30.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 224/106

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens förslag om att göra 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Det är ett värdefullt initiativ för att öka allmänhetens medvetenhet om att det fortfarande finns öar av fattigdom och marginalisering i Europa och för att bygga upp ett stöd för att effektivt ta itu med dessa problem.

1.2

EESK välkomnar den mångfasetterade synen på fattigdom och social utestängning, som inte kan begränsas till bestående relativa inkomstskillnader. I syfte att på ett effektivt sätt sprida budskapet att fattigdom och social marginalisering inte kan accepteras på en så rik kontinent som Europa och för att vinna allmänhetens stöd för att lösa dessa problem, bör evenemangen under Europeiska året 2010 – förutom relativ fattigdom – inriktas på ett fattigdomsmått som avspeglar hela skalan av rådande grundläggande materiella brister, vilka områden som berörs och omfattningen av problemet. Samtidigt måste man beakta skillnaderna inom EU.

1.3

Europeiska året 2010 bör ha tydliga, utvalda och överordnade temaområden. För det första behövs det fler och bättre sociala stödsystem och stödprogram om man ska kunna minska fattigdomen och den sociala utestängningen genom arbete och social aktivering. Socialpolitiken är därigenom verkligen en produktiv faktor. För det andra ligger det i varje medborgares intresse att minska fattigdomen och den sociala utestängningen, och det är därför alla bör medverka till att nå detta mål. Detta ändrar dock ingalunda det faktum att det är politiken och därmed statliga och andra relevanta organ samt alla samhällsaktörer som har det främsta ansvaret för att leda kampen mot fattigdom och utestängning.

1.4

Europeiska året 2010 bör vara ett tillfälle att öka allmänhetens medvetenhet om att det är nödvändigt att uppdatera och förstärka den europeiska sociala modellen och vilka konsekvenser detta får. Aktiv integrering är av stor betydelse när det gäller att bevara och konsolidera sammanhållningen och solidariteten i samhället i denna tid som präglas av finans- och livsmedelskriser runt om i världen, globalisering och demografiska förändringar i Europa. Detta kommer dock att inbegripa en utveckling av många européers nuvarande livsstil. Rädslan för osäkerhet på arbetsmarknaden växer. Evenemangen under året bör användas för att öka allmänhetens stöd för dessa reformer.

1.5

Europeiska året 2010 bör också användas som en plattform för en offentlig debatt om hur man kan skydda och utveckla den sociala sammanhållningen samtidigt som inkomstskillnaderna ökar bland européerna. Man måste utarbeta en innovativ och integrerad offentlig politik.

Men hur effektiv politiken blir kommer att bestämmas av ett kontinuerligt engagemang från arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets organisationers samt av medborgarnas aktiva engagemang och deltagande i det lokala samhällsbyggandet.

1.6

EESK anser att den operativa sidan av det kommande initiativet är väl genomtänkt. Det är särskilt värt att nämna att man i förslaget på ett korrekt sätt beaktar landspecifika drag som kräver nära samarbete med arbetsmarknadsparterna och andra institutioner i det civila samhället samt direktdeltagande av personer som drabbats av fattigdom och social utestängning.

1.7

EESK välkomnar att den finansiering som är öronmärkt för att genomföra målen under året är det största belopp som någonsin avsatts till ett sådant initiativ i EU, men med tanke på hur omfattande de planerade åtgärderna är finns det ändå anledning att öka finansieringen.

2.1

Syftet med beslutet att utnämna 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning är att bidra till att uppnå målet ”att verkningsfullt bekämpa fattigdomen”. Detta mål etablerades genom Lissabonstrategin och bekräftades på nytt i den nya europeiska sociala agendan för 2005–2010 (2).

2.2

Åtgärderna under året kommer att fokuseras på fyra mål: 1) erkännande av att människor som lever i fattigdom och social utestängning har rätt att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet, 2) ansvar, dvs. alla samhällsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för att bekämpa fattigdom och marginalisering, 3) sammanhållning, tron på att ett samhälle präglat av större sammanhållning ligger i allas intresse, och 4) engagemang, understryka EU:s starka politiska vilja att prioritera bekämpandet av fattigdom och social utestängning.

