52001PC0081

Förslag till RÅDETS BESLUT om ytterligare exceptionellt finansiellt stöd till Kosovo

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

FN:s övergångsförvaltning i Kosovo (UNMIK) upprättades i juni 1999 efter att Förenta nationernas säkerhetsråd antagit resolution 1244 (1999) den 10 juni 1999. UNMIK fick i uppdrag att organisera en internationell, civil närvaro och bygga upp provisoriska administrationsstrukturer under vilka befolkningen i Kosovo kan åtnjuta ett omfattande självstyre. Den leds av en särskild representant för Förenta nationernas generalsekreterare och består av fyra delar (pelare): humanitära frågor (under UNHCR:s ledning), civilförvaltning (under FN:s ledning), institutionsbyggande (under OSSE:s ledning) respektive ekonomisk återuppbyggnad och utveckling (under EU:s ledning).

Redan från början har UNMIK strävat efter att förena de centrala och kommunala strukturerna och integrera Kosovos befolkning i övergångsförvaltningen av provinsen. Det var en stor framgång på detta område när den övergripande gemensamma övergångsförvaltningen (Joint Interim Administrative Structure, JIAS) infördes i början av 2000 och införlivade de befintliga lagstiftande, verkställande och rättsliga strukturerna. I den gemensamma övergångsförvaltningen ingår övergångsrådet för Kosovo (Kosovo Transitional Council) som är det högsta rådgivande organet, den provisoriska rådgivande kommittén (Interim Advisory Council) som är den särskilda representantens rådgivande kabinett och det verkställande organet, samt 20 administrativa avdelningar som var och en har två direktörer, en tjänsteman från Kosovo och en från UNMIK. På lokal nivå hölls kommunalval den 28 oktober 2000, vilket får ses som ett stort steg framåt i demokratiseringsprocessen.

Europeiska gemenskapen reagerade omedelbart på Kosovo-krisen genom att skaffa fram personal och utrustning till KFOR, ge humanitär hjälp via ECHO (Europeiska gemenskapens kontor för humanitärt bistånd) och bygga upp en arbetsgrupp i Kosovo (TAFKO) i början av juli 1999. Arbetsgruppen ansvarade för att genomföra EG:s återuppbyggnadsprogram för Kosovo i avvaktan på att Europeiska byrån för återuppbyggnad skulle inrättas. Byrån inledde formellt sin verksamhet den 20 februari 2000 och övertog 134,5 miljoner euro för vilka åtaganden hade gjorts under 1998 och 1999 och hade 261 miljoner euro i åtaganden för 2000. Dessa medel användes till biståndsprogram för energi, återuppbyggnad av bostäder, transport, vatten, avfallshantering, företagsutveckling, jordbruk och stöd till den lokala förvaltningen. Byråns genomförandetakt har varit extremt hög. Kontrakt har tecknats för cirka 90 % av anslagen och av detta hade 60 % redan betalats ut i slutet av 2000. I december anslogs ytterligare 175 miljoner euro till Kosovo inom Nootenbooom-förfarandet. Europeiska kommissionen anordnade tillsammans med Världsbanken två givarkonferenser för Kosovo i Bryssel (juli och november 1999) för att säkra medel till UNMIK:s återuppbyggnadsverksamhet.

Trots den komplicerade situationen har UNMIK och i synnerhet dess pelare IV med ansvar för ekonomisk återuppbyggnad och utveckling gjort avsevärda framsteg med att genomföra de ekonomiska program som presenterades på den andra givarkonferensen för Kosovo den 17 november 1999 i Bryssel. Med stöd från IMF och Världsbanken har man kommit långt med att bygga upp sunda institutionella och ekonomiska ramar, bland annat genom att legalisera användningen av D-marken och göra den till den mest spridda valutan i provinsen, skapa ett fungerande bank- och betalningssystem och främja återuppbyggnadsprocessen och utvecklingen av den privata sektorn. UNMIK har också uppnått goda resultat på det finanspolitiska området genom att se till att budgeträkenskaperna sköts korrekt, skapa ett intäktsunderlag och hålla de offentliga utgifterna under kontroll.

På detta område gav gemenskapen stöd till uppbyggnaden av oumbärliga administrativa funktioner genom Kosovos konsoliderade budget och bidrog till deras konsolidering. I februari 2000 beslutade rådet på förslag av kommissionen [1] att ge exceptionellt, finansiellt gemenskapsstöd till Kosovo på upp till 35 miljoner euro i form bidrag [2]. Medlen gjordes tillgängliga för UNMIK genom dess centrala budgetorgan i två utbetalningar (mars och augusti 2000) efter att Ekonomiska och finansiella kommittén hade rådfrågats. Detta exceptionella stöd, som ingick i ett samlat paket med gemenskapsstöd, utgjorde ett komplement till de medel som Världsbanken och bilaterala givare tillhandahöll.

