslutande av de operativa programmen

Artikel 133  Inlämnande av avslutandedokument och utbetalning av slutsaldot

1.           Medlemsstaterna ska lämna in följande dokument senast den 30 september 2023:

a)      En ansökan om utbetalning av slutsaldot.

b)      En slutlig genomföranderapport för det operativa programmet.

c)      De dokument som avses i artikel 75.1 för det sista räkenskapsåret (1 juli 2022–30 juni 2023).

2.           Slutsaldot ska betalas ut senast tre månader efter räkenskapsavslutningen för det sista räkenskapsåret eller en månad efter godtagandet av den slutliga genomföranderapporten, beroende på vilken dag som infaller senast.

Avsnitt III Inställande av utbetalningar

Artikel 134 Inställande av utbetalningar

1.           Kommissionen kan helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna för prioriterade områden eller operativa program i följande fall:

a)      Det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b)      Utgifterna i en utgiftsdeklaration står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder som inte har korrigerats.

c)      Medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 74.

d)      Det finns allvarliga brister i kvaliteten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet eller uppgifterna om allmänna och särskilda indikatorer.

e)      Medlemsstaten har underlåtit att vidta de åtgärder som anges i det operativa programmet när det gäller att uppfylla förhandsvillkor.

f)       Det framgår av en resultatöversyn att man inom ett prioriterat område inte har lyckats uppnå de delmål som anges i resultatramen.

g)      Medlemsstaten underlåter att svara eller svarar på ett icke tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 20.5.

h)      Ett av villkoren i artikel 21.6 a–e är uppfyllda.

2.           Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att ställa in de mellanliggande utbetalningarna helt eller delvis, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter.

3.           Kommissionen ska häva inställandet av hela eller delar av de mellanliggande utbetalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för detta.

KAPITEL III Finansiella korrigeringar

Avsnitt i Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 135  Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.           Medlemsstaterna ska ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oriktigheter för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna och återkraven. Om det rör sig om en systembetingad oriktighet, ska medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

2.           Medlemsstaten ska göra de finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller systembetingade oriktigheter upptäcks i insatser eller operativa program. Finansiella korrigeringar innebär att det offentliga stödet till en insats eller ett operativt program ställs in helt eller delvis. Medlemsstaten ska ta hänsyn till oriktigheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonderna och göra en proportionell korrigering. Finansiella korrigeringar ska föras in i årsredovisningen av förvaltningsmyndigheten för det räkenskapsår då inställandet beslutades.      

3.           Det bidrag från fondernas som ställs in i enlighet med punkt 2 kan återanvändas av medlemsstaten inom det berörda operativa programmet, med förbehåll för punkt 4.

4.           Det bidrag från fonderna som ställs in i enlighet med punkt 2 kan inte återanvändas för någon insats för vilken en korrigering gjorts, eller, när en finansiell korrigering gjorts för en systembetingad oriktighet, för någon insats som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

Avsnitt II Kommissionens finansiella korrigeringar

Artikel 136  Kriterier för finansiella korrigeringar

1.           Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar genom genomförandeakter, genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag till ett operativt program i enlighet med artikel 77, om den efter nödvändig utredning drar följande slutsatser:

a)      Det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, vilket har inneburit en risk för det stöd från unionen som redan har betalats ut till det operativa programmet.

b)      Medlemsstaten har inte fullgjort sina skyldigheter i enlighet med artikel 135 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

c)      Det finns utgifter i en betalningsansökan som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionens finansiella korrigeringar ska bygga på enskilda fall av oriktigheter och ska beakta om riktigheten är systembetingad. Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de oriktiga utgifter som belastat fonderna ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering.

2.           När kommissionen fattar beslut om korrigeringsbelopp i enlighet med punkt 1 ska den beakta oriktighetens art och allvar samt omfattningen och de ekonomiska följderna av de brister i förvaltnings- och kontrollsystemen som konstaterats i det operativa programmet.

3.           Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på rapporter från externa revisorer, ska den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit i enlighet med artikel 135.2, de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 112.3 samt eventuella svar från medlemsstaten.

4.           Om kommissionen utifrån en granskning av den slutliga genomföranderapporten för programmet fastställer att man allvarligt misslyckats med att uppnå målen i resultatramen kan den göra finansiella korrigeringar för de berörda prioriterade områdena genom genomförandeakter.

5.           Om en medlemsstat inte fullgör sina skyldigheter i enlighet med artikel 86 kan kommissionen göra en finansiell korrigering genom att helt eller delvis ställa in strukturfondsbidraget till medlemsstaten, i förhållande till i vilken grad skyldigheterna fullgjorts.

6.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 142 för att fastställa kriterier för att avgöra nivån för de finansiella korrigeringarna.

Artikel 137 Förfarande

1.           Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering, ska den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser från granskningen och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.

2.           Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering som grundar sig på en extrapolering eller ett schablonbelopp, ska medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att oriktighetens faktiska omfattning är mindre än vad kommissionen bedömt. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa granskningen till att omfatta en lämplig andel eller ett urval av berörd dokumentation. Utom i vederbörligen motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en tvåmånadersperiod efter den tvåmånadersperiod som avses i punkt 1.

3.           Kommissionen ska beakta det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som anges i punkterna 1 och 2.

4.           Om medlemsstaten inte godtar kommissionens preliminära slutsatser ska den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga och beaktas när kommissionens ska dra sina slutsatser om att göra en finansiell korrigering.

5.           För att göra en finansiell korrigering ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut inom sex månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana kompletterande uppgifter efter överläggningarna. Kommissionen ska beakta alla uppgifter och synpunkter som framkommit under förfarandet. Om det inte hålls några överläggningar ska sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av kommissionens inbjudan till överläggningar.

6.           Om oriktigheter som påverkar årsredovisningar som lämnats in till kommissionen upptäcks av kommissionen eller av Europeiska revisionsrätten ska den finansiella korrigeringen leda till att stödet från fonderna till det operativa programmet minskas.

Artikel 138 Medlemsstaternas skyldigheter

En finansiell korrigering som görs av kommissionen ska inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 135.2 och att återkräva statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget och artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999[38].

Artikel 139 Återbetalning

1.           Återbetalningar till unionens allmänna budget ska göras före den förfallodag som anges i betalningskravet, som ska vara utformat i enlighet med artikel 73 i budgetförordningen. Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att betalningskravet utfärdades.

2.           Varje försening av en återbetalning ska leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntesatsen ska vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

AVDELNING VIII

Proportionell kontroll av operativa program

            Artikel 140 Proportionell kontroll av operativa program

1.           Insatser för vilka de stödberättigande utgifterna inte överstiger 100 000 euro ska inte omfattas av mer än en revision, av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, för avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Övriga insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av revisionsmyndigheten och av kommissionen, före avslutandet av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 131. Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av punkt 4.

2.           För operativa program där det senaste revisionsuttalandet tyder på att det inte finns några betydande brister kan kommissionen komma överens med revisionsmyndigheten vid det efterföljande möte som avses i artikel 118.3 att revisionsnivån kan sänkas så att den står i proportion till den risk som konstaterats. I sådana fall kommer kommissionen inte att genomföra sina egna revisioner på plats, om det inte finns tecken som tyder på att förvaltnings- och kontrollsystemen har brister som påverkar utgifter som deklarerats till kommissionen under ett räkenskapsår för vilket ett beslut om räkenskapsavslutning fattats.

3.           För operativa program där kommissionen drar slutsatsen att den kan förlita sig på revisionsmyndighetens yttrande, kan den komma överens med revisionsmyndigheten att begränsa sina egna revisioner på plats till att revidera revisionsmyndighetens arbete, om det inte finns tecken som tyder på brister i revisionsmyndighetens arbete för ett räkenskapsår för vilket ett beslut om räkenskapsavslutning fattats.

4.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får revisionsmyndigheten och kommissionen genomföra verksamhetsrevision om en riskbedömning visar att det finns en viss risk för oriktigheter eller bedrägerier, om det finns tecken på allvarliga brister i de berörda operativa programmens förvaltnings- och kontrollsystem samt som en del i ett granskningsurval under tre år efter avslutandet av alla utgifter i samband med en insats i enlighet med artikel 131. Kommissionen kan när som helst genomföra verksamhetsrevisioner i syfte att bedöma en revisionsmyndighets arbete genom att göra om dess revisioner.

DEL FYRA

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I

Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel 141 Ändring av bilagorna

Kommissionen får, genom delegerade rättsakter i enlighet med artikel 142, anta ändringar av bilagorna I och V till denna förordning inom ramen för de relevanta bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 142 Utövande av delegering

1.           Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2.           De delegeringar av befogenheter som avses i denna förordning ska överföras på obestämd tid från och med det datum då denna förordning träder i kraft.

3.           De delegeringar av befogenheter som avses i artikel 141 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           När kommissionen antar delegerade akter ska den omgående och samtidigt anmäla detta till Europaparlamentet och rådet.

5.           De delegerade akterna ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet inom två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär.

Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra invändningar.

Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot den delegerade akten ska ange skälen därtill.

Artikel 143 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för fonderna. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande enligt punkterna 2 och 3 ska erhållas genom skriftligt förfarande ska detta förfarande avslutas utan resultat inom tidsgränsen för avgivande av ett yttrande, om ordföranden för kommittén beslutar detta, eller kommitténs medlemmar begär detta.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla.

KAPITEL II

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 144 Översyn

Europaparlamentet och rådet ska se över denna förordning senast den 31 december 20XX i enlighet med artikel 177 i fördraget.

Artikel 145 Övergångsbestämmelser

1.           Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar, inklusive helt eller delvis upphörande, av de projekt som berörs, fram till dess de avslutas, eller av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av den förordningen eller någon annan lagstiftning som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2013.

2.           Ansökningar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1083/2006 ska förbli giltiga.

Artikel 146 Upphävande

1.           Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014.

