BILAGA 1

MEDDELANDE

(Maximiformat: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 2

EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

Figur 1

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke har godkänts i Nederländerna (E4) i enlighet med typgodkännandenummer 2439 och uppfyller kraven i dessa föreskrifter i dess ändrade lydelse enligt ändringsserie 01. Halvljuset är endast konstruerat för högertrafik.

Talet 30 anger att den maximala ljusstyrkan för helljuset ligger mellan 123 625 och 145 125 candela.

Observera: Typgodkännandenumret och tilläggssymbolerna ska placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller nedanför bokstaven ”E” eller till höger eller vänster om den. Siffrorna i typgodkännandenumret ska sitta på samma sida om bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll.

Romerska siffror som typgodkännandenummer bör undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, med avseende på både hel- och halvljus och är konstruerad:

Figur 3b

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, med en gasurladdningslampa avseende enbart på halvljus och ett lyktglas av plastmaterial och är konstruerad:

Figur 6

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01, med en gasurladdningslampa med avseende på helljus och som är grupperad eller inbördes sammanbyggd med ett främre dimljus.

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01:

Märkning av en halvljusstrålkastare som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01, och som har ett lyktglas av plast

Figur 10

Typgodkännandemärket ovan identifierar ett distribuerat ljussystem med en gasurladdningslampa som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, vad gäller både halvljus och helljus för både vänster- och högertrafik.

Exempel på en tänkbar förenklad märkning för grupperade, kombinerade eller inbördes sammanbyggda strålkastare som monterats på fordonets framsida

Figur 11

(De lodräta och vågräta linjerna anger schematiskt anordningen för ljussignalering. De utgör inte en del av typgodkännandemärket.)

Förlaga A

Förlaga B

Förlaga C

Förlaga D

Observera: De fyra exemplen ovan härrör från en belysningsanordning med ett typgodkännandemärke för:

Figur 12

Lampa som är inbördes sammanbyggd eller grupperad med en strålkastare

Exempel 1

Exemplet ovan motsvarar den märkning på ett lyktglas som är avsett att användas för olika typer av strålkastare, nämligen följande:

Antingen:

En strålkastare med halvljus konstruerad för höger- och vänstertrafik och ett helljus med en maximal ljusstyrka mellan 80 625 och 96 750 candela (såsom anges av talet 20), godkänd i Nederländerna (E4) enligt kraven i föreskrifter nr 8, i deras lydelse enligt ändringsserie 04, och

en främre positionslykta godkänd i enlighet med ändringsserie 01 till föreskrifter nr 7.

Eller:

En strålkastare med ett gasurladdningshalvljus och ett helljus med en maximal ljusstyrka på mellan 123 625 och 145 125 candela (såsom anges av talet 30) och som är utformad för höger- och vänstertrafik, godkänd i Nederländerna enligt kraven i dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 01, och som är inbördes sammanbyggd med samma främre positionslykta som ovan.

Eller:

Vilken som helst av ovannämnda strålkastare godkänd som en enskild lampa.

Strålkastarens huvudenhet ska vara märkt med det enda giltiga typgodkännandenumret, t.ex.

Exempel 2

Exemplet ovan motsvarar märkningen av ett lyktglas i plast som används i en sammansättning av två strålkastare, godkänt i Nederländerna (E4) med typgodkännandenummer 81151, bestående av

Figur 13

Lysdiodmoduler

Lysdiodmodulen med ovanstående identifieringskod för en ljuskällemodul har typgodkänts tillsammans med en lampa som är godkänd i Italien (E3) med typgodkännandenummer 17325.

