15.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/1

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

1 –

2 –

3 –

4 –

5 –

6 –

1 –

Tillägg –

2 –

Tillägg 1 –

Tillägg 2 –

3 –

4a. –

Tillägg 1 –

Tillägg 2 –

Tillägg 3 –

Tillägg 4 –

Tillägg 5 –

Tillägg 6 –

Tillägg 7 –

5 –

6 –

7 –

Tillägg 1 –

Tillägg 2

8 –

9 –

Tillägg 1 –

Tillägg 2 –

Tillägg 3 –

10 –

10a –

11 –

Tillägg 1 –

Tillägg 2 –

12 –

13 –

14 –

Tillägg –

1.1

Dessa föreskrifter ska tillämpas på fordon i kategorierna M1, M2, N1 och N2 med en referensvikt som inte överstiger 2 610 kg (1).

På tillverkarens begäran kan typgodkännande som beviljats enligt dessa föreskrifter utökas från de fordon som nämns ovan till fordon i kategorierna M1, M2, N1 och N2 vars referensvikt inte överstiger 2 840 kg och som uppfyller de villkor som fastställs i dessa föreskrifter.

2.1.1

Ekvivalent tröghet bestämd i förhållande till referensvikten så som föreskrivs i tabell 3 i bilaga 4a.

2.1.2

Motor- och fordonsegenskaper enligt definition i bilaga 1.

a)

C1H2,525 för motorgas (LPG),

b)

C1H4 för naturgas och biometan,

c)

C1H1,89O0,016 för bensin (E5),

d)

C1H1,86O0,005 för diesel (B5),

e)

C1H2,74O0,385 för etanol (E85).

—

För gnisttändningsmotorer, utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar.

—

För kompressionständningsmotorer, utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar och antal partiklar.

2.11.1

För kolvmotorer, motorns nominella slagvolym.

2.11.2

För rotationskolvmotorer (Wankelmotorer), två gånger den nominella slagvolymen per kolv i en förbränningskammare.

2.16.1

behovet av anordningen är motiverat som skydd av motorn mot skada eller haveri och för fordonets säkra funktion,

2.16.2

anordningen inte är verksam utöver vad som krävs för motorns start, eller

2.16.3

villkoren i huvudsak ingår i förfarandena för provning av typ I eller typ VI.

a)

Bensin (E5).

b)

Motorgas (LPG) (kondenserad petroleumgas).

c)

Naturgas/biometan.

d)

Antingen bensin (E5) eller motorgas.

e)

Antingen bensin (E5) eller naturgas/biometan.

f)

Diesel (B5).

g)

Blandning av etanol (E85) och bensin (E5) (flexbränsle).

h)

Blandning av biodiesel och diesel (B5) (flexbränsle).

i)

Väte.

j)

Antingen bensin (E5) eller väte (tvåbränsle).

2.19.1

Begränsning av fordonets avgasutsläpp, avdunstningsutsläpp, vevhusgasutsläpp, hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar, föroreningsutsläpp vid kallstart samt omborddiagnos av fordon som drivs med oblyad bensin eller som kan drivas med oblyad bensin och motor- eller naturgas/biometan eller biobränslen (typgodkännande B).

2.19.2

Begränsning av utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar, hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar samt omborddiagnos av fordon som drivs med dieselbränsle (typgodkännande C) eller som kan drivas antingen med diesel och biobränsle eller med biobränsle.

2.19.3

Begränsning av motorns gasformiga utsläpp, vevhusgasutsläpp, hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar, utsläpp av föroreningar vid kallstart samt omborddiagnos för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan (typgodkännande D).

2.21.1

Allmän definition av hybridfordon:

hybridfordon (HV): fordon med minst två olika energiomvandlare och två olika energilagringssystem (i fordonet) för framdrivning av fordonet.

2.21.2

Definition av elektriska hybridfordon (HEV):

elektriskt hybridfordon (HEV): fordon som för sin mekaniska framdrivning hämtar energi från båda av följande i fordonet placerade källor för lagrad energi/effekt:

a)

fordon för särskilda ändamål med en referensvikt som överstiger 2 000 kg (3),

b)

fordon med en referensvikt som överstiger 2 000 kg, och som är avsedda att transportera sju eller flera personer inklusive föraren med undantag, från den 1 september 2012, av fordon i kategorin M1G3,

c)

fordon med en referensvikt som överstiger 1 760 kg som är byggda specifikt för kommersiella ändamål med utrymme för användning av rullstol inne i fordonet.

3.1

Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på avgasutsläpp, vevhusgasutsläpp, avdunstningsutsläpp, hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar samt dess omborddiagnossystem ska lämnas in till typgodkännandemyndigheten av fordonstillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud.