2.           Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 147 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I

Metod för inrättande av resultatramen

1.           Resultatramen ska bestå av delmål som uppsätts för varje prioritering, i förekommande fall, för åren 2016 och 2018 samt mål som uppsätts för 2022. Delmålen och målen ska redovisas med den uppställning som anges i tabell 1.

Tabell 1: Uppställning för resultatramen

Prioritering || Ev. indikator och måttenhet || Delmål 2016 || Delmål 2018 || Mål 2022

|| || || ||

|| || || ||

|| || || ||

|| || || ||

2.           Delmål är etappmål som visar uppfyllelsen av specifika mål inom en prioritering, där så är tillämpligt, och mäter de avsedda framstegen mot de mål som satts upp för slutet av perioden. Delmålen för 2016 ska inbegripa ekonomiska indikatorer och utfallsindikatorer. Delmål för 2018 ska inbegripa ekonomiska indikatorer, utfallsindikatorer och i förekommande fall resultatindikatorer. Delmål får också sättas upp för viktiga genomförandesteg.

3.           Delmål ska vara

– relevanta och mäta väsentlig information om framstegen mot en prioritering,

– genomblickbara med objektivt kontrollerbara mål och offentligt tillgängliga, angivna källdata,

– kontrollerbara utan att leda till en orimlig administrativ börda,

– samstämmiga mellan de olika operativa programmen, där så är lämpligt.

BILAGA II

Årliga åtagandebemyndiganden för perioden 2014–2020

[…]

BILAGA III Additionalitet

1. Offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder

Uppgiften om fasta bruttoinvesteringar i kolumn X-1, uttryckt i andel av BNP, i enlighet med tabell 2 i bilaga 2 till Riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning[39], kommer att användas för att fastställa offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder.

2. Kontroll

För kontroll av additionaliteten i enlighet med artikel 86.3 gäller följande regler:

2.1       Förhandskontroll

a)           När en medlemsstat lämnar in ett partnerskapsavtal ska den lämna uppgifter om utgifternas planerade profil enligt uppställningen i tabell 1 nedan. I de medlemsstater där mindre utvecklade regioner och övergångsregioner omfattar mer än 15 % och mindre än 70 % av befolkningen ska uppgifter om utgifterna i [mindre utvecklade regioner och övergångsregioner] lämnas enligt samma uppställning.

                Tabell 1

Offentliga utgifter som andel av BNP || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

P51 || X || X || X || X || X || X || X

b)           Medlemsstaterna ska förse kommissionen med uppgifter om de huvudsakliga makroekonomiska indikatorer och prognoser som ligger till grund för nivån på offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder.

c)           Så snart som kommissionen och medlemsstaten är eniga kommer tabell 1 ovan att inkluderas i den berörda medlemsstatens partnerskapsavtal som den referensnivå för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som ska upprätthållas åren 2014–2020.

2.2       Kontroll efter halva tiden

a)           Vid halvtidskontrollen ska en medlemsstat anses ha upprätthållit nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder om årsmedelvärdet av utgifter åren 2014–2017 är lika med eller högre än referensnivån för utgifter i partnerskapsavtalet.

b)           Efter kontrollen efter halva tiden får kommissionen i samråd med en medlemsstat se över referensnivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder i partnerskapsavtalet, om medlemsstatens ekonomiska läge förändrats väsentligt sedan partnerskapsavtalet ingicks och förändringen inte beaktades när referensnivån i partnerskapsavtalet fastställdes.

2.3       Efterhandskontroll

Vid efterhandskontrollen ska en medlemsstat anses ha upprätthållit nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder om årsmedelvärdet av utgifter åren 2014-2020 är lika med eller högre än referensnivån för utgifter i partnerskapsavtalet.

3. Finansiell korrigering efter efterhandskontrollen

Om kommissionen beslutar att genomföra en finansiell korrigering i enlighet med artikel 86.4 ska korrigeringens storlek erhållas genom avdrag av 3 % från skillnaden mellan referensnivån i partnerskapsavtalet och den uppnådda nivån, uttryckt som andel av referensnivån, delad med 10. Den finansiella korrigeringen ska fastställas genom tillämpning av denna korrigeringssats på fondernas bidrag till den berörda medlemsstaten för mindre utvecklade regioner och övergångsregoiner under hela programperioden.

Om skillnaden mellan referensnivån i partnerskapsavtalet och den uppnådda nivån, uttryckt som andel av referensnivån i partnerskapsavtalet, är 3 % eller mindre ska ingen finansiell korrigering utföras.

Den finansiella korrigeringen får inte överskrida 5 % av fondernas anslag till den berörda medlemsstaten för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner under hela programperioden.

BILAGA IV

Förhandsvillkor

Tematiska förhandsvillkor

Tematiska mål || Förhandsvillkor || Bedömningskriterier

1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (FoU-mål) (artikel 9.1) || 1.1. Forskning och innovation: Att det finns en nationell eller regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering i enlighet med det nationella reformprogrammet för att ta vara på privata forsknings- och innovationsmedel, som överensstämmer med väl fungerande nationella eller regionala forsknings- och innovationssystem[40]. || – Det finns en nationell eller regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering som – bygger på en swot-analys för att styra resurserna till en begränsad mängd prioriteringar inom forskning och innovation, – har åtgärder för stimulans av privata FoU-investeringar, – har ett system för övervakning och översyn. – Medlemsstaten har antagit en ram för tillgängliga budgetmedel för forskning och innovation. – Medlemsstaten har antagit en flerårig plan för budget och prioritering av investeringar med anknytning till EU:s prioriteringar (Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, ESFRI).

2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikations- teknik (Bredbandsmål) (artikel 9.2) || 2.1. Digital tillväxt: Att det i den nationella eller regionala strategin för smart specialisering finns ett särskilt kapitel om digital tillväxt för att stimulera efterfrågan på överkomliga, bra, driftskompatibla IKT-stödda privata och offentliga tjänster och öka allmänhetens användning av dem, inklusive utsatta grupper, företag och offentlig förvaltning, även i form av gränsöverskridande initiativ. || – Det finns ett kapitel om digital tillväxt i den nationella eller regionala innovationsstrategin för smart specialisering som innehåller – budget och prioritering av åtgärder genom en swot-analys i enlighet med resultattavlan för den digitala agendan för Europa[41], – en analys av avvägningen mellan stöd till efterfrågan och utbud av informations- och kommunikationsteknik (IKT), – mätbara mål för resultaten av insatser inom digital allmänbildning, färdigheter, e-inkludering, e-tillgänglighet samt e-hälsa vilka överensstämmer med berörda sektoriella nationella eller regionala strategier, – en bedömning av behovet av stärkt IKT-kapacitetsutbyggnad.

2.2. Nästa generations accessinfra­struktur: Att det finns nationella planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå EU:s mål för tillgång till internet med hög kapacitet[42], med inriktning på områden där marknaden misslyckats med att erbjuda öppen infrastruktur till ett överkomligt pris med tillräcklig kvalitet i överensstämmelse med EU:s regler om konkurrens och statligt stöd, och erbjuda tillgängliga tjänster till utsatta grupper. || – Det finns en nationell plan för nästa generations accessinfrastruktur som innehåller – en regelbundet uppdaterad plan för infrastrukturinvesteringar genom aggregering av efterfrågan och kartläggning av infrastruktur och tjänster, – långsiktiga investeringsmodeller som uppmuntrar konkurrens och ger tillgång till öppna, överkomliga, bra och framtidssäkra infrastrukturanläggningar och tjänster, – åtgärder för att stimulera privata investeringar.

3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (artikel 9.3) || 3.1. Att särskilda åtgärder har vidtagits för ett verkningsfullt genomförande av småföretagsakten och översynen av denna av den 23 februari 2011[43], inklusive principen om att tänka småskaligt först. || – I de särskilda åtgärderna ingår – en mekanism för övervakning av genomförandet av småföretagsakten, inklusive ett organ med ansvar för att samordna frågor som rör små och medelstora företag på olika förvaltningsnivåer (småföretagarombud), – åtgärder för att minska tiden att starta ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro, – åtgärder för att minska den tid det tar att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet till tre månader, – en mekanism för systematisk bedömning av hur lagstiftningen påverkar små och medelstora företag genom ett ”småföretagstest”, i förekommande fall med hänsyn till företagens olika storlekar.

3.2. Införlivande i nationell rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner[44]. || – Införlivande av direktivet i enlighet med artikel 12 i direktivet (senast den 16 mars 2013).

4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer (artikel 9.4) || 4.1. Energieffektivitet: Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda[45] införlivas i nationell rätt i enlighet med artikel 28 i det direktivet. Att artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020[46] följs. Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster[47] införlivas i nationell rätt. Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG[48] införlivas i nationell rätt. || – Genomförande av minimikraven på byggnaders energiprestanda i enlighet med artiklarna 3, 4 och 5 i direktiv 2010/31/EU. – Antagande av åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda i enlighet med artikel 11 i direktiv 2010/31/EU. – Förverkligande av det erforderliga antalet renoveringar av offentliga byggnader. – Tillhandahållande av enskilda energimätare till slutförbrukarna. – Främjande av uppvärmningens och nedkylningens effektivitet i enlighet med direktiv 2004/8/EG.

4.2. Förnybar energi: Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG[49] införlivas i nationell rätt. || – Medlemsstaten ska ha infört och offentliggjort öppna stödsystem, prioritering av nättillgång och styrning samt standardbestämmelser som tillämpas vid fördelning av kostnaderna för tekniska anpassningar. – Medlemsstaten ska ha antagit en nationell plan för förnybar energi i enlighet med artikel 4 i direktiv 2009/28/EG.

5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar (Klimatmål) (artikel 9.5) || 5.1. Riskförebyggande och riskhantering: Att det finns nationella eller regionala riskbedömningar för katastrofhantering där anpassningen till klimatförändringarna beaktas[50]. || – Det finns ett nationellt eller regionalt förfarande för riskbedömning där – det ingår en beskrivning av den process, de metoder och de icke-konfidentiella uppgifter som använts vid den nationella riskbedömningen, – det ingår en beskrivning av scenarier med en risk och med flera risker, – man beaktar de nationella strategierna för anpassning till klimatförändringarna i förekommande fall.

