EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R0441

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/441 av den 11 mars 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

C/2021/1538

EUT L 85, 12.3.2021, p. 154–189 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/441/oj

12.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 85/154


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/441

av den 11 mars 2021

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 1339/2002 (2) införde rådet i juli 2002 en slutgiltig antidumpningstull på 21 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och en slutgiltig antidumpningstull på 18,3 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (den ursprungliga undersökningen).

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 1338/2002 (3) infördes en slutgiltig utjämningstull på 7,1 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien.

(3)

Genom beslut 2002/611/EG (4) godtog kommissionen ett prisåtagande, som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd (Kokan), beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder på import från Indien.

(4)

Efter en ny absorptionsundersökning höjde rådet i februari 2004 genom förordning (EG) nr 236/2004 (5) den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina från 21 % till 33,7 %.

(5)

Genom kommissionens beslut 2004/255/EG (6) upphävdes i mars 2004 beslut 2002/611/EG efter Kokans frivilliga tillbakadragande av åtagandet.

(6)

Genom beslut 2006/37/EG (7) godtog kommissionen ett nytt åtagande som inkommit från Kokan beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på import från Indien. Förordningarna (EG) nr 1338/2002 och (EG) nr 1339/2002 ändrades genom förordning (EG) nr 123/2006 (8) i enlighet med detta.

(7)

Efter en översyn av åtgärderna vid giltighetstidens utgång införde rådet antidumpningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien genom förordning (EG) nr 1000/2008 (9). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn införde rådet genom förordning (EG) nr 1010/2008 (10) slutgiltiga utjämningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och ändrade nivån på antidumpningstullarna på import från Indien av sulfanilsyra.

(8)

Genom förordning (EU) nr 1346/2014 (11) införde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och upphävde den slutgiltiga antidumpningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång. Genom kommissionens förordning (EU) nr 1347/2014 (12) upphävde kommissionen den slutgiltiga utjämningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång.

1.2   Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(9)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (13) mottog kommissionen den 19 september 2019 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av Bondalti Chemicals SA (sökanden eller Bondalti) som är den enda tillverkaren av sulfanilsyra i unionen och som därmed svarar för 100 % av unionens produktion.

(10)

Begäran motiverades med att om åtgärderna upphörde skulle det sannolikt leda till fortsatt eller återkommande dumpning och fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

1.3   Inledande av en översyn vid giltighetens utgång

(11)

Efter att ha slagit fast att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen den 18 december 2019 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (14) (tillkännagivandet om inledande) att en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen skulle inledas.

1.4   Undersökning

1.4.1   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(12)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2018–30 september 2019 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.4.2   Berörda parter

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(14)

Inga parter gav sig till känna.

(15)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(16)

Inga höranden genomfördes vare sig med kommissionen eller med förhörsombudet.

1.4.3   Stickprovsförfarande

1.4.3.1   Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(17)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. Inga sammanslutningar av exporterande tillverkare var kända eller kontaktades.

(18)

Inget svar inkom från de kinesiska företagen.

(19)

Följaktligen underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna (15) om att den hade för avsikt att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen när den undersökte huruvida dumpningen fortsatte eller återkom. De kinesiska myndigheterna svarade inte.

1.4.3.2   Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(20)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval uppmanade kommissionen alla icke-närstående importörer eller företrädare som agerade på deras vägnar, även de som inte samarbetade i den undersökningen som ledde till att de åtgärder som är föremål för denna översyn, att ge sig till känna och lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(21)

Inga importörer gav sig till känna.

1.4.4   Svar på frågeformuläret och kontroll

(22)

Kommissionen gjorde frågeformulären tillgängliga online för de exporterande tillverkarna, unionstillverkarna och de icke-närstående importörerna.

(23)

Svar på frågeformuläret inkom från den enda unionstillverkaren.

(24)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(25)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(26)

Efter utbrottet av covid-19-pandemin beslutade kommissionen att ställa in alla icke nödvändiga resor och underrättade de berörda parterna om detta (16). Därefter gjordes korskontroller på distans av de upplysningar som följande parter hade lämnat sina svar på frågeformulären:

Unionstillverkare:

Bondalti Chemicals SA.

1.4.5   Presentation av uppgifter

(27)

Med tanke på att unionsindustrin endast består av en tillverkare presenteras en del av siffrorna i denna förordning i form av intervall av sekretesskäl.

1.4.6   Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(28)

Med tanke på att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och den bevisningen i Kinas fall visade på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och de lämnade inga synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(29)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Indien som en lämplig källa i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav att den även skulle undersöka andra möjliga källor.

(30)

Den 7 maj 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en första skrivelse (noten av den 7 maj) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den skrivelsen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av sulfanilsyra. På grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden bekräftade kommissionen dessutom sin avsikt att välja Indien som en lämplig källa. Endast sökanden inkom med synpunkter på skrivelsen av den 7 maj.

(31)

Den 25 september 2020 informerade kommissionen genom en andra skrivelse (noten av den 25 september) de berörda parterna om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet och bekräftade sitt val av Indien som en lämplig källa Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Aarti, en tillverkare i Indien. De synpunkter som inkom från sökanden beaktades. Inga synpunkter inkom på den andra skrivelsen.

1.4.7   Efterföljande förfarande

(32)

Den 14 december 2020 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Sökanden lämnade in synpunkter som styrkte kommissionens undersökningsresultat.

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Produkt som översynen gäller

(33)

Den produkt som översynen gäller (17) är sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra (den produkt som översynen gäller), med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taric-nummer 2921420040, 2921420060 och 2921420061). Detta omfattar

Sulfanilsyra, antingen ren eller teknisk, antingen i form av lösning eller pulver, och

salter av sulfanilsyra, antingen ren eller teknisk, antingen i form av lösning eller pulver, som tillverkas genom att sulfanilsyralösningen behandlas med natriumhydroxid, kaliumhydroxid eller kalciumhydroxid (eller oxid), vilket ger

natriumsulfanilat,

kaliumsulfanilat, eller

kalciumsulfanilat.

(34)

Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen, färgämnen för särskilda ändamål och inom läkemedelsindustrin.

2.2   Likadan produkt

(35)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Den undersökta produkten.

Den produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina.

Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(36)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och i enlighet med tillkännagivandet om inledande, undersökte kommissionen sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning från Kina om de gällande åtgärderna upphörde att gälla.

3.1   Bristande samarbetsvilja från de företag som ingick i urvalet och från de kinesiska myndigheterna

(37)

Som nämns skäl 18 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna från Kina i undersökningen. Den 27 januari 2020 informerade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den på grund av att ingen av de exporterande tillverkarna i Kina var villiga att samarbeta, kunde tillämpa artikel 18 i grundförordningen på sina undersökningsresultat. Kommissionen betonade också att ett konstaterande som grundas på tillgängliga uppgifter kan vara mindre fördelaktigt för de berörda parterna och uppmanade de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter. Kommissionen fick inte in några synpunkter i fråga om detta.

(38)

Den 18 december 2019 skickade kommissionen ett frågeformulär om antidumpning till den kinesiska regeringen, avsett för de kinesiska myndigheterna. Syftet med frågeformuläret var att ge de kinesiska myndigheterna möjlighet att lämna sina synpunkter på bevisningen i den begäran på grundval av vilken kommissionen hävdade att det förelåg betydande snedvridningar på den kinesiska marknaden för den produkt som översynen gäller, vilket motiverar tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Såsom anges i skäl 28 svarade de kinesiska myndigheterna varken på frågeformuläret eller kommenterade den bevisning i ärendet som sökanden lämnat, som bland annat utgjordes av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (rapporten).

(39)

Den 27 januari 2020 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att även tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda sina undersökningsresultat avseende de nämnda snedvridningarna i Kina på tillgängliga uppgifter. Kommissionen betonade också att ett konstaterande som grundas på tillgängliga uppgifter kan vara mindre fördelaktigt för de berörda parterna och uppmanade de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter. Kommissionen fick inte in några synpunkter. Kinas regering registrerade sig inte som berörd part i förfarandet.

(40)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades därför de undersökningsresultat om förekomsten av betydande snedvridningar som anges nedan på tillgängliga uppgifter. Kommissionen förlitade sig särskilt till uppgifterna i begäran om översyn och andra källor med allmänt tillgänglig information som relevanta webbplatser.

(41)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades de undersökningsresultat om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som anges nedan på tillgängliga uppgifter. Kommissionen förlitade sig framför allt till uppgifterna i begäran om översyn och den statistik som medlemsstaterna rapporterat till kommissionen i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen) och Eurostat. Dessutom använde sig kommissionen av andra källor med allmänt tillgänglig information såsom databasen Global Trade Atlas (GTA) och de berörda kinesiska tillverkarnas webbplatser (18).

3.2   Dumpning under översynsperioden

(42)

Såsom förklaras i avsnitt 4.3 svarade den kinesiska importen för över en tredjedel av den sammanlagda importen av den produkt som översynen gäller till unionen. Volymen av den kinesiska importen ansågs vara representativ för beräkningen av dumpning under översynsperioden.

3.2.1   Normalvärde

(43)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska ”normalvärdet […] vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(44)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock följande: ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(45)

Som förklaras närmare i avsnitt 3.2.2 konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.2   Förekomst av betydande snedvridningar

3.2.2.1   Inledning

(46)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

snedvridna lönekostnader,

tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(47)

I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a hänsyn bland annat tas till den icke-uttömmande förteckning över faktorer som anges i den föregående bestämmelsen. Enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter på priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom den förteckningen är icke-uttömmande behöver man inte beakta alla aspekter för fastställandet av betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av fri utveckling av marknadskrafterna.

(48)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(49)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (19), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (t.ex. mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. stål- och kemisektorerna). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten placerades i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(50)

Begäran om översyn gav ytterligare belägg för betydande snedvridningar inom sektorn för sulfanilsyra i den mening som avses i artikel 2.6a b som kompletterar rapporten. Sökanden lämnade bevisning för att produktionen och försäljningen av den produkt som översynen gäller (åtminstone potentiellt) påverkas av de snedvridningar som nämns i rapporten, särskilt av en hög grad av statlig inblandning i kemikaliesektorn, även inom sektorerna för produktion av sulfanilsyra, och särskilt inom sektorn för insatsvaror och produktionsfaktorerna.

(51)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina på grundval av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade granskningen av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller.

3.2.2.2   Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(52)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör den ekonomiska styrningen Kina. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (20). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt ingripande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att göra sådana ingripanden. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (21).

(53)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den redan befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina” infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (22). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna får spela.

(54)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (23). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(55)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt (positiva eller negativa) ut som prioriteringar i linje med regeringens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.5) (24).

(56)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolitik måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att huvudsakligen bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.8) (25). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även de andra delarna av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (26).

