3.5.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 132/78

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Översynen av gemenskapens kvicksilverstrategi”

KOM(2010) 723 slutlig

2011/C 132/14

Föredragande: An LE NOUAIL-MARLIÈRE

Den 7 december 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Översynen av gemenskapens kvicksilverstrategi”

KOM(2010) 723 slutlig.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 februari 2011.

Vid sin 470:e plenarsession den 15–16 mars 2011 (sammanträdet den 15 mars 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 173 röster för, 6 röster emot och 12 nedlagda röster.

1.   Slutsatser

Genomförandet av 2005 års kvicksilverstrategi har kommit långt. Nästan alla åtgärder har gett resultat, och strategin kommer med största säkerhet att fortsätta och förstärkas.

1.1   EESK stöder rådets slutsatser i frågan (1) men rekommenderar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att göra följande:

a)	Erkänna behovet och vikten av att EU upprätthåller sin framskjutna position på global nivå genom att aktivt utöka sina åtaganden för att minska användningen, utbudet och utsläppen av kvicksilver.

b)

Observera att en övergripande målsättning bör gå hand i hand med en omfattande minskning, samtidigt som undantag beviljas för situationer där de kan krävas (specifika tekniska eller finansiella svårigheter), i stället för att basera strategin på att tillämpa separata restriktioner för varje produkt och tillämpning och för varje skede i kvicksilvrets livscykel.

c)

Upprätthålla och öka stödet för genomförandet av projekt i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier, samtidigt som den mellanstatliga förhandlingskommittén fortsätter sitt arbete, som ett led i det internationella arbetet på de områden som nämnts i beslut 25/5 från UNEP:s styrelse, punkt 34.

d)

Fastslå att kvicksilveranvändningen i klor-alkaliindustrin bör upphöra. Kommittén begär att kommissionen lägger fram ett förslag senast den 1 januari 2012 om rättsligt bindande åtgärder, inklusive ett slutdatum för kvicksilveranvändningen inom sektorn, snarast möjligt men i alla händelser före 2020.

e)

Rikta uppmärksamheten mot att specifika åtgärder bör vidtas med hänsyn till kvicksilverutsläpp från industriella källor. Kommissionen uppmanas att snabbt anta slutsatser om bästa möjliga teknik samt BAT-relaterade utsläppsgränser för alla industriella processer som är relevanta för kvicksilver, med sikte på att stödja genomförandet av det nyligen antagna direktivet om industriutsläpp.

f)	Bedöma möjligheterna att begränsa användningen av kvicksilver i knappcellsbatterier och föreslå restriktioner för deras saluföring senast den 1 juli 2012.

g)	Ytterligare utvärdera möjligheten till en utfasning av kvicksilver inom tandvården senast den 1 juli 2012, med beaktande av alla tillgängliga studier och landvinningar samt tillgången till alternativ.

h)	Vidta åtgärder för att säkra att högeffektiva amalgamseparatorer installeras vid samtliga tandvårdskliniker inom EU.

i)	Utreda användningen av kvicksilver i vaccin och existerande alternativ samt i vilken utsträckning kvicksilver på korrekt sätt kan elimineras senast den 31 december 2012 från detta användningsområde för att bättre skydda folkhälsan.

j)	Vidta åtgärder för att genomföra ett första testprogram för metylkvicksilver i fisk och uppdatera den EU:s riskkommunikation senast den 31 december 2012.

k)	Vidta åtgärder för att ytterligare öka medvetenheten och kunskapen om att energieffektiva lampor innehåller kvicksilver och bör insamlas separat och säkert så att de inte går sönder.

l)	Uppmuntra åtgärder som syftar till bortskaffning av kvicksilverrester i avfall.

m)	Se till att utsläpp från kremeringar och små förbränningsanläggningar omfattas av gemenskapslagstiftningen.

n)	I ökad grad se till att hälsoskyddet garanteras för alla arbetstagare som kan komma i kontakt med kvicksilver.

o)	Inom denna ram genomföra åtgärder som gäller den möjliga inverkan på sysselsättningen och för att mildra effekterna av industriell omstrukturering för alla arbetstagare, oavsett deras kvalifikationer.

p)	Vidta åtgärder för att garantera säker och separat insamling av produkter som innehåller kvicksilver, vilket för närvarande inte krävs enligt lag, och genomföra storskaliga informationskampanjer för att uppmärksamma användare och konsumenter på kvicksilvrets specifika volatila och giftiga karaktär.

2.   Inledning

2.1   Kvicksilver och de flesta kvicksilverföreningar betraktas som mycket giftiga ämnen som är skadliga för den biologiska mångfalden, ekosystemen och människors hälsa. Kvicksilver är också ett ämne som bioackumuleras, vilket innebär att det kan ackumuleras i organismer och överföras mellan näringskedjans olika stadier. Kvicksilver avdunstar dessutom i rumstemperatur och kan övergå i metylkvicksilver, som är ämnets vanligaste men också giftigaste form. Kvicksilver är alltså ett persistent ämne, som kan spridas över stora avstånd, i vatten, jord och luft samt i organismer (2).

2.2   Ursprunget till människans kvicksilverutsläpp finns i ämnets olika användningsområden, t.ex. dess användning i olika produkter och produktionsprocesser, och atmosfäriska utsläpp eller utsläpp till följd av olyckor. De som huvudsakligen använder kvicksilver är kloralkalifabriker, den kemiska polymerindustrin och tillverkare av tandamalgam, vilka står för 86 % av de årliga volymerna.

2.3   Kvicksilverutsläpp i luft från värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar, huvudsakligen kolförbränningsanläggningar, står för över 50 % av de totala kvicksilverutsläppen (3) från industriella källor.

Potentiella källor till mänskliga kvicksilverutsläpp

a)	Användning i produkter — Mätutrustning — Tandamalgam — Fluorescerande lysrör och energisnåla glödlampor — Batterier — Strömbrytare — Vaccin (tiomersal eller thimerosal)

b)	Användning i produktionsprocesser — Som en katalysator för polymerer och polyuretan — Kloralkalitillverkning — Guldgruvor

c)	Atmosfäriska utsläpp — Kraftverk (koleldade) — Kremering (intaget kvicksilver och tandamalgam) — Icke-återvunnet och förbränt avfall (innehållande kvicksilver)

d)	Utsläpp till följd av olyckor — Industriläckage (vid bearbetning, lagring, etc.)

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Förenta nationernas miljöprogram beställde 2001 en global undersökning av förekomsten och effekterna av kvicksilver, där slutsatsen drogs att beläggen för starkt negativa effekter var tillräckliga för att berättiga internationella åtgärder (4). I februari 2009 beslutade världens regeringar på styrelsemötet för FN:s miljöprogram (UNEP) att senast 2013 utarbeta ett rättsligt bindande fördrag om kvicksilver.

3.2   I december 2002 presenterade kommissionen för rådet en rapport om kvicksilver från klor-alkaliindustrin. Med anledning av denna rapport bad rådet kommissionen att undersöka frågan mer grundligt och lägga fram en ”enhetlig strategi, som skall omfatta åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot kvicksilverutsläpp, på grundval av en livscykelansats, med beaktande av produktion, användning, avfallshantering och utsläpp”.

3.3   På grundval av dessa aspekter antog kommissionen den 28 januari 2005 gemenskapens strategi för kvicksilver. Ett nyckelmål i denna var att ”minska kvicksilvernivåerna i miljön och människors exponering för ämnet, främst i fråga om metylkvicksilver i fisk” (5).

3.4   Denna strategi har sex huvudsakliga målsättningar (och 20 prioriterade åtgärder):

—	Att minska utsläppen av kvicksilver.

—	Att se till att mindre mängder kvicksilver kommer i omlopp genom att man minskar tillgången och efterfrågan.

—	Att lösa det långsiktiga problemet med överskott av kvicksilver och lager i samhället (i produkter som fortfarande används eller i lagrade produkter).

—	Att skydda mot exponering av kvicksilver.

—	Att förbättra förståelsen för kvicksilverproblemet och lösningar på det.

—	Att stödja och främja internationella åtgärder på området.

3.5   Strategin innehöll en bedömnings- och översynsklausul för 2010. Den 7 december 2010 skickade kommissionen den aktuella översynen av gemenskapsstrategin för kvicksilver till rådet och parlamentet.

3.6   Parallellt lade Europeiska kemikaliemyndigheten fram förslag om att utvidga restriktionerna för mätutrustning som innehåller kvicksilver och som är avsedd för professionell eller industriell användning (6) inom ramen för Reach-förordningens översynsklausul. Ett offentligt samråd hölls den 24 september 2010 och yttrandena från de relevanta kommittéerna ínom ramen för Reach-förordningen ska läggas fram för kommissionen i september 2011.

3.7   I två EESK-yttranden som lagts fram om denna utveckling har man gett stöd för kommissionens aktiva åtagande till att minska produktionen och användningen av kvicksilver, inom EU och globalt, och garantera säker lagring av kvicksilver, liksom även för kommissionens målsättning att helt eliminera kvicksilver i viss mätutrustning (7).

3.8   EESK har dock i sina yttranden uppmanat kommissionen att ”snarast möjligt genomföra de andra delarna av kvicksilverstrategin och vidta åtgärder för att ytterligare minska användningen av kvicksilver i tillverkningsprocesser och varor inom EU och se till att kvicksilver förvaras säkert i avfallsflödet”. Kommissionen uppmanas samtidigt också att se till att professionella och industriella användare av mätutrustning som innehåller kvicksilver åläggs att uppfylla målet att inte släppa ut kvicksilver i miljön.

