15.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/19

(1)

Under 2011 fick kommissionen information av en medborgare samt via pressen om att Nederländerna hade genomfört en stödåtgärd till förmån för den professionella fotbollsklubben FC Den Bosch i 's-Hertogenbosch. Under 2010 och 2011 fick kommissionen också information av medborgare om åtgärder till förmån för andra professionella fotbollsklubbar i Nederländerna: Willem II i Tilburg, MVV i Maastricht, PSV i Eindhoven och NEC i Nijmegen. På begäran av kommissionen tillhandahöll Nederländerna information om åtgärderna till förmån för FC Den Bosch i en skrivelse daterad den 1 september 2011.

(2)

Genom en skrivelse av den 6 mars 2013 underrättade kommissionen Nederländerna om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget avseende åtgärderna till förmån för Willem II, NEC, MVV, PSV och FC Den Bosch.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på åtgärderna.

(4)

Nederländerna inkom med synpunkter inom ramen för förfarandet om åtgärderna till förmån för FC Den Bosch i skrivelser daterade den 31 maj 2013 och den 7 november 2013 samt vid ett möte den 13 oktober 2014. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter avseende åtgärderna till förmån för FC Den Bosch.

(5)

Efter beslutet om att inleda förfarandet har granskningarna rörande de olika klubbarna i samförstånd med Nederländerna genomförts separat. Granskningen av FC Den Bosch har erhållit ärendenummer SA.41614.

(6)

Det nationella fotbollsförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (nedan kallat KNVB) är en paraplyorganisation för fotbollsklubbar på professionell nivå och amatörnivå. Den professionella fotbollen i Nederländerna är indelad i ett system med två ligor. Säsongen 2014/2015 fanns det 38 professionella klubbar, av vilka 18 spelade i den högsta ligan (eredivisie) och 20 i den lägre (eerste divisie).

(7)

FC Den Bosch har spelat i den lägre ligan sedan 2004/2005, då klubben senast spelade i den högsta nederländska ligan. Den har aldrig deltagit i en europeisk turnering. Enligt uppgifter från Nederländerna är FC Den Bosch ett litet företag, som hade 31 anställda säsongen 2011/2012. Dess omsättning och balansomslutning var omkring 3 miljoner euro båda åren. Det är följaktligen ett litet företag (3). Den stadion som FC Den Bosch använder ägs av kommunen 's-Hertogenbosch (nedan kallad kommunen), som erhåller hyra från klubben.

(8)

2010 fick kommunen kännedom om att FC Den Bosch befann sig i så allvarliga ekonomiska svårigheter att klubbens licens att spela professionell fotboll och till och med hela dess existens var hotade. Den 30 juni 2010 hade FC Den Bosch ett negativt eget kapital på 4,6 miljoner euro. Ett år senare uppgick det egna kapitalet till – 5,4 miljoner euro. Uppgifter från en oberoende redovisningsfirma visade att förlusterna också ökade (0,168 miljoner euro i juni 2009, 0,612 miljoner euro i juni 2010 och 0,744 miljoner euro i juni 2011), att omsättningen minskade (från 3,736 miljoner euro 2009 till 2,771 miljoner euro 2011) och att skulderna ökade. En av klubbens fordringsägare var kommunen, som hade en efterställd fordran på 1,65 miljoner euro.

(9)

Under hösten 2010 tog supportrar, företag och sponsorer ett initiativ för att undvika konkurs för FC Den Bosch. Detta initiativ ledde till en omstruktureringsplan som skulle förbättra FC Den Boschs ekonomiska situation och omvandla klubben till en lönsam professionell fotbollsklubb med en ny juridisk struktur där supportrarna var ägarna. I juni 2011 kom kommunen och klubbens andra fordringsägare överens om att byta ut sina lån mot aktier i klubben. Som en del av omstruktureringen omvandlades FC Den Bosch den 30 juni 2011 från en förening (vereniging) till ett aktiebolag (naamloze vennootschap) med namnet FC Den Bosch NV.

(10)

Enligt överenskommelsen skulle kommunens fordran omvandlas till ett innehav på 60 % av aktierna i det nya aktiebolaget FC Den Bosch NV Återstående 40 % av klubbens aktier skulle förvärvas av klubbens andra stora fordringsägare i utbyte mot fordringar, men med ett lägre förhållande mellan fordringar och eget kapital än kommunens. Mindre fordringsägare avstod från delar av sina fordringar. Till följd av denna överenskommelse mellan fordringsägarna överlät kommunen sin fordran på aktier till följd av lånet på 1,65 miljoner euro till stiftelsen Stichting Met Heel Mijn Hart för 1 euro. Stiftelsen bildades av supporterklubbar och individuella supportrar till FC Den Bosch, och bedriver ingen kommersiell verksamhet.