(57)

För det tredje, och när det gäller lagstiftningen, ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (27). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (28).

(58)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (29).

3.2.2.3   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.

(59)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(60)

Eftersom Kina inte var villigt att samarbeta har kommissionen begränsad information om ägarstrukturen hos företag som är verksamma inom sektorn för sulfanilsyra i Kina. De tre kinesiska företag som enligt sökanden var de största tillverkarna förefaller alla vara privatägda. Vad gällde en av de tre tillverkarna – Cangzhou Lingang Yueguo Chemical Co., Ltd – konstaterade kommissionen dock att företagets produktionsenhet är belägen inom Cangzhou Lingangs ekonomiska och tekniska utvecklingszon – en nationell industripark för kemiföretag som står under kommunistpartiets direkta inflytande, vilket även framgår av följande medierapport: ”På morgonen den 17 juli höll partiavdelningen för projektservicecentrumet för [Lingangs ekonomiska och tekniska] utvecklingszon ett partimöte för att fira 99-årsjubileet av partiets grundande och partiets halvårssamling 2020. Li Guoqing, ledamot av utvecklingszonens partiarbetskommitté, biträdande ordförande för ledningskommittén och sekreterare i partikommittén för de underordnade enheterna, deltog i mötet och höll ett tal (30).” När det gällde ett annat av de nämnda företagen – Zhejiang Wulong Chemical Industrial Stock Co., Ltd – konstaterade kommissionen, baserat på rapporter från All China Federation of Industry and Commerce, att företaget har nära band till kommunistpartiet eftersom det ”anses vara en avancerad gräsrotspartiorganisation i provinsen och staden sedan många år tillbaka”. I detta företag med nästan 1000 anställda, har tillströmningen av nya invånare orsakat svårigheter för partiuppbyggnadsarbetet. Företagets partiavdelning har därför arbetat hårt för att undersöka nya metoder för partiuppbyggande i företaget och utvidga partiuppbyggnadsarbetet till att omfatta alla avdelningar vid företaget. […] Song Yunchang sade att många av företagets anställda bara bryr sig om produktionsarbetet och inte har en god förståelse av partiuppbyggnadsarbetet. Personalen, och särskilt partimedlemmarna, kan därför förbättra den ideologiska förståelsen. […] Varje kvartal sammankallar partiavdelningen en avdelningskommitté för att granska partiuppbyggnadsarbetet och analysera partimedlemmarnas situation. Song Yunchang sade att företagets partiavdelning även har tänkt igenom systeminnovationen (31)”.

(61)

Såsom sökanden hävdar exporterar en annan av de tre stora kinesiska tillverkarna av sulfanilsyra – Hebei Honggang Chemical Industry Co., Ltd – sulfanilsyra via minst två statsägda handelsbolag (Northeast Pharmaceutical Group Import and Export Trade Co., Ltd och China Jiangsu International Economic and Technical Cooperation Group Co., Ltd). Enligt sökanden är alla de tre största handlarna av sulfanilsyra (32) statsägda och exporterade under de första sju månaderna 2019 över 4 000 ton sulfanilsyra, vilket utgjorde 64 % av all import från Kina under den perioden.

(62)

Vad gäller leverantörer av insatsvaror för tillverkningen av den produkt som översynen gäller är, vilket sökanden hävdar och vilket har bekräftats under de tidigare undersökningarna, den huvudsakligen råvaran för tillverkningen av sulfanilsyra anilin, som utgör 35 % av produktionskostnaderna. Enligt begäran om översyn, vilket även har bekräftats av andra källor, är en av de största anilinproducenterna på global nivå det kinesiska företaget Wanhua Chemical (eller Yantai Wanhua) (33). År 2019 var Wanhua Chemical det 37:e största kemiföretaget i världen enligt en webbaserad facktidskrift (34). Företagets största aktieägare är Yantai Guofeng Investment Holdings Ltd (Yantai Guofeng), ett företag som är helägt av kommissionen för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (Assets Supervision and Administration Commission, Sasac) vid Yantais kommunalledning (35). I Wanhua Chemicals årsrapport för 2019 anges Yantai Guofeng som den huvudsakliga kontrollerande enheten för Wanhua Chemical (36). I detta avseende konstaterade kommissionen även utifrån medierapporter att kommunistpartiet har en framträdande roll i företagets verksamheter och beslutsprocesser: ”Zhou Zhe, biträdande sekreterare för Wanhuas partikommitté, förklarade känslosamt: ’Det ligger en omfattande erfarenhet bakom Wanhuas framgångar under de senaste 40 åren. Framgångarna kan dock sammanfattas i en enda mening, nämligen att beslutsamt följa partiet och utnyttja alla reformpolitiska åtgärder som utfärdas av partiet på bästa sätt!’ Från Li Jiankui, den första partiordföranden och partisekreteraren, till Ding Jiansheng, ordförande och partisekreterare för aktiebolaget, och till Liao Zengtai, den nuvarande ordföranden och partisekreteraren, har Wanhuas partikommittésekreterare och styrelseordförande alltid varit ’en enda person’. Detta säkerställer att partikommittén spelar en ledande roll genom att hålla företaget på rätt kurs, övervaka de övergripande verksamheter och säkerställa genomförandet av beslut. Wanhua säkerställer att det finns en partiavdelning för varje produktionsenhet och har utvecklat dem till starka bastioner. Alla kommunister tar därför ledningen under kritiska tider (37).”

(63)

Wanhua Chemical, en stor anilinproducent i Kina och världen, kan därför anses vara kontrollerad av staten. Med tanke på företagets ställning måste det också anses vara en viktig aktör på den kinesiska kemikaliemarknaden. Det samverkar med den övriga sektorn på många sätt, exempelvis när det gäller inköp av insatsvaror (38). Andra anilinleverantörer kan också anses vara aktiva deltagare inom den kinesiska petrokemiska sektorn. När det gäller den sektorn konstaterade kommissionen att enligt nationell statistik svarade statsägda företag inom den kinesiska kemikaliesektorn för 52 % av kemiföretagens totala tillgångar 2015 (39). Statsägda företag, särskilt stora centrala företag, har traditionellt sett spelat en dominerande roll inom Kinas petrokemiska industri på grund av sin ställning som oligopol i tidigare led när det gäller råvaror, har enkel tillgång till statliga medel (finansiering, lån, mark osv.) och ett starkt inflytande i regeringens beslutsfattande.

(64)

Med avseende på vad som sägs ovan har de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt företag som kontrolleras av staten. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) utformar och övervakar aktivt sådana statligt kontrollerade företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, och hävdar dessutom sina rättigheter att delta i företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och företagen, genom att partimedlemmar sitter med i företagens styrelser, genom particeller i företagens strukturer (se även avsnitt 3.2.2.4) samt genom att staten formar strukturen hos företagen inom sektorn (40). I gengäld har statligt ägda eller statligt kontrollerade företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (41). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i värdekedjan för sulfanilsyra beskrivs närmare i avsnitt 3.2.2.4.

(65)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i den kinesiska kemikalieindustrin, även inom värdekedjan för sulfanilsyra, och den betydande andelen statsägda företag inom sektorn, förhindras även privata tillverkare att verka under marknadsförhållanden. Både statsägda och privatägda företag som är verksamma inom den kinesiska kemikaliesektorn, inbegripet tillverkare av sulfanilsyra och de insatsvaror som är nödvändiga för att tillverka sulfanilsyra, är också direkt eller indirekt föremål för politisk övervakning och vägledning, vilket beskrivs i avsnitt 3.2.2.5.

3.2.2.4   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(66)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg är den kinesiska regeringen i stånd att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag, i enlighet med den kinesiska lagstiftningen, kan anses motsvara äganderättigheten (42) och kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiets enligt partiets stadgar (43)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (44). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (45). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive producenter av sulfanilsyra och leverantörer av deras insatsvaror.

(67)

Som ett exempel överlappar kommunistpartiets strukturer styrelsens strukturer i åtminstone ett företag – Wanhua Chemical – som, vilket redan nämnts, producerar stora mängder anilin (den viktigaste insatsvaran för sulfanilsyra). Kommissionen fann att företagets nuvarande styrelseordförande, Liao Zengtai, även innehar posten som partisekreterare. En av direktörerna för Wanhua Chemical, som dessutom är styrelseordförande för Yantai Guofeng, det aktieägande och kontrollerande företaget för Wanhua Chemical, är medlem i kommunistpartiet och partiavdelningssekreterare för Yantai Guofeng. Tidigare var han partikommittéledamot för Sasac Yantai och chef för denna offentliga enhets avdelning för statistisk utvärdering (46). Ett annat exempel för att åskådliggöra kommunistpartiets närvaro inom kemikaliesektorns företagsstrukturer är en av de ledande exportörerna av sulfanilsyra i Kina – China Jiangsu International Economic and Technical Cooperation Group – där samtliga personer i företagets högsta ledning är partimedlemmar (47). Företaget rapporterar självt om sina interna partirelaterade verksamheter: ”På eftermiddagen den 18 januari anordnade partikommittén vid företaget China Jiangsu International Group sin årliga granskning 2018 av partiorganisationssekreterarens arbete med partiuppbyggnad på gräsrotsnivå och konferensen för partiuppbyggnadsarbete 2019 (48).” En av de andra stora exportörerna av sulfanilsyra som nämnts tidigare – Northeast Pharmaceutical Group Import and Export Trade Co., Ltd – hävdar att en av företagets policyriktlinjer är att ”lyssna till ordförande Xis ord och följa partiet”, och att ett av företagets värden är att ”driften av ett företag måste gynna regeringen” (49).

(68)

Statens närvaro och ingripanden på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.8) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har ytterligare en snedvridande effekt på marknaden (50). Den statliga närvaron i företag, inbegripet statligt ägda företag, inom sektorn för sulfanilsyra och andra relaterade sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det därmed möjligt för de kinesiska myndigheterna att ingripa i fråga om priser och kostnader.

3.2.2.5   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(69)

Inriktningen hos Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (51).

(70)

Den kinesiska regeringen anser att den kemiska industrin, vilken tillverkare av sulfanilsyra och deras leverantörer av insatsvaror tillhör, är en viktig sektor. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument som rör kemikaliesektorn och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå (52).