3.1.1

Tillsammans med ansökan ska tillverkaren tillhandahålla följande information:

3.1.2

För de provningar som beskrivs i punkt 3 i bilaga 11 ska ett fordon som är representativt för den fordonstyp eller fordonsfamilj som är utrustad med det omborddiagnossystem som ska typgodkännas inges till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningen. Om den tekniska tjänsten fastslår att det inlämnade fordonet inte är helt representativt för den fordonstyp eller fordonsfamilj som beskrivs i tillägg 2 till bilaga 11, ska ett ersättningsfordon och, i förekommande fall, ytterligare ett fordon inlämnas för provning i enlighet med punkt 3 i bilaga 11.

3.2

En förlaga till det informationsdokument som berör avgasutsläpp, avdunstningsutsläpp, hållbarhet samt omborddiagnossystem finns i bilaga 1. De uppgifter som omnämns i punkt 3.2.12.2.7.6 i bilaga 1 ska införas i tillägg 1 ”Information om omborddiagnossystemet (OBD)” till det typgodkännandemeddelande som anges i bilaga 2.

3.2.1

Om tillämpligt ska kopior av andra typgodkännanden med uppgifter av relevans för utökning av typgodkännanden och fastställande av försämringsfaktorer inlämnas.

3.3

För de provningar som beskrivs i punkt 5 i dessa föreskrifter ska ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska typgodkännas inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.

3.4.1

Den ansökan som avses i punkt 3.1. ska upprättas enligt förlagan för informationsdokument i bilaga 1.

3.4.2

När det gäller punkt 3.1.1 d ska tillverkaren använda förlagan för tillverkarens intyg om överensstämmelse med kraven avseende omborddiagnossystemets prestanda under drift, som finns i tillägg 2 till bilaga 2.

3.4.3

När det gäller punkt 3.1.1 e ska den typgodkännandemyndighet som beviljar godkännandet göra den information som avses i denna punkt tillgänglig för övriga typgodkännandemyndigheter på begäran.

3.4.5

När det gäller punkt 3.1.1 d och 3.1.1 e ska en typgodkännandemyndighet inte godkänna ett fordon om den information som lämnas av fordonstillverkaren är otillräcklig för att uppfylla kraven i punkt 7 i tillägg 1 till bilaga 11. Punkterna 7.2, 7.3 och 7.7 i tillägg 1 till bilaga 11 ska tillämpas under alla rimligen förutsebara körförhållanden. För bedömningen av genomförandet av de krav som anges i det första och andra ledet, ska typgodkännandemyndigheterna ta hänsyn till den tekniska utvecklingen.

3.4.6

När det gäller punkt 3.1.1 f ska de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av styrenheten för det utsläppsbegränsande systemet inbegripa en uppdateringsfunktion som bygger på ett program eller en kalibrering som godkänts av tillverkaren.

3.4.7

För de provningar som specificeras i tabell A ska tillverkaren till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna in ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas.

3.4.8

Ansökan om typgodkännande för flexbränslefordon ska överensstämma med de ytterligare krav som anges i punkterna 4.9.1 och 4.9.2.

3.4.9

Konstruktionsändringar av ett system, en komponent eller en enskild teknisk enhet som görs efter ett typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet blir ogiltigt, om inte de ursprungliga egenskaperna eller de tekniska parametrarna förändras på ett sådant sätt att funktionen hos motorn eller det utsläppsbegränsande systemet påverkas.

4.3.1

Om föreliggande text ändras, t.ex. om nya gränsvärden föreskrivs, ska de avtalsslutande parterna underrättas om vilka redan godkända fordonstyper som uppfyller de nya bestämmelserna.

4.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (4),

4.4.2

numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som beskrivs i punkt 4.4.1,

4.4.3

ytterligare ett tecken efter bokstaven ”R” vars syfte är att skilja ut den fordonskategori och klass för vilken godkännandet har beviljats. Denna bokstav ska väljas i enlighet med tabell 1 i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

4.9.1

För typgodkännande av etanol- eller biodieseldrivna flexbränslefordon ska fordonstillverkaren beskriva fordonets förmåga att anpassas till olika blandningar av bensin och etanol (upp till 85 % etanolblandning) eller av diesel och biodiesel som kan förekomma på marknaden.

4.9.2

För flexbränslefordon ska övergången från ett referensbränsle till ett annat mellan provningarna ske utan någon manuell justering av motorns inställningar.

4.10.1

Tillverkaren ska garantera att alla fordon är försedda med ett omborddiagnossystem.

4.10.2

Omborddiagnossystemet ska vara utformat, konstruerat och monterat i fordonet så att det kan identifiera olika slags försämringar eller felfunktioner under fordonets hela livslängd.

4.10.3

Omborddiagnossystemet ska uppfylla kraven enligt dessa föreskrifter under normala användningsförhållanden.

4.10.4

När omborddiagnossystemet provas med en defekt komponent i enlighet med tillägg 1 till bilaga 11, ska systemets felfunktionsindikator aktiveras. Omborddiagnossystemets felfunktionsindikator får under denna provning även aktiveras vid utsläppsnivåer som ligger under de tröskelvärden för omborddiagnossystemet som anges i bilaga 11.