[1] KOM(1999) 598 slutlig, EGT C 56, 29.2.2000, s. 66-67.

[2] Rådets beslut 2000/140/EG av den 14 februari 2000, EGT L 47, 19.2.2000, s. 28-29.

Dessutom frigjorde kommissionen 10 miljoner euro i budgetstöd i februari och öronmärkte ytterligare 28 miljoner euro för finansiering av elimport under år 2000. Båda beloppen finansieras undantagsvis genom OBNOVA. Det utlovade gemenskapsstödet till budgetområdet uppgår till sammanlagt 73 miljoner euro (ungefär 142 miljoner D-mark). Detta belopp motsvarar 48% av det totala underskottet för 2000 (inklusive riktat budgetstöd på ungefär 100 miljoner D-mark) som preliminärt uppskattas till 300 miljoner D-mark (153 miljoner euro).

2. Den senaste tidens utveckling på det ekonomiska och finansiella området

2.1. Den allmänna ekonomiska situationen

Det är svårt att kvantifiera den ekonomiska utvecklingen i Kosovo på grund av bristen på tillförlitligt statistiskt material. Redan före krisen under våren 1999 led Kosovos ekonomi av den internationella isoleringen av Förbundsrepubliken Jugoslavien, de ekonomiska reformernas långsamma framåtskridande och den totala bristen på investeringar under nästan ett decennium. Som en följd av konflikten skadades bostäder och offentliga inrättningar. Jordbruks- och industriproduktionen avstannade och de grundläggande betalningsfunktioner som den formella finansiella sektorn ansvarade för upphörde att existera. I oktober 1999 beräknade Internationella arbetsorganisationen (ILO) att arbetslösheten uppgick till en bra bit över 50% med en stor del av befolkningen bestående av unga människor [3].

[3] ILO (Lajos Hethy): Employment and Workers' Protection in Kosovo, oktober 1999.

Den ekonomiska aktiviteten har återupptagits med ett avsevärt tempo efter konflikten. Jordbrukets produktion uppskattas till att ligga på mer än 75% av nivån före kriget. Byggbranschen och en del handelsrelaterade tjänstegrenar blomstrar. Dock verkar industriproduktionen fortfarande vara mycket låg. Återhämtningen efter kriget kommer troligen att fortsätta eftersom byggboomen kommer att fortsätta, till stora delar pådriven av det stora internationella givarfinansierade återuppbyggnadsprogrammet.

BNP per capita uppskattades inofficiellt till cirka 500 US-dollar 1995. Högst preliminära beräkningar från IMF tyder på att BNP per capita för närvarande ligger någonstans mellan 650 och 850 US-dollar. Uppgifter från UNMIK tyder på att BNP per capita kanske till och med ligger över 1 000 US-dollar. De pengar som arbetstagare sänder hem från utlandet är fortfarande en av de viktigaste inkomstkällorna för hushållen.

Det finns tecken baserade på hörsägen som tyder på att inflationen hittills inte har varit något problem och det förekommer inga klagomål på stigande priser eller brist på basvaror. Importen uppskattas till att motsvara ungefär 80% av BNP. Det förekommer nästan ingen export, men en viss oregistrerad handel sker med resten av Serbien. Andra områden inom den ekonomiska politiken diskuteras mer ingående nedan.

2.2. Ekonomisk-politiska områden

Fram till slutet av vintern 1999/2000 fick UNMIK rikta mycket av sin uppmärksamhet på att säkra den grundläggande infrastrukturens funktion och i möjligaste mån förbättra dem. På en del områden har resultaten varit relativt tillfredsställande, på andra inte. Redan från början har UNMIK varit tvunget att kämpa för en tillförlitlig energiförsörjning. Trots avsevärt tekniskt och ekonomiskt bistånd från givare, fram för allt gemenskapen, och stora förbättringar måste energin fortfarande ransoneras och avbrott sker ibland. Förbättringarna är mer uppenbara på andra områden. Flygplatsen i Pristina är i drift sedan januari 2000 och ett större vägreparationsprojekt inleddes i början av juni. UNMIK och KFOR öppnade en del av de huvudsakliga järnvägslinjerna igen, den internationella och inrikes postservicen fungerar igen, ett mobiltelefoninät har skapats och stora reparationsarbeten har inletts på Kosovos fasta telefoninät.

För att göra rekonstruktionsprocessen effektivare lade UNMIK i april 2000 fram ett omfattande program för offentliga investeringar ("Kosovo: Reconstruction 2000"). I programmet anges i detalj de prioriterade investeringsbehoven för återuppbyggnad inom alla sektorer under 2000. Syftet är att rikta givarbiståndet och förbättra samordningen. En särskild samordningsenhet har bildats inom återuppbyggnadsministeriet och den fungerar som en central samtalspartner för givarna och ansvarar för förlängningen av programmet till följande år.

Gemenskapsstödet via TAFKO och därefter Europeiska byrån för återuppbyggnad utvecklades i samarbete med UNMIK. Under 2000 förvaltade byrån 395 miljoner euro som i slutet av året kompletterades med ytterligare en tranch på 175 miljoner euro. Byrån ansvarar alltså för ett anslag på sammanlagt 571 miljoner euro i gemenskapsstöd till program i Kosovo.

Utvecklingen av den privata sektorn har identifierats som ett prioriterat nyckelområde för omvandlingen av Kosovos ekonomi. UNMIK arbetar med en blandad strategi som beskrivits bland annat i en "Vitbok" som skickades ut till medlemmarna i den provisoriska rådgivande kommittén i maj 2000. I den planeras stöd till befintliga företag och incitament för nybildning av företag. Beträffande de befintliga, offentliga företagen är UNMIK:s strategi att locka till sig privata investerare via koncessioner, leasingavtal eller förvaltningskontrakt. Det första exemplet på förvaltningskontrakt är det som slutits med Swiss Holderbank för cementfabriken Sharr och UNMIK hoppas kunna sluta liknande för andra medelstora och stora företag. Enligt kontraktet beviljas en 10-årig koncession för utnyttjande av fabriken i utbyte mot omfattande investeringar och omstruktureringar. Kontraktet är viktigt också på så sätt att man försöker uppnå ett samförstånd mellan arbetsmarknadens parter kring denna form av kommersialisering genom att en del av vinsten går till en löntagarfond. I mitten av augusti undertecknades ett avtal mellan UNMIK och en grupp stora gruvbolag om återuppbyggnad av Trepcas gruv- och metallurgianläggning i norra Kosovo. Konsortiet skall vidta förbättringsåtgärder, däribland reparera eller byta ut säkerhets- och produktionsutrustning.

"Vitboken", som nyligen reviderades, innehåller även viktiga partier om kommersialiseringen av icke-privata företag på kort sikt, färdigställandet av de rättsliga ramarna, definition av äganderätt och behovet av att bygga ett samförstånd mellan arbetsmarknadens parter kring privatiseringen. På lång sikt skall offentliga företag överföras till en företagsbyrå i Kosovo, (Kosovo Enterprise Agency, KEA), som kommer att fatta beslut om deras omstrukturering och kommersialisering. Så länge den institutionella osäkerheten kvarstår förblir privatiseringen extremt svår att genomföra.

Ytterligare framsteg har gjorts beträffande definitionen av fungerande rättsliga och institutionella ramar för utvecklingen av den privata sektorn. Företagsregistreringen i Kosovo är genomförd och nästan 26 000 företag har registrerats. Arbetet med att utarbeta modern handelsrätt är avslutat eller långt framskridet.

På rekommendation av IMF har Kosovos bank- och betalningsmyndighet, som inrättades i november 1999, gjort stora framsteg med att bygga upp de rättsliga ramarna och ett regelverk till ett sunt bank- och betalningssystem. Vad gäller bankoktrojering och banktillsyn har utvecklingen gått fortare än beräknat. Ansökningsrutiner för banker och mikrofinansiella institut som inte är banker har utformats, liksom blanketter och handböcker som underlättar ansöknings- och oktrojeringsprocessen. Bank- och betalningsmyndigheten har antagit ett flertal förordningar som rör stabilitetstillsynen och som utgör den oumbärliga grunden för en modern tillsynsfunktion, baserad på bästa internationella praxis när det gäller hur bankverksamhet bör regleras. Banker med oktroj måste till exempel använda sig av de internationella redovisningsnormerna och extern revision. Bank- och betalningsmyndigheten har redan börjat utbilda banktillsynsmän i Kosovo.

Den enda banken med oktroj i Kosovo ("MEB") verkar hittills fungera bra, ständigt utvidga sin täckning och sina produkter samt öka personalstyrkan och deras kvalifikationer. Bank- och betalningsmyndighetens banktillsynsenhet har avslutat en inspektionsrapport om MEB. Myndigheten har givit preliminärt godkännande, dvs. tillstånd att förbereda verksamhet, till sju ex bankoktrojkandidater. Det är omöjligt att säga när det kommer ett definitivt godkännande eftersom de nya bankerna har problem att skaffa fram kapital, en del av de större aktieägarna måste granskas och det finns olösta ägarproblem gällande fastigheterna. Dessutom har den godkänt nio mikrofinansiella, icke-bankgrupper som skall bedriva begränsad inlånings- och utlåningsverksamhet av mikrotyp och huvudsakligen täcka de segment av marknaden som inte täcks av bankerna. Åtta finansiella institut är redan i drift.

Vidare har bank- och betalningsmyndigheten fortsatt att utveckla sitt betalningssystem för att kunna erbjuda betalningstjänster till UNMIK, Kosovos civila förvaltning och de icke-statliga organisationerna. Ett modernt system som Norge skänkt har installerats och togs i bruk i juni 2000. Personalutbildning pågår. Myndigheten tog över penningimporten och penningtransporterna inom provinsen. Förberedelserna för övergång från D-mark till euro 2002 har inletts. Slutligen kommer bank- och betalningsmyndigheten snart att ta över ansvaret för reglering och övervakning av försäkringsbranschen.

UNMIK har främjat en lika viktig, institutionell utveckling på budgetområdet. Etableringen av en central budgetmyndighet, (Central Fiscal Authority, CFA), i november 1999 var det första, viktiga steget mot ett modernt budgetförvaltningssystem. Budgetmyndigheten, som sedan integrerades i den gemensamma övergångsförvaltningen, har särskilt ansvar för utformning och genomförande av Kosovos budget. UNMIK:s skatteförvaltning inrättades officiellt i april 2000. Sedan dess har en organisationsstruktur som bygger på skatteförvaltningsfunktioner (statistikbearbetning, revision, insamling, utbildning och service till skattebetalarna, överklaganden, etc) byggts upp. I slutet av oktober hade 151 personer rekryterats lokalt och utbildats. Regionala skattekontor öppnades i fem regioner och lokala skattemyndigheter i två kommuner. Två skatter - en skatt på försäljning av mat och dryck på hotell och en schablonskatt - administreras för närvarande. UNMIK:s tulltjänst inrättades officiellt i slutet av augusti 1999, under beskydd av EC:s tullbiståndskontor i Kosovo (Customs Assistance Mission in Kosovo, CAM-K). Kontoret har för närvarande 97 tulltjänstemän som får stöd av vakter och annan extrapersonal som huvudsakligen samlar in tullar vid internationella gränsövergångar, den administrativa gränsen till Montenegro, (Administrative Boundary Line, ABL), och ett skatteindrivningskontor i inlandet.

Efter en inledning då den centrala budgetmyndigheten hade lite problem med att öka och stabilisera intäkterna och kontrollera utgifterna för i synnerhet de offentliganställdas löner och försörjningsföretagen (el, gas, vatten, etc), visar budgetsituationen nu tecken på en avsevärd förbättring, i synnerhet från 2000 och framåt. Intäkterna har utvecklats positivt och uppgick till 216,6 miljoner D-mark i slutet av november 2000. På utgiftssidan låg de faktiska utgifterna procentuellt sett lägre än de budgeterade beloppen och utgifterna uppgick totalt till 321,8 miljoner D-mark i november. Vissa budgetjusteringar har vidtagits i augusti så att budgetanslag har flyttats mellan avdelningarna och den sammanlagda utgiftssumman är nästan den samma (430,8 miljoner D-mark). Mot bakgrund av detta räknar budgetmyndigheten med ett underskott på ungefär 300 miljoner D-mark 2000, vilket kommer att täckas helt av bistånd utifrån.

De positiva resultaten under de senaste månaderna måste vägas mot vissa potentiella risker. Intäkterna bygger fortfarande nästan helt på tullar, punktskatter och omsättningsskatter, och de kommer förmodligen att sjunka under vinterhalvåret. Tanken att införa källskatt på 15% på arbetsinkomster har lagts på is eftersom FN inte ville bevilja undantag från praxis att befria lokalanställda FN-tjänstemän från beskattning. Avsaknaden av all form av beskattning förvärrar skillnaderna i lön mellan de lokalanställda som är direktanställda av FN och de (inklusive domare och avdelningsdirektörer i Kosovo) som arbetar för den lokala förvaltningen. Ett annat område där budgetmyndigheten fick vara särskilt uppmärksam för att undvika en urholkning av den finanspolitiska disciplinen var kontroll av utgifterna för avdelningarna med stora utgifter. Detta gäller i synnerhet försörjningsföretagen, framförallt inom energisektorn.

Vad gäller finansiering uppgår de sammanlagda åtagandena från givare på budgetområdet för 2000 till 300 miljoner D-mark (inklusive riktat stöd på cirka 100 miljoner D-mark). Per den 30 november hade redan 90 % av dessa betalats ut. Bortsett från en överföring på 29 miljoner D-mark från 1999 ingår det i det budgetstöd som inte är bestämt för något särskilt ändamål ungefär 28 miljoner D-mark från USA, cirka 8 miljoner D-mark från Kanada, 15 miljoner D-mark från Japan och 10 miljoner D-mark från Världsbanken, sammanlagt 61 miljoner D-mark. Gemenskapen har frigjort cirka 88 miljoner D-mark (däribland 35 miljoner euro av det exceptionella stödet och 10 miljoner euro som finansieras via OBNOVA) och avsatt cirka 28 miljoner euro till energiimport som till stor del redan hade frigjorts i slutet av 2000. Återstoden kommer från andra bilaterala givare. Mot bakgrund av den positiva budgetutvecklingen verkar det som om budgetmyndigheten har kunnat föra över ett visst belopp till 2001 års budget.

3. Utsikter för 2001

Som redan har sagts ökade den ekonomiska aktiviteten snabbt efter det att konflikten tog slut. Inom en del sektorer (t.ex. tjänstesektorn) är verksamheten förmodligen mycket intensivare än någonsin tidigare. Det är svårt att göra beräkningar men återhämtningen efter kriget kommer förmodligen att fortsätta. Byggboomen håller sannolikt i sig ytterligare några år tack vare det stora, internationella, givarfinansierade återuppbyggnadsprogrammet. Den internationella närvaron i Kosovo (FN, KFOR, offentliga institutioner, icke-statliga organisationer, etc.) är en stor inkomstkälla och kommer förmodligen så att förbli en tid framåt.

En del preliminära beräkningar från IMF tyder på en tillväxttakt för BNP på cirka 10-15% per år under de kommande åren. Även om dessa beräkningar måste revideras när ett mer tillförlitligt statistiskt underlag finns att tillgå fungerar de tillräckligt bra som arbetshypotes när man gör prognoser på medellång sikt. Utvecklingen i Belgrad kommer naturligtvis att påverka denna prognos.

Trots en viss press uppåt för priserna förväntas inflationen förbli måttlig. En del reformåtgärder som redan har aviserats (moms, ökning av punktskatterna och revidering av tullarna för livsmedel bland annat) kommer förmodligen att leda till högre konsumentpriser men det är omöjligt att på detta stadium säga exakt hur mycket. Ytterligare press uppåt på livsmedelspriserna kan också uppstå vid nedtrappningen av det humanitära stödet, däribland livsmedelshjälpen, under de kommande månaderna, men det skulle kunna stävjas av den förväntade ökningen i den inhemska jordbruksproduktionen.

Expansionen av den privata sektorn kommer att skapa nya arbetstillfällen och bidra till att minska arbetslösheten, men eftersom arbetslösheten är så hög nu kommer den sannolikt att förbli hög på medellång sikt.

I UNMIK:s medellångsiktiga finanspolitiska strategi tas hänsyn till att man måste arbeta mot en självfinansierad budget, öka budgetens hållbarhet och minska givarnas allmänna budgetstöd. På inkomstsidan för detta med sig att de lokala intäkterna måste ökas genom att skattebasen breddas och rad nya skatter införs. Nya tull- och skattetjänstemän kommer att rekryteras och en utbildningskampanj för skattebetalare kommer att genomföras. På utgiftssidan måste UNMIK begränsa sina driftsutgifter, även genom att motstå kraven på löneökningar och bibehållen, stor personalstyrka. Visserligen kommer utgifterna för varor och tjänster som är knutna till departementens uppstartande förmodligen att minska under 2001, men nya påtryckningar kommer från behovet att ta itu med sociala frågor. Den sociala stabiliteten kommer även fortsättningsvis att ges prioritet och främjas genom utbildning, hälsovård och grundläggande social välfärd. Enligt budgetmyndigheten kan överföringarna för social välfärd - tillsammans med vägunderhåll - kräva betydande utgiftsökningar och ytterligare öka behovet av att utvidga intäktsbasen. Detta är helt i linje med Världsbankens rekommendationer, som går ut på att vissa aspekter av den sociala politiken måste åtgärdas inom en nära framtid, även med tanke på den planerade nedtrappningen av givarnas humanitära hjälpprogram.

Mot denna handlingsplan ställs Kosovos offentliga budget för 2001 som antogs sent i december, med inkomster från lokala källor som förmodas uppgå till nästan 338 miljoner D-mark (jämfört med uppskattningsvis 210 miljoner D-mark 2000). Sådana beräkningar är dock ytterst beroende av att moms och inkomstskatt införs i tid. Utgifterna planeras nå cirka 500 miljoner D-mark med en del justeringar i tilldelningen till de olika avdelningarna. Detta kommer att kräva stora insatser för att minska personalstyrkan och kontrollera de totala lönekostnaderna, i synnerhet i fråga om försörjningsföretag samt utbildning och hälsa. Under dessa förutsättningar och om utgifterna för energiimporten tas upp (så som rekommenderats av styrgruppen på arbetsnivå, WSLG [4]) hamnar underskottet på cirka 180 miljoner D-mark (exklusive investeringar).

[4] WSLG är en stödgrupp till the High Level Steering Group, HLSG, och består huvudsakligen av experter från G8-länderna (Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Japan, Kanada, Ryssland, Tyskland, USA), från EU:s ordförandeland, de internationella finansiella instituten (IMF, Världsbanken, EBRD och Europeiska investeringsbanken) och Stabilitetspakten. Den bildades efter toppmötet i Köln av stats- och regeringscheferna och fick i uppdrag att leda givarsamordningen i samband med den ekonomiska återuppbyggnaden, stabiliseringen, reformeringen och utvecklingen av Sydösteuropa. HLSG/WLSG har dubbelt ordförandeskap från Världsbanken och Europeiska kommissionen.

UNMIK har nyligen lagt fram ett nytt offentligt investeringsprogram för återuppbyggnad (PRIP) som omfattar perioden 2001-2003. Programmet som stöds av Världsbanken bygger vidare på programmet för 2000. Mer precisa kostnadsberäkningar görs emellertid för varje projekt för sig. Dessutom har programmet knutits närmare till Kosovos konsoliderade budget i syfte att skapa sammanhang och överensstämmelse mellan investeringsutgifter och löpande utgifter redan på budgetens planeringsstadium. Detta kan ses som ett första steg mot att investeringskostnader med tiden blir en del av den ordinarie budgeten.

4. Eventuellt ytterligare exceptionellt finansiellt gemenskapsstöd

Trots avsevärda framgångar med utvecklingen av ett inhemskt inkomstunderlag är Kosovo fortfarande beroende av externa medel för sina grundläggande administrativa funktioner och för att kunna bygga upp en sund och stabil ram för den ekonomiska utvecklingen. Provinsen kan inte få finansiellt stöd knutet till IMF- eller Världsbanksprogram. Inte heller kan Kosovo låna inom provinsen eller på den internationella finansmarknaden.

Under dessa omständigheter finns det en risk för att ytterligare framsteg mot en modern marknadsekonomi och en hållbar ekonomisk tillväxt äventyras allvarligt om det inte kommer in externt officiellt stöd i form av bidrag. Den mest omedelbara konsekvensen kommer att bli att de grundläggande administrativa funktionerna lamslås (bland annat domstolarna och skatteindrivningen) och kostnaderna för befolkningens levnadsstandard blir stora. Den ekonomiska, sociala och politiska stabiliteten skulle vara i fara, inte bara i Kosovo utan även rent allmänt på Balkan.

Mot bakgrund av detta verkar det lämpligt att lämna ett andra exceptionellt finansiellt gemenskapsstöd till Kosovo i en gemensam åtgärd inom det internationella givarsamfundet. Med tanke på att de sammanlagda finansieringsbehoven på budgetsidan under 2001 för närvarande har beräknats till 180 miljoner D-mark (90 miljoner euro), föreslår kommissionen att ytterligare exceptionellt, finansiellt stöd i form av bidrag ges till Kosovo på upp till 30 miljoner euro. Beloppet verkar lämpligt om man ser till det beräknade underskottet i budgeten 2001 och till kommissionens avsikt att öronmärka upp till 20 miljoner euro i riktat finansiellt stöd 2001 för att täcka kostnaderna för elimport om ett sådant behov uppstår.

Innan kommissionen lade fram förslaget rådfrågade den Ekonomiska och finansiella kommittén, som godkände initiativet.

Det planerade stödet är tänkt att utbetalas i minst två trancher. Genomförandet har som villkor att det sker en tillräckligt stor makroekonomisk och strukturell anpassning. Detta innebär också att UNMIK skall fortsätta att vidta åtgärder för att främja återuppbyggnaden, utvecklingen av den privata sektorn, införandet av ett sunt bank- och betalningssystem liksom ytterligare åtgärder för att vidga inkomstunderlaget, säkra återhållsamhet med de offentliga utgifterna och införa full insyn i budgeten.

2001/0045 (CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om ytterligare exceptionellt finansiellt stöd till Kosovo

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av förslaget från kommissionen [5],

[5] EGT C..., ..., s. ...

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [6], och

[6] EGT C..., ..., s. ...

av följande skäl:

(1) Kommissionen har rådfrågat Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram förslaget.

(2) Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 10 juni 1999 resolution 1244 (1999) [7] vars syfte är att i väntan på en slutgiltig överenskommelse främja upprättandet av betydande autonomi och självbestämmande i Kosovo inom Förbundsrepubliken Jugoslavien.

[7] S/RES/1244 (1999) antagen av FN:s säkerhetsråd på dess 4011:e möte den 10 juni 1999.

(3) Det internationella samfundet har på grundval av resolution 1244 (1999) inrättat en internationell säkerhetsstyrka (KFOR) och en tillfällig civil förvaltning - Förenta nationernas övergångsförvaltning i Kosovo (UNMIK).

(4) UNMIK består av fyra delar ("pelare") och Europeiska unionen (EU) har tagit på sig huvudrollen [8] i den fjärde pelaren som ansvarar för den ekonomiska återuppbyggnaden.

[8] Den internationella civila närvaron i Kosovo: Rapport från generalsekreteraren enligt stycke 10 i säkerhetsrådets resolution 1244 (1999), S/1999/672, 12 juni 1999, II.5.

(5) UNMIK har vidtagit och kommer att fortsätta att vidta åtgärder för att involvera de största politiska partierna och etniska grupperna i Kosovo i sin verksamhet.

(6) UNMIK och särskilt dess fjärde pelare har gjort betydande framsteg med att upprätta en institutionell, rättslig och politisk ram som främjar en sund ekonomi baserad på marknadsprinciper. Den har tillhandahållit ett fungerande bank- och betalningssystem och främjat utvecklingen av de privata sektorn. Dessutom har UNMIK gjort framsteg med att utveckla ett intäktsunderlag och hålla utgifterna under kontroll.

(7) UNMIK har inrättat en central budgetmyndighet, (Central Fiscal Authority, CFA) som ligger till grunden för ett transparent och redovisningsmässigt sunt handhavande av Kosovo's budget.

(8) På grundval av uppskattningar från UNMIK som lagts fram med Internationella valutafondens (IMF) samtycke måste Kosovo erhålla stöd utifrån för att göra ytterligare framsteg med att skapa en sund marknadsekonomi och en civilförvaltning. Beräkningar har gjorts som visar att ett exceptionellt finansiellt stöd utifrån på cirka 90 miljoner euro skulle behövas fram till slutet av 2001.

(9) UNMIK har inkommit med en ansökan om exceptionellt, finansiellt stöd och det internationella samfundet anser att ett budgetstöd utifrån, rättvist fördelat mellan givarna, är av yttersta vikt för att täcka de återstående finansiella behoven som UNMIK fastställt i budgeten för Kosovo.

(10) Kosovo kan varken låna i det egna landet eller utomlands och kan inte komma i fråga för medlemskap i internationella finansiella institutioner och kan därför inte komma i åtnjutande av finansiellt stöd som är knutet till deras program.

(11) Fastän den ekonomiska aktiviteten har återupptagits med avsevärt tempo efter det att konflikten tog slut har Kosovo en låg ekonomisk utvecklingsnivå och dess BNP per capita beräknas vara lägre än i andra länder i regionen och en av de lägsta i Europa.

(12) Den låga ekonomiska aktiviteten i Kosovo för närvarande beror på långvarig misskötsel och konfliktrelaterade skador som inte kan övervinnas snabbt utan kräver pålitligt stöd under avsevärd tid så att hållbara institutioner kan byggas upp och en varaktig ekonomisk tillväxt uppnås.

(13) Gemenskapen ansåg det lämpligt att hjälpa till att minska Kosovos finansiella svårigheter under de exceptionellt svåra förhållandena och har redan tillhandahållit finansiellt stöd i form av direkta bidrag under 2000 till ett belopp av 35 miljoner euro [9].

[9] Rådets beslut 2000/140/EG av den 14 februari 2000, EGT L 47, 19.2.2000, s. 28-29.

(14) Finansiellt stöd från gemenskapen, i samarbete med andra givare, i form av direkta bidrag till UNMIK till stöd för Kosovos folk är en lämplig åtgärd.

(15) Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter kommer det finansiella stödet att utgöra en del av det totala stöd som planeras för Kosovo under 2001, och det kommer därför att vara beroende av att medel anslås i den allmänna budgeten.

(16) Det exceptionella finansiella stödet skall förvaltas av Europeiska kommissionen.

(17) För antagande av detta beslut anges i fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Utöver det finansiella stöd som rådet redan beslutat om (2000/140/EG) den 14 februari 2000 skall gemenskapen ställa exceptionellt finansiellt stöd i form av direkta bidrag på upp till 30 miljoner euro till förfogande för UNMIK, i syfte att förbättra den finansiella situationen i Kosovo, underlätta inrättandet och bevarandet av nödvändiga förvaltningsfunktioner och främja utvecklingen av en sund ekonomisk ram.

2. Detta stöd skall förvaltas av kommissionen i nära samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och UNMIK och andra internationellt erkända myndigheter i Kosovo.

Artikel 2

1. Kommissionen befullmäktigas att efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén avtala med UNMIK om de ekonomiska villkor som stödet skall vara förenat med. Dessa villkor skall vara förenliga med de avtal som avses i artikel 1.2.

2. Kommissionen skall i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och tillsammans med IMF och Världsbanken regelbundet kontrollera att den ekonomiska politiken i Kosovo uppfyller de mål och ekonomisk-politiska villkor som stödet är förenat med.

Artikel 3

1. Stödet skall ställas till förfogande för UNMIK i minst två delutbetalningar. Under förutsättning att villkoren i artikel 2 är uppfyllda skall den första utbetalningen göras på grundval av ett samförståndsavtal mellan UNMIK och gemenskapen.

2. Under förutsättning att bestämmelserna i artikel 2 är uppfyllda skall den andra och de eventuellt följande utbetalningarna göras när de ekonomisk-politiska villkoren i artikel 2.1 är uppfyllda men tidigast tre månader efter den föregående delutbetalningen.

3. Medlen skall göras tillgängliga för UNMIK genom den centrala budgetmyndigheten och endast användas till att avlasta Kosovos budgetbehov.

Artikel 4

UNMIK skall, när så är lämpligt, stå för alla kostnader som gemenskapen ådrar sig i samband med att den operation som avses i detta beslut avtalas eller genomförs.

Artikel 5

Kommissionen skall skicka en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten skall innehålla en utvärdering av genomförandet av detta beslut.

Utfärdat i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Ytterligare exceptionellt finansiellt stöd till Kosovo.

2. Berörd budgetpost

B7-548

3. Rättslig grund

Det kommande rådsbeslutet baserat på artikel 308 i fördraget.

4. Beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänt syfte

Beviljande av ett exceptionellt finansiellt stöd i form av direkta bidrag på upp till 30 miljoner euro till UNMIK, eftersom Kosovos utrikesbalans är starkt beroende av externt finansiellt stöd från officiella källor. Stödet syftar till att säkerställa bildande, återupptagande eller förlängning av nödvändiga förvaltningsfunktioner i Kosovo.

4.2 Period som omfattats och villkor för förnyelse

Till och med år 2001.

5. Klassificering av utgifter och inkomster

Icke-obligatoriska utgifter, differentierade anslag

6. Typ av utgifter och inkomster

Direkt stöd (100 % bidrag), som skall utbetalas i minst två delutbetalningar.

7. Budgetkonsekvenser

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Enligt aktuella beräkningar av UNMIK:s pelare IV, vilka IMF och Världsbanken ställer sig bakom, uppgår Kosovos totala externa finansieringsbehov under 2001 till 90 miljoner euro (exklusive investeringar). Ett gemenskapsbidrag på upp till 30 miljoner euro föreslås till täcka en avsevärd del av dessa behov. Skillnaden förväntas täckas av andra bilaterala givare.

7.2 Nedbrytning i kostnadsposter - Schema över anslag för åtaganden och betalningar

Miljoner euro (i löpande priser)

BUDGETÅR // 2001

Anslag för åtaganden // 30

Anslag för betalningar // 30

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Medlen kommer att betalas ut direkt till den centrala budgetmyndigheten i Kosovo, som kontrolleras av UNMIK:s pelare IV, först efter det att kommissionen, i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och i förening med IMF och Världsbanken, kontrollerat att den ekonomiska och institutionella politik som Kosovo för är tillfredsställande och att de specifika villkor som detta stöd är förenat med är uppfyllda.

Revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning kommer att ansvara för kontroll och revision av stödet.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Skäl för åtgärden

Genom att stödja ansträngningarna att organisera den ekonomiska återuppbyggnaden och utvecklingen och att upprätta en väl fungerande marknadsekonomi skulle detta stöd förbättra Kosovos möjligheter till ekonomisk återhämtning och framtida tillväxt. Det skulle också hjälpa Kosovo att klara av de svåra ekonomiska och sociala följderna av såväl perioden med underinvestering och förfall som 1999 års krigshandlingar och på medellång och lång sikt skulle det minska Kosovos beroende av extern finansiering.

9.2 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Detta stöd är av exceptionell karaktär. Det kommer att göras tillgängligt för UNMIK genom den centrala budgetmyndigheten.

Kommissionen kommer i nära samarbete med Europeiska organet för återuppbyggnad att övervaka och utvärdera åtgärden tillsammans med IMF och Världsbanken.

10. Administrativa utgifter (Avsnitt III, Del A i budgeten)

Denna åtgärd är av exceptionell karaktär och kommer inte att innebära någon ökning av antalet anställda vid kommissionen och/eller övriga administrativa kostnader.