This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52006PC0657
Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the protection of employees in the event of the insolvency of their employer (Codified version)
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (kodifierad version)
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (kodifierad version)
/* KOM/2006/0657 slutlig - COD 2006/0220 */
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (kodifierad version) /* KOM/2006/0657 slutlig - COD 2006/0220 */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 6.11.2006 KOM(2006) 657 slutlig 2006/0220 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (kodifierad version) (framlagt av kommissionen) MOTIVERING 1. Inom ”Medborgarnas Europa” fäster kommissionen stor vikt vid att gemenskapsrätten förenklas och förtydligas så att den blir mer tillgänglig och begriplig för medborgarna och därmed ger dem nya möjligheter och tillfällen att utöva de särskilda rättigheter som de kan åberopa. Ett hinder för att uppnå detta mål är dock att ett stort antal bestämmelser som har ändrats flera gånger och ofta på ett väsentligt sätt finns spridda i såväl den ursprungliga rättsakten som i senare ändringsrättsakter. För att kunna fastställa vilka bestämmelser som gäller fordras därför att ett stort antal rättsakter kontrolleras och jämförs. Gemenskapsrättens klarhet och överskådlighet är därför beroende av att ofta ändrade bestämmelser kodifieras. 2. Genom sitt beslut av den 1 april 1987 gav kommissionen[1] sina avdelningar i uppdrag att kodifiera rättsakter senast efter det att de ändrats för tionde gången, samtidigt som den underströk att detta var en minimiregel, och att avdelningarna i syfte att uppnå en klar och begriplig gemenskapslagstiftning borde sträva efter att med ännu kortare mellanrum kodifiera de texter som de har ansvar för. 3. Detta bekräftades i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Edinburgh[2] i december 1992, där också betydelsen av en kodifiering betonades, eftersom den garanterar rättssäkerhet i fråga om vilken lag som är tillämplig vid en viss tidpunkt i en viss fråga. Kodifieringen skall genomföras i enlighet med gemenskapens normala lagstiftningsförfarande. Eftersom rättsakterna inte får ändras i sak vid en kodifiering har Europaparlamentet, rådet och kommissionen i ett interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 enats om en påskyndad arbetsmetod i syfte att snabbt kunna anta kodifierade rättsakter. 4. Detta förslag avser en kodifiering av rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens[3]. Det nya direktivet ersätter de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen[4]. Förslaget följer de kodifierade texterna vad beträffar innehållet i sak och begränsar sig därmed till att föra samman texterna, vilket innebär att de ändringar som krävs till följd av kodifieringen endast är av formell karaktär . 5. Detta förslag till kodifiering har utarbetats på grundval av en föregående konsolidering på alla officiella språk av texten i direktiv 80/987/EEG och i ändringsrättsakter, som genomförts av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer med hjälp av ett databehandlingssystem . I de fall artiklarna har numrerats om framgår förhållandet mellan de gamla och nya artikelnumren av en tabell i bilaga II till det kodifierade direktivet. 80/987/EEG 2006/0220 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV …/…/EG av den […] 2002/74/EG artikel 1.1 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (Text av betydelse för EES) 80/987/EEG (anpassad) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[7], och av följande skäl: 1. Rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens [8] har ändrats flera gånger[9] på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras. 2002/74/EG skäl 1 (anpassad) 2. I punkt 7 i gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare, som antogs den 9 december 1989, föreskrivs att förverkligandet av den inre marknaden måste leda till att levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare inom gemenskapen förbättras samt att förbättringen, där så behövs, även måste medföra att vissa aspekter av anställningsreglerna utvecklas, såsom förfaranden vid kollektiva uppsägningar och konkurser. 80/987/EEG skäl 1 och 2002/74/EG skäl 2, andra delen (anpassad) 3. Det är nödvändigt att skydd upprättas för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, särskilt för att garantera betalning av deras utestående fordringar och garantera arbetstagarna ett minimiskydd , samtidigt som hänsyn måste tas till behovet av en välbalanserad ekonomisk och social utveckling inom gemenskapen. För detta ändamål är alla medlemsstater skyldiga att inrätta en institution som säkerställer att de berörda arbetstagarna får betalt för sina utestående fordringar. 2002/74/EG skäl 5 (anpassad) 4. För att säkerställa ett rättvist skydd för de berörda arbetstagarna bör man definiera insolvens i enlighet med utvecklingen av lagstiftningen i medlemsstaterna på detta område och genom detta begrepp även avse andra insolvensförfaranden än likvidationsförfaranden. I syfte att fastställa garantiinstitutionens betalningsskyldighet bör medlemsstaterna i detta sammanhang ha möjlighet att föreskriva att en insolvenssituation som leder till flera insolvensförfaranden skall hanteras som om det gällde ett enda insolvensförfarande. 2002/74/EG skäl 6 5. Det bör säkerställas att de arbetstagare som avses i rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av Europeiska samarbetsorganisationen för nationella arbetsgivarföreningar och industriförbund (UNICE), Europeiskt centrum för offentliga företag (CEEP) och Europeiska fackliga samorganisationen (EFS)[10], rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP[11] och rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande[12] inte utesluts från tillämpningsområdet för detta direktiv. 2002/74/EG skäl 7 (anpassad) 6. För att tillgodose arbetstagarnas rättssäkerhet när företag som bedriver verksamhet i flera medlemsstater blir insolventa och för att trygga arbetstagarnas rättigheter i enlighet med EG-domstolens rättspraxis, är det nödvändigt att ha bestämmelser som uttryckligen fastställer vilken institution som är behörig att betala de utestående fordringarna till arbetstagarna i dessa fall och som fastställer målet för samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter att snarast möjligt reglera arbetstagarnas utestående fordringar. Det är vidare nödvändigt att föreskriva ett samarbete mellan behöriga administrativa myndigheter i medlemsstaterna för att se till att bestämmelserna på detta område tillämpas på rätt sätt. 2002/74/EG skäl 8 7. Medlemsstaterna kan införa begränsningar av garantiinstitutionernas ansvar. Begränsningarna bör vara förenliga med direktivets sociala mål, och vid införandet av dessa kan olika nivåer på fordringarna beaktas. 2002/74/EG skäl 9 8. För att underlätta fastställandet av insolvensförfaranden bl.a. i gränsöverskridande situationer bör det föreskrivas att medlemsstaterna skall informera kommissionen och övriga medlemsstater om de typer av insolvensförfaranden som ger anledning till åtgärd från garantiinstitutionen. 2002/74/EG skäl 11 (anpassad) 9. Eftersom målet för den föreslagna åtgärden i detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. 2002/74/EG skäl 12 10. Kommissionen bör för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv, särskilt med avseende på de nya anställningsformer som uppkommer i medlemsstaterna. 11. Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga I del C. 80/987/EEG HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. 2002/74/EG artikel 1.2 (anpassad) KAPITEL I Tillämpningsområde och definitioner Artikel 1 1. Detta direktiv skall tillämpas på fordringar som arbetstagare på grund av anställningsavtal eller anställningsförhållanden har gentemot arbetsgivare som är att anse som insolventa enligt artikel 2.1. 2. Medlemsstaterna får undantagsvis utesluta fordringar från vissa kategorier av arbetstagare från tillämpningsområdet för detta direktiv om det finns andra former av garanti som ger arbetstagarna ett skydd motsvarande det som följer av detta direktiv. 3. Medlemsstaterna får, om en sådan bestämmelse redan finns i deras nationella lagstiftning, fortsätta att utesluta följande kategorier från tillämpningsområdet för detta direktiv: a) Arbetstagare i hushållet som är anställda av en fysisk person. b) Fiskare som avlönas separat. Artikel 2 1. I detta direktiv skall en arbetsgivare anses vara insolvent när en ansökan har inlämnats om att inleda ett kollektivt förfarande som grundas på arbetsgivarens insolvens i enlighet med respektive medlemsstats lagar och andra författningar och som innebär att arbetsgivarens tillgångar helt eller delvis tas i anspråk och att en förvaltare eller en person som utövar en liknande funktion utses, samt när den myndighet som är behörig enligt dessa lagar och andra författningar a) har beslutat att inleda ett förfarande, eller b) har fastställt att arbetsgivarens företag eller verksamheter definitivt har upphört och att befintliga tillgångar är otillräckliga för att motivera att förfarandet inleds. 2. Detta direktiv påverkar inte den definition som följer av nationell rätt beträffande termerna arbetstagare, arbetsgivare, lön, omedelbar rätt till och framtida rätt till. Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för detta direktiv emellertid inte utesluta a) deltidsanställda i den mening som avses i direktiv 97/81/EG, b) visstidsanställda i den mening som avses i direktiv 1999/70/EG, c) arbetstagare med ett tillfälligt anställningsförhållande i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 91/383/EEG. 3. Medlemsstaterna får inte göra arbetstagarnas rätt enligt detta direktiv beroende av en minsta kvalifikationsperiod avseende anställningsavtal eller anställningsförhållande. 4. Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att utsträcka skyddet för arbetstagare till andra insolvenssituationer som fastställts genom andra förfaranden än de som nämns i punkt 1 och som föreskrivs i nationell lagstiftning, till exempel situationer där arbetsgivaren i praktiken inställt betalningarna permanent. Sådana förfaranden skall dock inte leda till ett krav på garantier för institutionerna i de övriga medlemsstaterna i sådana fall som avses i kapitel IV . 80/987/EEG KAPITEL II Bestämmelser om garantiinstitutioner 2002/74/EG artikel 1.3 Artikel 3 Medlemsstaterna skall, om inte annat följer av artikel 4, vidta nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra att garantiinstitutionerna säkerställer betalning av arbetstagarnas utestående fordringar som grundar sig på anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inbegripet betalning av avgångsvederlag, förutsatt att nationell lagstiftning föreskriver det, när anställningsförhållandet upphör. De utestående lönefordringar som garantiinstitutionen övertar avser en period före och/eller, i förekommande fall, efter ett datum som fastställts av medlemsstaterna. Artikel 4 1. Medlemsstaterna får välja att begränsa garantiinstitutionernas betalningsansvar enligt artikel 3 första stycket. 2. Om medlemsstaterna utnyttjar valmöjligheten enligt punkt 1, skall de fastställa den period för vilken garantiinstitutionen skall betala utestående fordringar. Denna period får dock inte vara kortare än en period som omfattar lönen för de tre senaste månaderna av anställningsförhållandet före och/eller efter det datum som avses i artikel 3 andra stycket. Medlemsstaterna får bestämma att denna minimiperiod på tre månader skall infalla under en referensperiod som inte får vara kortare än sex månader. De medlemsstater som föreskriver en referensperiod på minst arton månader får begränsa den period för vilken garantiinstitutionen skall betala de utestående fordringarna till åtta veckor. I sådana fall skall de för arbetstagarna mest fördelaktiga perioderna användas vid beräkningen av minimiperioden. 3. Medlemsstaterna får fritt sätta övre gränser för garantiinstitutionens utbetalningar. Dessa gränser får inte vara lägre än en tröskel som är socialt förenlig med detta direktivs sociala målsättning. Om medlemsstaterna utnyttjar denna valmöjlighet, skall de till kommissionen meddela vilka metoder de använder för att sätta denna övre gräns. 80/987/EEG Artikel 5 Medlemsstaterna skall införa detaljerade bestämmelser för garantiinstitutionernas organisation, finansiering och verksamhet, i överensstämmelse med framför allt följande principer: a) Institutionernas tillgångar skall vara fristående från arbetsgivarnas driftskapital och skall inte vara tillgängliga vid ett insolvensförfarande. b) Arbetsgivarna skall bidra till institutionernas finansiering om den inte fullgörs helt av offentliga myndigheter. c) Institutionernas ansvar skall bestå oberoende av om förpliktelserna att bidra till finansieringen har uppfyllts eller inte. KAPITEL III Bestämmelser om social trygghet Artikel 6 Medlemsstaterna får föreskriva att artikel 3, 4 och 5 inte skall gälla för bidrag enligt nationella författningsreglerade socialförsäkringssystem eller enligt kompletterande pensionssystem utanför de nationella författningsreglerade socialförsäkringssystemen för ett eller flera företag. Artikel 7 Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att underlåtenhet från arbetsgivarens sida, före inträdet av hans insolvens, att inbetala på honom ankommande obligatoriska bidrag till försäkringsinstitutionerna i enlighet med de nationella författningsreglerade socialförsäkringssystemen inte inverkar menligt på arbetstagarnas rätt till förmåner enligt dessa försäkringar, i den mån avdrag för arbetstagarens del av bidraget har gjorts vid utbetalning av arbetstagarnas löner. Artikel 8 Medlemsstaterna skall säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda arbetstagarnas intressen och de personers intressen som vid inträdet av arbetsgivarens insolvens redan har lämnat arbetsgivarens företag eller verksamhet, vad gäller rättigheter som tillförsäkrar dem omedelbara eller framtida ålderspensionsförmåner inklusive efterlevandeförmåner enligt kompletterande pensionssystem utanför de nationella författningsreglerade socialförsäkringssystemen för ett eller flera företag. 2002/74/EG artikel 1.4 KAPITEL IV Bestämmelser om gränsöverskridande situationer Artikel 9 1. När ett företag som är verksamt på minst två medlemsstaters territorium är insolvent i den mening som avses i artikel 2.1, skall institutionen i den medlemsstat på vilkens territorium arbetstagarna normalt utför eller utförde sitt arbete vara behörig institution för betalningen av utestående fordringar till arbetstagarna. 2. Omfattningen av arbetstagarnas rättigheter skall fastställas i den lagstiftning som gäller för den behöriga garantiinstitutionen. 3. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, i de fall som avses i punkt 1, de beslut som fattas inom ramen för ett insolvensförfarande enligt artikel 2.1 som inletts i en annan medlemsstat beaktas för att fastställa arbetsgivarens insolvens i den mening som avses i detta direktiv. Artikel 10 1. För att genomföra artikel 9 skall medlemsstaterna föreskriva om utbyte av relevant information mellan de behöriga administrativa myndigheterna och/eller mellan de garantiinstitutioner som omnämns i artikel 3 första stycket, vilket bland annat gör det möjligt att upplysa den behöriga garantiinstitutionen om arbetstagarnas utestående fordringar. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen och de andra medlemsstaterna lämna uppgifter om adress och telefon till sina behöriga administrativa myndigheter och/eller sina garantiinstitutioner. Kommissionen skall göra dessa upplysningar tillgängliga för allmänheten. 80/987/EEG KAPITEL V Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Artikel 11 Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa eller utfärda lagar eller andra författningar som är gynnsammare för arbetstagarna. 2002/74/EG artikel 1.5 Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att försämra den existerande situationen i medlemsstaterna och den allmänna skyddsnivån för arbetstagare inom det område som direktivet omfattar. 80/987/EEG Artikel 12 Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas möjligheter att a) vidta åtgärder för att förhindra missbruk, b) vägra att ta på sig eller begränsa det ansvar som avses i artikel 3 första stycket, eller den garanterade förpliktelsen som avses i artikel 7, om det visar sig att uppfyllandet av förpliktelsen är orimligt på grund av förekomsten av särskilda förbindelser mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och gemensamma intressen som resulterat i hemliga överenskommelser mellan dem, 2002/74/EG artikel 1.6 c) vägra att ta på sig eller begränsa den betalningsskyldighet som avses i artikel 3 första stycket eller den garanterade förpliktelse som avses i artikel 7 i de fall då arbetstagaren ensam eller tillsammans med nära anförvanter var ägare till en väsentlig del av arbetsgivarens företag eller verksamhet och hade ett betydande inflytande över verksamheten. 2002/74/EG artikel 1.7 Artikel 13 Medlemsstaterna skall till kommissionen och de övriga medlemsstaterna anmäla de typer av nationella insolvensförfaranden som omfattas av direktivets tillämpningsområde samt alla ändringar av dessa. Kommissionen skall offentliggöra dessa anmälningar i Europeiska unionens officiella tidning . 80/987/EEG artikel 11 (anpassad) Artikel 14 2002/74/EG artikel 2.2 (anpassad) Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. 2002/74/EG artikel 4 (anpassad) Artikel 15 Senast den 8 oktober 2010 skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet och tillämpningen av artikel 1-4, artiklarna 9 och 10, artikel 11 andra stycket, artikel 12 c och artiklarna 13 och 14 i medlemsstaterna. Artikel 16 Direktiv 80/987/EEG i dess lydelse enligt direktiven som anges i bilaga I, skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningen av de direktiv som anges i bilaga I del C. Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II. Artikel 17 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . 80/987/EEG Artikel 18 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande […] […] BILAGA I Del A Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning(hänvisningar i artikel 16) Rådets direktiv 80/987/EEG | (EGT L 283, 28.10.1980, s. 23) | Rådets direktiv 87/164/EEG | (EGT L 66, 11.3.1987, s. 11) | Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG | (EGT L 270, 8.10.2002, s. 10) | Del B Icke upphävd ändring srättsakt (hänvisningar i artikel 16) 1994 års anslutningsakt Del C Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning(hänvisningar i artikel 16) Direktiv | Tidsfrist för införlivande | Datum för tillämpning | 80/987/EEG | 28 oktober 1983 | 87/164/EEG | 1 januari 1986 | 2002/74/EG | 8 oktober 2005 | _____________ BILAGA II Jämförelsetabell Direktiv 80/987/EEG | Detta direktiv | Artikel 1 | Artikel 1 | Artikel 2 | Artikel 2 | Artikel 3 | Artikel 3 | Artikel 4 | Artikel 4 | Artikel 5 | Artikel 5 | Artikel 6 | Artikel 6 | Artikel 7 | Artikel 7 | Artikel 8 | Artikel 8 | Artikel 8a | Artikel 9 | Artikel 8b | Artikel 10 | Artikel 9 | Artikel 11 | Artikel 10 | Artikel 12 | Artikel 10a | Artikel 13 | Artikel 11.1 | - | Artikel 11.2 | Artikel 14 | Artikel 12 | - | - | Artikel 15 | - | Artikel 16 | - | Artikel 17 | Artikel 13 | Artikel 18 | - | Bilaga I | - | Bilaga II | _____________ [1] KOM(87) 868 PV. [2] Se bilaga 3 till del A i slutsatserna. [3] Genomfört i enlighet med kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet - Kodifiering av gemenskapens regelverk, KOM(2001) 645 slutlig. [4] Bilaga I, del A och B, till detta förslag. [5] EUT C […], […], s. […]. [6] EUT C […], […], s. […]. [7] EUT C […], […], s. […]. [8] EGT L 283, 28.10.1980, s. 23. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG (EGT L 270, 8.10.2002, s. 10). [9] Se bilaga I del A och B. [10] EGT L 14, 20.1.1998, s. 9. Direktivet ändrat genom direktiv 98/23/EG (EGT L 131, 5.5.1998, s. 10). [11] EGT L 175, 10.7.1999, s. 43. [12] EGT L 206, 29.7.1991, s. 19.