1.

Den 15 september 2021 tillkännagav Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen (1) att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar för att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra. Europaåret för ungdomar syftar bland annat till att ”[s]tödja ungdomar när det gäller att skaffa sig en bättre förståelse av, och aktivt främja de olika möjligheter som står till deras förfogande genom, offentlig politik på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala, ekonomiska och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld, och samtidigt sträva efter att undanröja kvarvarande hinder” (2).

2.

Såsom framhålls i Europaparlamentets resolution om hur covid-19 inverkar på ungdomar och idrott (2020/2864 (RSP)) (3) har unga spelat en central roll i solidariska insatser som tillgodosett behov som har uppkommit i deras lokalsamhällen till följd av covid-19-pandemin. Det har handlat om allt ifrån att leda upplysningskampanjer till att arbeta i frontlinjen som en del av Europeiska solidaritetskåren och delta i andra volontärinitiativ.

3.

Genom sin volontärverksamhet inom Europeiska solidaritetskåren och andra program förverkligar de unga det som förs fram i ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som framhäver signatärernas önskan att fördjupa solidariteten mellan de europeiska folken, och till artikel 2 i EU-fördraget, där solidaritet nämns som ett av medlemsstaternas gemensamma värden, samt till artikel 3 i EU-fördraget, enligt vilken unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd. Deras frivilliginsatser för humanitärt bistånd bidrar till att främja fred i Europa och i världen samt respekten för människans värdighet och de mänskliga rättigheterna.

4.

Erfarenheterna från Europeiska volontärtjänsten (1996–2018) och Europeiska solidaritetskåren har, trots framgångarna, visat på behovet av att ytterligare underlätta gränsöverskridande volontärarbete, särskilt för unga personer med begränsade möjligheter. I detta sammanhang har rådet efterlyst en översyn av rådets rekommendation av den 20 november 2008 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (rådets rekommendation från 2008) för att stärka de europeiska ungdomsprogrammens potential att nå ut till ungdomar och bidra till att bygga upp en gemenskap (4). Detta uttrycks framförallt i bilaga 4 till handlingsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2019–2027. I kommissionens rapport om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi av den 14 oktober 2021 (5) hänvisas dessutom till översynen av rådets rekommendation från 2008.

5.

De flesta av de frågor som togs upp i rådets rekommendation från 2008 är fortfarande väsentliga och finns kvar i detta förslag. Uppdateringen av rådets rekommendation från 2008 har blivit nödvändig på grund av utvecklingen sedan 2008. En av de viktigaste förändringarna är lanseringen av Europeiska solidaritetskåren 2016 och inrättandet av nya nationella volontärprogram och ny nationell volontärverksamhet, även med gränsöverskridande inslag (6) som ibland erbjuder mycket likartade möjligheter för ungdomar. I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (7) uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden eftersträva komplementaritet och synergier mellan EU:s finansieringsinstrument och nationella, regionala och lokala program.

6.

I en utvärdering av EU:s ungdomsstrategi och rådets rekommendation från 2008 (8) identifierades behovet av att inkludera personer från missgynnade miljöer som en mer angelägen fråga under 2015 än under 2008. Andra behov som identifierades men inte togs upp i 2008 års rekommendation var kvalitetssäkring av volontärprojekt, möjligheter till kapacitetsuppbyggnad för organisationer och en bättre övervakning av genomförandet av rekommendationen. En expertgrupp lämnade ytterligare rekommendationer (9), som även omfattar kunskapsutbyte och nätverksarbete, tillgång till volontärarbete, administrativa hinder, medvetenhet, erkännande, digitalt volontärarbete och miljöfrågor, som har legat till grund för den föreslagna rekommendationen.

7.

