This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 42014X0614(01)
Regulation No 98 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) — Uniform provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps equipped with gas-discharge light sources
Föreskrifter nr 98 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av strålkastare med gasurladdningslampa för motorfordon
Föreskrifter nr 98 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av strålkastare med gasurladdningslampa för motorfordon
EUT L 176, 14.6.2014, p. 64–127
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
14.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 176/64 |
Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 98 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av strålkastare med gasurladdningslampa för motorfordon
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 4 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 15 juli 2013
INNEHÅLL
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1. |
Definitioner |
2. |
Ansökan om typgodkännande av en strålkastare |
3. |
Märkning |
4. |
Typgodkännande |
5. |
Allmänna specifikationer |
6. |
Belysning |
7. |
Mätning av obehag och/eller bländning |
8. |
Ändring av strålkastartyp och utökning av typgodkännande |
9. |
Produktionsöverensstämmelse |
10. |
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse |
11. |
Slutgiltigt upphörande av produktionen |
12. |
Namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för typgodkännandemyndigheterna |
13. |
Övergångsbestämmelser |
BILAGOR
1. |
Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutligt upphörande av produktionen av en typ av strålkastare eller ett distribuerat ljussystem enligt föreskrifter nr 98 |
2. |
Exempel på typgodkännandemärkenas utformning |
3. |
Sfäriskt koordinatsystem för mätning och provningspunkternas placering |
4. |
Provning av stabiliteten hos tända strålkastares fotometriska egenskaper |
5. |
Krav för strålkastare med lyktglas av plast – provning av lyktglas eller materialprov och av kompletta strålkastare |
6. |
Referenscentrum |
7. |
Spänningsmärkningar |
8. |
Minimikrav för förfaranden för kontroll av produktionsöverensstämmelse |
9. |
Minimikrav för urvalsförfarande som utförs av kontrollant |
10. |
Instrumentell verifiering av ljus-/mörkergränsen för halvljusstrålkastare |
11. |
Krav på lysdiodmoduler och strålkastare med lysdiodmoduler |
A. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Tillämpningsområde (1)
Dessa föreskrifter ska tillämpas på
a) |
strålkastare och |
b) |
distribuerade ljussystem |
som utnyttjar gasurladdningslampor, för fordon i kategorierna M, N och L3.
1. DEFINITIONER
I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:
1.1 |
Definitionerna i föreskrifter nr 48 med de ändringsserier som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande ska gälla för dessa föreskrifter. |
1.2 |
lyktglas: strålkastarens (enhetens) yttersta del som avger ljus genom den lysande ytan, |
1.3 |
beläggning: en eller flera produkter som lagts i ett eller flera lager på ytterytan av lyktglaset, |
1.4 |
lamppar: ett par lampor som är konstruerade för att uppfylla krav på montering både på höger och vänster sida av fordonet, |
1.5 |
strålkastare av olika typer: strålkastare som skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
|
1.6 |
Hänvisningar i dessa föreskrifter till standard(referens)glödlampor och gasurladdningslampor ska avse föreskrifter nr 37 respektive nr 99 och de ändringsserier till dessa som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännandet. |
2. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE FÖR STRÅLKASTARE (2)
2.1 |
Ansökan om typgodkännande ska lämnas in av innehavaren av strålkastarens handelsnamn eller varumärke, eller av innehavarens behöriga ombud. I ansökan ska följande anges:
|
2.2 |
Ansökan ska åtföljas av följande:
|
2.3 |
Tio prover på materialen och eventuell tillhörande skyddande beläggning/sköld som ljusledaren och systemets övriga optiska delar består av för ett distribuerat ljussystem. |
2.4 |
Materialen som lyktglasen består av och, om det är fråga om ett distribuerat ljussystem, de material som de optiska delarna av systemet består av samt eventuell tillhörande beläggning/sköld ska åtföljas av provningsrapporten om dessa materials och beläggningars egenskaper, om de redan har provats. |
3. MÄRKNING
3.1 |
Strålkastare eller distribuerade ljussystem som lämnats in för typgodkännande ska vara märkta med sökandens handelsnamn eller varumärke och märkningen ska vara lätt läsbar och outplånlig. |
3.2 |
På lyktglaset och huvudenheten (3) ska det finnas tillräckligt med utrymme för typgodkännandemärket och de tilläggssymboler som nämns i punkt 4. Dessa utrymmen ska anges på de ritningar som nämns i punkt 2.2.1 ovan. |
3.3 |
De strålkastare som är konstruerade för att tillgodose kraven både för höger- och vänstertrafik ska ha märkningar som anger de två inställningarna för fordonets optiska enhet eller för gasurladdningslampan i reflektorn. Dessa märkningar ska bestå av bokstäverna ”R/D” för högertrafikspositionen och ”L/G” för vänstertrafikspositionen. |
3.4 |
Alla strålkastare får på den ljusavgivande ytan förses med ett referensmärke så som visas i bilaga 6. |
3.5 |
En ljusgenerator till ett distribuerat ljussystem där en icke utbytbar gasurladdningslampa som inte har godkänts i enlighet med föreskrifter nr 99 används ska förses med tillverkarens handelsnamn eller varumärke och det artikelnummer som avses i punkt 2.2.2 ovan. |
3.6 |
Lampor i ljusdiodmoduler ska märkas med märkspänningen och märkeffekten och ljuskällemodulens specifika identifieringskod. |
3.7 |
För lysdiodmoduler som lämnas in då en lampa typgodkänns gäller följande:
|
3.8 |
Om ett elektroniskt reglerdon för ljuskällor som inte är en del av en lysdiodmodul används för att styra en eller flera ljusdiodmoduler, ska det märkas med dess särskilda identifieringskod(er), märkinspänningen och märkeffekten. |
4. TYPGODKÄNNANDE
4.1 Allmänt
4.1.1 |
Om alla provexemplar av en strålkastartyp som lämnats in enligt punkt 2 ovan uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ska typgodkännande beviljas. |
4.1.2 |
De strålkastare som överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter får grupperas, kombineras eller inbördes sammanbyggas med andra ljus- eller ljussignalanordningar, förutsatt att deras respektive funktioner inte påverkas negativt. |
4.1.3 |
På grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda lampor som var för sig uppfyller kraven i flera olika föreskrifter, kan ett enda internationellt typgodkännandemärke anbringas under förutsättning att samtliga lampor uppfyller de krav som gäller för dem. |
4.1.4 |
Varje godkänd typ ska tilldelas ett typgodkännandenummer. De första två siffrorna i typgodkännandenumret (för närvarande 01) ska ange löpnumret för den ändringsserie där man integrerat de senaste betydande tekniska ändringarna av föreskrifterna vid tidpunkten för beviljandet av typgodkännandet. En och samma avtalspart får inte ge samma nummer till en annan typ av strålkastare som omfattas av dessa föreskrifter. Ett lamppar anses dock vara en typ. |
4.1.5 |
Meddelande om beviljat eller utökat typgodkännande eller om ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en typ av strålkastare enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de avtalsparter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter, via en meddelandeblankett som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter. |
4.1.6 |
Utöver den märkning som föreskrivs i punkt 3.1 ska ett typgodkännandemärke i enlighet med punkterna 4.2 och 4.3 nedan anbringas på de utrymmen som nämns i punkt 3.2 ovan på varje strålkastare som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter. |
4.2 Typgodkännandemärkets utformning
Typgodkännandemärket ska bestå av följande:
4.2.1 |
Ett internationellt typgodkännandemärke bestående av
|
4.2.2 |
Följande tilläggssymbol eller -symboler:
|
4.2.3 |
I samtliga fall ska det tillämpliga driftsätt som används vid provförfarandet enligt punkt 1.1.1.1 i bilaga 4 och tillåtna spänningar enligt punkt 1.1.1.2 i bilaga 4 anges i godkännandehandlingarna och i meddelandeblanketterna som skickas till de länder som är avtalsparter och som tillämpar dessa föreskrifter. I motsvarande fall ska märkning ske enligt följande:
|
4.2.4 |
De två siffrorna i typgodkännandenumret, vilka anger den löpnumret på de senaste betydande tekniska ändringarna som gjorts av föreskrifterna vid tidpunkten för beviljandet av typgodkännandet, och vid behov även den erforderliga pilen, kan placeras intill ovannämnda tilläggssymboler. |
4.2.5 |
De märkningar och symboler som anges i punkt 4.2.1–4.2.3 ovan ska vara lätt läsbara och outplånliga. De kan placeras på en inre eller yttre del (genomskinlig eller inte) av strålkastaren, som inte kan skiljas från den genomskinliga, ljusavgivande delen av strålkastaren. För ett distribuerat ljussystem där det yttre lyktglaset är inbyggt i ljusledaren anses detta villkor vara uppfyllt om typgodkännandemärket placeras åtminstone på ljusgeneratorn och på ljusledaren, eller på dess skyddande sköld. Märkningen måste vara synlig när strålkastaren eller systemet monteras på fordonet eller då en rörlig del såsom motorhuven öppnas. |
4.3 Typgodkännandemärkets utformning
4.3.1 Separata lyktor
I figurerna 1–9 i bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på typgodkännandemärken och tilläggssymboler.
4.3.2 Grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda lyktor
4.3.2.1 |
När grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda lyktor har visat sig överensstämma med kraven i flera olika föreskrifter, kan ett enda internationellt typgodkännandemärke anbringas, bestående av en cirkel som omger bokstaven ”E” följd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet samt ett typgodkännandenummer. Detta typgodkännandemärke kan placeras var som helst på de grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda lyktorna, om följande krav uppfylls:
|
4.3.2.2 |
Identifieringssymbolen för varje lykta, med angivande av numret på var och en av de föreskrifter enligt vilka typgodkännande beviljats, tillsammans med löpnumret för ändringsserien med de senaste betydande tekniska ändringarna av föreskrifterna vid tidpunkten för beviljandet av typgodkännandet, samt vid behov den erforderliga pilen, ska placeras
|
4.3.2.3 |
Storleken på komponenterna som ingår i ett enskilt typgodkännandemärke ska inte vara mindre än den minimistorlek som föreskrivs i de föreskrifter enligt vilka typgodkännande har beviljats för det minsta av de enskilda märkena. |
4.3.2.4 |
Varje godkänd typ ska tilldelas ett typgodkännandenummer. En och samma avtalspart får inte tilldela en annan typ av grupperad, kombinerad eller inbördes sammanbyggd lykta som omfattas av dessa föreskrifter samma typgodkännandenummer. |
4.3.2.5 |
I figur 10 i bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningen av typgodkännandemärken för grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda lyktor med alla ovannämnda tilläggssymboler. |
4.3.3 För lyktor vars lyktglas används för olika typer av strålkastare och som kan vara inbördes sammanbyggda eller grupperade med andra lyktor
ska bestämmelserna i punkt 4.3.2. ovan gälla.
4.3.3.1 |
Dessutom kan, när samma lyktglas används, den senare ha olika typgodkännandemärken som hör till de olika typerna av strålkastare eller lyktenheter, förutsatt att strålkastarens huvuddel eller distribuerade ljussystem, även om de inte kan tas bort från lyktglaset, också har det utrymme som beskrivs i punkt 3.2 och är försedd med typgodkännandemärken för de faktiska funktionerna. |
4.3.3.2 |
I figur 11 i bilaga 2 till dessa föreskrifter finns exempel på hur typgodkännandemärken för det ovanstående fallet kan vara uppbyggda. |
4.3.4 Distribuerade ljussystem
För distribuerade ljussystem ska de tillämpliga bestämmelserna i punkterna 4.3.1–4.3.3.2 följas, med beaktande av kraven i punkt 3.4.
B. TEKNISKA KRAV PÅ STRÅLKASTARE (5)
5. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER
5.1 Varje provexemplar ska överensstämma med de specifikationer som anges i punkterna 6–8 nedan.
5.2 Strålkastarna ska vara tillverkade så att de behåller sina föreskrivna fotometriska egenskaper och förblir i gott skick vid normal användning, trots de vibrationer de kan utsättas för.
5.2.1 Strålkastarna ska vara utrustade med en anordning som gör att de kan justeras på fordonen för att uppfylla gällande regler. En sådan anordning behöver inte finnas på enheter där reflektorn och spridarlinsen inte kan tas isär, om användningen av sådana enheter är begränsad till de fordon på vilka strålkastarinställningen kan justeras på annat sätt.
När en strålkastare som avger halvljus och en strålkastare som avger helljus, vardera utrustad med en egen ljuskälla, monteras ihop till en sammansatt enhet ska justeringsanordningen vara så konstruerad att varje optiskt system kan ställas in var för sig. Samma regler gäller strålkastare med ett främre dimljus och helljus eller strålkastare med halvljus och ett främre dimljus samt strålkastare som avger alla tre typerna av ljus.
5.2.2 Dessa bestämmelser ska dock inte gälla strålkastarenheter vars reflektorer inte kan delas. För denna typ av enhet gäller kraven i punkt 6.3 i dessa föreskrifter.
5.3 Strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven för både höger- och vänstertrafik kan anpassas för trafik på en viss sida av vägen antingen genom en anpassad första inställning vid montering i fordonet eller genom val av inställning av användaren. En sådan första eller vald inställning kan t.ex. bestå av en fixering antingen av den optiska enheten till en viss given vinkel på fordonet, eller av ljuskällan (-orna) till en viss given vinkel i förhållande till den optiska enheten. Det ska bara finnas två olika och distinkta möjliga inställningar, en för höger- och en för vänstertrafik, och konstruktionen ska utesluta oavsiktliga ändringar från den ena inställningen till den andra eller inställning i ett mellanläge. När ljuskällan har två olika inställningslägen ska de delar som håller ljuskällan i reflektorn vara så konstruerade och tillverkade att ljuskällan i endera av dessa två lägen kommer att hållas på plats med den noggrannhet som krävs för de strålkastare som är konstruerade för trafik endast på en sida av vägen. Överensstämmelse med kraven i denna punkt ska kontrolleras visuellt och om det är nödvändigt genom provmontering.
5.4 Belysningskonfiguration för olika trafikförhållanden
5.4.1 När det gäller strålkastare som konstruerats för att uppfylla kraven för höger- eller vänstertrafik ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra obehag för mötande i ett land där trafiken går på andra sidan vägen i förhållande till det land för vilket strålkastaren konstruerades (6). Sådana åtgärder är exempelvis
a) |
att skärma av en del av strålkastarglaset, |
b) |
att rikta ned strålkastarljuset – att rikta det åt sidan är tillåtet, |
c) |
någon annan åtgärd för att ta bort eller minska den asymmetriska delen av strålkastarljuset. |
5.4.2 Efter att någon eller några av dessa åtgärder har vidtagits ska följande krav angående strålkastarens ljusstyrka vara uppfyllda då justeringen inte har ändrats jämfört med den ursprungliga trafikriktningen
5.4.2.1 |
Halvljus avsett för högertrafik och anpassat till vänstertrafik:
|
5.4.2.2 |
Halvljus avsett för vänstertrafik och anpassat till högertrafik:
|
5.5 På strålkastare som är konstruerade för att kunna avge omväxlande hel- och halvljus eller halv- och/eller helljus som övergår till kurvljus ska alla mekaniska, elektromekaniska och andra delar som ingår i strålkastaren i detta syfte (7) konstrueras så att följande gäller:
5.5.1 |
Enheten håller för att användas 50 000 gånger vid normala användningsförhållanden. För att kontrollera att detta krav uppfylls kan den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna
|
5.5.2 |
Om fel uppstår i belysningen ska strålkastarens ljusstyrka över H-H-linjen inte överskrida de värden som gäller för halvljus enligt punkt 6.2.6. Dessutom ska strålkastare som är konstruerade för att avge halv- eller helljus som övergår till kurvljus ha en ljusstyrka på minst 2 500 cd vid provningspunkt 25 V (VV-linjen, 1,72 D). |
5.5.3 |
Antingen halvljus eller helljus ska alltid erhållas utan risk för att mekanismen fastnar i mellanlägen. |
5.5.4 |
Användaren ska inte med vanliga verktyg kunna ändra formen på eller läget för de rörliga delarna. |
5.6 Kompletterande prov ska göras enligt kraven i bilaga 4 för att kontrollera att de fotometriska egenskaperna inte förändras nämnvärt vid användning.
5.7 Ljusöverförande komponenter som är gjorda i plastmaterial ska provas enligt kraven i bilaga 5.
5.8 Möjlighet att byta ut ljuskällor
5.8.1 Gasurladdningslampor som används i gasurladdningsstrålkastare eller i distribuerade ljussystem ska gå att byta ut och typgodkännas i enlighet med föreskrifter nr 99 och den ändringsserie som gäller vid tidpunkten för ansökande om typgodkännande. Men gasurladdningslampor som inte godkänns i enlighet med föreskrifter nr 99 kan bara användas i de fall då de är en icke utbytbar del av en ljusgenerator. Men när det gäller distribuerade ljussystem kan ljusgeneratorn bytas ut utan specialverktyg även i då ljuskällan som används inte godkänns.
5.8.2 Om en eller flera (ytterligare) glödlampor används i gasurladdningsstrålkastaren ska dessa glödlampor typgodkännas i enlighet med föreskrifter nr 37 med de ändringsserier till dessa som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande, under förutsättning att användningen inte begränsas i föreskrifter nr 37 och de ändringsserier till dessa som gäller vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande.
5.8.3 Anordningens konstruktion ska vara sådan att den eventuella glödlampan endast kan monteras i korrekt läge.
5.8.4 Med utbytbara gasurladdningslampor och ytterligare glödlampor ska lamphållaren uppfylla de måttkrav som anges i databladet i IEC:s publikation 60061 för den kategori av ljuskällor som används. Ljuskällorna ska utan problem passa in i strålkastaren.
5.9 Gasurladdningslampor som inte går att byta ut, inte har godkänts i enlighet med föreskrifter nr 99 och som används i distribuerade ljussystem ska dessutom uppfylla följande krav (som motsvarar dem som anges i föreskrifter nr 99 för godkännande av gasurladdningslampor):
5.9.1 |
Start, framkörning och varmtändning enligt punkt 3.6 i föreskrifter nr 99. |
5.9.2 |
Färg enligt punkt 3.9 i föreskrifter nr 99. Färgen ska vara vit. |
5.9.3 |
UV-strålning enligt punkt 3.10 i föreskrifter nr 99, om detta anges i ansökan om typgodkännande (punkt 2.2.2 ovan). |
5.10 Strålkastaren och förkopplingsdonet får inte förorsaka så stark strålning eller så stora störningar i det elektriska systemet att funktionen hos andra elektriska/elektroniska system i fordonet påverkas negativt (8).
5.11 Om så är nödvändigt för provningsförfarandet kan provningsanläggningen begära in ytterligare provexemplar, provbänkar (hållare) eller särskilda nätaggregat från tillverkaren.
5.12 Provförfarandet ska utföras i enlighet med tillverkarens monteringsanvisningar.
5.13 Strålkastaren (om den är utrustad med lysdiodmoduler) och lysdiodmodulerna själva ska överensstämma med de relevanta kraven i bilaga 11 till dessa föreskrifter. Överensstämmelsen med kraven ska provas.
6. BELYSNING
6.1 Allmänna bestämmelser
6.1.1 Strålkastare eller distribuerade ljussystem ska vara konstruerade så att de med hjälp av gasurladdningslampa kan avge tillräcklig belysning utan att blända vid halvljus samt god belysning vid helljus.
6.1.2 Ljusstyrkan från strålkastaren ska mätas på 25 m avstånd med hjälp av en fotoelektrisk cell vars ljuskänsliga yta ska ligga inom en kvadrat med sidan 65 mm. Punkten HV är mittpunkten för koordinatsystemet med en vertikal polär axel. Linjen h är den vågräta linjen genom HV (se bilaga 3 till dessa föreskrifter).
6.1.3 Strålkastaren eller det distribuerade ljussystemet ska godkännas om de fotometriska kraven i punkt 6 uppfylls med en ljuskälla som åldrats under minst 15 cykler i enlighet med punkt 4 i bilaga 4 till föreskrifter nr 99.
Om gasurladdningslampan godkänns i enlighet med föreskrifter nr 99 ska den vara en standardljuskälla och dess ljusflöde kan skilja sig från det objektiva ljusflödet som anges i föreskrifter nr 99. I så fall ska den uppmätta ljusstyrkan korrigeras i enlighet därmed.
Ovanstående korrektion gäller inte distribuerade ljussystem med en icke utbytbar gasurladdningslampa eller strålkastare som är helt eller delvis integrerade med förkopplingsdonet.
Om gasurladdningslampan inte är godkänd i enlighet med föreskrifter nr 99 ska den vara en icke utbytbar produktionsljuskälla.
6.1.4 De mått som bestämmer läget för bågen inuti gasurladdningslampan visas på de datablad som finns i föreskrifter nr 99.
6.1.5 Fotometrisk överensstämmelse måste kontrolleras enligt punkterna 6.2.6 eller 6.3 i dessa föreskrifter. Detta gäller även för ljus-/mörkergränsen mellan 3°R och 3°L (studier av mätmetoder för ljus-/mörkerfärgen pågår).
6.1.6 Färgen på ljuset från strålkastare med gasurladdningslampor ska vara vit.
6.1.7 Fyra sekunder efter tändning av en strålkastare som utrustats med en gasurladdningslampa som inte är integrerad med förkopplingsdonet, och som inte har varit i drift i mer än 30 minuter, ska följande uppnås:
6.1.7.1 |
Minst 37 500 cd ska uppnås i HV-punkten för en strålkastare som endast ger helljus. |
6.1.7.2 |
Minst 6 250 cd ska uppnås i 50V-punkten för strålkastare som endast ger halvljus eller alternativt halv- och helljus enligt beskrivningen i punkt 5.4 i dessa föreskrifter. |
6.1.7.3 |
I båda fallen ska strömförsörjningen vara tillräcklig för att snabbt säkerställa att starkströmspulsen ökar. |
6.2 Bestämmelser för halvljus
6.2.1 Halvljusstrålkastarens ljusstyrkefördelning ska omfatta en ljus-/mörkergräns (se figur 1 nedan), som gör att strålkastaren kan justeras korrekt för fotometriska mätningar och för inställning på fordonet.
Ljus-/mörkergränsen består av:
a) |
För strålkastare för högertrafik:
|
b) |
För strålkastare för vänstertrafik:
|
I båda fallen ska ”knä–axel-delen” ha en skarp kant.
6.2.2 Strålkastaren ska ställas in visuellt med hjälp av ljus-/mörkergränsen (se figur 1) på följande sätt: Inställningen ska utföras med hjälp av en platt, vertikal skärm som sätts upp på ett avstånd av 10 m eller 25 m (enligt avsnitt 9 i bilaga 1) framför strålkastaren och vinkelrätt mot H-V axeln, så som visas i bilaga 3 till dessa föreskrifter. Skärmen måste vara så bred att det går att kontrollera ljus-/mörkergränsen inom ett område av minst 5° från V-V-linjen.
6.2.2.1 För inställning i höjdled: den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen flyttas uppåt från en position under linje B och ställs in till sin nominella position en procent (0,57 grader) nedanför H-H-linjen.
