This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52002PC0404
Proposal for a European Parliament and Council Regulation concerning monitoring of forests and environmental interactions in the Community (Forest Focus)
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus)
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus)
/* KOM/2002/0404 slutlig - COD 2002/0164 */
EGT C 20E, 28.1.2003, pp. 67–79
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) /* KOM/2002/0404 slutlig - COD 2002/0164 */
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 020 E , 28/01/2003 s. 0067 - 0079
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (framlagt av kommissionen) MOTIVERING FÖRSLAGETS SYFTE Detta förslag till Europaparlamentets och rådets förordning syftar till inrättandet av ett nytt gemenskapssystem för övervakning av skogar och miljösamspel i syfte att skydda gemenskapens skogar. Systemet kommer att grundas på de framsteg som gjorts inom ramen för två rådsförordningar beträffande övervakning av luftföroreningars [1] och skogsbränders [2] inverkan på skogarnas ekosystem. Genom detta förslag skall en flerårig ram inrättas som till en början skall täcka en period på sex år mellan 2003 och 2008. Förslaget syftar till en anpassning av ovan nämnda förordningar för att ge ett flexibelt övervakningssystem för bedömning av situationen i skogarnas ekosystem i ett vidare sammanhang. Dessutom förenklar det den pågående verksamheten genom att element ur de båda förordningarna omgrupperas i en enda ramförordning som berör skydd och övervakning av skogar. [1] Rådets förordning (EEG) nr 3528/86 av 17 november 1986 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar, EGT L 326, 21.11.1986, s.2. [2] Rådets förordning (EEG) nr 2158/92 av 23 juli 1992 om skydd av gemenskapens skogar mot bränder, EGT L 217, 31.7.1992, s. 3. BAKGRUND Rättslig bakgrund Genom rådets förordning (EEG) nr 3528/86 inrättades ett gemenskapssystem för skydd av skogarna mot luftföroreningar, som skulle öka skyddet av gemenskapens skogar och därigenom bland annat garantera jordbrukets produktionspotential. Åtgärden syftar till inrättandet av ett system för långsiktig övervakning av skogar. Gemenskapens verksamhet har genomförts i nära samarbete med det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningars inverkan på skogen (ICP Skog) inom ramen för FN-ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (Genève 1979) [3], till vilken Europeiska gemenskapen är avtalsslutande part. I förordningen fastställs att gemenskapen skall samfinansiera åtgärder som genomförs av medlemsstaterna inom ramen för nationella program till 50 %. [3] FN/ECE, 1979, Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. I rådets förordning (EEG) nr 2158/92 fastställs verksamhetsramar främst för förebyggande av skogsbränder. Inom ramen för den förordningen har en rad olika åtgärder samfinansierats, till exempel inrättandet eller förbättringen av befintliga system för förebyggande, och i synnerhet inrättandet av skyddsinfrastruktur (skogsstigar, skogsvägar, vattenposter, brandgator osv.) samt inrättandet eller förbättringen av system för skogsövervakning eller identifiering av orsakerna till skogsbränder och möjligheterna att bekämpa dem. Informationssystemet för skogsbränder utgör del av denna förordning, och kommer också att omfattas av den föreslagna ramförordningen. Den rättsliga grunden för rådets förordning (EG) nr 307/97 av den 17 februari 1997 [4] om ändring av förordning (EEG) nr 3528/86 var artikel 43 i fördraget. Den 30 april 1997 lade Europaparlamentet fram en ansökan om prövning av detta ärende inför domstolen. Den 25 februari 1999 fällde domstolen en dom i de förenade målen C-164/97 och C-165/97 [5], i vilken det påpekas att rådet skulle ha tillämpat artikel 130 i fördraget (nu artikel 175 i EG-fördraget) som enda rättslig grund. Följaktligen ogiltigförklarades förordning (EG) nr 307/97. Däremot upphävde domstolen effekterna av detta ogiltigförklarande fram till dess att rådet antar en ny förordning i samma ärende, förutsatt att detta sker inom en rimlig tid. Denna nya förordning (EG) nr 1484/2001 [6], trädde i kraft den 21 juli 2001. Rådets förordning (EEG) nr 3528/86 har nyligen ändrats genom förordning (EG) nr 804/2002 [7]. [4] EGT L 51, 21.2.1997, s. 9. [5] [1999] Reg. I- 1139. [6] EGT L 196, 20.7.2001, s. 1. [7] EGT L 132, 17.5.2002, s. 1. Skydd av skogar mot luftföroreningar I samarbete med ICP Skog utvecklade gemenskapen under åren sin verksamhet i enlighet med de mål som fastställts vid ministerkonferensen om skydd för Europas skogar (Strasbourg [8], Helsingfors [9] och Lissabon [10]) samt Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED) (Rio de Janeiro 1992). Gemenskapens verksamhet har genomförts inom ramen för kommissionens förordningar 526/87 [11], 1696/87 [12], 1091/94 [13] och 2278/99 [14] och har lett till att de mål som rådet fastställts har uppnåtts. [8] Allmän deklaration och antagna slutsatser. Första ministerkonferensen om skydd för Europas skogar, Strasbourg, 1990. [9] Allmän deklaration och antagna slutsatser. Andra ministerkonferensen om skydd för Europas skogar, Helsingfors, 1993. [10] Allmän deklaration och antagna slutsatser. Tredje ministerkonferensen om skydd för Europas skogar, Lissabon, 1998. [11] EGT L 53, 21.2.1997, s. 14. [12] EGT L 161, 22.6.1987, s. 1. [13] EGT L 125, 18.5.1994, s. 1. [14] EGT L 279, 29.10.1999, s. 3. Skydd av skogar mot skogsbränder År 1994 antog kommissionen förordning (EG) 804/94 [15] om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2158/92 om informationssystem för skogsbränder. Genom denna förordning införs systematisk insamling av vissa data om varje brand som uppkommer inom alla områden där det finns risk för skogsbrand i de medlemsstater som deltar i systemet. För närvarande omfattar informationssystemet sex medlemsstater i Europeiska unionen med områden med risk för skogsbrand: Tyskland, Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland. Systemet är ett operationellt redskap för övervakning och bedömning av de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen vidtar för att förebygga bränder. [15] EGT L 93, 12.4.1994, s. 11. Hänvisningar till miljöstrategier och integrering av nya miljöfrågor Denna förbättrade övervakningsförordning för det allmänna paket av miljöåtgärdsområden som ingår i sjätte ramprogrammet grundas på vetenskapligt baserade metoder. De olika övervakningselementen berör de nyckelprioriteringar som fastställts för sjätte miljöhandlingsprogrammet [16] och strategin för hållbar utveckling [17], nämligen förorening, klimatförändring, biologisk mångfald , naturresurser och mark. [16] Sjätte miljöhandlingsprogrammet: vår framtid, vårt val, 24.1.2001, KOM(2001) 31 slutlig. [17] Meddelande från kommissionen Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen, 15.5.2001, KOM (2001) 264 slutlig. I samband med miljölagstiftning och miljöstrategier på unionsnivå, till exempel programmet för ren luft i Europa [18], ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) [19], direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar [20] och direktiv 92/43/EEG om bevarande av naturliga livsmiljöer och vilda djur och växter [21], liksom den nyligen utarbetade temainriktade EU-strategin för markskydd [22], behövs det bättre information för att identifiera risker och osäkerhetsfaktorer och på så sätt lägga grunden för lösningar och nya strategier. Ett gemenskapssystem för övervakning av skogar och miljösamspel kommer att bidra till att dessa behov uppfylls. [18] Kommissionens meddelande - Ren luft i Europa; CAFE-programmet: Mot en temainriktad strategi för luftkvalitet, 4.5.2001, KOM (2001) 245 slutlig. [19] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. [20] EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. [21] EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. [22] Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén - Mot en temainriktad strategi för markskydd, 16.4.2002, KOM (2002) 179 slutlig. Den föreslagna övervakningen kan på ett avgörande sätt bidra till de övervakningsbehov som uppkommer till följd av Europeiska klimatförändringsprogrammet [23], EU:s strategi för biologisk mångfald [24] samt de tillhörande handlingsplanerna för biologisk mångfald, markstrategin och den planerade utvecklingen av markövervakningsdirektivet, och bidra till global övervakning av miljö och säkerhet. [23] EU:s strategier