6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser (artikel 9.6) || 6.1. Vattensektorn: Att det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vatten­resurserna, och b) ett lämpligt bidrag från de olika vatten­användningarna till kostnadstäckning för vattentjänster i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[51]. || – Medlemsstaten har sett till att olika vattenanvändningar bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänsterna efter sektor i enlighet med artikel 9 i direktiv 2000/60/EG. – Det antas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt för de distrikt där investeringar ska göras i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[52]. 1.

6.2. Avfallssektorn: Att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv[53] införlivas, särskilt när det gäller utarbetandet av avfallsplaner i enlighet med direktivet och avfallshierarkin. || – Medlemsstaten har rapporterat till kommissionen om framstegen med avseende på målen i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG, skäl för misslyckanden och planerade åtgärder för att nå målen. – Medlemsstaten har sett till att dess behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 1, 4, 13 och 16 i direktiv 2008/98/EG upprättat en eller flera avfallsplaner enligt skyldigheten i artikel 28 i direktivet. – Medlemsstaten har senast den 12 december 2013 i enlighet med artiklarna 1 och 4 i direktiv 2008/98/EG inrättat avfallsförebyggande program enligt skyldigheten i artikel 29 i direktivet. – Medlemsstaten har vidtagit nödvändiga åtgärder för att nå målet för 2020 om återanvändning och materialåtervinning i enlighet med artikel 11 i direktiv 2008/98/EG.

7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (artikel 9.7) || 7.1. Väg: Att det finns en heltäckande nationell transportplan med lämpliga prioriteringar av investeringarna i de centrala delarna av det transeuropeiska nätet för transporter (TEN-T), i hela nätet (andra investeringar än centrala TEN-T) och i de sekundära länkarna (inklusive regional och lokal kollektivtrafik). || – Det finns en heltäckande transportplan som innehåller – en prioritering av investeringarna i det centrala TEN-T-nätet, hela nätet och de sekundära länkarna. I prioriteringen bör hänsyn tas till investeringarnas bidrag till rörlighet, hållbarhet, minskade utsläpp av växthusgaser samt till det gemensamma europeiska transportområdet, – en realistisk, mogen projektplanering (med tidplan och preliminär budget), – en strategisk miljöbedömning som överensstämmer med transportplanens rättsliga krav, – åtgärder för att stärka de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.

7.2. Järnväg: Att det i den heltäckande nationella transportplanen finns ett särskilt kapitel om utveckling av järnväg, där man har sett till att prioritera investeringarna i det centrala transeuropeiska nätet för transporter (TEN-T), i hela nätet (andra investeringar än centrala TEN-T) och i de sekundära järnvägslänkarna på ett lämpligt sätt i enlighet med varje investerings bidrag till rörlighet, hållbarhet samt nationella och europeiska nätverkseffekter. Investeringarna omfattar rörliga tillgångar, driftskompatibilitet och kapacitetsuppbyggnad. || – Det finns ett kapitel om utveckling av järnväg i den heltäckande transportplanen som innehåller – en realistisk, mogen projektplanering (med tidplan och preliminär budget), – en strategisk miljöbedömning som uppfyller transportplanens rättsliga krav, – åtgärder för att stärka de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.

8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättnings-mål) (artikel 9.8) || 8.1. Tillgång till arbete för arbetssökande och inaktiva, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet: Att aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder utformas och genomförs i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen och de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik[54] avseende förutsättningarna för sysselsättningsskapande. || – Arbetsmarknadstjänsterna kan tillhandahålla och tillhandahåller faktiskt – individanpassade tjänster och aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder i ett tidigt skede, som är öppna för alla arbetssökande, – förebyggande åtgärder och rådgivning beträffande anställningsmöjligheter på längre sikt vilka uppstår vid strukturella ändringar på arbetsmarknaden, t.ex. övergången till en koldioxidsnål ekonomi, – öppen, systematisk information om nya lediga platser. – Arbetsmarknadstjänsterna har byggt upp nätverk med arbetsgivare och undervisning.

8.2. Egenföretagande, sysselsättning, företagsamhet och nyföretagande: Att det finns en heltäckande strategi för inkluderande stöd till nyföretagande i enlighet med småföretagsakten[55], riktlinjerna för sysselsättningen samt de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik[56] avseende förutsättningarna för sysselsättningsskapande. || – Det finns en heltäckande strategi som omfattar – åtgärder för att minska den tid det tar att grunda ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro, – åtgärder för att se till att den tid som krävs för att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva verksamhet vid ett företag minskas till tre månader, – åtgärder för att sammanföra företagsutvecklingstjänster och finansiella tjänster (tillgång till kapital), inklusive uppsökande verksamhet som vänder sig till missgynnade grupper och områden.

8.3. Modernisering och stärkande av arbetsmarknadens institutioner, inklusive åtgärder för att stärka arbetskraftens rörlighet till andra länder[57]: ­– Att arbetsmarknadens institutioner moderniseras och stärks i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen. – Att reformerna av arbetsmarknadens institutioner föregås av en tydlig strategi och en förhandsbedömning där genusperspektivet ingår. || – Åtgärder för att reformera arbetsmarknadstjänsterna, så att de kan[58] – tillhandahålla individanpassade tjänster samt aktiva och förebyggande arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ett tidigt skede, öppna för alla arbetssökande, – ge råd om anställningsmöjligheter på längre sikt som uppstår vid strukturella ändringar på arbetsmarknaden, t.ex. övergången till en koldioxidsnål ekonomi, – öppen, systematisk information om nya lediga platser på unionsnivå. – Reformen av arbetsmarknadstjänster kommer att inbegripa uppbyggnad av nätverk med arbetsgivare och utbildningsinstitutioner.

8.4. Ett aktivt och sunt åldrande: Att politiken för ett aktivt åldrande utformas och genomförs i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen[59]. || – Det har genomförts insatser för ett aktivt, sunt åldrande[60] som innebär att – de berörda parterna medverkar i politikens utformning och genomförande, – medlemsstaten.

|| 8.5. Anpassning av arbetstagare, företag och företagare till förändringar: Att det görs politiska insatser för att främja förebyggande och god hantering av förändringar och omstruktureringar på alla relevanta nivåer (nationellt, regionalt, lokalt och sektoriellt)[61]. || – Det finns verkningsfulla instrument till stöd för arbetsmarknadens parter och myndigheterna för att utveckla en proaktiv hållning till förändringar och omstruktureringar.

9. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande (utbildningsmål) (artikel 9.10) || 9.1. Elever som lämnar skolan i förtid: Att det finns en heltäckande strategi för att motverka att elever lämnar skolan i förtid enligt rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid[62]. || – Det finns ett system för att samla in och analysera uppgifter om avhopp från skolan på nationell, regional och lokal nivå vilket – ger tillräckligt underlag för målinriktade politiska insatser, – används systematiskt för att övervaka läget på den aktuella nivån. – Det finns en strategi mot avhopp från skolan vilken – är erfarenhetsbaserad, – är heltäckande (t.ex. täcker all utbildning inklusive förskola) och inriktas på förebyggande, ingripande och kompensation i lämplig omfattning, – har mål som överensstämmer med rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, – är sektorsövergripande samt involverar och samordnar alla politikområden och berörda parter som kan bidra till lösningar.

9.2. Högre utbildning: Att det finns nationella eller regionala strategier för att öka kvaliteten, effektiviteten och studieresultaten i högre utbildning i enlighet med kommissionens meddelande av den 10 maj 2006: Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten – Utbildning, forskning och innovation[63]. || – Det finns en nationell eller regional strategi för högre utbildning som innehåller – Åtgärder som ska öka rekryteringen och förbättra studieresultaten, och som ska leda till – förbättrad vägledning till framtida studerande, – ökad rekrytering till högre utbildning bland låginkomsttagare och andra underrepresenterade grupper, – ökat antal vuxenstuderande, – minskat antal avhopp i förtid, i tillämpliga fall, – kvalitetshöjande åtgärder som ska – främja innovativt kursinnehåll och kursupplägg, – främja höga pedagogiska kvalitetskrav, – åtgärder för att öka anställbarhet och företagsamhet som ska – uppmuntra övergripande färdigheter såsom företagarkunskap inom all högskoleutbildning, – minska könsskillnaderna inom studie- och yrkesval och uppmuntra studerande att välja karriärer där de är underrepresenterade i syfte att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden, – garantera välunderbyggd undervisning som bygger på kunskap från forskning och den senaste utvecklingen inom affärsmetoder.

9.3. Livslångt lärande: Att det finns en nationell eller regional politik för livslångt lärande i enlighet med unionens riktlinjer[64]. || – Det finns en nationell eller regional politik för livslångt lärande som innehåller – åtgärder som ska stödja livslångt lärande och uppgradering av färdigheter samt ge de berörda parterna, bl.a. arbetsmarknadens parter och det civila samhället, möjlighet att engagera sig och delta i partnerskap, – åtgärder för att verkningsfullt utveckla färdigheterna hos ungdomar i yrkesutbildning, vuxna, kvinnor som återkommer till arbetsmarknaden, lågutbildade och äldre arbetstagare samt andra missgynnade grupper, – åtgärder för att öka tillgången till livslångt lärande bl.a. genom en effektiv användning av informationsverktyg (den europeiska referensramen för kvalifikationer, nationella referensramar för kvalifikationer, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen) samt utveckling och integration av tjänster för livslångt lärande (utbildning, vägledning, validering), – åtgärder för att öka utbildningens relevans och anpassa den till målgruppernas behov.

10. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom (fattigdomsmål) (artikel 9.9) || 10.1. Aktiv inkludering Integration av marginaliserade grupper såsom romer: – Att det finns en nationell strategi för fattigdomsminskning i enlighet med kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden[65] och riktlinjerna för sysselsättningen, och att strategin genomförs. – Att det finns en nationell strategi för inkludering av romer i enlighet med EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer[66]. – Att de berörda parterna får hjälp med att få stöd från fonderna. || – Det finns en nationell strategi för att minska fattigdomen som – är erfarenhetsbaserad, vilket förutsätter att det finns ett system för insamling och analys av data som ger tillräckligt underlag för att ta fram insatser mot fattigdom, och som används för att övervaka läget, – överensstämmer med det nationella målet för fattigdom och social utslagning (enligt det nationella reformprogrammet), som inbegriper utökade sysselsättningsmöjligheter för missgynnade grupper, – innehåller en kartläggning av den geografiska fördelningen över regional nivå eller Nuts 3-nivå av marginaliserade eller missgynnade grupper, inklusive romer, – visar att arbetsmarknadens parter och berörda parter är involverade i utformningen av insatserna för aktiv inkludering, – innehåller åtgärder för övergång från vård på institutioner till vård i samhället, – innehåller tydliga åtgärder för att förebygga och bekämpa segregering på alla områden. – Det finns en nationell strategi för inkludering av romer som – innehåller realistiska nationella mål för integration av romer för att överbrygga klyftan till majoritetsbefolkningen, som ett minimum inriktade på EU:s fyra mål för integrering av romer i fråga om tillgång till utbildning, sysselsättning, vård och bostäder, – överensstämmer med det nationella reformprogrammet, – i förekommande fall innehåller uppgifter om missgynnade delregioner eller segregerade kvarter där folkgrupperna är mest utsatta med hjälp av redan tillgängliga socioekonomiska och geografiska indikatorer (t.ex. mycket låg utbildning eller långtidsarbetslöshet), – har tillräckligt med medel från nationella budgetar som i förekommande fall kompletteras med internationella anslag och anslag från EU, – inkluderar verkningsfulla metoder för att övervaka och bedöma verkningarna av insatserna för integration av romer och en översynsmekanism för anpassning av strategin, – utformas, genomförs och övervakas i samarbete och dialog med det romska civila samhället och med regionala och lokala myndigheter, – innehåller en nationell kontaktpunkt för den nationella strategin för integrering av romer vid myndigheten för samordning av strategins utveckling och genomförande. – De berörda parterna får hjälp med att lämna in projektansökningar och med att genomföra och förvalta de projekt som valts ut.

10.2. Hälsa: Att det finns en nationell eller regional hälsostrategi som garanterar både tillgång till vårdtjänster av hög kvalitet och ekonomisk hållbarhet. || – Det finns en nationell eller regional hälsostrategi som – innehåller samordnade åtgärder för att förbättra tillgången till hälsotjänster av hög kvalitet, – innehåller åtgärder för effektivisering av hälsosektorn, bl.a. genom ny, innovativ teknik, nya innovativa tjänsteformer och ny infrastruktur, – har ett system för övervakning och översyn. – Medlemsstaten eller regionen har antagit en budgetram för hälso- och sjukvård.

11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen (artikel 9.11) || Effektiv förvaltning i medlemsstaterna: – Att det finns en strategi för att öka effektiviteten i medlemsstaternas förvaltning, inklusive reform av den offentliga förvaltningen[67]. || – Det finns en strategi som ska effektivisera medlemsstaternas förvaltning och som håller på att genomföras[68]. Strategin omfattar – en analys och strategisk planering av juridiska, organisatoriska och processuella reformer, – utveckling av kvalitetshanteringssystem, – integrerade åtgärder för förenkling och rationalisering av administrativa rutiner, – utveckling och genomförande av personalstrategier som omfattar planer för rekrytering och karriärer, kompetensutveckling och resursförsörjning, – utveckling av färdigheter på alla nivåer, – utveckling av rutiner och verktyg för övervakning och utvärdering.

Allmänna förhandsvillkor

Område || Förhandsvillkor || Bedömningskriterier

1. Anti-diskriminering || Att det finns en mekanism för verkningsfullt genomförande och tillämpning av direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet[69] och direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[70]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiv 2000/78/EG och direktiv 2000/43/EG om icke-diskriminering garanteras genom – institutionella bestämmelser om genomförandet, tillämpningen och övervakningen av EU-direktiven om icke-diskriminering, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa EU-direktiven om icke-diskriminering.

2. Jämställdhet || Att det finns en strategi för främjande av jämställdhet och en mekanism för verkningsfullt genomförande av den. || – En särskild strategi för jämställdhet genomförs och tillämpas genom – ett system för insamling och analys av uppgifter och indikatorer, uppdelat efter kön, så att en evidensbaserad jämställdhetspolitik kan utarbetas, – en plan och förhandskriterier för integration av jämställdhetsmålen genom jämställdhetskrav och riktlinjer, – former för genomförandet vilka bl.a. kan omfatta att en genusmyndighet involveras eller att experter tillfrågas för att utforma, övervaka och utvärdera insatserna.

3. Funktions­hinder || Att det finns en mekanism som garanterar att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[71] genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning garanteras genom – genomförande av åtgärder i enlighet med artikel 9 i FN-konventionen för att förebygga, kartlägga och undanröja hinder för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, – institutionella former för genomförande och övervakning av FN-konventionen i enlighet med artikel 33 i konventionen, – en plan för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa FN-konventionen, inklusive lämpliga former för övervakning och efterlevnad av tillgänglighetskraven.

4. Offentlig upphandling || Att det finns en mekanism som garanterar att direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG genomförs och tillämpas verkningsfullt, och att de övervakas på ett adekvat sätt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG garanteras genom – fullständigt införlivande av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av EU-lagstiftningen om offentlig upphandling, – åtgärder för adekvat övervakning av öppna förfaranden för tilldelning av avtal och tillräcklig information om detta, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa EU-lagstiftningen om offentlig upphandling.

5. Statligt stöd || Att det finns en mekanism som garanterar att EU-lagstiftningen om statligt stöd genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av EU-lagstiftningen om statligt stöd garanteras genom – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av EU-lagstiftningen om statligt stöd, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa EU-lagstiftningen om statligt stöd.

6. Lagstiftning om miljö­konsekvens­bedömningar och strategiska miljö­bedömningar || Att det finns en mekanism som garanterar att unionens miljölagstiftning genomförs och tillämpas verkningsfullt när det gäller miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar i enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[72] och direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[73]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av EU-lagstiftningen om miljö garanteras genom – fullständigt och korrekt genomförande av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av genomförandet av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – åtgärder för att säkra tillräcklig förvaltningskapacitet.

7. Statistiksystem och resultat­indikatorer || Att det finns ett statistiksystem som räcker till för utvärderingar av programmens effektivitet och genomslag. Att det finns ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för att mäta framstegen mot resultaten och för att bedöma genomslaget. || – Det finns en flerårig plan för insamling och sammanställning av data i rätt tid som innehåller följande – Kartläggning av källor och mekanismer som garanterar statistisk validering. – Former för publicering och offentlighet. – Ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden vilket omfattar – val av resultatindikatorer för varje enskilt program, vilka ger information om de aspekter på målgruppens välbefinnande och framåtskridande som motiverade de politiska åtgärder som finansieras inom programmet, – fastställandet av mål för dessa indikatorer, – uppfyllande av kraven på tillförlitlighet och statistisk validering för varje indikator, tydlighet vid normativ tolkning, anpassning till politiken, aktualitet och datas offentlighet, – tillräckliga garantier för att man i all verksamhet som finansieras av programmet använder sig av ett verkningsfullt system av indikatorer.

BILAGA V

Information och kommunikation om stöd från fonderna

1. Förteckning över verksamheten

Den förteckning över verksamheter som avses i artikel 105.2 ska på minst ett av medlemsstatens officiella språk innehålla följande uppgifter:

– Stödmottagarens namn (endast juridiska personer, inga fysiska personer får namnges).

– Verksamhetens namn.

– Sammanfattning av verksamheten.

– Datum då verksamheten inleds.

– Datum då verksamheten slutförs (förväntat datum för fysisk färdigställning eller fullständigt genomförande av verksamheten).

– Totala stödgrundande utgifter för verksamheten.

– EU:s samfinansieringssats (efter prioriterat område).

– Verksamhetens postnummer.

– Land.

– Insatskategori för verksamheten.

– Datum då förteckningen över verksamheter senast uppdaterades.

Datafältens rubriker och verksamhetens namn ska också anges på minst ett annat av Europeiska unionens officiella språk.

2. Information och kommunikation till allmänheten

Medlemsstaten, förvaltningsmyndigheten och stödmottagarna ska vidta de åtgärder som krävs för att tillhandahålla information till och kommunicera med allmänheten om verksamhet som får stöd från ett operativt program i enlighet med denna förordning.

2.1. Medlemsstatens och förvaltningsmyndighetens ansvar

1.           Medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten ska se till att informations- och kommunikationsåtgärder genomförs i enlighet med kommunikationsstrategin och att åtgärderna är inriktade på största möjliga medietäckning med hjälp av olika kommunikationskanaler och metoder på lämplig nivå.

2.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten ska vara ansvariga för att vidta åtminstone följande informations- och kommunikationsåtgärder:

a)      En större informationsaktivitet ska andordnas för att uppmärksamma starten på det operativa programmet.

b)      Minst en större informationsaktivitet om året ska anordnas för att framhäva det operativa programmets finansieringsmöjligheter, strategier och resultat, inklusive större projekt, gemensamma handlingsplaner och andra exempel på projekt i förekommande fall.

c)      Europeiska unionens flagga ska visas framför eller i ett allmänt tillgängligt utrymme hos varje förvaltningsmyndighet.

d)      Den förteckning över verksamheter som nämns i avsnitt 1 ska offentliggöras elektroniskt.

e)      Exempel på verksamheter ordnade efter operativt program ska anges på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen. Beskrivningen av exemplen bör vara avfattad på ett annat stort officiellt EU-språk än det eller de officiella språken i den aktuella medlemsstaten.

f)       Information om det operativa programmets genomförande ska uppdateras, inklusive dess viktigaste resultat, på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen.

