Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52011DC0187

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om kvaliteten på de budgetuppgifter som medlemsstaterna lämnade under 2010

/* KOM/2011/0187 slutlig */

52011DC0187

/* KOM/2011/0187 slutlig */ RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om kvaliteten på de budgetuppgifter som medlemsstaterna lämnade under 2010


[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 11.4.2011

KOM(2011) 187 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om kvaliteten på de budgetuppgifter som medlemsstaterna lämnade under 2010

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om kvaliteten på de budgetuppgifter som medlemsstaterna lämnade under 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund 3

1.1. Ändring av förordningen 3

2. Huvudsakliga resultat från 2010 års rapportering om det offentliga underskottet och den offentliga skulden 4

2.1. Aktualitet och fullständighet 4

2.1.1. Aktualitet 4

2.1.2. Fullständighet i tabeller och kompletterande information 4

2.1.3. Kompletterande tabeller avseende finanskrisen 5

2.2. Efterlevnad av redovisningsreglerna och statistikens konsekvens 5

2.2.1. Informationsutbyte och klargöranden 5

2.2.2. Dialog- och metodbesök 6

2.2.3. Särskilda råd från Eurostat 6

2.2.4. Aktuella metodfrågor 7

2.2.5. Överensstämmelse med de bakomliggande offentliga räkenskaperna 7

2.3. Offentliggörande 7

2.3.1. Offentliggörande av nyckeltal och detaljerade rapporteringstabeller 7

2.3.2. Reservationer mot uppgifternas kvalitet 8

2.3.3. Ändringar av rapporterade uppgifter 8

2.3.4. Offentliggörande av metadata (förteckningar) 8

3. Slutsatser 8

BAKGRUND

Enligt artikel 8.3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[1] ska kommissionen (Eurostat) (nedan kallad Eurostat ) regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om kvaliteten på de faktiska uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna. Rapporten ska innehålla en övergripande bedömning av i vilken mån uppgifterna följer redovisningsreglerna och är fullständiga, tillförlitliga, aktuella och konsekventa.

Eurostat bedömer regelbundet kvaliteten på de faktiska uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna och på de bakomliggande offentliga räkenskaper som sammanställs i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen[2] (ENS 95). Bedömningen bygger huvudsakligen på uppgifter om den offentliga sektorns budgetgenomförande och den offentliga sektorns tillgångar och skulder. Fokus ligger på de faktorer som förklarar det offentliga underskottet eller överskottet och förändringen i den offentliga skulden. Medlemsstaterna skickar denna information till Eurostat två gånger per år. Detta omfattar också kompletterande information, såsom frågeformuläret om tabellerna över anmälningar vid förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallat underskottsförfarandet ) och medlemsstaternas bilaterala klargöranden. För att upprätthålla en fortlöpande dialog med medlemsstaterna gör Eurostat dessutom regelbundna dialogbesök inom ramen för underskottsförfarandet.

Denna rapport bygger på de viktigaste resultaten från 2010 års rapportering enligt underskottsförfarandet, med fokus på den senaste rapporteringen (oktober 2010). Vid behov görs jämförelser med rapporteringen i april 2010 samt med rapporteringarna i april och oktober 2009.

Ändring av förordningen

I juli 2010 ändrades förordning (EG) nr 479/2009 med avseende på kvaliteten på statistiken i samband med förfarandet vid alltför stora underskott[3].

Förordningen i ändrad lydelse ger bl.a. en grund för metodbesök inom ramen för underskottsförfarandet ”i undantagsfall då det tydligt har konstaterats betydande risker eller problem i samband med uppgifternas kvalitet”. Eurostat kommer att underrätta ekonomiska och finansiella kommittén och kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik om sitt beslut att göra sådana besök. Dialogbesök inom ramen för underskottsförfarandet kommer också att göras med tätare mellanrum.

Genom förordningen bemyndigas Eurostat och de nationella statistikbyråerna att granska de uppgiftskällor som statistiken hämtas från och den process genom vilken dessa uppgiftskällor sammanställs[4]. Eurostat kan också granska fullständigheten hos de grupper av enheter som uppgiftskällorna täcker. På så sätt kan Eurostat dra detaljerade slutsatser om de rapporterade uppgifternas kvalitet i enlighet med artikel 8.1. Syftet med kombinationen av ökade befogenheter för både Eurostat och de nationella statistikbyråerna är att bygga upp ett fast förebyggande system som gäller för alla medlemsstater med det tredelade målet att bättre övervaka, kartlägga och bedöma risker på ett förebyggande sätt i syfte att så tidigt som möjligt vidta korrigeringsåtgärder.