(71)

Olefiner – den kemiska produktgrupp som bensen tillhör (bensen är råvaran för anilin, som är den huvudsakliga insatsvaran för sulfanilsyra) uppmärksammas särskilt i den trettonde nationella femårsplanen (53). Olefiner omfattas även av den trettonde femårsplanens bestämmelser för den petrokemiska och kemiska industrin (2016–2020), i vilka staten fastställer utvecklingsplaner för specifika kemiska delsektorer, bland annat ledning av leverans- och värdekedjan, samt industrialiseringsmål, som alla direkt påverkar marknadskrafterna inom dessa delsektorer. Vad gäller olefiner föreskriver staten följande: ”Ytterligare främja genomförandet av viktiga petrokemiska anläggningsprojekt. […] Förbereda för användning av både internationella och inhemska resurser, utveckla metanol till olefiner och propandehydrogenering till propylen, öka andelen ej petroleumbaserade produkter i produktionsvolymerna för etylen och propylen och förbättra försörjningstryggheten” (54). Staten förklarar även att ”systematiskt kommer att främja anläggandet av sju stora petrokemiska industribaser och stora projekt, stärka kapaciteten för att säkerställa tillgång till olefiner, aromatiska föreningar och andra grundläggande produkter och förbättra integreringen av raffineringsverksamheten” (55).

(72)

Andra viktiga kinesiska politiska dokument, såsom statsrådets riktlinjer för strukturell anpassning, omställning och ökad lönsamhet inom den petrokemiska industrin, har också hantering av försörjningsmönster för olefiner bland sina främsta mål: ”Produktionskapacitetsstrukturen ska gradvis optimeras. […] Försörjningstryggheten för olefiner, aromatiska ämnen och andra grundläggande råvaror ska stärkas avsevärt.” (56)

(73)

Bestämmelserna i de landsomfattande planerna och riktlinjerna avspeglas i provinsiella planeringsdokument, som den trettonde femårsplanen för utveckling av kemikalieindustrin i Jiangsu-provinsen (2016–2020), som särskilt föreskriver vilka åtgärder varje region ska vidta med avseende på industribasen, dess kapacitet och försörjningskällor, särskilt olefiner. Där anges följande: ”Den petrokemiska basen Nanjing ska säkerställa integration och utveckling av förädlade produkter, olefiner och aromatiska kolväten [och] säkerställa utveckling med högt mervärde av produkter i senare led” (57). Olefiner omfattas även av den trettonde petrokemiska industriplanen för Hebei-provinsen, genom vilken myndigheterna siktar på att styra de strukturella utvecklingsmönstren för vissa industrisegment och kontrollera kapaciteten. Myndigheterna föreskriver särskilt följande: ”Påskynda utvecklingen av kol – etylenglykol, gradvis utveckla kol (metanol) – olefiner, öka produktionskapaciteten för icke-petroleumbaserade olefiner, bygga anläggningar för framställning av kol till aromatiska kolväten på lämpliga platser i kustområden, öka och skala upp industrins koncentrationsnivå, […]” (58).

(74)

Kommissionen konstaterade även att en annan råvara som används i produktionen av sulfanilsyra – svavelsyra – omfattades av offentliga politiska åtgärder i Hebei-provinsen, enligt den trettonde petrokemiska industriplanen för Hebei-provinsen, beträffande kontroll av ny produktionskapacitet; ”[Hebei ska][…] strikt genomföra sektorns inträdesvillkor, kontrollera eventuella nya produktionskapacitetsprojekt beträffande koks, kaustikalkali, natriumkarbonat, svavelsyra, PVC med kalciumkarbin, metanol, färger och så vidare” (59).

(75)

Den kinesiska staten styr kemikaliesektorn med hjälp av ett stort antal verktyg, till exempel genom att tillhandahålla statliga subventioner, särskilt till anilinproducenter – som är den viktigaste råvaran i produktionen av sulfanilsyra. Årsrapporterna för Wanhua Chemicals, en ledande anilinproducent, bekräftar att företaget mottog följande belopp i form av statliga subventioner: 2019 – 907 miljoner renminbi yuan (60). 2018 – 1 miljard renminbi yuan. 2017 – 1,3 miljarder renminbi yuan (61).

(76)

Kommissionen fann även att Wanhua Chemicals i sin egenskap av statligt kontrollerat företag nyligen har anförtrotts genomförandet av ett landsomfattande projekt. Detta visar på företagets nära förbindelser med staten, vilket företaget drar nytta av: ” I oktober 2019 utfärdade Kinas nationella standardiseringsförvaltning ett formellt svar där den godkände Yantai Wanhua Chemical Group Co., Ltd som ansvarigt företag för förberedelser och anläggande av den nationella innovationsbasen för tekniska standarder (nya kemiska material) (62).”

(77)

Vad gäller bensen, den kemiska insatsvara som används för att tillverka anilin, konstaterade kommissionen dessutom att Kina tillämpar en exportskatt på 40 % (63). Kina tillämpar dock ingen exportskatt på bensenprodukter i senare led, inbegripet sulfanilsyra.

(78)

Genom dessa och andra åtgärder är de råvaror som används för att tillverka sulfanilsyra föremål för statligt inflytande, där den kinesiska staten styr och kontrollerar praktiskt taget alla aspekter av kemikaliesektorns utveckling och fungerande.

(79)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktion av anilin som den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.2.6   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(80)

Enligt tillgänglig information förefaller det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudsyftena, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att kinesisk konkursrätt visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de som tillämpas i motsvarande rätt i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av systematiska brister i verkställigheten. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt i förhållande till storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (64).

(81)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (65). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd jordbruksmark och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (66). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (67), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(82)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av sulfanilsyra av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande eller olämplig tillämpning av konkurs- och egendomsrätten. Under denna undersökning avslöjades ingenting som kunde ifrågasätta dessa slutsatser. Därför drog kommissionen den preliminära slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på kemikaliesektorn, inbegripet sektorn för sulfanilsyra och de sektorer som tillverkar de råvaror som används för att tillverka sulfanilsyra.

(83)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom kemikaliesektorn, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

3.2.2.7   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader

(84)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (68). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (69). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (70). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(85)

Ingen bevisning har inkommit om att kemikaliesektorn, inklusive tillverkare av sulfanilsyra, inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Kemikaliesektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

3.2.2.8   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(86)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(87)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (71), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (72), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet i överensstämmelse med den nationella ekonomiska och sociala utvecklingens behov och under vägledning från av staten förda industripolitiken (73). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (74).

(88)

Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordna roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(89)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (75).

(90)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (76). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(91)

För det andra har utlåningskostnaderna hållits konstgjort låga för att stimulera ökade investeringar, vilket har lett till överanvändning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte agerar enligt kommersiell praxis.

(92)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(93)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(94)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(95)

Det inkom ingen bevisning för att sektorn sulfanilsyra skulle vara undantagen från det ovannämnda statliga inflytandet i det finansiella systemet. Kommissionen har även fastställt att en ledande tillverkare av anilin (den huvudsakliga råvara som används i produktionen av sulfanilsyra) även gynnades av statliga subventioner (se skäl 75). De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.2.2.9   De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär

(96)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.1–3.2.2.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorer i avsnitten 3.2.2.6–3.2.2.8 och i del B i rapporten.

(97)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett antal olika insatsvaror för att tillverka sulfanilsyra. I detta avseende är Kina en av de ledande tillverkarna av anilin – den viktigaste råvaran i produktionsprocessen (se skäl 62). När tillverkare av sulfanilsyra köper eller kontrakterar dessa insatsvaror i Kina påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(98)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för sulfanilsyra som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom prisbildningen påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för tillverkningen av insatsvarorna och så vidare. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

3.2.2.10   Slutsats

(99)

Analysen i avsnitten 3.2.2.2–3.2.2.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i kemikaliesektorn (däribland den produkt som översynen gäller) i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(100)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader från en lämplig källa i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

3.2.3   Lämplig källa

3.2.3.1   Allmänna anmärkningar

(101)

Valet av källan baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas. I detta syfte hänvisade kommissionen till länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas på grundval av Världsbankens databas (77).

Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det landet.

Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i landet.

(102)

Såsom anges i skälen 30 och 31 utfärdade kommissionen två kommentarer till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: Den första kommentaren om produktionsfaktorer av den 7 maj och den andra kommentaren om produktionsfaktorer av den 25 september. I dessa kommentarer beskrivs de omständigheter och överväganden som ligger till grund för de berörda kriterierna. Genom dessa kommentarer underrättade kommissionen de berörda parterna om sin avsikt att använda Indien som en lämplig källa av de orsaker som anges i skälen 103, 104 och 105. Kommissionen har inte fått in några synpunkter i fråga om detta.

3.2.3.2   En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas och tillverkning av den produkt som översynen gäller

(103)

I noten av den 7 maj om produktionsfaktorer förklarade kommissionen att den produkt som översynen gäller endast förfaller tillverkas i Indien och Förenta staterna (78). Inget av dessa länder har en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kina enligt de kriterier som anges i skäl 101.

(104)

Eftersom kommissionen inte kunde finna något land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kina och tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller, uppgav kommissionen i noten av den 7 maj om produktionsfaktorer att den skulle undersöka länder med tillverkning av den produkt som översynen gäller men med en annan utvecklingsnivå än Kina, som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden i den mening som avses i artikel 2.6a a första stycket. Kommissionen konstaterade att Indien har en lägre ekonomisk utvecklingsnivå än Kina. I en situation där det är nödvändigt att beräkna en exakt dumpningsmarginal skulle detta land därför inte vara lämpligt på grund av att det har en lägre ekonomisk utvecklingsnivå jämfört med Kina. Eftersom denna undersökning är en översyn efter giltighetstidens utgång, där frågan är huruvida dumpning sannolikt kan fortsätta eller återkomma oavsett den faktiska dumpningsnivån, övervägde kommissionen om Indien undantagsvis kunde utgöra grunden för att fastställa produktions- och försäljningskostnaderna med tanke på omständigheterna i detta fall. I detta sammanhang konstaterade kommissionen att det normalvärde som fastställdes på grundval av denna mycket konservativa bedömning redan det visade på betydande dumpning, vilket fastställs i avsnitt 3.2.7. Kommissionen konstaterade därför att det inte var nödvändigt att överväga andra alternativ.

(105)

Efter begäran visade de uppgifter som kommissionen hade tillgång till att det fanns flera tillverkare av den produkt som översynen gäller i Indien.

(106)

Kommissionen kontrollerade de nödvändiga finansiella uppgifter som fanns allmänt tillgängliga i Indien för dessa två tillverkare. Kommissionen inriktade sig på företag som hade allmänt tillgängliga resultaträkningar med uppgifter för översynsperioden och som var lönsamma under denna period. Kommissionen fann granskade årsrapporter som fanns tillgängliga på internet för perioden från den 1 april 2018 till den 31 mars 2019 för Aarti Industries Limited (Aarti) och Daikaffil Chemicals India Limited.