BILAGA 3

SFÄRISKT KOORDINATSYSTEM FÖR MÄTNING OCH PROVNINGSPUNKTERNAS PLACERING

Figur A

Sfäriskt koordinatsystem för mätning

Figur B

Halvljus för högertrafik

Provningspunkterna för vänstertrafik är placerade spegelvänt kring VV-linjen

Figur C

Provningspunkter för helljus

BILAGA 4

PROVNING AV STABILITETEN HOS TÄNDA STRÅLKASTARES FOTOMETRISKA EGENSKAPER

Provning av kompletta strålkastare

När de fotometriska värdena har mätts enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter, i punkten Imax för helljuset och i punkterna HV, 50 R och B 50 L för halvljuset (eller i HV, 50 L, B 50 R för strålkastare som konstruerats för vänstertrafik), ska ett komplett strålkastarexemplar provas med avseende på stabiliteten hos de fotometriska egenskaperna i drift. Med termen ”komplett strålkastare” avses den kompletta strålkastaranordningen inklusive förkopplingsdon och de omgivande karosseridelar och ljuskällor som kan påverka värmedissipationen.

Provningarna ska utföras

Mätutrustningen ska motsvara den som används vid typgodkännandeprovningarna av strålkastarna.

Provexemplaret ska användas utan att monteras bort från eller justeras på nytt i förhållande till provningsfixturen. Ljuskällan som används ska vara en ljuskälla av den kategori som har specificerats för strålkastaren.

1.   PROVNING AV STABILITETEN HOS DE FOTOMETRISKA EGENSKAPERNA

Proven ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 ± 5 °C, varvid den kompletta strålkastaren ska vara monterad på en anordning som motsvarar korrekt installation på fordonet.

1.1   Ren strålkastare

Strålkastaren ska vara tänd under 12 timmar enligt beskrivningen i punkt 1.1.1 och kontrolleras såsom föreskrivs i punkt 1.1.2.

1.1.1   Provningsförfarande

Strålkastaren ska vara tänd under angiven tid enligt följande:

1.1.1.2   Provspänning

Spänningen över provexemplarets poler ska vara som följer:

1.1.2   Provningsresultat

1.1.2.1   Okulärbesiktning:

När strålkastaren har återfått samma temperatur som omgivningen ska lyktglaset och ett eventuellt yttre lyktglas rengöras med en ren, fuktig bomullstrasa. Därefter ska en okulärbesiktning av lyktglaset göras, varvid ingen förvrängning, deformation, sprickbildning eller färgförändring ska kunna iakttas vare sig på strålkastarlinsen eller på ett eventuellt yttre lyktglas.

1.1.2.2   Fotometriska mätningar:

För att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ska de föreskrivna fotometriska värdena uppnås i följande punkter:

En ytterligare inställning får utföras för att ta hänsyn till eventuell deformation av strålkastarfästet på grund av värme (ändring av ljus-/mörkergränsens läge behandlas i punkt 2 i denna bilaga).

Med undantag av punkt B 50 L kan en avvikelse på 10 procent, inklusive toleransen för det fotometriska mätförfarandet, tillåtas mellan de fotometriska egenskaperna och de värden som uppmätts före provningen. Det värde som uppmäts i punkt B 50 L får inte överstiga det fotometriska värde som uppmätts före provningen med mer än 170 cd.

1.2   Smutsig strålkastare

Efter provning enligt punkt 1.1 ovan ska strålkastaren vara tänd under en timme enligt punkt 1.1.1 sedan den preparerats enligt punkt 1.2.1 och kontrollerats enligt punkt 1.1.2.

1.2.1   Förberedelse av strålkastaren

1.2.1.1   Provblandning

1.2.1.2   Anbringande av provblandningen på strålkastaren:

Provblandningen ska anbringas jämnt över hela den ljusavgivande ytan på strålkastaren och sedan lämnas att torka. Detta förfarande ska upprepas tills belysningsvärdet har minskat till 15–20 % av de värden som uppmätts i var och en av följande punkter under de förhållanden som beskrivs i denna bilaga:

2.   PROVNING MED AVSEENDE PÅ LJUS-/MÖRKERGRÄNSENS VERTIKALA LÄGESFÖRÄNDRING GENOM VÄRMEPÅVERKAN

Vid detta prov kontrolleras att ljus-/mörkergränsens vertikala avdrift genom värmepåverkan inte överstiger ett bestämt värde för en tänd halvljusstrålkastare.

Sedan strålkastaren kontrollerats enligt punkt 1 ska den provas enligt punkt 2.1 utan att tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen.

