Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52001AE1486

    Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Skattepolitiken i Europeiska unionen – Prioriteringar för de kommande åren"

    EGT C 48, 21.2.2002, p. 73–79 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    52001AE1486

    Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Skattepolitiken i Europeiska unionen – Prioriteringar för de kommande åren"

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 048 , 21/02/2002 s. 0073 - 0079


    Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Skattepolitiken i Europeiska unionen - Prioriteringar för de kommande åren"

    (2002/C 48/18)

    Den 5 juni 2001 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om "Skattepolitiken i Europeiska unionen - Prioriteringar för de kommande åren".

    Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 13 november 2001. Föredragande var Peter Morgan.

    Vid sin 386:e plenarsession den 28-29 november 2001 (sammanträdet den 28 november 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 72 röster för och 8 röster emot och 7 nedlagda röster.

    1. Inledning

    1.1. Kommissionens meddelande är heltäckande och omfattande.

    I inledningen(1) förklarar kommissionen meddelandets syfte:

    "I detta meddelande redovisas kommissionens syn på de viktigaste prioriteringarna för skattepolitiken i Europeiska unionen under de kommande åren. Där beskrivs den generella taktik som gemenskapen enligt kommissionens mening måste tillämpa med hänsyn till EU:s politiska mål i ett vidare sammanhang, och ett antal prioriterade frågor på vissa skatteområden lyfts fram. Med tanke på att det tills vidare, liksom hittills, kommer att krävas enhällighet för beslut i skattefrågor, undersöks i meddelandet också om det finns andra lämpliga instrument utöver lagstiftning som kan användas för att nå dessa prioriterade mål."

    1.2. Meddelandet är indelat i fyra delar: utvecklingen av EU:s skattepolitik i ett allmänt sammanhang, EU:s skattepolitik - specifika mål för de kommande åren, medel för att uppnå målen och slutsatser. I avsnitt 2 har vi sammanfattat kommissionens redogörelse för den allmänna ramen utan kommentarer, helt enkelt för att skapa en bild av kommissionens förslag. I yttrandets tre följande avsnitt behandlar vi kommissionens åtgärder och förslag och bedömer om de bör stödjas eller inte.

    1.3. I sitt meddelande har kommissionen uttryckt målsättningen att på ett pragmatiskt sätt ta itu med eftersläpningen i frågor som rör enskilda medborgare och företag.

    2. Utvecklingen av EU:s skattepolitik i ett allmänt sammanhang

    2.1. Kommissionen diskuterar den allmänna ramen under fyra rubriker:

    - Den senaste tidens utveckling i EU

    - Den globala utvecklingen i riktning mot ekonomisk integration och ekonomiskt samarbete

    - EU:s skattepolitik - allmänna mål

    - Hur skall målen nås?

    2.2. De båda första rubrikerna (Den senaste tidens utveckling i EU och Den globala utvecklingen i riktning mot ekonomisk integration och ekonomiskt samarbete) är bakgrundsmaterial medan de två sista är viktiga med tanke på handlingsprogrammet.

    2.3. EU:s skattepolitik - allmänna mål(2)

    2.3.1. "Vilket slags skattepolitik på EU-nivå skulle vara förenlig med eller till och med understödja medlemsstaternas ansträngningar att reformera sina skattesystem? En sådan politik måste helt klart ha som ett prioriterat mål att underlätta för de medborgare och företag som vill utnyttja den inre marknadens fyra friheter (fri rörlighet för personer, varor och kapital samt frihet att tillhandahålla tjänster). (...) För det andra måste EU-initiativ på skatteområdet säkerställa att skattesystemen medverkar till att effektivisera varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna och till att förbättra arbetsmarknadens funktion. Detta är nödvändigt för att Lissabonmålen skall kunna uppnås. (...) För det tredje bör, så som krävs i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, EU:s skattepolitik också fortsättningsvis underlätta ansträngningarna att sänka de nominella skattesatserna i kombination med en breddning av skattebasen för att därigenom minska den ekonomiska snedvridning som medlemsstaternas skattesystem ger upphov till (...)."

    2.4. Hur skall målen nås?(3)

    2.4.1. I diskussionerna om vilka medel som skall användas för att man skall kunna nå de allmänna mål som anges ovan är en av de vanligaste frågorna hur nödvändigt eller rentav önskvärt det är att skatterna inom EU harmoniseras.

    2.4.2. Det är uppenbart att det inte finns något behov av en generell harmonisering av medlemsstaternas skattesystem. Förutsatt att medlemsstaterna följer gemenskapsreglerna står det dem fritt att välja de skattesystem som de finner mest lämpade för sina syften. (...)

    2.4.3. Däremot är en hög grad av harmonisering nödvändig när det gäller indirekta skatter. I fördraget finns uttryckliga bestämmelser om en sådan harmonisering (artikel 93), eftersom indirekta skatter kan skapa omedelbara hinder för den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster på en inre marknad. De kan också snedvrida konkurrensen. (...)

    2.4.4. I fråga om skatt på fysiska personers inkomster anses det att sådana skatter kan regleras av medlemsstaterna också när Europeiska unionen blir mer integrerad än den nu är. (...)

    2.4.5. När det gäller direkt beskattning av rörliga skattebaser har behovet av en viss grad av samordning redan erkänts. Detta gäller särskilt informationsutbyte rörande inkomster från sparande, de direktiv om företagsbeskattning som redan har antagits (på grundval av artikel 94 i fördraget), uppförandekoden för företagsbeskattning samt det föreslagna direktivet om ränta och royalties. (...) Det behövs därför fler undersökningar där man beaktar å ena sidan sådana snedvridningar som kan förhindra att den inre marknaden fungerar väl, å andra sidan verkningarna av skattekonkurrens. (...)

    2.4.6. Även om kommissionen alltjämt är av den uppfattningen att det är nödvändigt med en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet, åtminstone i vissa skattefrågor, kommer det tills vidare, liksom hittills, att krävas enhällighet vid beslutsfattandet. Med tanke på svårigheterna att nå enhälliga beslut rörande lagstiftningsförslag (svårigheter som kommer att öka med utvidgningen) bör gemenskapen också överväga att använda andra instrument som grundval för initiativ på skatteområdet (...).

    3. EU:s skattepolitik - specifika mål för de kommande åren

    3.1. Indirekt beskattning

    3.1.1. Mervärdesskatt

    3.1.1.1. Kommissionen har lagt fram förslag till ett förbättrat övergångssystem(4). I sitt yttrande(5) framhåller ESK följande:

    3.1.1.2. Kommittén upprepar sin ståndpunkt att de många och allvarliga svagheterna i de nuvarande övergångsbestämmelserna endast kan undanröjas genom införandet av nya slutgiltiga bestämmelser grundade på principen om beskattning i ursprungslandet. ESK beklagar djupt den totala frånvaron på framsteg när det gäller att uppnå detta mål, och samtidigt som den ser med tillfredsställelse på kommissionens fortsatta strävan att göra detta till en långsiktig åtgärd, ställer den frågan hur många ytterligare år som man måste stå ut med de undermåliga övergångsbestämmelserna innan detta mål kan uppnås.

    3.1.1.3. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att inse de fördelar för Europeiska unionen som skulle skapas med ett system som skulle göra den inre marknaden till en verklighet snarare än att underminera den, och åstadkomma så mycket för att hejda den nuvarande vågen av momsbedrägerier.

    3.1.1.4. Kommittén håller med om att nyckelelementen i förbättringen av övergångsbestämmelserna är förenkling och modernisering av nuvarande regler, en enhetligare tillämpning av reglerna och närmare administrativt samarbete. ESK stöder kommissionens förslag att "modernisering och förenkling" och "administrativt samarbete och bedrägeribekämpning" skall bilda ett enda paket och måste gå hand i hand.

    3.1.2. Punktskatter

    3.1.2.1. Energi- och miljöskatter

    3.1.2.1.1. Det är viktigt att inse att beskattning är ett av många instrument för att hantera miljöproblem. Det är till exempel mycket viktigt med föreskrifter om förbränningsmotorers tekniska effektivitet och energibesparing i byggnader. Ett betydelsefullt bidrag för att uppnå Kyotomålen har varit övergången från kol och olja till gas vid energiproduktion. Det är viktigt att använda skatteinstrumentet på ett förnuftigt sätt och kommittén har i olika yttranden uttalat sig för ekonomiska styrinstrument inom miljöpolitiken. Som kommittén också påpekat vid upprepade tillfällen får emellertid "ett införande av ekologiskt motiverade skatter och avgifter inte leda till att de europeiska företagens konkurrenskraft hotas eller att antalet arbetsplatser i synnerhet i energikrävande branscher minskar"(6).

    3.1.2.1.2. ESK anser att EU:s stöd för Kyotoprotokollet inte bör ifrågasättas, men vi får inte heller vara rädda för att ställa oss frågor om hur Kyotomålen uppnås.

    3.1.2.1.3. Kommissionen påpekar(7) att "de nuvarande systemen, såväl på nationell nivå som på gemenskapsnivå, leder alltså till att det kan uppstå snedvridningar i konsumenternas val mellan energikällor eller energiprodukter liksom i konkurrensvillkoren. En gemenskapsram för att underlätta en tillnärmning mellan medlemsstaternas skattesystem skulle vara det mest effektiva sättet att avhjälpa dessa svårigheter." Ekonomiska och sociala kommittén anser att denna fråga bör förbli de nationella regeringarnas behörighet, eftersom den är avhängig tillgången och efterfrågan i varje medlemsstat. ESK anser dock att medlemsstaterna måste samarbeta för att minska föroreningarna eftersom de inte följer nationsgränserna.

    3.1.2.1.4. Kommissionen är angelägen om att bryta dödläget när det gäller förslaget till rådets direktiv om en omstrukturering av gemenskapens regelverk för beskattning av energiprodukter(8). Även om ESK förespråkar att medlemsstaterna bör besluta på detta område, anmodar kommittén medlemsstaterna att följa rekommendationen i förslaget och undvika att öka det totala skattetrycket när de genomför direktivet.

    3.1.2.1.5. Kommissionen anser(9) att "bristerna i den nuvarande situationen har återigen blivit tydliga genom den rad olika åtgärder som medlemsstaterna vidtagit, särskilt inom vägtransportsektorn, för att bemöta oljeprishöjningen under 2000. Detta visar på nytt att en gemensam ram för beskattningen av energiprodukter bör införas, som inte bara avser strukturen för sådana skatter, utan också skattesatser." Ekonomiska och sociala kommittén kan inte se kopplingen mellan medlemsstaternas reaktion och behovet av en gemensam ram, eftersom situationen i de olika länderna orsakades av olika nationella faktorer.

    3.1.2.1.6. Kommissionen drar slutsatsen(10) att "omläggningen till miljöskatter går helt klart mycket långsamt". Kommissionen påpekar också att "en gemensam ram innefattande differentierade satser kopplade till miljömål skulle kunna vara en mycket ändamålsenlig lösning". ESK anser dock att försöket att enas om en gemensam ram inte bör förhindra åtgärder som medlemsstaterna annars skulle ha vidtagit på eget initiativ. Vi rekommenderar ett system med gemensamma mål samtidigt som man fortsätter att söka en gemensam ram.

    3.1.2.2. Fordonsbeskattning

    3.1.2.2.1. Kommissionen anser att en tillnärmning av fordonsskatterna bör uppmuntras. Enligt Ekonomiska och sociala kommittén är de gränsöverskridande effekterna när det gäller privata fordon minimala på medborgarnivå och medlemsstaternas prioriteringar bör ha fortsatt företräde. ESK noterar dock att det kan finnas problem i fråga om konkurrenskraften för nyttofordon som ägnar sig åt verksamhet över nationsgränserna.

    3.1.2.2.2. "Möjligheten att omstrukturera registreringsavgifter och vägtrafikskatter på ett sätt som gagnar miljön kommer också att undersökas", framhåller kommissionen(11). ESK stöder i princip åtgärder av detta slag, under förutsättning att medlemsstaterna integrerar sådana riktlinjer i sina egna planer för att minska koldioxidutsläppen.

    3.1.2.3. Tobaks- och alkoholskatter

    3.1.2.3.1. Regelramen när det gäller punktskatter inom EU tillåter stora variationer mellan de olika medlemsstaterna. Kommissionen har lagt fram ett förslag om en ändring av strukturer och skattesatser i fråga om punktbeskattning av cigaretter och andra tobaksvaror(12). Detta förslag har behandlats av ESK. Direktivet skulle innebära en tydlig anpassning av punktskatterna på tobaksvaror. Förslaget avvisades av ESK i yttrandet CES 1330/2001. Kommissionen har för avsikt att före utgången av år 2002 anta en rapport om skatt på alkohol.

    Ekonomiska och sociala kommittén anser att det endast är medlemsstaternas regeringar som inom vida ramar skall besluta om tobaks- och alkoholskatter. Det finns klara samband mellan dessa skatter, total direkt skattenivå, total disponibel inkomstnivå och och mer övergripande frågor såsom folkhälsan och jordbrukspolitiken. De för närvarande kraftiga skillnaderna i punktskattenivåer för alkoholhaltiga drycker leder till en utbredd gränsöverskridande handel (laglig och olaglig), men det är en fråga för medlemsstaterna.

    3.2. Direkt beskattning

    3.2.1. Den internationella ramen

    3.2.1.1. Det övergripande målet för de stora världsekonomierna, inklusive EU:s medlemsstater, har varit att sträva efter ett skatteklimat som gynnar fri och rättvis konkurrens och som bidrar till affärsverksamhet över nationsgränserna, men som samtidigt inte försvagar de nationella skattebaserna. Arbetet inom OECD och, genom skattepaketet, inom EU för att förhindra skadlig skattekonkurrens har under de senaste åren gett ett väsentligt bidrag i detta sammanhang(13).

    3.2.1.2. ESK har i ett annat yttrande (ECO/067) förklarat sin ståndpunkt i fråga om "Skattekonkurrensen och företagens konkurrenskraft". Generellt sett är kommittén överens med kommissionen(14) om att "man har framgångsrikt lyckats identifiera skadliga skatteregler och komma överens om tidsplaner för deras avskaffande". ESK:s yttrande är fortfarande under bearbetning under ECO/067.

    3.2.2. Företagsbeskattning

    3.2.2.1. I sitt meddelande om skattepolitik angav kommissionen att man förberedde en djupgående undersökning av företagsbeskattningen.

    3.2.2.2. "I undersökningen kommer skillnaderna i medlemsstaternas faktiska bolagsbeskattningsnivåer med hänsyn till bl.a. resultaten av den rapport som Rudingkommittén sammanställde 1992 att analyseras. Uppmärksamhet bör ägnas åt det inflytande som bolagsskattebaserna har på beskattningens faktiska nivå. Dessutom bör det fastställas vilka de viktigaste skattebestämmelserna är som eventuellt kan hämma ekonomisk verksamhet över gränserna på den gemensamma marknaden. På denna grund bör en bedömning göras av vilka följderna kan bli för lokaliseringen av den ekonomiska verksamheten och investeringarna. Kommissionen bör belysa de skattepolitiska frågor som hör ihop med minskningen av skattepåverkade snedvridningar och granska tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet med beaktande av medlemsstaternas och gemenskapens respektive kompetensområden."(15)

    3.2.2.3. Kommittén har nu fått detta nya meddelande och ämnar utarbeta ett yttrande om det.

    3.2.3. Skatt på fysiska personers inkomster

    3.2.3.1. Sammanfattningsvis intar kommissionen följande ståndpunkt(16): Som påpekades i avsnitt 2.3 är beskattningen av fysiska personers inkomst helt en angelägenhet för de enskilda medlemsstaterna. Samordning på EU-nivå blir nödvändig endast för att förhindra diskriminering över nationsgränserna eller för att avlägsna hinder för utövandet av de fyra friheterna. Skatterna på fysiska personers inkomster kan på vissa områden behöva samordnas för att dubbelbeskattning eller oavsiktlig icke-beskattning i gränsöverskridande situationer skall kunna undvikas, eller för att man skall kunna komma till rätta med skatteflykt (...).

    3.2.3.2. (...) Det ökande antalet fall vid EG-domstolen visar att nya problem kan förväntas uppstå. Om problemet med gränsöverskridande frågor i samband med beskattningen av fysiska personers inkomst inte helt skall överlåtas till domstolen att avgöra, är det nödvändigt med större samordning på EU-nivå.

    3.2.3.3. ESK välkomnar en viss samordning för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna.

    3.2.4. Beskattning av pensioner

    3.2.4.1. Kommissionen konstaterar att ett fåtal medlemsstater inte tillåter skatteavdrag på individuella pensionspremier som betalas av arbetsgivare och anställda (från ett annat land). Detta ger självfallet upphov till problem, och kommissionen kommer att eftersträva lösningar utifrån befintlig lagstiftning(17). ESK delar kommissionens synpunkt och har avgett ett yttrande i ärendet.

    3.2.5. Bekämpning av skattebedrägerier - direkta och indirekta skatter

    3.2.5.1. ESK är fortfarande oroad över omfattningen på bedrägerierna inom gemenskapen, särskilt på området mervärdesskatt, tullar och punktskatter, och välkomnar kommissionens insatser för att bekämpa skattebedrägerier.

    3.2.6. De skattepolitiska målen och utvidgningsprocessen

    3.2.6.1. ESK stöder kommissionens åtgärder för att säkerställa att kandidatländerna godtar grundprinciperna i skattelagstiftningen när de införlivar gemenskapens regelverk.

    4. Medel för att uppnå målen

    4.1. Beslutsprocessen(18)

    4.1.1. Kommissionen har huvudsakligen använt sig av tillvägagångssättet att lägga fram förslag till direktiv, och i en del fall förordningar, för att driva utvecklingen på skatteområdet framåt. Direktiv och förordningar har den fördelen att de antas först efter en omfattande diskussion i rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. De ger också ett säkrare rättsligt läge, eftersom efterlevnaden av dem kan bli föremål för avgörande av domstolen.

    4.1.2. Det har dock gått nedslående långsamt att nå enighet om förslagen till direktiv på skatteområdet. (...) I ett läge präglat av snabba ekonomiska och tekniska förändringar, som gör att det finns ett uppenbart behov av att snabbt kunna anpassa och modernisera lagstiftningen, kommer kommissionen icke desto mindre att i större utsträckning begagna sig av de genomförandebefogenheter som den har fått av rådet i enlighet med fördragets bestämmelser.

    4.1.3. (...) Som nämnts ovan är kommissionen alltjämt av den uppfattningen att en övergång till majoritetsomröstning för beslut i åtminstone vissa skattefrågor är absolut nödvändig. Eftersom det tills vidare, liksom hittills, kommer att krävas enhällighet vid beslutsfattandet, kommer det efter utvidgningen att bli mycket svårare att enas om ny gemenskapslagstiftning. I de fall lagstiftning inte är absolut nödvändig (särskilt inom området direkta skatter), måste man därför hitta andra metoder för att kunna undanröja skattehinder och snedvridningar på den inre marknaden, vilket skattebetalarna med rätta förväntar sig.

    4.1.4. ESK delar kommissionens synpunkt att det är svårt att nå enighet i skattefrågor och menar i likhet med kommissionen att andra metoder måste tas fram. ESK välkomnar därför kommissionens åtgärder, som behandlas i punkterna 4.2, 4.3 och 4.4 nedan.

    4.2. Kommissionens roll som övervakare av fördraget(19)

    4.2.1. Kommissionen redogör för de fall som avgjorts i EG-domstolen där medlemsstaternas skatteregler kan stå i strid med fördraget eller med gällande gemenskapslagstiftning. Kommissionen anser att "den snabba utvecklingen av EG:s rättspraxis på detta område under senaste år genom mål som anhängiggjorts av enskilda sökande har understrukit behovet av större aktivitet från kommissionens sida".

    4.2.2. Kommissionen anser att den här har en roll att spela genom att lägga fram förslag om en gemensam reaktion på avgöranden i EG-domstolen, "bl.a. genom gemenskapslagstiftning där så är nödvändigt. Kommissionen spelar också en viktig roll när det gäller att se till att EG-domstolens avgöranden respekteras och att de genomförs korrekt av medlemsstaterna."

    4.2.3. ESK stöder principiellt kommissionens syn på EG-domstolens verksamhet när det gäller skattefrågor.

    4.2.4. Det står emellertid klart att kommissionen, i sin egenskap av övervakare av fördraget, inte kan se genom fingrarna när det gäller överträdelser på skatteområdet.

    4.2.5. (...) Sammanfattningsvis ämnar kommissionen nu inleda en mera aktiv strategi när det gäller överträdelser på skatteområdet i stort, och tänker vara mer beredd att väcka talan när den anser att gemenskapsrätten har överträtts. Den kommer också att se till att EG-domstolens avgöranden tillämpas korrekt.

    4.2.6. ESK ställer sig bakom denna strategi, men är medveten om att medlemsstaterna kan ha olika medel för att tillämpa och införliva domstolsutslag i sina egna skattesystem.

    4.3. En bredare uppsättning politiska instrument(20)

    4.3.1. Användningen av andra metoder än lagstiftning eller av "soft legislation" (icke-bindande regler) kan vara ett sätt att komma vidare på skatteområdet. (...) Europaparlamentet bör i största möjliga utsträckning inbegripas, via de befintliga mekanismerna för samråd med parlamentet, när metoder som faller utanför lagstiftningssfären tillämpas.

    4.3.2. Användningen av andra metoder än lagstiftning eller av icke-bindande regler kan visa sig särskilt effektivt när det finns en fast rättslig grund i fördraget eller i domstolens rättspraxis. I sådana fall kan instrument som meddelanden, rekommendationer, riktlinjer och tolkningsmeddelanden ge medlemsstaterna vägledning i fråga om tillämpningen av fördragets principer och bidra till att hinder för den inre marknaden snabbt kan avlägsnas.

    4.3.3. ESK stöder helt och fullt denna synpunkt. ESK vill anmoda kommissionen att oftare använda icke-bindande regler och andra instrument än lagstiftning där detta kan underlätta framsteg inom skatteområdet.

    4.4. Utökat samarbete(21)

    4.4.1. Kommissionen konstaterar att "beslutet i Nice kommer att göra det möjligt för kommissionen att föreslå rådet att en så liten grupp som åtta medlemsstater kan samarbeta närmare, om rådet ger sitt godkännande med kvalificerad majoritet. (...)"

    4.4.2. ESK stöder målsättningen att utöka samarbetet, i de fall medlemsstaterna finner att det ligger i deras intresse.

    5. Slutsatser

    I sina slutsatser framhåller kommissionen följande sex principiella skattepolitiska mål:

    i. Genomförande av lagstiftningsstrategin när det gäller mervärdesskatt

    - ESK stöder helt och fullt detta mål(22).

    ii. Ytterligare tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning på miljö- och energibeskattningsområdet

    - Enligt ESK:s åsikt kommer en sådan tillnärmning att bli svår att uppnå. Kommittén anser därför att man snarare bör lägga förnyad vikt vid mål och riktlinjer för miljöbeskattning, avfallshantering etc.

    iii. Ökad överensstämmelse mellan medlemsstaternas punktskattenivåer för tobak och alkohol

    - Eftersom punktskatterna är en central del av medlemsstaternas skattesystem är det inte möjligt att hantera dem separat. ESK anser att konkurrensen mellan länder bör godtas som drivkraft för att uppnå tillnärmning på längre sikt.

    iv. Samordning av företagsbeskattning

    - ESK avser att utarbeta ett yttrande om det nya meddelandet från kommissionen om företagsbeskattning(23).

    v. Avskaffande av skattehinder för tillhandahållande av tjänstepensioner över gränserna

    - ESK stöder helt och fullt detta mål.

    vi. Förbättrat beslutsfattande om skattefrågor

    - ESK stöder kommissionens uppfattning att det tills vidare, liksom hittills, skall krävas enhällighet vid beslutsfattandet.

    ESK stöder också de båda mekanismer som kommissionen föreslår för att uppnå de skattepolitiska målen(24):

    - En mera aktiv, väl fokuserad och rättvis användning av överträdelseförfaranden på skatteområdet.

    - Ökad användning av andra lösningar än lagstiftning och utökat samarbete.

    Bryssel den 28 november 2001.

    Ekonomiska och sociala kommitténs

    ordförande

    Göke Frerichs

    (1) KOM(2001) 260 slutlig, inledningen, sista stycket.

    (2) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 2.3, första till tredje stycket.

    (3) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 2.4, första till femte och sjunde stycket.

    (4) KOM(2000) 348 slutlig.

    (5) EGT C 116, 20.4.2001, s. 59.

    (6) EGT C 19, 21.1.1998, s. 91.

    (7) KOM(2001) 260 slutlig, 3.1.2, tredje stycket under rubriken Energi- och miljöskatter.

    (8) KOM(97) 30.

    (9) KOM(2001) 260 slutlig, 3.1.2, sjätte stycket under rubriken Energi- och miljöskatter.

    (10) KOM(2001) 260 slutlig, 3.1.2, sista stycket under rubriken Energi- och miljöskatter.

    (11) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 3.1.2, andra stycket under rubriken Fordonsbeskattning.

    (12) KOM(2001) 133 slutlig.

    (13) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 3.2.1, första stycket.

    (14) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 3.20.1, andra stycket.

    (15) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 3.2.2, andra stycket.

    (16) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 3.2.3, första och tredje stycket.

    (17) KOM(2001) 214.

    (18) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 4.1, första, andra och fjärde stycket.

    (19) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 4.2, första till tredje och femte stycket.

    (20) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 4,3, första och andra stycket.

    (21) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 4.4, första och andra stycket.

    (22) EGT C 116, 20.4.2001, s. 59.

    (23) KOM(2001) 582 slutlig.

    (24) KOM(2001) 260 slutlig, punkt 5, sista punktsatsen i andra stycket.

    Top