(107)

Daikaffil India Limited har ett samarbetsavtal med ett utländskt företag. På sin webbplats (79) uppger Daikaffil att detta utländska företag direkt har övervakat och kontrollerat kvaliteten på Daikaffil India Limiteds produktion i alla produktionslinjer, har tillhandahållit teknik utan kostnad och har samtyckt till återköpsavtal för viss produktion. Företagets redovisningar innehåller liknande uttalanden. Enligt de uppgifter som kommissionen har funnit förefaller Daikaffil under dessa omständigheter inte ådra sig de tillverkningskostnader som andra företag som tillverkare sulfanilsyra ådrar sig. Denna situation påverkar Daikaffils försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(108)

Inga berörda parter bestred att Indien valdes för att fastställa de exporterande tillverkarnas icke snedvridna produktions- och försäljningskostnader, eller att Aarti Industries Limited tillhandahöll lämpliga finansiella uppgifter för denna undersökning. Aarti Industries Limited inriktar sig på ett brett varusortiment för att vinna stordriftsfördelar och skapa synergier, en strategi som används av tillverkare av sulfanilsyra i länder med en högre utvecklingsnivå än Indien. Trots att Aarti Industries Limited är ett större koncernföretag konstaterade kommissionen att företagets ledning liknande sökandens på grund av dess mångsidiga verksamhet och resultat.

3.2.3.3   Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i Indien

(109)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet om produktionsfaktorer i Indien och noterade följande:

Det förekom import av insatsvaror som är nödvändiga för att tillverka den produkt som översynen gäller, vilka fastställs i kommentarerna av den 7 maj och 25 september.

I den indiska delstaten Maharashtra finns ett stort antal kemiföretag och tillverkare av sulfanilsyra. När specifika uppgifter från den indiska delstaten Maharashtra fanns tillgängliga användes de i stället för uppgifter om hela Indien.

Industrins eltaxa för översynsperioden fanns tillgänglig i form av uppgifter från Maharashtras tillsynskommission för elektricitet.

Priserna på naturgas för översynsperioden fanns enkelt tillgängliga i form av uppgifter från Petroleum Planning and Analysis Cell i Indien (som ingår i det indiska ministeriet för olja och naturgas).

Uppgifter om årliga genomsnittslöner finns på det indiska statistikministeriets webbplats. Uppgifter om minimilöner inom tillverkningssektorerna och per delstat finns på den indiska arbetsbyråns webbplats.

(110)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna. Som tidigare nämnts hade den indiska exporterande tillverkaren Aarti en allmänt tillgänglig redovisning som kunde användas som ett substitut för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

3.2.3.4   Slutsats om Indien som lämplig källa

(111)

Mot bakgrund av ovanstående analys ansågs Indien undantagsvis på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen utgöra en lämplig källa för icke-snedvridna kostnader och priser. Företaget Aarti valdes som källa för att inhämta de nödvändiga finansiella uppgifterna.

3.2.4   Produktionsfaktorer

(112)

Såsom nämns i noten av den 7 maj och noten av den 25 september analyserade kommissionen alla tillgängliga uppgifter för de konstaterade produktionsfaktorerna. Kommissionen beslutade sig för att använda följande källor och mätenheter för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för sulfanilsyra

Produktionsfaktor

HS-nummer

Källa

Icke snedvridet enhetsvärde

Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra)

2807 00

Global Trade Atlas (GTA)  (80).

70,15 euro/ton

Anilin och salter av anilin

2921 41

Global Trade Atlas (GTA).

1 342,59 euro/ton

Aktiverat kol

3802 10

Global Trade Atlas (GTA).

2 835,95 euro/ton

Avmineraliserat vatten

Ej tillämpligt

Vattentaxa för industrierna i den indiska delstaten Maharashtra.

0,06 euro/m3

Kallvatten

Ej tillämpligt

Vattentaxa för industrierna i den indiska delstaten Maharashtra.

0,06 euro/m3

Arbetskraft

Ej tillämpligt

Indiens arbetsbyrå (övergripande uppgifter om årliga genomsnittslöner i Indien extrapolerade till Maharashtra).

0,92 euro/timme

Elektricitet

Ej tillämpligt

Maharashtra tillsynskommission för elektricitet.

0,118 euro/kWh

Naturgas

2711 21

Petroleum Planning and Analysis Cell i Indien.

0,11 euro/Nm3

Ånga

Ej tillämpligt

Uppgifter från sökanden.

Procentandel av variabla kostnader.

3.2.4.1   Råvaror

(113)

De råvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller är svavelsyra och anilin (81). Förutom dessa råvaror används även natrium, kalium eller kalcium för salterna. Eftersom kommissionen inte behöver beräkna den exakta dumpningsmarginalen i översyner vid giltighetstidens utgång beslutade den att bortse från merkostnaderna för dessa råvaror i beräkningen av normalvärdet för salterna. Denna förenklade metod ledde till en mer konservativ dumpningsmarginal.

(114)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en lämplig tillverkare använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset på cif-nivå till Indien såsom det rapporterats i GTA till vilket importtullar och inhemska transportkostnader lades. Ett importpris på cif-nivå i Indien fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755.

(115)

Kommissionen undantog import från Kina till Indien, eftersom den i punkt 3.2.2 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar på den inhemska marknaden i Kina inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. På liknande sätt undantogs också import i Indien (82) från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 (83). Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet. Importen av sulfanilsyra från andra tredjeländer förblev representativ även efter det att importen från Kina till Indien undantogs (75,3 % av den totala importvolymen till Indien). Importen av anilin till Indien från andra tredjeländer än Kina är begränsad, så kommissionen försökte finna andra referensvärden.

(116)

Kommissionen fann inget icke-snedvridet internationellt representativt referensvärde för priset på anilin på den öppna marknaden. Kina är fortfarande den största aktören i världen, med nästan 50 % av den globala anilinkapaciteten, följt av Västeuropa och Förenta staterna (84). Den öppna marknaden för anilin i unionen och Förenta staterna är dessutom begränsad (85). Cirka 90 % av det anilin som tillverkas i världen går till tillverkning av MDI (86), ett isoleringsmaterial. Sökanden är den enda europeiska anilinproducenten som inte är integrerad i tillverkning av MDI (87).

(117)

Sökanden hävdade att det genomsnittliga priset på importerat anilin i Indien under de senaste fem åren var 1,95 US-dollar/kg, och att priset aldrig var lägre än 1,50 US-dollar/kg (dvs. 1,32 euro/kg) (88). Kommissionen använde det mest konservativa anilinpriset som angetts av tillverkaren som referensvärde, dvs. 1,32 euro/kg.

(118)

För att beräkna normalvärdet enligt kommissionens metod bör importtullarna för produktionsfaktorerna och de material som importeras till Indien, liksom de inhemska transportkostnaderna, normalt läggas till dessa importpriser. För svavelsyra använde kommissionen Indiens importtull enligt uppgifter i Världsbankens World Integrated Trade Solution (89) vid respektive nivåer, beroende på ursprungsland för de importerade volymerna. Kommissionen lade dessutom till inhemska transportkostnader beräknade per ton på grundval av leveransofferter enligt Världsbankens rapport (90). Vad gällde referensvärdet för anilin lade kommissionen till inhemska transportkostnader.

3.2.4.2   Förbrukningsvaror

(119)

Förbrukningsvaror är aktiverat kol, avmineraliserat vatten och kallvatten.

(120)

För aktiverat kol tillämpade kommissionen samma metod som för svavelsyra i avsnitten om råvaror. Importen från andra tredjeländer förblev representativ trots att Kina inte räknades med, och uppgick till 50,8 % av de totala volymer som importerades till Indien. Vad gäller inhemsk transport lade kommissionen dessutom till inhemska transportkostnader beräknade per ton på grundval av leveransofferter enligt Världsbankens rapport som nämns i avsnittet ovan.

(121)

För avmineraliserat vatten och kallvatten använde kommissionen 2018 års vattentaxa för industrier som använder vatten för tillverkning eller som kylmedel i Maharashtra (91).

3.2.4.3   Arbetskraft

(122)

Det indiska statistikministeriets periodiska arbetskraftsundersökningar (92) visar att den genomsnittliga årslönen i allmänhet är dubbelt så hög som minimilönen (93). Kommissionen använde den indiska arbetsbyråns senaste analys av arbetskraftsuppgifter i Indien (dvs. rapporten Indian Labour Statistics 2017(94), som visar minimilönerna inom Maharashtras industri för kemikalier och apoteksvaror och läkemedelsindustrin, och multiplicerade minimilönen för ett år med 2.

3.2.4.4   Elektricitet

(123)

Maharashtras tillsynskommission för elektricitet offentliggör elpriser för företag (industrianvändare) i Maharashtra (95). Kommissionen använde uppgifter om industrins elpriser under budgetåret 2019/2020 i Indien (dvs. de rådande priserna under den andra halvan av översynsperioden).

3.2.4.5   Naturgas

(124)

Petroleum Planning and Analysis Cell i Indien (som ingår i det indiska ministeriet för olja och naturgas) offentliggör regelbundet priset på naturgas i Indien på sin webbplats (96). Kommissionen använde de offentliggjorda priserna under översynsperioden (97).

3.2.4.6   Ånga

(125)

I avsaknad av andra uppgifter använde kommissionen den metod för att fastställa kostnaderna för ånga som användes i begäran, vilken kommissionen verifierade under korskontrollen på distans. Ånga är en ”energifaktor”, vars kostnad fastställdes som procentandel av vissa varierande kostnader som sökanden faktiskt hade i sin tillverkning av sulfanilsyra under översynsperioden (98).

3.2.4.7   Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning

(126)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(127)

För att fastställa ett icke snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden (99) fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader.

(128)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade kommissionen till de finansiella uppgifterna avseende perioden 1 april 2018–31 mars 2019 för Aarti, vilka togs från Aartis reviderade räkenskaper som fanns tillgängliga på företagets webbplats.

3.2.5   Beräkning

(129)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(130)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för produktion av sulfanilsyra. Den förbrukningskvot som sökanden tillhandahöll kontrollerades av kommissionen under korskontrollen på distans. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i Indien.

(131)

För det andra beräknades tillverkningsomkostnaderna. Beräkningen av tillverkningskostnaden beskrivs i skäl 127. Den procentandel som blev resultatet tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(132)

För det tredje tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. De fastställdes på grundval av Aartis redovisning (se avsnitt 3.2.3.3). Kommissionen lade till följande punkter till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader utgjorde 23,6 % av Aartis sammanlagda tillverkningskostnader.

Vinsten utgjorde 20,4 % av Aartis sammanlagda tillverkningskostnader.

(133)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.2.6   Exportpris

(134)

Till följd av den bristande samarbetsviljan fastställdes exportpriserna på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen använde importuppgifter om kinesisk import som rapporterats i artikel 14.6-databasen och av Eurostat för att fastställa exportpriser.

(135)

Eftersom dessa priser redovisas på grundval av kostnad, försäkring och frakt (cif-nivå), justerades de till nivån från fabrik genom avdrag av ett lämpligt belopp för transportkostnader (53 euro/ton) och försäkringskostnader (0,2 %) mellan gränsen mellan Kina och unionen. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga använde kommissionen uppgifter som lämnats av sökanden (100).

3.2.7   Jämförelse och dumpningsmarginal

(136)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen från fabrik med exportpriset på nivån från fabrik i unionen. Kommissionen använde en konservativ metod och jämförde det konstruerade normalvärdet för sulfanilsyra med exportpriserna för sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra (import med Taric-nummer 2921420060 respektive Taric-nummer 2921420040). Kommissionen bortsåg dock från import med Taric-nummer 2921420090 (anilinderivat och salter av anilinderivat – övriga), eftersom detta nummer kan omfatta andra produkter än den produkt som översynen gäller.

(137)

Den konstaterade dumpningsmarginalen, uttryckt som en procentsats av cif-priset vid unionens gräns, före tull, var 41,7 %.

3.2.8   Slutsats om fortsatt dumpning

(138)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.3   Importens sannolika utveckling vid upphävande av åtgärderna

(139)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden, undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, förhållandet mellan prisnivåerna i unionen och exportpriserna till tredjeländer och attraktionskraften för unionens marknad.

(140)

Till följd av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheterna och tillverkare/exportörer i Kina grundade kommissionen sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

3.3.1   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(141)

Under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterade kommissionen att den tillgängliga kapaciteten i Kina uppgick till 65 500 –82 000 ton. Vid den tidpunkten uppskattades den outnyttjade kapaciteten för sulfanilsyra i Kina uppgå till 13 100–16 400 ton.

(142)

Denna översyn efter giltighetstidens utgång omfattar en förteckning över 44 kinesiska tillverkare av sulfanilsyra. Deras produktionskapacitet för sulfanilsyra under 2019 uppskattas till 75 000–190 000 ton. Under 2017 uppskattades produktionskapaciteten för sulfanilsyra i Kina till 98 506 ton för 14 kinesiska tillverkare (101). Sedan 2017 har produktionskapaciteten ökat eftersom tillverkare som Hebei Honggang Chemical Co., Ltd och Cangzhou Lingang Yueguo Chemical Co., Ltd har tillkommit (102). En stor del av den produktionsutrustning som används för att framställa färg, pigment och organiska kemikalier i Kina kan dessutom även användas för att tillverka sulfanilsyra (103).

(143)

Mot bakgrund av prognoser som baseras på historisk efterfrågan och export samt marknadsinformation om Kina uppgår den outnyttjade kapaciteten för sulfanilsyra i Kina för närvarande till 35 000–65 000 ton, vilket redan det som ett minimum är mer än fem gånger så mycket som unionens förbrukning under översynsperioden.

3.3.2   Priser på andra exportmarknader

(144)

Kommissionen gjorde ett utdrag från GTA med värden och volymer för Kinas export av anilinderivat och salter av anilinderivat (104) (uppgifter om endast sulfanilsyra finns inte tillgängliga) för perioden 2015–2019 per destinationsland. En analys av exportpriserna visar att kinesisk export av anilinderivat och salter av anilinderivat, till unionen är högst prissatt, bortsett från försäljningen till Förenta staterna. Produktmixen per destinationsland är okänd, men skillnaden mellan priserna i unionen och på andra exportmarknader är betydande. Under 2019 var det genomsnittliga försäljningspriset för anilinderivat och salter av anilinderivat till unionen 3,2 gånger högre än på andra exportmarknader. Det är således sannolikt att den kinesiska försäljningen till unionen ökar i avsaknad av antidumpningsåtgärder. Denna import förväntas ske till dumpade priser som skulle underskrida den enda unionstillverkarens priser.

3.3.3   Attraktionskraft hos unionens marknad

(145)

Kvantitativt är Kina världens största exportör av sulfanilsyra (105). Mot bakgrund av de planer som Kinas regering har infört (se avsnitt 3.2.2) och relevanta kinesiska tillverkares webbplatser (106) står det klart att kinesiska tillverkare av sulfanilsyra har betydande export.

(146)

Analysen av GTA-utdraget som nämns i skäl 144 visade att Kinas export av anilinderivat och salter av anilinderivat uppgick till omkring 82 miljoner ton 2019. Merparten av denna export gick till Oman, Pakistan, Brasilien, Indien och Vietnam. Även om mixen av exporterade produkter kan skilja sig åt och uppgifterna omfattar fler produkter än den produkt som översynen gäller, konstaterar kommissionen att det genomsnittliga priset på Kinas export av anilinderivat och salter av anilinderivat till länder utanför unionen var mycket lägre än genomsnittspriset för exporten till unionen. Undersökningen visade att efterfrågan på sulfanilsyra var koncentrerad till Förenta staterna, Europa, Mexiko, Brasilien och Japan (107). Vad gäller Förenta staterna är priserna på sulfanilsyra höga, men tillgången till den amerikanska marknaden förefaller vara begränsad för kinesiska tillverkare av sulfanilsyra sedan införandet av antidumpningsåtgärder (108). Det är således uppenbart att unionens marknad är attraktiv sett till efterfrågan och priser.

3.3.4   Slutsats om den sannolika utvecklingen av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(147)

På grundval av den betydande produktionskapaciteten och outnyttjade kapaciteten i Kina och attraktionskraften hos unionens marknad, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att de dumpade volymerna skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

3.3.5   Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(148)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla, drog kommissionen, på grundval av tillgängliga uppgifter, slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

4.   SKADA

4.1   Definition av unionsindustrin och tillverkningen i unionen

(149)

Den likadana produkten tillverkades av en unionstillverkare under skadeundersökningsperioden. Detta företag utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(150)

Unionens sammanlagda produktion under översynsperioden fastställdes till 1 900–2 300 ton på grundval av de uppgifter som lämnats av unionsindustrin. Analysen gjordes på grundval av uppgifter från den enda unionstillverkaren av den likadana produkten, och utgjorde således 100 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

4.2   Förbrukning i unionen

(151)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av

försäljningsvolymen för unionsindustrins likadana produkt på unionsmarknaden,

importvolymen av sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra (tiosiffrigt Taric-nummer) enligt uppgifter från Eurostat.

(152)

Med tanke på att unionsindustrin består av en enda tillverkare är det för att respektera konfidentiella affärsuppgifter nödvändigt att presentera uppgifterna nedan i indexerad form.

(153)

Enligt noten till ärendehandlingarna av den 18 november 2020 (109) tillämpade kommissionen en konservativ metod och använde för skadeanalysen endast import som omfattas av Taric-nummer 2921420060 (sulfanilsyra) och 2921420040 (natriumsulfanilat, som är ett salt av sulfanilsyra som framställs genom att sulfanilsyra behandlas med natriumhydroxid). Kommissionen bortsåg dock från import med Taric-nummer 2921420090 (anilinderivat och salter av anilinderivat – övriga), eftersom detta nummer kan omfatta andra produkter än den produkt som översynen gäller och det inte fanns någon lämplig metod för att fastställa andelen för den produkt som översynen gäller inom det numret.

(154)

Undersökningen visade att unionens marknad för sulfanilsyra först ökade under skadeundersökningsperiodens andra år. Därefter minskade förbrukningen, men låg kvar något över 2016 års nivå under översynsperioden.

Tabell 2

Förbrukning i unionen (volymindex)

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Förbrukning i unionen

100

113

104

105

Källa: Unionstillverkaren och Eurostat.

4.3   Import från Kina

a)    Importvolym och marknadsandel

(155)

Kommissionen fastställde importvolymen från Kina till unionen på grundval av uppgifter från Eurostat och marknadsandelen för importen genom att jämföra dessa importvolymer med unionens förbrukning enligt tabell 3.

(156)

Den totala importvolymen från Kina ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var importvolymerna 66 % högre än under 2016.

(157)

Importen från Kina ökade kontinuerligt och svarade för mer än en tredjedel av den totala importen under översynsperioden.

(158)

I den ursprungliga undersökningen granskade kommissionen import av sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra, vilket bland annat framgår av definitionen av den berörda produkten i skälen i förordningen om införande av preliminära åtgärder (110). Genom ett utelämnande beskrev kommissionen dock den produkt som var föremål för åtgärderna endast som sulfanilsyra i förordningen artikeltext. Denna fråga blev aktuell 2015.

(159)

Under 2015 och efter det att den föregående översynen efter giltighetstidens utgång redan hade avslutats infördes genom en översyn av unionens tulltaxeklassificering ett nytt Taric-nummer för natriumsulfanilat (Taric-nummer 2921420040). I slutet av 2014 och i början av 2015 utfärdade dessutom Nederländerna (111) och Italien (112) beslut om bindande klassificeringsbesked (BKB) enligt vilka salter av sulfanilsyra klassificeras med Taric-nummer 2921420090 (anilinderivat och salter av anilinderivat – övriga).

(160)

Eurostats importstatistik visar att volymerna från Kina klassificerade med Taric-nummer 2921420090 varierade mellan 1 500 och 3 000 ton mellan 2010 och översynsperioden (113). Ändringarna i tulltaxeklassificeringen 2015 och de två besluten om bindande klassificeringsbesked påverkade inte den varierande trenden för detta Taric-nummer.

(161)

Importvolymerna från Kina med Taric-nummer 2921420060 (sulfanilsyra) minskade dock tydligt efter 2014. Under åren 2010 till 2014 uppgick importvolymerna till 100–800 ton per år (114). Sedan 2015 har importen aldrig varit större än 65 ton. Importvolymerna från Kina med Taric-nummer 2921420040 (natriumsulfanilat) ökade dessutom från omkring 35 ton 2015 till över 1 000 ton under översynsperioden.

(162)

Kommissionen ansåg därför att de kinesiska exporterande tillverkarna utnyttjade den situation som beskrivs i skälen 158 och 159 och återupptog importen av salter av sulfanilsyra enligt Taric-nummer som inte uttryckligen omfattas av artikeldelen i förordningen om antidumpningsåtgärder under skadeundersökningsperioden.

Tabell 3

Import från Kina (i ton, intervaller)

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Kina

600–670

550–600

750–800

1 050 –1 100

Index (2016 = 100)

100

90

119

166

Källa: Eurostat.

(163)

Såsom förklaras i skälen 158–161 ökade importen av den produkt som översynen gäller efter 2015 när Taric-numret för natriumsulfanilat infördes. Under 2016 svarade kinesisk import för 14 % av unionens marknad. Den kinesiska importens marknadsandel minskade 2017, men återhämtade sig och fortsatte att öka under återstoden av skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden nådde importen från Kina 22 % av andelen på unionens marknad.