Sedan 2008 har effekterna av kriser, till exempel kriser som hindrar volontärernas fysiska rörlighet över gränserna, varit allvarliga. Covid-19-pandemin har belyst vikten av att alltid säkerställa säkerhet, trygghet samt fysisk och psykisk hälsa för alla deltagare, bland annat genom att vidta åtgärder för att hantera de potentiella konsekvenserna av oförutsedda omständigheter. Under lång tid avsåg begreppet ”gränsöverskridande volontärarbete” dessutom i praktiken uteslutande verksamhet som innebär fysisk rörlighet för volontärer. I takt med de tekniska framstegen och under inverkan av covid-19-pandemin har dock nya tendenser inom volontärarbetet uppstått. Det digitala volontärarbetet har visat sig kunna komplettera den fysiska rörligheten eller vara en alternativ form av volontärarbete, särskilt för ungdomar som inte kan resa fysiskt. Volontärarbetets generationsöverskridande dimension har också tydligt visat dess betydelse för hanteringen av de demografiska utmaningarna i vårt samhälle. Frågor som rör miljö och klimatförändringar står högst upp på EU:s politiska dagordning och måste återspeglas i verksamhet som inbegriper rörlighet över gränserna.

8.

I Europeiska kommissionens meddelande om inrättande av ett europeiskt område för utbildning senast 2025 (10) betonades vikten av inkludering, kvalitet och erkännande av gränsöverskridande erfarenheter inom ramen för Europeiska solidaritetskåren. Garantier för att kvaliteten upprätthålls när det gäller de möjligheter som erbjuds och att lämpligt stöd tillhandahålls deltagarna i alla skeden av deras volontärtid är en förutsättning för att volontärverksamheten ska kunna vara till nytta för samhällen och unga volontärer.

9.

I rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) bekräftade rådet under prioriterat område 1 av den strategiska ramen att ett område för konkreta åtgärder är att ”[f]rämja, värdera och erkänna icke-formellt lärande, exempelvis volontärarbete, och öka inkluderingen inom, kvaliteten på och erkännandet av gränsöverskridande solidaritetsverksamhet”.

10.

En av de första svårigheterna som ungdomar som är intresserade av gränsöverskridande volontärarbete stöter på är att få tillgång till användarvänlig information om sin status och sina rättigheter som volontärer på en för ändamålet avsedd nationell webbplats, så att de kan inleda sin gränsöverskridande volontärverksamhet fullt medvetna om hur det kommer att påverka deras rättigheter i fråga om social trygghet i värdmedlemsstaten och i den medlemsstat där de är stadigvarande bosatta (11). Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster är kommissionen och medlemsstaterna redan skyldiga att tillhandahålla användarvänlig onlineinformation till EU-medborgare om rättigheter, skyldigheter och regler som fastställs i unionsrätten och nationell lagstiftning om volontärarbete i en annan medlemsstat (12).

11.

Många frågor som rör gränsöverskridande rörlighet kan inte hanteras enbart på nationell nivå, eftersom verksamheten omfattar både utsändande och mottagande medlemsstater. De administrativa och rättsliga ramarna för volontärarbete kan variera mellan medlemsstaterna. Ungdomsvänlig och heltäckande information om de nationella rättsliga och administrativa bestämmelserna om volontärarbete, särskilt information om socialförsäkringsskyddet i både utsändande och mottagande medlemsstater, är mycket viktigt för ungdomar som vill delta i gränsöverskridande volontärverksamhet.

12.

Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027 (13) erkänner betydelsen av volontärverksamhet när det gäller integreringen och inkluderingen av personer med begränsade möjligheter. För många av dem kan volontärverksamhet vara det mest tillgängliga alternativet för att delta i gränsöverskridande rörlighet, särskilt i form av kortvarigt volontärarbete eller volontärarbete i grupper eller team.

13.

Tredjelandsmedborgare kan stöta på administrativa och praktiska hinder för gränsöverskridande volontärarbete om de behöver ansöka om visering för kortare eller längre vistelse eller uppehållstillstånd för volontärarbete i en annan medlemsstat. I direktiv (EU) 2016/801 regleras villkoren för viseringar för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd för inresa i en unionsmedlemstat för volontärarbete. Det innehåller emellertid inte bestämmelser om tredjelandsvolontärers rörlighet inom EU.