3.           Förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med nationell lag och praxis, involvera följande organ i informations- och kommunikationsåtgärderna:

a)      De partner som avses i artikel 5.

b)      De europeiska informationscentren samt kommissionens representationskontor i medlemsstaterna.

c)      Utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den information som avses i artikel 105.1 a och b.

2.2. Stödmottagarnas ansvar

1.           I alla informations- och kommunikationsåtgärder som stödmottagaren tillhandahåller ska fondernas stöd till verksamheten erkännas genom visning av

a)      EU-symbolen enligt de tekniska egenskaper som anges i en genomförandeakt som kommissionen antar med stöd av artikel 105.4, tillsammans med en hänvisning till Europeiska unionen,

b)      en hänvisning till den eller de fonder som ger verksamheten stöd.

2.           Under verksamhetens genomförande ska stödmottagaren informera allmänheten om stödet från fonderna genom

a)      att på sin webbplats, om en sådan finns, ge en kort beskrivning av verksamheten inklusive dess syfte och resultat, där Europeiska unionens ekonomiska stöd framhävs,

b)      att anslå minst en affisch med information om projektet (minsta format: A3), inklusive Europeiska unionens ekonomiska stöd, på en plats som är tydligt synlig för allmänheten, exempelvis i entrén till en byggnad.

3.           För verksamhet som får stöd från Europeiska socialfonden, och i förekommande fall verksamhet som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden, ska stödmottagaren se till att de som medverkar i verksamheten har informerats om denna finansiering.

Alla handlingar, inklusive närvarointyg och andra intyg, som rör en sådan verksamhet ska innehålla en anmärkning om att det operativa programmet fått stöd från fonden eller fonderna.

4.           Under genomförandet av verksamhet som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden ska stödmottagaren på en plats som är tydligt synlig för allmänheten sätta upp en tillfällig skylt av betydande storlek för varje verksamhet som innebär finansiering av infrastruktur eller byggverksamhet för vilka det totala offentliga stödet överstiger 500 000 euro.

5.           Senast tre månader efter det att en verksamhet har avslutats ska stödmottagaren sätta upp en permanent plakett eller skylt av betydande storlek på en plats som är tydligt synlig för allmänheten för varje verksamhet som uppfyller följande kriterier:

a)      Det totala offentliga stödet till verksamheten överstiger 500 000 euro.

b)      Verksamheten består i inköp av ett fysiskt föremål eller finansiering av infrastruktur eller byggverksamhet.

På plaketten eller skylten ska verksamhetens art, namn och syfte anges, och den ska utformas enligt de tekniska egenskaper som kommissionen antar i enlighet med artikel 105.4.

3. Informationsåtgärder för stödmottagare och potentiella stödmottagare 3.1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare

1.           Förvaltningsmyndigheten ska i enlighet med kommunikationsstrategin se till att det operativa programmets strategi, mål och möjligheter till finansiering som erbjuds i samverkan av Europeiska unionen och medlemsstaten får bred spridning till potentiella stödmottagare och alla berörda parter, med närmare uppgifter om det ekonomiska stödet från de aktuella fonderna.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att potentiella stödmottagare åtminstone får följande:

a)      Information om de villkor som utgifter ska uppfylla för att berättiga till stöd enligt ett operativt program.

b)      En beskrivning av förfarandena för handläggning av ansökningar om stöd, där det även anges ungefär hur lång tid det tar.

c)      Information om kriterierna för val av verksamhet som får stöd.

d)      Uppgifter om nationella, regionala eller lokala kontaktpunkter som kan lämna mer information om de operativa programmen.

e)      Information om att stödmottagarna i sina ansökningar bör föreslå kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning, med syftet att informera allmänheten om verksamhetens mål och EU:s stöd till verksamheten.

3.2. Informationsåtgärder för stödmottagare

1.           Förvaltningsmyndigheterna ska informera stödmottagarna om att det faktum att de tar emot stöd innebär att de samtycker till att tas upp på förteckningen över verksamheter som offentliggörs i enlighet med artikel 105.2.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska tillhandahålla informations- och komunikationsmaterial, inklusive mallar i elektroniskt format, för att hjälpa stödmottagarna att uppfylla sina skyldigheter enligt avsnitt 2.2.

4. Kommunikationsstrategins delar

Förvaltningsmyndighetens kommunikationsstrategi ska åtminstone omfatta följande delar:

a)           En beskrivning av de metoder som använts, inklusive medlemsstatens eller förvaltningsmyndighetens huvudsakliga informations- och kommunikationsåtgärder inriktade på potentiella stödmottagare, stödmottagare, informationsförmedlare och allmänheten, med avseende på målen i artikel 105.

b)           En beskrivning av det material som kommer att tillhandahållas i format som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

c)           En beskrivning av hur stödmottagarna kommer att bistås i sin kommunikationsverksamhet.

d)           En preliminär budget för strategin.

e)           En beskrivning av de administrativa organ, inklusive personal, som ansvarar för att genomföra informations- och kommunikationsåtgärderna.

f)            Formerna för de informations- och kommunikationsåtgärder som avses i avsnitt 2, inklusive den webbplats eller webbportal där uppgifterna finns.

g)           Uppgift om hur informations- och kommunikationsåtgärderna ska bedömas med avseende på genomslag och kännedom om politiken, de operativa programmen och verksamheten samt fondernas och Europeiska unionens roll.

h)           En beskrivning av hur de viktigaste resultaten av tidigare operativa program använts, i förekommande fall.

i)            En årlig uppdatering med de informations- och kommunikationsåtgärder som ska genomföras.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerade förvaltningsmetod(er)

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker för utgifter

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på administrativa anslag

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[74]

13. Regionalpolitik, ABB-verksamhet 13 03 (Europeiska regionala utvecklingsfonden och annan regional verksamhet); 13 04 Sammanhållningsfonden

4. Sysselsättning och socialpolitik, ABB-verksamhet 04 02 (Europeiska socialfonden)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

■ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[75]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Sammanhållningspolitiken syftar till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner, särskilt landsbygdsområden, områden som påverkats av industriell omställning och regioner som lider av stora och varaktiga naturliga eller demografiska nackdelar och till att uppnå de mål som fastställts i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, i synnerhet de viktigaste kvantitativa målen i den strategin.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Europeiska regionala utvecklingsfonden har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen genom samfinansiering av investeringar i medlemsstaterna medan Europeiska socialfonden stöder sysselsättning, utbildning och social inkludering.

Sammanhållningsfonden hjälper medlemsstaterna att investera i transportnät och miljö.

De specifika målen med bidragen från fonderna är följande:

-        Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation

-         Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik.

-        Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF).

-        Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

-        Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.

–        Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.

–        Att främja hållbara transporter och undanröja flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.

–        Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

–        Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom.

–        Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

–        Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen:

13 03: Europeiska regionala utvecklingsfonden och annan regional verksamhet

13 04: Sammanhållningsfonden

04 02: Europeiska socialfonden

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Sammanhållningspolitiken bidrar på ett betydande sätt till att sprida tillväxt och välstånd i unionen och till att förverkliga EU:s politiska prioriteringar, samtidigt som den minskar de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Kommissionen föreslår en gemensam uppsättning utfallsindikatorer som kan aggregeras på EU-nivå. De gemensamma utfallsindikatorerna anges i bilagorna till förordningarna om de särskilda fonderna. Resultatindikatorer kommer att vara obligatoriska för alla program och prioriteringar. Programmens verkan kommer att utvärderas utifrån syftena och målen i Europa 2020-strategin samt i förekommande fall med hjälp av indikatorer för BNP och arbetslöshet.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Unionen ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna. I förslaget fastställs ramarna för sammanhållningspolitiken under den kommande finansieringsperioden 2014–2020.

1.5.2. EU-åtgärdernas mervärde

EU:s åtgärder är motiverade både enligt målen i artikel 174 i fördraget och enligt subsidiaritetsprincipen. Rätten att agera bygger på artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, enligt vilken unionen ”ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna”, samt artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där det sägs att unionen ska genomföra denna politik med hjälp av strukturfonderna och artikel 177 där Sammanhållningsfondens uppgifter anges. Målen för Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden anges i artiklarna 162, 176 och 177. Närmare uppgifter om EU-åtgärdernas mervärde finns i motsvarande konsekvensanalys.

Enligt översynen av EU:s budget bör ”EU-budgeten användas till att finansiera allmänna nyttigheter på EU-nivå eller åtgärder som medlemsstaterna och regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett bättre resultat”[76]. Förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen eftersom fondernas uppgifter fastställs i fördraget och politiken genomförs genom delad förvaltning under hänsynstagande till medlemsstaternas och regionernas behörighet.

1.5.3. Erfarenheterna från tidigare liknande åtgärder

En sammanfattning finns i den konsekvensanalys som åtföljer förslaget.

1.5.4. Samstämmighet och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

En gemensam strategisk ram kommer att upprättas. Genom denna omsätts målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin i investeringsprioriteringar för Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF, EJFLU och EHFF så att medlen används på ett integrerat sätt i strävan efter gemensamma mål. I den gemensamma strategiska ramen kommer det också att fastställas samordningsmekanismer med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsinstrument.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2023.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

· Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

· beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[77]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

· ¨  genomförandeorgan

· ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[78]

· ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

■ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Övervakningssystemet kommer att grundas på ett system med delad förvaltning. Övervakningskommittéerna för varje särskilt operativt program och de årliga genomföranderapporterna för respektive operativt program kommer här att stå i centrum. Övervakningskommittéerna kommer att träffas minst en gång per år. Systemet kompletteras med översynsmöten mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Utöver genomföranderapporterna för varje operativt program kommer lägesrapporterna under 2017 och 2019 att inriktas på strategiska frågor i medlemsstaterna. På grundval av detta kommer kommissionen att utarbeta strategiska rapporter under 2017 och 2019.

