11.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 380/5

—

med beaktande av sitt beslut av den 20 oktober 2010 om översynen av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (1) (”ramavtalet”),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om inledandet av förhandlingar om avtal om passageraruppgifter med Förenta staterna, Australien och Kanada (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2007 om ingående av luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2006 om fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU (6),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen om fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU (KOM(2005)0079),

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0079/2011), och av följande skäl:

A.

Innan Lissabonfördraget trädde i kraft tillfrågades endast Europaparlamentet om ingåendet av internationella luftfartsavtal.

B.

Europaparlamentets godkännande krävs numera för att ingå avtal på områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

C.

När kommissionen förhandlar om avtal mellan EU och tredjeland eller internationella organisationer ska parlamentet ”omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet” (7).

D.

Ramavtalet bör garantera att institutionernas befogenheter och rättigheter utövas så effektivt och öppet som möjligt.

E.

Kommissionen har i avtalet förpliktigat sig att respektera grundprincipen om lika behandling av parlamentet och rådet i lagstiftnings- och budgetfrågor, i synnerhet när det gäller tillträde till möten och utlämning av dokument och annan information.

1.

Europaparlamentet anser att heltäckande luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag, såväl vad gäller marknadstillträde som enhetliga regelverk för att främja lojal konkurrens, bland annat vad gäller statliga stöd, sociala normer och miljöstandarder.

2.

Europaparlamentet inser att övergripande avtal som anpassar befintliga bilaterala avtal till gemenskapsrätten är nödvändiga för att garantera rättssäkerheten och ge ytterligare fördelar i form av förenkling och garantier, så att alla flygbolag i EU kan åtnjuta samma rättigheter.

3.

Europaparlamentet påpekar att flyg- och luftfartssäkerhetsnormerna är av grundläggande betydelse för passagerare, besättningar och luftfarten i allmänhet och stöder därför ingåendet av luftsäkerhetsavtal med länder som har en betydande flygplansindustri med tanke på kostnadsbesparingarna och den jämna och höga standard som kan uppnås genom att minska dubbelarbetet i samband med utvärderingar, tester och kontroller.

4.

Europaparlamentet beklagar att rådet ännu inte har gett kommissionen i uppdrag att förhandla fram ett heltäckande luftfartsavtal med viktiga handelspartner som Folkrepubliken Kina och Indien. Parlamentet anser att denna underlåtenhet blir allt skadligare för EU:s intressen, framför allt med tanke på den snabba tillväxten i de ekonomierna.

5.

Europaparlamentet påpekar att viktiga länder, såsom Japan och Ryssland, saknas i kommissionens senaste förteckning över pågående förhandlingar om internationella luftfartsavtal.

6.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den pågående diskussionen om överflygningar över Sibirien. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive att ta upp denna fråga i samband med Rysslands WTO-förhandlingar, för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan EU:s flygbolag.

7.

Europaparlamentet betonar att en bedömning måste göras i varje förhandling om fördelarna med ett snabbt avtal jämfört med att fördröja förfarandet i syfte att nå ett mer ambitiöst resultat.

8.

Europaparlamentet påpekar att det kommer att försöka tillämpa en konsekvent uppsättning normer när det utvärderar ett heltäckande avtal som läggs fram för godkännande. Framför allt kommer parlamentet vid utvärderingen att kontrollera om hindren för marknadstillträde och investeringsmöjligheter tas bort på ett balanserat sätt, om det tillhandahålls stimulansåtgärder för att bibehålla och stärka sociala normer och miljöstandarder, om lämpliga garantier erbjuds för dataskydd och personlig integritet, om avtalet omfattar ett ömsesidigt erkännande av säkerhets- och skyddsnormer och om man garanterar att passagerarnas rättigheter tillvaratas i tillräckligt hög grad.

9.

Europaparlamentet anser att det finns ett skyndsamt behov av globala standarder för dataskydd och personlig integritet och att de kriterier som angavs av Europaparlamentet i dess resolution av den 5 maj 2010 erbjuder en lämplig modell för ett sådant avtal. Parlamentet betonar att EU bör inta en ledande roll vid utvecklingen av sådana världsomspännande standarder.

10.

Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den ökande betydelsen av luftfartssektorns bidrag till växthuseffekten och anser att avtal bör innehålla ett åtagande om att samarbeta, inom ramen för Internationella civila luftfartsorganisationen, för att minska luftfartygens utsläpp parallellt med målen att stärka det tekniska samarbetet inom klimatvetenskap (koldioxid och andra klimatpåverkande utsläpp i atmosfären), forskning, teknikutveckling och bränsleeffektivitet.

11.

Europaparlamentet betonar att olika delar av luftfartsregelverket, inbegripet bullerrestriktioner och nattflygsbegränsningar, bör fastställas på lokal nivå i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och principen om lojal konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna dessa frågor på EU-nivå och därvid ta hänsyn till medlemsstaternas nationella lagstiftning och principen om ”Balanced Approach” i enlighet med Icaos definition.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda avtalet för att främja efterlevnaden av relevant internationell lagstiftning om sociala rättigheter, särskilt normerna för arbetslivet i de grundläggande konventionerna från Internationella arbetsorganisationen (ILO 1930–1999), OECD:s riktlinjer för multinationella företag (1976, reviderade 2000) och Romkonventionen om tillämplig lag på avtalsförpliktelser från 1980.

13.

Europaparlamentet konstaterar att kriterierna för att bedöma säkerhetsavtal bland annat är följande: fullständigt ömsesidigt erkännande av certifieringsrutiner och certifieringsförfaranden, utbyte av säkerhetsuppgifter, gemensamma inspektioner, ökat samarbete i regelfrågor och samråd på teknisk nivå för att lösa problem innan de utlöser mekanismen för tvistlösning.

14.

Europaparlamentet betonar att parlamentet måste följa förfarandet från början för att kunna fatta ett beslut om eventuellt godkännande när förhandlingarna slutförts. Parlamentet anser att det även ligger i de andra institutionernas intresse att alla problem som är av sådan dignitet att de kan äventyra parlamentets vilja att ge sitt godkännande identifieras och behandlas i ett tidigt skede.

15.

Europaparlamentet påminner om att redan ramavtalet från 2005 innehöll en skyldighet för kommissionen att ge parlamentet tidig och tydlig information under förberedelserna inför samt genomförandet och slutförandet av internationella förhandlingar. Parlamentet betonar att det i det reviderade avtalet från oktober 2010 särskilt påpekas att Europaparlamentet redan från början, regelbundet och, vid behov, på sekretessmässiga grunder ska hållas fullt underrättat om alla steg i förhandlingarna genom att ges all information om utvecklingen.

16.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska förse parlamentets behöriga utskott med information om avsikten att föreslå förhandlingar i syfte att ingå och ändra internationella luftfartsavtal, utkast till förhandlingsdirektiv, utkast till förhandlingstexter och det dokument som ska paraferas tillsammans med övriga relevanta handlingar och upplysningar. Parlamentet förväntar sig att parlamentets roll uttryckligen anges i avtalen vid alla kommande ändringar av internationella luftfartsavtal.

17.

Europaparlamentet påpekar att ovannämnda information, enligt artikel 24 i ramavtalet, måste lämnas vidare till parlamentet på ett sätt som gör det möjligt för parlamentet att vid behov uttrycka sin ståndpunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligt att redogöra för hur man kommer att ta hänsyn till parlamentets ståndpunkter.

18.

Europaparlamentet inser att det har en skyldighet att bevara sekretessen när det mottar känslig information om pågående förhandlingar.

19.

Europaparlamentet konstaterar att parlamentets arbetsordning medger att kammaren ”på grundval av ett betänkande från det ansvariga utskottet [kan] anta rekommendationer och begära att dessa beaktas innan det internationella avtalet i fråga ingås” (artikel 90).

20.

Europaparlamentet inser att man i luftfartsavtal ofta tilldelar en gemensam kommitté en viktig roll, framför allt vad gäller samordning av regelverk. Parlamentet inser att detta i många fall är ett flexiblare och effektivare sätt att fatta beslut än att försöka få med sådana punkter i själva avtalet. Parlamentet understryker dock ändå betydelsen av att parlamentet erhåller fullständig och skyndsam information om arbetet i de olika gemensamma kommittéerna.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i syfte att skapa ett fungerande informationsflöde, att regelbundet och åtminstone vart tredje år lägga fram en rapport för parlamentet där man analyserar styrkor och svagheter i befintliga avtal. Med en sådan rapport skulle parlamentet kunna göra en bättre bedömning av kommande avtal.

22.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.