(11)

Kommunen förband sig också att betala 1,4 miljoner euro för att FC Den Bosch skulle lämna den träningsanläggning (4) som var belägen på kommunens mark.

(12)

I beslutet om att inleda förfarandet drog kommissionen, när det gäller åtgärderna till förmån för FC Den Bosch, den preliminära slutsatsen att kommunen hade gett FC Den Bosch en selektiv fördel med hjälp av statliga medel, och att den således hade beviljat fotbollsklubben stöd.

(13)

När det gäller beslutet att sälja fordringen på 1,65 miljoner euro till organiserade supportrar för 1 euro fann kommissionen att Nederländerna inte kunde hävda att kommunen agerade på det sätt som en privat fordringsägare skulle ha gjort i en liknande situation. Kommissionen noterade att andra stora fordringsägare omvandlade sina fordringar till aktieinnehav i den nya juridiska strukturen, medan kommunen sålde sina fordringar för ingenting. När det gäller förvärvet av anläggningen för tränings- och ungdomsverksamhet för 1,4 miljoner euro noterade kommissionen att en utomstående expert uppskattade anläggningens återanskaffningsvärde till detta belopp. Kommissionen ifrågasatte att en byggnads återanskaffningsvärde skulle vara lika med dess marknadspris.

(14)

Kommissionen framhöll också att det är sannolikt att stödåtgärder till professionella fotbollsklubbar snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(15)

När det gäller förenligheten hos ett möjligt stöd till FC Den Bosch noterade kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att klubben befann sig i ekonomiska svårigheter vid den tidpunkt då stödet beviljades. För att kunna avgöra om stödet var förenligt med riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (5) (nedan kallade riktlinjerna) begärde kommissionen information om huruvida alla krav i riktlinjerna var uppfyllda.

(16)

Kommissionen kunde i synnerhet inte verifiera om villkoren i punkterna 34–37 i riktlinjerna om omstruktureringsplanens art och innehåll hade uppfyllts. Vidare måste det visas att stödet hade begränsats till vad som var absolut nödvändigt, att stödmottagaren själv hade bidragit till omstruktureringen i tillräcklig omfattning och att engångsvillkoret var uppfyllt.

(17)

Nederländerna håller inte med om kommissionens preliminära slutsats att åtgärderna till förmån för FC Den Bosch utgör statligt stöd. Nederländerna anser att kommunen, som hade en efterställd fordran på ett konkursmässigt företag, handlade i enlighet med principen om en fordringsägare i en marknadsekonomi när den efterskänkte sin fordran 2011.

(18)

Enligt Nederländerna skulle kommunen med all sannolikhet inte ha kunnat återvinna någon del av sitt efterställda lån om FC Den Bosch hade försatts i konkurs. I sin skrivelse av den 7 november 2013 hänvisade Nederländerna också till kommissionens beslut om det belgiska företaget Sonaca (6), vari kommissionen fann att omvandling till eget kapital av en låneskuld till det offentliga inte utgjorde statligt stöd. Om FC Den Bosch inte hade lyckats komma till rätta med sin ekonomiska situation i juni 2011 hade klubben i enlighet med KNVB:s regler förlorat sin licens för att spela professionell fotboll. När det gäller förvärvet av träningsanläggningarna hävdar Nederländerna att detta förvärv genomfördes till ett värde som hade fastställts av extern expertis och som också omfattade FC Den Boschs återanskaffningskostnader. Nederländerna anser sig ha agerat i enlighet med kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (7) (nedan kallat meddelandet om försäljning av mark och byggnader).

(19)

I andra hand hävdar Nederländerna att även om åtgärderna skulle anses ha gett FC Den Bosch en selektiv fördel skulle de inte snedvrida konkurrensen eller påverka handeln mellan medlemsstaterna. Nederländerna betonar att FC Den Boschs svaga ställning inom den nationella professionella fotbollen gör det mycket osannolikt att klubben skulle delta i turneringar på europeisk nivå. Nederländerna anser också att kommissionen inte har kunnat visa att stödet till FC Den Bosch skulle snedvrida konkurrensen eller påverka handeln på någon av de marknader som nämndes i beslutet om att inleda förfarandet.

(20)

Dessutom anför Nederländerna att åtgärderna, om de skulle anses utgöra statligt stöd, ändå skulle vara förenliga med riktlinjerna och därmed med den inre marknaden.