14.

En erfarenhet av volontärarbete ger volontärerna läranderesultat som ökar deras anställbarhet. Det finns nationella ramar eller EU-ramar (dvs. ungdomspasset (14) och Europass (15)) som stöder identifiering, dokumentation och validering av läranderesultat från volontärverksamhet. I rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (16) uppmanas arbetsgivare, ungdomsorganisationer och organisationer i det civila samhället att främja och underlätta identifiering och dokumentation av läranderesultat som förvärvats genom arbete eller volontärarbete. I utvärderingen (17) av rådets rekommendation från 2012 identifierades områden där det krävs ytterligare åtgärder för att uppnå målen i rådets rekommendation från 2012, att ge människor tillgång till fler och bättre valideringsmöjligheter, så att de kan få tillgång till vidareutbildning och utnyttja sina färdigheter på ett bra sätt i det europeiska samhället och på arbetsmarknaden. I Europass-beslutet av den 18 april 2018 definieras volontärer bland målgrupperna.

15.

Utvecklingen sedan 2008, belägg för hinder för gränsöverskridande volontärarbete och rekommendationerna från en expertgrupp för främjande av unga volontärers rörlighet påvisar behovet av en ny rådsrekommendation om volontärarbete, i syfte att underlätta och förbättra kvaliteten på gränsöverskridande volontärarbete för ungdomar och uppmuntra ömsesidigt lärande, nätverksarbete och synergier mellan volontärprogram och volontärverksamhet i medlemsstaterna och Europeiska solidaritetskåren.

16.

Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

17.

I denna rekommendation används samma definition av volontärarbete som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren, nämligen solidaritetsverksamhet som under en period på upp till 12 månader äger rum som en frivillig, obetald (18) verksamhet som bidrar till uppnåendet av det allmänna bästa. Om befintliga gränsöverskridande program i medlemsstaterna avser solidaritetsverksamhet som varar längre än 12 månader men som i övrigt motsvarar definitionen av volontärarbete, ska denna betraktas som volontärarbete enligt denna rekommendation och därmed omfattas av dess tillämpningsområde.

18.

Volontärarbete för ungdomar enligt denna rekommendation omfattar volontärarbete i hela EU som utförs av EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat och flyttar till en annan medlemsstat för volontärarbete, inom ramen för Europeiska solidaritetskåren, eller ett nationellt gränsöverskridande volontärprogram eller nationell gränsöverskridande volontärverksamhet i medlemsstaterna. I möjligaste mån bör de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och kommissionen som svar på denna rekommendation också ta hänsyn till volontärverksamhet mellan medlemsstater och tredjeländer. Volontärverksamhet bör inte ha en negativ effekt på potentiell eller befintlig betald anställning och bör inte heller ses som en ersättning för denna. Termerna ”ungdom” och ”ung” avser åldersgruppen 18–30 år.

19.

Med unga personer med begränsade möjligheter avses unga som av ekonomiska, sociala, kulturella, geografiska eller hälsomässiga skäl, på grund av deras migrantbakgrund, eller av skäl såsom funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter eller av andra skäl, inbegripet ett skäl som kan leda till diskriminering enligt artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till möjligheter (19).

20.

Överväga åtgärder som bidrar till eller upprätthåller en lämplig och tydlig ram för lagstiftning och genomförande för hälsa, säkerhet och trygghet för deltagare i gränsöverskridande volontärverksamhet genom att

21.

Tillhandahålla tillgänglig information och öka medvetenheten om volontärers rättigheter i enlighet med den särskilda ram som anges ovan, särskilt genom att

22.

Förbättra kvaliteten på möjligheterna till volontärarbete genom att stödja organisatörer av volontärverksamhet i deras insatser för kapacitetsuppbyggnad. Detta kan framförallt uppnås genom att

23.

Säkerställa att tillgång till gränsöverskridande volontärverksamhet är en realistisk möjlighet för alla ungdomar, även de med begränsade möjligheter, bland annat genom att

24.