Figur 1
Observera: Skalorna i höjd- och sidled skiljer sig åt.
6.2.2.2 För inställning i sidled: ”knä–axel-delen” av ljus-/mörkergränsen ska flyttas:
|
från höger till vänster för högertrafik och ska efter rörelsen placeras horisontellt så att
eller |
|
från vänster till höger för vänstertrafik och ska efter rörelsen placeras horisontellt så att
|
6.2.2.3 Om en strålkastare som är inställd på ovanstående sätt inte uppfyller kraven i punkterna 6.2.5., 6.2.6 och 6.3, får dess inställning ändras under förutsättning att ljusstrålens axel inte flyttas:
|
horisontellt från linje A mer än
|
|
inte mer än 0,25° i höjdled från linje B. |
6.2.2.4 Men om inställning i höjdled inte går att utföra upprepade gånger till den position som krävs inom de toleranser som beskrivs i punkt 6.2.2.3 ovan ska den instrumentella metoden i punkterna 2 och 3 i bilaga 10 användas för att prova överensstämmelsen med den minsta ljus-/mörkergräns som krävs och för att ställa in strålkastaren i höjdled och sidled.
6.2.3 När strålkastaren är inställd på ovanstående sätt behöver den, om typgodkännande söks enbart enligt villkoren för halvljus, endast uppfylla de krav som anges i punkterna 6.2.4 och 6.2.5 nedan. Om strålkastaren är konstruerad för att avge både halv- och helljus ska de krav som anges i punkterna 6.2.4–6.2.6 uppfyllas.
6.2.4 För halvljusstrålkastare är endast en gasurladdningslampa tillåten. Högst två ytterligare ljuskällor är tillåtna:
6.2.4.1 En ytterligare ljuskälla i enlighet med föreskrifter nr 37 eller en eller flera lysdiodmoduler får användas i halvljusstrålkastaren för att bidra till kurvljus.
6.2.4.2 En ytterligare ljuskälla i enlighet med föreskrifter nr 37 och/eller en eller flera lysdiodmoduler får användas i halvljusstrålkastaren för att avge infraröd strålning. Den/de får bara aktiveras samtidigt som gasurladdningslampan. Om gasurladdningslampan inte fungerar ska denna ytterligare ljuskälla och/eller lysdiodmoduler stängas av automatiskt.
6.2.4.3 Om en ytterligare ljuskälla eller lysdiodmodul går sönder, ska strålkastaren fortfarande uppfylla kraven på ett halvljus.
6.2.4.4 Mätvillkor beroende på ljuskälla
6.2.4.4.1 |
För gasurladdningslampor gäller följande: Vid provtagning ska gasurladdningslampans anslutningsspänning vara antingen 13,2 V ± 0,1 för 12 V-system om inget annat anges (se bilaga 7). |
6.2.4.4.2 |
I fråga om glödlampor enligt föreskrifter nr 37 ska följande kontrolleras: Lampan ska mätas med hjälp av en ofärgad (normal) glödlampa avsedd för en märkspänning på 12 V. Under kontrollen ska spänningen vid glödlampans poler regleras så att man erhåller ett ljusflöde på 13,2 V, som anges i det tillämpliga databladet i föreskrifter nr 37. |
6.2.4.4.3 |
För ljusdiodmoduler gäller följande: Lampan ska mätas vid 6,3 V, 13,2 V respektive 28,0 V, om inget annat anges i dessa föreskrifter. Lysdiodmoduler som styrs av ett elektroniskt ljuskällereglage ska mätas enligt sökandens anvisningar. |
6.2.5 Efter mer än tio minuter efter det att lampan tänts ska ljusstyrkan i de provningspunkter som avses i tabellen nedan och i bilaga 3, figur B (eller spegelvänt kring VV-linjen för vänstertrafik) uppfylla följande krav:
Punkter eller segment |
Beteckning (10) |
Ljusstyrka (cd) |
Horisontell vinkel (grader) |
Vertikal vinkel (grader) |
|||||||||||||||||
Max. |
Min. |
||||||||||||||||||||
Alla punkter i område A (avgränsat av följande koordinater i grader) 8 L 8 L 8 R 8 R 6 R 1,5 R V-V 4 L 1 U 4 U 4 U 2 U 1,5 U 1,5 U H-H H-H |
625 |
|
|
|
|||||||||||||||||
2 |
B 50 L |
350 |
|
3,43 L |
0,57 U |
||||||||||||||||
3 |
75 R |
|
12 500 |
1,15 R |
0,57 D |
||||||||||||||||
4 |
50 L |
18 480 |
|
3,43 L |
0,86 D |
||||||||||||||||
5 |
25 L1 |
18 800 |
|
3,43 L |
1,72 D |
||||||||||||||||
6 |
50 V |
|
7 500 |
0 |
0,86 D |
||||||||||||||||
7 |
50 R |
|
12 500 |
1,72 R |
0,86 D |
||||||||||||||||
8 |
25 L2 |
|
2 500 |
9 L |
1,72 D |
||||||||||||||||
9 |
25 R1 |
|
2 500 |
9 R |
1,72 D |
||||||||||||||||
10 |
25 L3 |
|
1 250 |
15 L |
1,72 D |
||||||||||||||||
11 |
25 R2 |
|
1 250 |
15 R |
1,72 D |
||||||||||||||||
12 |
15 L |
|
625 |
20 L |
2,86 D |
||||||||||||||||
13 |
15 R |
|
625 |
20 R |
2,86 D |
||||||||||||||||
14 |
|
|
8 L |
4 U |
|||||||||||||||||
15 |
|
|
0 |
4 U |
|||||||||||||||||
16 |
|
|
8 R |
4 U |
|||||||||||||||||
17 |
|
|
4 L |
2 U |
|||||||||||||||||
18 |
|
|
0 |
2 U |
|||||||||||||||||
19 |
|
|
4 R |
2 U |
|||||||||||||||||
20 |
|
|
65 |
8 R |
0 |
||||||||||||||||
21 |
|
|
125 |
4 L |
0 |
||||||||||||||||
A–B |
Segment I |
|
3 750 |
5,15 L–5,15 R |
0,86 D |
||||||||||||||||
C–D |
|
1 750 |
|
2,5 R |
1 U |
||||||||||||||||
E–F |
Segment III och under |
12 500 |
|
9,37 L–8,53 R |
4,29 D |
||||||||||||||||
|
E max R |
43 800 |
|
Höger om VV-linjen |
Över 1,72 D |
||||||||||||||||
|
E max L |
31 300 |
|
Vänster om VV linjen |
|
||||||||||||||||
Observera: I tabellen:
|
6.2.6 Kraven i punkt 6.2.5 ovan gäller även strålkastare som avger kurvljus och/eller som har en extra ljuskälla eller lysdiodmoduler som omnämns i punkt 6.2.4.2. En strålkastare som avger kurvljus får justeras, förutsatt att ljusstrålens axel i höjdled inte flyttas mer än 0,2°.
6.2.6.1 Om kurvljus erhålls
6.2.6.1.1 |
genom att vrida halvljuset eller flytta ljus-/mörkergränsens kurvknä horisontellt, ska mätningarna göras sedan hela strålkastarenheten har ställts in på nytt i horisontellt läge, t.ex. med hjälp av en goniometer, |
6.2.6.1.2 |
genom att man flyttar en eller flera av strålkastarens optiska delar utan att flytta ljus-/mörkergränsens kurvknä horisontellt ska mätningarna göras med dessa delar i sitt yttersta driftsläge, |
6.2.6.1.3 |
med hjälp av ytterligare en ljuskälla eller en eller flera lysdiodmoduler utan att flytta ljus-/mörkergränsens kurvknä horisontellt ska mätningarna göras med denna ljuskälla eller lysdiodmodulerna inkopplade. |
6.3 Bestämmelser för helljus
6.3.1 För en strålkastare som är konstruerad för helljus och halvljus ska mätningen av helljusets ljusstyrka ske med samma strålkastarinställning som för mätningarna enligt punkt 6.2.5 ovan. En strålkastare för endast helljus ska vara inställd så att området med den bästa belysningen centreras till korsningen mellan linjerna H-H och V-V, och strålkastaren behöver endast uppfylla kraven i punkt 6.3. Provspänningen är densamma som i punkt 6.2.4.4.
6.3.2 Det är möjligt att använda flera ljuskällor för helljus och dessa ljuskällor ska förtecknas antingen i föreskrifter nr 37 (i detta fall ska glödlamporna avge sitt referensljusflöde) eller i föreskrifter nr 99, och/eller de kan vara lysdiodmoduler. Om fler än en ljuskälla används för helljuset, ska dessa ljuskällor användas samtidigt för att bestämma ljusstyrkans maximivärde (IM).
Det är också möjligt att en del av helljuset som en av dessa ljuskällor ger ifrån sig används uteslutande för korta signaler (blinkning vid omkörning), vilket den ansökande i så fall anmäler. Detta ska anges på den aktuella ritningen och en anmärkning ska göras på meddelandeblanketten.
6.3.3 Med hänvisning till bilaga 3, figur C, och nedanstående tabell, ska fördelningen av helljusets ljusstyrka uppfylla följande krav:
Provningspunkt |
Vinkelkoordinater grader |
Erforderlig ljusstyrka cd |
|
|
Min. |
H-5L |
0,0, 5,0 L |
6 250 |
H-2,5L |
0,0, 2,5 L |
25 000 |
H-2,5R |
0,0, 2,5 R |
25 000 |
H-5R |
0,0, 5,0 R |
6 250 |
6.3.3.1 Skärningspunkten (HV) mellan linjerna HH och VV ska ligga innanför isoluxlinjen för 80 procent av maximal ljusstyrka. Detta maximala värde (IM) får inte vara mindre än 43 800 cd.
6.3.3.2 Det maximala värdet (IM) får under inga omständigheter överstiga 215 000 cd.
6.3.4 Referensmärkningen (IM) för denna maximala ljusstyrka, enligt punkt 6.3.3.2 ovan, ska beräknas med formeln
I′M = IM/4 300.
Värdet ska avrundas till det närmaste av följande: 7,5 – 10 – 12,5 – 17,5 – 20 – 25 – 27,5 – 30 – 37,5 – 40 – 45 eller 50.
6.4 Bestämmelser för rörliga reflektorer
6.4.1 Med glödlampan fixerad enligt punkt 2.1.4 måste strålkastaren uppfylla de fotometriska kraven enligt punkt 6.2 och/eller 6.3.
6.4.2 Ytterligare tester görs efter det att reflektorn lutats vertikalt uppåt (med hjälp av strålkastarens inställningsanordning) med en lutningsvinkel enligt punkt 2.1.4 eller två grader beroende på vilken som är minst. Strålkastaren riktas sedan åter nedåt (med hjälp av en goniometer) och de föreskrivna fotometriska värdena måste uppnås i följande punkter:
Halvljus |
: |
punkterna HV och 75 R (respektive 75 L) |
Helljus |
: |
IM och punkt HV (procent av IM). |
Om inställningsanordningen inte medger någon steglös rörelse, ska den position som kommer närmast två grader väljas.
6.4.3 Reflektorn återförs sedan till sin normala vinkelinställning enligt punkt 6.2.2 och goniometern återställs i sitt ursprungsläge. Reflektorn lutas vertikalt nedåt (med hjälp av strålkastarens inställningsanordning) med en lutningsvinkel enligt punkt 2.1.4 eller två grader beroende på vilken som är minst. Strålkastaren riktas sedan åter uppåt (t.ex. med hjälp av en goniometer) och punkterna enligt punkt 6.5.2 kontrolleras.