Övervaknings- och rapporteringssystemen kommer att grundas på utfalls- och resultatindikatorer. I förslagen anges en rad gemensamma indikatorer som kommer att användas för att aggregera uppgifterna på EU-nivå. Vid viktiga tidpunkter i genomförandeperioden (2017 och 2019) ingår kompletterande krav på analys av framstegen med programmen i de årliga genomföranderapporterna. I övervaknings- och rapporteringssystemet utnyttjas möjligheterna med elektronisk överföring av uppgifter till fullo.

System för utvärdering kommer att införas för att utvärdera politikens effektivitet, ändamålsenlighet och verkan, särskilt när det gäller det viktigaste målen i Europa 2020-strategin och andra relevanta indikatorer för verkan.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Sedan 2007 har Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) i sina årliga rapporter angett en beräknad felfrekvens för sammanhållningspolitiken som helhet för varje budgetår (2006–2009) på grundval av ett oberoende, årligt stickprov av transaktioner.

Revisionsrättens beräknade felfrekvens för sammanhållningspolitiken var hög i förhållande till andra politikområden i EU-budgeten under dessa år. Den har varierat mellan 5 % och 10 % av utgifterna för den nuvarande programperioden. Revisionsrättens felfrekvens avser dock mellanliggande betalningar som medlemsstaterna lämnat in och som kommissionen återbetalar innan alla kontroller som planerats för programmen under perioden 2007–2013 har genomförts på nationell nivå och EU-nivå.

Enligt de nuvarande reglerna attesteras de mellanliggande betalningarna av attesteringsmyndigheten för kommissionen efter det att förvaltningkontroller av alla utgifter som stödmottagarna redovisat har gjorts, men ofta före de närmare förvaltningskontrollerna på plats eller efterföljande revisioner. De fleråriga finansieringsbestämmelserna innebär därför att kontroller utförs både före och efter revisionsrättens revisioner, och den kvarstående felfrekvensen efter alla kontroller kan vara betydligt lägre än den felfrekvens som revisionsrätten upptäcker. På grundval av tidigare erfarenhet uppskattas den kvarstående felfrekvensen i slutet av programperioden efter alla kontroller till 2–5 %.

Ett antal åtgärder har planerats i förslagen för att minska den felfrekvens som är kopplad till kommissionens mellanliggande betalningar (den felfrekvens som revisionsrätten rapporterat):

1. Taket för kommissionens mellanliggande betalningar kommer att ligga på 90 % av det belopp som ska betalas ut till medlemsstaterna, eftersom bara vissa nationella kontroller har gjorts vid denna tidpunkt. Det återstående beloppet kommer att betalas ut efter den årliga räkenskapsavslutningen när väl bevis från revisionen och en rimlig säkerhet har getts av förvaltningsmyndigheten och revisionsmyndigheten. Eventuella oriktigheter som kommissionen eller revisionsrätten upptäcker efter det att förvaltningsmyndigheten/attesteringsmyndigheten har överlämnat den attesterade årsredovisningen kommer att leda till en nettokorrigering. På så sätt får medlemsstaterna större incitament till att säkerställa att de attesterade utgifternas riktighet för kommissionen jämfört med den nuvarande metoden som ger möjlighet till en mer omfattande återanvändning av återvunna medel under den tid då programmen genomförs.

2. Införandet av en årlig räkenskapsavslutning och ett årligt avslutande av genomförda verksamheter eller utgifter kommer att skapa ytterligare incitament för de nationella och regionala myndigheterna att i god tid utföra kvalitetskontroller inför den årliga attesteringen av räkenskaperna för kommissionen. Detta innebär en förstärkning av de nuvarande reglerna för ekonomisk förvaltning och ger bättre garantier för att oriktiga utgifter utesluts ur räkenskaperna varje år snarare än i slutet av programperioden.

Det förväntas att de åtgärder som beskrivs ovan (nytt återbetalningssystem, årlig räkenskapsavslutning och kommissionens slutgiltiga nettokorrigeringar) kommer att sänka felfrekvensen till under 5 % och att den slutliga kvarstående felfrekvensen när programmen avslutas kommer att ligga närmare den väsentlighetströskel på 2 % som revisionsrätten tillämpar.

Uppskattningen är dock avhängig av kommissionens och medlemsstaternas möjlighet att hantera de huvudsakliga risker som beskrivits ovan.

En analys av de fel som revisionsrätten och kommissionen har rapporterat under de senaste fem åren visar att de huvudsakliga fel som påträffats gäller ett begränsat antal program i vissa medlemsstater. De felfrekvenser som grundas på statistiska urval och som rapporterats av revisionsmyndigheterna uppvisar också en betydande variation mellan olika program, vilket stöder denna analys. Förslaget att inrikta revisionsverksamheten och resurserna på högriskprogram och att möjliggöra proportionella kontrollåtgärder för program med verkningsfulla kontrollsystem skulle hantera de största riskerna på ett effektivare sätt och leda till ett mer effektivt utnyttjande av revisionsresurser hos både medlemsstaterna och kommissionen. Möjligheten att utnyttja de proportionella arrangemangen beroende på situationen i varje enskilt program kan i sig leda till effektivare kontrollåtgärder.

Analysen av de fel som inte har upptäckts av de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen och som revisionsrätten därmed har konstaterat i sina revisionen under perioden 2006–2009 uppvisar också en koncentration av riskerna till följande kategorier:

Inom Eruf och Sammanhållningsfonden har felfrekvensen i fråga om offentlig upphandlig uppgått till omkring 41 % av de totala kvantifierbara fel som konstaterats. Fel som rör stödberättigande uppgick till 39 % och omfattade olika typer av fel, t.ex. när det gäller urval av projekt, finansiering av icke stödberättigande kategorier av kostnader, kostnader som inte uppkommit under tiden för stödberättigande eller som inte hänför sig till det stödberättigande området, felberäkningar av samfinansieringssatser, finansiering av icke stödberättigande mervärdesskatt. Brister i verifieringskedjan stod för 11 % av de kvantifierbara felen (andelen sjönk efter hand tack vare förstärkta förvaltningskontroller), och fel i samband med komplexa frågor som rör inkomstbringande projekt (inkomster som inte dragits av eller beräknats på ett felaktigt sätt, vilket innebar att samfinansieringsgraden var för hög) stod för 6 % av de kvantifierbara fel som rapporterades under perioden.

När det gäller ESF stod frågor som rör stödberättigande för omkring 58 % av de totala kvantifierbara fel som konstaterades. De gällde särskilt icke stödberättigade deltagare, icke stödberättigande direkta och indirekta kostnader, betalningar efter eller före tiden för stödberättigande, icke stödberättigande kostnader som redovisats som schablonbelopp, icke stödberättigande kostnader för stipendier och offentliga bidrag, inkomster som inte dragits av när de stödberättigande kostnaderna beräknades eller inkomster som beräknats felaktigt, tjänster som betalats men som inte levererats samt icke stödberättigande kostnader för mervärdesskatt. Frågor som rör korrekthet stod för 7 % av de kvantifierbara fel som rapporterats. De gällde felaktig fördelning av direkta och indirekta kostnader, otillbörlig metod för fördelning av de fasta kostnaderna, misstag i beräkningen av utgifter, avvikelse från principen om faktiska kostnader, för höga deklarerade kostnader, felaktig beräkning av samfinansieringssatser samt personalkostnader som redovisats flera gånger. Frågor som rör verifieringskedjan stod för 35 % av felen och gällde avsaknad av viktiga verifikationer, särskilt hos stödmottagarna.

Trots att kommissionen vidtar ett antal åtgärder tillsammans med medlemsstaterna för att minska dessa fel förutses det att dessa fel kan utgöra en potentiell risk under nästa programperiod 2014–2020, tills det nuvarande förslaget har antagits och bestämmelserna införts på ett korrekt sätt i medlemsstaterna.

Fel som rör offentlig upphandling är en betydande felkälla som kan uppskattas till en genomsnittlig felfrekvens på mellan 2 % och 4 % varje år för den nuvarande programperioden. De förslag som läggs fram för sammanhållningspolitiken kommer att innebära effektivare kontroller. För att uppnå en betydande minskning av felfrekvensen inom sammanhållningspolitiken är det emellertid viktigt att dessa åtgärder kompletteras med ett förtydligande och en förenkling av reglerna för offentlig upphandling. I avsaknad av enhetliga regler för offentlig upphandling och om myndigheterna och stödmottagarna i medlemsstaterna inte kan förbättra tillämpningen av dessa regler kommer sammanhållningspolitiken att systematiskt beröras av denna del av den nuvarande felfrekvensen. Den nuvarande översynen av direktivet om offentlig upphandling skulle därför göra det möjligt att minska av felfrekvensen i sammanhållningspolitiken enligt beskrivningen ovan.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Den föreslagna strukturen för förvaltnings- och kontrollsystemen innebär en utveckling av strukturen för perioden 2007–2013, och de flesta uppgifterna från den nuvarande perioden bibehålls, bl.a. administrativa kontroller och kontroller på plats, revisioner av förvaltnings- och kontrollsystemen och revisioner av verksamheter. Även kommissionens roll bibehålls, med kommissionens möjlighet till avbrott, inställande och finansiell korrigering.

För att stärka redovisningsskyldigheten skulle programmyndigheterna ackrediteras av ett nationellt ackrediteringsorgan med ansvar för den löpande övervakningen av dem. Förslaget medger flexibilitet att behålla den nuvarande strukturen med tre huvudmyndigheter per program i fall där det nuvarande systemet har visat sig vara effektivt. Det ger dock också möjlighet att slå samman förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten och på så sätt minska antalet inblandade myndigheter i medlemsstaterna. Färre organ skulle minska den administrativa bördan och förbättra möjligheten att bygga upp en starkare administrativ kapacitet och dessutom möjliggöra en tydligare ansvarsfördelning.

