52002AE1350

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG om krav på offentlighet i vissa typer av bolag"

(KOM(2002) 279 slutlig - 2002/0122 COD)

(2003/C 85/03)

Den 16 september 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 27 november 2002. Föredragande var María Candelas Sánchez Miguel.

Vid sin 395:e plenarsession den 11 och 12 december 2002 (sammanträdet den 11 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 91 röster för, 1 röst emot, och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Direktiv 68/151/EEG var det första bolagsrättsliga direktivet. Dess främsta syfte är att skapa ett klimat där bolagsmännens och tredje mans intresse skyddas genom bolagens skyldighet att offentliggöra vissa handlingar och uppgifter. Det gäller sådana företag som huvudsakligen kännetecknas av bolagsmännens begränsade ansvar, dvs. aktiebolag.

1.2. Kravet att offentliggöra handlingar och uppgifter hänger samman med skyldigheten för bolagen att vara inskrivna i de bolagsregister som varje lands berörda offentliga myndighet ansvarar för. Syftet är att skydda såväl bolagsmännens intresse som de intressenter som har ett avtalsförhållande med bolaget. Detta obligatoriska offentliggörande avser tre områden: information om stiftelseurkund, giltigheten av bolagens förpliktelser samt följderna i händelse av stiftelseurkundens ogiltighet.

1.3. Detta slag av obligatorisk information kan härledas till handelsmännens registrering i respektive branschorganisationer och andra sammanslutningar, och utvecklades sedan till ett krav på bolagen för att de skall få status som juridisk person. Kravet på registrering innebär dels den kortfattade information som finns i bolagets stiftelseurkund, dels information om personer eller organ som kan binda bolaget rättsligt eller finansiellt.

1.4. Under detta direktivs långa giltighetsperiod har det skett en rättslig och ekonomisk utveckling som gör en ändring av direktivet nödvändig. Bolagsformer där kraven på registrering gäller har tillkommit (artikel 1), och ny teknik för lagring och offentliggörande av information har utvecklats (artikel 3), vilket medför att den blir lätt att förmedla och göra tillgänglig, t.o.m. över statsgränserna.

1.5. Därmed avslutas den fjärde fasen av förenkling(1), under vilken den bolagsrättsliga arbetsgruppen lagt fram en rad rekommendationer avseende det första och andra bolagsdirektivet, bl.a. följande: förbättrade möjligheter att få tillgång till uppgifter i de olika registren, möjligheten att använda andra språk samt en uppdatering av de bolagsformer som skall registreras. Det blir också nödvändigt att ta hänsyn till de förändringar som återspeglas i redovisningsdirektiven och som kräver att årsredovisningar publiceras i och med att de skall registreras i bolagsregistret.

2. Förslagets innehåll

2.1. Förslaget till ändring av direktiv 68/151/EEG inbegriper dels behovet av att införa ny teknik vid registrering och förmedling av uppgifter, dels en anpassning av dessa nya instrument till de rättsliga kraven i syfte att garantera de principer om lagenlighet och rättssäkerhet som offentlig registrering innebär.

2.2. I första hand innebär ändringen följande två tillägg till direktivet:

- Nytillkomna bolagsformer som omfattas av krav på registrering.

- Krav på registrering av andra handlingar (redovisningshandlingar).

Det första kravet innebär en anpassning till nationella bestämmelser i och med att det i vissa länder uppkommit nya bolagsformer, medan det andra kravet innebär en samordning med andra gemenskapsbestämmelser (rådets direktiv 78/660/EEG av den 20.7.1978(2), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EEG(3); rådets direktiv 83/349/EEG av den 13.6.1983(4), senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG; rådets direktiv 86/635/EEG av den 8.12.1986(5), senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG; samt rådets direktiv 91/674/EEG av den 19.12.1991(6), som nu är föremål för ett förslag till ändring från kommissionens sida som innehåller detta krav.

2.3. När det gäller den viktigaste förändringen, införandet av ny teknik i registrerings- och offentlighetssystemet, framförs förslag med avseende på följande:

- Elektroniskt system för registrering från 2007.

- Elektroniskt bestyrkta registrerade handlingar.

- Följder för tredje man av systemet med elektroniskt registrerade handlingar.

- Registrering och offentliggörande på flera språk.

- Krav på att bolagens brev och andra dokument skall innehålla uppgift om registrering.

2.4. Alla dessa förändringar påverkar endast registren rent formellt medan principerna som ligger till grund för dem är oförändrade. Samtidigt bör man vara medveten om att direktiv 1999/93/EEG(7) om elektronisk signatur är i kraft, vilket innebär en garanti för rättssäkerheten vid användning av elektroniska system när det handlar om att bestyrka uppgifterna i registren.

3. Allmänna kommentarer

3.1. EESK ser positivt på föreliggande ändringar av gällande bestämmelser, eftersom de ligger i linje med förslagen på förenkling av gemenskapslagstiftningen, särskilt när det gäller säkerheten vid kommersiella transaktioner och principen att alla berörda parter skall få tillgång till korrekt information.

3.2. Det är dock viktigt att framhålla att de allmänna principerna i fördraget inte under några omständigheter påverkas av dessa ändringar, särskilt med avseende på språklig mångfald, som skall beaktas inte bara inom medlemsstaterna, där vissa har erkända regionala språk, utan även mellan de olika medlemsstaterna, såsom kommissionen påpekar i sitt förslag.

3.3. Enligt förslaget skall ett databaserat system ha inrättats senast 2005, och alla dokument som registrerats under den tioårsperiod som föregår detta datum skall vara tillgängliga i elektronisk form. Detta kan skapa rättslig osäkerhet i sådana fall där nyckeldokument, t.ex. stiftelseurkund, registrerats före denna tidpunkt och därför inte omfattas av kraven.

3.4. För att undvika denna osäkerhet bör man skilja mellan handlingar där registrering är obligatorisk (i enlighet med artikel 2) och handlingar där registreringen är frivillig, nästan uteslutande av stadgemässigt slag. Den föreslagna tidsgränsen bör alltså endast gälla handlingarna med obligatorisk registrering, medan omvandlingen till elektronisk form av handlingar med frivillig registrering kan vänta.

3.5. Även förslaget avseende följderna för tredje man i samband med registrerade handlingar (artikel 3.5 i det ursprungliga direktivet) förefaller oklart. I enlighet med den nya lydelsen för artikel 3.4 förutsätts att kännedom om handlingar kan förvärvas på två sätt, via offentliggörandet i den officiella nationella tidningen eller på elektronisk väg. I det senare fallet skulle det bli svårare att fastställa att informationen nått tredje man och är rättsligt bindande, såvida det inte finns ett system där hämtning av elektronisk information registreras.

3.6. Kommittén håller med om att avgiften för kopior av handlingar inte skall överstiga den administrativa kostnaden. Kostnaderna för att lägga upp informationen på data skall dock inte inkluderas i avgiften.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Syftet med förslaget till ändring av kraven på offentlighet som ställs på registrerade bolag är att utvidga räckvidden, inom ramen för den inre marknaden, över nationsgränserna. Ändringarna avser därför dels språkregler, dels användningen av elektroniska system för att registrera och offentliggöra bolagsakter. EESK vill dock framhålla att man under alla omständigheter måste slå vakt om rättssäkerheten i samband med företagsrelationer som baserar sig på principer om öppenhet och juridiskt korrekta handlingar.

4.2. Med tanke på förslagets allmängiltiga omfattning är det nödvändigt att modifiera sådana delar som kan få motsatt effekt mot vad som avsågs. Ett sådant fall är lydelsen av artikel 3a 1. Lydelsen i punkt 1 kan förorsaka en annan effekt än den som avsetts och uppfattas som att medlemsstaterna kan välja ett av de språk som är tillåtna enligt de språkregler som gäller i varje medlemsstat.

4.3. EESK uppmanar kommissionen att förbättra formuleringen av denna punkt så att det framgår att det är obligatoriskt för medlemsstaterna att fastställa vilket officiellt gemenskapsspråk som skall gälla för registrering av de handlingar som nämns i artikel 2, samtidigt som medlemsstaten kan bevara sin regionala språkliga identitet genom att använda andra språk i enlighet med artikel 3.2.

4.4. När det gäller registrering på elektronisk väg kan nämnas att man i artikel 3.5 inte har ändrat ursprungsformuleringen i direktiv 68/151/EEG avseende den tidsrymd som krävs för att kännedom om en handling skall kunna åberopas gentemot tredje man som handlar i god tro, dvs. 16 dagar, vilket är en lång tid i det nya systemet. Medlemsstaterna kan minska denna tidsrymd mot bakgrund av hur tillämpningen av denna nya teknik utvecklas.

4.5. EESK föreslår ett tillägg till denna punkt som innebär att dess tillämpning begränsas till sådana register som inte använder elektroniska system för att registrera och offentliggöra handlingar. På så sätt uppnås en av de önskade effekterna, nämligen snabbhet och allmängiltighet i fråga om kravet på offentliggörande.

Bryssel den 11 december 2002.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) Rapport från kommission till Europaparlamentet och rådet - Resultaten av den fjärde fasen av SLIM, 4.2.2000, (KOM(2000) 56 slutlig).

(2) EGT L 222, 14.8.1978.

(3) EGT L 283, 27.10.2001.

(4) EGT L 193, 18.7.1983.

(5) EGT L 372, 31.12.1986.

(6) EGT L 374, 31.12.1991.

(7) EGT L 13, 19.1.2000.