Om strålkastaren har en rörlig reflektor ska endast den position som ligger närmast den genomsnittliga vertikala vinkeln väljas.

2.1   Provning av halvljusstrålkastare

Provningen ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 ± 5 °C.

Strålkastarens halvljus ska vara tänt, med en serietillverkad gasurladdningslampa som åldrats under minst 15 timmar, utan att strålkastaren tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen. (För detta prov ska spänningen ställas in enligt punkt 1.1.1.2.) Läget för ljus-/mörkergränsens horisontella del (mellan VV och den vertikala linjen genom punkten B 50 L för högertrafik eller B 50 R för vänstertrafik) ska kontrolleras tre minuter (r3) respektive 60 minuter (r60) efter det att ljuset tänts.

Mätningen av ljus-/mörkergränsens lägesförändring enligt ovan ska utföras med en metod som ger tillräcklig noggrannhet och reproducerbara resultat.

2.2   Provningsresultat

(1)  Om den strålkastare som ska provas är grupperad och/eller inbördes sammanbyggd med signaleringslampor, ska de senare vara tända under hela provningen. Om det är fråga om en körriktningsvisare ska denna blinka med ett till/från-förhållande på cirka ett till ett.

(2)  Om två eller flera ljuskällor tänds samtidigt när helljussignalen används, ska detta inte betraktas som en normal samtidig användning av ljuskällorna.

(3)  NaCMC är ett natriumsalt av karboxymetylcellulosa, vanligen benämnd CMC. Den NaCMC som används i smutsblandningen ska ha en substitutionsgrad (DS) som är 0,6–0,7 och en viskositet av 200–300 cP för en tvåprocentig lösning vid 20 °C.

(4)  Mängdtoleransen beror på nödvändigheten av att få smuts som på ett riktigt sätt sprids över hela lyktglaset av plast.

(5)  50 V är placerad 375 mm nedanför HV på den vertikala linjen VV på skärmen vid ett avstånd av 25 m.

Tillägg

Översikt av driftstider vid provning av de fotometriska egenskapernas stabilitet

Förkortningar

:

P: halvljusstrålkastare D: helljusstrålkastare(D1 + D2 betyder två helljus) F: Främre dimstrålkastare

	betyder en cykel av 15 minuter släckt och 5 minuter tänt
	betyder en cykel av 9 minuter släckt och 1 minut tänt
	betyder en cykel av 15 minuter tänt och 5 minuter släckt

Alla följande grupperade strålkastare och främre dimstrålkastare tillsammans med de tillagda märkningssymbolerna ges som exempel och är ingen fullständig förteckning.

BILAGA 5

Krav för strålkastare med lyktglas av plast – provning av lyktglas eller materialprov och av kompletta strålkastare

1.   ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

2.   PROVNINGAR

2.1   Motståndskraft mot temperaturförändringar

2.1.1   Provningar

Tre nya provexemplar (lyktglas) ska genomgå fem cykler av temperatur- och fuktighetsändringar (RH = relativ fuktighet) enligt följande program:

Före denna provning ska provexemplaren förvaras vid 23 ± 5 °C och 60–75 procent relativ luftfuktighet under minst fyra timmar.

2.1.2   Fotometriska mätningar

2.1.2.1   Mätmetoder

Fotometriska mätningar ska utföras på provexemplaren före och efter provningen.

Dessa mätningar ska utföras med en standardglödlampa i följande punkter:

B 50 L och 50 R för halvljuset på en strålkastare för halvljus eller halv-/helljus (B 50 R och 50 L för strålkastare avsedd för vänstertrafik).

Imax för helljuset.

2.1.2.2   Resultat

Skillnaden mellan de uppmätta fotometriska värdena för varje provexemplar före och efter provningen får inte överskrida 10 %, inklusive toleranserna för det fotometriska mätförfarandet.