2.3

Åtgärderna ska vidtas på EU-nivå och nationell nivå och kommer att bestå av möten och konferenser, information och PR-kampanjer samt studier och rapporter. Åtgärderna ska omfatta alla berörda parter och göra det möjligt att uttrycka och få gehör för de behov och synpunkter som personer som drabbats av fattigdom eller social utestängning har.

2.4

Ett belopp på 17 miljoner euro från EU-budgeten har avsatts till projekt inom ramen för detta år. Tillsammans med förväntad medfinansiering från offentliga och privata organ i medlemsstaterna kan siffran öka till 26 175 000 euro.

3.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens förslag. Om det genomförs på ett korrekt sätt skulle det kunna hjälpa till att öka allmänhetens medvetenhet och stimulera den offentliga debatten om hur man på ett resolut och effektivt sätt kan ta itu med problemet med fattigdom och social utestängning.

3.2

EESK anser att temat för året är viktigt och att det kommer vid en lämplig tidpunkt. Det kommer inte bara att uppmärksammas av allmänheten, utan även medverka till att behålla fokus på problemet. EESK stöder de allmänna och specifika målen, de särskilda temana för året samt de metoder som föreslås för genomförandet av åtgärderna. Nedanstående kommentarer är avsedda att förstärka informationen till allmänheten och öka den politiska effektiviteten under året.

3.3

Att skydda och förbättra livskvaliteten för alla européer förutsätter att de inser att man måste hantera fattigdom och social marginalisering på ett effektivt sätt i det tämligen välbärgade Europa. Evenemangen under året bör stärka detta engagemang hos EU-medborgare i alla socialgrupper och på alla ekonomiska nivåer.

3.4

Det är därför viktigt att evenemangen under året grundar sig på de kunskaper och erfarenheter som samlats sedan EU-strategin för att bekämpa fattigdom och social utslagning lanserades vid Europeiska rådets möte i Nice 2000. Man bör se till att det skapas synergier med evenemang som anordnas av andra, t.ex. Europarådet i anslutning till rapporten från högnivågruppen om social sammanhållning under 21:a århundradet (3), och FN i samband med Internationella dagen för utrotning av fattigdom som anordnas den 17 oktober.

3.5

EESK erinrar om att ett antal frågor och ämnen som tagits upp i tidigare yttranden (4) bör ingå i de evenemang som anordnas under året.

Här nedan utvecklar EESK några tankegångar som är särskilt relevanta för evenemangen under året.

3.6

Under detta år bör man lägga fokus på följande positivt inriktade åtgärder:

4.1

I beslutet om att inrätta Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning understryks att 78 miljoner människor i EU, dvs. 16 % av befolkningen, löper risk att drabbas av fattigdom. EESK anser att man för att föra ut årets politiska budskap på ett effektivt sätt även bör hänvisa till och använda andra sätt att mäta fattigdom än den gängse indikatorn relativ inkomstfattigdom och visa att den fortfarande finns och att många européer är drabbade. Följaktligen bör evenemangen under året även handla om ett omfattande paket av indikatorer på relativ och absolut fattigdom för att göra allmänheten medveten om dessa situationer och skapa en känsla av att de är oacceptabla.

4.2

Dessutom påpekar EESK att de använda indikatorerna måste ”beskriva” problemet med fattigdom och social utestängning. Med utmaningarna för den sociala sammanhållningen i EU och den påföljande uppdateringen av den europeiska sociala modellen är det viktigt att dessa indikatorer ger balanserade resultat för den offentliga politiken, inbegripet bättre inkomstfördelning och strategierna för en korrekt finansierad och genomförd flexicurity på arbetsmarknaden och aktiv integrering. En sådan ”dynamisk modell” för social- och sysselsättningspolitiken föreslog EESK i sitt yttrande i frågan (8).

4.3

EESK välkomnar att kommissionen medger att fattigdomens och den sociala utestängningens mångfasetterade natur kräver lämpliga åtgärder. I meddelandet om den sociala agendan 2005–2010, som bland annat syftar till att övertyga medlemsstaterna om att konsolidera, integrera och rationalisera åtgärder för att bekämpa fattigdom och social utestängning, kompletterade kommissionen helt korrekt indikatorn för relativ fattigdom med en indikator för bestående fattigdom (9). När kommissionen senare föreslog att socialförsäkringar, sjuk- och hälsovård samt långtidsvård också i högre grad skulle samordnas, fäste man även uppmärksamheten på att det behövs en större fokusering på ”indikatorerna för brister i grundläggande materiella behov” (10).

4.4

Mot bakgrund av ovanstående anser EESK att beslutet om det europeiska året 2010 bör grunda sig på insatser för att bekämpa fattigdom som på ett bättre sätt inriktar sig på hela skalan av brister i grundläggande materiella behov, de berörda områdena och problemets omfattning. Detta skulle öka allmänhetens medvetenhet om och stöd till den del av arbetsmarknads- och socialpolitiken på EU-nivå och nationell nivå som riktas mot människor och samhällen som hotas av eller drabbats av djup och absolut fattigdom (11).

5.1

Fattigdom är ett mångfasetterat fenomen och riskerna är ojämnt fördelade i samhället. Framför allt när man lägger samman dem blir vissa grupper särskilt sårbara.

5.2

Fattigdom är oftast relaterad till arbetslöshet, särskilt långtidsarbetslöshet. Därför är ett jobb den bästa garantin mot att drabbas av fattigdom och social utslagning, som det står i den gemensamma rapporten om social trygghet och social integration 2007 (12). Men – som det också står – det kan inte vara den enda garantin. Det framgår klart och tydligt av att det finns arbetande fattiga.

5.3

Fattigdom kan också vara relaterad till begränsade färdigheter eller brist på de färdigheter som krävs för ett ledigt jobb eller färdigheter som inte räcker till för ett kvalitetsarbete med tillräcklig lön. Ungdomar, i synnerhet de som slutat skolan i förtid, och äldre arbetstagare är särskilt utsatta för den här risken.

5.4

Folk kan fastna i fattigdom genom dåligt konstruerade inkomststödsystem som inte uppmuntrar till aktivitet på den officiella arbetsmarknaden och i slutänden dömer dem till fattigdom även på ålderdomen.

5.5

Familjestrukturen kan också vara en risk. Det gäller familjer med bara en inkomst, i synnerhet om familjen består av en ensamstående förälder, eller familjer med tre eller flera barn. Familjesplittring eller att förlora jobbet, vilket leder till att man även förlorar bostaden, är en potentiellt farlig situation.

5.6

På samma sätt löper personer med dålig hälsa (t.ex. beroende på ålder) eller kognitiva begränsningar samt funktionshindrade personer, i synnerhet med bristfälliga färdigheter, och missbrukare också stor risk.

5.7

Dessutom befinner sig personer som bor i avlägset belägna områden eller områden som på andra sätt är eftersatta också i riskzonen.

5.8

En särskild kategori med risk för att hamna i fattigdom är invandrare och etniska minoriteter som förutom att de ofta inte har tillräckliga sociala och språkliga färdigheter eller saknar kulturell anpassning också kan bli diskriminerade.

5.9

Exemplen ovan visar på omfattningen av den utmaning det handlar om och komplexiteten i den offentliga politik som måste föras. Om fattigdom och social utestängning ska kunna minskas kraftigt måste de offentliga myndigheter på alla nivåer, arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets organisationer och varje individ göra en gemensam ansträngning. Exemplen visar också på en paradox: om alla icke-funktionshindrade personer ska kunna integreras i samhället i första hand genom arbete i syfte att bidra till Europas ekonomiska tillväxt och motverka befolkningsminskningen, så krävs det fler och bättre stödsystem och stödprogram, snarare än färre. Detta bör vara Europeiska årets två ledande teman.

