This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32021O0831
Guideline (EU) 2021/831 of the European Central Bank of 26 March 2021 on statistical information to be reported on financial intermediaries other than monetary financial institutions (ECB/2021/12)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)
EUT L 208, 11.6.2021, p. 59–97
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
|
11.6.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 208/59 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/831
av den 26 mars 2021
om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att fullgöra sina uppgifter enligt fördraget kräver Europeiska centralbanken att de medlemsstater som har euron som valuta (euroområdets medlemsstater) rapporterar statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (MFI). Denna information ger ECB en omfattande statistisk överblick över annan finansiell verksamhet än den som utförs av monetära finansinstitut (MFI) i euroområdets medlemsstater som behandlas som ett enda ekonomiskt territorium. Insamlingen av tillräckligt detaljerade statistiska uppgifter är nödvändig för att säkerställa uppgifterna analytiska värde för penningmängds- och finansanalysen på unionsnivå samt för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) bidrag till det finansiella systemets stabilitet. Statistiska uppgifter om finansiella transaktioner, liksom statistiska uppgifter om utestående belopp, används även för att sammanställa annan statistik, särskilt euroområdets finansräkenskaper i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2013/24 (1). |
|
(2) |
De nationella centralbankernas insamling av statistiska uppgifter bör harmoniseras i euroområdet. Därför är det nödvändigt att skapa gemensamma regler för hur dessa uppgifter samlas in och behandlas. Det är viktigt att säkerställa att dessa regler inte medför en orimlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB genom att använda de statistiska uppgifter som samlas in enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) (2), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) (3), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (4) och Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) (5) samt, för vissa finansförmedlare, statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå. ECB får använda de statistiska uppgifter som rapporteras enligt den här riktlinjen i enlighet med förordning (EG) nr 2533/98. |
|
(3) |
Därför är det också nödvändigt att fastställa de format och förfaranden som de nationella centralbankerna ska använda när de till ECB rapporterar statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå avseende sådana finansförmedlare som inte ingår i den rapporterande populationen enligt dessa förordningar. |
|
(4) |
Definitionerna i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) och rådets förordning (EG) nr 2533/98 (6) har också betydelse för rapportering enligt den här riktlinjen och bör därför gälla. |
|
(5) |
För att få den omfattande statistiska överblicken som krävs för att ECB ska kunna utföra en effektiv penningpolitisk och finansiell analys på unionsnivå, behöver ECB detaljerade statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut, som kategoriseras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (7), inklusive investeringsfonder (IF), försäkringsbolag (IC) och pensionsinstitut (PF), utöver de uppgifter som rapporteras om monetära finansinstitut enligt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 (ECB/2021/11) (8). De nationella centralbankerna bör därför rapportera separata statistiska uppgifter om delsektorerna IF, IC och PF. |
|
(6) |
De statistiska uppgifterna om delsektorerna investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut som rapporteras enligt förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) omfattar rapportering av värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder enligt principen värdepapper för värdepapper. För att rapportera dessa uppgifter till ECB, bör de nationella centralbankerna hänvisa till en fungerande centraliserad värdepappersdatabas (CSDB) eller en jämförbar nationell värdepappersdatabas för klassificeringen av statistik över de tillgångar och skulder som investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut har. |
|
(7) |
För att ge ECB en överblick över de finansiella transaktioner som andra finansförmedlare (OFI) i euroområdets medlemsstater som inte omfattas av ECB:s statistikförordningar genomför, behöver ECB statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå avseende de tillgångar och skulder som innehas och emitteras av vissa OFI. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå till ECB i enlighet med denna riktlinje. Dessa statistiska uppgifter bör inkludera statistiska uppgifter om tillgångar och skulder för följande OFI: värdepappershandlare, finansiella bolag med utlåningsverksamhet samt specialiserade finansiella bolag. Statistiska uppgifter som ska rapporteras om finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) (som klassificeras som OFI i förordning (EU) nr 549/2013) bör separeras från rapporteringskraven för OFI eftersom deras insamling från uppgiftslämnarna regleras i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40). |
|
(8) |
ECB behöver separata statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av OFI som klassificeras som värdepapperiseringsinstitut för att bevaka konsekvenserna av värdepapperiseringsverksamheten, särskilt samspelet mellan värdepapperiseringsinstituten och MFI-sektorn till vilken instituten har nära kopplingar. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB separat från statistiska uppgifter som rapporteras om OFI utifrån i de statistiska uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40). |
|
(9) |
ECB behöver statistiska uppgifter om centrala motparter (CCP) som klassificeras som specialiserade finansiella bolag inom kategorin OFI i förordning (EU) nr 549/2013) som inte omfattas av ECB:s statistikförordningar. ECB behöver dessa uppgifter för att kunna bekräfta att de korrigeringar som görs för MFI:s utlåning till, och inlåning från, centrala motparter i de monetära aggregaten och motparter är lämpliga för den faktiska verksamheten som de centrala motparterna bedriver. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter separat från, och utöver, de statistiska uppgifter som rapporteras om OFI. |
|
(10) |
För att säkerställa att de statistiska uppgifter om andra finansinstitut än MFI som rapporteras till ECB är representativa för hela den uppgiftslämnande populationen, behövs gemensamma regler för uppräkning för sådana uppgiftslämnare som har beviljats undantag i enlighet med förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2). |
|
(11) |
För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att de nationella centralbankerna rapporterar de statistiska uppgifterna till ett visst datum. |
|
(12) |
För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB för revideringar som avsevärt förbättrar de statistiska uppgifterna. |
|
(13) |
Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad tidsperiod innan de inför euron. |
|
(14) |
Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras ECBS. |
|
(15) |
Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella centralbankerna bör därför föreslå sådana tekniska ändringar genom statistikkommittén och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. |
|
(16) |
Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (9). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT 1
SYFTE OCH OMFATTNING
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för nationella centralbanker avseende statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (MFI). Av denna riktlinje framgår vilka uppgifter som ska rapporteras till ECB, hur uppgifterna behandlas, frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.
2. Denna riktlinje ska tillämpas på följande finansförmedlare:
|
a) |
investeringsfonder (IF), |
|
b) |
försäkringsbolag (IC), |
|
c) |
pensionsinstitut (PF), |
|
d) |
finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FCV), |
|
e) |
andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI), |
|
f) |
centrala motparter (CCP). |
Artikel 2
Definitioner
1. I denna riktlinje gäller definitionerna i följande förordningar:
|
a) |
Artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. |
|
b) |
Artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). |
|
c) |
Artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40). |
|
d) |
Artikel 1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). |
|
e) |
Artikel 1 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2). |
2. I denna riktlinje gäller också följande definitioner:
|
1. |
centrala motparter: sådana centrala motparter som:
|
|
2. |
andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI): betyder ”andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut” (delsektor S.125) enligt definitionen i punkterna 2.86–2.94 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013, och exklusive FVC enligt definitionen i punkt 2.90 i den bilagan. |
AVSNITT 2
INVESTERINGSFONDER
Artikel 3
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av investeringsfonder (IF)
1. De nationella centralbankerna ska rapportera nedanstående aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder (IF):
|
a) |
Tabell 1 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). |
|
b) |
Tabell 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). |
|
c) |
Tabell 1 i del 1 i bilaga I till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns. |
|
d) |
Tabell 2 i del 1 i bilaga I till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns. |
2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska rapporteras för alla nedanstående typer av investeringsfonder:
|
a) |
Aktiefonder, uppdelade efter öppna och slutna aktiefonder. |
|
b) |
Obligationsfonder, uppdelade efter öppna och slutna obligationsfonder. |
|
c) |
Blandfonder, uppdelade efter öppna och slutna blandfonder. |
|
d) |
Fastighetsfonder, uppdelade efter öppna och slutna fastighetsfonder. |
|
e) |
Hedgefonder, uppdelade efter öppna och slutna hedgefonder. |
|
f) |
Övriga fonder, uppdelade efter öppna och slutna fonder. |
|
g) |
Private equity-fonder (inbegripet riskkapitalfonder) som en ”varav”-post av ”totala fonder”. |
3. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 b och 1 d ska också rapporteras för alla nedanstående typer av investeringsfonder:
|
a) |
Aktiefonder, uppdelade efter företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag, UCITS), aktiefonder och andra aktiefonder än fondföretag. |
|
b) |
Obligationsfonder, uppdelade efter UCITS obligationsfonder och icke-UCITS obligationsfonder. |
|
c) |
Blandfonder, uppdelade efter UCITS blandfonder och icke-UCITS blandfonder. |
|
d) |
Fastighetsfonder, uppdelade efter UCITS fastighetsfonder och icke-UCITS fastighetsfonder. |
|
e) |
Hedgefonder, uppdelade efter UCITS hedgefonder och icke-UCITS hedgefonder. |
|
f) |
Övriga fonder, uppdelade efter övriga UCITS fonder övriga icke-UCITS fonder. |
|
g) |
Börshandlade fonder (ETF), som en ”varav”-post av ”totala fonder”. |
4. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 ska omfatta alla nedanstående:
|
a) |
Utestående belopp. |
|
b) |
Omklassificeringsjusteringar. |
|
c) |
Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar. |
Första stycket ska inte gälla för statistiska uppgifter om nyemission/försäljning och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder som rapporteras enligt punkt 1 b.