7. MÄTNING AV OBEHAG OCH/ELLER BLÄNDNING
Obehag och/eller bländning som orsakas av strålkastarnas halvljus ska mätas (11).
C. YTTERLIGARE ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
8. ÄNDRING AV STRÅLKASTARTYP OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE
8.1 |
Varje ändring av strålkastartypen inklusive förkopplingdonet ska rapporteras till den typgodkännandemyndighet som godkänt strålkastartypen. Myndigheten kan då antingen
|
8.2 |
Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, ska rapporteras på det sätt som anges i punkt 4.1.5 ovan till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter. |
8.3 |
Den behöriga myndighet som beviljar utökningar av typgodkännanden ska tilldela varje meddelandeblankett, som upprättats för en sådan utökning, ett serienummer och informera övriga avtalsparter i 1958 års avtal om utökningen med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter. |
9. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
9.1 |
Strålkastare som är typgodkända enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla de krav som anges i punkt 6. |
9.2 |
För att kontrollera att kraven i punkt 9.1 uppfylls ska produktionen kontrolleras på lämpligt sätt. |
9.3 |
Innehavaren av typgodkännandet ska särskilt göra följande:
|
9.4 |
Den behöriga myndighet som beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av produktionsöverensstämmelse som tillämpas vid varje produktionsenhet.
|
9.5 |
Vid strålkastare med uppenbara defekter fästs inget avseende. |
9.6 |
Vid referensmärkningen fästs inget avseende. |
9.7 |
Inget avseende ska fästas vid mätpunkterna 14–21 enligt punkt 6.2.6 i dessa föreskrifter. |
10. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
10.1 |
Typgodkännande som beviljats för en strålkastartyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven inte uppfylls eller om en strålkastare med typgodkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen. |
10.2 |
Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat ska denna part omedelbart meddela detta till övriga avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter. |
11. SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN
En innehavare av ett typgodkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en strålkastartyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska meddela den myndighet som beviljat typgodkännandet detta. När myndigheten fått ett sådant meddelande ska den informera de övriga avtalsparter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
12. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNING OCH FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA
De avtalsparter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela FN:s sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarna och för typgodkännandemyndigheterna till vilka intyg utfärdade i andra länder om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen ska skickas.
13. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
13.1 |
Från den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft ska ingen avtalspart som tillämpar dem vägra att bevilja typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01. |
13.2 |
Från och med 60 månader efter den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft och med beaktande av de ändringar som införts genom ändringsserie 01 beträffande de fotometriska provningsförfaranden som omfattar användning av det sfäriska koordinatsystemet och specifikationen för värdena för ljusstyrkan, samt för att ge de tekniska tjänsterna (provningslaboratorier) möjlighet att uppdatera sin provningsutrustning, ska ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01, om befintlig provningsutrustning användes med lämplig konvertering av värdena, på ett för typgodkännandemyndigheten tillfredsställande sätt. |
13.3 |
Från och med 60 månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännanden om den strålkastare som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01. |
13.4 |
Befintliga typgodkännanden av strålkastare som redan beviljats enligt dessa föreskrifter före dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 ska förbli giltiga. |
13.5 |
Avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter får inte vägra att bevilja utökat typgodkännande enligt tidigare ändringsserier till dessa föreskrifter. |
(1) Inget i dessa föreskrifter får hindra en avtalspart som tillämpar dem från att förbjuda kombination av en strålkastare ”PL” (med lyktglas av plastmaterial), som är godkänd enligt dessa föreskrifter, med en mekanisk rengöringsanordning för strålkastare (dvs. med torkarblad) på fordon som registreras.
(2) För gasurladdningslampor, se föreskrifter nr 99.
(3) Om lyktglaset inte kan avlägsnas från strålkastarens huvudenhet ska det räcka med en märkning enligt punkt 4.2.5.
(4) De särskiljande numren för avtalsparterna i 1958 års avtal återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.1.
(5) Tekniska krav på gasurladdningslampor: se föreskrifter nr 99.
(6) Instruktioner om installation av lampor som har utrustats på detta vis finns i föreskrifter nr 48.
(7) Dessa regler omfattar inte kontrollreglaget.
(8) Överensstämmelse med kraven på elektromagnetisk kompatibilitet är av betydelse för den enskilda fordonstypen.
(9) Belysningsvärdena vid punkterna 14–19 ska vara sådana att:
|
14 + 15 + 16 ≥ 190 cd och |
|
17 + 18 + 19 ≥ 375 cd. |
(10) För vänstertrafik ska bokstaven R ersättas med bokstaven L och vice versa.
(11) Detta krav kommer att ställas i form av en rekommendation till myndigheterna.
BILAGA 1
MEDDELANDE
(Maximiformat: A4 [210 × 297 mm])
BILAGA 2
EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING
Figur 1
En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke har godkänts i Nederländerna (E4) i enlighet med typgodkännandenummer 2439 och uppfyller kraven i dessa föreskrifter i dess ändrade lydelse enligt ändringsserie 01. Halvljuset är endast konstruerat för högertrafik.
Talet 30 anger att den maximala ljusstyrkan för helljuset ligger mellan 123 625 och 145 125 candela.
Observera: Typgodkännandenumret och tilläggssymbolerna ska placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller nedanför bokstaven ”E” eller till höger eller vänster om den. Siffrorna i typgodkännandenumret ska sitta på samma sida om bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll.
Romerska siffror som typgodkännandenummer bör undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.
Figur 2
|
Figur 3a
|
En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, med avseende på både hel- och halvljus och är konstruerad:
Enbart för vänstertrafik |
För både vänster- och högertrafik genom inställning av den optiska enheten eller fordonets ljuskälla |
Figur 3b
Figur 4
|
Figur 5
|
En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, med en gasurladdningslampa avseende enbart på halvljus och ett lyktglas av plastmaterial och är konstruerad:
För både vänster- och högertrafik |
Enbart för högertrafik |
Figur 6
En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01, med en gasurladdningslampa med avseende på helljus och som är grupperad eller inbördes sammanbyggd med ett främre dimljus.
Figur 7a
|
Figur 7b
|
En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01:
Med en gasurladdningslampa med avseende enbart på halvljus och enbart för vänstertrafik. |
Samma uppställning som i figur 6, men det främre dimljuset kan inte tändas samtidigt som helljuset. |
Figur 8
|
Figur 9
|
Märkning av en halvljusstrålkastare som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01, och som har ett lyktglas av plast
och som är kombinerad, grupperad eller inbördes sammanbyggd med ett R 8-halogenhelljus. |
konstruerad för både vänster- och högertrafik. |
Halvljuset ska inte tändas samtidigt som halogenhelljuset. Halvljuset är endast konstruerat för högertrafik. |
Halvljuset ska inte lysa samtidigt med eller tändas samtidigt med någon annan inbördes sammanbyggd strålkastare. |
Figur 10
Typgodkännandemärket ovan identifierar ett distribuerat ljussystem med en gasurladdningslampa som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, vad gäller både halvljus och helljus för både vänster- och högertrafik.
Exempel på en tänkbar förenklad märkning för grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda strålkastare som monterats på fordonets framsida
Figur 11
(De lodräta och vågräta linjerna anger schematiskt anordningen för ljussignalering. De utgör inte en del av typgodkännandemärket.)
Förlaga A
Förlaga B
Förlaga C
Förlaga D
Observera: De fyra exemplen ovan härrör från en belysningsanordning med ett typgodkännandemärke för:
|
En främre positionslykta godkänd i enlighet med ändringsserie 01 till föreskrifter nr 7, för vänstertrafik. |
|
En strålkastare med gasurladdningslampa för halvljus konstruerad för höger- och vänstertrafik och gasurladdningslampa för helljus med en maximal styrka mellan 123 625 och 145 125 (vilket anges av talet 30), godkänd enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse och med ett lyktglas av plastmaterial. |
|
Ett främre dimljus godkänt i enlighet med ändringsserie 02 till föreskrifter nr 19 och med ett lyktglas av plast. |
|
En främre körriktningsvisare i kategori 1a, typgodkänd i enlighet med ändringsserie 01 till föreskrifter nr 6. |
Figur 12
Lampa som är inbördes sammanbyggd eller grupperad med en strålkastare
Exempel 1
Exemplet ovan motsvarar den märkning på ett lyktglas som är avsett att användas för olika typer av strålkastare, nämligen följande:
Antingen:
En strålkastare med halvljus konstruerad för höger- och vänstertrafik och ett helljus med en maximal ljusstyrka mellan 80 625 och 96 750 candela (såsom anges av talet 20), godkänd i Nederländerna (E4) enligt kraven i föreskrifter nr 8, i deras lydelse enligt ändringsserie 04, och
en främre positionslykta godkänd i enlighet med ändringsserie 01 till föreskrifter nr 7.
Eller:
En strålkastare med ett gasurladdningshalvljus och ett helljus med en maximal ljusstyrka på mellan 123 625 och 145 125 candela (såsom anges av talet 30) och som är utformad för höger- och vänstertrafik, godkänd i Nederländerna enligt kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, och som är inbördes sammanbyggd med samma främre positionslykta som ovan.
Eller:
Vilken som helst av ovannämnda strålkastare godkänd som en enskild lampa.
Strålkastarens huvudenhet ska vara märkt med det enda giltiga typgodkännandenumret, t.ex.
|
|
eller |
|
eller |
|
eller |
|
Exempel 2
Exemplet ovan motsvarar märkningen av ett lyktglas i plast som används i en sammansättning av två strålkastare, godkänt i Nederländerna (E4) med typgodkännandenummer 81151, bestående av
|
en strålkastare med halogenhalvljus konstruerad för höger- och vänstertrafik och ett halogenhelljus med en maximal ljusstyrka mellan x och y candela som uppfyller kraven i föreskrifter nr 8, och |
|
en strålkastare med ett gasurladdningshelljus med en maximal ljusstyrka på mellan w och z candela som överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, där den maximala ljusstyrkan för helljusen som helhet ligger mellan 123 625 och 145 125 candela, vilket visas med talet 30. |
Figur 13
Lysdiodmoduler
Lysdiodmodulen med ovanstående identifieringskod för en ljuskällemodul har typgodkänts tillsammans med en lampa som är godkänd i Italien (E3) med typgodkännandenummer 17325.
BILAGA 3
SFÄRISKT KOORDINATSYSTEM FÖR MÄTNING OCH PROVNINGSPUNKTERNAS PLACERING
Figur A
Sfäriskt koordinatsystem för mätning
Figur B
Halvljus för högertrafik
Provningspunkterna för vänstertrafik är placerade spegelvänt kring VV-linjen
Figur C
Provningspunkter för helljus
BILAGA 4
PROVNING AV STABILITETEN HOS TÄNDA STRÅLKASTARES FOTOMETRISKA EGENSKAPER
Provning av kompletta strålkastare
När de fotometriska värdena har mätts enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter, i punkten Imax för helljuset och i punkterna HV, 50 R och B 50 L för halvljuset (eller i HV, 50 L, B 50 R för strålkastare som konstruerats för vänstertrafik), ska ett komplett strålkastarexemplar provas med avseende på stabiliteten hos de fotometriska egenskaperna i drift. Med termen ”komplett strålkastare” avses den kompletta strålkastaranordningen inklusive förkopplingsdon och de omgivande karosseridelar och ljuskällor som kan påverka värmedissipationen.
Provningarna ska utföras
a) |
i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 °C ± 5 °C, varvid provexemplaret ska vara monterat på en anordning som motsvarar korrekt installation på fordonet, |
b) |
för utbytbara ljuskällor: med användning av serietillverkade glödlampor som åldrats i minst en timme, eller serietillverkade gasurladdningslampor som åldrats i minst 15 timmar, eller serietillverkade lysdiodmoduler som åldrats i minst 48 timmar och fått svalna till omgivningstemperaturen innan de provningar som specificeras i dessa föreskrifter inleds. Lysdiodmodulerna från sökanden ska användas. |
Mätutrustningen ska motsvara den som används vid typgodkännandeprovningarna av strålkastarna.
Provexemplaret ska användas utan att monteras bort från eller justeras på nytt i förhållande till provningsfixturen. Ljuskällan som används ska vara en ljuskälla av den kategori som har specificerats för strålkastaren.
1. PROVNING AV STABILITETEN HOS DE FOTOMETRISKA EGENSKAPERNA
Proven ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 ± 5 °C, varvid den kompletta strålkastaren ska vara monterad på en anordning som motsvarar korrekt installation på fordonet.
1.1 Ren strålkastare
Strålkastaren ska vara tänd under 12 timmar enligt beskrivningen i punkt 1.1.1 och kontrolleras såsom föreskrivs i punkt 1.1.2.
1.1.1 Provningsförfarande
Strålkastaren ska vara tänd under angiven tid enligt följande:
a) |
I de fall där endast en ljusfunktion (helljus eller halvljus) ska typgodkännas, ska motsvarande ljuskälla vara tänd under den föreskrivna tiden (1). |
b) |
I de fall då halvljusstrålkastaren och helljusstrålkastaren är inbördes sammanbyggda eller om ett främre dimljus är inbördes sammanbyggt med helljusstrålkastaren gäller följande:
|
c) |
För grupperade ljusfunktioner ska alla enskilda funktioner vara tända samtidigt under den tid som anges för de enskilda ljusfunktionerna (a), detta gäller även vid användning av inbördes sammanbyggda ljusfunktioner (b), enligt tillverkarens specifikationer. |
d) |
I fråga om halvljus avsett för kurvljus genom tillägg av en ljuskälla ska denna tändas under en minut och släckas under nio minuter under tiden som bara halvljuset är tänt (se tillägget till denna bilaga). |
e) |
Om helljuset består av flera ljuskällor i enlighet med punkt 6.3.2 och om sökanden meddelar att en del av helljuset (en av dessa ytterligare ljuskällor) bara ska användas för korta signaler (blinkning vid omkörning), ska provningen utföras utan denna del av helljuset. |
1.1.1.2 Provspänning
Spänningen över provexemplarets poler ska vara som följer:
a) |
För ljuskällor med utbytbara glödlampor som försörjs med ström direkt från fordonet ska följande gälla: Provningen ska utföras vid 6,3 V, 13,2 V eller 28,0 V, beroende på vad som är tillämpligt, om inte sökanden uppger att provexemplaret kan användas vid annan spänning. I så fall ska provningen utföras med en glödlampa med så hög spänning som möjligt. |
b) |
För utbytbara gasurladdningslampor ska följande gälla: Provningsspänningen för deras elektroniska styrning ska vara 13,2 ± 0,1 V för fordon som har ett elsystem med en spänning på 12 V, om inte annat anges i ansökan om typgodkännande. |
c) |
För icke-utbytbara ljuskällor som försörjs med ström direkt från fordonet ska följande gälla: Alla mätningar av belysningsenheter som är utrustade med en icke utbytbar ljuskälla (glödlampor och/eller andra ljuskällor) ska äga rum vid spänningarna 6,3 V, 13,2 V eller 28,0 V eller andra spänningar som motsvarar fordonets spänning enligt sökandens anvisningar. |
d) |
För utbytbara eller icke-utbytbara ljuskällor som drivs oberoende av fordonets matarspänning och helt styrs av systemet eller för ljuskällor som drivs av en strömförsörjnings- och driftsenhet ska ovanstående provspänningar tillföras anordningens ingångspoler. Provningslaboratoriet kan be sökanden att lämna in en strömförsörjnings- och driftsenhet eller en särskild strömförsörjningsenhet som krävs för drift av ljuskällan/-orna. |
e) |
Lysdiodmoduler ska mätas vid 6,75 V, 13,2 V respektive 28,0 V, om inget annat anges i dessa föreskrifter. Lysdiodmoduler som styrs av ett elektroniskt ljuskällereglage ska mätas enligt sökandens anvisningar. |
f) |
Om signallampor är grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda med provexemplaret och kräver annan spänning än den nominella märkspänningen 6 V, 12 V respektive 24 V, ska spänningen justeras enligt tillverkarens anvisningar så att lampan fungerar korrekt i fotometriskt hänseende. |
1.1.2 Provningsresultat
1.1.2.1 Okulärbesiktning:
När strålkastaren har återfått samma temperatur som omgivningen ska lyktglaset och ett eventuellt yttre lyktglas rengöras med en ren, fuktig bomullstrasa. Därefter ska en okulärbesiktning av lyktglaset göras, varvid ingen förvrängning, deformation, sprickbildning eller färgförändring ska kunna iakttas vare sig på strålkastarlinsen eller på ett eventuellt yttre lyktglas.
1.1.2.2 Fotometriska mätningar:
För att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ska de föreskrivna fotometriska värdena uppnås i följande punkter:
|
Halvljus:
|
|
Helljus: Punkten Imax. |
En ytterligare inställning får utföras för att ta hänsyn till eventuell deformation av strålkastarfästet på grund av värme (ändring av ljus-/mörkergränsens läge behandlas i punkt 2 i denna bilaga).
Med undantag av punkt B 50 L kan en avvikelse på 10 procent, inklusive toleransen för det fotometriska mätförfarandet, tillåtas mellan de fotometriska egenskaperna och de värden som uppmätts före provningen. Det värde som uppmäts i punkt B 50 L får inte överstiga det fotometriska värde som uppmätts före provningen med mer än 170 cd.
1.2 Smutsig strålkastare
Efter provning enligt punkt 1.1 ovan ska strålkastaren vara tänd under en timme enligt punkt 1.1.1 sedan den preparerats enligt punkt 1.2.1 och kontrollerats enligt punkt 1.1.2.
1.2.1 Förberedelse av strålkastaren
1.2.1.1 Provblandning
1.2.1.1.1 |
För strålkastare med yttre lyktglas av glas:
|
1.2.1.1.2 |
För strålkastare med yttre lyktglas av plast:
|
1.2.1.2 Anbringande av provblandningen på strålkastaren:
Provblandningen ska anbringas jämnt över hela den ljusavgivande ytan på strålkastaren och sedan lämnas att torka. Detta förfarande ska upprepas tills belysningsvärdet har minskat till 15–20 % av de värden som uppmätts i var och en av följande punkter under de förhållanden som beskrivs i denna bilaga:
|
Punkten Emax hos halv-/helljus och endast helljus, |
|
50 R och 50 V (5) för en strålkastare med enbart halvljus, konstruerad för högertrafik, |
|
50 R och 50 V (5) för en strålkastare med enbart halvljus, konstruerad för vänstertrafik. |
2. PROVNING MED AVSEENDE PÅ LJUS-/MÖRKERGRÄNSENS VERTIKALA LÄGESFÖRÄNDRING GENOM VÄRMEPÅVERKAN
Vid detta prov kontrolleras att ljus-/mörkergränsens vertikala avdrift genom värmepåverkan inte överstiger ett bestämt värde för en tänd halvljusstrålkastare.
Sedan strålkastaren kontrollerats enligt punkt 1 ska den provas enligt punkt 2.1 utan att tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen.
Om strålkastaren har en rörlig reflektor ska endast den position som ligger närmast den genomsnittliga vertikala vinkeln väljas.
2.1 Provning av halvljusstrålkastare
Provningen ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 ± 5 °C.
Strålkastarens halvljus ska vara tänt, med en serietillverkad gasurladdningslampa som åldrats under minst 15 timmar, utan att strålkastaren tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen. (För detta prov ska spänningen ställas in enligt punkt 1.1.1.2.) Läget för ljus-/mörkergränsens horisontella del (mellan VV och den vertikala linjen genom punkten B 50 L för högertrafik eller B 50 R för vänstertrafik) ska kontrolleras tre minuter (r3) respektive 60 minuter (r60) efter det att ljuset tänts.
Mätningen av ljus-/mörkergränsens lägesförändring enligt ovan ska utföras med en metod som ger tillräcklig noggrannhet och reproducerbara resultat.
2.2 Provningsresultat
2.2.1 |
Resultatet uttryckt i milliradianer (mrad) ska anses vara godtagbart för en halvljusstrålkastare om det absoluta värdet som uppmätts för strålkastaren är högst 1,0 mrad (Δ r1 ≤ 1,0 mrad) uppåt och högst 2,0 mrad (Δ r1 ≤ 2,0 mrad) nedåt. |
2.2.2 |
Om detta värde emellertid är:
Ytterligare en strålkastare ska provas enligt punkt 2.1, sedan den tre gånger utsatts för nedan beskrivna cykel för att stabilisera de mekaniska delarnas lägen i strålkastaren på ett fäste som är representativt för korrekt installation på fordonet.
|
(1) Om den strålkastare som ska provas är grupperad och/eller inbördes sammanbyggd med signaleringslampor, ska de senare vara tända under hela provningen. Om det är fråga om en körriktningsvisare ska denna blinka med ett till/från-förhållande på cirka ett till ett.
(2) Om två eller flera ljuskällor tänds samtidigt när helljussignalen används, ska detta inte betraktas som en normal samtidig användning av ljuskällorna.
(3) NaCMC är ett natriumsalt av karboxymetylcellulosa, vanligen benämnd CMC. Den NaCMC som används i smutsblandningen ska ha en substitutionsgrad (DS) som är 0,6–0,7 och en viskositet av 200–300 cP för en tvåprocentig lösning vid 20 °C.
(4) Mängdtoleransen beror på nödvändigheten av att få smuts som på ett riktigt sätt sprids över hela lyktglaset av plast.
(5) 50 V är placerad 375 mm nedanför HV på den vertikala linjen VV på skärmen vid ett avstånd av 25 m.
Tillägg
Översikt av driftstider vid provning av de fotometriska egenskapernas stabilitet
Förkortningar |
: |
P: halvljusstrålkastare D: helljusstrålkastare(D1 + D2 betyder två helljus) F: Främre dimstrålkastare |
|
betyder en cykel av 15 minuter släckt och 5 minuter tänt |
|
betyder en cykel av 9 minuter släckt och 1 minut tänt |
|
betyder en cykel av 15 minuter tänt och 5 minuter släckt |
Alla följande grupperade strålkastare och främre dimstrålkastare tillsammans med de tillagda märkningssymbolerna ges som exempel och är ingen fullständig förteckning.
BILAGA 5
Krav för strålkastare med lyktglas av plast – provning av lyktglas eller materialprov och av kompletta strålkastare
1. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER
1.1 |
Provexemplaren som lämnats in enligt punkterna 2.2.5 och 2.3 i dessa föreskrifter ska överensstämma med de specifikationer som anges under punkterna 2.1–2.5 nedan. |
1.2 |
De två provexemplar av kompletta strålkastare/system som tillhandahålls enligt punkt 2.2.4 i dessa föreskrifter och som innehåller lyktglas av plast ska med avseende på lyktglasmaterialet överensstämma med specifikationerna nedan. |
1.3 |
Provexemplaren av lyktglasen av plast eller materialprover ska, tillsammans med reflektorn som de är avsedda att monteras på (om så är tillämpligt), utsättas för typgodkännandeprovning enligt tidsordningen i tabell A i tillägg 1 till denna bilaga. |
1.4 |
Om strålkastartillverkaren kan bevisa att produkten redan klarat de provningar som anges i punkterna 2.1–2.5 eller motsvarande provningar i enlighet med andra föreskrifter, behöver dessa provningar inte upprepas. Endast provningarna i tabell B i tillägg 1 ska då vara obligatoriska. |
1.5 |
Om strålkastarna endast konstruerats för antingen höger- eller vänstertrafik får provningarna enligt denna bilaga utföras på ett enda exemplar om sökanden så önskar. |
2. PROVNINGAR
2.1 Motståndskraft mot temperaturförändringar
2.1.1 Provningar
Tre nya provexemplar (lyktglas) ska genomgå fem cykler av temperatur- och fuktighetsändringar (RH = relativ fuktighet) enligt följande program:
a) |
3 timmar vid 40 ± 2 °C och 85–95 procent relativ luftfuktighet, |
b) |
1 timme vid 23 ± 5 °C och 60–75 procent relativ luftfuktighet, |
c) |
15 timmar vid - 30 ± 2 °C, |
d) |
1 timme vid 23 ± 5 °C och 60–75 procent relativ luftfuktighet, |
e) |
3 timmar vid 80 ± 2 °C, |
f) |
1 timme vid 23 ± 5 °C och 60–75 procent relativ luftfuktighet, |
Före denna provning ska provexemplaren förvaras vid 23 ± 5 °C och 60–75 procent relativ luftfuktighet under minst fyra timmar.
Observera: |
Entimmesperioderna vid 23 ± 5 °C omfattar övergångsperioden från en temperatur till en annan, som behövs för att undvika värmechockeffekter. |
2.1.2 Fotometriska mätningar
2.1.2.1 Mätmetoder
Fotometriska mätningar ska utföras på provexemplaren före och efter provningen.
Dessa mätningar ska utföras med en standardglödlampa i följande punkter:
B 50 L och 50 R för halvljuset på en strålkastare för halvljus eller halv-/helljus (B 50 R och 50 L för strålkastare avsedd för vänstertrafik).
Imax för helljuset.
2.1.2.2 Resultat
Skillnaden mellan de uppmätta fotometriska värdena för varje provexemplar före och efter provningen får inte överskrida 10 %, inklusive toleranserna för det fotometriska mätförfarandet.
2.2 Motståndskraft mot atmosfärisk och kemisk påverkan
2.2.1 Motståndskraft mot atmosfärisk påverkan
Tre nya provexemplar (lyktglas eller materialprover) ska utsättas för strålning från en källa som har en spektral energifördelning som liknar en svart kropps vid en temperatur mellan 5 500 K och 6 000 K. Lämpliga filter ska placeras mellan källan och provexemplaren för att i möjligaste mån minska strålningen med våglängder kortare än 295 nm och längre än 2 500 nm. Provexemplaren ska utsättas för en energibestrålning av 1 200 W/m2 ± 200 W/m2 under en så lång period att den totalt mottagna energin motsvarar 4 500 MJ/m2 ± 200 MJ/m2. I inneslutningen ska temperaturen, mätt på den svarta platta som är placerad på samma höjd som provexemplaren, vara 50 ± 5 °C. För att få regelbunden exponering ska provexemplaren rotera runt strålningskällan med en hastighet av 1 till 5 varv/min–1.
Provexemplaren ska besprutas med destillerat vatten med en konduktivitet under 1 mS/m vid en temperatur av 23 ± 5 °C i enlighet med följande cykel:
Besprutning |
: |
5 minuter |
Torkning |
: |
25 minuter |
2.2.2 Motståndskraft mot kemisk påverkan
Sedan den provning som beskrivs under punkt 2.2.1 ovan och de mätningar som beskrivs under punkt 2.2.3.1 nedan utförts, ska ytterytan på de tre provexemplaren behandlas enligt punkt 2.2.2.2 med den provblandning som anges under punkt 2.2.2.1 nedan.
2.2.2.1 Provblandning
Provblandningen ska bestå av 61,5 % n-heptan, 12,5 % toluen, 7,5 % etyltetraklorid, 12,5 % trikloretylen och 6 % xylen (volymprocent).
2.2.2.2 Anbringande av provblandningen
En bomullstrasa dränks in (enligt ISO 105) tills den är mättad med den lösning som beskrivs i punkt 2.2.2.1. ovan. Trasan läggs inom 10 sekunder på provexemplarets ytteryta och pressas mot provexemplarets yta under 10 minuter med ett tryck av 50 N/cm2, vilket motsvarar en kraft av 100 N anbringad på en provyta som är 14 × 14 mm.
Under denna tiominutersperiod ska bomullstrasan dränkas in igen, så att sammansättningen av den pålagda vätskan hela tiden är likadan som den föreskrivna provblandningen.
Under tiominutersperioden är det tillåtet att hålla emot det pålagda trycket för att förhindra att det orsakar sprickor.
2.2.2.3 Rengöring
När provblandningen anbringats ska provexemplaren lufttorka och sedan tvättas med den lösning som beskrivs i punkt 2.3. (Motståndskraft mot rengöringsmedel) vid 23 ± 5 °C.
Därefter ska provexemplaren sköljas noga med destillerat vatten, vid 23 ± 5 °C, som innehåller högst 0,2 procent föroreningar. Provexemplaren torkas sedan av med en mjuk trasa.
2.2.3 Resultat
2.2.3.1 Efter provningen av motståndskraft mot atmosfärisk påverkan ska provexemplarets ytteryta vara fri från sprickor, repor, flisbildning och deformation, och medelvariationen i överföringen , uppmätt på de tre provexemplaren i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga, får inte vara större än 0,020 (Δtm < 0,020).
2.2.3.2 Efter provningen av motståndskraft mot kemisk påverkan får provexemplaren inte ha några spår av kemiska förändringar som kan orsaka någon betydande förändring i ljusspridningen, vars medelspridning , mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande, som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, inte får vara större än 0,020 (Δdm < 0,020).
2.2.4 Motståndskraft mot strålning
Följande provningar ska utföras:
|
Platta provexemplar av alla ljusöverförande komponenter som är gjorda i plastmaterial ska utsättas för ljuset av gasurladdningslampan. Parametrarna, t.ex. vinklarna och avstånden, ska vara desamma som i strålkastaren. Dessa provexemplar ska ha samma färg, och i förekommande fall, ytbehandling som strålkastardelarna. |
|
Efter 1 500 timmars kontinuerlig bestrålning ska de kolorimetriska specifikationerna av det genomsläppta ljuset uppnås med en ny standardgasurladdningslampa, och ytorna ska vara fria från sprickor, repor, deformeringar eller någon annan typ av skada. |
2.3 Motståndskraft mot rengöringsmedel och kolväten
2.3.1 Motståndskraft mot rengöringsmedel
Yttersidan av tre provexemplar (lyktglas eller materialprovbitar) ska värmas till 50 ± 5 °C och sedan under fem minuter sänkas ned i en blandning som hålls vid 23 ± 5 °C och som består av 99 delar destillerat vatten med högst 0,02 procent föroreningar och en del alkylarylsulfonat.
Vid slutet av provningen ska provexemplaren torkas vid 50 ± 5 °C. Provexemplarens yta skall rengöras med en fuktig trasa.
2.3.2 Motståndskraft mot kolväten
Ytterytan på dessa tre provexemplar ska sedan gnuggas lätt under en minut med en bomullstrasa indränkt i en blandning bestående av 70 % n-heptan och 30 % toluen (volymprocent) och sedan lufttorka.
2.3.3 Resultat
Sedan ovanstående två provningar genomförts efter varandra ska får medelförändringen i ljusgenomsläpp , mätt på de tre provexemplaren i enlighet med förfarandet i tillägg 2 till denna bilaga, inte överstiga 0,010 (Δtm < 0,010).
2.4 Motståndskraft mot mekanisk förslitning
2.4.1 Mekanisk förslitningsmetod
Ytterytan av de tre nya provexemplaren (lyktglas) ska utsättas för provning med jämn mekanisk förslitning enligt metoden i tillägg 3 till denna bilaga.
2.4.2 Resultat
Efter denna provning ska förändringarna
i ljusgenomsläpp |
: |
|
och i spridning |
: |
|
mätas enligt förfarandet i tillägg 2 i det område som anges i punkt 2.2.4 ovan. Medelvärdet för de tre provexemplaren ska vara sådant att
|
Δtm ≤ 0,100, |
|
Δdm ≤ 0,050. |
2.5 Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns
2.5.1 Preparering av provexemplaret
En 20 × 20 mm stor yta av beläggningen på ett lyktglas ska skäras med ett rakblad eller en nål i ett rutmönster där rutorna är cirka 2 × 2 mm. Bladets eller nålens tryck ska vara tillräckligt för att åtminstone tränga igenom beläggningen.
2.5.2 Beskrivning av provningen
Använd en tejp med en vidhäftningsförmåga av 2 N/(cm bredd) ± 20 % mätt under de standardiserade förhållanden som anges i tillägg 4 till denna bilaga. Tejpen, som ska vara minst 25 mm bred, ska under minst fem minuter pressas mot ytan som preparerats enligt punkt 2.5.1.
Därefter ska tejpens ände påverkas med en kraft så att vidhäftningskraften till aktuell yta balanseras av en kraft som är vinkelrät mot den ytan. Vid detta skede ska tejpen dras bort med en jämn takt av 1,5 m/s ± 0,2 m/s.
2.5.3 Resultat
Ingen väsentlig försämring av den inrutade ytan får ha uppstått. Försämringar vid korsningarna mellan rutorna eller kanterna av snitten ska vara tillåtna om den försämrade ytan inte är större än 15 procent av den inrutade ytan.
2.6 Provning av kompletta strålkastare med lyktglas av plast
2.6.1 Motståndskraft mot mekanisk förslitning av lyktglaset yta
2.6.1.1 Provningar
Linsen på provexemplar nummer 1 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.4.1 ovan.
2.6.1.2 Resultat
Efter provningen får resultaten av de fotometriska mätningarna som utförts på strålkastaren enligt dessa föreskrifter
a) |
inte med mer än 30 % överstiga de föreskrivna maximala värdena i punkterna B 50 L och HV och inte vara mer än 10 % lägre än de föreskrivna minimivärdena i punkt 75 R (för strålkastare avsedda för vänstertrafik, är det punkterna B 50 R, HV och 75 L som ska granskas), eller |
b) |
inte med mer än 10 % överstiga de föreskrivna minimvärdena för HV för en strålkastare som endast ger helljus. |
2.6.2 Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns
Linsen på provexemplar nummer 2 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.5 ovan.
Tillägg 1
KRONOLOGISK ORDNING FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNING
A. Provningar av plastmaterial (lyktglas eller materialprover tillhandahållna enligt punkt 2.2.4 i dessa föreskrifter)
Provexemplar Provningar |
Lyktglas eller materialprov |
Lyktglas |
||||||||||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
||
|
x |
x |
x |
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
||
|
x |
x |
x |
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
||
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
B. Provmning av kompletta strålkastare (tillhandahålls enligt punkt 2.2.3 i dessa föreskrifter)
Provningar |
Komplett strålkastare |
|||
Provexemplar nr |
||||
1 |
2 |
|||
|
x |
|
||
|
x |
|
||
|
|
x |
Tillägg 2
Metod för mätning av ljusdiffusion och ljusgenomsläpp
1. UTRUSTNING (SE FIGUR)
Strålen från en kollimator K med en halv avvikelse β/2 = 17,4 × 10–4 rd är begränsad av en bländare DT med en 6 mm stor öppning mot vilken provstativet står.
En akromatisk konvex lins L2, korrigerad för sfärisk aberration, förenar bländaren DT med mottagaren R. Diametern på linsen L2 ska vara sådan att den inte skärmar av ljuset, som sprids av provexemplaret, inom en kon med en halv toppvinkel av β/2 = 14°.
En ringformig bländare DD, med vinklarna α/2 = 1° och αmax/2 = 12° är placerad i linsen L2:s fokalplan.
Den ogenomskinliga centrala delen av bländaren är nödvändig för att hindra att ljuset kommer direkt från ljuskällan. Det ska vara möjligt att ta bort bländarens centrala del från ljusstrålen på ett sådant sätt att den hamnar i exakt samma läge när den sätts tillbaka.
Avståndet L2 DT och brännvidden F2 (1) för linsen L2 ska väljas så att bilden från DT helt täcker mottagaren R.
När det ursprungliga infallande ljusflödet anges till 1 000 enheter, ska varje avläsnings totala noggrannhet vara bättre än 1 enhet.
2. MÄTNINGAR
Följande avläsningar ska göras:
Avläsning |
Med provexemplar |
Med centraldel av DD |
Avläst storhet |
T1 |
nej |
nej |
Infallande ljusflöde vid första avläsningen |
T2 |
Ja (före provning) |
nej |
Genomsläppt ljusflöde av det nya materialet inom ett fält av 24° |
T3 |
Ja (efter provning) |
nej |
Genomsläppt ljusflöde av det provade materialet inom ett fält av 24° |
T4 |
Ja (före provning) |
Ja |
Ljusflöde spritt av det nya materialet |
T5 |
Ja (efter provning) |
Ja |
Ljusflöde spritt av det provade materialet |
Figur 1
Optisk metod för mätning av variationerna i ljusspridningen och ljusgenomsläppet
(1) För L2 rekommenderas en brännvidd av cirka 80 mm.
Tillägg 3
METOD FÖR BESPRUTNINGSPROVNING
1. PROVUTRUSTNING
1.1 Blästerpistol
Blästerpistolen som används ska vara utrustad med ett munstycke med 1,3 mm diameter som tillåter en hastighet på vätskeflödet av 0,24 ± 0,02 l/minut vid ett driftstryck av 6,0 bar – 0, + 0,5 bar.
Under dessa driftsförhållanden ska det sprutmönster som erhålls vara 170 ± 50 mm i diameter på den yta som är utsatt för förslitning, på ett avstånd av 380 mm ± 10 mm från munstycket.
1.2 Provblandning
Provblandningen ska bestå av
a) |
kiselsand med hårdheten 7 på Mohr-skalan, med en kornstorlek på 0–0,2 mm och i det närmaste normalfördelad, med en vinkelfaktor av 1,8–2, |
b) |
vatten med en hårdhet som inte är större än 205 g/m3, i en blandning bestående av 25 g sand per liter vatten. |
2. PROVNINGAR
Lyktglasets ytteryta ska en eller flera gånger utsättas för blästring enligt ovanstående beskrivning. Strålen ska sprutas nästan vinkelrätt mot den yta som ska provas.
Förslitningen ska kontrolleras med hjälp av ett eller flera provexemplar av glas som är placerade som en referens nära de lyktglas som ska provas. Blästring ska ske tills förändringen i ljusspridning för provexemplaret eller provexemplaren, mätta med den metod som beskrivs i tillägg 2, är sådan att:
Flera referensexemplar kan användas för kontroll av att hela den provade ytan förslitits jämnt.
Tillägg 4
VIDHÄFTNINGSPROV MED TEJP
1. SYFTE
Denna metod gör det möjligt att under normala förhållanden fastställa den linjära vidhäftningskraften för en tejp på en glasskiva.
2. PRINCIP
Mätning av den kraft som behövs för att dra bort en tejp från en glasskiva i vinkeln 90°.
3. FÖRESKRIVNA ATMOSFÄRISKA FÖRHÅLLANDEN
De omgivande förhållandena ska vara 23 ± 5 °C och 65 ± 15 procent relativ luftfuktighet (RH).
4. PROVBITAR
Före provningen ska tejprullen prepareras under 24 timmar under föreskrivna förhållanden (se punkt 3 ovan).
Fem provbitar som alla är 400 mm långa ska provas från varje rulle. Provbitarna ska tas från rullen sedan de tre första varven tagits bort.
5. UTFÖRANDE
Provningen ska utföras under de omgivande förhållanden som anges i punkt 3.
Ta de fem provbitarna som dragits av från rullen radiellt med en hastighet av cirka 300 mm/s och anbringa dem inom 15 sekunder på följande sätt:
|
Lägg tejpen på glasskivan efter hand med en lätt längsgående gnuggande rörelse med fingret, utan överdrivet tryck, så att inga bubblor lämnas kvar mellan tejpen och glasskivan. |
|
Lämna glasskivan och tejpen under de föreskrivna atmosfäriska förhållandena i 10 minuter. |
|
Dra loss ca 25 mm av provbiten från skivan i ett plan som är vinkelrätt mot provbitens axelriktning. |
|
Sätt fast skivan och vik tillbaka tejpens fria del vid 90°. Anbringa kraft på ett sådant sätt att skiljelinjen mellan tejpen och skivan är vinkelrät mot denna kraft och vinkelrät mot skivan. |
|
Dra loss tejpen med en hastighet av 300 ± 30 mm/s och notera den kraft som behövs. |
6. RESULTAT
De fem värden som fås ska ordnas efter storlek och medianvärdet tas som ett resultat av mätningen. Detta värde ska uttryckas i newton per centimeter av tejpens bredd.
BILAGA 6
REFERENSCENTRUM
Detta ytterligare märke från referenscentrum ska anbringas på lyktglaset i korsningen med halvljusstrålens referensaxel samt även på helljuslyktglaset när det inte är grupperat, kombinerat eller inbördes sammanbyggt med halvljuset.
Ovanstående skiss representerar märket för referenscentrum såsom detta projiceras på en skärm som i huvudsak tangerar lyktglaset i mitten av cirkeln. De linjer som utgör detta märke får antingen vara heldragna eller antydda i form av punkter.
BILAGA 7
SPÄNNINGSMÄRKNINGAR
Märkningen måste placeras på huvudenheten på varje strålkastare som bara innehåller gasurladdningslampor och förkopplingsdon, och på varje extern del av förkopplingsdonet. |
|
Märkningen måste placeras på huvudenheten på varje strålkastare som innehåller minst en gasurladdningslampa och ett förkopplingsdon. |
Förkopplingsdonen är konstruerade för ett **-voltsnät. |
|
Förkopplingsdonen är konstruerade för ett **-voltsnät. |
|
|
Ingen av glödlamporna och/eller lysdiodmodulerna som strålkastaren innehåller är avsedda för ett 24-voltsnät. |
BILAGA 8
MINIMIKRAV FÖR FÖRFARANDEN FÖR KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
1. ALLMÄNT
1.1 |
Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt om skillnaderna inte är större än de oundvikliga tillverkningsvariationerna som ligger inom ramen för kraven i dessa föreskrifter. |
1.2 |
Med avseende på fotometriska egenskaper ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare inte ifrågasättas om, vid provning av de fotometriska egenskaperna för en slumpmässigt vald strålkastare vid 13,2 V ± 0,1 V, eller så som det specificerats på annat håll och
|
1.3 |
För kontroll av förändringen i höjdled för ljus-/mörkergränsen under påverkan av värme, ska följande metod tillämpas:
|
1.4 |
Färgkoordinaterna ska överensstämma. |
1.5 |
Men om inställning i höjdled inte går att utföra upprepade gånger till den position som krävs inom toleranser i punkt 6.2.2.3 i dessa föreskrifter ska ett provexemplar provas enligt punkterna 2 och 3 i bilaga 10. |
2. MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE
Innehavaren av typgodkännandet ska för varje typ av strålkastare utföra minst följande provningar med lämpliga intervall. Provningarna ska utföras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Om något provexemplar inte visar överensstämmelse med avseende på aktuell provtyp ska ytterligare provexemplar väljas ut och provas. Tillverkaren ska vidta åtgärder för att garantera överensstämmelse i produktionen i fråga.
2.1 Provningarnas beskaffenhet
Provningar av överensstämmelse i dessa föreskrifter ska omfatta kontroll av de fotometriska egenskaperna och kontroll av ljus-/mörkergränsens vertikala förändring under värmepåverkan.
2.2 Provningsmetoder
2.2.1 |
Provningar ska normalt utföras enligt de metoder som anges i dessa föreskrifter. |
2.2.2 |
Vid varje provning av överensstämmelse som utförs av tillverkaren kan likvärdiga metoder användas efter medgivande från den behöriga myndighet som ansvarar för typgodkännandeprovningarna. Tillverkaren har ansvaret för att bevisa att de metoder som tillämpas är likvärdiga med dem som anges i dessa föreskrifter. |
2.2.3 |
Tillämpningen av punkt 2.2.1 och 2.2.2 kräver regelbunden kalibrering av provutrustningen och dess korrelation med mätningar som gjorts av behörig myndighet. |
2.2.4 |
Referensmetoderna ska i samtliga fall vara de som anges i dessa föreskrifter, särskilt när det gäller administrativ kontroll och urvalsförfarande. |
2.3 Urvalsförfarandets beskaffenhet
Provexemplar av strålkastare ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Ett enhetligt parti innebär en uppsättning strålkastare av samma typ som definierats enligt tillverkarens tillverkningsmetoder.
Bedömningen ska normalt omfatta serieproduktion från enskilda fabriker. Tillverkaren kan dock gruppera samman uppgifter för samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetskontroll.
2.4 Uppmätta och registrerade fotometriska egenskaper
Provstrålkastarna ska bli föremål för fotometriska mätningar i de mätpunkter som krävs i dessa föreskrifter och avläsningen ska begränsas till punkterna Imax, HV (2), HL, HR (3) för helljus, och till punkterna B 50 L (eller R) (1), HV, 50 V, 75 R (eller L) och 25 L2 (eller R2) för halvljus (se figuren i bilaga 3).
2.5 Acceptanskriterier
Tillverkaren ska utföra en statistisk undersökning av provresultaten och ska tillsammans med behörig myndighet fastställa acceptanskriterier för sina produkter så att de uppfyller specifikationerna för kontroll av produkternas överensstämmelse i punkt 9.1 i dessa föreskrifter.
Acceptanskriterierna ska vara sådana att den lägsta sannolikheten för att klara ett stickprov i enlighet med bilaga 9 (första urvalsförfarande) är 0,95 med en konfidensnivå av 95 %.
(1) Bokstäver inom parentes avser strålkastare för vänstertrafik.
(2) Om helljuset är inbördes sammanbyggt med halvljuset ska HV för helljuset utgöras av samma mätpunkter som för halvljuset.
(3) HL och HR: punkter ”hh” vid 2,5 grader till vänster respektive till höger om punkten HV.
BILAGA 9
MINIMIKRAV FÖR URVALSFÖRFARANDE SOM UTFÖRS AV KONTROLLANT
1. ALLMÄNT
1.1 |
Kraven för överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt enligt kraven i dessa föreskrifter i de fall skillnaderna, om sådana finns, inte är större än de oundvikliga tillverkningsvariationerna. |
1.2 |
Med avseende på fotometriska egenskaper ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare inte ifrågasättas om, vid provning av de fotometriska egenskaperna för en slumpmässigt vald strålkastare vid 13,2 V ± 0,1 V, eller så som det specificerats på annat håll och
|
1.3 |
För kontroll av förändringen i höjdled för ljus-/mörkergränsen under påverkan av värme, ska följande metod tillämpas:
|
1.4 |
Färgkoordinaterna ska överensstämma. |
1.5 |
Men om inställning i höjdled inte går att utföra upprepade gånger till den position som krävs inom toleranser i punkt 6.2.2.3 i dessa föreskrifter ska ett provexemplar provas enligt punkterna 2 och 3 i bilaga 10. |
2. DET FÖRSTA URVALSFÖRFARANDET
Vid det första urvalsförfarandet väljs fyra strålkastare ut slumpmässigt. Första urvalet med två betecknas A, andra urvalet med två betecknas B.
2.1 Överensstämmelsen ifrågasätts inte
2.1.1 |
Vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare inte ifrågasättas om det konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser i ofördelaktig riktning:
|
2.1.2 |
Eller om villkoren i punkt 1.2.2 för urval A är uppfyllda. |
2.2 Överensstämmelsen ifrågasätts
2.2.1 |
Vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare ifrågasättas och tillverkaren uppmanas att se till att produktionen uppfyller kraven (anpassning av produktion) om det konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:
|
2.2.2 |
Eller om villkoren i punkt 1.2.2 för urval A inte är uppfyllda. |
2.3 Återkallat typgodkännande
Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 10 tillämpas om, vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:
2.3.1 |
Urval A
|
2.3.2 |
Urval B
|
2.3.3 |
Eller om villkoren i punkt 1.2.2 för urvalen A och B inte är uppfyllda. |
3. UPPREPAT URVALSFÖRFARANDE
I fallen A3, B2 och B3 är ett upprepat urvalsförfarande nödvändigt, inom två månader efter underrättelsen, med ett tredje urval C bestående av två strålkastare och med ett fjärde urval D bestående av två strålkastare som väljs ur ett parti som tillverkats efter anpassning av produktionen.
3.1 Överensstämmelsen ifrågasätts inte
3.1.1 |
Vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare inte ifrågasättas om det konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:
|
3.1.2 |
Eller om villkoren i punkt 1.2.2. för urval C är uppfyllda. |
3.2 Överensstämmelsen ifrågasätts
3.2.1 |
Vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade strålkastare ifrågasättas och tillverkaren uppmanas att se till att produktionen uppfyller kraven (anpassning av produktion) om det konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:
|
3.3 Återkallat typgodkännande
Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 11 tillämpas om det vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:
3.3.1 |
Urval C
|
3.3.2 |
Urval D
|
3.3.3 |
Eller om villkoren i punkt 1.2.2 för urval C och D inte är uppfyllda. |
4. FÖRÄNDRING I HÖJDLED AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSEN
För kontroll av ljus-/mörkergränsens förändring i höjdled under värmepåverkan, ska följande förfarande tillämpas:
|
En av strålkastarna i urval A ska efter det provtagningsförfarande som beskrivs i figur 1 i denna bilaga provas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.1 i bilaga 4, efter att tre gånger i följd ha genomgått den cykel som beskrivs i punkt 2.2.2 i bilaga 4. |
|
Strålkastaren ska anses godkänd om Δr inte överskrider 1,5 mrad. |
|
Om detta värde är högre än 1,5 mrad men lägre än 2,0 mrad ska den andra strålkastaren i urval A genomgå provningen, varefter medelvärdet för de uppmätta absoluta värdena för båda provexemplaren inte ska överstiga 1,5 mrad. |
|
Om värdet 1,5 mrad för urval A inte uppfylls, ska de två strålkastarna i urval B genomgå samma provning och värdet Δr för var och en av dem får inte överstiga 1,5 mrad. |
Figur 1
(1) Bokstäver inom parentes avser strålkastare för vänstertrafik.
BILAGA 10
INSTRUMENTELL VERIFIERING AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSEN FÖR HALVLJUSSTRÅLKASTARE
1. ALLMÄNT
I det fall då punkt 6.2.2.4 i dessa föreskrifter är tillämplig, ska kvaliteten på ljus-/mörkergränsen provas i enlighet med kraven i punkt 2 nedan och den instrumentella justeringen av ljusstrålen i höjd- och sidled ska utföras i enlighet med kraven i punkt 3 nedan.
Innan kvaliteten på ljus-/mörkergränsen mäts och den instrumentella inriktningen utförs, krävs en visuell förinställning i enlighet med punkterna 6.2.2.1 och 6.2.2.2 i dessa föreskrifter.
2. MÄTNING AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSENS KVALITET
För att bestämma den minsta skärpan ska mätningar utföras genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen i vinkelsteg om 0,05° antingen vid mätavståndet:
a) |
10 m med en detektor med omkring 10 mm diameter eller |
b) |
25 m med en detektor med omkring 30 mm diameter. |
Mätavståndet vid vilket provet utfördes ska noteras i punkt 9 på meddelandeblanketten (se bilaga 1 till dessa föreskrifter).
För att bestämma den största skärpan ska mätningar utföras genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen i vinkelsteg om 0,05° enbart vid mätavståndet 25 m med en detektor med omkring 30 mm diameter.
Kvaliteten på ljus-/mörkergränsen ska anses vara godkänd om kraven i punkterna 2.1–2.3 nedan är uppfyllda för åtminstone en mätserie.
2.1 Fler än en ljus-/mörkergräns får inte synas (1).
2.2 Ljus-/mörkergränsens skärpa
Skärpefaktorn G bestäms genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen vid 2,5° från V-V där:
där β = det vertikala läget i grader.
Värdet på G får inte understiga 0,13 (minimiskärpa) och inte överstiga 0,40 (maximiskärpa).
2.3 Linearitet
Den del av den horisontella ljus-/mörkergränsen som används för vertikal justering ska vara horisontell mellan 1,5° och 3,5° från V-V-linjen (se figur 1 nedan).
a) |
Inflektionspunkterna för ljus-/mörkergränsens gradient vid de vertikala linjerna vid 1,5°, 2,5° och 3,5° ska bestämmas med ekvationen: . |
b) |
Det maximala vertikala avståndet mellan inflektionspunkterna som har bestämts får inte överstiga 0,2°. |
3. INSTÄLLNING I HÖJD- OCH SIDLED
Om ljus-/mörkergränsen överensstämmer med kvalitetskraven i punkt 2 i den här bilagan får inställningen av ljusstrålen utföras med instrument.
Figur 1
Mätning av ljus-/mörkergränsens kvalitet
Observera: |
Skalorna i höjd- och sidled skiljer sig åt. |
3.1 Inställning i höjdled
Vid en förflyttning uppåt underifrån linje B (se figur 2 nedan) utförs en vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen vid 2,5° från V-V. Inflektionspunkten (där d2 (log E)/dv2 = 0) bestäms och placeras på linjen B en procent nedanför H-H.
3.2 Inställning i sidled
Sökanden ska ange en av de följande horisontella inriktningsmetoderna:
a) |
”0,2 D-linjemetoden” (se figur 2 nedan). En och endast en horisontell linje vid 0,2° D ska avsökas från 5° vänster till 5° höger efter det att strålkastaren har riktats in i höjdled. Den maximala gradienten ”G” bestäms med formeln , där β är det horisontella läget i grader, och inte ska understiga 0,08. Inflektionspunkten på 0,2 D-linjen ska placeras på linjen A. Figur 2 Instrumentell inställning i höjd- och sidled – den horisontella linjeavsökningsmetoden
|
b) |
”3-linjemetoden” (se figur 3 nedan) Tre vertikala linjer ska avsökas från 2° D till 2° U vid 1° R, 2° R och 3° R efter det att strålkastaren har ställs in i höjdled. De respektive maximala gradienterna ”G” bestäms med formeln: där β är det vertikala läget i grader, och ska inte understiga 0,08. Inflektionspunkterna på de tre linjerna används för att härleda en rät linje. Skärningspunkten mellan denna linje och linjen B som har hittats vid den vertikala inställningen införs på V-linjen. Figur 3 Instrumentell inställning i höjd- och sidled – avsökningsmetod med tre linjer
|
(1) Den här punkten bör ändras när en objektiv provningsmetod är tillgänglig.
BILAGA 11
KRAV PÅ LYSDIODMODULER OCH STRÅLKASTARE MED LYSDIODMODULER
1. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER
1.1 |
Varje provexemplar av en lysdiodmodul som lämnas in ska överensstämma med de relevanta specifikationerna i dessa föreskrifter då det provas med eventuella inlämnade elektroniska ljuskällereglage. |
1.2 |
Lysdiodmodulerna ska vara utformade så att de är och förblir i gott skick vid normalt bruk. De får inte heller uppvisa något konstruktions- eller tillverkningsfel. |
1.3 |
Lysdiodmodulerna ska vara garantiförseglade. |
1.4 |
De utbytbara ljusdiodmodulerna ska vara konstruerade så att
|
1.5 |
Elektroniska ljuskällereglage kan utgöra en del av lysdiodmodulerna. |
2. TILLVERKNING
2.1 |
Lysdioderna på lysdiodmodulen ska vara utrustade med lämpliga fästanordningar. |
2.2 |
Fästanordningarna ska vara starka och sitta säkert fast på lysdioderna och lysdiodmodulen. |
3. PROVNINGSVILLKOR
3.1 Tillämpning
3.1.1 |
Alla provexemplar ska provas i enlighet med punkt 4 nedan. |
3.1.2 |
Ljuskällorna på en lysdiodmodul ska vara lysdioder enligt definitionen i punkt 2.7.1 i föreskrifter nr 48, i synnerhet vad avser synlig strålning. Andra slag av ljuskällor är inte tillåtna. |
3.2 Driftsförhållanden
3.2.1 Driftsförhållanden för lysdiodmoduler
Alla provexemplar ska provas under de betingelser som anges i punkt 6.2.4.4 i dessa föreskrifter. Om inte annat anges i den här bilagan ska lysdiodmoduler provas inuti strålkastaren såsom tillverkaren har lämnat in dem.
3.2.2 Omgivningstemperatur
För mätning av elektriska och fotometriska egenskaper ska strålkastaren användas i torr och stillastående luft vid omgivningstemperaturen 23 ± 5 °C.
3.3 Åldrande
På begäran av sökanden ska lysdiodmodulen användas i 15 timmar och kylas ned till omgivningstemperatur innan provningarna utförs i enlighet med dessa föreskrifter.
4. SÄRSKILDA KRAV OCH PROVNINGAR
4.1 UV-strålning
UV-strålningen från en lysdiodmodul med låg UV-strålning ska vara sådan att
där
|
S(λ)(enhet: 1) är den spektrala viktningsfunktionen, |
|
km = 683 lm/W är maximivärdet på strålningens verkningsgrad. |
(För definitioner av de andra symbolerna, se punkt 4.1.1 i bilaga 9 till föreskrifter nr 112.)
Detta värde ska beräknas för intervall om en nanometer. UV-strålningen ska viktas med de värden som anges i tabellen UV nedan:
Tabell UV:
Värden i enlighet med IRPA:s/INIRC:s riktlinjer om gränsvärden för exponering av ultraviolett strålning. Valda våglängder (i nanometer) är representativa, medan andra värden bör interpoleras.
λ |
S(λ) |
250 |
0,430 |
255 |
0,520 |
260 |
0,650 |
265 |
0,810 |
270 |
1,000 |
275 |
0,960 |
280 |
0,880 |
285 |
0,770 |
290 |
0,640 |
295 |
0,540 |
300 |
0,300 |
305 |
0,060 |
310 |
0,015 |
315 |
0,003 |
320 |
0,001 |
325 |
0,00050 |
330 |
0,00041 |
335 |
0,00034 |
340 |
0,00028 |
345 |
0,00024 |
350 |
0,00020 |
|
|
355 |
0,00016 |
360 |
0,00013 |
365 |
0,00011 |
370 |
0,00009 |
375 |
0,000077 |
380 |
0,000064 |
385 |
0,000053 |
390 |
0,000044 |
395 |
0,000036 |
400 |
0,000030 |
|
|