2.2   Motståndskraft mot atmosfärisk och kemisk påverkan

2.2.1   Motståndskraft mot atmosfärisk påverkan

Tre nya provexemplar (lyktglas eller materialprover) ska utsättas för strålning från en källa som har en spektral energifördelning som liknar en svart kropps vid en temperatur mellan 5 500 K och 6 000 K. Lämpliga filter ska placeras mellan källan och provexemplaren för att i möjligaste mån minska strålningen med våglängder kortare än 295 nm och längre än 2 500 nm. Provexemplaren ska utsättas för en energibestrålning av 1 200 W/m2 ± 200 W/m2 under en så lång period att den totalt mottagna energin motsvarar 4 500 MJ/m2 ± 200 MJ/m2. I inneslutningen ska temperaturen, mätt på den svarta platta som är placerad på samma höjd som provexemplaren, vara 50 ± 5 °C. För att få regelbunden exponering ska provexemplaren rotera runt strålningskällan med en hastighet av 1 till 5 varv/min–1.

Provexemplaren ska besprutas med destillerat vatten med en konduktivitet under 1 mS/m vid en temperatur av 23 ± 5 °C i enlighet med följande cykel:

2.2.2   Motståndskraft mot kemisk påverkan

Sedan den provning som beskrivs under punkt 2.2.1 ovan och de mätningar som beskrivs under punkt 2.2.3.1 nedan utförts, ska ytterytan på de tre provexemplaren behandlas enligt punkt 2.2.2.2 med den provblandning som anges under punkt 2.2.2.1 nedan.

2.2.2.1   Provblandning

Provblandningen ska bestå av 61,5 % n-heptan, 12,5 % toluen, 7,5 % etyltetraklorid, 12,5 % trikloretylen och 6 % xylen (volymprocent).

2.2.2.2   Anbringande av provblandningen

En bomullstrasa dränks in (enligt ISO 105) tills den är mättad med den lösning som beskrivs i punkt 2.2.2.1. ovan. Trasan läggs inom 10 sekunder på provexemplarets ytteryta och pressas mot provexemplarets yta under 10 minuter med ett tryck av 50 N/cm2, vilket motsvarar en kraft av 100 N anbringad på en provyta som är 14 × 14 mm.

Under denna tiominutersperiod ska bomullstrasan dränkas in igen, så att sammansättningen av den pålagda vätskan hela tiden är likadan som den föreskrivna provblandningen.

Under tiominutersperioden är det tillåtet att hålla emot det pålagda trycket för att förhindra att det orsakar sprickor.

2.2.2.3   Rengöring

När provblandningen anbringats ska provexemplaren lufttorka och sedan tvättas med den lösning som beskrivs i punkt 2.3. (Motståndskraft mot rengöringsmedel) vid 23 ± 5 °C.

Därefter ska provexemplaren sköljas noga med destillerat vatten, vid 23 ± 5 °C, som innehåller högst 0,2 procent föroreningar. Provexemplaren torkas sedan av med en mjuk trasa.

2.2.3   Resultat

2.2.3.1   Efter provningen av motståndskraft mot atmosfärisk påverkan ska provexemplarets ytteryta vara fri från sprickor, repor, flisbildning och deformation, och medelvariationen i överföringen , uppmätt på de tre provexemplaren i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga, får inte vara större än 0,020 (Δtm < 0,020).

2.2.3.2   Efter provningen av motståndskraft mot kemisk påverkan får provexemplaren inte ha några spår av kemiska förändringar som kan orsaka någon betydande förändring i ljusspridningen, vars medelspridning , mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande, som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, inte får vara större än 0,020 (Δdm < 0,020).

2.2.4   Motståndskraft mot strålning

Följande provningar ska utföras:

2.3   Motståndskraft mot rengöringsmedel och kolväten

2.3.1   Motståndskraft mot rengöringsmedel

Yttersidan av tre provexemplar (lyktglas eller materialprovbitar) ska värmas till 50 ± 5 °C och sedan under fem minuter sänkas ned i en blandning som hålls vid 23 ± 5 °C och som består av 99 delar destillerat vatten med högst 0,02 procent föroreningar och en del alkylarylsulfonat.

Vid slutet av provningen ska provexemplaren torkas vid 50 ± 5 °C. Provexemplarens yta skall rengöras med en fuktig trasa.

2.3.2   Motståndskraft mot kolväten

Ytterytan på dessa tre provexemplar ska sedan gnuggas lätt under en minut med en bomullstrasa indränkt i en blandning bestående av 70 % n-heptan och 30 % toluen (volymprocent) och sedan lufttorka.

2.3.3   Resultat

Sedan ovanstående två provningar genomförts efter varandra ska får medelförändringen i ljusgenomsläpp , mätt på de tre provexemplaren i enlighet med förfarandet i tillägg 2 till denna bilaga, inte överstiga 0,010 (Δtm < 0,010).

2.4   Motståndskraft mot mekanisk förslitning

2.4.1   Mekanisk förslitningsmetod

Ytterytan av de tre nya provexemplaren (lyktglas) ska utsättas för provning med jämn mekanisk förslitning enligt metoden i tillägg 3 till denna bilaga.

2.4.2   Resultat

Efter denna provning ska förändringarna

mätas enligt förfarandet i tillägg 2 i det område som anges i punkt 2.2.4 ovan. Medelvärdet för de tre provexemplaren ska vara sådant att

2.5   Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

2.5.1   Preparering av provexemplaret

En 20 × 20 mm stor yta av beläggningen på ett lyktglas ska skäras med ett rakblad eller en nål i ett rutmönster där rutorna är cirka 2 × 2 mm. Bladets eller nålens tryck ska vara tillräckligt för att åtminstone tränga igenom beläggningen.

2.5.2   Beskrivning av provningen

Använd en tejp med en vidhäftningsförmåga av 2 N/(cm bredd) ± 20 % mätt under de standardiserade förhållanden som anges i tillägg 4 till denna bilaga. Tejpen, som ska vara minst 25 mm bred, ska under minst fem minuter pressas mot ytan som preparerats enligt punkt 2.5.1.

Därefter ska tejpens ände påverkas med en kraft så att vidhäftningskraften till aktuell yta balanseras av en kraft som är vinkelrät mot den ytan. Vid detta skede ska tejpen dras bort med en jämn takt av 1,5 m/s ± 0,2 m/s.

2.5.3   Resultat

Ingen väsentlig försämring av den inrutade ytan får ha uppstått. Försämringar vid korsningarna mellan rutorna eller kanterna av snitten ska vara tillåtna om den försämrade ytan inte är större än 15 procent av den inrutade ytan.

2.6   Provning av kompletta strålkastare med lyktglas av plast

2.6.1   Motståndskraft mot mekanisk förslitning av lyktglaset yta

2.6.1.1   Provningar

Linsen på provexemplar nummer 1 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.4.1 ovan.

2.6.1.2   Resultat

Efter provningen får resultaten av de fotometriska mätningarna som utförts på strålkastaren enligt dessa föreskrifter

2.6.2   Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

Linsen på provexemplar nummer 2 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.5 ovan.

BILAGA 6

REFERENSCENTRUM

Detta ytterligare märke från referenscentrum ska anbringas på lyktglaset i korsningen med halvljusstrålens referensaxel samt även på helljuslyktglaset när det inte är grupperat, kombinerat eller inbördes sammanbyggt med halvljuset.

Ovanstående skiss representerar märket för referenscentrum såsom detta projiceras på en skärm som i huvudsak tangerar lyktglaset i mitten av cirkeln. De linjer som utgör detta märke får antingen vara heldragna eller antydda i form av punkter.

BILAGA 7

SPÄNNINGSMÄRKNINGAR

BILAGA 8

MINIMIKRAV FÖR FÖRFARANDEN FÖR KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

1.   ALLMÄNT

2.   MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Innehavaren av typgodkännandet ska för varje typ av strålkastare utföra minst följande provningar med lämpliga intervall. Provningarna ska utföras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Om något provexemplar inte visar överensstämmelse med avseende på aktuell provtyp ska ytterligare provexemplar väljas ut och provas. Tillverkaren ska vidta åtgärder för att garantera överensstämmelse i produktionen i fråga.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelse i dessa föreskrifter ska omfatta kontroll av de fotometriska egenskaperna och kontroll av ljus-/mörkergränsens vertikala förändring under värmepåverkan.

2.2   Provningsmetoder

2.3   Urvalsförfarandets beskaffenhet

Provexemplar av strålkastare ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Ett enhetligt parti innebär en uppsättning strålkastare av samma typ som definierats enligt tillverkarens tillverkningsmetoder.

Bedömningen ska normalt omfatta serieproduktion från enskilda fabriker. Tillverkaren kan dock gruppera samman uppgifter för samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetskontroll.

2.4   Uppmätta och registrerade fotometriska egenskaper

Provstrålkastarna ska bli föremål för fotometriska mätningar i de mätpunkter som krävs i dessa föreskrifter och avläsningen ska begränsas till punkterna Imax, HV (2), HL, HR (3) för helljus, och till punkterna B 50 L (eller R) (1), HV, 50 V, 75 R (eller L) och 25 L2 (eller R2) för halvljus (se figuren i bilaga 3).

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren ska utföra en statistisk undersökning av provresultaten och ska tillsammans med behörig myndighet fastställa acceptanskriterier för sina produkter så att de uppfyller specifikationerna för kontroll av produkternas överensstämmelse i punkt 9.1 i dessa föreskrifter.

Acceptanskriterierna ska vara sådana att den lägsta sannolikheten för att klara ett stickprov i enlighet med bilaga 9 (första urvalsförfarande) är 0,95 med en konfidensnivå av 95 %.

(1)  Bokstäver inom parentes avser strålkastare för vänstertrafik.

(2)  Om helljuset är inbördes sammanbyggt med halvljuset ska HV för helljuset utgöras av samma mätpunkter som för halvljuset.

(3)  HL och HR: punkter ”hh” vid 2,5 grader till vänster respektive till höger om punkten HV.

BILAGA 9

MINIMIKRAV FÖR URVALSFÖRFARANDE SOM UTFÖRS AV KONTROLLANT

1.   ALLMÄNT

2.   DET FÖRSTA URVALSFÖRFARANDET

Vid det första urvalsförfarandet väljs fyra strålkastare ut slumpmässigt. Första urvalet med två betecknas A, andra urvalet med två betecknas B.

2.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

2.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

2.3   Återkallat typgodkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 10 tillämpas om, vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:

3.   UPPREPAT URVALSFÖRFARANDE

I fallen A3, B2 och B3 är ett upprepat urvalsförfarande nödvändigt, inom två månader efter underrättelsen, med ett tredje urval C bestående av två strålkastare och med ett fjärde urval D bestående av två strålkastare som väljs ur ett parti som tillverkats efter anpassning av produktionen.

3.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

3.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

3.3   Återkallat typgodkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 11 tillämpas om det vid provning enligt det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att de uppmätta värdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:

4.   FÖRÄNDRING I HÖJDLED AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSEN

För kontroll av ljus-/mörkergränsens förändring i höjdled under värmepåverkan, ska följande förfarande tillämpas:

Figur 1

(1)  Bokstäver inom parentes avser strålkastare för vänstertrafik.

BILAGA 10

INSTRUMENTELL VERIFIERING AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSEN FÖR HALVLJUSSTRÅLKASTARE

1.   ALLMÄNT

I det fall då punkt 6.2.2.4 i dessa föreskrifter är tillämplig, ska kvaliteten på ljus-/mörkergränsen provas i enlighet med kraven i punkt 2 nedan och den instrumentella justeringen av ljusstrålen i höjd- och sidled ska utföras i enlighet med kraven i punkt 3 nedan.

Innan kvaliteten på ljus-/mörkergränsen mäts och den instrumentella inriktningen utförs, krävs en visuell förinställning i enlighet med punkterna 6.2.2.1 och 6.2.2.2 i dessa föreskrifter.

2.   MÄTNING AV LJUS-/MÖRKERGRÄNSENS KVALITET

För att bestämma den minsta skärpan ska mätningar utföras genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen i vinkelsteg om 0,05° antingen vid mätavståndet:

Mätavståndet vid vilket provet utfördes ska noteras i punkt 9 på meddelandeblanketten (se bilaga 1 till dessa föreskrifter).