5.10

EESK tror att de allmänna och särskilda målen för året samt de aktiviteter man valt syftar till att uppnå en ny balans mellan det sociala kravet att vara ekonomiskt aktiv och individens behov av trygghet. Behovet av en sådan anpassning uppstår på grund av globaliseringen, de demografiska förändringarna, tekniska framsteg och utvecklingen på den europeiska arbetsmarknaden, inklusive betydande förändringar av många européers livsstil. Dessutom måste arbetsmarknads- och socialpolitiken uppdateras och förbättras för att underlätta de nödvändiga omvandlingarna och erbjuda människor ett långsiktigt hållbart säkerhetsnät som finansieras och sköts på rätt sätt. Även om en del utnyttjar möjligheterna på de nya arbetsmarknaderna och i aktivitetsprogrammen, finns det andra som ser dem som ett hot mot sin sociala och yrkesmässiga ställning. EESK anser att man bör ta upp dessa reella orosmoln under året (13).

5.11

När det handlar om personer som löper risk att bli arbetslösa eller socialt utestängda gör nuvarande fokusering på att alla arbetsföra ska vara aktiva på arbetsmarknaden att samhället kan använda sig av deras färdigheter, samtidigt som man tillfredsställer individens behov av att utvecklas både i yrket och socialt (14). Förutom tillräckligt inkomststöd läggs också allt större vikt vid bättre tillgång till alla sociala tjänster, i synnerhet till sådana som hjälper personer att förbättra, uppdatera eller förändra sina kvalifikationer eller att behålla hälsan. För att man ska kunna dra nytta av dessa möjligheter krävs det dock mycket större individuella insatser samt fler initiativ, intellektuella ansträngningar och mer samarbete i kombination med olika stödtjänster än någonsin förut. Det är nödvändigt att informera om syftet med politik som kräver allmänhetens stöd (15). Evenemangen under året bör kunna vara till hjälp i det fallet. Målen för året bör på ett bättre sätt avspegla hur viktigt det är att föra en aktiv politik för att ta itu med fattigdom och social utestängning genom att arbeta för målen i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (16). Att en uppdaterad och förbättrad socialpolitik gör att arbetsmarknaden fungerar bättre och bidrar till att skapa arbetstillfällen bör föras ut och på ett övertygande sätt visas vid de olika evenemangen under året. Likaledes bör det framkomma att korrekt utformade inkomststödåtgärder gagnar dem som riskerar att bli arbetslösa eller socialt marginaliserade genom att detta minskar de olika påtryckningar som gör att de stängs ute från den officiella arbetsmarknaden. På detta sätt bidrar de till att minska den informella ekonomin.

5.12

Förslaget till beslut innehåller ett flertal konstateranden som kräver klargöranden.

5.13

EESK understryker att hänvisningen till ”barn, ensamstående föräldrar, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade, hemlösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare” (17), som grupper som löper särskild risk att hamna i fattigdom och drabbas av social utestängning, utan en närmare definition av dessa grupper, kan få motsatt effekt. Dessa grupper omfattar både människor som löper risk att hamna i fattigdom och sådana som inte gör det. Som angetts ovan handlar det oftast om brist på lämpliga färdigheter eller om många familjemedlemmar i förhållande till antalet inkomsttagare när dessa grupper löper risk att drabbas av fattigdom.

6.1

Europeiska året 2010 kan också erbjuda ett tillfälle till offentlig debatt om befintliga och kommande utmaningar för den sociala solidariteten och sammanhållningen nu när Europa är på väg mot det kunskapsbaserade samhället och den kunskapsbaserade ekonomin. Det kan också vara ett tillfälle att ta itu med de demografiska förändringarna (18). En sådan reflektion är särskilt nödvändig på en kontinent som inte har resurser att resolut minska fattigdom och social utestängning.