Tabell 4

Unionens marknadsandel (%)

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Kina

14

11

16

22

Index (2016 = 100)

100

80

115

158

Källa: Beräknat på grundval av uppgifter från unionstillverkaren och Eurostat.

b)    Importpriser och prisunderskridande

(164)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. De genomsnittliga importpriserna för den produkt från Kina som översynen gäller nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden. Importpriset för sulfanilsyra, den enda beståndsdelen av den produkt som översynen gäller som för närvarande är föremål för åtgärder, och importpriserna för dess salter följde dock olika trender.

(165)

Importpriset på sulfanilsyra från Kina minskade under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden minskade importpriset med nästan 10 % jämfört med priset i början av skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg att pristoppen 2018 inte var representativ, eftersom den endast motsvarade 4 ton sulfanilsyra importerad från Kina.

(166)

Importpriset för salter av sulfanilsyra från Kina visade en motsatt trend. Importpriset för salter av sulfanilsyra ökade konstant och nådde nästan 190 % av sitt värde 2016 under översynsperioden.

Tabell 5

Importpris (euro/ton)

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Pris på sulfanilsyra i euro/ton

1 271

1 070

2 315

1 157

Index (2016 = 100)

100

84

182

91

Pris på salter av sulfanilsyra  (115) i euro/ton

714

1 046

1 198

1 333

Index (2016 = 100)

100

146

168

187

Genomsnittligt pris för den produkt som översynen gäller i EUR

720

1 049

1 204

1 325

Index (2016 = 100)

100

146

167

184

Källa: Eurostat.

(167)

Mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska exporterande tillverkarna, vilket innebar att det saknades information om exakt vilka produkttyper som importerats, fastställde kommissionen prisunderskridandet på grundval av import per Taric-nummer och utifrån antagandet att de produkttyper som omfattas av de aktuella Taric-numren som importerats från Kina liknar de produkttyper som tillverkas och säljs av den enda tillverkaren i unionen.

(168)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

det vägda genomsnittliga försäljningspriset på den produkt som översynen gäller som den enda unionstillverkaren tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik och

motsvarande vägda genomsnittliga priser på import från tillverkare i Kina (uppgifter från Eurostat) för den produkt som översynen gäller från Kina per Taric-nummer, fastställd på grundval av kostnad, försäkring och frakt (cif), justerade till ett landningspris, inklusive ett belopp för konventionell tull och kostnader efter import.

(169)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionsindustrins omsättning under översynsperioden.

(170)

Med beaktande av den metod som beskrivs i skäl 153 visade jämförelsen för import från Kina av jämförbara produkttyper baserat på en klassificering enligt Taric-nummer en genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 13,3 % på unionens marknad under översynsperioden.

4.4   Import från andra tredjeländer än Kina

(171)

Under skadeundersökningsperioden kom merparten av unionens totala import från Förenta staterna. Importen från Förenta staterna ökade mellan 2016 och 2017 och minskade därefter kontinuerligt, men låg kvar på 5 % över 2016 års nivå under översynsperioden. Den amerikanska importens marknadsandel ökade med 8 procentenheter mellan 2016 och 2018, för att därefter återigen minska ned till 32 % under översynsperioden.

(172)

Trenden för import från andra tredjeländer än Kina påverkades kraftigt av importen från Förenta staterna, och importvolymen utvecklades därför på samma sätt. Marknadsandelen för import från andra tredjeländer än Kina förblev förhållandevis stabil under skadeundersökningsperioden. Import från tredjeländer svarade för 38–41 % av unionens marknad.

Tabell 6

Importvolym och marknadsandelar för andra tredjeländer än Kina (ton, %)

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Indien – importvolym

270–300

70–100

70–100

270–300

Index (2016 = 100)

100

30

28

100

Indien – marknadsandel (%)

6

2

2

6

Schweiz – importvolym

0–1

0

0

0

Index (2016 = 100)

100

0

0

0

Schweiz – marknadsandel (%)

> 0,01

0

0

0

Förenta staterna – importvolym

1 450 –1 500

2 000 –2 050

1 900 –1 950

1 550 –1 600

Index (2016 = 100)

100

137

129

105

Förenta staterna – marknadsandel (%)

32

39

40

32

Alla tredjeländer utom Kina – importvolym

1 720 –1 800

2 070 –2 150

1 970 –2 050

1 720 –1 900

Index (2016 = 100)

100

120

113

104

Alla tredjeländer utom Kina – marknadsandel (%)

38

40

41

38

Källa: Eurostat.

(173)

Importpriserna för den produkt som översynen gäller med ursprung i andra tredjeländer än Kina låg kvar på en nivå långt över de kinesiska importpriserna och varierade från omkring 1 400 euro/ton 2017 till nästan 1 700 euro/ton under översynsperioden.

4.5   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1   Allmänna anmärkningar

(174)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för situationen inom unionsindustrin under skadeundersökningsperioden.

(175)

Inget stickprovsförfarande tillämpades på unionsindustrin. Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation gjordes därför av den enda unionstillverkaren, som svarar för 100 % av unionens tillverkning.

(176)

För skadeanalysen skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade indikatorerna på grundval av uppgifter som unionstillverkaren lämnat i begäran om översyn och det dubbelkontrollerade svaret på frågeformuläret som unionstillverkaren lämnat in.

(177)

Uppgifterna konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(178)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(179)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittligt pris per enhet och faktorer som påverkar priserna, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2   Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1   Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(180)

Under skadeundersökningsperioden minskade produktionen mellan 2016 och 2018. Även om produktionen återhämtades något under översynsperioden låg den fortfarande 11 % under 2016 års nivå.

(181)

Produktionskapaciteten förblev oförändrad under hela skadeundersökningsperioden.

(182)

Med en stabil produktionskapacitet följde kapacitetsutnyttjandet samma trend som produktionen. Under översynsperioden minskade den således med 11 % (eller 8 procentenheter) jämfört med 2016. Kapacitetsutnyttjandet låg dessutom redan 2016 under sin optimala nivå.

Tabell 7

Unionens tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Produktion i ton (index)

100

99

79

89

Produktionskapacitet i ton (index)

100

100

100

100

Kapacitetsutnyttjande i %

71

70

56

63

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(183)

Till följd av en ökning av unionens förbrukning 2017 kunde unionstillverkaren också öka sin försäljningsvolym. Försäljningsvolymen minskade dock under den andra delen av skadeundersökningsperioden och var 11 % lägre än 2016.

(184)

Den enda unionstillverkaren förlorade dessutom marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var dess marknadsandel 8 procentenheter lägre än nivån 2016.

Tabell 8

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Försäljningsvolym i ton (index)

100

115

92

89

Marknadsandel i % (index)

48

49

43

40

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.2.3   Tillväxt

(185)

Unionens förbrukning ökade kontinuerligt från 2016 och fram till slutet av översynsperioden. Trots detta minskade unionsindustrins försäljningsvolym på grund av konkurrensen från den kinesiska lågprisimporten. Detta ledde till att unionsindustrin förlorade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

4.5.2.4   Sysselsättning och produktivitet

(186)

Unionsindustrins sysselsättningsnivå minskade mellan 2016 och 2018, och ökade endast i relativa tal under översynsperioden. I detta avseende ska det noteras att unionsindustrin sysselsätter ett begränsat antal personer i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. En liten ökning av antalet anställda tog sig därför uttryck i en plötslig ökning av sysselsättningen uttryckt som ett index för basåret 2016. Den ökade sysselsättningen under skadeundersökningsperioden kunde därför inte tolkas som ett tydligt tecken på återhämtning.

(187)

Produktiviteten för unionsindustrins arbetskraft, mätt som resultat (ton) per heltidsekvivalent per år, ökade med 15 % år 2017 jämfört med 2016. Produktiviteten minskade under återstoden av skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var produktionsvolymerna lägre än 2016, vilket i kombination med att antalet anställda var högre jämfört med 2016, ledde till att produktiviteten endast nådde 78 % av 2016 års nivå.

Tabell 9

Sysselsättning och produktivitet

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Sysselsättning mätt i heltidsekvivalenter (index)

100

86

71

114

Produktion i ton/heltidsekvivalenter (index)

100

115

110

78

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.2.5   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(188)

Undersökningen har visat att det förekommer en fortsatt dumpning från Kinas sida och att dumpningsmarginalen ligger långt över miniminivån, vilket framgår av skäl 137.

(189)

Importen från Kina var dessutom betydande under översynsperioden, och svarade för 22 % av unionens marknad.

(190)

Översynen vid giltighetstidens utgång visade att de gällande åtgärderna inte gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den tidigare dumpningen.

4.5.3   Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1   Priser och faktorer som påverkar priserna

(191)

Unionsindustrins genomsnittliga pris per enhet på unionens marknad ökade med 8 % mellan 2016 och 2017. Priset minskade dock under de två sista åren av skadeundersökningsperioden och var under översynsperioden fortfarande 4 % lägre än 2016.

(192)

Produktionskostnaden ökade likaså under skadeundersökningsperioden. Ökningen av produktionskostnaden överskred kraftigt ökningen av försäljningspriset. Tillverkningskostnaden per enhet ökade därför med 20 % under 2018. Även om den minskade under översynsperioden låg den fortfarande 10 % över 2016 års nivå. Denna utveckling i kombination med att försäljningspriserna endast ökade med 4 % påverkade unionstillverkarens lönsamhet.

Tabell 10

Enhetspris och kostnad per enhet på unionens marknad

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Unionens enhetspris till icke-närstående kunder i euro/ton (index)

100

108

107

104

Unionens produktionsenhetskostnad i euro/ton (index)

100

104

120

110

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.3.2   Arbetskraftskostnader

(193)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade betydligt mellan 2016 och 2018. Under översynsperioden minskade arbetskraftskostnaderna per anställd till en nivå jämförbar med 2016.

Tabell 11

Arbetskraftskostnader

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Unionens arbetskraftskostnad i euro/heltidsekvivalenter (index)

100

119

133

102

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.3.3   Lagerhållning

(194)

Lagerhållningen minskade i en positiv riktning mellan 2016 och 2018. Det utgående lagret minskade med 70 % under den perioden. Under översynsperioden ökade det utgående lagret dock återigen avsevärt och nådde nästan samma nivå som 2016.

Tabell 12

Lagerhållning

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Utgående lager i ton (index)

100

62

29

97

Källa: Svar på frågeformulär.

4.5.3.4   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(195)

Under översynsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, under 2017. Ökningen följdes av en plötslig minskning, och unionstillverkaren gick fortsatt med förlust under återstoden av skadeundersökningsperioden, inbegripet översynsperioden. Orsaken var främst en topp i produktionskostnaden 2018, men i konkurrensen mot den ökade lågprisimporten från Kina kunde unionstillverkaren inte höja sitt försäljningspris till lämplig nivå.

(196)

Räntabiliteten, uttryckt som vinstandelen av investeringarnas bokförda värde (netto), följde i stort sett den ovan angivna lönsamhetsutvecklingen. Räntabiliteten ökade mellan 2016 och 2017. Under den andra delen av skadeundersökningsperioden minskade den till negativa siffror.

Tabell 13

Lönsamhet och räntabilitet

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Lönsamhet i % (index)

100

309

–59

–76

Räntabilitet % (index)

100

355

–57

–71

Källa: Svar på frågeformulär.

(197)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet från rörelseverksamheten följde lönsamhetsutvecklingen. Dess värde ökade mer än sexfaldigt mellan 2016 och 2017. Under 2018 minskade nettokassaflödet till en tredjedel av värdet 2017. Nettokassaflödet fortsatte att minska och nådde kraftigt negativa siffror under översynsperioden.

Tabell 14

Kassaflöde

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Kassaflöde i euro (index)

100

648

217

–163

Källa: Svar på frågeformulär.

(198)

Unionsindustrins årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten minskade kontinuerligt under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var nettovärdet av investeringarna 77 % lägre än 2016.

(199)

Unionstillverkaren ansåg att uppgifterna om sin kapitalanskaffningsförmåga var känsliga. Kommissionen kan därför inte offentliggöra någon slutsats i denna fråga.

Tabell 15

Investeringar

 

2016

2017

2018

Översynsperioden

Nettoinvesteringar i euro (index)

100

72

56

23

Källa: Svar på frågeformulär.

4.6   Slutsats beträffande unionsindustrins situation

(200)

Undersökningen visade att den dumpade lågprisimporten från Kina ökade efter den förra översynen efter giltighetstidens utgång. Denna utveckling möjliggjordes i synnerhet av den situation som beskrivs i skälen 158 och 159 och den resulterande importen av den produkt som översynen gäller med Taric-nummer som inte uttryckligen omfattades av antidumpningsåtgärder. För unionsindustrin ledde detta till minskade produktions- och försäljningsvolymer, vilket i sin tur försämrade dess övergripande finansiella situation.

(201)

De undersökta makro- och mikroindikatorerna visade att unionsindustrin trots antidumpningstullarna fortsatte att lida väsentlig skada under översynsperioden i den mening som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

5.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA

(202)

Kommissionen drog i skäl 200 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Utöver den slutsatsen bedömde kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen därför huruvida det fanns sannolikhet för fortsatt skada till följd av dumpad import från Kina om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(203)

I detta avseende undersökte kommissionen Kinas produktionskapacitet och outnyttjade kapacitet, priserna på andra marknader, attraktionskraften hos unionens marknad och inverkan av Kinas import på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

5.1   Outnyttjad produktionskapacitet

(204)

Som nämns i skälen 141–143 har de kinesiska exportörerna en avsevärd outnyttjad kapacitet för att snabbt öka sin export. Deras outnyttjade kapacitet uppskattades till mellan 35 000 och 65 000 ton, vilket som ett minimum är mer än fem gånger så mycket som förbrukningen i unionen.

5.2   Priser på andra exportmarknader

(205)

Såsom förklaras i skäl 144 exporterade kinesiska tillverkare sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra till samtliga tredjeländer med undantag för Förenta staterna till priser som var lägre än de priser de kunde ta ut på unionens marknad. Prisskillnaden var dessutom betydande, eftersom det genomsnittliga försäljningspriset för anilinderivat och salter av anilinderivat till unionen 2019 var 3,2 gånger högre än på andra exportmarknader.

5.3   Attraktionskraft hos unionens marknad

(206)

Mot bakgrund av unionsmarknadens mer lukrativa priser jämfört med tredjeländernas marknader, som beskrivs i skälen 145 och 146, är det sannolikt att betydande kvantiteter som för närvarande exporteras till dessa länder skulle ledas om till unionsmarknaden, om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(207)

Utan åtgärder skulle kinesiska tillverkare därför troligtvis att öka sin närvaro på unionsmarknaden, både när det gäller volymer och marknadsandelar, till dumpade priser som sannolikt skulle underskrida unionsindustrins försäljningspriser, vilket förklaras i skälen 164–169.

5.4   Inverkan av importen från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(208)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla kan en ökning av importen från Kina förväntas på grund av attraktionskraften hos unionens marknad, vilket framgår av skälen 205 och 206. Denna import kommer sannolikt att underskrida unionsindustrins priser eller åtminstone medföra ett kraftigt tryck på unionsindustrins icke-skadevållande prisnivå, såsom anges i skälen 164–169.

5.5   Slutsats om sannolikheten för fortsatt väsentlig skada

(209)

I och med att stora mängder kinesisk import till dumpade priser sannolikt hade kommit in på marknaden skulle unionsindustrin ha tvingats att minska sin produktion avsevärt eller sänka sina priser. Den outnyttjade kapaciteten i Kina är så stor att även en mindre förskjutning av försäljningen mot unionen skulle ha en negativ inverkan på unionsindustrin, framför allt eftersom den kinesiska exporten till andra tredjeländer har visat att priserna till unionens marknad skulle kunna minska till en nivå som underskrider unionsindustrins priser. Minskade produktionsvolymer eller försäljningspriser inom unionsindustrin skulle ha orsakat en ytterligare försämring av lönsamheten och andra resultatindikatorer.

(210)

På grundval av ovanstående kan slutsatsen dras att det är sannolikt att väsentlig skada skulle fortsätta om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

6.   UNIONENS INTRESSE

(211)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. Alla berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

6.1   Unionsindustrins intresse

(212)

Som nämns i skäl 208 skulle unionsindustrins situation sannolikt försämras ännu mer allvarligt om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Fortsatta åtgärder skulle därför gynna unionsindustrin eftersom unionstillverkaren skulle få möjlighet att öka sina försäljningsvolymer och marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet och ekonomiska situation i stort.

(213)

Däremot skulle ett upphävande av åtgärderna ha utgjort ett allvarligt hot mot unionsindustrins lönsamhet, eftersom en förskjutning av den kinesiska importen till unionens marknad till dumpade priser och i betydande volymer sannolikt skulle fortsätta och medföra väsentlig skada för unionsindustrin.

6.2   Icke-närstående importörers och användares intresse

(214)

I begäran om översyn namngav sökanden 25 importörer och/eller användare i unionen. Alla företag underrättades om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång. Inget av företagen samarbetade i undersökningen eller registrerade sig som berörd part.

(215)

Som förklaras i skäl 34 har sulfanilsyra fem huvudsakliga användningsområden: optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen, färgämnen för särskilda ändamål och inom läkemedelsindustrin. Tidigare undersökningar har visat att den produkt som översynen gäller utgjorde en försumbar andel på omkring 1 % av produktionskostnaderna för tillverkare av läkemedel och färgämnen för särskilda ändamål. Den utgjorde dock 4–12 % av produktionskostnaderna för tillverkare av optiska vitmedel och tillsatsmedel för betong. Eftersom inga av användarna eller importörerna samarbetade i undersökningen kan slutsatsen dras att de inte har påverkats negativt av åtgärderna i någon större utsträckning.

(216)

Den produkt som översynen gäller tillverkas dessutom för närvarande endast i fyra ekonomier i världen: Kina, Indien, unionen och Förenta staterna. Kommissionen ansåg därför att en förlängning av åtgärderna skulle bidra till att upprätthålla ett redan begränsat urval av källor för användare av sulfanilsyra.

(217)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle strida mot importörernas och användarnas intresse.

6.3   Slutsats om unionens intresse

(218)

Kommissionens slutsats var att tvingande skäl med hänvisning till unionens intresse saknas för att vidmakthålla nuvarande åtgärder mot import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina. Ett vidmakthållande av åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse och skulle inte skada användarnas och importörernas situation i unionen.

7.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(219)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning och skada samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot import av sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra med ursprung i Kina bibehållas.

(220)

Alla berörda parter underrättades om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls.

(221)

I enlighet med artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (116) ska återbetalningar som sker till följd av en dom av Europeiska unionens domstol omfattas av en räntesats som motsvarar den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(222)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen. Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har avgett ett positivt yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull fastställs härmed för import av sulfanilsyra och salter av sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taric-nummer 2921420040, 2921420060, och 2921420061), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande tullsatser för den slutgiltiga antidumpningstullen skall tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1:

Land

Slutgiltig tull (%)

Folkrepubliken Kina

33,7

3.   Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1339/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 11).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1338/2002 av den 22 juli 2002 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 1).

(4)  Kommissionens beslut 2002/611/EG av den 12 juli 2002 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EGT L 196, 25.7.2002, s. 36).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 236/2004 av den 10 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1339/2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (EUT L 40, 12.2.2004, s. 17).

(6)  Kommissionens beslut 2004/255/EG av den 17 mars 2004 om upphävande av kommissionens beslut 2002/611/EG om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 80, 18.3.2004, s. 29).

(7)  Kommissionens beslut 2006/37/EG av den 5 december 2005 om godtagande av ett åtagande som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av sulfanilsyra med ursprung i Republiken Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 52).

(8)  Rådets förordning (EG) nr 123/2006 av den 23 januari 2006 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2002 rörande införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och om ändring av förordning (EG) nr 1339/2002 rörande införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung bl.a. i Indien (EUT L 22, 26.1.2006, s. 5).

(9)  Rådets förordning (EG) nr 1000/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 275, 16.10.2008, s. 1).

(10)  Rådets förordning (EG) nr 1010/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 2026/97 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 2026/97 och om ändring av förordning (EG) nr 1000/2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 276, 17.10.2008, s. 3).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1346/2014 av den 17 december 2014 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och om upphävande av den slutgiltiga antidumpningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009, EUT L 363, 18.12.2014, s. 82.).

(12)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1347/2014 av den 17 december 2014 om upphävande av en slutgiltig utjämningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 (EUT L 363, 18.12.2014, s. 101).

(13)  EUT C 140, 16.4.2019, s. 10.

(14)  EUT C 425, 18.12.2019, s. 39.

(15)  Verbalnot av den 27 januari 2020.

(16)  Refnr t20.001169.

(17)  Såsom förtydligas i not refnr t20.007508 till ärendehandlingarna av den 18 november 2020. Förutom sökandens instämmande med kommissionen, mottog kommissionen inga synpunkter på noten i ärendeakten.

(18)  Se de företagsspecifika fotnoterna i avsnitten nedan.

(19)  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder av den 20 december 2017, SWD(2017) 483 final/2.

(20)  Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.

(21)  Rapporten – kapitel 2, s. 10.

(22)  Sehttp://www.fdi.gov.cn/1800000121_39_4866_0_7.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(23)  Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.

(24)  Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.

(25)  Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.

(26)  Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.

(27)  Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.

(28)  Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och 200–201.

(29)  Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, kapitel 4, s. 50 och 84, kapitel 5, s. 108–109.

(30)  Sehttp://www.czcip.gov.cn/zonghexinxi/r-24281.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(31)  Sehttps://www.acfic.org.cn/gdgsl_362/zj/zjgslgz/200901/t20090123_23197.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(32)  Northeast Pharmaceutical Group Import And Export Trade Co., Ltd, China Jiangsu International Economic And Technical Cooperation Group Co., Ltd och Zhejiang Chemicals Import & Export Corporation.

(33)  Sehttps://www.globenewswire.com/news-release/2020/03/18/2002467/0/en/Global-Aniline-Market-Opportunities-to-2025-Innovations-in-the-Production-of-Aniline-from-Biomass.html ochhttps://teletype.in/@skr-tt/rkrLj4e3Q (båda senast hämtade den 26 oktober 2020).

(34)  Sehttps://cen.acs.org/business/finance/CENs-Global-Top-50-chemical/97/i30 (senast hämtad den 26 oktober 2020).

(35)  Sehttp://gzw.yantai.gov.cn/art/2019/8/21/art_9289_2493465.html (senast hämtad den 26 oktober 2020).

(36)  Sehttp://static.sse.com.cn//disclosure/listedinfo/announcement/c/2020-03-31/600309_2019_n.pdf, s. 52–54 (senast hämtad den 26 oktober 2020).

(37)  Se artikel i den webbaserade facktjänsten PUdaily: Wanhua’s Pursuit of Reform – An Exemplar of China’s State-owned Enterprise Reform.10 juni 2019,http://www.pudaily.com/News/NewsView.aspx?nid=77913 (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(38)  Se företagets beskrivning av Wanhuas avtal med det statsägda företaget Sinopec Nanjing Chemical om strategiskt samarbete med avseende på anilin: ”Den 8 februari anordnade Yantai Wanhua Polyurethanes Co., Ltd och SINOPEC Nanjing Chemical Co., Ltd undertecknandeceremonin för det strategiska samarbetet avseende anilin i den forntida staden Nanjing. Deltagarna gick tillsammans igenom sitt tioåriga bilaterala affärssamarbete om anilin, sammanfattade sina erfarenheter av det framgångsrika samarbetet, diskuterade ingående sina framtida strategiska förbindelser och enades om ett avtal om att utvidga samarbetet och sin gemensamma långsiktiga utveckling. Det strategiska samarbetsavtalet om anilin som ingåtts mellan Yantai Wanhua och Nanjing Chemical Co., Ltd (Nanhua) ger Yantai Wanhua en stabil garanti till låg kostnad för försörjning av anilinråvaror under sin snabba utvecklingsfas. Samtidigt bidrar samarbetsavtalet till att förbättra båda företagens motståndskraft mot ekonomiska risker, vilket i sin tur skapar gynnsamma förhållanden för båda parternas fortsatta samarbete och utveckling.”9.2.2012.https://www.whchem.com/en/newsmedia/news/271.shtml (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(39)  Uppgifter för 2015 på grundval av Kinas statistiska årsbok 2016, Kinas nationella statistikbyrå.

(40)  Rapporten – kapitel 3, s. 22–24, och kapitel 5, s. 97–108.

(41)  Rapporten – kapitel 5, s. 104–109.

(42)  Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.

(43)  Rapporten – kapitel 2, s. 26.

(44)  Rapporten – kapitel 2, s. 31–32.

(45)  Finns påhttps://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(46)  Se företagets webbplats:https://www.whchem.com/cn/aboutus/management/directorboard.shtml (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(47)  Se företagets webbplats:http://www.zjgj.com/intro/21.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(48)  Se företagets webbplats:http://www.zjgj.com/news/2540.html (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(49)  Se företagets webbplats:http://www.nepharm.com.cn/article/index/cid/88.html (senast hämtad den 28 oktober 2020).

(50)  Rapporten – kapitel 14.1–14.3.

(51)  Rapporten – kapitel 4, s. 41–42 och 83.

(52)  Rapporten – kapitel 16, s. 406–424.

(53)  Rapporten – kapitel 16, s. 401.

(54)  Rapporten – kapitel 16, s. 411.

(55)  Den 13:e femårsplanen för den petrokemiska och kemiska industrin, avsnitt III.7.

(56)  Dokument nr 57 från statsrådet, 23 juli 2016, avsnitt I.3.http://www.gov.cn/zhengce/content/2016-08/03/content_5097173.htm (senast hämtad den 27 oktober 2020).

(57)  Rapporten – kapitel 16, s. 419.

(58)  Rapporten – kapitel 16, s. 424.

(59)  Rapporten – kapitel 4, s. 70.

(60)  Sehttp://static.sse.com.cn//disclosure/listedinfo/announcement/c/2020-03-31/600309_2019_n.pdf, s. 160 (senast hämtad den 28 oktober 2020).

(61)  Sehttp://static.sse.com.cn//disclosure/listedinfo/announcement/c/2019-04-23/600309_2018_n.pdf, s. 138 (senast hämtad den 28 oktober 2020).

(62)  Sehttp://www.yantai.gov.cn/art/2020/6/28/art_20330_2762266.html (senast hämtad den 28 oktober 2020).

(63)  http://transcustoms.com/China_HS_Code/China_Tariff.asp?HS_Code=2902200000 (senast hämtad den 29 oktober 2020).

(64)  Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.

(65)  Rapporten – kapitel 9, s. 216.

(66)  Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.

(67)  Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.

(68)  Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.

(69)  Rapporten – kapitel 13, s. 336.

(70)  Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.

(71)  Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.

(72)  Rapporten – kapitel 6, s. 119.

(73)  Rapporten – kapitel 6, s. 120.

(74)  Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.

(75)  Se IMF:s arbetsdokument Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.

(76)  Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.

(77)  World Bank Open Data – Upper Middle Income,https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income

(78)  Globalt sett tillverkas sulfanilsyra i EU, Förenta staterna, Kina och Indien.

(79)  http://www.daikaffil.com/collaboration.html (senast hämtad den 24 november 2020).

(80)  http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm

(81)  Dessa råvaror används för tillverkningen av sulfanilsyra, inte för salterna.

(82)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/749 av den 24 februari 2017 (EUT L 113, 29.4.2017, s. 11).

(83)  De länder som inte är WTO-medlemmar är Azerbajdzjan, Belarus, Nordkorea, Turkmenistan och Uzbekistan.

(84)  https://www.reportsanddata.com/report-detail/aniline-market

(85)  På sidan 6 i Huntsman Corporations 10-K SEC-rapport av den 13 februari 2020 nämns avsaknaden av en större ”marknad” för anilin, eftersom MDI-tillverkare antingen är integrerade med en anläggning för tillverkning av anilin eller har långsiktiga leveransavtal. Närmare uppgifter finns påhttps://www.huntsman.com/investors/financials/sec-filings/content/0001558370-20-000780/0001558370-20-000780.pdf

(86)  Se s. 7 i begäran om översyn.

(87)  Se s. 7 i begäran om översyn.

(88)  Se t20.003680.

(89)  Sehttps://wits.worldbank.org/WITS/WITS/Restricted/Login.aspx (senast hämtad den 7 januari 2020), även om det krävs registrering är tillgången till databasen fri.

(90)  Se s. 84 i rapportenhttps://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/c/china/CHN.pdf

(91)  https://timesofindia.indiatimes.com/city/mumbai/maharashtra-govt-increases-water-tariff-for-industries-using-it-as-raw-material/articleshow/62573525.cms

(92)  http://mospi.nic.in/sites/default/files/publication_reports/Annual_Report_PLFS_2018_19_HL.pdf

(93)  Den årliga genomsnittliga lönen i Indien under översynsperioden var cirka 192 000 indiska rupier (se ”regular wage/salary employee data” i förklaring 17 på sidan 60 i Annual Report, PLFS, 2018–19, nedladdningsbar via länken i fotnoten ovan). Rapporten Indian Labour Statistics 2017 visar att de årliga minimilönerna för arbetstagare i den indiska tillverkningssektorn 2014 i allmänhet var över 100 000 indiska rupier/år.

(94)  http://www.labourbureaunew.gov.in/UserContent/ILS_2017.pdf

(95)  https://www.merc.gov.in/faces/merc/common/outputClient.xhtml

(96)  https://www.ppac.gov.in/

(97)  Se s. 33 ihttps://www.ppac.gov.in/WriteReadData/Reports/202005260522443480671SnapshotofIndiasOilGasdata,April2020.pdf

(98)  Se t20.007552. De detaljerade kostnadsuppgifter som sökanden lämnade anses vara konfidentiella enligt artikel 19.1 i grundförordningen och kan inte redigeras.

(99)  För en uppdelning, se t20.007552.

(100)  Se t20.006886.

(101)  Se s. I-16 i publikation 4680 från Förenta staternas kommission för internationell handel om sulfanilsyra från Kina och Indien, undersökningarna nr 701-TA-318, 731-TA-538 och 561 (fjärde översynen) från april 2017 (USITC-rapporten från april 2017).

(102)  Sidan 33 i ansökan.

(103)  Se s. 22 i USITC-rapporten från april 2017.

(104)  Anilinderivat och salter av anilinderivat omfattar den produkt som översynen gäller. Det är en bredare kategori än sulfanilsyra och dess salter.

(105)  Se s. I-19 i USITC-rapporten från april 2017.

(106)  För Hebei Honggang Chemical Industry Co., Ltd, sehttp://en.hebhonggang.com/comcontent_detail/i=2&comContentId=2.html (senast hämtad den 24 november 2020), för Cangzhou Lingang Yueguo Chemical Co., Ltd, sehttp://www.y-gchem.com/about_en.html (senast hämtad den 24 november 2020), för Orichem International Ltd, sehttp://www.orichem.com/ (senast hämtad den 24 november 2020).

(107)  Se s. I-18 i USITC-rapporten från april 2017. Se fotnot 98.

(108)  Se s. 10 i USITC-rapporten från april 2017. Se fotnot 98.

(109)  Refnr. t20.007508.

(110)  Kommissionens förordning (EG) nr 575/2002 av den 3 mars 2002 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indien (EGT L 87, 4.4.2002, s. 28).

(111)  Refnr. NLRTD-2014-1999. Sehttps://ec.europa.eu/taxation_customs/dds2/ebti/ebti_consultation.jsp?Lang = en (senast hämtad den 30 november 2020).

(112)  Refnr ITIT-2014-0509C-277100. Sehttps://ec.europa.eu/taxation_customs/dds2/ebti/ebti_consultation.jsp?Lang = en (senast hämtad den 30 november 2020).

(113)  Åren 2010 och 2011 var exceptionella, med kinesisk import på mer än 5 000 ton respektive mindre än 1 200 ton.

(114)  År 2013 var exceptionellt, med en importvolym på bara något mer än 10 ton.

(115)  Såsom anges i skäl 153 är salter av sulfanilsyra begränsade till natriumsulfanilat.

(116)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).


Top