3.9   Den djupgående bedömning som gjordes 2010 (8) och underlag från de olika berörda parterna (9) har visat att det verkligen gjorts framsteg i genomförandet av gemenskapsstrategin för kvicksilver och fäst uppmärksamheten på EU:s stora stöd till internationella initiativ och förhandlingar om ett rättsligt bindande fördrag inom FN:s miljöprogram (UNEP).

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Gemenskapens kvicksilverstrategi använder en rad mer generella rättsliga instrument (särskilt RoHS (10), Reach, ramdirektivet för vatten och IPPC-direktivet) och anpassar på vissa ställen dessa verktyg för att minska mängden kvicksilver inom EU:

—

Genom referensdokumenten om bästa tillgängliga teknik (BAT – BREF) och antagandet av direktivet om industriutsläpp (IED) har man uppdaterat och omarbetat sju direktiv, inklusive IPPC-direktivet, och stärkt rollen för BAT (som obligatoriskt måste följas från 2012 och framåt för nya anläggningar och från 2016 för befintliga anläggningar).

—	Genom direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer minskades den maximala tillåtna nivån i förhållande till föregående direktiv från 1991.

4.2   Genomförandet av denna strategi har också tillhandahållit egna verktyg och regler som har gjort EU världsledande när det gäller att minska användningen av kvicksilver:

—	Ett förbud mot export av metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar och kvicksilverblandningar och en skyldighet till säker lagring av metalliskt kvicksilver (förordning (EG) nr 1102/2008, 22 oktober 2008) ska träda i kraft i mars 2011.

—

Ett direktiv som begränsar försäljningen av mätutrustning innehållande kvicksilver till allmänheten (sådan utrustning får inte föras ut på marknaden om ej undantag har beviljats – detta gäller huvudsakligen porosimetrar), antaget den 25 september 2007, nu tillfogat bilaga XVII till Reach-förordningen (inkluderat under 18a). Processen har nu inletts för att utvidga förbudet till att omfatta professionella användare (industriella, medicinska, etc.).

Euro Chlor arbetar slutligen med att genom ett frivilligt avtal fasa ut användningen av kvicksilver i klor-alkaliindustrin senast 2020.

4.3   EESK understryker vikten av att i samband med översynen av förordning (EG) nr 1102/2008 utvidga exportförbudet till att även omfatta kvicksilverföreningar och produkter som innehåller kvicksilver samt säker lagring av metalliskt kvicksilver och/eller kvicksilver i fast form, i den utsträckning som det är relevant.

4.4   EESK betonar följande punkter:

—

I undersökningen Expert BIO-IS 2010 från GD Miljö (11) föreslogs att strategins huvudsyfte skulle vara det övergripande målet att ”skydda människors hälsa och miljön från utsläpp av kvicksilver och dess föreningar genom att minimera och, när så är görligt, slutligen globalt undanröja människans kvicksilverutsläpp till luft, vatten och mark”.

—

Det är nu möjligt att göra ytterligare framsteg mot det övergripande målet att minska kvicksilveranvändningen, i och med att de flesta produkter och applikationer har kvicksilverfria (och ekonomiskt hållbara) alternativ och dessutom eftersom de flesta företag som tillverkar produkter som innehåller kvicksilver även producerar alternativa produkter, som gör det möjligt — att mildra de ekonomiska och sociala effekterna (med hänsyn till sysselsättningen) av en kraftig minskning av kvicksilveranvändningen, — att förbättra EU:s ställning avseende innovation och ekonomi (tekniska framsteg), — att konsolidera EU:s ställning i den internationella och globala diskussionen inklusive RIO+20 och Europeiska kommissionens initiativ för den europeiska miljöpolitikens externa dimension.

---

(1)  Rådets slutsatser om ”Översyn av gemenskapens strategi för kvicksilver”, som antogs den 14 mars 2011 (7774/11).

(2)  UNEP:s globala kvicksilverutredning, december 2010.

(3)  http://prtr.ec.europa.eu/PollutantReleases.aspx.

(4)  UNEP:s globala kvicksilverutredning, december 2002.

(5)  KOM(2005) 20 slutlig.

(6)  Europeiska kemikaliemyndigheten – Bilaga XV till begränsningsrapporten, juni 2010.

(7)  EUT C 168, 20.7.2007, s. 44, EUT C 318, 23.12.2006, s. 115.

(8)  http://mercury.biois.com (s. 74).

(9)  ZMWG (Zero Mercury Working Group) www.zeromercury.org/+ EEB (Europeiska miljöbyrån) www.eeb.org.

(10)  Direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.

(11)  http://mercury.biois.com (s. 74).

---