(21)

FC Den Bosch befann sig i en svår finansiell situation 2010. År 2011 var det egna kapitalet inklusive skulder – 5,97 miljoner euro. Skulderna uppgick till 7 miljoner euro och omsättningen var cirka 3 miljoner euro Klubbens fordringsägare och skulder framgår av tabell 1.

Tabell 1

FC Den Boschs fordringsägare och skulder

(22)

KNVB uppgav att klubben skulle förlora sin licens för professionell fotboll om det egna kapitalet fortfarande var negativt den 30 juni 2011. Detta skulle innebära att klubben fick ställning som amatörfotbollsklubb.

(23)

Därför utarbetade FC Den Bosch och KNVB en omstruktureringsplan i juni 2011. Enligt denna skulle klubben omvandlas till ett aktiebolag (NV). De olika större fordringsägarnas fordringar (utan säkerhet) omvandlades till aktier i klubben i enlighet med tabell 2.

Tabell 2

Omvandlingsförhållandet fordringar/eget kapital

(24)

Återstående 0,1 % av aktierna fördelades bland fotbollsklubbens äldre medlemmar. Detta visar att kommunen förhandlade sig till 54 % av aktierna i klubben mot en andel av 38 % i klubbens skulder.

(25)

Vidare stöddes ett kommersiellt lån på 100 000 euro av en garanti från en tredje part, och andra privata parter tillsköt 300 000 euro i nytt kapital. Ett kortfristigt lån på 250 000 euro omvandlades till långfristigt. Hyresskulderna till det kommunala bolaget BIM som ansvarar för driften av stadion säkras genom att BIM har rätt till intäkterna från tv-sändningsrättigheter.

(26)

Kommunen ansåg att dess lån på 1,65 miljoner euro inte kunde återvinnas. Redan i kommunens budget för 2010 angavs att lånet inte var återvinningsbart, eftersom FC Den Bosch hade slutat betala av det. I juni 2011 bad kommunen redovisningsfirman Ernst & Young, som redan hade analyserat FC Den Boschs ekonomiska situation i februari och mars 2011, att bedöma om lånet till FC Den Bosch kunde återvinnas. Slutsatsen var att det inte fanns rimliga skäl att förvänta sig en återbetalning av lånet eller några räntebetalningar under de kommande åren, även om klubben skulle omstruktureras genom att dess större fordringsägare avstod från sina långfristiga fordringar. Detta är också en rimlig slutsats mot bakgrund av att klubben inte ägde några fastigheter eller någon utrustning som kunde avyttras eller likvideras så att skulderna kunde betalas.

(27)

I samband med att avtalet mellan fordringsägarna ingicks beslutade kommunen att överlåta sin fordran på 54 % av aktierna till stiftelsen Met Heel Mijn Hart för 1 euro. Därigenom blev stiftelsen – i stället för kommunen som inte visade något intresse av att medverka till driften av klubben – aktieägare i klubben på samma sätt som de andra stora fordringsägarna, i enlighet med överenskommelsen mellan dessa och kommunen i omstruktureringsavtalet. Stiftelsen kommer att sälja aktiebevis för dessa aktier för 100 euro.

(28)

I jämförelse med de andra fordringsägarna hade kommunen ett särskilt, större intresse av att undvika en likvidation av klubben eller att den nedgraderades till amatörstatus eftersom den då, åtminstone för en tid, skulle förlora stadions huvudsakliga användare och hyresgäst. I det avseendet hade kommunen ett ekonomiskt intresse av att klubben fortsatte att spela professionell fotboll.

(29)

När det gäller marken under träningsanläggningen, med en areal på 36 000 m2, visar de uppgifter som Nederländerna har lämnat att kommunen redan ägde marken. Den användes av FC Den Bosch, som hade skapat anläggningen med byggnader och idrottsplatser på egen bekostnad 2000 och anpassat den 2006 och 2007. Det fanns inget långfristigt arrendeavtal (erfpacht) (8) mellan kommunen och FC Den Bosch. Kommunen hade kunnat uppföra byggnader och bostäder på fastigheten. Därför hade den hur som helst ett intresse av att klubben lämnade platsen, och tog tillfället i akt när klubben hade behov av likviditet. Kommunen hade således för avsikt att ersätta klubben för att den utrymde fastigheten, liksom i fallet med en obestridd expropriation av byggnader, och begärde en värdering av byggnaderna och installationerna på marken på grundval av den nederländska lagen om expropriation i sådana fall.

(30)

Förvärvspriset fastställdes på basis av en värdering av idrottsanläggningen av en oberoende expert på markvärdering. Värderingen byggde på det justerade återanskaffningsvärdet, vilket beskrivs som det belopp som måste betalas för att erhålla föremål av samma värde sett till art, kvalitet, skick och ålder. Detta belopp motsvarar således inte bara värdet av idrottsanläggningen med dess givna storlek. Det har justerats med hänsyn tagen till dess tekniska skick och ålder. I enlighet med artikel 40 b tredje stycket i den nederländska expropriationslagen (Onteigeningswet), vilken enligt Nederländerna var tillämplig på denna situation, ska en sådan värdering göras i fall av expropriation i samförstånd. Därför anser Nederländerna att det inte var korrekt av kommissionen att anse att det enligt värderingsrapporten endast var återanskaffningsvärdet som låg till grund för värderingen. Enligt nederländsk värderingspraxis värderas okonventionella objekt, såsom kyrkor, monument och idrottsanläggningar, till justerat återanskaffningsvärde, det vill säga det pris som en oberoende köpare skulle vara beredd att betala i händelse av en expropriation eller den faktiska ägarens utflyttning.

(31)

När det gäller kommissionens iakttagelse att det värde som värderingen resulterade i var högre än det bokförda värdet i FC Den Boschs räkenskaper uppger Nederländerna att det bokförda värdet av mark eller byggnader oftast inte återspeglar deras faktiska marknadsvärde. Det fastställs på basis av andra faktorer än sitt värde i en kommersiell transaktion, såsom det historiska förvärvspriset eller värdeminskningen.

(32)

Klubben fortsatte sin träningsverksamhet på andra platser, i stadion och i en annan anläggning för fotbollsträning i staden som hade ledig kapacitet. Nederländerna hävdar att träningsanläggningens pris fastställdes utan hänsyn till FC Den Boschs eventuella behov av finansiering. Klubben använde en del av det belopp som den fick för att den lämnade sin träningsanläggning till att anpassa de alternativa anläggningarna. Denna intäkt användes också för att betala hyresskulden för stadion till BIM.

(33)

I andra hand framhöll Nederländerna att även om åtgärden skulle utgöra stöd skulle den vara förenlig med den inre marknaden. När det gäller omstruktureringen av FC Den Bosch beskrev Nederländerna klubbens ekonomiska situation enligt vad som anges i skäl 8.

(34)

Alla professionella nederländska fotbollsklubbar behöver ha licenser från KNVB, vilka de får på vissa villkor. Ett av dessa villkor enligt systemet rör klubbens finansiella sundhet. Om denna är otillräcklig kan KNVB dra tillbaka licensen. Om en efterföljare till klubben bildas får denna inte tillträde till de professionella fotbollsligorna direkt, utan måste börja i den näst högsta amatörligan. FC Den Boschs svårigheter innebar att klubben riskerade att bli av med sin licens för professionell fotboll.

(35)

Nederländerna framhöll att kommunens beslut mot bakgrund av dessa svårigheter, att avstå ifrån att driva in ett lån och ersätta FC Den Bosch för att klubben utrymde träningsanläggningen, var förenat med ett antal villkor som angavs i den omstruktureringsplan som kommunen, övriga fordringsägare och FC Den Bosch hade kommit överens om.

(36)

Omstruktureringsplanen innebar att FC Den Bosch skulle få en ny juridisk struktur. Föreningen omvandlades till ett aktiebolag (naamloze vennootschap (NV)), och antalet anställda och spelare minskades. Enligt planen drogs antalet kontrakterade spelare ned till 16, vilket är det av KNVB fastställda minimiantalet. FC Den Bosch kommer inte att köpa spelare på marknaden för spelarövergångar, utan bara kontraktera fritt överförbara spelare. Därmed uppnådde man en minskning av kostnaderna för personal och spelare på 17 %.

(37)

Såsom framgår av skäl 22 avstod FC Den Boschs fordringsägare från fordringar på sammanlagt 5,337 miljoner euro i utbyte mot aktier. Kommunen kompenserade också klubben för att den lämnade den träningsanläggning den dittills hade använt med 1,4 miljoner euro. Genom dessa åtgärder omvandlades klubbens negativa egna kapital till ett måttligt positivt eget kapital på 0,63 miljoner euro, vilket gjorde det möjligt att omvandla klubben till ett aktiebolag.

(38)

Planen syftade till att skapa en stabil finansiell ställning under en period om tre år. Sjunkande förluster förutsågs för räkenskapsåren 2011/2012 och 2012/2013 och en liten vinst på 0,1 miljoner euro för räkenskapsåret 2013/2014. Därmed skulle FC Den Bosch få utrymme för att köpa spelare på marknaden för spelarövergångar. Faktum är att FC Den Bosch redovisade en måttlig vinst på 0,103 miljoner euro för räkenskapsåret 2011/2012, bland annat till följd av bättre sponsringsavtal än väntat.

(39)

Enligt artikel 107 i fördraget är statligt stöd sådant stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Villkoren i artikel 107.1 i fördraget är kumulativa och för att en åtgärd ska betraktas som statligt stöd måste således alla villkoren uppfyllas.

(40)

Kommissionen kommer på grundval av beslutet om att inleda förfarandet att göra en bedömning av kommunens beslut från den 21 juni 2011 att efterskänka en efterställd fordran på FC Den Bosch på 1,65 miljoner euro samt att ersätta FC Den Bosch med 1,4 miljoner euro för att klubben lämnade sin träningsanläggning. Kommissionen noterar att de båda åtgärderna presenterades tillsammans, att besluten fattades vid samma sammanträde med kommunfullmäktige och att det finns ett nära samband mellan dem vad gäller syftet och FC Den Boschs situation vid tidpunkten i fråga.

(41)

Därför bör dessa två åtgärder bedömas tillsammans (9). I detta fall står det emellertid klart av den bedömning som följer att båda åtgärderna utgör statligt stöd när de beaktas var för sig. Därmed utgör de med nödvändighet också statligt stöd när de bedöms tillsammans som en enda åtgärd.

(42)

Det var kommunen som fattade beslut om båda åtgärderna, och de har ekonomiska konsekvenser för kommunen (till ett värde av 3,1 miljoner euro). Således innebär de att statliga medel används och ska tillskrivas staten. Överföring av statliga medel kan anta många former, såsom direkta bidrag, lån, garantier, direkta investeringar i företag och naturaförmåner. Att efterskänka skulder till staten och investera på andra villkor än marknadsmässiga utgör också överföring av statliga medel.

(43)

När ett företags ekonomiska situation förbättras till följd av en statlig åtgärd föreligger en fördel. För att bedöma detta bör man jämföra företagets ekonomiska situation efter åtgärden med den ekonomiska situation det skulle ha befunnit sig i om åtgärden inte hade vidtagits. Det råder inga tvivel om att FC Den Boschs svåra ekonomiska situation förbättrades markant som en följd av de åtgärder som är under granskning.

(44)

En fördel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget är en ekonomisk fördel som ett företag inte skulle ha erhållit enligt normala marknadsvillkor (10), det vill säga utan statliga åtgärder som inte vägleds av kommersiella principer.

(45)

Nederländerna hävdar att FC Den Boschs förbättrade ekonomiska situation är ett resultat av marknadsmässiga och därmed inte otillbörliga transaktioner. Enligt Nederländerna handlade kommunen i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

(46)

Såsom anges ovan innebär beslutet att efterskänka den efterställda fordran på 1,65 miljoner euro ett utbyte av fordran mot aktier följt av en överlåtelse av den resulterande fordran på aktier mot en ersättning av 1 euro.

(47)

Således måste man först fastställa om en privat fordringsägare skulle ha bytt sin fordran mot aktier på samma sätt som kommunen gjorde. När ett företag uppfyller villkoren för att försättas i konkurs har en privat fordringsägare två alternativ. Denna kan antingen ansöka om likvidation av företaget i syfte att kunna återvinna åtminstone en del av sitt lån eller omvandla lånet till aktier för att företaget ska kunna fortsätta med sin verksamhet och bli lönsamt igen, så att aktierna stiger i värde. Om privata fordringsägare hade handlat på samma sätt som kommunen i fråga om en betydande del av fordringarna på FC Den Bosch skulle man kunna anta att kommunens agerande var förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

(48)

Kriteriet avseende privat investerare är uppfyllt om en transaktion genomförs på samma villkor (och därmed med samma risk och fördelar) och samtidigt av offentliga organ och privata aktörer som befinner sig i jämförbara situationer (en pari passu-transaktion). I sådana fall kan man normalt sluta sig till att transaktionen genomförs på marknadsmässiga villkor (11). Det är också av vikt om de privata aktörernas medverkan har någon reell ekonomisk effekt eller bara är symbolisk eller marginell (12) och om de offentliga organen och de medverkande privata aktörerna har jämförbara utgångspunkter för transaktionen. Om å andra sidan offentliga organ och privata aktörer som befinner sig i jämförbara situationer deltar i samma transaktion samtidigt men på olika villkor tyder detta vanligen på att det offentliga organets medverkan inte sker på marknadsmässiga villkor.

(49)

I det föreliggande fallet hade de offentliga organen och de berörda privata aktörerna jämförbara utgångspunkter för transaktionen. Alla fordringsägare som deltog i transaktionen hade lån utan säkerhet som inte kunde återvinnas. Den privata sektorns deltagande var också betydande. Såsom redan har framhållits är emellertid de andra aktörerna inte bara marknadsaktörer: de tycks alla på ett eller annat sätt ha anknytning till klubben. Således kan man inte anta att de agerade med målet att göra vinst. Supportrar är till exempel inte rationella marknadsaktörer med vinstsyfte.

(50)

Det är också uppenbart att transaktionen ägde rum på olika villkor. Kommunen begärde mer än de andra fordringsägarna för att avstå från sin fordran. Som tabell 2 visar fick den, med 26,7 euro per aktie, relativt sett fler aktier än alla andra kommersiella respektive icke vinstdrivande fordringsägare. Vidare gjorde skuldomstruktureringen det möjligt för FC Den Bosch att betala den eftersläpande hyran för stadion till driftbolaget BIM som ägs av kommunen. Å andra sidan erhöll fordringsägaren […] preferensaktier, som kan ge förtur till eventuella kommande utdelningar. Det betyder att det inte är uteslutet att åtminstone en privat aktör fick bättre villkor än kommunen. Bevisningen gör det inte möjligt att dra slutsatsen att kommunen handlade som en aktör i en marknadsekonomi när den gick med på bytet.

(51)

Det är inte heller troligt att en privat investerare skulle ha samtyckt till att sälja ett icke återvinningsbart lån som bytts mot aktier för priset 1 euro till en stiftelse som planerar att sälja aktiebevis för dessa aktier för 100 euro per aktie. Genom att inte behålla aktierna gjorde kommunen sig av med det enda kommersiella skälet till att byta en fordran mot aktier, den – om än fåfänga – förhoppningen eller förväntningen att aktierna skulle stiga i värde. Den gav en tredje part möjlighet att anskaffa finansiering genom att sälja aktiebevis i stället för att göra det själv eller åtminstone begära att få en andel av försäljningsintäkterna (13). I fallet med Sonaca behöll staten sina aktier och hade rimlig anledning att förvänta sig en vinst i framtiden.

(52)

Efterskänkningen av den efterställda fordran kan därför inte liknas vid en rationell marknadsaktörs beteende, och den gav FC Den Bosch en fördel som klubben inte hade kunnat få på marknadsmässiga villkor.

(53)

När det gäller träningsanläggningen hävdar Nederländerna att ersättningen på 1,4 miljoner euro beräknades i linje med meddelandet om försäljning av mark och byggnader och kommissionens beslut om ersättning för återanskaffningskostnader, och således inte gav FC Den Bosch någon fördel. Enligt detta meddelande utgör statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader inte statligt stöd om den statliga myndigheten antar det högsta eller enda anbudet efter ett villkorslöst anbudsförfarande eller om överlåtelsen i avsaknad av ett sådant förfarande sker till ett pris som åtminstone motsvarar det värde som fastställts vid en oberoende expertvärdering.

(54)

Såsom sägs i inledningen till meddelandet om försäljning av mark och byggnader berör vägledningen ”endast överlåtelse av mark och byggnader som ägs av det allmänna. Den berör inte det allmännas förvärv av mark och byggnader eller offentliga myndigheters uthyrning eller leasing av mark och byggnader. Sådana transaktioner kan också innefatta inslag av statligt stöd.”

(55)

Mekanismerna i meddelandet om försäljning av mark och byggnader är hur som helst bara verktyg för att bedöma om staten har agerat som en investerare i en marknadsekonomi, och utgör därför specifika exempel på tester av om kriterierna för tillämpningen av den marknadsekonomiska investerarprincipen är uppfyllda (14). Därför är det inte relevant om bedömningen av markvärderingen och förvärvet görs i enlighet med meddelandet om försäljning av mark och byggnader eller utan hänvisning till detta.

(56)

När det gäller den idrottsanläggning som FC Den Bosch utrymde byggde värderingen av marken, som gjordes av en oberoende expert, på det justerade återanskaffningsvärdet. Enligt Nederländernas förklaring är detta det pris som staten skulle behöva betala om ägaren skulle flytta, på basis av lagbestämmelserna om värdering av egendom i samband med en obestridd expropriation. Detta är inte övertygande. Byggnaderna och installationerna i anläggningen, som uppfördes av FC Den Bosch, ägdes redan av kommunen. FC Den Bosch använde dem utan något långfristigt arrendeavtal. Därför borde värderingen inte ha gjorts på grundval av ett scenario där FC Den Bosch var ägare till byggnaderna. Dessutom kan det justerade återanskaffningsvärdet mycket väl avvika från en tillgångs marknadsvärde.

(57)

Kommunen tycks inte heller ha haft specifika planer för marken vid tidpunkten för transaktionen. Det är tydligt att transaktionen var en del av de omstruktureringsåtgärder som kommunen hade fattat beslut om, och den hade som uppenbart främsta syfte att förse FC Den Bosch med likviditet. Det är inte sannolikt att kommunen skulle ha gett sig in i denna övning vid denna tidpunkt utan att ha detta syfte. Man kan också hävda att fotbollsklubben skulle ha utrymt idrottsanläggningen utan ersättning om den hade försatts i konkurs.

(58)

Därför måste man ifrågasätta om en annan marknadsaktör hade kunnat förmå kommunen att betala den 1,4 miljoner euro för att utrymma en fastighet som denna aktör inte ens hade ett långfristigt arrendeavtal för. Hur som helst skulle beloppet ha varit mycket lägre.

(59)

Dessa åtgärder ger alltså FC Den Bosch en selektiv fördel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(60)

Nederländerna har ifrågasatt effekterna på den inre marknaden av stöd till klubbar som inte spelar fotboll på europeisk nivå. Professionella fotbollsklubbar anses dock vara företag, och omfattas av kontroll av statligt stöd. Professionell fotboll är en förvärvsverksamhet där tjänster utförs mot ersättning. Den höga grad av professionalitet som har utvecklats inom fotbollen har ökat dess ekonomiska betydelse (15).

(61)

Trots att FC Den Bosch inte deltar i fotbollsturneringar på internationell nivå är klubben en professionell fotbollsklubb som bedriver ekonomisk verksamhet på många andra plan: den är verksam på marknaden för spelarövergångar och den ägnar sig åt reklam, sponsring, produktförsäljning och mediatäckning. Stöd till en professionell fotbollsklubb förstärker dess ställning på alla dessa marknader, och de flesta av dessa omfattar flera medlemsstater. Om statliga medel används för att ge en professionell fotbollsklubb en selektiv fördel är det därför, oavsett i vilken liga klubben spelar, troligt att detta stöd kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget (16).

(62)

Kommissionen måste bedöma om stödåtgärden till förmån för FC Den Bosch kan anses vara förenlig med den inre marknaden. Inga av de undantag som anges i artikel 107.2 i fördraget är tillämpliga på stödåtgärderna i fråga. När det gäller undantagen i artikel 107.3 i fördraget noterar kommissionen att inga av de nederländska regionerna omfattas av undantaget i artikel 107.3 a. Stödåtgärden i fråga kan inte heller anses främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller avhjälpa en allvarlig störning i den nederländska ekonomin, såsom avses i artikel 107.3 b. Stödåtgärden kan inte heller anses främja kultur eller bevara kulturarvet i den mening som avses i artikel 107.3 d.

(63)

När det gäller undantaget i artikel 107.3 c i fördraget för stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, kan sådant stöd vara förenligt om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(64)

För sin bedömning av stödåtgärderna i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget har kommissionen utfärdat ett antal förordningar, ramar, riktlinjer och meddelanden om stödformer och såväl övergripande stöd som stöd till vissa sektorer. Med tanke på att FC Den Bosch hade ekonomiska svårigheter vid den tidpunkt då åtgärderna vidtogs och att stödet beviljades av kommunen i syfte att komma till rätta med dessa problem är det lämpligt att bedöma om kriterierna i riktlinjerna (17) är tillämpliga och uppfyllda.

(65)

I juli 2014 offentliggjorde kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (18). Dessa riktlinjer är emellertid inte tillämpliga på detta icke anmälda stöd som beviljades 2011. Enligt punkt 137 i de nya riktlinjerna skulle de endast omfatta undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljas utan kommissionens godkännande om stödet, eller en del av det, beviljadts efter det att riktlinjerna offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. Enligt punkt 138 i de nya riktlinjerna kommer kommissionen i alla andra fall att företa granskningen på grundval av de riktlinjer som var tillämpliga när stödet beviljades, således i detta fall de riktlinjer som gällde före 2014.

(66)

Enligt punkt 11 i riktlinjerna kan ett företag anses befinna sig i svårigheter när de vanliga tecknen på detta föreligger, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde eller stigande skuldsättningsgrad. Såsom anges i skäl 8 förelåg flera av dessa tecken i fallet med FC Den Bosch. Således var det ett företag i svårigheter, och förenligheten hos det statliga stödet kommer att bedömas i enlighet med riktlinjerna.

