—

den europeiska planeringsterminen är en styrprocess som främst hjälper medlemsstaterna att samordna sin ekonomiska politik samt sin sysselsättnings- och finanspolitik; därför omfattar den också, i linje med Europa 2020-strategin, strukturreformer inom andra politikområden, såsom utbildning, som kan främja sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft och ge positiva spridningseffekter,

—

utbildningsministrarna en kort tid efter inrättandet av ramen för den europeiska planeringsterminen betonade att de är beredda att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen; under det senaste årtiondet har detta tagit sig olika form och uttryck,

—

det i slutet av den strategiska perioden 2020 och framöver är viktigt att öka utbildningssektorns bidrag till diskussionerna om den europeiska planeringsterminen i syfte att säkerställa faktabaserade debatter om reformer och investeringar i utbildning, utan att göra processen alltför komplicerad eller administrativt mer betungande,

—

det europeiska samarbetet på utbildningsområdet är inriktat på gemensamma utmaningar med anknytning till allmän utbildning, samtidigt som subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas befogenheter respekteras, vilket också måste återspeglas i den europeiska planeringsterminen,

—

den nya tillväxtstrategin – den europeiska gröna given – att integrera hållbarhet i all EU-politik, inbegripet utbildning,

—

den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020, som ger den europeiska planeringsterminen för hållbar utveckling en ny inriktning och fäster uppmärksamheten på

—

den första gemensamma politiska debatten någonsin mellan finansministrarna och utbildningsministrarna den 8 november 2019 i Bryssel på temat ”En stark ekonomisk bas för Europa: att eftersträva ändamålsenlighet, effektivitet och kvalitet i utbildningen”, där ministrarna

1.

man, vad gäller framstegen med riktmärkena för Utbildning 2020 (1), redan har uppnått målen vad avser unionens genomsnittsnivå för högre utbildning samt förskoleverksamhet och barnomsorg; dessutom har man nästan uppnått riktmärkena i fråga om nyutexaminerade med anställning och om en minskad andel elever med högst grundskoleutbildning; det är dock fortfarande en utmaning att nå riktmärkena för underpresterande elever i åldersgruppen 15 år i Pisa-testet, liksom för vuxenutbildning (2),

2.

de framsteg som unionen gjort i fråga om sina riktmärken för Utbildning 2020 utgör ett värdefullt bidrag när det gäller att uppnå såväl den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (3) som FN:s mål 4 för hållbar utveckling (4),

3.

det politiska innehållet i den europeiska planeringsterminen under det senaste årtiondet har haft större fokus på utmaningar och mål med koppling till utbildning, något som har återspeglats i ett större antal relaterade landsspecifika rekommendationer (5); antalet medlemsstater som tar emot sådana landsspecifika rekommendationer har också gradvis ökat och omfattade alla de 28 medlemsstaterna i den europeiska planeringsterminen för 2019,

4.

det under den europeiska planeringsterminen 2019 infördes en ny bilaga i landsrapporterna, där man presenterar preliminära synpunkter från kommissionens avdelningar vad gäller de prioriterade investeringsområdena i den europeiska planeringsterminen och sammanhållningspolitikens medel 2021–2027, och där bland annat behovet av att prioritera investeringar i utbildning återspeglas,

5.

vissa trender inom utbildning, med anknytning till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, övervakas genom den sociala resultattavlan,

6.

utbildning är avgörande för den framtida hållbara tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen, och att utvecklingen av nyckelkompetenser (6) samt främjandet av rörlighet och livslångt lärande har betydelse för utvecklingen av humankapitalet; dessutom kan utbildning som är av god kvalitet och som är inkluderande, förutom att den tillgodoser arbetsmarknadens behov, även möjliggöra självförverkligande, social sammanhållning och inkluderande samhällen,

7.

det är viktigt att ta ett helhetsgrepp samt att utveckla och fullfölja heltäckande strategier och politik för livslångt lärande, med beaktande av lärande i alla sammanhang och miljöer – formellt, icke-formellt eller informellt – och på alla nivåer: från förskoleverksamhet och allmän skolutbildning till högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning,

8.

investeringar i utbildning är de mest kraftfulla investeringar som kan göras i människor och i framtiden, och den sociala och ekonomiska vinsten med effektiva och ändamålsenliga investeringar i utbildning för enskilda, arbetsgivare och samhället i stort är obestridlig,

9.

den strategiska ramen för utbildningssamarbete – Utbildning 2020 – ger möjligheter till expertutbyte och kollegialt utbyte av analyser medlemsstaterna emellan; den stöder också genomförandet av Europa 2020-strategin med väl underbyggda riktlinjedebatter om utmaningar och prioriteringar i fråga om utbildning, inbegripet de som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen,

10.

utbildning har spelat en viktig roll för att uppnå målen i Europa 2020-strategin, med två riktmärken för Utbildning 2020 som motsvarar de överordnade målen för utbildning i Europa 2020-strategin (minskning av andelen elever med högst grundskoleutbildning och ökade utbildningsresultat inom högre utbildning); dessutom bidrar Utbildning 2020 till den europeiska planeringsterminen genom omfattande tematiska och landsspecifika uppgifter som årligen tillhandahålls via utbildningsöversikten,

11.

riktmärkena för Utbildning 2020 kan ses som värdefulla politiska drivkrafter och kan tillsammans med utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna tjäna som inspirationskälla och stimulera utvecklingen och genomförandet av utbildningsreformer som leder till politiska förändringar; peer learning-aktiviteter, peer review och inbördes rådgivning inom ramen för Utbildning 2020 kan, som värdefulla möjligheter till översyn av lärande och utbildningspolitik, vara användbara när det gäller att tillhandahålla landsspecifikt stöd eller stöd till grupper av medlemsstater för att ta itu med frågor som även identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen,

12.

kommissionens informationsuppdrag kan bidra med ytterligare underlag för att ge kommissionen en objektiv och analytisk förståelse av utbildningsprioriteringarna, särdragen och den politiska utvecklingen i medlemsstaterna, för att bättre återspegla verkligheten,

13.

lovande men ojämna framsteg har gjorts med att förverkliga riktmärkena för Utbildning 2020 på unionsnivå, där medlemsstaterna avancerar i olika takt och i olika utsträckning; för att konsolidera framstegen och uppnå ytterligare förbättringar kommer det att krävas fler och förnyade insatser beroende på de nationella omständigheterna; det är mycket viktigt att medlemsstaterna fortsätter sina ansträngningar att ytterligare förbättra utbildningen med avseende på kvalitet, jämlikhet, inkludering och relevans,

14.

det krävs tillräckligt med tid för att framgångsrikt genomföra utbildningsreformer och för att resultaten ska bli påtagliga, vilket ofta är längre än den europeiska planeringsterminens årliga övervakningscykel; samtidigt som de landsspecifika rekommendationerna utarbetas är det viktigt att ta hänsyn till medlemsstaternas ansvar och ge utrymme för flexibilitet vid utformningen av reformerna samt tillräckligt med tid och möjlighet att genomföra och utvärdera dem,

15.

det i diskussioner om utbildningsreformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen är viktigt att säkerställa en korrekt kontextualisering, liksom en förståelse av de nationella utmaningarna och de reformåtgärder som redan vidtagits; när man analyserar de nationella utbildningssystemen och de politiska svaren inom ramen för informationsuppdragen, bör dock omfattningen av bilateral rapportering och uppföljningsrapportering vara fokuserad och inte alltför omfattande, så att man undviker att skapa ytterligare administrativa bördor,

16.

det behövs tillräckliga och effektiva investeringar i utbildning för att bevara konkurrenskraften i unionens ekonomi och för att säkerställa medborgarnas välbefinnande och göra det möjligt för dem att förverkliga sin potential; för att man ska kunna underbygga de ekonomiska och sociala argumenten för utbildning behöver uppgifterna vara mer tillgängliga och jämförbara, och det krävs ytterligare insatser för att utveckla gemensamma kriterier och sunda metoder med vilka investeringarnas effektivitet kan mätas,

17.

unionsmedel även fortsättningsvis bör vara ett viktigt instrument till stöd för moderniseringen av utbildningssystemen, och bör svara mot nationella och regionala utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt mot andra utmaningar och behov som identifierats av medlemsstaterna,

18.