5. De statistiska uppgifter som avses i punkt 2 g ska rapporteras utifrån välgrundade skattningar i de fall där uppgifter är tillgängliga, och omfatta alla nedanstående:
|
a) |
Utestående belopp vid kvartalsslut. |
|
b) |
Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar. |
|
c) |
Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar. |
Första stycket ska inte gälla för statistiska uppgifter om nyemission/försäljning och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder som rapporteras enligt punkt 1 b.
6. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.
De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.
7. Om de uppgifter om innehavaraktier som rapporteras av IF, MFI och/eller OFI i enlighet med bilaga I del 2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) är ofullständiga eller ännu inte tillgängliga ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter till ECB om dessa. De nationella centralbankerna ska rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB i form av välgrundade skattningar utifrån den geografiska och sektorsvisa uppdelning som framgår av tabell 1 i bilaga I del 3 till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och tabell 1 i bilaga I del 1 till denna riktlinje.
8. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för investeringsfonder i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.
Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) 1073/2013 (ECB/2013/38) och ska tillämpa båda följande:
|
a) |
om statistiska uppgifter om uppdelningar saknas ska skattningar härledas utifrån relationstal baserade på motsvarande delsektorer av investeringsfonder som avses i punkt 2. |
|
b) |
ingen delsektor av investeringsfonder som avses i punkt 2 ska exkluderas. |
9. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för investeringsfonder i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.
10. Om investeringsfonder rapporterar uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av dem som grupp i enligt med artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) till de nationella centralbankerna, ska de säkerställa att de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel hör till samma typ av investeringsfond som avses i punkterna 2 och 3.
11. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:
|
a) |
Under den månadsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 4 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare månadsvisa statistiska uppgifterna. |
|
b) |
Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 4 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna. |
Om nationella centralbanker reviderar statistiska uppgifter enligt första stycket ska de säkerställa att de månadsvisa och de kvartalsvisa statistiska uppgifterna stämmer överens.
Vad gäller första stycket får de nationella centralbankerna revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:
|
a) |
Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB. |
|
b) |
Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket. |
Artikel 4
Tidsramar
1. De nationella centralbankerna ska varje kvartal rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 a till ECB.
2. De nationella centralbankerna ska varje månad rapportera de månadsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 b till ECB, utom kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 3.2 g avseende private equity-fonder som ska rapporteras kvartalsvis.
3. De nationella centralbankerna ska varje kvartal rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 c till ECB.
4. De nationella centralbankerna ska varje månad rapportera de månadsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 d till ECB, utom kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 3.2 g avseende private equity-fonder som ska rapporteras kvartalsvis.
5. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad eller det kvartal som de statistiska uppgifterna avser, i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).
Artikel 5
Aggregering, skattning och värdering av statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder
1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder som avses i artikel 3 enligt följande:
|
a) |
För värdepapper med ISIN-kod (International Securities Identification Number) ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/21 (12) som huvudsaklig referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper skall användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper i investeringsfonden. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs:
De nationella centralbankerna får också samla in uppgifter värdepapper för värdepapper om sådana värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder genom att använda egna interna identifikationskoder. |
|
b) |
De nationella centralbankerna ska aggregera de statistiska uppgifter om värdepapper som härletts under punkt a) och lägga dem till den information som rapporteras för värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder för att ta fram aggregat för i) värdepapper andra än aktier, uppdelade efter löptid, valuta och motpart, ii) andelar i investeringsfonder som innehas av investeringsfonder, uppdelade efter instrument och motpart samt iii) summa utgivna andelar i investeringsfonder. |
|
c) |
De nationella centralbankerna ska härleda nödvändiga statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas av investeringsfonder genom att sammanföra de statistiska uppgifterna om värdepapper som härletts under punkt b) och de tillgångar och skulder för andra än värdepapper som insamlats från enskilda inhemska investeringsfonder. |
|
d) |
De nationella centralbankerna ska aggregera de tillgångar och skulder som innehas och emitteras av alla investeringsfonder med hemvist i en medlemsstat som tillhör samma typ. |
Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder månadsvis i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska även punkt 1 tillämpas.
2. Under referensmånader som inte är den sista månaden i kvartalet ska de nationella centralbankerna skatta de månadsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder exklusive utgivna andelar i investeringsfonder, baserat på de statistiska uppgifter som samlats in av de nationella centralbankerna enligt följande:
|
a) |
för varje enskild investeringsfond, |
|
b) |
om punkt a inte är möjlig, efter typ av investeringsfond som avses i artikel 3.2 och 3.3, |
|
c) |
om sådana skattningar inte kan härledas av den nationella centralbanken får den nationella centralbanken begära att ECB härleder skattningarna. Om nationella centralbanker begär skattningar får ECB begära in ytterligare statistiska uppgifter, inklusive fond för fond och statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper. |
Denna punkt ska inte tillämpas om statistiska uppgifter samlas in månadsvis i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).
3. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3.1 i denna riktlinje till ECB i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 7 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och bilagorna till den förordningen. För poster som är föremål för upplupen ränta ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter enligt följande:
|
a) |
”Inlåning och lånefordringar” samt ”inlåning och lån som har erhållits” ska exkluderar upplupen ränta som återfinns under övriga tillgångar/skulder. |
|
b) |
”Skuldinstrument” omfattar upplupen ränta. |
AVSNITT 3
FÖRSÄKRINGSBOLAG (IC)
Artikel 6
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om försäkringsbolag
1. De nationella centralbankerna ska rapportera följande aggregerade statistiska uppgifter om försäkringsbolag till ECB:
|
a) |
Tabellerna 1a och 1b i bilaga I del 3 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). |
|
b) |
Tabell 1 i bilaga I del 2 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns. |
|
c) |
Tabell 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). |
|
d) |
Tabell 2 i bilaga I del 2 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns. |
Vad gäller punkt a ska de nationella centralbankerna inte rapportera de rutor som är markerade ”SUM”.
2. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 för alla nedanstående typer av bolag:
|
a) |
Livförsäkringsbolag. |
|
b) |
Skadeförsäkringsbolag. |
|
c) |
Blandade försäkringsbolag. |
|
d) |
Återförsäkringsbolag. |
3. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b ska rapporteras separat för alla nedanstående:
|
a) |
Utestående belopp vid kvartalsslut. |
|
b) |
Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar. |
|
c) |
Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar. |
4. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper är tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.
De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.
5. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.
Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) förutsatt att skattningarna baseras på motsvarande typer av försäkringsbolag som avses i punkt 2.
6. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:
|
a) |
Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 7 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna. |
|
b) |
Under den årsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 7 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare årsvisa statistiska uppgifterna. |
De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:
|
a) |
Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB. |
|
b) |
Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket. |
Artikel 7
Tidsramar
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 a och 6.1 b varje kvartal före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges för kvartalsvisa statistiska uppgifter i artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).
2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de årsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 c och 6.1 d årligen före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges för årsvisa statistiska uppgifter i artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).
