EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006AE0742

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Undanröjande av bolagsskatterelaterade hinder för små och medelstora företag på den inre marknaden – utkast till ett tänkbart pilotprojekt med hemlandsbeskattning KOM(2005) 702 slutlig

EUT C 195, 18.8.2006, p. 58–61 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

18.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/58


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Undanröjande av bolagsskatterelaterade hinder för små och medelstora företag på den inre marknaden – utkast till ett tänkbart pilotprojekt med hemlandsbeskattning”

KOM(2005) 702 slutlig

(2006/C 195/14)

Den 23 december 2005 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttranda.

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 april 2006. Föredragande var Philippe Levaux.

Vid sin 427:e plenarsession den 17–18 maj 2006 (sammanträdet den 17 maj 2006) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 143 röster för, inga röster emot och 6 nedlagda röster.

1.   Slutsatser

1.1

EESK ställer sig liksom tidigare positivt till en långsiktig harmonisering av skattereglerna på EU-nivå. Dessvärre stöter harmoniseringen fortfarande på en lång rad problem. Under dessa omständigheter vill EESK framhålla följande:

Kommittén upprepar sitt stöd till kommissionens riktlinjer och ansträngningar för att underlätta utvecklingen av små och medelstora företags verksamhet, men ställer sig dock frågande till det föreslagna instrumentets effektivitet och begränsningar.

Eftersom det är fråga om ett pilotprojekt anser kommittén att det hade varit lämpligare att föreslå ett bättre avgränsat system utgående från konkreta erfarenheter och från frivilliga åtaganden av vissa medlemsstater och branschorganisationer för små och medelstora företag. Försöksperioden hade kunnat begränsas till fem år, följt av en utvärdering av de positiva erfarenheterna och ett genomförande av de användbara elementen.

Kommittén föreslår att kommissionen tar intryck från material i en rad tidigare yttranden som förtecknas nedan i syfte att formulera riktlinjer som på lång sikt erbjuder små och medelstora företag samstämmiga lösningar, särskilt sådana som stöder utarbetandet av en stadga för europeiska små och medelstora företag.

2.   Tillbakablick på tidigare yttranden från EESK

2.1

Föreliggande meddelande från kommissionen följer på en lång rad andra förslag som offentliggjorts under de senaste åren. Det är fråga om ett nytt förslag som syftar till att på skatteområdet, i synnerhet i fråga om företagsskatt, skapa nya utvecklingsmöjligheter för små och medelstora företag, vars betydelse för uppkomsten av arbetstillfällen och tillgångar inom EU har uppmärksammats i flera sammanhang, exempelvis i handlingsplanen från Lissabonmötet.

2.2

EESK har vid flera tillfällen sedan slutet av 90-talet rådfrågats om förslag, rekommendationer och meddelanden i denna fråga eller i därmed sammanhängande frågor. Nedan förtecknas obligatoriska yttranden och initiativyttranden från senare tid, särskilt sådana som berör begreppet ”Europabolag” med tillämpning på små och medelstora företag samt förenklade skatteregler, som är nödvändiga för att snabbt kunna undanröja de hinder som företagen stöter på.

År 2000, EESK:s initiativyttrande  (1) om ”En europeisk stadga för småföretag”, i vilket följande förslag bland ett dussintal andra ingår: ”Det bör utformas ett förenklat skattesystem, och mikroföretag med en omsättning under en viss gräns bör vara befriade från orimliga skattebördor”.

År 2001, EESK:s yttrande  (2) om meddelandet från kommissionen om ”Skattepolitiken i Europeiska unionen – Prioriteringar för de kommande åren”. EESK ställde sig ”allmänt positiv till kommissionens målsättningar på det skattepolitiska området. Detta gäller särskilt behovet av att samordna företagsbeskattningen så att i första hand de små och medelstora företagen slipper problem som beror på skillnaderna mellan olika länder.”

År 2002, EESK:s initiativyttrande  (3) om ”Små och medelstora företags gemenskapsrättsliga status”, vilken skulle medföra ”[…] en europeisk bolagsform som innebär att dessa företag behandlas på samma sätt som de större företagen, som i större utsträckning berörs av stadgan för Europabolag, samt att ge dem en EU-märkning som underlättar deras verksamhet på inre marknaden” och”erbjuda skatteregler som utesluter risk för dubbelbeskattning […]”.

År 2002, EESK:s initiativyttrande  (4) om ”Direktbeskattning av företag”, i vilket EESK påtalar ”[…] att åtgärder för att undvika dubbelbeskattning måste genomföras snabbare […]” EESK ställde sig bakom målet ”att skapa en inre marknad fri från skattehinder” och att”gemensamma regler måste införas” samt att en”harmoniserad skattebas för samtliga företag i EU är en målsättning som är förenlig med medlemsstaternas och EU-regionernas suveränitet på skatteområdet, eftersom det innebär att de bevarar möjligheten att fastställa skattesatsen.”

År 2003, EESK:s yttrande  (5) om ”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater”. Kommittén stöder kommissionens förslag, som syftar till att ”avskaffa eller åtminstone minska den dubbla eller flerdubbla beskattningen av utdelning från ett dotterbolag i den stat där moderbolaget eller ett fast driftställe är skatterättsligt hemmahörande.”.

År 2003, EESK:s initiativyttrande  (6) om ”Beskattningen inom EU: gemensamma riktlinjer, enhetligare skatteregler och möjlighet till beslut med kvalificerad majoritet”, genom vilket kommittén begärde att tre frågor skulle utredas närmare, bland annat ”att en gemensam skattebas för företagen bör införas” och ”att beslut med kvalificerad majoritet bör användas för att fastställa miniminivåer för företagsskatten”.

År 2004, EESK:s förberedande yttrande  (7) som utarbetades på begäran av kommissionen om ”Anpassningsförmågan hos småföretag och företag inom den sociala ekonomin”. I yttrandet fastslår EESK att man måste ”Reducera hindren för tillträde till de globala marknaderna för små och medelstora företag och den sociala ekonomins företag genom att minska den administrativa och juridiska bördan”.

År 2004, EESK:s yttrande  (8) om meddelandet från kommissionen om ”En inre marknad utan företagsskattemässiga hinder”. I yttrandet framhåller EESK följande:

Punkt 3.2, nödvändigheten att åtgärda problem på inre marknaden genom att ”befästa samordningsmetoderna i fråga om företagsbeskattning” eftersom små och medelstora företag saknar ”de resurser som behövs för att komma till rätta med 15 (snart 25) olika bestämmelser”.

Punkt 3.3, ”EESK anser det vara lämpligt att följa reglerna i den stat där ett företag har sitt säte. Härvid skall de små och medelstora företagen avskiljas genom ett tak för omsättningen.”

Punkt 3.3.1, ”Kommissionens pilotprojekt beträffande 'hemstatsbeskattning' erbjuder en lösning på problemet i anslutning till små och medelstora företags gränsöverskridande verksamhet, eftersom det medför att den skatteadministrativa bördan för dessa företag lättar. Ett hemstatsbeskattningssystem skulle kunna testas på bilateral basis, och efter en positiv utvärdering så småningom utvidgas till att omfatta hela EU.”

Punkt 3.4, ”En gemensam europeisk skattebas är ett viktigt första steg.”

Punkt 3.7, ”EESK vill än en gång för medlemsstaterna, som har det största inflytandet, framhålla behovet av ett avtal genom vilket små och medelstora företag tillåts och uppmuntras att särskilt expandera i andra länder än hemlandet med nya arbetstillfällen som följd, eftersom det framför allt är de små och medelstora företagen som skapar nya arbetstillfällen.”

2.3

EESK citerar delar ur dessa åtta yttranden som spänner över fem år i syfte att

framhålla vikten av kommitténs bidrag,

påminna om lämpliga åtgärder som kunde ge små och medelstora företag möjligheter att spela en större roll på EU:s inre marknad,

understryka att kommissionen genom sin ihärdighet visar beslutsamhet att finna lösningar på problemet.

2.4

EESK beklagar dock att inget effektivt instrument har tagit form under dessa fem år. Kommittén insisterar kraftigt på att Europaparlamentet och rådet äntligen skall undanröja de hinder som redan tydligt kan identifieras.

3.   Kommissionens förslag och EESK:s bidrag

3.1

Även om EESK menar att dess tidigare yttranden redan i stor utsträckning föregriper kommissionen förslag, vill kommittén lägga fram ytterligare synpunkter på ett flertal punkter.

3.2

I sitt meddelande påpekar kommissionen att de små och medelstora företagens deltagande på inre marknaden helt klart är mycket mindre än de större företagens, bland annat av skattemässiga orsaker. Kommissionen anser att man bör främja de små och medelstora företagens gränsöverskridande expansion och förordar hemlandsbeskattning. När det gäller företagsbeskattning och mer specifikt företagsskatt, föreslår kommissionen att medlemsstaterna och företagen provar modellen med hemlandsbeskattning i form av ett pilotprojekt.

3.3

EESK har redan tillrått och i princip godkänt ett sådant initiativ. Vi vill dock erinra om att endast ett begränsat antal små och medelstora företag överväger en gränsöverskridande expansion. Därför kan ett sådant projekt endast genomföras med hjälp av ett begränsat antal företag, som antingen på grund av sin lokalisering eller målsättning har en strategi som syftar till etablering i ett annat land. Även om EESK i princip godkänner förslaget, vill vi uppmana kommissionen att förtydliga följande:

Ungefär hur många små och medelstora företag kan inom en nära framtid förväntas vara intresserade av att införa det föreslagna systemet för beräkning av beskattningsunderlaget för företag?

Vilken är deras ekonomiska tyngd inom EU?

Vilka ekonomiska sektorer påverkas mest?

3.3.1

Målet är i själva verket att öka tillväxten och sysselsättningen genom att göra det lättare för små och medelstora företag att driva sin verksamhet, och med hänsyn till EU:s begränsade budgetmedel anser EESK att man bör undvika bortplottring och i stället prioritera ett mindre antal åtgärder som kan främja effektiviteten. Därför bör man mot bakgrund av tillgänglig statistik inte bara undersöka de föreslagna åtgärdernas effektivitet utan även jämföra denna effektivitet med andra åtgärder som skulle kunna vara lämpligare. Kommissionen kan i sin konsekvensbedömning inte mäta de kostnader som är kopplade till genomförandet av den åtgärd som förordas på grund av bristande information på denna punkt, vilket förvånar EESK.

3.4

Till stöd för sitt förslag hänvisar kommissionen till resultaten av sin enkät från andra halvåret 2004 riktad till små och medelstora företag och branschorganisationer i de 25 medlemsstaterna. Kommissionen fick endast 194 svar, varav 168 från tyska företag (se bilagan).

3.4.1

EESK konstaterar att enkäten inte gav något större gensvar i EU, trots att det finns flera miljoner små och medelstora företag, varav två miljoner enbart inom byggnadsbranschen. Vi är även förvånade över att vi inte har fått någon information om branschorganisationernas och arbetsmarknadsparternas bidrag. Om det inte rör sig om hemliga handlingar ber EESK att få tillsänt sig dessa uppgifter för kännedom.

3.4.2

Eftersom enkäten endast gett ett fåtal användbara resultat borde kommissionen inta ha dragit några slutsatser på grundval av dessa, då underlaget kan betraktas som otillräckligt.

3.5

EESK anser att kommissionen bör vidta följande åtgärder:

Ta reda på varför företagen visade så litet intresse för enkäten.

Se till att få en tillräckligt stor budget för att sådana enkäter skall kunna genomföras av specialister på området. Dessa bör på förhand undersöka om enkätens målsättning, målgrupp och själva innehåll kan ge fruktbara resultat. Vidare kan direkta kontakter med små och medelstora företag som redan har dotterbolag i andra länder öka förståelsen för de problem som dessa möter.

Undvika att skicka ut enkäter endast via Internet, eftersom det lämpar sig sämre när det gäller små och medelstora företag än organisationer som regelbundet besöker kommissionens hemsida.

3.5.1

Kanske är det även så att vissa chefer för små och medelstora företag, som är fast beslutna att etablera sig i andra medlemsstater, inte i första hand funderar över hur de kommer att beskattas, utan föredrar att hitta säljteam på plats, investera i marknadsföring och på sikt gå med vinst?

3.5.2

Kanske anser andra chefer för små och medelstora företag när de överväger att etablera sig i ett annat land att de kommer att ställas inför en rad administrativa, juridiska, sociala, skattemässiga och andra problem som är så komplexa att beskattningen av dotterföretag är mindre viktig och ligger på framtiden, och att de därför föredrar att bilda ett ”joint venture” med ett lokalt företag (vilket gynnar den europeiska sammanhållningen).

3.6

Kommissionen ger följande beskrivning av tillämpningsområdet och målsättningen för det pilotprojekt som rekommenderas:

Pilotprojektet skall ges en bred tillämpning och genomföras i samtliga små och medelstora företag, inklusive mikroföretag med mindre än tio anställda.

Beräkning av beskattningsbar vinst för moderbolaget tillsammans med samtliga berörda dotterbolag och fasta anläggningar i övriga deltagande medlemsstater i enlighet med gällande regler för beskattningsunderlag i hemlandet.

Ett sådant beskattningsunderlag skulle fördelas mellan de berörda medlemsstaterna i förhållande till deras andel av företagets totala lönesumma och globala omsättning. Därefter skulle varje medlemsstat tillämpa sin egen skattesats.

Gränsöverskridande förlustutjämning.

Detta skulle kunna minska de små och medelstora företagens kostnader till följd av de många nationella företagsskattereglerna, som i regel gör det nödvändigt att anlita dyra specialister.

3.7

EESK konstaterar att dessa mål och det tillämpningsområde som föreslås motsvarar tidigare planer. Vi bekräftar därför vårt stöd och rekommenderar – om försöken slår väl ut – att det mycket skyndsamt införs ett europeiskt system för övervakning, och eventuellt kontroll, av skattedumpning, så att företagen kan förhindras att t.ex. flytta moderbolagets huvudkontor till ett EU-land med bättre villkor när det gäller beräkningen av beskattningsunderlaget för företag.

3.8

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att förhandla fram och ingå bilaterala avtal om det praktiska genomförandet av detta pilotprojekt, mot bakgrund av de allmänna, icke bindande riktlinjer som den föreslår. Kommissionen förklarar sig stå till tjänst när det gäller beredningen och genomförandet av dessa bilaterala avtal.

3.9

EESK har förståelse för att det finns gränser för kommissionens insatser och medverkan, och ser positivt på att kommissionen begränsar sig till att lägga fram förslag och ge incitament. Detta kommer att göra det möjligt för intresserade små och medelstora företag att prova de nya experimentbestämmelser som finns i de bilaterala avtalen mellan vissa medlemsstater. Beroende på resultaten av dessa erfarenheter kommer kommissionen så småningom att föreslå att försöket på prov utvidgas till att omfatta nya, effektivare åtgärder.

3.10

EESK håller med kommissionen om att de många nationella bestämmelserna är ett stort hinder för de små och medelstora företagen. I de 25 medlemsstaterna kommer de många bilaterala avtalen – som alla givetvis kommer att skilja sig åt sinsemellan – att göra att de små och medelstora företagen endast använder sig av ett begränsat antal av dem. Därmed uppnår man inte den förenkling som eftersträvas.

3.11

Dessutom undrar EESK över de praktiska följderna av att kommissionen inte vill föreslå en fastare ram för det projekt som man föreslår skall lanseras. Hur skall man när flera bilaterala avtal trätt i kraft så småningom lyckas uppnå en harmonisering av skattereglerna (vilket på sikt är önskvärt) om det inte redan från början finns några konvergenskriterier?

3.12

Avslutningsvis vill EESK påpeka att man inte gjort någon djupare undersökning för att se om det i vissa länder eller regioner i Europa, exempelvis Schweiz, Liechtenstein eller Vatikanstaten, eller i furstendömen som Monaco, San Marino och Andorra m.fl., inte finns bestämmelser som gör det möjligt att eliminera eller begränsa de många nationella, regionala och lokala skattesystemens konsekvenser för företagen (särskilt för de små och medelstora företagen).

Bryssel den 17 maj 2006

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  EGT C 204, 18.7.2000, s. 57.

(2)  EGT C 48/73, 21.2.2002, s. 73.

(3)  EGT C 125, 27.5.2002, s. 100.

(4)  EGT C 241, 7.10.2002, s. 75.

(5)  EUT C 32, 5.2.2004, s. 118.

(6)  EUT C 80, 30.3.2004, s. 139.

(7)  EUT C 120, 20.5.2005, s. 10.

(8)  EUT C 117, 30.4.2004, s. 38.


Top