4.10.5

Tillverkaren ska garantera att omborddiagnossystemet uppfyller de krav avseende prestanda under drift som anges i punkt 7 i tillägg 1 till bilaga 11 till dessa föreskrifter, under alla rimligen förutsebara körförhållanden.

4.10.6

Uppgifter rörande prestanda under drift som ska lagras och rapporteras av ett fordons omborddiagnossystem enligt bestämmelserna i punkt 7.6 i tillägg 1 till bilaga 11, ska av tillverkaren hållas enkelt tillgängliga för nationella myndigheter och oberoende parter utan kryptering.

5.1.2.1

Användning av manipulationsanordning är förbjuden.

5.1.3.1

Med förbehåll för punkt 5.1.3.2 ska bensin- eller etanoltankens påfyllningsöppning vara så konstruerad att tanken hindras från att fyllas från en bränslepump vars tillförselmunstycke har en ytterdiameter av 23,6 mm eller mer.

5.1.3.2

Punkt 5.1.3.1 ska inte tillämpas på ett fordon där båda av följande villkor är uppfyllda:

5.1.4.1

Tanklocket öppnas och stängs automatiskt och kan inte avlägsnas.

5.1.4.2

Konstruktionsanordningar som hindrar alltför stora avdunstningsutsläpp när tanklock saknas.

5.1.4.3

Någon annan åtgärd som ger samma effekt. Exempel på detta kan utgöras av bl.a. ett fastgjort eller fastkedjat tanklock eller ett lock där samma nyckel ska användas som fordonets tändning. I så fall ska nyckeln endast kunna avlägsnas från tanklocket när detta är låst.

5.1.5.1

Varje fordon med en styrenhet för utsläppsbegränsning ska innehålla anordningar som förhindrar ändringar som inte är tillåtna av tillverkaren. Tillverkaren ska tillåta ändringar om dessa krävs för diagnos, underhåll, kontroll, ombyggnad eller reparation av fordonet. Alla omprogrammerbara datorkoder eller driftparametrar ska vara skyddade mot manipulering och hålla en minst lika hög skyddsnivå som enligt ISO DIS 15031-7 från oktober 1998 (SAE J2186 från oktober 1996), förutsatt att säkerhetsutbytet utförs med användning av de protokoll och det diagnosuttag som föreskrivs i punkt 6.5 i tillägg 1 till bilaga II. Alla löstagbara minneschip för kalibrering ska sitta i socklar, vara inneslutna i ett förslutet hölje eller skyddas av elektroniska algoritmer och inte kunna ändras utom med speciella verktyg och förfaranden.

5.1.5.2

Datorkodade motordriftsparametrar ska inte kunna ändras utom med speciella verktyg och förfaranden (t.ex. datorkomponenter som är fastlödda eller sitter i socklar eller i förslutna [eller fastlödda] datorkapslar).

5.1.5.3

För mekaniska bränsleinsprutningspumpar som monterats i en kompressionständningsmotor ska tillverkarna vidta lämpliga åtgärder för att skydda inställningen för maximal bränsletillförsel från manipulering då fordonet är i drift.

5.1.5.4

Tillverkarna får hos typgodkännandemyndigheten ansöka om undantag från något av dessa krav för fordon som sannolikt inte behöver skydd. De kriterier som typgodkännandemyndigheten ska bedöma när den överväger ett undantag ska bestå av, men behöver inte begränsas till, löpande tillgång till prestandachip, fordonets högprestandakapacitet och fordonets sannolika försäljningsvolym.

5.1.5.5

De tillverkare som använder programmerbara datakodsystem (t.ex. Electrical Erasable Programmable Read-Only Memory, EEPROM) ska försvåra otillåten omprogrammering. Tillverkarna ska tillämpa förbättrade strategier för att förhindra manipulering och införa skyddsanordningar som kräver elektronisk tillgång till en dator på annan plats som handhas av tillverkaren. Myndigheten ska godkänna andra metoder som ger en likvärdig skyddsnivå mot manipulering.

Typ I (kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp efter kallstart).

Typ II (kolmonoxidutsläpp vid tomgång).

Typ III (vevhusgasutsläpp).

Typ IV (avdunstningsutsläpp).

Typ V (hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar).

Typ VI (kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp av kolmonoxid och kolväte efter kallstart vid låg omgivningstemperatur).

Provning av omborddiagnossystemet.

Typ I (kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp efter kallstart).

Typ II (kolmonoxidutsläpp vid tomgång).

Typ III (vevhusgasutsläpp).

Typ IV (avdunstningsutsläpp), i förekommande fall.

Typ V (hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar).

Typ VI (kontroll av genomsnittliga kolmonoxid- och kolväteavgasutsläpp efter kallstart vid låg omgivningstemperatur), i förekommande fall.

Provning av omborddiagnossystemet.

Typ I (kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp efter kallstart).

Typ V (hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar).

Provning av omborddiagnossystemet.

5.3.1.1

I figur 1 visas vägarna för provning av typ I. Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 med underpunkter.

5.3.1.2

Fordonet placeras på en chassidynamometer som utrustats med ett system för belastnings- och tröghetssimulering.

5.3.1.2.1

En provning som varar i sammanlagt 19 minuter och 40 sekunder och som består av två delar, 1 och 2, genomförs utan avbrott. En period utan provtagning i högst 20 sekunder får med tillverkarens medgivande inläggas mellan slutet av del 1 och början av del 2 för att underlätta justering av provningsutrustningen.

5.3.1.2.1.1

Fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan ska provas i en provning av typ I för variationerna i motor- eller natur-/biometangasens sammansättning, enligt bilaga 12. Fordon som kan drivas antingen med bensin eller med motorgas eller naturgas/biometan ska provas med båda bränslena, varvid provningar med motorgas eller naturgas/biometan utförs för variationerna i motor- eller natur-/biometangasens sammansättning enligt bilaga 12.

5.3.1.2.1.2

Utan hänsyn till kravet i punkt 5.3.1.2.1.1 ska fordon som kan drivas med bensin eller med ett gasformigt bränsle, men där bensinsystemet endast monterats för nödlägen eller för start och där bensintanken inte rymmer mer än 15 liter bensin, för provning av typ I anses som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle.

5.3.1.2.2

Del 1 i provningen utgörs av fyra grundläggande stadskörningscykler. Varje grundläggande stadskörningscykel omfattar femton faser (tomgång, acceleration, konstant hastighet, retardation osv.).

5.3.1.2.3

Del 2 i provningen utgörs av en landsvägskörningscykel. Landsvägskörningscykeln omfattar tretton faser (tomgång, acceleration, konstant hastighet, retardation osv.).

5.3.1.2.4

Under provningen är avgaserna utspädda och ett proportionellt prov uppsamlas i en eller flera säckar. Det provade fordonets avgaser utspäds, uppsamlas och analyseras enligt det förfarande som beskrivs nedan och den utspädda avgasens totala volym mäts. Inte endast utsläpp av kolmonoxid, kolväten och kväveoxid utan också utsläpp av partikelformiga föroreningar från fordon med kompressionständningsmotor registreras.

5.3.1.3

Provningen utförs med hjälp av det förfarande för provning av typ I som beskrivs i bilaga 4a. Den metod som ska användas för insamling och analys av gaserna beskrivs i tilläggen 2 och 3 till bilaga 4a, och metoden för provtagning och analys av partikelmaterial ska vara den som beskrivs i tilläggen 4 och 5 till bilaga 4a.

5.3.1.4

Med förbehåll för kraven i punkt 5.3.1.5 ska provningen upprepas tre gånger. Resultaten multipliceras med de tillämpliga försämringsfaktorer som anges i punkt 5.3.6 och för de periodiskt regenererande system som definieras i punkt 2.20 ska de också multipliceras med de faktorer Ki som anges i bilaga 13. Den resulterande massan av gasformiga utsläpp och, för fordon med kompressionständningsmotor, den massa av partikelmaterial som erhålls i varje provning ska vara lägre än de gränsvärden som visas i tabell 1 nedan:

Tabell 1

Utsläppsgränsvärden

5.3.1.4.1

Utan hänsyn till kraven i punkt 5.3.1.4 får för varje förorening eller kombination av föroreningar en av de tre erhållna resulterande massorna överskrida det föreskrivna gränsvärdet med högst 10 %, förutsatt att de tre resultatens aritmetiska medelvärde ligger under det föreskrivna gränsvärdet. Om de föreskrivna gränsvärdena överskrids för mer än en förorening saknar det betydelse om detta inträffar i samma provning eller i olika provningar.

5.3.1.4.2

När provningarna utförs med gasformiga bränslen ska den resulterande massan av de gasformiga utsläppen vara lägre än gränsvärdena för bensindrivna fordon i ovanstående tabell.

5.3.1.5

Det antal provningar som föreskrivs i punkt 5.3.1.4 minskas på de villkor som definieras här nedan, där V1 är resultatet av den första provningen och V2 resultatet av den andra provningen för varje förorening eller för det kombinerade utsläppet av två föroreningar som omfattas av en begränsning.

5.3.1.5.1

Endast en provning utförs om det resultat som erhållits för varje förorening eller för det kombinerade utsläppet av två föroreningar som omfattas av en begränsning är mindre än eller lika med 0,70 L (dvs. V1 ≤ 0,70 L).

5.3.1.5.2

Om kravet i punkt 5.3.1.5.1 inte är uppfyllt utförs endast två provningar om följande krav är uppfyllda för varje förorening eller för det kombinerade utsläppet av två föroreningar som omfattas av en begränsning:

V1 ≤ 0,85 L och V1 + V2 ≤ 1,70 L och V2 ≤ L.

5.3.2.1

Denna provning utförs på alla fordon som drivs med gnisttändningsmotor.

5.3.2.2

För den provning av typ II som beskrivs i bilaga 5 ska, vid motorns normala tomgångsvarvtal, den högsta tillåtna kolmonoxidhalten i avgaserna vara den som angetts av fordonstillverkaren. Den högsta kolmonoxidhalten får dock inte överstiga 0,3 volymprocent.

Vid högt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten i avgaserna inte överstiga 0,2 volymprocent, då motorns varvtal är minst 2 000 min–1 och lambdavärdet är 1 ± 0,03 eller i enlighet med tillverkarens specifikationer.

5.3.3.1

Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 utom på sådana med kompressionständningsmotor.

5.3.3.1.1

Fordon som kan drivas antingen med bensin eller med motorgas eller naturgas ska vid provning av typ III endast provas med bensin.

5.3.3.1.2

Utan hänsyn till kravet i punkt 5.3.3.1.1 ska fordon som kan drivas med bensin eller med ett gasformigt bränsle, men där bensinsystemet endast är avsett för nödlägen eller för start och där bensintanken inte rymmer mer än 15 liter bensin, för provning av typ III anses som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle.

5.3.3.2

När motorns vevhusventilationssystem provas i enlighet med bilaga 6 ska det inte medföra utsläpp i atmosfären av någon av vevhusgaserna.

5.3.4.1

Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 utom på fordon med kompressionständningsmotor och fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan.

5.3.4.1.1

Fordon som kan drivas antingen med bensin eller med motorgas eller naturgas/biometan ska vid provning av typ IV endast provas med bensin.

5.3.4.2

Vid provning i enlighet med bilaga 7 ska avdunstningsutsläppen vara mindre än 2 g/provning.

5.3.5.1

Denna provning ska utföras på alla fordon i kategorierna M1 och N1 som är utrustade med gnisttändningsmotor, utom sådana fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle (motorgas eller naturgas). Fordon som kan drivas både med bensin och med ett gasformigt bränsle, men där bensinsystemet endast är avsett för nödlägen eller för start och där bensintanken inte rymmer mer än 15 liter bensin, ska vid provning av typ VI anses som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med bensin eller med motorgas eller naturgas ska vid provning av typ VI endast provas med bensin.

Denna punkt är tillämplig på nya fordonstyper i kategorierna N1 och M1 med en största vikt som inte överstiger 3 500 kg.

5.3.5.1.1

Fordonet placeras på en chassidynamometer som utrustats med ett system för belastnings- och tröghetssimulering.

5.3.5.1.2

Provningen utgörs av fyra grundläggande cykler i stadstrafik enligt del 1 av provningen av typ I. Del 1 av provningen beskrivs i punkt 6.1.1 i bilaga 4a och illustreras i figur 1 i samma bilaga. Provningen vid låg omgivningstemperatur ska vara sammanlagt 780 sekunder, utföras utan avbrott och inledas då motorn dras igång.

5.3.5.1.3

Provningen vid låg omgivningstemperatur ska utföras vid en omgivande provningstemperatur av 266 K (– 7 °C). Innan provningen utförs ska provningsfordonen konditioneras på ett enhetligt sätt för att säkerställa att provningsresultaten kan reproduceras. Konditionering och andra provningsförfaranden utförs enligt beskrivningen i bilaga 8.

5.3.5.1.4

Under provningen är avgaserna utspädda och ett proportionellt prov uppsamlas. Det provade fordonets avgaser utspäds, uppsamlas och analyseras enligt det förfarande som beskrivs i bilaga 8 och den utspädda avgasens totala volym mäts. De utspädda avgaserna analyseras med avseende på kolmonoxid och kolväten totalt.

5.3.5.2

Med förbehåll för kraven i punkterna 5.3.5.2.2 och 5.3.5.3 ska provningen utföras tre gånger. Den resulterande massan av utsläpp av kolmonoxid och kolväten ska vara lägre än de gränsvärden som visas i tabellen nedan:

Gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid och kolväten från avgasröret efter en kallstartprovning.

Provningstemperatur 266 K (– 7 °C)

5.3.5.2.1

Utan hänsyn till kraven i punkt 5.3.5.2 får för varje förorening högst ett av de tre erhållna resultaten överstiga det föreskrivna gränsvärdet med högst 10 %, förutsatt att de tre resultatens aritmetiska medelvärde ligger under det föreskrivna gränsvärdet. Om de föreskrivna gränsvärdena överskrids för mer än en förorening saknar det betydelse om detta inträffar i samma provning eller i olika provningar.

5.3.5.2.2

Det antal provningar som föreskrivs i punkt 5.3.5.2 kan på tillverkarens begäran ökas till tio om det aritmetiska medelvärdet av de tre första resultaten är lägre än 110 % av gränsvärdet. I detta fall är kravet efter provningen endast att det aritmetiska medelvärdet av alla tio resultaten ska vara mindre än gränsvärdet.

5.3.5.3

Det antal provningar som föreskrivs i punkt 5.3.5.2 får minskas enligt punkterna 5.3.5.3.1 och 5.3.5.3.2.

5.3.5.3.1

Endast en provning utförs om det resultat som erhållits för varje förorening i den första provningen är mindre än eller lika med 0,70 L.

5.3.5.3.2

Om kravet i punkt 5.3.5.3.1 inte är uppfyllt utförs endast två provningar om för varje förorening resultatet av den första provningen är mindre än eller lika med 0,85 L och summan av de första båda resultaten är mindre än eller lika med 1,70 L och resultatet av den andra provningen är mindre än eller lika med L.

(V1 ≤ 0,85 L och V1 + V2 ≤ 1,70 L och V2 ≤ L).

5.3.6.1

Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 och på vilka den provning som anges i punkt 5.3.1 tillämpas. Provningen är en åldrandeprovning motsvarande 160 000 km som i enlighet med det program som beskrivs i bilaga 9 körs på en provbana, på landsväg eller på en chassidynamometer.

5.3.6.1.1

Fordon som kan drivas med bensin eller med motorgas eller naturgas ska vid provning av typ V endast provas med bensin. I detta fall ska den försämringsfaktor som erhålls med oblyad bensin också antas för motorgas eller naturgas.

5.3.6.2

Utan hänsyn till kravet i punkt 5.3.6.1 kan en tillverkare välja att ta försämringsfaktorerna ur följande tabell för att använda dem som ett alternativ till provning enligt punkt 5.3.6.1.

På tillverkarens begäran kan den tekniska tjänsten utföra en provning av typ I innan provningen av typ V har slutförts, genom användning av försämringsfaktorerna i tabellen ovan. Vid slutförandet av provningen av typ V kan den tekniska tjänsten därefter ändra de typgodkännanderesultat som registrerats i bilaga 2 genom att ersätta försämringsfaktorerna i ovanstående tabell med dem som mätts i provningen av typ V.

5.3.6.3

Försämringsfaktorerna bestäms antingen genom tillämpning av förfarandet i punkt 5.3.6.1 eller genom användning av värdena i punkt 5.3.6.2. Faktorerna används för att bedöma överensstämmelse med kraven i punkterna 5.3.1.4 och 8.2.3.1.

5.3.7.1

Detta krav gäller alla fordon som drivs med gnisttändningsmotor för vilka typgodkännande söks i enlighet med denna ändring.

5.3.7.2

Vid provning i enlighet med bilaga 5 (provning av typ II) med normalt tomgångsvarvtal ska

5.3.7.3

Vid provning med ”högt tomgångsvarvtal” (dvs. > 2 000 min–1) ska

5.3.7.4

Motoroljans temperatur ska vid tidpunkten för provningen mätas och registreras.

5.3.7.5

Tabellen i punkt 2.2 i bilaga 2 ska fyllas i.

5.3.7.6

Tillverkaren ska inom 24 månader efter det att den behöriga myndigheten beviljat typgodkännandet bekräfta att noggrannheten i det lambdavärde som vid tidpunkten för typgodkännandet registreras i punkt 5.3.7.3 är representativ för typiska fordon ur produktionsserien. En bedömning ska göras som grundar sig på översikter och undersökningar av fordon ur produktionsserien.

6.1

Varje ändring av fordonstypen ska anmälas till den myndighet som typgodkänt fordonstypen. Myndigheten kan därefter antingen

6.2

Beviljande av eller avslag på ansökan om typgodkännande ska, med angivande av ändringarna, meddelas de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter, genom det förfarande som anges i punkt 4.3 ovan.

6.3

Den typgodkännandemyndighet som utfärdar det utökade typgodkännandet ska tilldela utökningen ett serienummer och underrätta övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

a)

Motor.

b)

Förbränningsprocess.

c)

Periodiskt regenererande system (dvs. katalysator, partikelfälla).

d)

Konstruktion (dvs. typ av hölje, typ av ädelmetall, typ av substrat, celltäthet).

e)

Typ och arbetssätt.

f)

Doserings- och tillsatssystem.

g)

Volym ± 10 %.

h)

Placering (temperatur ± 50 °C vid 120 km/tim eller med en skillnad av 5 % i högsta temperatur/tryck).

7.2.1.1

Den grundläggande principen för bränsle-/lufttillförsel (t.ex. enpunktsinsprutning) är densamma.

7.2.1.2

Bränsletankens form och material och materialet i slangarna för flytande bränsle är desamma.

7.2.1.3

Det med avseende på tvärsnitt och ungefärlig slanglängd mest ogynnsamma fordonet ska provas. Den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna avgör om avvikande ång-/vätskeseparatorer ska godtas.

7.2.1.4

Bränsletankens volym är inom ± 10 %.

7.2.1.5

Inställningen för bränsletankens övertrycksventil är densamma.

7.2.1.6

Metoden för lagring av bränsleånga är densamma, dvs. separatorns form och volym, lagringsmedium, luftrenare (om sådan används för begränsning av avdunstningsutsläpp) osv.

7.2.1.7

Metoden för rening av den lagrade ångan är densamma (t.ex. i fråga om luftflöde, startpunkt eller reningsvolym under förkonditioneringscykeln).

7.2.1.8

Metoden för förslutning och avluftning av bränslemätsystemet är densamma.

7.2.2.1

olika motorstorlekar,

7.2.2.2

olika motoreffekter,

7.2.2.3

automatiska och manuella växellådor,

7.2.2.4

två- och fyrhjulsdrift,

7.2.2.5

olika karosseriutformningar,

7.2.2.6

olika hjul och däckdimensioner.

a)

Motorns cylindervolym (± 15 %).

b)

Antal ventiler och reglering.

c)

Bränslesystem.

d)

Typ av kylsystem.

e)

Förbränningsprocess.

a)

Katalysatorer och partikelfilter:

b)

Luftinsprutning:

c)

EGR:

a)

Motortillbehör.

b)

Däck.

c)

Ekvivalent tröghet.

d)

Kylsystem.

e)

Totalt utväxlingsförhållande.

f)

Typ av transmission.

g)

Karosserityp.

8.1.1

Där så är tillämpligt ska provningar av typerna I, II, III, IV och provning av omborddiagnossystemet utföras, enligt beskrivningen i tabell A i dessa föreskrifter. De specifika förfarandena för kontroll av produktionsöverensstämmelsen anges i punkterna 8.2–8.10.

8.2.1

Provningen av typ I ska utföras på ett fordon med samma specifikationer som beskrivs i typgodkännandeintyget. När en provning av typ I ska utföras för ett typgodkännande av en fordonstyp som har en eller flera utökningar ska provningarna av typ I utföras antingen på det fordon som beskrivs i det ursprungliga informationspaketet eller på det fordon som beskrivs i det informationspaket som gäller den berörda utökningen.

8.2.2

Efter myndighetens urval får tillverkaren inte göra någon ändring på de valda fordonen.

8.2.2.1

Tre fordon ska tas slumpvis ur serien och provas enligt beskrivning i punkt 5.3.1 i dessa föreskrifter. Försämringsfaktorerna ska användas på samma sätt. Gränsvärdena anges i tabell 1 i punkt 5.3.1.4.

8.2.2.2

Om typgodkännandemyndigheten anser att den produktionsstandardavvikelse som anges av tillverkaren är tillfredsställande, ska provningarna utföras enligt tillägg 1 till dessa föreskrifter. Om typgodkännandemyndigheten anser att den produktionsstandardavvikelse som anges av tillverkaren inte är tillfredsställande ska provningarna utföras enligt tillägg 2 till dessa föreskrifter.

8.2.2.3

Produktionen av en serie ska bedömas vara överensstämmande eller icke-överensstämmande på grundval av en stickprovsprovning av fordonen när väl ett beslut om godkännande fattats för alla föroreningar eller ett beslut om underkännande fattats för en förorening enligt de provningskriterier som gäller i tillämpligt tillägg.

När ett beslut om godkännande fattats för en förorening ska detta beslut inte ändras genom några ytterligare provningar som utförs för att fatta beslut med avseende på andra föroreningar.

Om beslut om godkännande inte kan fattas för alla föroreningar och inget beslut om underkännande fattats för någon förorening, ska en provning utföras på ett annat fordon (se figur 2 nedan).

Figur 2

8.2.3

Utan hänsyn till kraven i punkt 5.3.1 i dessa föreskrifter ska provningarna utföras på fordon som kommer direkt från produktionslinjen.

8.2.3.1

På tillverkarens begäran får emellertid provningarna utföras på fordon som körts

Inkörningsförfarandet ska utföras av tillverkaren, som ska förbinda sig att inte göra några ändringar på dessa fordon.

8.2.3.2

Om tillverkaren önskar köra in fordonen (”x” km, där x ≤ 3 000 km för fordon med gnisttändningsmotor och x ≤ 15 000 km för fordon med kompressionständningsmotor) ska förfarandet vara följande:

8.2.3.3

Alla dessa provningar ska utföras med ett bränsle som finns på marknaden. På tillverkarens begäran får emellertid de referensbränslen som beskrivs i bilaga 10 eller bilaga 10a användas.

8.3.1

Om en provning av typ III ska utföras, ska den utföras på alla de fordon som utvalts för provning av typ I för kontroll av produktionsöverensstämmelse i enlighet med punkt 8.2. De villkor som anges i bilaga 6 ska tillämpas.

8.4.1

Om en provning av typ IV ska utföras, ska den utföras i enlighet med bilaga 7.

8.5.1

Om en kontroll av omborddiagnossystemets prestanda ska göras, ska den utföras i enlighet med följande:

8.6.1

Provningar av produktionsöverensstämmelse kan utföras med ett bränsle som finns på marknaden där förhållandet C3/C4 ligger inom spannet för referensbränslena för motorgas eller där Wobbetalet ligger inom spannet för referensbränslena för naturgas/biometan. En bränsleanalys ska i så fall presenteras för typgodkännandemyndigheten.

9.2.4.1

Förbränningsprocess (2-takts-, 4-takts- eller rotationskolvmotor).

9.2.4.2

Antal cylindrar.

9.2.4.3

Cylinderblockets utformning (rak motor, V-motor, boxermotor eller annan). Cylindrarnas lutning eller riktning utgör inget kriterium.

9.2.4.4

Bränsletillförselmetod (t.ex. indirekt eller direkt insprutning).

9.2.4.5

Typ av kylsystem (luft, vatten eller olja).

9.2.4.6

Lufttillförselmetod (sugmotor eller turbo/kompressor).

9.2.4.7

Bränsle för vilket motorn är konstruerad (bensin, diesel, naturgas/biometan, motorgas osv). Tvåbränslefordon får grupperas tillsammans med fordon som är avsedda att drivas med endast en bränsletyp, förutsatt att de har en bränsletyp gemensam.

9.2.4.8

Typ av katalysator (trevägs-, NOx-lagring, SCR, mager NOx-katalys eller annat).

9.2.4.9

Typ av partikelfälla (med eller utan).

9.2.4.10

Avgasåterföring (EGR) (med eller utan, kyld eller inte kyld).

9.2.4.11

Motorns cylindervolym för den största motorn i familjen minus 30 %.

9.2.5.1

Tillverkarens namn och adress.

9.2.5.2

Namn, adress, telefon- och faxnummer samt e-postadress avseende tillverkarens befullmäktigade ombud inom de områden som omfattas av tillverkarens information.

9.2.5.3

Modellnamn på de fordon som omfattas av tillverkarens information.

9.2.5.4

I förekommande fall förteckning över de fordonstyper som omfattas av tillverkarens information, dvs. familjen av fordon i drift i enlighet med punkt 9.2.1.

9.2.5.5

Koder för de fordonsidentifikationsnummer (VIN) som gäller dessa fordonstyper inom familjen av fordon i drift (VIN-prefix).

9.2.5.6

Typgodkännandenummer för fordonstyperna inom familjen av fordon i drift, inkl., i förekommande fall, numren för alla utökningar och korrigeringar enligt interna meddelanden/återkallanden (konstruktionsändringar).

9.2.5.7

Detaljerade uppgifter om utökningar/korrigeringar/återkallanden av typgodkännanden för de fordon som omfattas av tillverkarens information (på typgodkännandemyndighetens begäran).

9.2.5.8

Den tidsperiod under vilken tillverkarens information insamlats.

9.2.5.9

Den tillverkningsperiod för fordonet som omfattas av tillverkarens information (t.ex. ”fordon som tillverkats under kalenderåret 2007”).

9.2.5.10

Tillverkarens förfarande för kontroll av överensstämmelse hos fordon i drift, inbegripet

9.2.5.11

Resultaten från tillverkarens förfarande för överensstämmelse hos fordon i drift, inbegripet följande:

9.2.5.12

Uppgifter om indikationer från omborddiagnossystemet (OBD).

a)

Besluta att överensstämmelsen hos en fordonstyp i drift eller hos en fordonsfamilj i drift är tillfredsställande och inte vidta någon ytterligare åtgärd.

b)

Besluta att de uppgifter som lämnats av tillverkaren är otillräckliga för att fatta ett beslut och kräva ytterligare information eller provningsuppgifter från tillverkaren.

c)

Besluta att, baserat på uppgifterna från typgodkännandemyndighetens eller en avtalsslutande parts program för övervakningsprovning, den information som tillhandahålls av tillverkaren är otillräcklig för att fatta ett beslut och kräva ytterligare information eller provningsuppgifter från tillverkaren.

d)

Besluta att överensstämmelsen hos en fordonstyp som utgör en del av en familj av fordon i drift är otillfredsställande och fortsätta att prova fordonstypen i enlighet med tillägg 3.

10.1

Det typgodkännande som beviljats för en fordonstyp enligt denna ändring kan återkallas om kraven i punkt 8.1 ovan inte uppfylls eller om det (de) valda fordonet(en) inte godkänns i de provningar som föreskrivs i punkt 8.1.1 ovan.

10.2

Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat ska den genast meddela övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

12.1.1

Från den dag då ändringsserie 06 officiellt träder i kraft får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 06.

12.2.1

Avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter får fortsätta att bevilja typgodkännanden för fordon som uppfyller tidigare nivåkrav enligt dessa föreskrifter, förutsatt att fordonen är avsedda för export till länder där motsvarande krav tillämpas enligt nationell lagstiftning.

[]

=

koncentrationen i volymprocent,

K1

=

omvandlingsfaktor för NDIR-mätning till FID-mätning (tillhandahålls av mätutrustningstillverkaren),

Hcv

=

det atomära förhållandet mellan väte och kol,

Ocv

=

det atomära förhållandet mellan syre och kol,