För att bestämma den största skärpan ska mätningar utföras genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen i vinkelsteg om 0,05° enbart vid mätavståndet 25 m med en detektor med omkring 30 mm diameter.

Kvaliteten på ljus-/mörkergränsen ska anses vara godkänd om kraven i punkterna 2.1–2.3 nedan är uppfyllda för åtminstone en mätserie.

2.1   Fler än en ljus-/mörkergräns får inte synas (1).

2.2   Ljus-/mörkergränsens skärpa

Skärpefaktorn G bestäms genom vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen vid 2,5° från V-V där:

där β = det vertikala läget i grader.

Värdet på G får inte understiga 0,13 (minimiskärpa) och inte överstiga 0,40 (maximiskärpa).

2.3   Linearitet

Den del av den horisontella ljus-/mörkergränsen som används för vertikal justering ska vara horisontell mellan 1,5° och 3,5° från V-V-linjen (se figur 1 nedan).

3.   INSTÄLLNING I HÖJD- OCH SIDLED

Om ljus-/mörkergränsen överensstämmer med kvalitetskraven i punkt 2 i den här bilagan får inställningen av ljusstrålen utföras med instrument.

Figur 1

Mätning av ljus-/mörkergränsens kvalitet

3.1   Inställning i höjdled

Vid en förflyttning uppåt underifrån linje B (se figur 2 nedan) utförs en vertikal avsökning genom den horisontella delen av ljus-/mörkergränsen vid 2,5° från V-V. Inflektionspunkten (där d2 (log E)/dv2 = 0) bestäms och placeras på linjen B en procent nedanför H-H.

3.2   Inställning i sidled

Sökanden ska ange en av de följande horisontella inriktningsmetoderna:

b)

”3-linjemetoden” (se figur 3 nedan) Tre vertikala linjer ska avsökas från 2° D till 2° U vid 1° R, 2° R och 3° R efter det att strålkastaren har ställs in i höjdled. De respektive maximala gradienterna ”G” bestäms med formeln: där β är det vertikala läget i grader, och ska inte understiga 0,08. Inflektionspunkterna på de tre linjerna används för att härleda en rät linje. Skärningspunkten mellan denna linje och linjen B som har hittats vid den vertikala inställningen införs på V-linjen. Figur 3 Instrumentell inställning i höjd- och sidled – avsökningsmetod med tre linjer Observera: Skalorna i höjd- och sidled skiljer sig åt.

(1)  Den här punkten bör ändras när en objektiv provningsmetod är tillgänglig.

BILAGA 11

KRAV PÅ LYSDIODMODULER OCH STRÅLKASTARE MED LYSDIODMODULER

1.   ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

2.   TILLVERKNING

3.   PROVNINGSVILLKOR

3.1   Tillämpning

3.2   Driftsförhållanden

3.2.1   Driftsförhållanden för lysdiodmoduler

Alla provexemplar ska provas under de betingelser som anges i punkt 6.2.4.4 i dessa föreskrifter. Om inte annat anges i den här bilagan ska lysdiodmoduler provas inuti strålkastaren såsom tillverkaren har lämnat in dem.

3.2.2   Omgivningstemperatur

För mätning av elektriska och fotometriska egenskaper ska strålkastaren användas i torr och stillastående luft vid omgivningstemperaturen 23 ± 5 °C.

3.3   Åldrande

På begäran av sökanden ska lysdiodmodulen användas i 15 timmar och kylas ned till omgivningstemperatur innan provningarna utförs i enlighet med dessa föreskrifter.

4.   SÄRSKILDA KRAV OCH PROVNINGAR

4.1   UV-strålning

UV-strålningen från en lysdiodmodul med låg UV-strålning ska vara sådan att

där

(För definitioner av de andra symbolerna, se punkt 4.1.1 i bilaga 9 till föreskrifter nr 112.)

Detta värde ska beräknas för intervall om en nanometer. UV-strålningen ska viktas med de värden som anges i tabellen UV nedan:

Tabell UV:

Värden i enlighet med IRPA:s/INIRC:s riktlinjer om gränsvärden för exponering av ultraviolett strålning. Valda våglängder (i nanometer) är representativa, medan andra värden bör interpoleras.