Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32017R1900

    Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1900 av den 18 oktober 2017 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Varaždinsko zelje [SUB])

    C/2017/6898

    EUT L 269, 19.10.2017, p. 7–9 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/1900/oj

    19.10.2017   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 269/7


    KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1900

    av den 18 oktober 2017

    om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Varaždinsko zelje [SUB])

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.3 b, och

    av följande skäl:

    (1)

    I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Kroatiens ansökan om registrering av namnet ”Varaždinsko zelje” som skyddad ursprungsbeteckning (SUB) offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

    (2)

    ”Varaždinsko zelje” är en kålprodukt som härrör från den ursprungliga bevarandesorten ”Varaždinski kupus” (Brassica oleracea var. capitata f. alba) som produceras inom de administrativa gränserna för distriktet Varaždin i Kroatien.

    (3)

    Kommissionen mottog den 7 oktober 2015 ett meddelande om invändning från Slovenien. Kommissionen mottog den tillhörande motiverade invändningen den 4 december 2015.

    (4)

    Kommissionen fann invändningen giltig och uppmanade, genom en skrivelse av den 28 januari 2016, Kroatien och Slovenien att inleda lämpliga samråd under tre månader för att sinsemellan försöka nå en överenskommelse i enlighet med sina interna förfaranden.

    (5)

    På begäran av sökanden förlängdes fristen för samråden med ytterligare tre månader.

    (6)

    Ingen överenskommelse nåddes mellan parterna. Informationen rörande samråden mellan Kroatien och Slovenien överlämnades i vederbörlig ordning till kommissionen. Kommissionen bör därför anta ett beslut i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.3 b i förordning (EU) nr 1151/2012, med beaktande av resultaten av samråden.

    (7)

    I enlighet med artikel 10.1 b och c i förordning (EU) nr 1151/2012 hävdade klaganden att registreringen av ”Varaždinsko zelje” som skyddad ursprungsbeteckning strider mot artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 och att det skulle äventyra överlevnaden för namnet på en identisk produkt som lagligen marknadsförts under minst fem år före dagen för det offentliggörande som avses i artikel 50.2 a.

    (8)

    Namnet ”Varaždinsko zelje” uppges stå i konflikt med det homonyma namnet på en kålsort som är registrerad sedan 1967. Sorten ”Varaždinski” fördes år 1967 in i förteckningen över inhemska eller domesticerade utländska utsädessorter av arter av lantbruksväxter i Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien (SFRY). År 1989 registrerades sorten i samma förteckning under namnet ”Varaždinski kupus”/”Varaždinsko zelje”. För närvarande är denna sort införd i förteckningarna hos alla de stater som har uppstått efter Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslaviens upplösning. Republiken Slovenien registrerade sorten ”Varaždinski”/”Varaždinsko” efter att landet blev självständigt. Den kroatiska sorten ”Varaždinski kupus” och de slovenska sorterna ”Varaždinsko 2” och ”Varaždinsko 3” är samtliga förtecknade i Europeiska unionens gemensamma sortlista över arter av köksväxter.

    (9)

    Enligt klaganden är produkten från dessa sorter känd som ”Varaždinsko zelje” i Slovenien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) och Montenegro. Det hävdas att Varaždinskokål producerats i Republiken Slovenien i mer än 75 år. Den saluförda produktionen av färsk Varaždinskokål i Slovenien beräknas till cirka 2 800–4 000 ton per år.

    (10)

    Enligt klagandens uppfattning skulle registreringen av ”Varaždinsko zelje” kunna vilseleda slovenska konsumenter, eftersom producenter och konsumenter i Republiken Slovenien inte förknippar ”Varaždinsko zelje” med det ursprung eller territorium som anges i punkt 4 i det sammanfattande dokumentet, utan framför allt med kvalitet och med dess lämplighet för konservering.

    (11)

    Klaganden hävdar att registreringen av det föreslagna namnet skulle äventyra överlevnaden för det identiska slovenska namnet ”Varaždinsko zelje” vad gäller sorten, liksom för de produkter som lagligen har marknadsförts i Republiken Slovenien. En registrering av det föreslagna namnet skulle leda till ekonomiska förluster för producenter av ”Varaždinsko zelje” i Republiken Slovenien, eftersom de skulle vara tvungna att upphöra med sin produktion. Detta skulle också äventyra produktionen av utsäde för två slovenska kålsorter som är registrerade i Europeiska unionens gemensamma sortlista, Varaždinsko 2 och Varaždinsko 3, eftersom produkter från dessa säljs i Slovenien som Varaždinskokål.

    (12)

    Kommissionen har bedömt de argument som lämnas i den motiverade invändningen och i den information som lämnats till kommissionen rörande förhandlingarna mellan de berörda parterna och har kommit fram till att namnet ”Varaždinsko zelje” bör registreras som skyddad ursprungsbeteckning.

    (13)

    Kraven för att registrera ”Varaždinsko zelje” som skyddad ursprungsbeteckning är uppfyllda. Produkten har karakteristiska egenskaper, särskilt höga halter total fenol och flavonoid, hög torrsubstanshalt och exceptionellt hög sockerhalt, vilka i huvudsak beror på naturliga och mänskliga faktorer i dess speciella geografiska miljö. Den höga torrsubstanshalten och den exceptionellt höga sockerhalten i ”Varaždinsko zelje” beror på produktionsmetoden, dvs. det faktum att produkten, som tål låga temperaturer, lämnas kvar på åkern till sent på hösten. De höga halterna total fenol och flavonoid i ”Varaždinsko zelje” beror på produktens genetiska egenskaper liksom på miljö- och odlingsvillkor. ”Varaždinsko zelje” produceras endast från utsäde från bevarandesorten ”Varaždinski kupus” som är förtecknad i EU:s sortlista. Ordet bevarandesort anger att utsädet produceras endast i det avgränsade geografiska området och ingen annanstans.

    (14)

    När det gäller påståendet att namnet är vilseledande anser kommissionen att namnet hänvisar till det område där produkten produceras. Det kan inte i sig vara vilseledande för konsumenterna när det gäller produktens ursprung.

    (15)

    När det gäller påståendet att det namn som ska registreras är homonymt med två registrerade kålsorter och att registreringen äventyrar överlevnaden av produkter från dessa sorter, som kallas ”Varaždinsko zelje” i Slovenien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) och Montenegro, konstaterar kommissionen att när det gäller den produkt som saluförs i Slovenien så är termen ”Varaždinsko”, när den används som ett attribut till ”zelie” (kål på slovenska), enbart en beskrivning av kålsorten. Namnet ”Varaždinsko zelje”, så som det används i Slovenien, anger att produkten består av en kål av sorten Varaždinsko. Det framkom inga belägg för att namnet används oavsett kålsort. Mot bakgrund av ovanstående, att termen ”Varaždinsko” främst har till uppgift att ange vilken sort som avses, anser kommissionen att det inte är lämpligt att bevilja en övergångsperiod för användningen av det slovenska namnet ”Varaždinsko zelje” som sådant.

    (16)

    Att använda namnet för märkning av sorterna Varaždinsko 2 och Varaždinsko 3, som är förtecknade i den Europeiska unionens gemensamma sortlista för köksväxter, är dock fortfarande tillåtet, utan tidsbegränsning, för utsäde och kålprodukter som produceras utanför det geografiska området. Trots att namnet ”Varaždinsko zelje” registreras som skyddad ursprungsbeteckning får namnen Varaždinsko 2 och Varaždinsko 3, i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 1151/2012, användas på märkningen under förutsättning att de villkor som anges i den förordningen är uppfyllda. Framför allt ska etiketten för kålprodukten tydligt ange ursprungslandet och får inte på något sätt anspela på Kroatien. Detta kommer dessutom att innebära att konsumenterna får korrekt information i förhållande till den produkt som saluförs med den skyddade ursprungsbeteckningen.

    (17)

    Mot denna bakgrund bör namnet ”Varaždinsko zelje” föras in i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

    (18)

    De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Namnet ”Varaždinsko zelje” (SUB) ska föras in i registret.

    Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

    Artikel 2

    Om termen ”Varaždinsko” i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 används på etiketten med en hänvisning till sorten av kålprodukt ska ursprungslandet också anges i samma synfält och med lika stora bokstäver som namnet.

    I sådana fall ska det vara förbjudet att använda flaggor, tecken, märken eller andra grafiska symboler på etiketterna som kan vilseleda konsumenten, särskilt när det gäller produktens egenskaper, ursprung eller härkomst.

    Artikel 3

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 18 oktober 2017.

    På kommissionens vägnar

    Jean-Claude JUNCKER

    Ordförande


    (1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

    (2)  EUT C 223, 8.7.2015, s. 7.

    (3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).


    Top