det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd bör säkerställa ett fortsatt arbete inom utbildningssektorn med avseende på frågor som rör den europeiska planeringsterminen genom att i god tid förbereda underlag, i den mån de gäller utbildning, och i relevanta fall även genom att

19.

samarbetet mellan utbildningssektorn och andra sektorer med överlappande politiska frågor, inom ramen för den europeiska planeringsterminens befintliga styrning, bör stärkas för att möjliggöra mer meningsfulla och mer välunderbyggda diskussioner om reformer och investeringar i utbildning; detta kan stödjas genom att främja en bättre dialog mellan utbildningskommittén och sysselsättningskommittén och, om så är lämpligt och beroende på den överlappande politiska frågan, andra ledande kommittéer inom den europeiska planeringsterminen; i detta avseende bör rådets roterande ordförandeskap fortsätta och ytterligare undersöka möjligheterna att

20.

fortsätta insatserna för att förbättra utbildningen med avseende på kvalitet, jämlikhet, inkludering och relevans för arbetsmarknaden, bland annat genom att utveckla omfattande färdigheter och strategier för livslångt lärande, när så är lämpligt och i enlighet med nationella förhållanden,

21.

fortsätta att bidra till den europeiska planeringsterminen och genomförandet av den nya tillväxtstrategin, den europeiska gröna given med avseende på utbildningsfrågor, i syfte att ge utbildningsområdet ökad synlighet och ytterligare erkänna dess roll som en möjliggörande strukturpolitik,

22.

fortsätta att övervaka framstegen på unionsnivå mot gemensamt överenskomna mål inom utbildningsområdet; resultaten av dessa framsteg kan i förekommande fall bidra till den europeiska planeringsterminen.

23.

informera utbildningskommittén om tidsplanen för den europeiska planeringsterminen, inbegripet dess olika milstolpar,

24.

fortsätta att främja utbildningsöversikten inbegripet dess bidrag till att stärka faktaunderlaget avseende utbildning i den europeiska planeringsterminen, och att samtidigt se till att utbildningsöversikten bygger på faktabaserade resultat och sunda metoder, i nära samarbete med medlemsstaterna,

25.

som förberedelse inför den årliga utbildningsöversikten, se till att samarbetet med medlemsstaterna sker i rätt tid och att utbildningsöversikten ger en korrekt bild av de reformer som genomförts och av särskilda förhållanden i de nationella utbildningssystemen,

26.

undersöka möjligheten att, när så är lämpligt, anta ett meddelande från kommissionen som åtföljer utbildningsöversikten, så att det kan fungera som underlag för utarbetandet av rådets politiska budskap med anknytning till de viktigaste frågorna, såsom de identifierats i utbildningsöversikten,

27.

eftersträva synergier och komplementaritet mellan olika analyser med anknytning till utbildningsområdet, särskilt genom att säkerställa ett bättre deltagande av den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden i arbetet med indikatorer som används i den europeiska planeringsterminen,

28.

lägga fram sitt meddelande om det europeiska området för utbildning, inbegripet den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete efter 2020, som omfattar alla utbildningsnivåer och utbildningssektorer inom ramen för livslångt lärande; detta bör inbegripa riktmärken och indikatorer som återspeglar de prioriteringar som medlemsstaterna fastställt, med beaktande av tillgången till och jämförbarheten av uppgifter mellan medlemsstaterna samt resultaten av tidigare samråd,

29.

uppdatera handlingsplanen för digital utbildning och kompetensagendan för Europa, för att reagera på akuta kompetensbrister samt, mot bakgrund av tekniska och samhälleliga förändringar, för att möta framtidens behov,

30.

i nära samarbete med medlemsstaterna, undersöka metoder för en mer jämförbar mätning av olika slags ekonomisk och social avkastning på investeringar genom att utveckla metoder och indikatorer för mätning av offentliga utgifter för utbildning,

31.

där så är möjligt och vid behov, nära samarbeta med OECD och Unesco för att förbättra kvaliteten på faktabaserade analyser och förbättra den övergripande övervaknings- och rapporteringsprocessen,

32.

med beaktande av de nationella utbildningssystemens särdrag, fortsätta att främja en öppen dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna om landspecifika rekommendationer som rör utbildning.