Artikel 8
Aggregering, skattning och värdering av statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av försäkringsbolag
1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade kvartalsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av försäkringsbolag som avses i artikel 6 enligt följande:
|
a) |
För värdepapper med ISIN-kod ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt riktlinje ECB/2012/21 som referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper ska användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper som innehas eller emitteras av försäkringsbolaget. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs
|
|
b) |
De nationella centralbankerna ska aggregera de statistiska uppgifterna om de värdepapper som härletts under punkt a och lägga dem till den information som rapporteras för värdepapper som saknar ISIN-koder för att ta fram aggregat för
|
2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de bästa skattningarna av försäkringsbolagens innehav av aktier/andelar som emitterats av investeringsfonder, uppdelat efter
|
a) |
obligationsfonder, |
|
b) |
aktiefonder, |
|
c) |
blandfonder, |
|
d) |
fastighetsfonder, |
|
e) |
hedgefonder, |
|
f) |
övriga fonder. |
Vid tillämpningen av första stycket får de nationella centralbankerna härledas dessa bästa skattningar genom att sammanlänka den information som tillhandahålls värdepapper för värdepapper i enlighet med tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) med den information som härleds från CSDB som referensdatabas. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifterna som krävs eller använda alternativa källor för att härleda statistiska uppgifter:
|
i) |
om aktierna/andelarna som emitterats av investeringsfonder inte finns i CSDB, |
|
ii) |
om informationen i CSDB som behövs för att sammanställa uppgifterna enligt första stycket inte är tillförlitliga. |
3. Om uppgiftslämnare rapporterar statistiska uppgifter årsvis i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) får de nationella centralbankerna skatta de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som ska rapporteras enligt artikel 6.1 a baserat på statistiska uppgifter som samlas in årsvis.
4. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 6 i denna riktlinje i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 6 och i bilagorna till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).
5. De nationella centralbankerna får rapportera de statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 a och 6.1 b i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) om skillnaden mellan dessa uppgifter och de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) inte anses vara väsentlig baserat på de uppgifter om premier som rapporteras enligt i artikel 6.1 c och 6.1 d.
Vid tillämpningen av första stycket ska ECB, i nära samarbete med de nationella centralbankerna, bedöma huruvida de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) väsentligen avviker från de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50). Om uppgifterna avviker på ett väsentligt sätt ska ECB, i nära samarbete med de nationella centralbankerna, fastställa en metod för att härleda de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50).
Så länge denna metod inte fastställts får de nationella centralbankerna justera sina statistiska uppgifter, frivilligt och efter bästa förmåga, genom att härleda statistiska uppgifter som samlas in enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) från statistiska uppgifter som samlas in enligt artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50).
AVSNITT 4
PENSIONSINSTITUT (PF)
Artikel 9
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om pensionsinstitut
1. De nationella centralbankerna ska rapportera följande aggregerade statistiska uppgifter om pensionsinstitut till ECB:
|
a) |
Tabellerna 1a, 1b och 1c i bilaga I del 3 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2). |
|
b) |
Tabell 1 i bilaga I del 3 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns. |
|
c) |
Tabell 3 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2). |
2. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b ska rapporteras separat för alla nedanstående:
|
a) |
Utestående belopp vid kvartalsslut. |
|
b) |
Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar. |
|
c) |
Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar. |
3. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.
De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.
4. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag i enlighet med artikel 7.1 och artikel 13 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.
Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 7.1 a–7.1 d i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).
5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:
|
a) |
Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 10 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna. |
|
b) |
Under den årsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 10 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare årsvisa statistiska uppgifterna. |
De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:
|
a) |
Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB. |
|
b) |
Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket. |
Artikel 10
Tidsramar
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 9.1 a och 6.1 b före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges i artikel 8.1 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).
2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de årsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 9.1 c före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges i artikel 8.2 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).
Artikel 11
Aggregering, skattning och värdering av uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av pensionsinstitut
1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade kvartalsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av pensionsinstitut som avses i artikel 9 enligt följande:
|
a) |
För värdepapper med ISIN-kod ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt riktlinje ECB/2012/21 som referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper ska användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper som innehas eller emitteras av pensionsinstitutet. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs:
|
|
b) |
De nationella centralbankerna ska aggregera de uppgifterna om de värdepapper som härletts under punkt a och lägga dem till de statistiska uppgifterna som rapporteras för värdepapper som saknar ISIN-koder för att ta fram aggregat i alla nedanstående fall:
|
2. De nationella centralbankerna ska rapportera kvartalsvisa estimat för pensionsinstitutens skulder till ECB som härletts i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).
3. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 9 i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 6 och i bilagorna till förordning (EU) nr 2018/231 (ECB/2018/2).
AVSNITT 5
FINANSIELLA BOLAG SOM ÄGNAR SIG ÅT VÄRDEPAPPERISERINGSTRANSAKTIONER (S.K. VÄRDEPAPPERISERINGSINSTITUT)
Artikel 12
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av värdepapperiseringsinstitut
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med tabellerna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).
2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska rapporteras för alla nedanstående typer av värdepapperiseringsinstitut:
|
a) |
Värdepapperiseringsinstitut som deltar i traditionell värdepapperisering. |
|
b) |
Värdepapperiseringsinstitut som deltar i syntetisk värdepapperisering. |
|
c) |
Värdepapperiseringsinstitut som deltar i försäkringsrelaterad värdepapperisering. |
|
d) |
Övriga värdepapperiseringsinstitut: |
3. De statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 ska rapporteras separat för
|
a) |
utestående belopp vid kvartalsslut, |
|
b) |
kvartalsvisa transaktioner. |
De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om transaktioner i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.
4. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 i enlighet med tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska omfatta statistiska uppgifter om av- och nedskrivningar efter bästa förmåga.
5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 14 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.
De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:
|
a) |
Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB. |
|
b) |
Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket. |
Artikel 13
Uppräkning och kvalitetsstandarder
1. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för pensionsinstitut i enlighet med artikel 5.1 b oh 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 12.
2. Om en nationell centralbank beviljar undantag för värdepapperiseringsinstitut i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska den säkerställa att värdepapperiseringsinstitut står för minst 95 procent av de samlade utestående tillgångarna för referenspopulationen. Efter samråd med ECB ska den nationella centralbanken fastställa vilka av de källor som avses i artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) som är lämpliga för att härleda de statistiska uppgifter som ska rapporteras i enlighet med de statistiska koncept och definitioner som framgår av bilaga II till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).
3. Om nationella centralbanker beviljar undantag för värdepapperiseringsinstitut i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska följande kvalitetsstandarder tillämpas för de statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med artikel 12 i denna riktlinje:
|
a) |
Följande statistiska uppgifter om tillgångar ska omfattas av kvalitetsstandarder jämförbara med dem för statistiska uppgifter som rapporteras direkt av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40):
|
|
b) |
Följande statistiska uppgifter om skulder ska omfattas av kvalitetsstandarder jämförbara med dem för statistiska uppgifter som rapporteras direkt av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40):
|
|
c) |
Nedanstående statistiska uppgifter om tillgångar kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga:
|
|
d) |
Nedanstående statistiska uppgifter om skulder kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga:
|
|
e) |
Statistiska uppgifter om av- och nedskrivningar kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga. |
4. Om nationella centralbanker beviljar undantag i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) och härleder dessa uppgifter från offentliga eller tillsynsrelaterade källor, ska de kontrollera att de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt artikel 12 i denna riktlinje överensstämmer med uppgifterna från årsredovisningarna så snart dessa årsredovisningar blir tillgängliga.
Om de kontroller som avses i första stycket visar att de statistiska uppgifterna som framgår av bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) inte kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarderna som framgår av bilaga III till den förordningen, ska de nationella centralbankerna vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten hos de statistiska uppgifterna. Vid behov ska de nationella centralbankerna samla in dessa statistiska uppgifter direkt från uppgiftslämnare i enlighet med förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) och, i tillämpliga fall, återkalla de undantag som beviljats enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).
Artikel 14
Tidsramar
De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i artikel 12 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.
AVSNITT 6
ANDRA FINANSFÖRMEDLARE, UTOM FÖRSÄKRINGSBOLAG OCH PENSIONSINSTITUT (OFI)
Artikel 15
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av OFI
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av OFI i enlighet med tabell 1 i bilaga I del 4 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns, för varje nedanstående typ av OFI:
|
a) |
Värdepappershandlare. |
|
b) |
Finansiella bolag med utlåningsverksamhet. |
|
c) |
Specialiserade finansiella bolag. |
Vid tillämpning av punkterna a och b i första stycket ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i de fall då faktiska uppgifter är tillgängliga. Om faktiska uppgifter saknas för den begärda uppdelningen eller för de överenskomna frekvenserna, tidsfristerna eller tidsintervallen, ska skattningar rapporteras.
2. Statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska inkludera OFI med hemvist i euroområdets medlemsstater, inklusive båda följande:
|
a) |
Institutioner belägna inom territoriet för den medlemsstaten i euroområdet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta territorium. |
|
b) |
Inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet för den medlemsstaten i euroområdet. |
3. Statistiska uppgifter om justeringar för omklassificeringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i utestående belopp eller om omklassificeringar genomförs. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.
4. De nationella centralbankerna ska om möjligt rapportera de statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 i enlighet med rådets direktiv 86/635/EEC (13) och tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna ska samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis.
De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 i enlighet med de värderingsregler som framgår av förteckningen i del 4 avsnitt 2 i bilaga I till denna riktlinje.
5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt denna artikel utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 16 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.
De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
Vid tillämpningen av andra stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar.
Artikel 16
Tidsramar
De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 15 kvartalsvis före stängningsdags den sista kalenderdagen av den tredje månaden som följer på det kvartalsslut som uppgifterna avser, eller föregående vardag om den sista kalenderdagen under månaden inte är någon vardag.
AVSNITT 7
CENTRALA MOTPARTER (CCP)
Artikel 17
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av centrala motparter
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av centrala motparter i enlighet med tabell 1 i del 5 i bilaga I till denna förordning enligt följande:
|
a) |
De nationella centralbankerna ska rapportera alla rutor i tabell 1 del 5 i bilaga I om de utestående beloppen i någon av de rutor som markerats "R" överstiger 10 miljarder euro. |
|
b) |
De nationella centralbankerna ska rapportera alla rutor som markerats "NR" i tabell 1 del 5 i bilaga I om de utestående beloppen i någon av de rutor som markerats "NR" överstiger 10 miljarder euro. |
|
c) |
Om varken punkt a) eller b) är uppfyllda, ska de nationella centralbankerna rapportera aggregerade statistiska uppgifter om de centrala motparternas balansräkningar på frivillig basis. |
Vad gäller punkt c) ska de nationella centralbankerna övervaka huruvida tröskelvärdena uppnås åtminstone på årsbasis om de väljer att inte rapportera de aggregerade statistiska uppgifterna.
2. De statistiska uppgifterna som ska rapporteras enligt punkt 1 ska omfatta utestående belopp och omklassificeringsjusteringar. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.
3. De nationella centralbankerna ska rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i punkt 12 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.
4. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av punkt 3 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.
De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.
Vid tillämpningen av andra stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar.
AVSNITT 8
RAPPORTERING AV HISTORISKA UPPGIFTER OCH RAPPORTERINGSSTANDARDER
Artikel 18
Rapportering av historiska uppgifter om euron införs
1. Om en medlemsstat som inte har euron som valuta (nedan kallad medlemsstat utanför euroområdet) inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten rapportera nedanstående statistiska uppgifter till ECB för alla referensperioder sedan den medlemsstatens anslutning till unionen, åtminstone avseende tre år innan medlemsstaten inför euron:
|
a) |
De statistiska uppgifter om investeringsfonder som ska rapporteras enligt artikel 3. |
|
b) |
De statistiska uppgifter om försäkringsbolag som ska rapporteras enligt artikel 6. |
|
c) |
De statistiska uppgifter om pensionsinstitut som ska rapporteras enligt artikel 9. |
|
d) |
De statistiska uppgifter om värdepapperiseringsinstitut som ska rapporteras enligt artikel 12. |
2. De nationella centralbankerna ska sammanställa de statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 som om medlemsstaten i fråga hade ingått i euroområdet under samtliga referensperioder.
Artikel 19
Kontroll och förklaringar
1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98, förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2), ska de nationella centralbankerna övervaka och kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.
2. Om de nationella centralbankerna skattar statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje, ska de på anmodan lämna förklaringar till ECB.
Artikel 20
Rapporteringskalender
Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender. De nationella centralbankerna ska iaktta rapporteringskalendern när de rapporterar de statistiska uppgifter enligt i denna riktlinje.
Artikel 21
Överföringsstandarder
De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.
Om första stycket inte är tillämplig får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.
AVSNITT 9
FÖRENKLAT ÄNDRINGSFÖRFARANDE OCH FÖRSTA RAPPORTERING
Artikel 22
Förenklat ändringsförfarande
ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar i bilagorna som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.
Artikel 23
Första rapportering
1. Den första rapporteringen av månadsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för december 2021.
2. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för fjärde kvartalet 2021.
3. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för 2021.
AVSNITT 10
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24
Verkan
1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.
2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.
Artikel 25
Adressater
Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.
På ECB-rådets vägnar
Christine LAGARDE
ECB:s ordförande
(1) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2013/24 av den 25 juli 2013 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 2, 7.1.2014, s. 34).
(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 73).
(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107).
(4) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 av den 28 november 2014 om [kvartalsvisa] statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag (ECB/2014/50) (EUT L 366, 20.12.2014, s. 36).
(5) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 av den 26 januari 2018 om statistikkrav för pensionsinstitut (ECB/2018/2) (EUT L 45, 17.2.2018, s. 3).
(6) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(8) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräknings- och räntestatistik från monetära finansinstitut (MFI) (ECB/2021/11) (se sidan 1 i detta nummer av EUT).
(9) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
(11) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2013, s. 16).
(12) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/21 av den 26 september 2012 om regler för kvalitetssäkringen av uppgifter i den centraliserade värdepappersdatabasen (EUT L 307, 7.11.2012, s. 89).
(13) Rådets direktiv av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EUT L 372, 31.12.1986, s. 1).
BILAGA I
DEL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av investeringsfonder (IF)
Vid tillämpningen av dessa tabeller klassas investeringsfonder (IF) som huvudsakligen placerar i aktier/andelar som har emitterats av andra investeringsfonder (fond-i-fond) utifrån den kategori av investeringsfond som de främst placerar i, vilket bl.a. framgår av: offentliga prospekt, fondbestämmelser, bolagsordning, stadgar eller regelverk, teckningsdokument eller placeringsavtal, eller marknadsföringsdokument.
TABELL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar
TABELL 2
Statistiska uppgifter som ska rapporteras månadsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar
DEL 2
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om försäkringsbolag
TABELL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar
TABELL 2
Statistiska uppgifter som ska rapporteras årsvis
DEL 3
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om pensionsinstitut (PF)
TABELL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar
DEL 4
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av OFI
Avsnitt 1: Rapporteringstabell
Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas ska de nationella centralbankerna tillhandahålla nationella skattningar för tabell 1. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas, får de nationella centralbankerna antingen välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras tolkas som ”statistiska uppgifter som existerar men som inte samlas in”. ECB får göra antaganden och skattningar när man sammanställer aggregat för euroområdet.
TABELL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp och justeringar för omklassificeringar
Avsnitt 2: Kategorier av instrument och värderingsregler
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1) (ENS 2010) ska tillgångar och skulder värderas med hjälp av marknadspriset vid den tidpunkt som balansräkningen avser. Inlåning och utlåning måste rapporteras till nominellt värde; upplupen ränta ska inte ingå.
Tillgångar
Summa tillgångar/skulder: summa tillgångar måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på tillgångssidan av balansräkningen och ska även vara lika med summan av skulderna.
|
1. |
Inlåning: i denna post (2) ingår två viktiga underkategorier – överförbar inlåning och annan inlåning. Innehav av kassa måste också ingå i denna post.
Värderingsregler: i enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning ska upplupen ränta på inlåning redovisas i balansen samtidigt som den uppkommer (dvs. enligt periodiseringsmetoden) i stället för när den faktiskt tas emot eller blir betald (dvs. enligt kontantmetoden). Upplupen ränta på inlåning måste klassificeras brutto under kategorin ”övriga tillgångar”. Där inlåningen avser finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) ska denna post hänföras till ”övriga tillgångar”. |
|
2. |
Lån: denna post omfattar:
För underkategorin värdepappershandlare ska lån redovisas ”övriga tillgångar”. Värderingsregler: OFI-lån ska rapporteras brutto utan avdrag för avsättningar, såväl allmänna som speciella, till dess lånen har avskrivits av den rapporterande enheten, vid vilket tillfälle lånet tas ur balansräkningen. I enlighet med allmänna principer för bokföringen av upplupen ränta ska upplupen ränta på utlåning redovisas i balansen i den takt den ackumuleras, dvs. på ackumuleringsbasis, snarare än när den faktiskt tas emot eller betalas, dvs. på kassabas. Upplupen ränta på utlåning måste klassificeras brutto under kategorin ”övriga tillgångar”. |
|
3. |
Skuldinstrument: Denna post omfattar innehav av skuldinstrument, som är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon äganderätt i förhållande till utställarinstitutet. Detta omfattar överlåtna lån som har blivit överlåtbara på en organiserad marknad, under förutsättning att det finns bevis på handel på andrahandsmarknaden, däribland förekomst av marknadsgaranter, och att det finns en återkommande notering av de finansiella tillgångarna, t.ex. genom skillnader i köp- och säljkurser.
Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska skuldinstrument redovisas till marknadsvärde. |
|
4. |
Ägarandelar: ägarandelar representerar äganderätter i bolag och kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en andel av bolagens eller kvasibolagens vinster och till en andel av deras nettotillgångar vid en eventuell likvidation. Ägarandelar omfattar inte aktier/andelar i investeringsfonder.
Denna post omfattar:
Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska ägarandelar redovisas till marknadsvärde. |
|
5. |
Aktier/andelar i investeringsfonder: denna post omfattar innehav av aktier/andelar som emitteras av penningmarknadsfonder och investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder.
För underkategorin finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) måste aktier/andelar i investeringsfonder hänföras till ”övriga tillgångar”. Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska aktier/andelar i investeringsfonder rapporteras till marknadsvärde. |
|
6. |
Finansiella derivat som inkluderar
Där inlåningen avser finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) ska den hänföras till ”övriga tillgångar”. Finansiella derivat ska tas upp till marknadsvärde i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positiva marknadsvärden ska upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa marknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen. Finansiella derivat kan bokföras på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Om endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärdet, ska dessa positioner rapporteras i stället. Denna post omfattar inte finansiella derivat som inte tas upp i balansräkningen enligt nationella bestämmelser. |
|
7. |
Övriga tillgångar: detta är restposten på balansräkningens tillgångssida och definieras som ”tillgångar som inte ingår på annat ställe”. Denna post avser tillgångar som upplupen ränta på utlåning/inlåning och upplupen hyra på fastigheter, förväntade utdelningar, fordringsbelopp som förfaller och som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, bruttobelopp av utestående fordringar som avser poster under avveckling, bruttobelopp av utestående fordringar avseende poster som är under transport, övriga tillgångar som inte särredovisas, t.ex. icke-finansiella tillgångar (inklusive anläggningstillgångar), utlåning och inlåning, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller. |
Skulder
Summa tillgångar/skulder: summa skulder måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på balansräkningens skuldsida och även vara lika med ”summa tillgångar” (se även tillgångsposten ”summa tillgångar/skulder”).
|
1. |
Lån
och inlåning som har erhållits – denna post omfattar:
|
|
2. |
Emitterade skuldinstrument: värdepapper emitterade av OFI som inte är ägarandelar, som vanligtvis är överlåtbara och har en andrahandsmarknad eller som kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till emittenten. |
|
3. |
Kapital och reserver: här ingår de belopp som uppkommer när ett OFI emitterar aktier och andra ägarandelar till aktieägare eller andra ägare, vilket innebär att innehavaren erhåller en äganderätt i ett OFI och i allmänhet även rätt till en andel i vinsten och i det egna kapitalet i händelse av likvidation. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke utdelade ersättningar eller medel som ett OFI avsatt i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. Detta omfattar
|
|
4. |
Finansiella derivat: se tillgångsposten ”finansiella derivat”. |
|
5. |
Övriga skulder: detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. Denna post avser skulder som bruttobelopp att betala för poster som är under avveckling, bruttobelopp att betala avseende poster som är i transit, upplupen ränta att betala på inlåning, utdelningar som ska utbetalas, belopp att betala som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, avsättningar som avser skulder till tredje part, marginalbetalningar i enlighet med derivatavtal, avseende likvidsäkerhet placerad som skydd mot kreditrisk, som återbetalas till insättaren när avtalet avslutats men där insättaren behåller äganderätten, nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet, nettobelopp att betala avseende framtida avslut av värdepapperstransaktioner, övriga skulder som inte särredovisas, till exempel skuldinstrument eller finansiella derivat, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller. |
Avsnitt 3: Nationella förklaringar
|
1. |
Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling – detta ska inkludera:
|
|
2. |
Sammanställningsmetoder: det måste beskrivas vilken metod som har använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. en detaljerad beskrivning av estimat/skattningar som gjorts eller hur serier aggregeras om två serier har olika frekvens. |
|
3. |
Rättslig ram: utförlig information måste lämnas om institutens nationella rättsliga ram. Länkar med unionslagstiftningen måste anges speciellt. Om olika typer av institut ingår i samma kategori måste denna information lämnas för samtliga typer av institut. |
|
4. |
Avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar: De nationella centralbankerna måste lämna information om avvikelser från rapporteringsanvisningarna.
Avvikelser från rapporteringsanvisningarna kan avse:
|
|
5. |
Rapporterande population: I en viss underkategori av OFI kan de nationella centralbankerna klassificera samtliga institut som uppfyller OFI-definitionen. De måste beskriva alla institut som ingår i eller har uteslutits ur varje underkategori av OFI. De nationella centralbankerna ska om möjligt lämna skattningar av uppgifternas täckning avseende summa tillgångar för den rapporterande populationen. |
|
6. |
Avbrott i historiska serier: brott och större förändringar över tiden i insamlingen, rapporteringens täckning, rapporteringsramen och sammanställningen av historiska serier ska beskrivas. När det gäller brott ska det anges i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan anses vara jämförbara. |
|
7. |
Övriga synpunkter: övriga relevanta synpunkter eller kommentarer. |
DEL 5
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av centrala motparter (CCP)
TABELL 1
Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp och justeringar för omklassificeringar
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(2) I överensstämmelse med ENS 2010 ska en transaktion, om initiativet utgår från långivaren, klassas som inlåning, medan en transaktion där initiativet utgår från låntagaren, klassas som ett lån.
BILAGA II
RAPPORTERING AV JUSTERINGAR OCH HÄRLEDNING AV TRANSAKTIONER AVSEENDE STATISTIK ÖVER INVESTERINGSFONDER, FÖRSÄKRINGSBOLAG, PENSIONSINSTITUTS OCH VÄRDEPAPPERISERINGSINSTITUT
DEL 1
Allmän beskrivning av förfarandet för att härleda transaktioner
|
1. |
Finansiella transaktioner är nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för alla kategorier av finansiellt instrument, d.v.s. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given referensperiod. Ramverket för att härleda transaktioner avseende statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut är baserat på europeiska national- och regionalräkenskapssystemet som publicerats som bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1) (nedan kallat ENS 2010). Avvikelser från denna internationella standard görs i denna bilaga när så behövs både vad gäller uppgifternas innehåll och benämningar av statistiska begrepp. Denna bilaga tolkas i enlighet med ENS 2010, om inget annat anges i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) eller den här riktlinjen. |
|
2. |
Vad gäller IF-, IC- och PI-statistik beräknar ECB transaktioner genom att för varje tillgångs- och skuldpost ta differensen mellan utestående belopp enligt rapporteringstillfället vid periodens slut, varefter effekterna av utvecklingen som inte är resultatet av transaktionerna tas bort (justeringar). Dessa delas upp i de två kategorierna ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar (2)”. De nationella centralbankerna rapporterar de två kategorierna till ECB så att effekterna av dessa icke-transaktioner kan tas bort när transaktionerna beräknas. |
|
3. |
När det gäller statistik avseende värdepapperiseringsinstitut ska de nationella centralbankerna rapportera transaktionerna istället för justeringar direkt till ECB. Transaktionerna ska beräknas (antingen direkt av uppgiftslämnarna eller de nationella centralbankerna) enligt de allmänna anvisningarna för justeringar för omklassificeringar och omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar som framgår av denna bilaga. |
|
4. |
Transaktioner beräknas normalt på nettobasis, dvs. man behöver inte fastställa finansiella bruttotransaktioner eller bruttoomsättning. Ett undantag vad gäller statistik avseende investeringsfonder är där förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) kräver separat rapportering av nyemission och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder under referensperioden. |
|
5. |