Öka medvetenheten om fördelarna med volontärverksamhet genom information, vägledning och utåtriktad verksamhet, bland annat genom att involvera nationella aktörer inom utbildning, sysselsättning, sociala tjänster och ungdomssektorerna. Ägna särskild uppmärksamhet åt att på ett rättvist sätt nå ut till ungdomar med begränsade möjligheter. I detta ingår att främja att

25.

Stödja och främja samhällsbyggande verksamhet med anknytning till volontärarbete. Detta omfattar bland annat att

26.

Utforska nya trender och alternativa omfång och former för volontärarbete, bland annat genom att

27.

Skapa synergier, komplementaritet och kontinuitet mellan volontärprogram och volontärverksamhet på europeisk nivå och på olika nivåer i medlemsstaterna. Det kan till exempel röra sig om att

28.

Stödja volontärverksamhet som på ett meningsfullt sätt bidrar till att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar genom att

29.

Inkludera information om framstegen med att följa denna rekommendation i regelbundna uppdateringar som görs inom ramen för EU:s ungdomsstrategi, särskilt som en del av Youth Wiki.

30.

Underlätta utbytet mellan medlemsstaterna av praxis när det gäller att ta itu med hinder som kan hindra ungdomar från att delta i volontärarbete, till exempel genom peer learning, kommissionens expertgrupper eller plattformen för EU:s ungdomsstrategi.

31.

Hjälpa medlemsstaterna att följa denna rekommendation genom samarbetsmekanismerna och samarbetsverktygen i EU:s ungdomsstrategi, den europeiska agendan för ungdomsarbete och EU:s ungdomsprogram, särskilt Europeiska solidaritetskåren.

32.

Underlätta ömsesidigt lärande och utbyten mellan medlemsstaterna och alla berörda parter på olika nivåer genom verksamhet som peer learning, inbördes rådgivning, expertgrupper, nätverksarbete och andra samarbetsstrukturer, bland annat med fokus på synergier och komplementaritet mellan system och verksamhet på EU-nivå och nationell nivå, inbegripet nationella system för samhällstjänst, om sådana finns. För detta ändamål utnyttja befintliga utrymmen som wikinätverket för ungdomsfrågor och Europeiska ungdomsportalen, där resurser och kunskap kan delas mellan medlemsstaterna och icke-statliga organisationer på olika nivåer.

33.

Utforska nya trender och format för volontärarbete som respekterar de grundläggande principerna för verksamheten när det gäller lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet, inkludering och hög kvalitet, genom insamling av information, utveckling av bästa praxis och utarbetande av vägledning och handböcker, särskilt när det gäller digitalt eller blandat volontärarbete och generationsöverskridande volontärarbete.

34.

Främja och sprida information om europeiska möjligheter till volontärarbete för ungdomar, särskilt för personer med begränsade möjligheter, via Europeiska ungdomsportalen, som innehåller ett registreringsverktyg för solidaritetsverksamhet inom Europeiska solidaritetskåren. Förse den europeiska ungdomsportalen med länkar till relevanta nationella webbplatser i samarbete med medlemsstaterna (28).

35.

Vidareutveckla, främja och stödja användningen av befintliga EU-verktyg som stöder validering av resultat av icke-formellt och informellt lärande, särskilt ungdomspasset och Europass-plattformen, bland annat genom europeiska digitala meriter för lärande.

36.

Stödja forskning och datainsamling om hur volontärarbete och solidaritetsverksamhet på lång sikt inverkar på både enskilda personer och organisationer samt på samhällsnivå, inbegripet lärdomar och insikter från covid-19-pandemin vad gäller volontärsektorn och dess beredskap för liknande kriser, genom studier, enkäter, statistik, forskning och dataanalys.

37.

Använda onlineplattformen Youth Wiki för att samla in information om medlemsstaternas framsteg med att följa denna rekommendation.

38.

Rapportera om användningen av denna rådsrekommendation i samband med arbetet med genomförandet av EU:s ungdomsstrategi och den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning.