1.

Avsnitt C, punkt 6.1 ska ersättas med följande:

”6.1    Utländska direktinvesteringar

Utländska direktinvesteringar innebär att en inhemsk enhet i en ekonomi har kontroll eller en betydande grad av inflytande på ledningen av företaget i en annan ekonomi. Bevis för att ett sådant förhållande föreligger är enligt internationella standarder (särskilt BPM6) att minst 10 procent av röstetalet för ett företag med hemvist i en ekonomi innehas direkt eller indirekt av en investerare med hemvist i en annan ekonomi. Följaktligen kan det föreligga ett förhållande med utländska direktinvesteringar mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till ett direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett utländskt direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan närstående enheter att redovisas som utländska direktinvesteringstransaktioner/-positioner.

Eget kapital omfattar såväl filialers aktiekapital samt alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken ’avkastning på kapital’ (som avses i punkt 3.2.3 i avsnitt A) och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren.

För utländska direktinvesteringar i eget kapital och skulder görs en ytterligare uppdelning beroende på typen av förhållande mellan enheter samt investeringsinriktningen. Man kan särskilja mellan tre olika typer av utländska direktinvesteringsförhållanden:

När det gäller värdering av utländska direktinvesteringar värderas aktiestockar i börsnoterade företag till marknadspriser. Vad gäller icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag värderas aktiestockar däremot med utgångspunkt i det bokförda värdet med hjälp av en gemensam definition som består av följande bokföringsposter:

Vad gäller aktier i icke-börsnoterade företag kan de transaktioner som har redovisats i den finansiella balansen avvika från eget kapital till bokfört värde som redovisats i utlandsställningen. Sådana differenser redovisas som omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

För att uppnå en enhetligare värdering av tillgångar och skulder i fall där värderingsmetoden som anges ovan kan leda till felaktigheter i medlemsstaternas finansiella nettoutlandsställning, kan medlemsstaterna alternativt värdera aktiestockar i icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag enligt någon av de andra värderingsmetoder som anges i punkt 7.16 i BPM6, förutsatt att minst en av följande situationer föreligger:

Om en alternativ metod tillämpas för att värdera aktiestockar i icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag uppmanas den som ansvarar för sammanställningen av den finansiella utlandsställningen att underrätta motsvarande person i motpartslandet om denna alternativa metod samt samarbeta med denne för att minimera risken för bilateral asymmetrisk redovisning. Denna information ska överföras inom ECBS inom ramen för befintliga system samt offentliggöras i ECB:s publikation ’European Union balance of payments and international investment position statistical sources and methods’ (som beskrivs i bilaga V).

Som bästa praxis rekommenderas det att alla medlemsstater ska börja sammanställa de aktiestockar och återinvesterade medel inom ramen för utländska direkta investeringar på grundval av resultaten från undersökningarna av de utländska direkta investeringarna (som ska sammanställas minst en gång per år) (*1).

(*1)  Följande metoder är inte godtagbara och bör inte längre användas: i) att överlåta åt uppgiftslämnarna att välja utvärderingskriterium (marknadsvärden eller bokförda värden) och ii) att använda en metod för ständig lagerinvestering/ackumulation av betalningsbalansflöden för att sammanställa stockar.” "