6.2

Samtidigt är det alltför många unga människor som då de slutar skolan inte är tillräckligt bra på att läsa, skriva och räkna för att kunna få en framgångsrik karriär i den nya ekonomin. Effektiva motåtgärder behövs, inte bara för att avvärja deras sociala marginalisering, utan även för att tillfredsställa ekonomins efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Dessutom innebär den ökande segregationen av arbetsmarknaden i Europa – med en högkvalificerad välbetald grupp och en lågkvalificerad dåligt betald – att det uppstår inkomstskillnader. Ett synsätt som innebär att det går att behålla social rättvisa och social sammanhållning samtidigt som EU:s konkurrenskraft bevaras i den globala ekonomin måste utvecklas och accepteras av européerna.

6.3

Nedströmsåtgärder från regeringarna kommer inte att säkerställa social sammanhållning om de inte kompletteras av gräsrotsinitiativ från medborgarnas sida. På samma sätt som Europeiska rådet i Nice 2000 erkände deltagande av det civila samhällets organisationer som en nyckel till att effektivt mobilisera insatser för att bekämpa fattigdom och social utslagning, anser EESK att vikten av enskilt engagemang från varje medborgare när det gäller att bygga integrerande samhällen också bör erkännas och uppmuntras under Europeiska året. I detta sammanhang skulle det vara viktigt att föra ut budskapet att allmänhetens engagemang ligger i alla samhällsmedborgares intresse, oberoende av deras ekonomiska eller sociala ställning.

6.4

EESK erinrar om sitt yttrande om frivilliga insatser, där det bland annat står: ”Regeringarna i medlemsstaterna bör uppmanas att utforma en egen nationell politik i frågan om frivilligarbete och en strategi för hur man direkt kan främja och vinna erkännande för det. I denna nationella politik bör man också ta upp frågan om vilken roll en infrastruktur för frivilligarbete kan spela.” (19) Detta innebär att människor som vill ge av sin tid och sina kunskaper till de samhällen de lever i, åtminstone inte ska hindras att göra detta av några rättsliga eller byråkratiska hinder (20). Samtidigt som EESK fortfarande anser att frivilligarbete kräver ett särskilt europeiskt år så bör relevanta aspekter av allmänhetens deltagande uppmärksammas även vid evenemangen under år 2010.

6.5

EESK understryker att evenemangen under året inte får ge intryck av att kravet på ansträngningar för att ta sig ur arbetslöshet och fattigdom (och därigenom bidra till social sammanhållning) begränsas till arbetsgivarna, regeringarna och dem som får del av arbetsmarknadsprogram och program för social trygghet, mot bakgrund av nuvarande insatser för flexicurity och aktiv integration. I stället bör de föra ut budskapet att detta ansvar vilar på varje medborgare.

6.6

En annan fråga som är värd att fundera över är att i en värld av bestående eller till och med växande ekonomiska skillnader, kan upprätthållande av social sammanhållning även underlättas av utveckling av högkvalitativa offentliga platser (stadsområden, skolor, universitet, bibliotek, parker, rekreationsanläggningar, m.m.) där människor i olika livssituationer och med olika social och ekonomisk status skulle vilja samlas och tillbringa tid.

6.7

De flesta av de nya utmaningar och dilemman som hör samman med social sammanhållning och offentlig politik skulle kunna sorteras in under de allmänna målen i förslaget till beslut. De bör dock formuleras bättre för att stimulera till en nyttig offentlig debatt under året. De möjliga vägar till insatser för att främja social sammanhållning som vi föreslår här skulle kunna komplettera debatten om aktiv social integration och effektiva arbetsmarknadsstrategier under 2010.

7.1

Enligt EESK:s uppfattning kommer det föreslagna konceptet för det europeiska året, framför allt raden av aktiviteter, också att göra det möjligt att uppmärksamma och öka medvetenheten om att det kommer att krävas en mängd olika åtgärder för att uppnå Lissabonmålet om ett verkningsfullt utrotande av fattigdomen senast 2010 (21).