Finansiella transaktioner anges normalt till transaktionsvärdet – det värde till vilket tillgångarna anskaffas/avyttras och/eller skulder upprättas, avvecklas eller byts – vilket inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som det pris som anges på marknaden eller tillgångens verkliga värde vid transaktionstidpunkten. Transaktionsvärdet omfattar inte administrationsavgifter, arvoden, provisioner, courtage eller liknade betalningar för tjänster. |
|
6. |
I denna bilaga beskrivs den metod som används för att härleda transaktioner. I del 2 beskrivs de nationella centralbankernas krav avseende justeringar. I del 3 behandlas särskilda anpassningar som görs avseende statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut. |
DEL 2
Rapportering av justeringar
|
7. |
Inom ramen för statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, och pensionsinstitut ska de nationella centralbankerna rapportera ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” till ECB. |
|
8. |
Avsnitt 1 beskriver hur omklassificeringsjusteringar ska rapporteras och ger exempel på konkreta fall. Avsnitt 2 beskriver hur omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar ska rapporteras. |
|
9. |
Justeringar omfattas av samma dubbelbokföringssystem som utestående belopp. I samtliga fall har justeringar en motpost som beror på verksamheten eller de nationella bokföringsreglerna. |
Avsnitt 1: Omklassificeringsjusteringar
Avsnitt 1.1 Allmän beskrivning
|
1. |
”Omklassificeringsjusteringar” omfattar förändringar i referenssektorns balansräkning som uppstår till följd av förändringar i den rapporterande populationens sammansättning och struktur, förändringar i klassificeringen av finansiella instrument och motparter, förändringar i statistiska definitioner samt i (den partiella) korrigeringen av rapporteringsfel, som samtliga ger upphov till avbrott i serierna och därigenom påverkar jämförbarheten för två efterföljande utestående belopp i slutet av perioden. Utvidgningar av euroområdet kan ses som ett specialfall av omklassificering. |
|
2. |
De nationella centralbankerna rapporterar statistiska uppgifter avseende omklassificeringsjusteringar i enlighet med denna riktlinje med hjälp av statistiska uppgifter som rapporteras direkt av den rapporterande populationen, tillsynsinformation, rimlighetsbedömningar, engångsundersökningar (till exempel avseende extremvärden), nationella statistikkrav, information om tillkommande eller avgående enheter ur den rapporterande populationen och samtliga andra källor som de har tillgång till. De nationella centralbankerna identifierar ändringar i utestående belopp som beror på omklassificeringar och rapporterar nettobeloppet. En nettoökning av utestående belopp till följd av omklassificeringar tas upp med positivt tecken, en nettominskning av utestående belopp med negativt tecken. |
|
3. |
Skattningar av omklassificeringsjusteringar får göras av de nationella centralbankerna, särskilt om de statistiska uppgifterna inte är lättillgängliga eller av dålig kvalitet. ECB förväntas inte göra justeringar i efterhand om inte de nationella centralbankerna pekar på distinkta förändringar på grund av omklassificeringar i de slutliga statistiska uppgifterna som den nationella centralbanken inte kan korrigera i tid. I sådana fall får ECB göra justeringar i efterhand efter överenskommelse med den relevanta nationella centralbanken. |
|
4. |
De nationella centralbankerna ska skicka alla omklassificeringsjusteringar över 50 miljoner euro. Detta tröskelvärde hjälper de nationella centralbankerna att fatta beslut om huruvida justeringar ska sammanställas. Om emellertid förhållandevis detaljerade uppgifter samlas in utan hänsyn till tröskelvärdet, kan det vara kontraproduktivt för nationella centralbanker att försöka tillämpa ett sådant tröskelvärde. Denna flexibilitet ska inte påverka kravet på inbördes överensstämmelse mellan rapporterade statistiska uppgifter för referensperioden, samt mellan olika rapporteringsfrekvenser (dvs. månads- och kvartalsuppgifter när det gäller investeringsfonder). |
|
5. |
Med beaktande av artiklarna 3.11, 6.6, 9.5, 12.5, 15.5 och 17.4 ska de nationella centralbankerna korrigera rapporteringsfel i de utestående beloppen så snart ett fel upptäcks. I idealfallet innebär revideringarna att felet helt avlägsnas från uppgifterna, särskilt om det endast påverkar en enda period eller ett begränsat tidsintervall. Under dessa förhållanden uppkommer inte något brott i serierna. Om däremot felet påverkar historiska uppgifter och ingen rättelse av tidigare uppgifter görs eller om det görs för endast en begränsad tidsperiod, föreligger det ett brott i serien mellan den första perioden med den rättade siffran och den sista perioden som innehåller den felaktiga uppgiften. I så fall ska de nationella centralbankerna fastställa storleken på avbrottet och ta upp en justering under "omklassificeringsjusteringar". Detta gäller också för ändringar av statistiska definitioner som påverkar de rapporterade uppgifterna samt avbrott som kan ha uppstått till följd av att uppräkningsmetoder införs, ändras eller avskaffas. |
Avsnitt 1.2 Exempel på omklassificeringsjusteringar
Förändringar i sammansättningen av den rapporterande populationen
|
6. |
Förändringar i den rapporterande populationens sammansättning kan ge upphov till en överföring av verksamheter över de ekonomiska sektorernas gränser. Sådana överföringar motsvarar inte transaktioner och behandlas därför som en justering under ”omklassificeringar och andra justeringar”. |
|
7. |
Ett institut som tillträder den rapporterande sektorn kan föra in verksamhet till den rapporterande populationen, medan ett institut som lämnar den kan föra ut verksamhet ur sektorn. I den mån det tillträdande institutet nystartar sin verksamhet efter att ha tillträtt den rapporterande sektorn motsvarar detta en finansiell transaktion som inte avlägsnas från statistiken. På samma sätt tas ett institut som lämnar sektorn och minskar sin verksamhet innan det lämnar den rapporterande sektorn upp som en transaktion i statistiken. |
|
8. |
Nettoeffekten av tillkommande och avgående enheter på den rapporterande sektorns aggregerade tillgångar och skulder beräknas genom att aggregera de första tillgångar och skulder som rapporterats av nytillträdande enheter och de sista tillgångar och skulder som rapporterats av avgående enheter, och genom att ta differensen mellan dessa två för varje post. Denna nettosiffra anges under omklassificeringsjusteringar. Under vissa omständigheter kan det förekomma effekter på motparters rapportering som måste inkluderas i justeringarna, i detta fall en förändring av sektor. |
Förändringar i den rapporterande sektorns struktur
|
9. |
Förändringar i den rapporterande sektorns struktur uppstår i samband med koncerninterna omorganisationer eller fusioner, förvärv och uppdelningar. Sådana omstruktureringar av bolag leder normalt till förändringar i värderingen av finansiella tillgångar och skulder; omvärderingsjusteringar tas upp för att avspegla dessa förändringar och därigenom möjliggöra att transaktionerna härleds korrekt. Dessa omstruktureringar leder dessutom ofta till att finansiella tillgångar och skulder överförs från en institutionell enhets balansräkning till en annan (förändring i äganderätten). Kriteriet för att överföringar av tillgångar ska behandlas som transaktioner definieras som att det ska finnas två separata institutionella enheter som agerar genom ömsesidig överenskommelse. Om däremot överföringarna sker till följd av att en institutionell enhet skapas eller försvinner, måste de behandlas som ”omklassificeringsjusteringar”. Om en fusion eller ett förvärv leder till att en eller flera institutionella enheter försvinner, ska samtliga korsvisa positioner som förelåg mellan de fusionerande instituten och som nettas när enheterna upphör att existera och försvinna från systemet och omklassificeringsjusteringar måste därmed rapporteras. Uppdelningar av bolag behandlas symmetriskt. |
Andra fall av omklassificeringsjusteringar
|
10. |
Förändringar i sektorklassificering eller kundernas hemvist ger upphov till en omklassificering av tillgångar eller skulder gentemot dessa motparter. Sådana förändringar i klassificeringen sker av olika anledningar, till exempel på grund av att en offentlig enhet ändrar ekonomisk sektor efter en privatisering eller till följd av att fusioner/uppdelningar medför ändringar i ett bolags huvudsakliga verksamhetsinriktning. På samma sätt kan instrumentklassificeringen av tillgångar och skulder förändras, till exempel när lån blir överlåtbara och följaktligen betraktas som skuldinstrument för statistiska ändamål. Eftersom dessa omklassificeringar resulterar i förändringar i de rapporterade utestående beloppen men inte utgör någon transaktion, måste en justering ske för att detta inte ska påverka statistiken. |
Specialfall avseende statistiken över investeringsfonder – förändringar av placeringsinriktningen
|
11. |
Förändringar i den rapporterande sektorn för investeringsfonder på grund av förändringar av placeringsinriktningen (t.ex. en aktiefond som övergår till en blandfond) ska redovisas som finansiell transaktion och inte som en omklassificering. Anledningen till detta är att placerarna måste samtycka till varje förändring av investeringspolicyn innan förändringen sker och det ses därför som ett aktivt investeringsbeslut. De nationella centralbankerna får avvika från detta tillvägagångssätt och rapportera en omklassificeringsjustering endast om den har förhandsinformation om att den ändrade placeringsinriktningen inte genomfördes p.g.a. ett medvetet beslut från placerarnas sida. |
|
12. |
Uppgiftslämnare som övergår från den rapporterande sektorn för penningmarknadsfonder till den rapporterande sektorn för investeringsfonder behandlas på samma sätt (och vice versa) när deras placeringsinriktning förändras. |
Avsnitt 2: Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar
Avsnitt 2.1 Allmän beskrivning
|
13. |
”Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” som rapporteras inom ramen för statistik från investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut inkluderar i) avskrivningar/nedskrivningar av lån, ii) omvärderingsjusteringar pga. av prisförändringar och iii) omvärderingsjusteringar pga. av växelkursförändringar. |
|
14. |
Justeringen för avskrivningar/nedskrivningar avser effekten av förändringar i värdet av på balansräkningen upptagna lån som har förorsakats av avskrivning/nedskrivning av lån. |
|
15. |
Justeringen för prisomvärdering av tillgångar och skulder hänför sig till fluktuationer i värderingen av tillgångar och skulder till följd av en förändring i det pris till vilket tillgångar och skulder rapporteras eller handlas. Justeringen omfattar de förändringar över tiden som uppstår i de utestående beloppens värde i slutet av perioden till följd av förändringar i den redovisade referensnivån på tillgångar och skulder, dvs. vinster eller förluster på innehav. Den kan också omfatta förändringar i värderingen till följd av transaktioner i tillgångar/skulder, d.v.s. realiserade vinster eller förluster. Här bör avvikande nationell praxis beaktas. |
|
16. |
Växelkursrörelser gentemot euron som sker mellan rapporteringstillfällena per slutet av perioden ger upphov till förändringar i värdet av tillgångar eller skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa förändringar motsvarar vinster eller förluster på innehav och inte är en följd av finansiella transaktioner måste dessa värderingseffekter fastställas så att de kan tas bort ur flödesuppgifterna. Omvärderingsjusteringar på grund av växelkursförändringar kan också omfatta förändringar i värderingen som en följd av transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade vinster eller förluster. Här bör avvikande nationell praxis beaktas. |
|
17. |
För att tillhandahålla statistiska uppgifter till ECB måste de nationella centralbankerna se till att tillgångs- och skuldpositioner denominerade i utländsk valuta räknas om till euro till den växelkurs som råder på marknaden vid den tidpunkt som uppgifterna avser. ECB:s referensväxelkurs bör användas (3). |
Avsnitt 2.2 Hur de nationella centralbankerna rapporterar omvärderingsjusteringar
|
18. |
Enligt förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) ska flexibilitet tillåtas i fråga om vilken typ av statistiska uppgifter som behövs för att beräkna omvärderingsjusteringar för tillgångar och skulder och i vilken form dessa uppgifter ska insamlas och sammanställas. Beslutet om metoder överlämnas till de nationella centralbankerna. |
|
19. |
För att de nationella centralbankerna ska kunna uppfylla kraven avseende investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut vad gäller ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” som framgår av artiklarna 3.4, 6.3 och 9.2 i denna riktlinje, kan de behöva härleda justeringarna från statistiska uppgifter som rapporteras av den uppgiftslämnande populationen värdepapper för värdepapper eller post för post, eller från statistiska uppgifter som rapporteras direkt om transaktioner. De nationella centralbankerna kan också behöva skatta justeringarna för några av de uppdelningar som inte rapporteras av den rapporterande populationen eftersom de inte betraktas som ”minimikrav”, dvs. i tabell 3 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och i tabellerna 3a och 3b i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). |
Statistiska uppgifter som rapporteras värdepapper för värdepapper / post för post
|
20. |
För värdepapper som samlas in värdepapper för värdepapper finns följande två alternativ för att härleda de omvärderingsjusteringar som avses i artiklarna 3.6, 6.4 och 9.3.
Alternativ 1: uppgiftslämnarna rapporterar statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper till nationella centralbanker, som gör det möjligt för de nationella centralbankerna att härleda omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar:
Denna information ger NCB en möjlighet att erhålla exakt information om "omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar" som ska lämnas till ECB. Anvisningar för hur man härleder skattningar i enlighet med artiklarna 3.7, 6.4 och 9.3 i denna riktlinje finns i Manual on investment funds statistics som finns på ECB:s webbplats. Alternativ 2: uppgiftslämnarna rapporterar transaktioner till de nationella centralbankerna (ackumulerade belopp av köp och försäljningar av värdepapper som har skett under referensperioden) värdepapper för värdepapper enligt följande:
De nationella centralbankerna beräknar omvärderingsjusteringar genom att ta differensen mellan de utestående beloppen i slutet av perioden och i förekommande fall avlägsna sådana transaktioner och omklassificeringsjusteringar som avses i del 2 avsnitt 1 i denna bilaga. De nationella centralbankerna överför omvärderingsjusteringar till ECB i enlighet med denna riktlinje. |
|
21. |
De nationella centralbankerna får följa ett liknande tillvägagångssätt för andra tillgångar än värdepapper när de samlar in statistiska uppgifter post för post. |
Statistiska uppgifter som ska rapporteras i aggregerad form
|
22. |
För tillgångar och skulder som samlas in i aggregerad form finns följande tre alternativ för att härleda omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar:
Alternativ 1: uppgiftslämnare rapporterar aggregerade omvärderingsjusteringar (4). Nationella centralbanker som väljer denna metod aggregerar omvärderingsjusteringarna som rapporterats av uppgiftslämnarna för överföring av uppgifterna till ECB. Alternativ 2: uppgiftslämnare rapporterar aggregerade transaktioner. Uppgiftslämnarna ackumulerar transaktioner under referensperioden och överför värdet av köp och försäljningar till den nationella centralbanken. De nationella centralbankerna som erhåller information om transaktioner beräknar omvärderingsjusteringar genom att ta differensen mellan de utestående beloppen i slutet av perioden och i förekommande fall avlägsna sådana transaktioner och omklassificeringsjusteringar som avses i del 2 avsnitt 1 i denna bilaga. De nationella centralbankerna överför omvärderingsjusteringen till ECB i enlighet med denna riktlinje. Alternativ 3: De nationella centralbankerna härleder skattningar utifrån uppgiftslämnarnas uppgifter. |
DEL 3
Specialregler och anpassningar
|
23. |
Ränta på inlåning, lån och skuldinstrument som emitterats och innehas bokförs enligt periodiseringsprincipen och redovisas som en transaktion fram till dess att den betalats. Riktlinjerna för det instrument med vars hjälp upplupen ränta redovisas i de statistiska uppgifterna som överförs från de nationella centralbankerna till ECB skiljer sig dock vad gäller statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut. |
|
24. |
I statistiken över investeringsfonder redovisas upplupen ränta på inlåning/lån antingen under ”övriga tillgångar” eller ”övriga skulder” beroende på vad som är lämpligt. Upplupen ränta på innehav av skuldinstrument redovisas med det berörda instrumentet. Emitterade skuldinstrument redovisas inte som en separat post utan ingår under övriga skulder. |
|
25. |
I statistiken över försäkringsbolag redovisas upplupen ränta alltid med det berörda instrumentet. |
|
26. |
I statistiken över pensionsinstitut redovisas upplupen ränta alltid, baserat på välgrundade skattningar, med det berörda instrumentet. |
|
27. |
I statistiken över värdepapperiseringsinstitut redovisas upplupen ränta alltid under ”övriga tillgångar” eller ”övriga skulder” beroende på vad som är lämpligt. |
ORDLISTA
Aktiefond (equity funds) är en investeringsfond som huvudsakligen placerar i ägarandelar. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som aktiefonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Avstämningsreserver (reconciliation reserves) är reserver (t.ex. balanserade vinstmedel) enligt definitionen i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 (5). De är huvudsakligen resultatet av skillnader mellan bokfört värde och den värdering som avses i artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Beviljad återförsäkring (accepted reinsurance) utgör det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala framtida krav som härrör från dess förpliktelser från återförsäkringen av livförsäkringar.
Blandfonder (mixed funds) är investeringsfonder som placerar såväl i ägarandelar som i obligationer, utan någon tydlig policy att företrädesvis placera i det ena eller det andra. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som blandfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Börshandlade fonder (ETF) (exchange traded funds) är ”ETF-fond (UCITS ETF) ” enligt definitionen i punkt 3 fjärde stycket i Esmas riktlinjer (ESMA/2012/832) av den 18 december 2012 om börshandlade fonder och andra frågor som rör fondföretag. Esma definierar en ETF-fond som en fond där åtminstone en enhets- eller andelsklass handlas under hela dagen på minst en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform med åtminstone en marknadsgarant som ser till att enheternas eller andelarnas börsvärde inte varierar för mycket i förhållande till fondandelsvärdet (NAV) och, i förekommande fall, det indikativa fondandelsvärdet. Vid tillämpning av denna riktlinje bör icke-UCITS fonder som uppfyller Esmas definition av ETF-fond inkluderas här.
Dotterbolag (subsidiaries): fristående juridiska enheter i vilka någon annan enhet är majoritetsägare eller ensam ägare.
Fastighetsfonder (real estate funds) är investeringsfonder som huvudsakligen placerar i fastigheter. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som fastighetsfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Filialer (branches) är oregistrerade enheter, som inte är några självständiga juridiska personer och som i sin helhet ägs av ett moderbolag.
Finansiell leasing (financial leases) är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (nedan kallad leasegivare) hyr ut varan till tredje man (nedan kallad leasetagare) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förknippade förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten.
Finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (financial corporations engaged in lending, FCL): klassificeras som OFI, är finansiella företag främst specialiserade i att finansiera hushållens och de icke-finansiella företagens tillgångar. Företag som är specialiserade på finansiell leasing, factoring, utlåning mot hypotek och konsumtionslån skall ingå i denna grupp. Dessa finansiella företag kan bedriva sin verksamhet i rättslig form av hypoteksinstitut, kommunalt kreditinstitut etc.
Fond i fond (funds of funds): investeringsfond som huvudsakligen placerar i investeringsfonders aktier eller andelar. De kriterier som används för att klassificera fonder i kategorin fond-i-fond hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities (UCITS)) är fondföretag som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (6).
Försäkringsbolag med blandad verksamhet (composite insurance corporations) är försäkringsbolag som erbjuder både liv- och skadeförsäkringar. Vad gäller försäkringsbolag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (7) omfattar detta försäkringsbolag som omfattas av punkt 73.2 och 73.5 i direktiv 2009/138/EG. Försäkringsbolag med blandad verksamhet kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).
Försäkringsrelaterad värdepapperisering (insurance-linked securitisations) är värdepapperiseringar där försäkringsavtal överförs antingen genom att överföra ägande- eller användningsrätten till ett värdepapperiseringsinstitut, eller där försäkringsrisker överförs från ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag till ett värdepapperiseringsinstitut helt finansierar sin exponering mot sådana risker genom emission av finansieringsinstrument, och återbetalningsrätten för investerarna i dessa finansieringsinstrument är efterställd i förhållande till värdepapperiseringsinstitutets återförsäkringsåtagande.
Hedgefond (hedge funds) ska inom ramen för denna riktlinje vara ett företag för kollektiva investeringar, oavsett dess juridiska form, som tillämpar relativt fria placeringsstrategier för att uppnå positiv absolut avkastning och vars förvaltare, utöver förvaltningsavgiften, även erhåller ersättning i relation till fondens värdeutveckling. För att nå dessa mål finns det få begränsningar av de typer av finansiella instrument som hedgefonderna får investera i, och de kan på ett flexibelt sätt använda en rad finanstekniker som t.ex. belåning, blankning etc. Denna definition omfattar även fonder som helt eller delvis investerar i andra hedgefonder förutsatt att de i övrigt uppfyller definitionen. De kriterier som används för att klassificera hedgefonder hämtas från det offentliga emissionsprospektet, fondbestämmelserna, stadgar eller förordningar, teckningsdokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Livförsäkringsbolag (life insurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva livförsäkringsverksamhet men inte direkt skadeförsäkringsverksamhet. Livförsäkringsbolag kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).
Obligationsfonder (bond funds) är investeringsfonder (IF) som huvudsakligen placerar i skuldinstrument. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som obligationsfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.
Private equity-fonder (private equity funds (PEFs)) är investeringsfonder som inte använder hävstång och främst investerar i aktieinstrument och instrument som ekonomiskt sett liknar aktieinstrument och emitteras av onoterade företag. En underkategori av private equity-fonder är riskkapitalfonder som investerar i nystartade företag. Private equity-fonder (inklusive riskkapitalfonder) tar ofta formen av slutna fonder eller limited partnership som drivs av ett private equity bolag eller ett riskkapitalbolag. Även om private equity-fonder (inklusive riskkapitalfonder) klassas som investeringsfonder enligt artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), klassas private equity bolag och riskkapitalbolag som finansiella servicebolag (ENS 2010, S.126) om de uteslutande hanterar tillgångar åt private equity-fonder och riskkapitalfonder. Om de investerar i private equity för egen räkning klassas de dock som andra finansförmedlare (ENS 2010, S.125).
Skadeförsäkringsbolag (non-life insurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva skadeförsäkringsverksamhet men inte direkt livförsäkringsverksamhet. Skadeförsäkringsbolag kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).
Sluten investeringsfond (closed-end investment funds) är en investeringsfond som har ett fast antal emitterade aktier och vars aktieägare måste köpa eller sälja existerande aktier när de tillträder eller lämnar fonden.
Statlig förvaltning (central government) utgörs av ”statlig förvaltning” (delsektor S.1311) enligt definitionen i punkt 2.114 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.
Syntetiska värdepapperiseringar (synthetic securitisations) är värdepapperiseringar där man överför kreditrisken avseende en tillgång eller en pool av tillgångar, via kreditderivat, garantier eller liknande mekanismer.
Traditionella värdepapperiseringar (traditional securitisations) är värdepapperiseringar där man överför kreditrisken avseende en tillgång eller en pool av tillgångar antingen genom att överföra ägande- eller användningsrätten till dessa tillgångar eller genom sekundärt deltagande (sub-participation).
Värdepappershandlare (SDD) (security and derivative dealers) som klassas som OFI är finansiella företag med tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster till tredje man genom att investera i finansiella instrument för egen räkning och som främst är involverade i följande typer av finansiell förmedling:
|
a) |
Handel för egen räkning, som ”värdepappershandlare”, i nya eller utelöpande finansiella instrument genom köp och försäljning av dessa finansiella instrument med enda syftet att dra fördel av marginalen mellan inköps- och försäljningspriset. Detta inkluderar också market-maker funktioner |
|
b) |
Emissionsgarantier och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande. |
|
c) |
Hjälpa företag att emittera nya finansiella instrument genom att placera nya finansiella instrument genom antingen en emissionsgaranti eller tillfälliga garantier avseende nyemissioner. |
Specialiserade finansiella bolag (underavdelning till delsektor S.125) (specialised financial corporations) är ”specialiserade finansiella bolag” enligt definitionen i punkt 2.93 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.
Återförsäkringsbolag (reinsurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet men inte att bedriva direkt försäkringsverksamhet. Återförsäkringsverksamhet kan omfatta återförsäkringsverksamhet avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar.
Öppen investeringsfond (open-end investment funds) är en investeringsfond vars andelar eller aktier, på begäran av innehavarna, återköps eller inlöses direkt eller indirekt från företagets tillgångar.
Övriga fonder (other funds) är andra investeringsfonder än obligationsfonder, aktiefonder, blandfonder, fastighetsfonder och hedgefonder.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(2) Kategorin ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” inkluderar av- och nedskrivningar avseende utlåning.
(3) Se ECB:s pressmeddelande av den 8 juli 1998 Setting-up of common market standards, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.
(4) Vad gäller statistik över investeringsfonder och i enlighet med bilaga III till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de nationella centralbankerna antingen samla in uppgifter om omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar från IF eller också från IF endast samla in uppgifter om omvärderingar på grund av prisförändringar samt de nödvändiga uppgifterna, vilket åtminstone omfattar en valutauppdelning av pund sterling, US-dollar, yen och schweiziska francs, i syfte att härleda omvärderingar på grund av växelkursförändringar.
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (EUT L 347, 31.12.2015, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).