(67)

Enligt punkt 3.2 i riktlinjerna måste beviljandet av stöd förenas med villkoret att en omstruktureringsplan genomförs. Såsom påpekas i skäl 7 räknas FC Den Bosch som ett litet företag. Kommissionen noterar att Nederländerna, i enlighet med punkt 59 i riktlinjerna, har tillställt kommissionen en omstruktureringsplan som uppfyller villkoren i punkterna 34–37 i riktlinjerna.

(68)

Kommissionen noterar att kommunens beslut att efterskänka sitt lån till FC Den Bosch och betala för att klubben utrymde idrottsanläggningen fattades efter en analys av arten av och orsakerna till FC Den Boschs svårigheter. Subventionen var förenad med ett antal villkor som syftade till att återställa företagets lönsamhet på lång sikt inom en rimlig tidsram på tre år samt att uppfylla KNVB:s krav för att låta FC Den Bosch behålla sin licens för professionell fotboll. Omstruktureringsplanen inbegrep en ny ledning samt minskningar av personalen och antalet spelare. Den innebär att en stor träningsanläggning ska lämnas. Således kommer FC Den Bosch att göra besparingar i sin kärnverksamhet. Omstruktureringsplanen bygger inte på externa faktorer som FC Den Bosch kan påverka men inte helt kontrollera, såsom att hitta nya sponsorer eller öka antalet åskådare. Förväntningarna är att klubbens ekonomiska situation fortsätter att förbättras och att den även fortsatt ska vara en professionell fotbollsklubb. Den utveckling som beskrivs i skäl 35 visar att planen också var realistisk.

(69)

Enligt punkterna 38–42 i riktlinjerna måste stödmottagaren vidta kompenserande åtgärder för att minimera stödets snedvridande effekter och dess negativa effekter på handelsvillkoren. Detta villkor gäller dock inte små företag. Såsom anges i skäl 7 är FC Den Bosch ett litet företag.

(70)

Kommissionen noterar också att omstruktureringsplanen i väsentlig utsträckning finansieras av externa privata företag som komplement till de interna besparingarna, i enlighet med punkterna 43 och 44 i riktlinjerna. Flera privata företag har också gått med på att efterskänka sina fordringar. Fordringsägarnas och kommunens sammantagna bidrag till återfinansieringen av FC Den Bosch var 6,737 miljoner euro (5,337 miljoner euro i efterskänkta fordringar plus 1,4 miljoner euro för träningsanläggningen, om hela beloppet för denna skulle räknas som stöd). De 25 % som krävs för små företag skulle högst motsvara 1,685 miljoner euro. Andra aktörer än staten bidrog med 3,687 miljoner euro i form av efterskänkta fordringar (5,337 miljoner euro minus kommunens lån på 1,65 miljoner euro), däribland ett kommersiellt företag med 1,865 miljoner euro, vilket är mer än erforderliga 25 %.

(71)

Stödbeloppet var nödvändigt. Enligt omstruktureringsplanen skulle det leda till mindre förluster säsongerna 2011/2012 och 2012/2013 och därefter måttliga vinster. Detta skulle inte vara tillräckligt för att FC Den Bosch skulle kunna köpa nya spelare eller locka dem med högre löner.

(72)

Enligt punkt 49 i riktlinjerna ska medlemsstaterna lämna in regelbundna och detaljerade rapporter som visar att omstruktureringsplanen genomförs på ett riktigt sätt. Punkt 51 innehåller mindre strikta krav för små och medelstora företag, för vilka det normalt räcker att lämna in en kopia av balansräkning och resultaträkning varje år. Nederländerna har förbundit sig att lämna in dessa rapporter.

(73)

Nederländerna har i enlighet med punkterna 72–77 i riktlinjerna uppgett att FC Den Bosch inte har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd under de tio år som föregick beviljandet av det nuvarande stödet. Nederländerna har också förbundit sig att inte ge FC Den Bosch något nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd under en period om tio år.

(74)

Kommissionen drar därför slutsatsen att omstruktureringsåtgärderna till förmån för FC Den Bosch utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Det omstruktureringsstöd som kommunen beviljade FC Den Bosch uppfyller emellertid villkoren i riktlinjerna och påverkar därför inte handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Stödet är därför förenligt med artikel 107.3 c i fördraget.

(75)

Kommissionen konstaterar att Nederländerna olagligen har genomfört stödåtgärden till förmån för FC Den Bosch i strid med artikel 108.3 i fördraget. Det statliga stöd som FC Den Bosch beviljades 2011 uppgående till 1,65 miljoner euro i form av efterskänkta fordringar och 1,4 miljoner euro som ersättning för att klubben lämnade sin träningsanläggning, uppfyller emellertid kraven på omstruktureringsstöd i riktlinjerna och kan anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget.