52006PC0390

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 14.07.2006

KOM(2006) 390 slutlig

2006/0127 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Syftet med detta förslag är att förenkla och rationalisera bestämmelserna i gemenskapsdirektiven om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet. Enligt dessa direktiv är medlemsstaterna och kommissionen skyldiga att rapportera om det praktiska genomförandet av bestämmelserna. Att medlemsstaterna skall utarbeta en rapport om det praktiska genomförandet, som i sin tur skall tjäna som underlag för kommissionens rapport, fastställs i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet[1] samt de särdirektiv som avses i artikel 16.1 i det direktivet, dvs. rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen[2], rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet[3], rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen[4], rådets direktiv 90/269/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbats av skador, särskilt i ryggen[5], rådets direktiv 90/270/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm[6], rådets direktiv 92/57/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser[7], rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet[8], rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar[9], rådets direktiv 92/91/EEG av den 3 november 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning[10], rådets direktiv 92/104/EEG av den 3 december 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom utvinningsindustri ovan och under jord[11], rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbete ombord på fiskefartyg[12], rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet[13], Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär[14], Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet[15], Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari 2003 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet[16], Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet[17] samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet[18]. I tre av direktiven på området föreskrivs inga rapporter om det praktiska genomförandet, nämligen rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet[19], Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)[20] samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG)[21]. Att rapporter om genomförandet skall lämnas föreskrivs också i rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande[22], rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg[23] samt i rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet[24]. I de gällande bestämmelserna föreskrivs olika intervall för hur ofta de nationella rapporterna om det praktiska genomförandet skall lämnas in till kommissionen (vart fjärde eller vart femte år). I och med detta förslag kommer dessa skillnader att utjämnas. Samtidigt syftar förslaget till att förbättra och rationalisera den befintliga lagstiftningen genom att det föreskrivs en enda rapport om det praktiska genomförandet för samtliga direktiv, bestående av en allmän del med de allmänna principerna och de aspekter som är gemensamma för alla direktiv, samt separata kapitel för de särskilda aspekterna i respektive direktiv. På grund av de olika direktivens tidsscheman görs dessa utvärderingar i dag praktiskt taget kontinuerligt, vilket ger upphov till orimliga administrativa kostnader. |

120 | Allmän bakgrund I en rad olika gemenskapsdirektiv om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet föreskrivs att medlemsstaterna är skyldiga att regelbundet rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av direktivens bestämmelser och redogöra för arbetsmarknadens parters ståndpunkter. I direktiven föreskrivs olika intervall för de nationella rapporterna till kommissionen – antingen vart femte år (direktiv 89/391/EEG, 89/654/EEG, 89/655/EEG, 89/656/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG, 92/58/EEG, 92/85/EEG, 92/91/EEG, 92/104/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG, 99/92/EG, 2002/44/EG, 2003/10/EG och 2004/40/EG) eller vart fjärde år (direktiv 90/269/EEG, 90/270/EEG, 92/57/EEG och 93/103/EG). I vissa direktiv föreskrivs dessutom att kommissionen med jämna mellanrum skall överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet av direktiven med bl.a. de nationella rapporterna som underlag. Erfarenheterna från de år som bestämmelserna har tillämpats visar att det inte bara är stora skillnader i hur ofta de nationella rapporterna skall överlämnas till kommissionen, utan också att de administrativa kraven försvårar rapporteringen och skapar onödig byråkrati. Att det regelbundet utarbetas rapporter om det praktiska genomförandet av direktivens bestämmelser på arbetsmiljöområdet är viktigt för att skapa en överblick av åtgärderna och hur de inverkar på arbetstagarnas hälsa och säkerhet i Europeiska unionen. I meddelandet ”Anpassning till förändringar i arbetsliv och samhälle: en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002–2006”[25] poängterar kommissionen i punkt 3.3.1 – ”Anpassa den rättsliga och institutionella ramen” – att ”en komplett, samstämmig och fast rättslig ram på gemenskapsnivå är ett oundgängligt verktyg på arbetsmiljöområdet, där normer och principer är nödvändiga för att förebygga risker och skydda arbetstagarna”, och att man ”avser att på detta område tillämpa en balanserad metod på grundval av den erfarenhet som vunnits vid genomförande av lagstiftningen” enligt ett antal parallella insatser, t.ex. förenkling och rationalisering av gällande lagstiftning genom bland annat ”utarbetande av en enda genomföranderapport i stället för de specifika rapporter som föreskrivs i de olika direktiven”. Rådet noterar i sin resolution[26] om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen (2002–2006) kommissionens avsikt att lägga fram lagförslag för att rationalisera genomföranderapporterna och uppmanar kommissionen att under utövande av sin initiativrätt lägga fram de förslag som krävs för att uppnå de mål som fastställs i den nya strategin, särskilt de som krävs för att rationalisera den befintliga lagstiftningen. Europaparlamentet poängterar i sin resolution[27] om kommissionens meddelande att ”förslaget om att kodifiera och förenkla, i stället för att avreglera, den befintliga gemenskapslagstiftningen på detta område går hand i hand med det mer omfattande projektet att förenkla och förbättra gemenskapens regelverk generellt. Detta avspeglas i kommissionens meddelanden om en bättre och enklare lagstiftning[28], och om handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning”[29]. Parlamentet ”begär att arbetsmiljön, som är ett etablerat och medborgarcentrerat område av gemenskapslagstiftningen, skall vara en prioriterad sektor i det program för förenkling av lagstiftningen som rådet, kommissionen och parlamentet gemensamt skall fastställa”. Europaparlamentet konstaterar att tonvikten lagts vid en översyn av tillämpningen av befintlig gemenskapslagstiftning och förslaget om en enda genomföranderapport för samtliga direktiv. Nyligen ställde sig Europaparlamentet i sitt betänkande om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen också bakom kommissionens förslag att lägga fram en enda rapport om det praktiska genomförandet av samtliga direktiv i de 25 medlemsstaterna. I samband med initiativet ”Bättre lagstiftning” från juni 2002 föreslog kommissionen i februari 2003 en strategi för att uppdatera och förenkla gemenskapens lagstiftning. Syftet med denna strategi är bland annat att göra sekundärrätten tydlig, begriplig, aktuell och användarvänlig för medborgarna, näringsidkarna, den offentliga förvaltningen osv. För att uppnå detta mål satsar kommissionen på sex olika aspekter, nämligen förenkling, konsolidering, kodifiering, upphävande och tidsbegränsning av regelverket samt dess uppbyggnad och utformning. Med de indikatorer som föreslogs i kommissionens meddelande från februari 2003 som underlag har kommissionen kartlagt 19 strategiska områden som skulle kunna förenklas, däribland arbetsmiljö. Frågan togs även upp i de slutsatser som rådet (konkurrenskraft) antog vid mötet den 25–26 november 2004, och den pekades ut som en av prioriteringarna för arbetet med att förenkla gemenskapsrätten. Vid en närmare anblick framgår att de uppgifter som medlemsstaterna måste lämna enligt vissa direktiv om hälsa och säkerhet utgör en orimlig belastning. Ett sätt att komma till rätta med problemet vore att reducera antalet uppgifter som krävs till ett minimum och att uppgifterna harmoniseras och överlämnas i form av en enda rapport som är gemensam för samtliga åtgärder. |

130 | Gällande bestämmelser Artikel 3 i förslaget innehåller en förteckning över gällande bestämmelser som kommer att upphöra att gälla i och med detta förslag. Det rör sig om slutbestämmelserna i direktiven med hänvisningar till rapporter om det praktiska genomförandet av direktiven. Alla dessa bestämmelser kommer alltså att upphöra att gälla i och med att detta förslag träder i kraft. Emellertid läggs en artikel 17a till i direktiv 89/391/EEG, och en artikel om rapporteringen om genomförandet införs i direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG. Därigenom bibehålls skyldigheten för medlemsstaterna att rapportera om det praktiska genomförandet av arbetsmiljödirektiven, men frekvensen blir densamma för alla, dvs. vart femte år, och arbetet rationaliseras genom att det bara behöver utarbetas en enda rapport för samtliga direktiv. Genom detta förslag utvidgas skyldigheten dessutom till de direktiv där det tidigare inte föreskrevs någon genomföranderapport, dvs. direktiv 83/477/EEG, 2000/54/EG och 2004/37/EG. Förslaget innehåller dessutom en bestämmelse om att rapportens utformning skall bestämmas av kommissionen i samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget är förenligt med Europeiska unionens övriga politik, i synnerhet förbättringen av lagstiftningen som syftar till att göra företagen mer konkurrenskraftiga. Eftersom uppgifterna sammanställs i en och samma rapport bidrar förslaget dessutom till att underlätta bedömningen av arbetsmiljölagstiftningens effekter i form av färre olyckor på arbetsplatsen och färre arbetsskador, vilket i sin tur gör det lättare att bedöma vilka ekonomiska fördelar bestämmelserna medför för företagen och för samhället i stort. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil I enlighet med artikel 138 i EG-fördraget har kommissionen samrått i två omgångar med de organisationer som företräder arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå och som anges i bilaga 5 till kommissionens meddelande ”Partnerskap för förändring i ett utvidgat EU – Ökad genomslagskraft för den sociala dialogen i EU”[30]. Vid samrådet med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor enligt rådets beslut av den 22 juli 2003 om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor uttryckte sig kommittén positivt. |

212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Arbetsmarknadens parter har betonat hur viktigt det är att förenkla och rationalisera gemenskapsdirektivens bestämmelser om skyldigheten att rapportera om det praktiska genomförandet. Deras förslag att låta rapporteringsfrekvensen vara densamma för alla, dvs. fem år, och att utvidga initiativet till att omfatta alla direktiv på området har beaktats. Företrädarna för de 25 medlemsstaternas arbetsmarknadsparter i den rådgivande kommittén bekräftade den ståndpunkt som arbetsmarknadens parter på EU-nivå redan uttryckte då de hördes enligt artikel 138 i fördraget. Regeringsföreträdarna i nämnda kommitté sade sig också stödja satsningen på att reducera den administrativa börda som följer av en mängd olika rapporter. |

Extern experthjälp |

229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. |

230 | Konsekvensanalys Alternativ 1: Att inte göra något i detta skede. Detta alternativ skulle innebära att man behöll bestämmelserna om att en rad olika rapporter (en per direktiv) skulle behöva lämnas in till kommissionen vid olika tillfällen. De nationella förvaltningarna och arbetsmarknadens parter i de olika medlemsstaterna skulle då behöva göra sina utvärderingar kontinuerligt, utan att det skapas något verkligt mervärde. Alternativ 2: Att ändra lagstiftningen så att de olika rapporteringsskyldigheterna samlas till en rapport, vilket skulle innebära att det gjordes en helhetsbedömning med jämna mellanrum och att de nationella förvaltningarnas och arbetsmarknadens parters utvärderingsarbete förenklades. Dessutom skulle kostnaderna bli betydligt lägre. Den föreslagna ändringen påverkar endast medlemsstaternas skyldigheter att rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av arbetsmiljödirektiven. Den medför inga extra skyldigheter för företagen. Eftersom uppgifterna sammanställs i en och samma rapport bidrar förslaget dessutom till att underlätta bedömningen av arbetsmiljölagstiftningens effekter i form av färre olyckor på arbetsplatsen och färre arbetsskador, vilket i sin tur gör det lättare att bedöma vilka ekonomiska fördelar bestämmelserna medför för företagen och för samhället i stort. Med tanke på detta förslags karaktär har någon konsekvensanalys inte gjorts. En fullständig finansieringsöversikt finns i bilagan. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden En ny artikel 17a med rubriken ”Genomföranderapporter” har lagts till i direktiv 89/391/EEG. I artikeln föreskrivs att medlemsstaterna vart femte år skall lämna in en enda rapport till kommissionen om det praktiska genomförandet av direktiv 89/391/EEG och dess särdirektiv. Rapporten skall även innehålla arbetsmarknadens parters ståndpunkter. I artikeln finns även bestämmelser om rapporternas innehåll och rutinerna för att sammanställa och översända dem, och om den helhetsbedömning av genomförandet som kommissionen skall göra. Det blir dessutom möjligt att inkludera eventuella nya särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG i dessa rapporteringsrutiner. Enligt artikel 2 i förslaget skall en ny artikel om genomföranderapporter införas i de direktiv som inte är särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, dvs. direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG. Enligt den nya artikeln skall medlemsstaterna lämna sina genomföranderapporter till kommissionen i form av ett särskilt kapitel i den enda rapport som föreskrivs i artikel 17a.1 i direktiv 89/391/EEG och som dessutom kommer att tjäna som underlag för den helhetsbedömning som kommissionen skall göra enligt punkt 4 i nämnda artikel 17a. Genom artikel 3 i förslaget upphör direktivens nuvarande bestämmelser om genomföranderapporter att gälla. |

310 | Rättslig grund Artikel 137.2 i EG-fördraget. |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget till åtgärd inte avser ett område – skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet – där gemenskapen är ensam behörig. |

Medlemsstaterna kan av följande skäl inte själva uppnå målen i förslaget i tillräcklig utsträckning: |

323 | Direktivens bestämmelser kan inte ändras eller upphävas på nationell nivå. |

Målen i förslaget kan bättre uppnås på gemenskapsnivå av följande skäl: |

324 | Detta förslag medför ändringar i en gällande gemenskapsrättsakt och upphäver vissa bestämmelser i flera direktiv på området, något som inte skulle kunna göras av medlemsstaterna själva. Syftet är dessutom att harmonisera och rationalisera utformningen och inlämnandet av de nationella rapporterna om det praktiska genomförandet av direktiven samt den rapport som kommissionen skall utarbeta. |

325 | Förslaget kommer att skapa bättre rutiner för utvärdering av arbetsmiljödirektiven. |

326 | Det kommer att medföra att administrationen blir betydligt mindre betungande eftersom de olika skyldigheterna enligt varje direktiv försvinner. |

327 | Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom förslaget ändrar befintliga gemenskapsåtgärder i syfte att förbättra och förenkla tillämpningen. |

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

331 | Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att förenkla och rationalisera gällande lagstiftning i syfte att upprätta en enda rapport om det praktiska genomförandet. |

332 | Den administration som åligger kommissionen, de nationella myndigheterna och arbetsmarknadens parter förväntas minska avsevärt. |

Val av regleringsform |

341 | Föreslagen regleringsform: direktiv. |

342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Eftersom det rör sig om en ändring av ett direktiv och upphävande av bestämmelser i flera direktiv, är den enda lämpliga regleringsformen ett direktiv. |

BUDGETKONSEKVENSER |

409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

510 | Förenkling |

511 | Förslaget innebär en förenkling av rättsreglerna och av gällande administrativa förfaranden för myndigheterna på nationell och europeisk nivå samt för enskilda organ och privata aktörer. |

512 | För närvarande innehåller de flesta direktiv om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet en skyldighet för medlemsstaterna att med olika intervall översända nationella rapporter om det praktiska genomförandet till kommissionen med arbetsmarknadens parters ståndpunkter. Också kommissionen är skyldig att avlägga en egen rapport om genomförandet av direktiven. Genom detta förslag förenklas och rationaliseras rutinerna, eftersom förslaget innehåller en bestämmelse om att de nationella rapporterna skall lämnas in till kommissionen med samma intervall och att medlemsstaterna endast behöver lämna in en rapport för samtliga direktiv om det praktiska genomförandet. Rapporten skall bestå av dels en allmän del, dels särskilda kapitel för varje enskilt direktiv. |

513 | De nationella myndigheterna behöver alltså inte utarbeta och översända mer än en enda rapport vart femte år om genomförandet av direktiven. Kommissionens arbete kommer också att underlättas avsevärt eftersom den inte kommer att ta emot och behandla mer än en rapport per medlemsstat vart femte år, istället för flera rapporter från varje land. |

514 | Arbetet kommer också att bli mindre betungande för arbetsmarknadens parter eftersom de endast kommer att medverka vid en rapport om det praktiska genomförandet vart femte år. |

516 | Förslaget ingår i gemenskapens program om uppdatering och förenkling av gemenskapens regelverk. |

520 | Upphävande av gällande lagstiftning Ett antagande av förslaget medför att vissa rättsakter upphävs. |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget till rättsakt gäller ett område som omfattas av EES-avtalet och rättsakten bör därför utsträckas till att gälla EES-länderna. |

570 | Närmare redogörelse för förslaget, efter kapitel eller artikel Genom detta förslag förenklas såväl medlemsstaternas skyldigheter att rapportera om det praktiska genomförandet som kommissionens skyldighet att i sin tur rapportera utifrån de nationella rapporterna, eftersom det fastställs att rapporterna skall utformas och översändas till kommissionen med samma intervall och som en enda rapport om det praktiska genomförandet. Rapporten skall bestå av dels en allmän del, dels särskilda kapitel för varje enskilt direktiv (artiklarna 1 och 2). Genom artikel 1 i förslaget läggs därför en ny artikel 17a till i direktiv 89/391/EEG. I artikeln föreskrivs att medlemsstaterna skall lämna in en enda rapport till kommissionen om det praktiska genomförandet av bestämmelserna i det direktivet samt i särdirektiven enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG (artikel 17a.1 i direktiv 89/391/EEG). För att underlätta utarbetandet av de nationella rapporterna och se till att de blir enhetliga föreskrivs i artikel 1 i förslaget (artikel 17a.2 i direktiv 89/391/EEG) att rapportens utformning skall bestämmas av kommissionen i samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor. Kommissionen skall översända rapportens struktur, tillsammans med ett frågeformulär som klargör rapportens innehåll, till medlemsstaterna sex månader innan den period som rapporten avser löper ut. Rapporten skall sändas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den femårsperiod som rapporten avser (se artikel 1 i förslaget – artikel 17a.3 i direktiv 89/391/EEG). I artikel 1 i förslaget (artikel 17a.4 i direktiv 89/391/EEG) fastställs även att kommissionen utifrån de nationella rapporterna skall göra en utvärdering av genomförandet av de direktiv som berörs samt om den senaste utvecklingen. Den skall dessutom underrätta övriga institutioner om resultatet av utvärderingen och om eventuella initiativ som visar sig nödvändiga. Enligt artikel 2 i förslaget skall en ny artikel om genomföranderapporter införas i de direktiv som inte är särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, dvs. direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG. Enligt den nya artikeln skall medlemsstaterna lämna sina genomföranderapporter till kommissionen i form av ett särskilt kapitel i den enda rapport som föreskrivs i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG, och de kommer att tjäna som underlag för den helhetsbedömning som kommissionen skall göra enligt punkt 4 i nämnda artikel 17a. Genom artikel 3 i förslaget upphör de bestämmelser som avser rapporterna om det praktiska genomförandet av nämnda direktiv att gälla. I förslaget föreskrivs att medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att följa de nya reglerna (artikel 4), men det innebär inte nödvändigtvis att medlemsstaterna måste anta några nya lagar eller andra författningar. |

1. 2006/0127 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2,

med beaktande av kommissionens förslag[31], framlagt efter samråd med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[32], efter samråd med Regionkommittén,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[33],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[34], och

av följande skäl:

2. Att medlemsstaterna skall utarbeta en rapport om det praktiska genomförandet, som i sin tur skall tjäna som underlag för kommissionens rapport, fastställs i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet[35] samt i de särdirektiv som avses i artikel 16.1 i det direktivet, dvs. rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen[36], rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet[37], rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen[38], rådets direktiv 90/269/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbats av skador, särskilt i ryggen[39], rådets direktiv 90/270/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm[40], rådets direktiv 92/57/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser[41], rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet[42], rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar[43], rådets direktiv 92/91/EEG av den 3 november 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning[44], rådets direktiv 92/104/EEG av den 3 december 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom utvinningsindustri ovan och under jord[45], rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbete ombord på fiskefartyg[46], rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet[47], Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär[48], Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet[49], Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari 2003 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet[50], Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet[51] samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet[52].

3. En rapport om genomförandet föreskrivs också i rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande[53], rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg[54] samt i rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet[55].

4. Rapporteringsbestämmelserna i särdirektiven enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG och i direktiv 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG skiljer sig åt både i fråga om hur ofta rapporterna skall utarbetas och vad de skall innehålla.

5. Medlemsstaternas skyldigheter att rapportera om det praktiska genomförandet och kommissionens skyldighet att i sin tur rapportera utifrån de nationella rapporterna är ett viktigt led i lagstiftningen som gör det möjligt att sammanställa och utvärdera olika aspekter av det praktiska genomförandet av direktiven. Därför bör denna rapporteringsskyldighet utvidgas till att också omfatta de direktiv som inte innehåller några rapporteringsbestämmelser, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)[56], Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG)[57] samt rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet[58].

6. Det är således nödvändigt att göra bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG, särdirektiven enligt artikel 16.1 samt direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG enhetliga.

7. Enligt kommissionens meddelande ”Anpassning till förändringar i arbetsliv och samhälle: en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002–2006”[59] bör det utarbetas förslag till lagstiftning för att förenkla och rationalisera genomföranderapporterna. Denna fråga har även getts högsta prioritet i arbetet med att förenkla gemenskapslagstiftningen, som ett led i initiativet för bättre lagstiftning.

8. Rutinerna bör förenklas samtidigt som rapporteringsfrekvensen bör vara densamma för de nationella genomföranderapporter som skall lämnas in till kommissionen, och det bör räcka med en enda rapport om det praktiska genomförandet, bestående av en allmän del som gäller för samtliga direktiv och olika kapitel för varje enskilt direktivs särskilda aspekter. Dessa bestämmelser, och särskilt införandet av en ny artikel 17a i direktiv 89/391/EEG, gör det dessutom möjligt att låta rapporteringen omfatta även genomförandet av de särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG för vilka det inte föreskrivs någon rapportering, dvs. direktiv 2000/54/EG och 2004/37/EG, samt alla framtida särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG.

9. Det förefaller lämpligt att föreskriva att medlemsstaternas rapporter skall utarbetas och lämnas in till kommissionen vart femte år, att rapporterna skall vara enhetligt utformade så att de kan användas på bästa sätt, och att de skall utarbetas utifrån ett frågeformulär som kommissionen utformat efter att ha hört rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor.

10. Kommissionen har i enlighet med artikel 138.2 i fördraget samrått med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd.

11. Efter detta samråd bedömde kommissionen att det vore önskvärt med en gemenskapsåtgärd och samrådde i enlighet med artikel 138.3 i fördraget på nytt med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå om det planerade förslagets innehåll.

12. Efter det andra samrådet har arbetsmarknadens parter inte meddelat kommissionen att de önskar inleda det förfarande som kan leda till ett avtal i enlighet med artikel 138.4 i fördraget.

13. De åtgärder medlemsstaterna måste vidta omfattar inte antagandet av några lagar eller andra författningar eftersom det för utarbetandet av rapporter om genomförandet av gemenskapsdirektiv inte krävs att medlemsstaterna antar några sådana bestämmelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändring av direktiv 89/391/EEG

Följande artikel skall införas i direktiv 89/391/EEG:

”Artikel 17a – Genomföranderapporter

1. Vart femte år skall medlemsstaterna lämna in en rapport till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv samt i särdirektiven enligt artikel 16.1, och däri ange arbetsmarknadens parters ståndpunkter.

2. Rapportens utformning skall bestämmas av kommissionen i samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor.

Den skall innehålla en allmän del som omfattar bestämmelserna i detta direktiv samt olika kapitel för de särskilda aspekterna av genomförandet av de direktiv som avses i punkt 1.

3. Kommissionen skall översända rapportens struktur, tillsammans med ett frågeformulär där rapportens innehåll preciseras, till medlemsstaterna sex månader innan den period som rapporten avser löper ut. Rapporten skall sändas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den femårsperiod som rapporten avser.

4. Utifrån dessa rapporter skall kommissionen göra en helhetsbedömning av genomförandet av de direktiv som berörs samt om den senaste utvecklingen, bl.a. i fråga om forskning och nya vetenskapliga rön på de olika områdena. Kommissionen skall med jämna mellanrum underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor om helhetsbedömningen och vid behov om eventuella initiativ som syftar till att förbättra det sätt på vilket lagstiftningen på området fungerar.

5. Den första rapporten skall avse perioden 2007–2012.”

Artikel 2 – Ändring av direktiven 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG

1. Följande artikel skall införas i direktiv 83/477/EEG:

”Artikel 17a – Genomföranderapport

Vart femte år skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG och som skall tjäna som underlag till kommissionens helhetsbedömning i enlighet med punkt 4 i nämnda artikel 17a.”

2. Följande artikel skall införas i direktiv 91/383/EEG:

”Artikel 10a – Genomföranderapport

Vart femte år skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG och som skall tjäna som underlag till kommissionens helhetsbedömning i enlighet med punkt 4 i nämnda artikel 17a.”

3. Följande artikel skall införas i direktiv 92/29/EEG:

”Artikel 9a – Genomföranderapport

Vart femte år skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG och som skall tjäna som underlag till kommissionens helhetsbedömning i enlighet med punkt 4 i nämnda artikel 17a.”

4. Följande artikel skall införas i direktiv 94/33/EG:

”Artikel 17a – Genomföranderapport

Vart femte år skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG och som skall tjäna som underlag till kommissionens helhetsbedömning i enlighet med punkt 4 i nämnda artikel 17a.”

Artikel 3 – Upphävande

Följande bestämmelser skall upphöra att gälla den [det datum som anges i artikel 4] :

1) Artikel 18.3 och 18.4 i direktiv 89/391/EEG.

2) Artikel 10.3 och 10.4 i direktiv 89/654/EEG.

3) Artikel 10.3 och 10.4 i direktiv 89/655/EEG.

4) Artikel 10.3 och 10.4 i direktiv 89/656/EEG.

5) Artikel 9.3 och 9.4 i direktiv 90/269/EEG.

6) Artikel 11.3 och 11.4 i direktiv 90/270/EEG.

7) Artikel 10.3 och 10.4 i direktiv 91/383/EEG.

8) Artikel 9.3 och 9.4 i direktiv 92/29/EEG.

9) Artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 92/57/EEG.

10) Artikel 11.4 och 11.5 i direktiv 92/58/EEG.

11) Artikel 14.4, 14.5 och 14.6 i direktiv 92/85/EEG.

12) Artikel 12.4 i direktiv 92/91/EEG.

13) Artikel 13.4 i direktiv 92/104/EEG.

14) Artikel 13.3 och 13.4 i direktiv 93/103/EG.

15) Artikel 17.4 och 17.5 i direktiv 94/33/EG.

16) Artikel 15 i direktiv 98/24/EG.

17) Artikel 13.3 i direktiv 1999/92/EG.

18) Artikel 13 i direktiv 2002/44/EG.

19) Artikel 16 i direktiv 2003/10/EG.

20) Artikel 12 i direktiv 2004/40/EG.

21) Artikel 12 i direktiv 2006/25/EG.

Artikel 4 – Genomförande

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den .

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 5 – Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den […] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 6 – Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

[…] […]

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet.

BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Berört politikområde/berörda politikområden och därmed förknippad verksamhet:

Sysselsättning och sociala frågor – Arbetsorganisation och arbetsförhållanden – Uppdatering av arbetsrätten och arbetsmarknadsrelationerna, inbegripet arbetarskydd och arbetsmiljö.

BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (f.d. B.A-poster)) inklusive rubriker:

Ej tillämpligt.

Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

Ej tillämpligt – förslaget påverkar inte gemenskapsbudgeten

Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ): Ej tillämpligt.

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande Efta | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

Oblig. utg./Icke-oblig. utg. | Diff. anslag[60]/ Icke-diff. anslag[61] | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | nr |

Oblig. utg./Icke-oblig. utg. | Diff. anslag/ Icke-diff. anslag | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | nr |

FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

Finansiella medel

Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n+5 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[62] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 0 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[63] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4 | c | 0 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c |

Betalningsbemyndiganden | b+c |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[64] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5 | d | 0 | 0 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6 | e |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e |

TOTALA BETALNINGSBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra organ (ange vilka) skall en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n+5 och följande budgetår | Totalt |

…………………… | f |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inkl. samfinansiering | a+c+d+e+f |

Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[65] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Obs.: Den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden[År n-1] | Situation efter åtgärden |

Totalt antal personal | 1A i 60 dgr 1C i 60 dgr | 1A i 120 dgr 1C i 120 dgr | 1A i 120 dgr 1C i 120 dgr |

BESKRIVNING OCH MÅL

Bakgrunden till förslaget skall lämnas i motiveringen. Detta avsnitt i finansieringsöversikten skall omfatta följande kompletterande uppgifter:

Behov som skall uppfyllas på kort eller lång sikt

Behovet att förenkla och rationalisera gällande lagstiftning.

Mervärde som tillförs genom kommissionens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter

Åtgärden måste vidtas på gemenskapsnivå eftersom den innebär en ändring av ett befintligt direktiv och medför att bestämmelser i flera olika direktiv kommer att upphöra att gälla.

Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning

Förenkling och rationalisering av gällande lagstiftning.

Metod för genomförande (preliminär)

Ange den eller de metoder[67] som valts för åtgärdens genomförande:

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen.

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning

( Delad eller centraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Kommentarer:

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Övervakningssystem

Övervakning av översändningen av nationella rapporter till kommissionen.

Utvärdering

Förhandsutvärdering

Planeras ej

Åtgärder som vidtagits efter en halvtids-/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder)

Tidigare erfarenheter har visat att den gällande lagstiftningen måste förenklas och rationaliseras.

Bestämmelser och tidsintervall för framtida utvärderingar

Nästa utvärdering kommer att ske 2012, då den första perioden för genomföranderapporterna löper ut.

BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Ej tillämpligt.

UPPGIFTER OM MEDEL

FÖRSLAGETS MÅL I FORM AV FINANSIELLA KOSTNADER

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[69] (XX 01 01) | A*/AD | 1A i 60 dgr | 1A i 120 dgr | 1A i 360 dgr |

B*, C*/AST | 1C i 60 dgr | 1C i 120 dgr | 1C i 360 dgr |

Personal som finansieras[70] genom art. XX 01 02 |

Övrig personal som finansieras[71] genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT |

Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden

År n: De nationella rapporternas struktur utarbetas, sänds på remiss och antas.

År n+4 och/eller år n+5: Det 25 nationella rapporterna gås igenom och analyseras av kommissionen, som utarbetar sin rapport.

Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

Arbetet kommer att utföras med hjälp av befintlig personal.

(Om fler än en källa anges skall uppgifter lämnas om hur många tjänster som härrör från var och en av källorna)

( Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas.

( Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som skall begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som skall fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

1. Tekniskt och administrativt stöd (inklusive tillhörande personalkostnader) |

Genomförandeorgan[72] | 0 |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | 0 |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0 |

Finansiella kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader som inte inkluderats i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) | 0 |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel XX 01 02

I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[73] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2. Övriga förvaltningsutgifter totalt (XX 01 02 11) |

3. Övriga administrativa utgifter (specificera genom att ange budgetrubrik) | 0,03 | 0,03 | 0,06 |

Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,06 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

[1] EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

[2] EGT L 393, 30.12.1989, s. 1.

[3] EGT L 393, 30.12.1989, s. 13.

[4] EGT L 393, 30.12.1989, s. 18.

[5] EGT L 156, 21.6.1990, s. 9.

[6] EGT L 156, 21.6.1990, s. 14.

[7] EGT L 245, 26.8.1992, s. 6.

[8] EGT L 245, 26.8.1992, s. 23.

[9] EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.

[10] EGT L 348, 28.11.1992, s. 9.

[11] EGT L 404, 31.12.1992, s. 10.

[12] EGT L 307, 13.12.1993, s. 1.

[13] EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

[14] EGT L 23, 28.1.2000, s. 57.

[15] EGT L 177, 6.7.2002, s. 13.

[16] EUT L 42, 15.2.2003, s. 38.

[17] EUT L 159, 30.4.2004, s. 1.

[18] EUT L 114, 27.4.2006, s. 38.

[19] EGT L 263, 24.9.1983, s. 25.

[20] EGT L 262, 17.10.2000, s. 21.

[21] EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.

[22] EGT L 206, 29.7.1991, s. 19.

[23] EGT L 113, 30.4.1992, s. 19.

[24] EGT L 216, 20.8.1994, s. 12.

[25] KOM(2002) 118 slutlig, 11.3.2002.

[26] EGT C 161, 5.7.2002.

[27] PE 323.680.

[28] KOM(2001) 726, 5.12.2001.

[29] KOM(2002) 278, 6.6.2002.

[30] KOM(2004) 557 slutlig, 12.8.2004.

[31] EUT C […], […], s. […].

[32] EUT C […], […], s. […].

[33] EUT C […], […], s. […].

[34] Europaparlamentets yttrande av den … [EUT C …], rådets gemensamma ståndpunkt av den … […] och Europaparlamentets ståndpunkt av den …

[35] EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

[36] EGT L 393, 30.12.1989, s. 1.

[37] EGT L 393, 30.12.1989, s. 13.

[38] EGT L 393, 30.12.1989, s. 18.

[39] EGT L 156, 21.6.1990, s. 9.

[40] EGT L 156, 21.6.1990, s. 14.

[41] EGT L 245, 26.8.1992, s. 6.

[42] EGT L 245, 26.8.1992, s. 23.

[43] EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.

[44] EGT L 348, 28.11.1992, s. 9.

[45] EGT L 404, 31.12.1992, s. 10.

[46] EGT L 307, 13.12.1993, s. 1.

[47] EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

[48] EGT L 23, 28.1.2000, s. 57.

[49] EGT L 177, 6.7.2002, s. 13.

[50] EUT L 42, 15.2.2003, s. 38.

[51] EUT L 159, 30.4.2004, s. 1.

[52] EUT L 114, 27.4.2006, s. 38.

[53] EGT L 206, 29.7.1991, s. 19.

[54] EGT L 113, 30.4.1992, s. 19.

[55] EGT L 216, 20.8.1994, s. 12.

[56] EGT L 262, 17.10.2000, s. 21.

[57] EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.

[58] EGT L 263, 24.9.1983, s. 25.

[59] KOM(2002) 118 slutlig.

[60] Differentierade anslag

[61] Icke-differentierade anslag

[62] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[63] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[64] Andra utgifter inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[65] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[66] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[67] Om fler än en metod anges skall ytterligare uppgifter lämnas under avsnittet ”Kommentarer” i denna punkt.

[68] Se beskrivning i avsnitt 5.3.

[69] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[70] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[71] Kostnader som ingår i referensbeloppet.

[72] Det skall göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda verkställande organen.

[73] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.