7.2

Utbildningsinsatserna under det europeiska året bör innefatta att i de enskilda medlemsstaterna bygga upp allmänhetens medvetenhet om vilka faktorer som bestämmer hur stor den framtida pensionen blir, och människor bör uppmuntras att vidta åtgärder som kan ge dem skäliga levnadsvillkor efter pensionen.

7.3

EESK anser att frågan om hur Europeiska centralbanken kan använda sina befogenheter enligt fördraget för att delta i ansträngningarna för att bekämpa fattigdom och social utestängning också förtjänar uppmärksamhet under årets evenemang.

7.4

EESK anser att det är nödvändigt att visa att social marginalisering kan begränsas genom strategier som går utöver de traditionella områdena arbetsmarknad och social trygghet, t.ex. en fysisk planering som syftar till att förhindra uppkomst av fattigdomsgetton, en transportpolitik som minskar de geografiska hindren för social rörlighet och en ekonomisk politik som verkar för att utveckla perifera områden liksom även försörjningstrygghet och fördelningspolitik för att vända den tendens till en allt större klyfta mellan fattiga och rika som man kunnat konstatera i flera år.

7.5

I detta sammanhang vill EESK fästa uppmärksamheten på att de nationella förhållandena skiljer sig åt, något som har blivit mer påtagligt sedan EU:s utvidgning. I en studie uttrycks det så här: även de fattigaste i rika medlemsstater lider mindre brist på grundläggande materiella behov än de mest välbärgade i fattiga stater (22). Detta understryker att det är viktigt med effektiva åtgärder för att skapa socio-ekonomisk sammanhållning och minska de nuvarande ekonomiska skillnaderna inom EU om man ska kunna minska omfattningen av grundläggande materiella brister och social utestängning. Detta skulle i sin tur möjliggöra ytterligare utveckling av den öppna samordningsmetoden för socialpolitiken i EU (23). Detta är en punkt som förtjänar särskild uppmärksamhet och eftertanke under året.

8.1

EESK anser att den operativa delen av det europeiska året är väl genomtänkt eftersom det på lämpligt sätt tar hänsyn till nationella prioriteringar och känsliga frågor (t.ex. den grannlaga frågan om arbetsmarknad och social integration för invandrare och etniska minoriteter). Att det inrättas ett nära samarbete med arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets institutioner är också viktigt.

8.2

Den vikt som lagts vid att arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets organisationer ska delta för att uppnå målen för året, visar på att de är nödvändiga för att uppnå Lissabonstrategins sociala agenda, som bekräftades 2000 genom Europeiska rådets beslut i Nice om den europeiska strategin för att bekämpa fattigdom och social utslagning. I dag mer än någonsin måste regeringsinsatser kompletteras, korrigeras och konsolideras genom gräsrotsinsatser. Det är också viktigt att i utformningen och genomförandet av socialpolitiken låta dem som den riktar sig till komma till tals. Det är därför lämpligt att dessa organisationer har inbjudits till att aktivt samarbeta i genomförandet av målen för Europeiska året 2010.

8.3

Kommittén välkomnar att den finansiering som öronmärkts för att genomföra målen för året är det högsta belopp som någonsin avsatts i EU för ett sådant initiativ. Efter att ha beaktat de detaljerade åtgärder som förtecknas i bilagan till förslaget efterlyser dock EESK ökad finansiering för åtgärderna under året i syfte att garantera att de blir effektiva.

8.4

EESK välkomnar också att de olika sätt som kvinnor och män upplever fattigdom och social utestängning på kommer att avspegla sig i utformningen och genomförandet av aktiviteterna under året.

8.5

EESK anser att prioriteringarna för det europeiska året, som förtecknas i bilagan, bör utökas till att även omfatta fattigdom bland människor som arbetar under osäkra anställningsförhållanden. De frågor som avser funktionshindrade bör behandlas separat och inte klumpas ihop med dem som avser andra sårbara grupper.