Kostnaderna för kontrollverksamheten (på nationell och regional nivå, förutom kommissionens kostnader) uppskattas till ca 2 % av de samlade medel som förvaltas under perioden 2007–2013[79]. Dessa kostnader avser följande kontrollområden: 1 % härrör från nationell samordning och förberedelse av programmen, 82 % avser programförvaltning, 4 % avser attestering och 13 % revision.

Följande förslag kommer att leda till ökade kontrollkostnader:

– Inrättandet av och verksamheten hos ett ackrediteringsorgan (kostnaderna kan dock kompenseras genom sammanslagning av förvaltnings- och attesteringsmyndigheterna, om medlemsstaten väljer det alternativet).

– Inlämnandet av en attesterad årsredovisning och en årlig förvaltningsförklaring, vilket förutsätter att alla nödvändiga kontroller utförts under räkenskapsåret (vilket kan kräva ytterligare administrativt arbete).

– Behovet av ytterligare revisioner från revisionsmyndigheternas sida för att granska förvaltningsförklaringen eller behovet av att revisionsmyndigheterna avslutar sina revisioner och avger revisionsuttalanden snabbare än enligt de nuvarande bestämmelserna.

Det finns dock även förslag som kommer att leda till minskade kontrollkostnader:

– Möjligheten att slå samman förvaltnings- och attesteringsmyndigheterna, som skulle göra det möjligt för medlemsstaten att spara en betydande del av de 4 % av de nuvarande kostnaderna som avser attestering tack vare effektivare förvaltning, minskat samordningsbehov och minskad revisionsomfattning.

– Användningen av förenklade kostnader och gemensamma handlingsplaner, som leder till minskade administrativa kostnader och minskad administrativ börda på alla nivåer för både förvaltningarna och stödmottagarna.

– Proportionerliga kontrollstrategier för förvaltningskontroller och revisioner.

– Årligt avslutande, som kommer att leda till minskade kostnader för arkivering av handlingar för kontrolländamål för myndigheter och stödmottagare.

Sammantaget väntas därför förslagen leda till en omfördelning av kontrollkostnaderna (som ligger kvar på ca 2 % av de samlade förvaltade medlen) snarare än en ökning eller minskning. Det förväntas dock att omfördelningen av kostnader (mellan uppgifter och genom de proportionerliga kontrollstrategierna även mellan medlemsstater och program) kommer att möjliggöra effektivare riskbegränsning och således leda till en felfrekvens på under 5 %.

Utöver de förändringar i den ekonomiska förvaltningen och kontrollordningen som bidrar till effektiv upptäckt och tidigt uteslutande av fel från räkenskaperna planeras i förslaget förenklingar på flera områden som bidrar till att förebygga fel. Såsom anges ovan skulle de åtgärder som föreslås inom dessa områden åtgärda 55 % av de fel som rapporterats under den nuvarande perioden.

Dessa åtgärder omfattar följande:

– Mer omfattande användning av förenklade kostnader, vilket minskar antalet fel avseende den ekonomiska förvaltningen, reglerna för stödberättigande och verifieringskedjan och ändrar inriktningen på både genomförande och kontroll till verksamheternas resultat.

– Större tematisk koncentration av medlen, vilket kan medföra en minskning i avtalet fel som beror på de många olika typerna av insatser och därigenom många olika regler för stödberättigande.

– Tydligare regler för projekturval.

– En enklare metod, som bygger på schablonsatser, för inkomstgenererande projekt, vilket kommer att minska risken för fel vid fastställandet och avdraget av de inkomster som verksamheter genererar.

– Förtydligande och förenkling av reglerna för stödberättigande och harmonisering av dem med andra EU-instrument för ekonomiskt stöd, vilket kommer att leda till en minskning av fel som görs av stödmottagare som får stöd från olika källor.

– Obligatorisk elektronisk databehandling och elektroniskt datautbyte mellan förvaltningen och stödmottagarna, vilket kan minska antalet fel som beror på otillräcklig arkivering av handlingar och lätta stödmottagarnas administrativa börda.

– Årligt avslutande av verksamheter eller utgifter, vilket leder till en minskning i antalet fel i verifieringskedjan genom att den tid som handlingar måste arkiveras förkortas och undvikande av den betydande ackumuleringen av den administrativa arbetsbördan på grund av att hela verksamheten avslutas i slutet av programplaneringsperioden.

De flesta av de ovannämnda förenklingarna bidrar också till att minska stödmottagarnas administrativa börda och utgör således en samtidig minskning av risken för fel och den administrativa bördan.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De avdelningar som ansvarar för strukturfonderna har tillsammans med Olaf har upprättat en gemensam bedrägeriförebyggande strategi med en rad åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna ska vidta för att förebygga bedrägerier vid strukturåtgärder inom ramen för delad förvaltning.

Båda generaldirektoraten håller för närvarande på att utarbeta en bedömningsmodell för risken för bedrägeri som de berörda förvaltningsmyndigheterna kommer att använda för 116 ESF- och 60 Eruf-program.

I det nya meddelandet från kommissionen om kommissionens strategi mot bedrägerier (KOM(2011) 376 slutlig av den 24 juni 2011) framhålls den gällande strategin som bästa praxis och kompletterande åtgärder planeras, varav den viktigaste är att det i kommissionens förslag till förordningarna för perioden 2014–2020 krävs att medlemsstaterna inför bedrägeriförebyggande åtgärder som är effektiva och står i proportion till den fastställda risken för bedrägeri.

I det nuvarande kommissionsförslaget finns ett uttryckligt krav på att införa sådana åtgärder i artikel 86.4 c. Detta torde öka medvetenheten om risken för bedrägeri i medlemsstaterna hos alla organ som ägnar sig åt förvaltning och kontroll av medel och därigenom minska risken för bedrägeri.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer || Diff.[80] || från Efta-länder[81] || från kandidat-länder[82] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 Smart tillväxt för alla – nya rubriker för 2014–2020 || 04 02 17 00 ESF – Konvergens 04 02 19 00 ESF – Regional konkurrenskraft 13 03 16 00 Eruf – Konvergens 13 03 18 00 Eruf – Regional konkurrenskraft 13 03 19 00 Eruf – Europeiskt territoriellt samarbete 13 04 02 00 Sammanhållningsfonden || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås: Inga

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

[…] || [XX.YY.YY.YY] […] || […] || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 1 || Smart tillväxt för alla

GD REGIO och EMPL || || || År n[83] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag (2011 års priser) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

Budgetrubrik (nr) – nya budgetrubriker för Eruf och ESF || Åtaganden || (1) ||  36 942,785 ||  37 375,939 ||  37 758,354 ||  38 153,836 ||  38 562,407 ||  38 948,791 ||  39 333,716 || 267 075,828

Betalningar || (2) || Beräknas av GD BUDG[84] || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG ||

Budgetrubrik (nr) – ny budgetrubrik för Sammanhållningsfonden || Åtaganden || (1a) ||  9 572,122 ||  9 614,264 ||  9 631,037 ||  9 702,463 ||  9 883,112 ||  10 053,301 ||  10 217,011 || 68 673,310

Betalningar || (2a) || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG || Beräknas av GD BUDG ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program[85] || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

13 01 04 01 – Extern personal (Eruf) || || (3) || 3,060 || 3,060 || 3,060 || 3,060 || 3,060 || 3,060 || 3,060 || 21,420

13 01 04 03 – Extern personal (Sammanhållningsfonden) || || || 1,340 || 1,340 || 1,340 || 1,340 || 1,340 || 1,340 || 1,340 || 9,380

04.01.04.01 – Extern personal (ESF) || || || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 35,000

Totalt extern personal (tidigare BA-poster) || || || 9,400 || 9,400 || 9,400 || 9,400 || 9,400 || 9,400 || 9,400 || 65,800

ANDRA ADMINISTRATIVA ANSLAG FRÅN GD REGIO || || || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 93,555

ANDRA ADMINISTRATIVA ANSLAG FRÅN GD EMPL || || || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 112,000

TOTALA anslag för GD REGIO och EMPL || Åtaganden || =1+1a +3 ||  46 553,672 ||  47 028,968 ||  47 428,155 ||  47 895,064 ||  48 484,284 ||  49 040,857 ||  49 589,492 || 336 020,493

Betalningar || =2+2a +3 || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 46 514,907 || 46 990,203 || 47 389,390 || 47 856,299 || 48 445,519 || 49 002,092 || 49 550,727 || 335 749,138

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || 38,765 || 38,765 || 38,765 || 38,765 || 38,765 || 38,765 || 38,765 || 271,355

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 46 553,672 || 47 028,968 || 47 428,155 || 47 895,064 || 48 484,284 || 49 040,857 || 49 589,492 || 336 020,493

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: Ej tillämpligt

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || TOTALT

GD REGIO ||

Ÿ Personalresurser || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 561,309

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 26,600

GD REGIO TOTALT || Anslag || 83,987 || 83,987 || 83,987 || 83,987 || 83,987 || 83,987 || 83,987 || 587,909

739109 || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || TOTALT

GD EMPL ||

Ÿ Personalresurser || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 177,800

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

GD EMPL TOTALT || Anslag || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 177,800

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 109,387 || 109,387 || 109,387 || 109,387 || 109,387 || 109,387 || 109,387 || 765,709

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n[86] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden ||  46 663,059 ||  47 138,355 ||  47 537,542 ||  48 004,451 ||  48 593,671 ||  49 150,244 ||  49 698,879 || 336 786,202

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

· ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: sammanhållningspolitiken genomförs genom delad förvaltning. De strategiska prioriteringarna fastställs på EU-nivå, medan den faktiska löpande förvaltningen sköts av förvaltningsmyndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Kommissionen föreslår gemensamma utfallsindikatorer, medan de faktiska målen för utfall föreslås av förvaltningsmyndigheterna som en del av deras operativa program och godkänns av kommissionen. Det är därför svårt att ange mål för utfall innan programmen har utarbetats, förhandlats fram och godkänts under 2013/14.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[87] || Genom-snittliga kostnader för resultatet || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL 1[88] || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

.

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

· ¨  Förslaget kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

GD REGIO

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N [89] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser REGIO || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 80,187 || 561.309

Övriga administrativa utgifter || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 3,800 || 26,600

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 83,741 || 83,741 || 83,741 || 83,741 || 83,741 || 83,741 || 83,741 || 586,187

Belopp utanför RUBRIK 5[90] i den fleråriga budgetramen[91] || || || || || || || ||

Personalresurser REGIO || 4,4 || 4,4 || 4,4 || 4,4 || 4,4 || 4,4 || 4,4 || 30,8

Övriga utgifter av administrativ karaktär || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 13,365 || 93,555

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 17,765 || 17,765 || 17,765 || 17,765 || 17,765 || 17,765 || 17,765 || 124,355

TOTALT || 101,506 || 101,506 || 101,506 || 101,506 || 101,506 || 101,506 || 101,506 || 710,542

GD EMPL

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N [92] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 177,800

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 25,400 || 177,800

Belopp utanför RUBRIK 5[93] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 5,000 || 35,000

Övriga utgifter av administrativ karaktär || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 16,000 || 112,000

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 21,000 || 21,000 || 21,000 || 21,000 || 21,000 || 21,000 || 21,000 || 147,000

TOTALT || 46,400 || 46,400 || 46,400 || 46,400 || 46,400 || 46,400 || 46,400 || 324,800

TOTALT || 148,933 || 148,933 || 148,933 || 148,933 || 148,933 || 148,933 || 148,933 || 1 042,531

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

· ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

· ¨  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: Belopp som används för år n är samma som för 2011.

GD REGIO:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) REGIO ||

13 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 606 || 606 || 606 || 606 || 606 || 606 || 606

13 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

13 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter): [94] REGIO ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 48 || 48 || 48 || 48 || 48 || 48 || 48

13 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

13 01 04 01 [95] || - vid huvudkontoret[96] || 56 || 56 || 56 || 56 || 56 || 56 || 56

- vid delegationer || || || || || || ||

13 01 04 03 [97] || - vid huvudkontoret[98] || 25 || 25 || 25 || 25 || 25 || 25 || 25

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan || || || || || || ||

TOTALT || 735 || 735 || 735 || 735 || 735 || 735 || 735

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || För att bidra till analys, förhandling, ändring och/eller förberedelse för antagande av förslag till program och/eller projekt i medlemsstat XXX. För att bidra till förvaltning, övervakning och utvärdering av genomförandet av de godkända programmen/projekten. För att säkra överensstämmelse med bestämmelserna för program XXX.

Extern personal || Samma uppgifter och/eller administrativt stöd

GD EMPL

Uppgifterna ska anges i heltidsekvivalenter utan decimal

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

04 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) (200 tjänster, enhetskostnad 127 000 euro) || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200

 (vid delegationer) || || || || || || ||

(indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter): [99] ||

 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || ||

 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

04 01 04 01 [100] || - vid huvudkontoret[101] || 93 || 93 || 93 || 93 || 93 || 93 || 93

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

xx 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan xx 01 04 02) || || || || || || ||

TOTALT || 293 || 293 || 293 || 293 || 293 || 293 || 293

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

· ¨  Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga budgetram

· ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[…]

· ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[102]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[…]

3.2.5. Bidrag från tredje part

· Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

· ¨ Förslaget innehåller bestämmelser om samfinansiering. Det är inte möjligt att ange det exakta beloppet. I förordningen fastställs de maximala samfinansieringssatserna uppdelade efter den regional utvecklingsnivån (se artikel 73 i förslaget till förordning).

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || Totalt

Ange vilken extern organisation som bidrar till samfinansieringen || Medlemsstat || Medlemsstat || Medlemsstat || Medlemsstat || Medlemsstat || Medlemsstat || Medlemsstat ||

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || Ej fastställt || Ej fastställt || Ej fastställt || Ej fastställt || Ej fastställt || Ej fastställt || Ej fastställt ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

· ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

· ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Disponibla anslag för det innevarande budgetåret || Förslaget eller initiativets inverkan på inkomsterna[103]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många kolumner som behövs för att visa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

[1]               KOM(2011) 500 slutlig.

[2]               KOM(2010) 700 slutlig.

[3]               KOM(2010) 543 slutlig.

[4]               Results of the public consultation on the conclusions of the fifth report on economic, social and territorial cohesion, Brussels, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SEK(2011) 590 slutlig, 13.5.2011.

[5]               http://ec.europa.eu/agriculture/events/cap-towards-2020_en.htm

[6]               KOM(2009) 163 slutlig.

[7]               Rådets slutsatser om Femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, 3068:de mötet i Rådet (allmänna frågor), Bryssel den 21 februari 2011.

[8]               EUT C […] , […] , s. […] .

[9]               EUT C […] , […] , s. […] .

[10]             EUT C […] , […] , s. […] .

[11]             EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[12]             EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

[13]             EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[14]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[15]             EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

[16]            

[17]            

[18]            

[19]             EUT L […], […], s. […].

[20]            

[21]            

[22]            

[23]             EUT L 379, 28.12.2006, s. 5.

[24]             EUT L 337, 21.12.2007, s. 35.

[25]             EUT L 193, 25.7.2007, s. 6.

[26]             EUT L 314, 30.4.2004, s. 114.

[27]             EUT L 210, 31.7.2006, s. 19.

[28]             EGT L 25, 30.1.2003, s. 43.

[29]             EGT L 53, 23.2.2002, s. 1.

[30]             EUT L 118, 12.5.2010, s. 1.

[31]             EGT L 53, 23.2.2002, s. 1.

[32]             Ref. EU 2020-strategins överordnade mål.

[33]             EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

[34]             EUT …

[35]             EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[36]             Enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) och framlagt av de 27 medlemsstaterna i deras stabilitets- och konvergensprogram.

[37]             Förklaring: Den offentliga sektorn består huvudsakligen av centrala, statliga och lokala myndigheter samt sociala trygghetssystem som införts och kontrolleras av dessa myndigheter. Dessutom ingår icke-vinstdrivande institutioner som ägnar sig åt icke marknadsförd produktion som kontrolleras och till största delen finansieras av myndigheter eller socialförsäkringsinstitutioner.

[38]             EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

[39]             Som godkändes av Ekofinrådet den 7 september 2010.

[40]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (KOM(2010) 546 slutlig, 6.10.2010). Punkterna 24 och 25 och bilaga I i Self assessment tool: Features of well performing national and regional research and innovations systems, rådets (konkurrenskraft) slutsatser om innovationsunionen (dok. 17165/10, 26.11.2010)

[41]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 26.8.2010). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Resultattavla för den digitala agendan (SEK(2011) 708, 31.5.2011). Rådets (transporter, telekommunikation och energi) slutsatser om den digitala agendan för Europa (dok. 10130/10, 26.5.2010).

[42]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 26.8.2010). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Resultattavla för den digitala agendan (SEK(2011) 708, 31.5.2011).

[43]             Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (KOM(2008) 394, 23.6.2008). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (dok. 16788/08, 1.12.2008). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa (KOM(2011) 78 slutlig, 23.2.2011). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om översynen av småföretagsakten för Europa (dok. 10975/11, 30.5.2011).

[44]             EUT L 48, 23.2.2011, s. 1.

[45]             EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.

[46]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.

[47]             EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

[48]             EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.

[49]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

[50]             Rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 11–12 april 2011 om vidareutveckling av riskbedömningar för katastrofhantering i Europeiska unionen.

[51]             EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[52]             EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[53]             EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

[54]             Rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 ´(EUT L 191, 23.7.2010, s. 28).

[55]             Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (KOM(2008) 394, 23.6.2008). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (dok. 16788/08, 1.12.2008). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa (KOM(2011) 78 slutlig, 23.2.2011). Rådets (konkurrenskraft) slutsatser om översynen av småföretagsakten för Europa (dok. 10975/11, 30.5.2011).

[56]             Rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28).

[57]             Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

[58]             Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

[59]             Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

[60]             Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

[61]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Ett gemensamt åtagande för sysselsättning (KOM(2009) 257 slutlig).

[62]             EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.

[63]             KOM(2006) 208 slutlig [ska ersättas av det nya meddelandet september 2011].

[64]             Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (EUT C 119, 28.5.2009, s. 2).

[65]             Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).

[66]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (KOM(2011) 173).

[67]             Om det finns en rådsrekommendation för det aktuella landet med direkt koppling till detta villkor, kommer det vid bedömningen av om villkoret uppfylls att tas hänsyn till bedömningen av framstegen i förhållande till rådsrekommendationen.

[68]             Tidsfristerna för alla delar här kan utlöpa under genomförandet av programmet.

[69]             EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

[70]             EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

[71]             EUT L 23, 27.1.2010, s. 35, offentliggörande av rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

[72]             EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.

[73]             EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

[74]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[75]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[76]             KOM(2010) 700, 19.10.2010.

[77]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[78]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[79]             Undersökningen Regional governance in the context of globalisation: reviewing governance mechanisms & administrative costs. Administrative workload and costs for Member State public authorities of the implementation of ERDF and Cohesion Fund, 2010.

[80]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[81]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[82]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[83]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[84]             Beloppet beror på andelen förfinansiering, hur snabbt regionalpolitiken genomförs i medlemsstaterna och betalningsbemyndigandena.

[85]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[86]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[87]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[88]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2 ”Specifikt/specifika mål”.

[89]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[90]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[91]             Extern personal som tidigare finansierades via BA-poster, baserat på den slutliga tilldelningen för personalresurser, inklusive extern personal vid huvudkontoren och delegationerna, för 2011.

[92]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[93]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[94]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[95]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[96]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[97]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[98]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[99]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[100]            Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[101]            Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[102]            Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[103]            När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.