Genomförandet av de utökade befogenheterna enligt ovan och åtgärderna för att hantera de allmänna frågorna om systemrisker i de nationella statistiksystemen – enligt kartläggningen från Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning – kommer att behandlas i ett kommande meddelande från kommissionen.

HUVUDSAKLIGA RESULTAT FRÅN 2010 ÅRS RAPPORTERING OM DET OFFENTLIGA UNDERSKOTTET OCH DEN OFFENTLIGA SKULDEN

Aktualitet och fullständighet

Aktualitet

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sina beräknade och faktiska budget- och balansräkningsuppgifter två gånger om året, före den 1 april och före den 1 oktober[5]. Under 2010 omfattade rapporteringen inom ramen för underskottsförfarandet åren 2006–2010. Uppgifterna för 2010 avser de som förväntas av de nationella myndigheterna, medan uppgifterna för 2006–2009 är faktiska uppgifter (dvs. slutgiltiga, nästan färdigställda, preliminära eller skattade uppgifter).

Vanligtvis hålls tidsfristerna för rapportering väl. Vid 2010 års andra rapportering lämnade alla medlemsstater sina uppgifter före den föreskrivna fristen den 1 oktober 2010. De grekiska myndigheterna kompletterade den 10 november sin rapportering efter ett metodbesök[6]. Vid rapporteringen i april lämnade alla medlemsstater sina uppgifter före den 1 april 2010, med undantag för Grekland (den 1 april) och Frankrike (som skickade de förväntade uppgifterna för 2010 först den 12 april 2010).

Vissa medlemsstater reviderade sina uppgifter efter det första inlämnandet. I oktober 2010 fick Eurostat 29 revideringar från 18 länder, medan man i april 2010 fick 25 revideringar från 16 länder. Med undantag för Grekland, som gjorde stora revideringar, gjordes de flesta av medlemsstaternas revideringar som svar på synpunkter, tekniska frågor eller anmärkningar från Eurostat, och de rörde korrigeringar av smärre fel, bristande intern konsekvens eller felaktig registrering i tabellerna.

Fullständighet i tabeller och kompletterande information

Medlemsstaterna har en rättslig skyldighet att fylla i rapporteringstabellerna, och det är en förutsättning för att Eurostat ska kunna kontrollera uppgifternas kvalitet. Enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 479/2009 ska medlemsstaterna tillhandahålla Eurostat relevanta statistiska uppgifter som

”särskilt [ska] omfatta

a) uppgifter från nationalräkenskaperna,

b) förteckningar,

c) tabeller över anmälningar vid förfarandet vid alltför stora underskott,

d) ytterligare frågeformulär och klargöranden i samband med dessa anmälningar.”

Tabellerna över anmälningar vid underskottsförfarandet består av fyra huvudsakliga (uppsättningar) tabeller. Att fylla i tabellerna 1–3 är en rättslig skyldighet, medan medlemsstaterna kommit överens om att rapportera in tabell 4[7]. Tabellerna 1 och 2A (staten) omfattar åren 2006–2010, medan övriga tabeller omfattar åren 2006–2009[8].

De flesta medlemsstater fyllde i alla tabeller över anmälningar vid underskottsförfarandet[9]. Vid rapporteringen i oktober 2010 lämnade dock åtta medlemsstater för tabell 2 inte uppgifter om sambandet mellan rörelsemedel och överskott/underskott inom underskottsförfarandet för alla delsektorer eller för alla år, eller rapporterade rörelsemedel som var lika med överskott/underskott inom underskottsförfarandet.

För tabell 3 lämnade inte alla medlemsstater alla uppdelningar. I synnerhet saknades ofta de begärda uppgifterna för posterna ”lån” och ”ägarandelar”.

Alla medlemsstater besvarade frågeformuläret om tabellerna över anmälningar[10]. Svarens täckning och kvalitet var bättre än under tidigare år, men vissa länder lämnade inte alla upplysningar som begärdes i frågeformuläret.

Kompletterande tabeller avseende finanskrisen

Eurostat har sedan den 15 juli 2009 samlat in en uppsättning uppgifter om finanskrisen i två kompletterande tabeller. I dessa tabeller visas statliga ingripanden som direkt avser stöd till finansiella institut. Stöd till icke-finansiella institut och allmänna ekonomiska stödåtgärder omfattas inte.

De uppgifter som samlades in under 2010 avsåg 2007, 2008 och 2009. Det bör dock nämnas att de flesta ingripandena skedde under 2008. Ett enda land (Förenade kungariket) rapporterade eventualförpliktelser redan för 2007.

Efterlevnad av redovisningsreglerna och statistikens konsekvens

Informationsutbyte och klargöranden

Under bedömningsperioden mellan tidsfristen för rapportering den 30 september 2010 och offentliggörandet av uppgifterna den 22 oktober tog Eurostat kontakt med alla medlemsstaters nationella statistikmyndigheter för att begära ytterligare information och klargöra redovisningsreglernas tillämpning på enskilda transaktioner. Denna process omfattade flera omgångar av korrespondens mellan Eurostat och de nationella myndigheterna. En första omgång med begäran om klargöranden skickades före den 6 oktober, och en andra omgång skickades till 22 länder. För vissa länder bad Eurostat om reviderade anmälningstabeller[11].

Dialog- och metodbesök

I förordning (EG) nr 479/2009 (i dess lydelse enligt förordning (EU) nr 679/2010) föreskrivs dialog- och metodbesök. Dialogbesök till medlemsstaterna görs regelbundet för att se över rapporterade uppgifter, utreda metodfrågor, diskutera de statistiska källor och rutiner som beskrivs i förteckningarna samt kontrollera efterlevnaden av de tillämpliga redovisningsreglerna, t.ex. avgränsningen av offentlig sektor, tidpunkten för bokföring och klassificeringen av den offentliga sektorns transaktioner och skulder.

Metodbesök görs endast om Eurostat har konstaterat betydande risker eller problem i samband med uppgifternas kvalitet, i synnerhet de metoder, begrepp och klassificeringar som tillämpas.

Under 2010 gjorde Eurostat följande besök inom ramen för underskottsförfarandet: Finland (25–26 januari), Grekland (flera metodbesök), Nederländerna (15 juni), Malta (6–7 juli), Ungern (6–7 juli), Rumänien (6–7 september), Bulgarien (16–17 september), Irland (16–17 november), Litauen (22–23 november), Belgien (26 november), Frankrike (29 november) och Cypern (13 december).

Under 2010 gjordes en rad metodbesök i Grekland. Metodbesöken var en uppföljning av Eurostats reservation mot de underskotts- och skulduppgifter som Grekland rapporterade i oktober 2009 och kommissionens efterföljande rapport om Greklands statistik, som offentliggjordes i januari 2010[12].

Återkommande frågor som diskuterades vid besöken var bl.a. klassificeringen av enheter inom eller utanför den offentliga sektorn (t.ex. kollektivtrafik, tv och radio, sjukhus och universitet), kapitaltillskott, offentlig-privata partnerskap, EU-flöden och bokföring av garantier.

Särskilda råd från Eurostat

Medlemsstater rådfrågar regelbundet Eurostat för att klargöra olika redovisningsfrågor i samband med planerade eller redan genomförda transaktioner. Eurostat ger råd i enlighet med de befintliga riktlinjerna. För att leva upp till kravet på insyn i förordning (EG) nr 479/2009 offentliggör Eurostat sina råd[13], såvida inte den berörda medlemsstaten motsätter sig detta. Under 2010 offentliggjorde Eurostat följande råd: Belgien (sektorklassificering av ”Masterplan Antwerpen”-projekten och redovisning av statsobligationer använda som säkerhet i derivatkontrakt i de nationalräkenskapsbaserade tabellerna inom underskottsförfarandet), Irland (preliminär ståndpunkt om redovisningstidpunkten enligt ENS 95 av räntebetalningar på reversfordringar till Anglo Irish Bank), Nederländerna (redovisning av kreditmöjligheten för illikvida tillgångar för ING Bank), Ungern (redovisningstidpunkt för transaktioner i samband med återupptagandet av vissa grupper av personer i socialförsäkringssystemet), Tyskland (sektorklassificering av Erste Abwicklungsanstalt) och Spanien (klassificering av ett vägnätsprojekt som leds av den autonoma regionen Aragonien). Under 2010 gav Eurostat råd i flera metodfrågor som inte offentliggjordes på begäran av de berörda medlemsstaterna.

Aktuella metodfrågor

Som vanligt ägnade Eurostat stor uppmärksamhet åt tillämpningen av ENS 95-reglerna och i synnerhet dess senaste beslut. Dessa beslut ingår i Manual on Government Deficit and Debt , vars senaste upplaga offentliggjordes i oktober 2010.

Överensstämmelse med de bakomliggande offentliga räkenskaperna

Tidsfristerna för rapportering enligt förordning (EG) nr 479/2009, dvs. den 1 april och den 1 oktober, infördes för att säkerställa överensstämmelse med de bakomliggande årliga och kvartalsvisa räkenskaperna för den offentliga sektorn, i enlighet med olika ENS 95-överföringstabeller som skickats till Eurostat. Eurostat analyserar systematiskt överensstämmelsen mellan de rapporterade uppgifterna inom underskottsförfarandet och de bakomliggande offentliga räkenskaperna. Till exempel bör den offentliga sektorns totala utgifter och intäkter stämma överens med det rapporterade underskottet.

Den övergripande överensstämmelsen mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och de rapporterade offentliga räkenskaperna enligt ENS 95 har blivit allt större under de senaste åren, även om den fortfarande är bättre för icke-finansiella än för finansiella uppgifter.

Offentliggörande

Offentliggörande av nyckeltal och detaljerade rapporteringstabeller

I artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009 står följande: ”Senast tre veckor efter […] sista rapporteringsdag […] ska kommissionen (Eurostat) tillhandahålla de uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldsättningen som krävs för tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott. Uppgifterna ska tillhandahållas genom offentliggörande.”

Uppgifterna om det offentliga underskottet och den offentliga skulden offentliggjordes den 22 april och den 22 oktober tillsammans med alla rapporteringstabeller från medlemsstaternas senaste inlämning till Eurostat. Offentliggörandet i oktober avsåg endast uppgifterna från 26 medlemsstater och omfattade inte uppgifterna om Grekland eller EU-aggregaten. Aggregaten (hela EU och euroområdet) och uppgifterna om Grekland offentliggjordes den 15 november 2010[14] tillsammans med uppgifterna från övriga 26 medlemsstater, som inte förändrats sedan pressmeddelandet av den 22 oktober 2010.

På sin webbplats lägger Eurostat dessutom ut den årliga och kvartalsvisa statistik över de offentliga finanserna som uppgifterna i underskottsförfarandet bygger på, tillsammans med information om stock-/flödesjustering[15]. Eurostat har också offentliggjort medlemsstaternas information om statliga ingripanden i samband med finanskrisen[16].

Enligt förordning (EG) nr 479/2009 ska medlemsstaterna offentliggöra sina faktiska uppgifter om underskott och skuld. De flesta medlemsstater har meddelat Eurostat att de offentliggör alla sina rapporteringstabeller.

Reservationer mot uppgifternas kvalitet

Eurostat avgav en reservation mot kvaliteten på de uppgifter som Grekland rapporterade i april 2010. Reservationen drogs tillbaka i pressmeddelandet från november 2010.

Ändringar av rapporterade uppgifter

I Eurostats pressmeddelanden om underskottsförfarandet från 2009 och 2010 förklarades ändringarna av de uppgifter som Förenade kungariket lämnat för alla rapporteringar under 2009 och 2010[17].

Eurostat har ändrat de underskottsuppgifter som Förenade kungariket rapporterat för åren 2006–2009 för enhetlighet i registreringen av inkomsterna från UMTS-licenser under år 2000. Detta leder till en ökning i det offentliga underskottet för 2007 och 2008 (samt för räkenskapsåren 2007/2008 och 2008/2009) på 1 044 miljoner brittiska pund (0,1 % av BNP) och för 2006 och 2009 (räkenskapsåren 2006/2007 och 2009/2010) på 1 045 miljoner brittiska pund (0,1 % av BNP). Den rapporterade skuldsättningen ändras inte.

Offentliggörande av metadata (förteckningar[18])

Enligt förordning (EG) nr 479/2009 ingår förteckningarna avseende underskottsförfarandet i de statistiska uppgifter som medlemsstaterna ska tillhandahålla för att göra det möjligt för Eurostat att kontrollera efterlevnaden av ENS 95-reglerna. Vidare föreskrivs det att medlemsstaterna ska offentliggöra sina förteckningar. Eurostat har offentliggjort alla medlemsstaters förteckningar. Alla medlemsstater har meddelat att de offentliggjort sina förteckningar eller har för avsikt att göra det inom kort.

SLUTSATSER

Eurostat konstaterat att kvaliteten på budgetuppgifterna förbättrades ytterligare under 2010. Medlemsstaterna har överlag lämnat bättre uppgifter, såväl i tabellerna över anmälningar vid underskottsförfarandet som i annan relevant statistikrapportering. Överensstämmelsen mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och de rapporterade offentliga räkenskaperna enligt ENS 95 är tillfredsställande och blir allt bättre, särskilt på finanssidan, jämfört med läget under tidigare år.

Inga reservationer mot kvaliteten på de rapporterade uppgifterna avgavs under 2010, med undantag för reservationen mot kvaliteten på de uppgifter som Grekland rapporterade i april 2010. Den reservationen upphävdes i november 2010. Som avslutning på en lång och kritisk process som började i oktober 2009 konstaterade Eurostat den 22 november att de senaste reviderade uppgifterna för Grekland för 2006–2009 var tillräckligt tillförlitliga för användning inom ramen för underskottsförfarandet och höll samma kvalitet som uppgifterna från övriga medlemsstater. Ett särskilt meddelande om Greklands budgetuppgifter finns på Eurostats webbplats.

Trots de förbättringar som gjorts kvarstår fortfarande vissa problem med efterlevnaden av redovisningsreglerna och en del av den lämnade statistikens fullständighet och kvalitet. Eurostat har därför uppmanat medlemsstaterna att fortsätta att satsa på kvaliteten på statistiken över de offentliga finanserna för att uppnå den önskvärda kvalitetsnivån i fråga om efterlevnaden av redovisningsreglerna samt de offentliga uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens.

På grundval av erfarenheterna från fallet med Grekland och observationerna från Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning kommer kommissionen också att lägga fram ett meddelande om frågan om systemrisker i de nationella statistiksystemen och om tillämpning av en riskbaserad metod för uppgifterna inom underskottsförfarandet, särskilt för uppgifter från källor i tidigare led, för att genomföra Eurostats förstärkta befogenheter enligt förordning (EG) nr 479/2009 i ändrad lydelse.

[1] EUT L 145, 10.6.2009, s. 1.

[2] EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

[3] Rådets förordning (EU) nr 679/2010 (EUT L 199, 30.7.2010, s. 1).

[4] I detta sammanhang håller en riskbaserad metod på att tas fram.

[5] Artikel 3.1 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009.

[6] Närmare upplysningar om Greklands budgetuppgifter ges i Eurostats rapport Information note on Greek fiscal data av den 15 november 2010, som finns på Eurostats webbplats: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/introduction.

[7] Se uttalandena till protokollet från rådets möte av den 22 november 1993.

[8] I förordning (EG) nr 479/2009 i ändrad lydelse krävs inte uttryckligen att det lämnas förväntade uppgifter i andra tabeller än tabellerna 1 och 2A.

[9] En närmare beskrivning av innehållet i dessa tabeller finns på Eurostats webbplats: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page?_pageid=2373,58110711&_dad=portal&_schema=PORTAL.

[10] Frågeformuläret omfattar tretton avdelningar där man efterfrågar kvantitativ och ibland kvalitativ information på flera områden, såsom transaktioner i skatter och sociala avgifter samt med EU, förvärv av försvarsmateriel, offentliga garantier, skuldavskrivningar, kapitaltillskott från den offentliga sektorn till offentliga bolag, offentlig-privata partnerskap etc.

[11] Se avsnitt 2.1.

[12] Se http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/procedure/eurostat_edp_visits_member_states.

[13] Se http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/methodology/advice_member_states.

[14] Eurostats pressmeddelanden 55/2010, 157/2010 och 170/2010.

[15] Avsnittet Government Finance på Eurostats webbplats ger allmänheten tillgång till information om statistik i samband med förfarandet vid alltför stora underskott och de bakomliggande offentliga räkenskaperna, bl.a. uppgifter, metodbeslut och metodhandböcker samt resultat från dialogbesöken: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/introduction.

[16] Se http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/procedure/supplementary_tables_financial_turmoil.

[17] Enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 479/2009 får kommissionen (Eurostat) ändra de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar och lägga fram de ändrade uppgifterna och en motivering till ändringen, om det är uppenbart att de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterat inte uppfyller kraven i artikel 8.1.

[18] Förteckningar över de metoder, förfaranden och källor som används för att sammanställa uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldnivån samt de bakomliggande offentliga räkenskaperna.

Top