och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser på väg mot ett Europeiskt klimatförändringsprogram, KOM(2000) 88 slutlig. [24] Europeiska gemenskapens strategi för biologisk mångfald, 5.2.1998. KOM(1998) 42 slutlig. Europeiska unionen och dess medlemsstater har åtagit sig att främja hållbar utveckling inom alla politikområden och verksamhetsområden. EU och dess medlemsstater har dessutom engagerat sig för hållbar förvaltning och skydd av skogarna i alla relevanta internationella och alleuropeiska fora som berör skogen, till exempel de skogsprinciper som antogs vid 1992 års FN-konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro och den verksamhet som uppkommit till följd av konferensen [25], den pågående verksamheten inom ramen för ministerkonferensen om skydd av Europas skogar samt de resolutioner som hittills antagits i detta sammanhang [26], liksom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och protokollen under denna konvention. [25] Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED), 1992, konventionen om biologisk mångfald, Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring samt Förenta nationernas regeringspanel och Förenta nationernas forum om skogar. [26] Ministerkonferenserna om skogsskydd i Europa (Strasbourg 1990, Helsingfors 1993 och Lissabon 1998). Utvärdering av det föreslagna gemenskapssystemet Förslaget bygger inte på någon föregående bedömning, eftersom systemet grundas på den övervakningsverksamhet som omfattas av rådets förordningar (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92. Kommissionen har nyligen utarbetat en rapport om övervakningsverksamheten under perioden 1987-2001. Denna rapport kommer att sändas till Europaparlamentet och rådet. Däremot har man i förslaget tagit hänsyn till resultaten av en oberoende fackgranskning av övervakningsverksamheten. Systemet skall göras effektivare bland annat genom inrättandet av ett vetenskapligt samordningsorgan, genom löpande övervakning av verksamheten inom ramen för systemet och genom en ny organisationsstruktur. Ökad insyn och öppenhet och större kostnadseffektivitet skall uppnås genom en bestämmelse i medlemsstaternas nationella program, som berör utarbetandet av bedömningar före och efter programmet, samt efter halva programtiden. Kommissionen kommer i sin tur också att genomföra en halvtidsbedömning av systemet, som sedan följs upp av en bedömningsrapport i slutet av systemets genomförandeperiod. DEN FÖRESLAGNA RAMFÖRORDNINGEN OM ÖVERVAKNING Rättslig grund I enlighet med Europadomstolens dom (25 februari 1999) beträffande den rättsliga grunden för rådets förordning (EEG) nr 3528/86 och för rådets förordning (EEG) 2158/92, och med hänsyn till målen för framtida EU-verksamhet, skall artikel 175 i fördraget vara den enda rättsliga grunden. Gemenskapens miljöpolitik skall enligt artikel 174.1 bidra till att bevara, skydda och förbättra miljön och främja ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna, varvid skillnaderna i gemenskapens olika regioner skall beaktas. Systemets genomförande Ramförordningen kommer att genomföras med hjälp av kommissionsförordningar i vilka de allmänna reglerna för övervakningen kommer att anges, liksom även förfaranden för rapportering och bestämmelser om de nationella programmen. Kommissionsförordningarna kommer dessutom att behandla utarbetandet av handledningar som redogör för övervakningsmetoderna. Mål, innehåll och definitioner (artiklarna 1-3) Den föreslagna verksamheten skall i första hand utgöra en ram för ett gemenskapssystem för övervakning av situationen i gemenskapsskogarnas ekosystem. Syftet med denna övervakning är att bidra till skydd av dessa ekosystem. Målet kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Gemenskapsåtgärder har bättre förutsättningar att uppnå detta mål, eftersom de insamlade uppgifterna harmoniseras och att relevant information för beslutsfattande tillhandahålls på gemenskapsnivå. Detta kan bidra till utvärderingen av pågående gemenskapsåtgärder för skydd och hållbar förvaltning av skogarnas ekosystem. Härvid har följande aspekter beaktats: * Nästan 44 % av EU:s sammanlagda landyta är täckt av skogar och annan trädvegetation. Skogarnas ekosystem uppfyller en rad olika uppgifter av ekonomisk, social och ekologisk betydelse. Dessutom utgör skogarnas ekosystem livsmiljöer för olika växt- och djurarter. * Skogarnas ekosystem utsätts för allvarliga hot i form av luftförorening, bränder, klimatförändring samt skadedjur och sjukdomar. De flesta av dessa hot kan ha gränsöverskridande följder och kan leda till att skogens ekosystem skadas allvarligt eller till och med förstörs. * Skyddet av skogarnas ekosystem är därför en viktig uppgift. Europeiska unionen och dess medlemsstater har åtagit sig att skydda skogarna och se till att de förvaltas på ett hållbart sätt inom ramen för alla relevanta alleuropeiska och internationella skogsrelaterade fora. I skogsbruksstrategin och sjätte miljöhandlingsprogrammet behandlas skogsrelaterade frågor som är av betydelse. Där fastställs också vilka övervakningsbehov som finns. * Endast genom övervakning kan man spåra och kartlägga skogsekosystemens tillstånd, förändringar av detta tillstånd, ekosystemens reaktion på miljöbelastningar och följderna av politiska beslut. * Förändringar av skogsekosystemens tillstånd och orsakerna till dessa förändringar kan upptäckas på ett tidigt stadium, så att man hinner vidta lämpliga åtgärder i tid. * Det krävs ett långsiktigt, smidigt övervakningsprogram om dessa mål skall uppnås. Det framtida EU-systemet bör grundas på fyra pelare: * Inrättandet av ett program för övervakning av luftföroreningars inverkan på skogen. * Inrättandet av skogsbrandsövervakning. * Löpande bedömning av övervakningsåtgärdernas effektivitet när det gäller att bedöma tillståndet i skogarnas ekosystem och vidareutveckla övervakningsverksamheten. * Inrättandet av nya övervakningsåtgärder för biologisk mångfald, mark, klimatförändring och kolupptagning, så snart lämpliga övervakningsmetoder har utvecklats och under förutsättning att nödvändiga extra ekonomiska resurser ställts till förfogande från budgetmyndigheten. Övervakning och instrument för att förbättra och utveckla systemet (artiklarna 4-7) Övervakningen av luftföroreningarnas inverkan på skogarna kommer att genomföras med hjälp av ett systematiskt nätverk av observationspunkter som täcker hela gemenskapen, och ett nätverk av intensiva övervakningsytor. Det systematiska nätet skall ge representativa uppgifter om skogarnas tillstånd och förändringar. Den intensiva övervakningen via utvalda ytor ger däremot möjlighet att kontrollera mer i detalj och följa olika processer inom ekosystemen. På så sätt kompletterar de intensiva övervakningsytorna och övervakningen via det systematiska nätverket av observationspunkter varandra. Skogsbränder leder till stora skador på skogarna i många delar av gemenskapen. Övervakningen av skogsbränder skall genomföras så att man kan identifiera brändernas omfång och orsaker. Den skall göra det möjligt att mäta brändernas inverkan på tillståndet i skogarnas ekosystem och fungera som redskap för kontroll och bedömning av medlemsstaternas och kommissionens insatser. Programverksamheten skall främja och komplettera annan verksamhet som rör skogsbränder, t.ex. räddningstjänst [27], rådets förordning (EEG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden [28] samt rådets förordning om införande av ett europeiskt informations- och kommunikationssystem för skogsbruk (EFICS) [29]. [27] EGT L 327, 21.12.1999, s. 53. [28] EGT L 160, 26.06.1999, s. 80. [29] EGT L 165, 15.06.1989, s. 12. Kommissionen skall genomföra undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt som i synnerhet skall bidra till att systemet utvecklas mot nya mål och blir ännu effektivare. För att kunna dra största möjliga nytta av de resultat som verksamheten ger kommer medlemsstaterna att uppmanas att också genomföra undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt inom de nya övervakningsytorna. En förutsättning för att nya övervakningselement stegvis skall kunna införas är därför att man fastställer lämpliga parametrar, utarbetar metoder för insamling av data och bestämmer en testfas under vilken man kan kontrollera om metoderna är praktiskt genomförbara. Nationella program, samordning och samarbete (artiklarna 8-11) Medlemsstaternas åtgärder, bland annat datainsamlingen och genomförandet av undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt, skall genomföras inom ramen för fleråriga nationella program (med en löptid på tre år). Därför skall kommissionen inrätta en vetenskaplig samordningsenhet, till exempel inom ramen för Gemensamma forskningscentret. Centret skall bland annat organisera insamlingen och bedömningen av data och utveckla en dataplattform för gemenskapen. Kommissionen kan komma att behöva ytterligare stöd från decentraliserade temainriktade centra med vilka den kan sluta underleverantörskontrakt. Dessutom kan den rådfråga och anlita sakkunniga och forskningsinstitut för genomförandet av särskilda uppgifter. Europeiska miljöbyrån skall bistå kommissionen i samband med rapporteringen. I detta sammanhang krävs också samarbete med alleuropeiska och internationella organ, t.ex. ICP Skog när det gäller övervakning av luftförorening, om man vill kunna garantera en enhetlig övervakning. Genomförandeperiod och ekonomiska aspekter (artiklarna 12-13) Systemet skall löpa i sex år, från den 1 januari 2003 till den 31 december 2008. Den föreslagna ramförordningen kommer att möjliggöra samfinansiering med upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för övervakningsverksamhet och dataplattformar, samt för undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt som genomförs av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella program. Kommissionen kommer att finansiera sin egen verksamhet, till exempel samordning och utvärdering, men också undersökningar, projekt och experiment. Europeiska miljöbyrån kommer också att erhålla ett bidrag. Dessutom kan ICP Skog komma att få bidrag för att inrätta ett vetenskapligt gränssnitt med gemenskapens vetenskapliga samordningsenhet, som skulle ge ICP Skog möjlighet att garantera utbytet av kunskap, information och data och se till att det skapas enhetlighet inom gemensamma områden av skogsövervakningen. För övervakning av luftföroreningarnas inverkan på skogen och av skogsbränder, samt för att utveckla nya övervakningsaktiviteter och förbättra systemet, skall 52 miljoner euro anslås för programperioden 2003-2006. För åren 2007 och 2008 kan det årliga beloppet på 13 miljoner euro komma att ökas för att finansiera ny verksamhet under förutsättning att budgetmyndigheten godkänner ökningen. Genomförande, medlemsstaternas rapportering, Ständiga kommittén för skogsbruk (artiklarna 14-17) Medlemsstaterna skall utse ett centralt organ (national focal centre) som skall ansvara för effektiva och entydiga kommunikationsstrukturer. De uppgifter som samlas in inom ramen för systemet skall vidarebefordras från det centrala organet till kommissionen. De miljöuppgifter som samlas in inom ramen för systemet skall göras tillgängliga för allmänheten, och i synnerhet för sakkunniga och forskningsinstitut. Man kommer att tillämpa ett flerårigt tillvägagångssätt, med rapportering vart tredje år för de resultat som uppnås vid övervakningen av tillståndet i skogarnas ekosystem. För skogsbränder kommer dock rapportering att ske varje år. Kommissionen kommer sedan att genomföra en översyn efter tre år av systemet och presentera resultaten i en rapport. Ständiga skogsbrukskommittén skall bistå kommissionen vid samordning, övervakning och utveckling av unionens system för harmoniserad och omfattande övervakning av tillståndet i skogarnas ekosystem och relevanta miljöeffekter. Den skall rådfrågas i enlighet med de förfaranden som anges i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [30]. [30] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Kommissionens rapportering, översyn, kandidatländerna (artiklarna 18-21) Kommissionen skall se över systemet efter den första treårsperioden och under det fjärde året rapportera om systemets genomförande utgående från denna översyn. Innan den programperiod som avses i förordningen har löpt ut, skall kommissionen dessutom rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen. Systemet skall vara öppet för deltagare från kandidatländerna. 2002/0164 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175 i detta, med beaktande av kommissionens förslag [31], [31] EGT C [...], [...], s. [...]. med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [32], [32] EGT C [...], [...], s. [...]. med beaktande av Regionkommitténs yttrande [33], [33] EGT C [...], [...], s. [...]. i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget [34], och [34] EGT C 340, 10.11.1997, s. 173. av följande skäl: (1) Skogar spelar en mycket viktig roll och har många olika funktioner i samhället. Bortsett från deras stora betydelse för utvecklingen av landsbygden spelar skogar en stor roll när det gäller naturskydd och bevarandet av miljön, och är dessutom nyckelfaktorer i kolcykeln, samtidigt som de är viktiga kolsänkor och har en viktig kontrollfunktion i vattencykeln. (2) Skogarnas ekosystem kan påverkas kraftigt av naturliga faktorer som extrema väderleksförhållanden, skadedjur och sjukdomar samt mänsklig påverkan som klimatförändring, bränder och luftförorening. Sådana hot kan påverka skogens ekosystem mycket negativt och till och med förstöra dem. De flesta naturliga och antropogena faktorer som påverkar skogens ekosystem kan få följder även för kringliggande länder. (3) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen [35] betonas att den naturliga miljön och de traditionella skogarna måste skyddas, att skogarna måste förvaltas på ett hållbart sätt och att internationellt och alleuropeiskt samarbete för skogsskydd måste främjas. Dessutom hänvisas till skogsövervakning och skogarnas roll som kolsänkor. I sin resolution av den 15 december 1998 om skogsbruksstrategin [36] uppmanar rådet kommissionen att utvärdera och fortlöpande förbättra effektiviteten hos det europeiska systemet för övervakning av skogarnas tillstånd med hänsyn till alla potentiella faktorer som påverkar skogens ekosystem. Dessutom uppmanas kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att utveckla gemenskapens system för information om skogsbränder, som gör det möjligt att på ett bättre sätt bedöma effektiviteten hos skyddsåtgärder mot bränder. [35] En skogsbruksstrategi för Europeiska unionen, 3.11.1998, KOM(1998) 649 slutlig. [36] EGT C 56, 26.2.1999, s. 1. (4) I Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram [37] påpekas att utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av miljöpolitiken måste grundas på god vetenskaplig kunskap, och i synnerhet att skogarnas mångsidiga funktioner måste övervakas, i överensstämmelse med de rekommendationer som antogs vid ministerkonferensen om skydd för Europas skogar och med Förenta nationernas skogsforum, konventionen om biologisk mångfald och andra fora. [37] Sjätte miljöhandlingsprogrammet: vår framtid, vårt val, 24.1.2001, KOM(2001) 31 slutlig. (5) Gemenskapen och medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra internationellt överenskomna aktiviteter som rör skydd och hållbar förvaltning av skogar, bland annat de åtgärdsförslag som lagts fram av regeringspanelen och forumet för skogar och det utvidgade arbetsprogram för skogarnas biologiska mångfald som utarbetats för konventionen om biologisk mångfald [38]. [38] Beslut VI/22 från parternas konferens till Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald, Haag 2002. (6) Gemenskapen har redan tagit upp två faktorer som har en negativ inverkan på skogarnas ekosystem, dels i rådets förordning (EEG) nr 3528/86 av den 17 november 1986 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar [39], dels i rådets förordning (EEG) nr 2158/92 av den 23 juli 1992 om skydd av gemenskapens skogar mot bränder [40]. [39] EGT L 326, 21.11.1986, s. 2, senast ändrad genom förordning (EG) nr 804/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 1). [40] EGT L 217, 31,7.1992, s. 3, senast ändrad genom förordning (EG) nr 805/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 3). (7) Båda förordningar upphör att gälla den 31 december 2002, och det är i gemenskapens allmänna intresse att fortsätta och vidareutveckla den övervakning som byggts upp genom dessa förordningar genom att integrera den i ett nytt system kallat "Forest Focus". (8) Åtgärderna inom ramen för systemet, särskilt de som omfattas av rådets beslut 1999/847/EG av den 9 december 1999 om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder till förmån för räddningstjänsten [41], rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar [42], samt rådets förordning (EEG) nr 1615/89 av den 29 maj 1989 om införande av ett europeiskt informations- och kommunikationssystem för skogsbruk (EFICS) [43] bör kompletteras med åtgärder för övervakning av skogsbränder. [41] EGT L 327, 21.12.1999, s. 53. [42] EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. [43] EGT L 165, 15.6.1989, s. 12, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1100/98 (EGT L 157, 30.5.1998, s. 10). (9) Systemet bör uppmuntra till utbyte av information om tillståndet i de europeiska skogarnas ekosystem och möjliggöra en bedömning av vilken inverkan gemenskapens åtgärder för skydd, utveckling och hållbar förvaltning av skogarna i gemenskapen har. (10) För att främja kunskapen om samspelet mellan skogar och miljön bör systemet dessutom omfatta övervakning av andra viktiga faktorer som biologisk mångfald, kolupptagning, klimatförändring och mark. Det bör därför även innehålla åtgärder som syftar till ett vidare spektrum av mål och ett flexibelt genomförande, samtidigt som man bör bygga vidare på de framsteg som gjorts inom ramen för förordningarna (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92. Dessutom bör systemet omfatta adekvat och kostnadseffektiv övervakning av skogar och miljösamspel. (11) Medlemsstaterna bör genomföra systemet med hjälp av nationella program som måste godkännas av kommissionen i ett förfarande som kommer att utvecklas för detta ändamål. (12) Kommissionen bör inrätta en vetenskaplig samordningsenhet som ansvarar för systemets samordning, övervakning och utveckling, och bör dessutom genomföra egna undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt. (13) Övervakningen av skogarna och miljösamspelen kan endast ge tillförlitlig och jämförbar information som kan läggas till grund för skyddet av gemenskapens skogar om uppgifterna samlas in med hjälp av harmoniserade metoder. Sådan jämförbar information på gemenskapsnivå skulle kunna bidra till att det upprättades en plattform med geografiska data från olika gemensamma miljöinformationssystem. Därför är det lämpligt att utarbeta handledningar som redogör för de metoder som skall användas för övervakning av tillståndet i skogens ekosystem och som föreskriver i vilket format uppgifterna skall samlas in och hur de skall hanteras. (14) Kommissionen bör samarbeta med andra internationella organ inom skogsövervakning och i synnerhet med det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningars effekt på skogen. (15) Genom denna förordning fastställs de ekonomiska ramarna för hela programperioden, som skall utgöra budgetmyndighetens särskilda referens, i enlighet med punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet [44]. [44] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. (16) Det är lämpligt att fastställa omfånget av gemenskapens bidrag till verksamheter som finansieras inom ramen för detta system. (17) Det ekonomiska stödet till stödberättigande utgifter i samband med aktiviteter inom ramen för systemet bör främja harmoniserad insamling av data och en vidareutveckling av systemet. I inledningen kommer ekonomiska resurser att främst tilldelas för fortsättning av den övervakning som föreskrivs i förordningarna (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92. Systemet bör längre fram även tillhandahålla extra nödvändiga ekonomiska resurser till nydefinierade övervakningsåtgärder. (18) Medlemsstaterna bör utse samordningsmyndigheter och kontor på nationell nivå, som skall ansvara för hantering och överföring av data och för förvaltning av gemenskapens bidrag. (19) Medlemsstaterna bör dessutom sammanställa rapporter om olika övervakningsaktiviteter och lägga fram dem inför kommissionen. (20) Uppgifterna bör spridas i enlighet med bestämmelserna i konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) [45]. [45] Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor, FN/ECE, 1998. (21) De åtgärder som krävs för genomförandet av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468 av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [46]. Kommissionen skall bistås av Ständiga kommittén för skogsbruk [47]. [46] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. [47] EGT L 165, 15.6.1989, s. 14. (22) Det är viktigt att ständigt se över systemet och utvärdera dess effekter i syfte att upptäcka vilka behov som fortfarande måste tillgodoses. Kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet om systemets genomförande, bland annat med tanke på dess fortsättning efter det att den genomförandeperiod som fastställs i denna förordning löpt ut. (23) Eftersom de enskilda medlemsstaterna på grund av den föreslagna verksamhetens natur inte på egen hand i tillräcklig utsträckning kan uppnå de mål som fastställts för denna, dvs. övervakningen av skogarna, och dessa mål därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen komma att vidta åtgärder i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget. I överensstämmelse med proportionalitetsprincipen, enligt samma artikel, går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen. (24) I Europaavtalen mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å den ena sidan och kandidatländerna i Central- och Östeuropa å den andra sidan fastställs att dessa länder kan delta i gemenskapens program, bland annat på miljöområdet. (25) Med tanke på att förordningarna (EEG) nr 3528/86 och (EEG) nr 2158/92 löper ut och i syfte att undvika överlappningar eller luckor är det lämpligt att denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Mål, innehåll och definitioner Artikel 1 Härmed inrättas ett gemenskapssystem för utvidgad, harmoniserad och omfattande långtidsövervakning av tillståndet i skogarnas ekosystem (nedan kallat "systemet"), i syfte att främja genomförandet av övervakningsåtgärder, i synnerhet inom följande områden: a) Övervakning och skydd av skogarna mot luftföroreningar. b) Övervakning och skydd av skogarna mot bränder. c) Övervakning av den biologiska mångfalden, klimatförändringar, kolupptagning och mark. d) Löpande bedömning av övervakningsåtgärdernas effektivitet när det gäller att bedöma tillståndet i skogarnas ekosystem och vidareutveckla övervakningsverksamheten. Systemet skall tillhandahålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter om tillståndet i skogarnas ekosystem och om skadlig inverkan på ekosystemen i gemenskapens skogar. Dessutom skall det vara till hjälp vid utvärderingen av pågående gemenskapsåtgärder för främjande av skydd och hållbar förvaltning av skogar, och i synnerhet åtgärder för att minska skadlig inverkan på skogarnas ekosystem. Artikel 2 1. Systemet skall omfatta åtgärder för att a) främja harmoniserad insamling, hantering och bedömning av data, b) förbättra analysen av data och främja integrerad analys av data på gemenskapsnivå, c) förbättra datakvaliteten och den information som samlas in inom ramen för systemet, d) vidareutveckla systemets övervakningsverksamhet, e) få ökad kunskap om skogarnas ekosystem och i synnerhet om orsakerna till naturliga och antropogena stressfaktorer, f) undersöka skogsbränders dynamik och inverkan på ekosystemen, g) utveckla indikatorer och metoder för samlad riskbedömning. 2. De aktiviteter som avses i punkt 1 skall komplettera gemenskapens forskningsprogram. Artikel 3 1. I den här förordningen avses med a) skogars ekosystem: skog trädbevuxen med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) över 10 procent och med en yta på över 0,5 hektar, där träden potentiellt kan uppnå en höjd på minst 5 meter vid mogen ålder på plats, samt annan trädbevuxen mark, vilket omfattar antingen trädbevuxen mark med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) om 5 till 10 % där träden kan uppnå en höjd av 5 meter vid mogen ålder på plats; eller med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning) om mer än 10 % vars träd inte kan uppnå en höjd på 5 meter vid mogen ålder på plats (t.ex. dvärgvuxna träd) eller sly- eller buskvegetation, b) ekosystem: dynamiska komplex av växt, djur- och mikroorganismsamhällen och deras icke-levande miljö, som interagerar som en funktionell enhet, c) systemets utveckling: utarbetande och införande av nya övervakningsåtgärder, d) förbättring av systemet: förbättring av övervakningsåtgärder som redan införts. 2. Skogar, enligt punkt 1 a, kan bestå antingen av slutna skogsformationer där träd av olika höjd och undervegetation täcker en stor andel av marken, eller av öppna skogsformationer med jämnt växttäcke där trädkronor utgör över tio procent. Unga naturliga bestånd och alla planteringar som anlagts för skogsbruksändamål och som ännu inte uppnått en krontäckning på 10 procent eller trädhöjder på 5 meter omfattas av begreppet skog, liksom även områden som normalt sett ingår i skogsområdet men där träden för tillfället är avverkade av människor eller av naturliga orsaker, men som väntas återgå till skog. Övervakning och instrument för att förbättra och utveckla systemet Artikel 4 1. Utgående från de framsteg som gjorts inom ramen för förordning (EEG) nr 3528/86 skall systemet a) fortsätta och vidareutveckla ett systematiskt nät av observationspunkter i syfte att regelbundet genomföra inventeringar för att samla in representativ information om tillståndet i skogarnas ekosystem, b) fortsätta och vidareutveckla ett nät av observationsytor, där intensiv och löpande övervakning av skogens ekosystem genomförs. 2. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 5 1. Utgående från de framsteg som gjorts inom ramen för förordning (EEG) nr 2158/92 skall systemet fortsätta och vidareutveckla ett informationssystem för insamling av jämförbara uppgifter om skogsbränder på gemenskapsnivå. 2. Systemet skall ge medlemsstaterna möjlighet att genomföra undersökningar avseende orsakerna till skogsbränder och den dynamik som ligger till grund för sådana bränder, samt hur skogens ekosystem påverkas av skogsbränder. Sådana undersökningar skall komplettera de skogsbrandsrelaterade aktiviteter och åtgärder som vidtas inom ramen för beslut 1999/847/EG, förordning (EG) nr 1257/1999 och förordning (EEG) nr 1615/89. 3. Medlemsstaterna har rätt att på begäran delta i de åtgärder och aktiviteter som avses i punkterna 1 och 2. 4. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1 och 2 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 6 1. För de syften som anges i artikel 1 c skall kommissionen genomföra undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt för att vidareutveckla systemet och för att bland annat a) öka kunskapen om tillståndet i skogens ekosystem och samspelet mellan detta och naturliga och antropogena stressfaktorer, b) bedöma klimatförändringens inverkan på skogarnas ekosystem, inbegripet skogarnas biologiska mångfald, c) identifiera viktiga strukturella och funktionella element i ekosystemen som kan tjäna som indikatorer för bedömning av i vilket tillstånd den biologiska mångfalden i skogens ekosystem befinner sig och hur den kommer att utvecklas, d) undersöka samspelet mellan skogar och miljön. 2. Utgående från resultaten av de åtgärder som avses i punkt 1 kan kommissionen komma att uppmana medlemsstaterna att genomföra undersökningar, experiment, demonstrationsprojekt eller en provningsfas för övervakningsändamål. 3. De åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 skall bidra till utvecklingen av nya övervakningsåtgärder som kan införlivas i systemet efter det att handledningar för detta har godtagits. Vid utvecklingen av systemet skall kommissionen ta hänsyn både till vetenskapliga och ekonomiska behov och begränsningar. 4. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1, 2 och 3 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 7 1. För de syften som anges i artikel 1 d, och utöver de åtgärder som avses i artikel 6, skall kommissionen genomföra undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt för att a) främja harmoniserad insamling, hantering och bedömning av data på gemenskapsnivå, b) förbättra analysen av data på gemenskapsnivå, c) förbättra datakvaliteten och den information som samlas in inom ramen för systemet. 2. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Nationella program, samordning och samarbete Artikel 8 1. De aktiviteter som avses i artiklarna 4 och 5 samt i artikel 6.2 och 6.3 skall genomföras inom ramen för nationella program som medlemsstaterna skall inrätta för en period på tre år. 2. De nationella programmen skall läggas fram inför kommissionen inom trettio dagar efter det att denna förordning träder i kraft, och därefter före den 1 november det år som föregår början på varje ny treårsperiod. 3. Medlemsstaterna skall anpassa de nationella program som godkänns av kommissionen för att bland annat möjliggöra en utvidgning av den övervakningsverksamhet som utvecklats i enlighet med artikel 6. 4. När de nationella programmen läggs fram inför kommissionen skall de åtföljas av en förhandsbedömning. Medlemsstaterna skall dessutom genomföra halvtidsbedömningar i slutet av tredje året av den period som avses i artikel 12, och efterhandsbedömningar i slutet av den perioden. 5. Utgående från de nationella program som inkommer, eller från godkända anpassningar av dessa nationella program, skall kommissionen besluta om sitt ekonomiska stöd till de stödberättigande kostnaderna. 6. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkterna 1 - 4 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 9 1. Kommissionen skall samordna, övervaka och utveckla systemet och rapportera om detta. 2. Kommissionen skall bedöma data på gemenskapsnivå och se till att insamlade data och uppgifter analyseras på gemenskapsnivå. 3. I syfte att utföra de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 skall kommissionen inrätta en vetenskaplig samordningsenhet, eventuellt inom ramen för Gemensamma forskningscentret, som kan bistås av decentraliserade tematiska centra. Europeiska miljöbyrån skall bistå kommissionen vid de rapporteringsuppgifter som fastställs i punkt 1. 4. Kommissionen kan konsultera och anlita forskningsinstitut och sakkunniga för att utveckla systemet och se till att insamlade data analyseras, samt även för publicering av resultaten av databedömningen. Artikel 10 1. För att harmonisera de aktiviteter som avse i artiklarna 4 och 5 samt i artikel 6.3, och för att se till att insamlade data är jämförbara, skall handledningarna innehålla obligatoriska parametrar samt bestämmelser om vilka övervakningsmetoder som skall tillämpas och vilka dataformat som skall användas för dataöverföringen. 2. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 11 1. Kommissionen skall samarbeta med andra organ på internationell eller alleuropeisk nivå, bland annat avseende de mål som fastställs i artikel 1, i syfte att uppfylla gemenskapens skyldigheter i fråga om skydd och hållbar förvaltning av skogar. 2. Inom ramen för artikel 4 skall kommissionen samarbeta med det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningars inverkan på skogen (nedan kallat "ICP Skog") i syfte att uppfylla de skyldigheter som fastställs inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. 3. För de samarbetssyften som avses i punkterna 1 och 2 kan gemenskapen ge stöd till följande verksamheter: a) Inrättandet av ett vetenskapligt gränssnitt till den vetenskapliga samordningsenheten. b) Undersökningar och data-analys. Genomförandeperiod och ekonomiska aspekter Artikel 12 1. Systemet skall genomföras under en period på 6 år från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2008. 2. För detta systems syften skall gemenskapens ekonomiska stöd till de nationella programmens stödberättigande kostnader högst uppgå till följande andelar: a) Verksamheter som skall genomföras inom ramen för artikel 4: 50%; b) Verksamheter som skall genomföras inom ramen för artikel 5: 50%; c) Verksamheter som skall genomföras inom ramen för artikel 6.2 och 6.3: 50%. 3. Kommissionen skall betala ut gemenskapens bidrag till de stödberättigande kostnaderna till medlemsstaterna. 4. Kommissionen skall finansiera aktiviteter under artiklarna 6.1, 7 samt 9.1, 9.2 och 9.4 i enlighet med gällande regler för offentlig upphandling. 5. Gemenskapen kan tillhandahålla ett bidrag till Europeiska miljöbyrån för dess genomförande av de uppgifter som avses i artiklarna 9.3 och 18. 6. Gemenskapen kan tillhandahålla ett bidrag till ICP Skog i syfte att uppfylla gemenskapens skyldigheter enligt artikel 11.2. Artikel 13 1. De ekonomiska resurser som anslås för genomförandet av systemet för perioden 2003-2006 skall vara 52 miljoner euro. Därefter, för perioden 2007-2008, kommer nödvändiga ekonomiska resurser att ställas till förfogande som komplement till det årliga beloppet på 13 miljoner euro och efter godkännande av budgetmyndigheten. 2. De ekonomiska resurser som anges i punkt 1 skall ökas om nya medlemsstater ansluts till unionen. 3. De årliga anslagen skall godkännas av den budgetansvariga myndigheten inom ramen för budgetplanen. Genomförande, medlemsstaternas rapportering, Ständiga kommittén för skogsbruk Artikel 14 1. Medlemsstaterna skall utse de organ som skall vara behöriga att förvalta verksamheten i de nationella programmen. Därvid skall de utgå från dessa organs ekonomiska och operationella kapacitet. Organen kan antingen vara nationella myndigheter eller privata organisationer, varvid kommissionen beslutar från fall till fall vilka privata organisationer som kan godtas. 2. Medlemsstaterna skall utse en myndighet eller byrå som ensam skall vara ansvarig för samordning av de nationella programmen (nedan kallad "det centrala organet" - National Focal Centre). 3. Medlemsstaterna skall ansvara för sund och effektiv förvaltning av gemenskapens bidrag. I detta syfte skall de anta de bestämmelser som krävs för att a) se till att den verksamhet som finansieras av gemenskapen verkligen genomförs och genomförs korrekt, varvid det skall framgå att gemenskapen bidragit till verksamheten, b) förebygga oegentligheter, c) återkräva utbetalningar som gått förlorade till följd av oegentligheter eller försummelser, d) se till att den interna förvaltningen och kontrollsystemen i de organ som avses i punkt 1 fungerar korrekt, e) se till att medlemsstaten fungerar som garant för de organ som avses i punkt 1 i de fall det rör sig om privata organ. 4. Medlemsstaterna skall förse kommissionen med all nödvändig information och vidta åtgärder för att underlätta kontroller, inbegripet kommissionens eller Europeiska revisionsrättens inspektioner på plats, som kommissionen anser vara lämpliga för förvaltningen av gemenskapsmedlen. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de åtgärder som vidtas i detta syfte. Artikel 15 1. Medlemsstaterna skall varje år, via de centrala organen, inför den vetenskapliga samordningsenheten lägga fram de uppgifter som samlats in inom ramen för systemet, tillsammans med en kompletterande rapport. Uppgifterna skall sorteras efter geografiskt område och sändas till kommissionen med e-post eller på annan elektronisk väg. Kommissionen skall fastställa i vilket format uppgifterna skall överföras och vilka andra regler som gäller för överföringen. 2. Medlemsstaterna skall aktivt sprida de uppgifter som samlas in, i enlighet med gemensamma format och normer och via lättillgängliga offentliga elektroniska databaser där materialet sorteras efter geografiskt område. 3. Kommissionens rätt att använda och sprida de uppgifter som samlats in skall inte begränsas, utan kommissionen skall, i enlighet med Århuskonventionen ha möjlighet att främja utvärderingen av uppgifterna och sträva efter största möjliga mervärde vid användningen av uppgifterna. 4. Detaljerade bestämmelser om genomförandet av punkt 1 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 16 1. Varje medlemsstat skall, utgående bland annat från den verksamhet som avses i artikel 4.1, sammanställa en rapport om ekosystemens situation i det egna landets skogar. Dessa rapporter skall lämnas in till kommissionen senast den 31 december vart tredje år från och med år 2005. 2. Varje medlemsstat som deltar i den verksamhet som avses i artikel 5.1 och 5.2 skall sammanställa en rapport om den nationella situationen i fråga om skogsbränders inverkan på skogens ekosystem. Dessa rapporter skall lämnas in till kommissionen senast den 31 december varje år från och med år 2003. 3. Varje medlemsstat skall sammanställa en rapport om situationen i det egna landet när det gäller frågor som omfattas av den övervakningsverksamhet som avses i artikel 6.3. Rapporteringsperioden skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2. Artikel 17 1. Kommissionen skall bistås av den ständiga kommitté för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG. 2. Där det hänvisas till detta stycke skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. Den period som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall fastställas till två månader. Kommissionens rapportering, översyn, kandidatländerna Artikel 18 Sex månader efter det datum då de rapporter som avses i artikel 16.1 skall ha inkommit skall kommissionen, i samarbete med Europeiska miljöbyrån och med hänsyn tagen till alla rapporter som inkommit i enlighet med artikel 16, överlämna en rapport om systemets genomförande till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med en översyn över systemet (halvtidsöversyn). Artikel 19 Innan den period som avses i artikel 12.1 löpt ut, skall kommissionen lägga fram en rapport om genomförandet av systemet inför Europaparlamentet och rådet, utgående från den översyn som avses i artikel 18. Artikel 20 Systemet skall vara öppet för deltagande från a) kandidatländerna i Central- och Östeuropa, i enlighet med de villkor som fastställts i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa, samt i de respektive associationsrådens beslut, b) Cypern, Malta och Turkiet, på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder. Artikel 21 Denna förordning träder i kraft tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Den skall gälla från och med den 1 januari 2003. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den [...] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT Politikområde(n): Miljö Verksamhet(er): Naturresurser och biologisk mångfald - skogar Åtgärdens beteckning: Övervakning av skogar och miljösamspel - FOREST FOCUS 1. BERÖRD BUDGETPOST (nummer och beteckning) B4-303: Skogsmiljöer 2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER 2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 90 miljoner euro i åtagandebemyndiganden 2.2. Genomförandeperiod: (2003 - 2008) 2.3. Flerårig total utgiftsberäkning: a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1) miljoner euro (avrundat till tredje decimalen) >Plats för tabell> b) Tekniskt och administrativt stöd samt stödutgifter (se punkt 6.1.2) >Plats för tabell> >Plats för tabell> c) Total budgetkonsekvens av personal och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3) >Plats för tabell> >Plats för tabell> 2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen [X] Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. [X] Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen, i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet. Förslaget överskrider den ekonomiska programperioden 2000-2006, som systemets ekonomiska resurser fastställts för. Man har försökt ta hänsyn till budgetanslagen för perioden 2003-2006 för att inte överskrida det planerade anslaget på 13 miljoner euro per år. GD Miljö kommer därefter, utgående från halvtidsöversynen och bedömningen av tillämpningsperioden 2003-2005, att lägga fram förslag om att öka det nuvarande årliga anslaget för att övervakningssystemet skall få maximal täckning och för att de extra områdena skall omfattas. GD Miljö kommer att ta upp denna fråga på nytt i förhandlingarna med budgetmyndigheterna om gemenskapens budget efter år 2006. De extra ekonomiska resurser som är nödvändiga kommer att fastställas med resultaten från halvtidsöversynen som underlag och efter förhandlingar och slutligt godkännande av budgetmyndigheten. 2.5. Budgetkonsekvenser: inkomster [X] Förslaget har inga sådana budgetkonsekvenser (det rör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd). ELLER Inkomsterna påverkas enligt följande: Den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt. Miljoner euro (avrundat till första decimalen) >Plats för tabell> (Om flera budgetrubriker påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen.) 3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER >Plats för tabell> 4. RÄTTSLIG GRUND Rättslig grund är artikel 175 (fram till år 2002 motiverades utgifterna av både artikel 33 och 175. Från och med 2003 är endast artikel 175 rättslig grund). 5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder 5.1.1. Mål Skogarnas ekosystem utgör en viktig del av Europas landområde och täcker i dag över 44 % av dess landyta (andelen väntas öka i och med utvidgningen). Skogar kan fungera som indikator för miljökvalitet. Skogarnas ekosystem är mycket varierade och uppvisar en avsevärd biologisk mångfald. I sjätte miljöhandlingsprogrammet prioriteras skogsfrågor inom ramen för verksamheten under avsnittet om natur och biologisk mångfald, som är ett av programmets fyra nyckelområden. Redan tidigare har man insett att skogarnas ekosystem måste skyddas, och att deras tillstånd bör övervakas. Sedan 1986, när GD Jordbruk inledde sin första åtgärd, har värdefulla uppgifter om skogarnas tillstånd och om inverkan av luftföroreningar och andra skadliga inverkningar från människor eller naturen samlats in inom ramen för övervakningsåtgärderna. Sedan 1992 har en annan åtgärd tillfört värdefulla upplysningar om skogsbränder. Övervakningen av bränder är av stor betydelse för Europeiska unionens medlemsstater i Medelhavsområdet. Dessa åtgärder har lett till att data har samlats in i ett gemensamt format för hela unionen. Dessa data används för utvecklingen av annan verksamhet (t.ex. inom GFC, Europeiska miljöbyrån, medlemsstaterna och forskningsinstitutioner). De nya verksamheter som kommer att utvecklas inom ramen för detta nya förordningsförslag, som GD Miljö lagt fram, skall täcka båda dessa befintliga verksamheter, dvs. övervakningen av luftföroreningens effekter på skogen och övervakningen av skogsbränder. Men man har även för avsikt att utvidga den pågående övervakningen och samla in uppgifter som behövs inom andra viktiga områden inom miljöpolitiken. Den nya övervakningsverksamheten, som skall stödjas från 2003 och framåt, kommer så småningom även att ta upp frågor rörande mark, biologisk mångfald, klimatförändring och skogens roll som kolupptagande område, vilket innebär att systemets tillämpningsområde utvidgas. Det föreslagna övervakningssystemet har följande syften: * Övervakning av effekterna av antropogena och naturliga stressfaktorer på skogarnas ekosystem. * Informationskampanjer om tillståndet i Europas skogar. * Övervakning av skogens resurser inom ramen för en hållbar utveckling (biologisk mångfald, kolupptagning, klimatförändring, mark). I sjätte miljöhandlingsprogrammet föreskrivs att denna övervakning skall fortsätta. Skogarnas potential som kolsänkor måste utvecklas maximalt, och den biologiska mångfalden måste övervakas. Dessutom är det viktigt att utveckla en markstrategi för EU. EU-systemets främsta syfte kommer att vara övervakningen av tillståndet i de europeiska skogarnas ekosystem och skydd av Europas skogar mot skadlig inverkan. Politiska beslut om konkreta åtgärder måste grundas på tillförlitlig information om skogarnas tillstånd och utveckling och om de faktorer som påverkar skogarnas ekosystem. Därför skall ett EU-system inrättas under en ny ramförordning. Systemet skall tillhandahålla uppgifter och information för riskbedömning avseende tillståndet i skogarnas ekosystem. Skogarnas ekosystem kan skadas allvarligt eller till och med förstöras av enskilda faktorer, men framför allt av kombinationer av olika påfrestningar. Information om utvecklingen av skogarnas tillstånd som finns tillgänglig på ett tidigt stadium kan göra det möjligt att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra skogarnas tillstånd eller åtgärda de påfrestningar som leder till skador. Utgående från det grundläggande mål som anges ovan kan man fastställa ett antal delmål för de olika övervakningsuppgifterna. Dessa anges i tabellen nedan. Mål 1 // Att tillhandahålla information om tidsrelaterade och geografiska variationer skogsekosystemens tillstånd, i förhållande till både antropogena och naturliga stressfaktorer. Detta skall utarbetas för alla ekologiska regioner i Europeiska unionen. Mål 2 // Att tillhandahålla information om skogsbränder och deras orsaker i unionen och utveckla modeller för förutsägande och förebyggande av bränder utgående från skogsekosystemens tillstånd. Mål 3 // Att tillhandahålla information av hög kvalitet som kan ligga till grund för politiska beslut om skadlig inverkan på skogarnas ekosystem och för utveckling av metoder för att bevara och återställa skadade ekosystem. Mål 4 // Att uppfylla de åtaganden som unionen redan gjort (till exempel konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, konventionen om biologisk mångfald), att främja alleuropeiska och internationella debatter (t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogar) och att reagera på framtida krav (EU:s markstrategi, Ren luft i Europa - CAFÉ-programmet osv.). Genomförandet av den verksamhet som planeras i detta system kommer att medföra att uppgifter rörande tillståndet i skogarnas ekosystem samlas in. Denna datainsamling kommer att utgöra en fortsättning på den 16 år gamla databas som innehåller resultaten från observationer av skogarnas ekosystem, och skall ligga till grund för framtida utvecklingar av användbara data-tidsserier. Denna information används vid sammanställningen av en rapport om tillståndet i Europas skogar (som hittills offentliggjorts varje år) och en rad andra publikationer som riktar sig till politiker, forskare och allmänheten. De uppgifter som samlats in i samband med den tidigare övervakningen har använts för utveckling av indikatorer för tillståndet i skogarnas ekosystem och för risker i samband med luftförorening. Det nya, mer omfattande systemet, kommer att tillföra indikatorer om skogarnas biologiska mångfald, mark samt inverkan av klimatförändringarna. Rapporteringen om skogarnas tillstånd och om skogsbränder kommer att fortsätta. Europeiska miljöbyrån kommer att bistå kommissionen i rapporteringsarbetet. Man kommer att göra insatser för att Europeiska miljöbyrån skall kunna använda delar av rapporteringen i sin normala rapportverksamhet. Denna byrå skall bistå kommissionen med rapporteringen. Resultaten skall spridas mer omfattande än tidigare, och därvid skall det tydligt framgå att de uppgifter som sprids är en EU-produkt. Spridningen skall ske i form av publikationer riktade till olika intressenter som forskare, berörda parter, beslutsfattare och allmänheten. Det föreslagna systemet skall leda till inrättandet av dataplattformar för medlemsstaterna i det vetenskapliga samordningsorganet, som skall främja en snabb och enkel spridning av resultat. Dessa dataplattformar kommer att kopplas till andra databaser med miljöinformation, och skall bidra till integration av uppgifter om skogens ekosystem i andra informationssystem och vice versa. Systemet skall dessutom underlätta informationsutbytet om miljöfrågor, vilket skall hjälpa forskare och andra berörda parter samt öka allmänhetens medvetenhet om tillståndet i skogarnas ekosystem. 5.1.2. Förhandsutvärdering Förslaget är inte baserat på någon förhandsutvärdering, eftersom systemet är en fortsättning av den skogsövervakning som GD Jordbruk genomfört under perioden 1986-2002. GD Jordbruk har låtit genomföra undersökningar om resultaten av övervakningen, och har nyligen utarbetat en rapport om övervakningsverksamheten som inom kort kommer att sändas till Europaparlamentet och rådet. GD Miljö har grundat sitt förslag på de erfarenheter som gjorts i samband med 16 års övervakning av Europas skogar och på förslag till förbättring av övervakningen av luftföroreningens inverkan på skogen som lagts fram av en grupp sakkunniga som granskat övervakningsaktiviteten. 5.1.3. Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering I förslaget har man tagit hänsyn till resultaten av en oberoende fackgranskning av övervakningsverksamheten. Utgående från denna översikt skall detta förslag leda till centraliserad övervakning utförd av ett vetenskapligt samordningsorgan. Därvid skall verksamheten inom ramen för systemet övervakas löpande. Den nya organisationsstrukturen skall göra systemet ännu effektivare. Ökad insyn och öppenhet och större kostnadseffektivitet skall uppnås genom att medlemsstaterna blir skyldiga att genomföra bedömningar före och efter genomförandet av sina nationella program, samt efter halva programtiden. Kommissionen kommer i sin tur också att genomföra en halvtidsbedömning av systemet, som sedan följs upp av en bedömning i slutet genomförandeperioden. GD Miljö har infört de delar av förordningen som föreskriver att medlemsstaterna skall lägga fram program som omfattar föregående bedömning och kommer att tillhandahålla utvärdering efter det att systemet slutförts. I samband med halvtidsutvärderingen av systemet kommer GD Miljö i samarbete med GFC och vetenskapliga experter att undersöka hur effektiv övervakningen har varit och lägga fram förslag till eventuella förbättringar och om systemet skall fortsätta. 5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten >Plats för tabell> 5.3. Genomförandebestämmelser Övervakningen kommer att genomföras av medlemsstaterna, som skall lägga fram nationella program för skogsövervakning inför kommissionen för godkännande och samfinansiering. Programmen skall omfatta övervakning, databearbetning, samt undersökningar för harmonisering av data och förbättring av insamlingsmetoderna. Inom ramen för förordningen skall stöd även ges till inrättandet av dataplattformar inom det vetenskapliga samordningsorganet och i medlemsstaterna, i syfte att bättre lagra uppgifterna och underlätta utbyte av data, rapporter och information från övervakningsverksamheten. Medlemsstaterna skall lägga fram fleråriga program med en löptid på tre år. Varje medlemsstat kommer följaktligen att lägga fram två program under förordningens genomförandeperiod. I förordningen ges möjlighet att ändra och se över programmen vid behov. Utöver medlemsstaterna kommer även Gemensamma forskningscentret och Europeiska miljöbyrån att delta i den vetenskapliga samordningen av övervakningen och i rapporteringen. I första hand skall systemet inriktas på övervakning av luftföroreningar och skogsbränder, medan man med resterande medel finansierar pilotprojekt och undersökningar för att prova nya metoder och utveckla nya övervakningsåtgärder inom områdena biologisk mångfald, mark och kolupptagning samt klimatförändring. Förordningen skall underlätta regelbunden rapportering och publicering av resultat, faktablad, indikatorblad, genomförandehandledningar och annat material. Kompletterande undersökningar skall leda till utveckling av modeller för skogarnas ekosystem och deras funktioner och ge svar på strategiska frågor om ekosystemens tillstånd och skyddet av skogen. 6. BUDGETKONSEKVENSER 6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden) (Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2) 6.1.1. Finansiellt stöd Åtaganden (miljoner euro, avrundat till tredje decimalen) >Plats för tabell> 6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd enligt del B (för hela programtiden) Åtaganden (miljoner euro, avrundat till tredje decimalen) >Plats för tabell> 7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER 7.1. Konsekvenser för antalet tjänster >Plats för tabell> 7.2. Total budgetkonsekvens av personalresurser >Plats för tabell> Beloppen avser totala utgifter för tolv månader. 7.3. Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden >Plats för tabell> Beloppen avser totala utgifter för tolv månader. 1 Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör. I. Totalbelopp per år (7.2 + 7.3) // // 677 250 EUR II. Varaktighet // 6 årslöner III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) // 4 063 500 EUR Genom ett nyligen slutet avtal mellan generaldirektoraten för jordbruk, miljö och näringsliv överförs ansvaret för bestämmelserna i dessa förordningar från GD Jordbruk till GD Miljö från och med år 2003. Enligt det avtalet kommer tre fasta tjänster (1A, 1B och 1C) och en nationell experttjänst att överföras från GD Jordbruk till GD Miljö för förvaltningen av förordningen och skogsövervakningen (se informationsdokument som delades ut i samband med debatten om det preliminära budgetförslaget). Utöver dessa tjänster kommer ytterligare en A-tjänst och en nationell experttjänst att avsättas för verksamheten. Detta har angivits i de dokument som kompletterar det preliminära budgetförslaget. Det skall noteras att i förordningsförslaget tas det hänsyn till den kommande utvidgningen genom att det sägs att de bestämmelser som avser de nuvarande medlemsstaterna kommer att gälla för kandidatländerna från och med den dag då de ansluter sig till unionen. Med hänsyn till detta och till eventuella behov av ytterligare personal, kommer en översyn att genomföras, som eventuellt kan leda till förändringar eller provisoriska arrangemang inom ramen för en genomförandeförordning. 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 8.1. Metod för uppföljning Medlemsstaterna kommer att uppmanas att inkomma med förslag till nationella program, eventuellt i slutet av 2002 (förutsatt att rådets och Europaparlamentets behandling av förordningen i medbeslutandeförfarandet sker snabbt). Medlemsstaterna kommer att behöva lägga fram fleråriga övervakningsprogram (förslagsvis för tre år). Dessa kan komma att ses över regelbundet. Det förväntas därför att programmen kommer att läggas fram för perioden 2003-2005 och för perioden 2006-2008. Medlemsstaternas nationella program för den sista perioden bör bygga på slutsatser och rekommendationer från utvärderingen av övervakningsverksamheten. Denna utvärdering planeras äga rum mellan slutet av 2005 och juni 2006. Medlemsstaterna skall lägga fram årsrapporter om genomförandet av övervakningsprogrammen och den egna övervakningsverksamheten. Samfinansierade program/undersökningar och demonstrationsprojekt kommer att övervakas och följas upp av handläggare inom sektorn som skall kontrollera att de planerade aktiviteterna har genomförts korrekt. Stödmottagare av samfinansierade program/undersökningar och demonstrationsprojekt kommer att uppmanas att lämna in verksamhetsrapporter två gånger per år, en interimsrapport och en slutrapport senast sex månader efter det att ett projekt eller en studie av ovan nämnda typ slutförts. Den ständiga skogsbrukskommittén skall bistå kommissionen vid genomförandet av förordningen. 8.2. Planerad form och tidsplan för utvärderingar Kommissionen kommer att bedöma genomförandet av detta system för skogsövervakning och rapportera om genomförandet till Europaparlamentet och rådet vart tredje år. Rapporterna skall redogöra för systemets effektivitet, sammanfatta resultaten och ange framtida insatser för att främja systemets utveckling. Den första rapporten förväntas läggas fram i slutet av juni 2006 och skall omfatta övervakningsverksamhetens första treårsperiod (2003-2005). En annan översyn i efterhand kommer att genomföras när systemets hela sexårsperiod löpt ut. Därvid kommer man även att utvärdera medlemsstaternas nationella rapporter. Denna översyn kommer att tillhandahålla uppgifter som kan användas vid översynen av förordningen och för det nya förslag som skall läggas fram under 2009 om fortsättningen av skogsövervakningen. 9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING Medlemsstaterna skall utse ett organ (myndighet, byrå eller institut) som har ansvar för genomförandet av den verksamhet som avses i denna ramförordning. Gemenskapens bidrag till de stödberättigande kostnaderna skall betalas ut till medlemsstaterna eller till de behöriga organen. Bestämmelserna om offentlig upphandling skall gälla för alla avtal som sluts av de institut, byråer eller konsulter som genomför verksamhet inom ramen för medlemsstaternas nationella program. Potentiella förmånstagare i medlemsstaterna skall lägga fram preliminära kostnads- och intäktsredovisningar beträffande de projekt för vilka finansiering begärs. Avtal kommer att betalas i enlighet med de bestämmelser och villkor som ingår i avtalet, och utgående från stödmottagarens styrkta kostnads- och intäktsredovisningar, som kommer att kontrolleras av kommissionen. Inspektioner på plats kommer också att genomföras. Stödmottagarna skall bevara alla handlingar och styrkande dokument i minst fem år efter den sista utbetalningen. Detaljerade bestämmelser om bedrägeribekämpningsåtgärder ingår i alla avtal (kontroller, rapportering, verifikationer osv.). Bestämmelser om återkrävande av orättmätigt erhållna medel skall också ingå i avtalen, tillsammans med bestämmelser om straffränta på sådana belopp där så är lämpligt. Medlemsstaterna är ansvariga för återkrävandet av betalningar i samband med oegentligheter och bedrägerier vid genomförandet av de nationella programmen för skogsövervakning. Kommissionen har ansvar för genomförandet av sina egna undersökningar, experiment och demonstrationsprojekt samt för undersökningar för utvärdering av övervakningssystemet. Kommissionen skall härvid följa bestämmelserna om offentlig upphandling. Avtal kommer att slutas med berörda parter efter anbudsinfordran. Avtal kommer att betalas i enlighet med de bestämmelser och villkor som ingår i avtalet och utgående från stödmottagarens styrkta intäkts- och utgiftsförklaring, som kommer att kontrolleras av kommissionen. Kommissionen är ansvarig för att återkräva medel i samband med bedrägerier och oegentligheter eller felaktigt genomförande av de egna avtalen. Stödmottagarna skall bevara alla handlingar och styrkande dokument i minst fem år efter den sista utbetalningen. Kommissionen skall i redovisningen informera om gällande eller planerade åtgärder för att förebygga och skydda mot risker för bedrägerier och oegentligheter.